Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1918-03-05 · 57 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 55 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:18a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

1

Nr 18 A.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1918 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

för år 1919 i avseende å post- och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(4:e avd.)

A. Postverket.

l:o) 1 den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen inköp av

angående statsverkets tillstånd ock behov under år 1919 har Kungl. Maj:t inTent*) **ier

under titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträf- ll-J )

fande postverket under punkt 1 föreslagit riksdagen att för inköp av

inventarier för postverkets behov för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—6 i det vid statsverkspropositionen

under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade

statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 januari 1918, till vilket utskottet

tillåter sig hänvisa.

För inköp av inventarier för postverkets behov har riksdagen anvisat

350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—-1918. Beträffande

de sålunda beviljade anslagen har riksdagen medgivit Kungl. Maj:t rätt

att redan under det år respektive anslag beviljats, taga i anspråk

175,000 kronor.

I den skrivelse, som ligger till grund för Kungl. Maj :ts förevarande

framställning, har generalpoststyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa ett

anslag av 350,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under 1918 av tillgängliga medel utanordna 175,000 kronor.

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 17 höft. (Nr 18 A.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Posthusbyggnad

i

Göteborg.

[2.]

Om- och

tillbyggnad

av posthus

byggnaden

i Ystad.

[3.]

2 Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

I enlighet med de principer, rörande avvecklingen av förskottsväsendet,

som tillämpats vid uppgörandet av årets budgetsförslag, har det av generalpoststyrelsen

i förskott för år 1918 begärda anslagsbeloppet föreslagits

till uppförande å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda år.

Häremot är från statsutskottets sida intet att erinra. Vad angår anslagsbehovet

för år 1919 torde det väl vara all sannolikhet för, att det av

Kungl. Maj:t för sagda år begärda anslaget icke skall visa sig tillräckligt,

då ju såsom av det ovanstående framgått på senare tid för ändamålet

erfordrats 350,000 kronor årligen. Då emellertid förslag om högre

anslag icke framlagts, torde den erforderliga fyllnaden i anslagsbehovet

för år 1919 få tillgodoses genom uppförandet av erforderligt anslag å

tilläggsstat till riksstaten för samma år.

Med anledning av nu berörda förhållande ävensom vad i övrigt

förekommit beträffande anslagen för kapitalökning har utskottet i förevarande

sammanhang icke velat underlåta att framhålla, att riksstaten

för varje år bör vara så vitt möjligt fullständig samt att införandet av

tilläggsstater icke får leda därhän, att sådana utgifter, som kunnat beräknas

redan vid upprättandet av riksstaten för ett visst år, uppföras

först å tilläggsstat för samma år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som i särskilt

utlåtande denna dag, nr 18 B, tillstyrker anvisandet av medel för

ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för 1918, hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för

postverkets behov för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i punkt 2 framställda förslag

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsättande av uppförandet

å det för postverkets räkning inköpta område om

5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs

stads tolfte rote av ett centralposthus för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har under punkt 3 föreslagit riksdagen att för

om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden å den postverket tillhöriga

fastigheten nr 285 b och nr 286 i kvarteret Kristina i Ystad för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A. 3

Beträffande denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom

anmäla.

B. Telegrafverket.

4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom under punkt 4 av före- UWJgJj»

varande huvudtitel, beträffande utgifter för kapitalökning vid telegraf- byggnaden i

verket framlagda förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena med

tillbyggnad av stationsbyggnaden å den telegrafverket

tillhöriga fastigheten nr I och 11 i kvarteret Skvalperup

i Malmö för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

288,200 kronor.

5:o) På grund av Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning JwggrfS?

hemställer utskottet, byggnad!

att riksdagen må för fortsättande och avslutande Göteborg.

av uppförandet å den telegrafverket tillhöriga tomten [5.]

nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote

av en telefonstationsbyggnad för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor.

6:o) 1 punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva Tillbyggnad

att den gemensamma post- och telegrafbyggnaden i kvarteret Saturnus telegraf-''

i Sundsvall må utvidgas genom en tillbyggnad å de telegrafverket till- byggnaden

höriga tomterna nr 5 och 6 i samma kvarter för en beräknad kostnad

av 450,000 kronor; dels ock för påbörjande av nyssnämnda byggnads- l

arbete för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 1/—20 i aberopade statsrådsprotokollet.

Då vid 1916 års riksdag fråga förelåg om inköp av tomten nr 6

i kvarteret Saturnus i Sundsvall, fann riksdagen det vara ådagalagt, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

Stationsbyggnad

i

Strömsund.

[7-]

4 Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

behov av utvidgning av de nuvarande telegraf- och telefonlokalerna i

staden inom den närmaste framtiden torde bliva oavvisligt. Av den nu

föreliggande utredningen i ärendet har det synts utskottet framgå, att

utvidgningen ifråga icke längre kan uppskjutas. Utskottet, som icke

haft något att erinra mot det upprättade förslaget till den ifrågavarande

tillbyggnaden, hemställer,

att riksdagen må för påbörjande av utvidgning

av telegraf byggnaden i Sundsvall, för en beräknad kostnad

av 450,000 kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen, dels medgiva, att

för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna Boda nr 2 och 5 i

Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade till en areal av omkring 815

kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 1,500 kronor ävensom att å

nämnda tomter må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad

kostnad av 98,500 kronor; dels ock för gäldande av nämnda köpeskilling

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

1,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 20—25 i åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan telegraf- och centraltelefonstation under 1917 inrättats i Strömsund,

som förut i telegraf- och telefonhänseende fallit inom Ramsele

centralstations område, har det redan dessförinnan förefintliga behovet

av förbättrade lokaler för telegrafverkets räkning med ökad styrka gjort

sig gällande. Det försäljningsanbud, som gjorts i fråga om de till inköp

för uppförande av telefonstationsbyggnad föreslagna tomterna, är bindande

allenast under förutsättning att beslut om icke blott inköpet utan

även tomternas bebyggande fattats före den 1 juli 1918. Då tillfället

att förvärva tomterna för det begärda priset icke synes böra försittas,

torde, ehuru med byggnadens påbörjande kan någon tid anstå, beslut

om dess uppförande nu böra fattas. Den beräknade byggnadskostnaden

har utskottet icke kunnat undgå att finna avsevärt hög, vadan utskottet

velat framhålla nödvändigheten av att alla möjligheter tillvaratagas för

nedbringande av sagda kostnad. Utskottet har ock velat föreslå sådan

formulering av riksdagens beslut i ämnet, att kostnaden må beräknas

till högst 98,500 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A. 5

att riksdagen må

a) för inköp för telegrafverkets räkning av tomterna

Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle,

utvidgade till en areal av omkring 815 kvadratmeter,

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,500

kronor;

b) besluta, att å nämnda tomter skall uppföras eu

telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

högst 98,500 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har i punkten 8 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 1 i femte

kvarteret av Göteborgs stads fjortonde rote för en köpeskilling av högst

74,870 kronor ävensom att å nämnda tomt må uppföras en stationsbyggnad

för en beräknad kostnad av 815,130 kronor; dels och för ifrågavarande

ändamål för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,

sid. 25—29.

Kungl. Maj:ts för 1917 års riksdag framlagda och av riksdagen

bifallna förslag om inrättandet av en understation för telefonnätet i västra

delen av Göteborg förutsatte även anordnandet av en motsvarande station

för stadens östra del. Beträffande den nu till inköp för den s. k. Vasastationen

föreslagna tomten har utskottet ej funnit anledning till anmärkning.

Vad angår fastighetens bebyggande har departementschefen

anfört, att med beslut om uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad

under nuvarande förhållanden, särskilt i betraktande av byggnadsföretagets

jämförelsevis stora omfattning, torde böra anstå så länge som

möjligt, vilket departementschefen angivit vara jämväl telegrafstyrelsens

avsikt. Under sådana förhållanden har det ej synts utskottet vara nödvändigt

att för närvarande bevilja anslag annat än för själva tomtinköpet,

vadan alltså anslaget för år 1919 bör nedsättas till i avrundat tal

74,900 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av tomten nr 1 i femte kvarteret av Göteborgs

stads fjortonde rote för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av 74,900 kronor;

Inköp av

fastighet för

ytterligare

eu telefonstationsbyggnad

i

Göteborg.

[8.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Inköp »t

byggnadstomt

i

Finspong.

[9.]

Stationsbyggnad

i Inge.

[10.]

b) att Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser

beslut om uppförande å nämnda tomter av en telegrafstationsbyggnad

ävensom om anvisande för år 1919

av anslag för nämnda ändamål icke må av riksdagen

bifallas.

9:o) Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas en i närheten av Finspongs

järnvägsstation belägen tomt med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter

för en köpeskilling av högst 5,000 kronor; dels och för ändamålet

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag å nämnda

belopp 5,000 kronor.

Under åberopande av den i statsrådsprotokollet sid. 30—32 lämnade

utredningen i ärendet hemställer utskottet,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Finspong med en areal av omkring

2,150 kvadratmeter för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas en

invid järnvägsstationen i Ange belägen tomt om 2,811 kvadratmeter

för en köpeskilling av högst 6,300 kronor ävensom att å nämnda tomt

må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

93,700 kronor; dels och för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 32—34 i åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke kunnat undgå att finna den beräknade kostnaden

för den föreslagna telegrafstationen vara jämförelsevis hög, har

emellertid, då någon för ändamålet lämplig bebyggd fastighet icke lärer

stå att förvärva, ansett sig böra tillstyrka det föreliggande förslaget;

men har utskottet likväl velat uttrycka sin förväntan, att vid byggnadens

utförande vederbörlig hänsyn tages till angelägenbeten av att kostnaderna

i möjligaste mån nedbringas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Ange, innehållande 2,811 kvadrat
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

7

meter, samt för uppförande därå av telegrafstationsbyggnad

för en beräknad kostnad av 93,700 kronor för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har under punkt 11 föreslagit riksdagen dels

medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 16 i

kvarteret Jericho i Stockholm för en köpeskilling av högst 265,000

kronor; dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag å nämnda belopp 265,000 kronor.

Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 35—39.

Då det synts utskottet vara tydligt ådagalagt, att en utvidgning av

telefonstationen i kvarteret Jericho i Stockholm inom den närmaste framtiden

blir nödvändig, har utskottet funnit sig böra tillstyrka inköp av

ifrågavarande, intill den nuvarande stationsbyggnaden liggande tomt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av tomten nr 16 i kvarteret Jericho i Stockholm

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

265,000 kronor.

12:o) I punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna nr 3 och 4 i

fjärde kvarteret Kungsladugården i Göteborgs stad för en köpeskilling

av högst 8,565 kronor samt att å dessa tomter må, enligt plan, som

kan varda av Kungl. Maj:t godkänd, uppföras arbetarbostäder för en

beräknad kostnad av 221,435 kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

230,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 39—44 i åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 181, hava herrar G.

M. Hansson i Gärda och A. Sjöström hemställt att riksdagen måtte dels

besluta, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna 3 och 4 i

fjärde kvarteret Kungsladugården samt tomterna nr 2, 3, 4 och 5 i den

s. k. Bagaregården i Göteborgs stad, innehållande en sammanlagd areal

av 1,461,1 kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 25,351 kronor

samt att å dessa tomter må enligt plan, som kan varda av Kungl. Maj:t

godkänd, uppföras arbetarbostäder för en beräknad kostnad av 604,649

Utvidgning:

av telefonstationen

i

Stockholm.

fn.]

Uppförande

av arbetarbostäder

i

Göteborg.

[12.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr ISA.

kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 630,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för denna sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Att å orter, där bostadsbrist gör sig gällande, staten bereder tillgång

till lämpliga bostäder för den vid statens affärsdrivande verk anställda

personalen synes utskottet välbetänkt med hänsyn såväl till statens intresse

av att förvärva och bibehålla skickliga arbetare som ock till arbetarnas

eget bästa. Såsom departementschefen vid behandlingen av

frågan om anvisande av anslag för byggande av boställshus vid statens

järnvägar framhållit har staten också otvivelaktigt skyldighet såsom arbetsgivare

vid ett affärsdrivande verk att i möjligaste mån sörja för tjänliga

bostäder åt sina tjänstemän. Vad särskilt angår bostadsförhållandena i Göteborg,

synas dessa vara sådana, att åtgärder från statens sida i antydd riktning

äro av behovet i hög grad påkallade. För att en verksam hjälp

till bostadsnödens minskande skall ernås anser utskottet, i likhet med

motionärerna, att båda de bostadskomplex för arbetare vid telegrafverket,

varom telegrafstyrelsen framlagt förslag, böra komma till utförande.

Det synes utskottet vara så mycket större skäl att nu igångsätta

båda dessa byggnadsföretag, som byggnadsverksamheten i Göteborg

för närvarande endast bedrives i ringa omfattning och Göteborgs stad

lämnar 50 % rabatt å priserna för ifrågavarande tomter, under förutsättning

att dessa äro bebyggda den 1 oktober 1919.

Beträffande de uppgjorda planerna för byggnaderna vill utskottet

framhålla, att då största möjliga antal bostäder bör beredas, lägenheter

med 3 rum och kök endast undantagsvis böra ifrågakomma. Med hänsyn

härtill torde kostnaderna böra beräknas enligt alternativ I i telegrafstyrelsens

förslag och det i motionen upptagna anslagsbeloppet kunna

nedsättas med i runt tal 15,000 kronor samt anslaget alltså bestämmas

till 615,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt herrar Hanssons i Gärda

och Sjöströms ovanberörda motion, må för inköp för

telegrafverkets räkning av tomterna nr 3 och 4 i fjärde

kvarteret Kungsladugården samt tomterna nr 2, .5, 4

oeh 5 i tolfte kvarteret av nittonde roten i Göteborgs

stad samt för uppförande å dessa tomter, enligt plan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

9

som k;m varda av Kungl. Maj:t godkiind, av arbetarbostäder

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

615,000 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas lägenheterna

Nynäs villastadstomter nr 1, 2 och 3 samt Nynäshamn nr 3 i

Nynäshamns köping för en köpeskilling av högst 52,156 kronor; dels

ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 52,200 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—47 i åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning medgav

1917 års riksdag, att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn finge tillbyggas

för en beräknad kostnad av 800,000 kronor samt att för beredande

av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad finge, efter

Kungl. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp av högst

900,000 kronor, varjämte riksdagen anvisade för ändamålet erforderliga

medel.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att sedan telegrafstyrelsen uppgjort

preliminära avtal om inköp av åtta inom Nynäshamns köping belägna,

bebyggda fastigheter, vilka enligt styrelsens mening lämpade sig

till uthyrning åt telegrafverkets arbetare, Kungl. Maj:t uppdragit åt

telegrafstyrelsen att inköpa samma fastigheter för en köpeskilling av

sammanlagt högst 185,000 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t anbefallt

telegrafstyrelsen att inkomma med förslag i fråga om användningen av

återstoden av det av riksdagen för beredande av bostäder åt arbetarna

vid ifrågavarande verkstad beviljade belopp, därvid styrelsen hade att

taga under övervägande, i vilken utsträckning lägenheterna kunde inredas

för två rum och kök. Vad i ärendet sålunda förekommit har icke

givit utskottet anledning till annat uttalande, än att utskottet förutsätter,

att beträffande användningen av återstoden av berörda anslag vederbörlig

hänsyn kommer att tagas till angelägenheten av att, för avhjälpande

av bostadsbristen inom Nynäshamns köping, nya lägenheter

varda uppförda.

Vad beträffar förslaget om inköp av nu ifrågavarande tomter, vilka

äro avsedda för en framtida utvidgning av telegratverkets verkstad,

synes detsamma utskottet vara välbetänkt.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 17 käft. (Nr 18 A.)

Inköp av

mark för

telegrafverkets

verkstad i

Nynäshamn.

ris.]

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande ''Nr 18 A.

Inköp ar

tomt i Hälsingborg.

[14.]

Anslag till

inköp av

fastigheter.

[15.]

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av lägenheterna Nynäs villastadstomter nr 1,

2 och 3 samt Nynäshamn nr 3 i Nynäshamns köping

anvisa ett reservationsanslag för år 1919 av 52,200

kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har i punkt 14 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 15 i kvarteret

Carl XI i Hälsingborg för en köpeskilling av högst 23,940 kronor;

dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett

reservationsanslag av 24,000 kronor.

Under hänvisning till den å sid. 48—50 i statsrådsprotokollet lämnade

utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av tomten nr 15 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg

anvisa ett reservationsanslag för år 1919 av

24,000 kronor.

15:o) I punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på

särskilt riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

nämnda belopp 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 51—53 i åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom departementschefen erinrat, har behov av i nu ifrågasatt form

anvisade anslag gjort sig gällande jämväl för andra statens affär sdrivande

verk. Sålunda hava under senare åren årligen beviljats anslag för inköp

av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer

och för blivande dubbelspårsanordningar. Vidare har 1917 års riksdagbeviljat

medel till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av

nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse.

Då det synts utskottet ändamålsenligt, att medel för motsvarande

ändamål vid telegrafverket ställas till förfogande, har utskottet, som i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

11

likhet med departementschefen anser, att i sammanhang med ett följande

års statsverksproposition bör redogöras för det sätt, varpå ifrågavarande

medel under nästföregående år må hava blivit använda, funnit

sig böra tillstyrka Kungl.'' Maj:ts föreliggande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor;

b) för ändamålet för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

16:o) I merberörda statsrådsprotokoll över civildepartemensärenden

den 14 januari 1918, sid. 54, har departementschefen slutligen i avseende

å telegrafverket omförmält, att telegrafstyrelsen i sin framställning

angående beredande av anslag för kapitalökning hemställt om anvisande

av anslag till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Departementschefen har emellertid framhållit, att då det torde

bliva nödvändigt, att det anslag, som kunde komma att för nämnda

ändamål beviljas, ställdes till styrelsens förfogande redan under år 1918

och sålunda anvisas å tilläggsstat för sistnämnda år, en redogörelse för

styrelsens framställning i denna del lämpligen torde böra ske i samband

med äskanden ifråga om nämnda tilläggsstat.

Såsom framgår av utskottets denna dag avgivna utlåtande, nr 18 B,

har utskottet, med anledning av väckt motion om uppförande å tilläggsstat

för år 1918 av ytterligare 10,000,000 kronor utöver vad Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen äskat för fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende, ansett sig böra förorda, att berörda belopp,

i stället för att användas till ökning av 1918 års anslag å tilläggsstat,

uppföres såsom särskilt anslag för ändamålet å 1919 års stat. I enlighet

härmed får utskottet nu hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor.

Anslag

till fortsatt

utveckling

av statens

telefon- och

telegrafväsende.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Ombyggnad

av Malmö

statsbangård.

[16.]

Anläggning

av hiivudrangerbangård

vid

Hallsberg.

[17.]

C. Statens järnvägar.

17:o) Kungl. Maja har beträffande kapitalökning vid statens järnvägar

i punkt 16 föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena

med ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1919 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen återfinnes i åberopade statsrådsprotokoll sid. 69—70.

I årets statsverksproposion har tillämpats en förändrad uppställningav

kapitalökningsanslagen beträffande statens järnvägar. Utskottet har

funnit denna nya uppställning väl tillgodose de önskemål, som av 1917

års riksdag i sådant avseende uttalades.

Beträffande nu ifrågavarande punkt bar utskottet icke haft anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, vadan utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena med

ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

18:o) Uti punkt 17 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fullföljande av arbetena med anläggning av buvudrangerbangård vid

Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,850,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet, sid. 71, erfordras på grund av inträdda

stegringarna för fullföljande av arbetena å Hallsbergs rangerbangård

enligt den för 1917 års riksdag framlagda planen dels en ökning av

1919 års anslag från förut beräknade 1,500,000 kronor till 1,850,000

kronor dels ock uppförande å tilläggsstat för år 1918 av ett anslag å

300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fullföljande av arbetena med

anläggning av huvudrang erbangård vid Hallsberg jämte

därmed sammanhängande arbeten för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,850,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

13

19:o) Kungl. Maj:t liar vidare i punkt 18 föreslagit riksdagen att Utvidgning

för slutförande av arbetena med utvidgning av Västanfors station lör år aVaCnny?d

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000 Västanfors.

kronor. [18-]

På grund av prisstegringen erfordras enligt statsrådsprotokollet, sid.

72, för fullbordande av ifrågavarande anläggning utöver vad ursprungligen

beräknats av anslagsmedel 85,000 kronor, varav 40,000 kronor

äskats å tilläggsstaten för år 1918 samt 45,000 kronor ingå i det för

år 1919 begärda anslaget.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för slutförande av arbetena med

utvidgning av Västanfors station för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor.

20:o) I punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för full- Utvidgning

bördande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. m. för år stationm.m.

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 140,000 j

kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, sid. 72—73, beräknades

ifrågavarande utvidgningsarbete ursprungligen kräva ett anslag av 227,000

kronor, varav 150,000 kronor anvisats på 1918 års riksstat. På grund

av de ökade material- och arbetsprisen har kostnaden för de återstående

arbetena, vari dock icke ingår den tunnelanläggning, som 1917 års riksdag

ansåg böra utföras i samband med den nu pågående ombyggnaden,

beräknats till 200,000 kronor, varav 60,000 kronor äskats å tilläggsstat

för 1918.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fullbordande av arbetena med

utvidgning av Ockelbo station in. m. för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

21:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 20 föreslagit riksdagen att Ombyggnad

för ombyggnad av Ljusdals station för år 1919 anvisa, att utgå av låne- gjrdeu vid

medel, ett reservationsanslag av 250,000 kronor. Ljusdal.

[20.]

Under åberopande av utredningen i ärendet, som återfinnes i statsrådsprotokollet

sid. 73—74, får utskottet, som väl funnit kostnaden för''

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Utvidgning

av sp&rsystemet

ni. in. vid

Långsele.

[21.]

Anordnande

av

nya stationer

och

mötesplatser.

[22.]

ifrågavarande ombyggnadsarbete, sammanlagt 500,000 kronor, varav

dock 100,000 kronor bestridas av förnyelsefonden, vara högst betydande

men som likväl ej ansett sig kunna annat än tillstyrka bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av Ljusdals

station för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

250,000 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i punkt 21 framställda

förslag och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet, sid. 74—75, i

ärendet innehåller hemställer utskottet,

att riksdagen må för utvidgning av sparsystemet

m. to. vid Lång sele för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 210,000 kronor.

23:o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

anordnande av nya stationer och mötesplatser för år 1919 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 443,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 77—82 i statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 184, har herr B. Olsson

i Kollungeröd m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta att snarast

möjligt låta utbygga Ödsmåls hållplats å bohuslänska längdbanan till

mindre godsstation i huvudsaklig överensstämmelse med Vallens och

Kode godsstationer samt att ställa härför erforderliga medel, reservationsvis

60,000 kronor, till järnvägsstyrelsens förfogande; dock under förutsättning

att Ödsmåls kommun eller annan vederbörande för stationsutvidgningen

kostnadsfritt för staten upplåter erforderligt jordområde.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

På grund av utskottets därom i vederbörlig ordning framställda begäran

har järnvägsstyrelsen anbefallts att avgiva yttrande över ifrågavarande

motion. I sitt med anledning härav avgivna utlåtande har järnvägsstyrelsen,

som i ärendet hört vederbörande distriktsförvaltning, meddelat,

att styrelsen anser, att en utvidgning av håll- och lastplatsen bör

kunna komma till stånd på statsverkets bekostnad i betraktande av den

betydelse, trafikplatsen i fråga har och än ytterligare torde komma att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

15

få för den betydande ön Orust. Enligt järnvägsstyrelsen måste en förutsättning

dock vara — såsom ock i motionen angives — att Ödsmåls

kommun eller andra intressenter kostnads- och gravationsfritt upplåta

för utvidgningen erforderligt jordområde. Anläggningen beräknas av

järnvägsstyrelsen, exklusive kostnaden för marklösen, draga en kostnad

av 80,000 kronor, vari ingår kostnad — 35,000 kronor — för erforderlig

stationsstuga med tillbyggd godsbod och anläggning av signal- och

säkerhetsanläggning med 10,000 kronor.

Ehuruväl järnvägsstyrelsen ansett anledning föreligga att vidtaga en

utvidgning av håll- och lastplatsen vid ödsmål, har utskottet, då kostnaden

för utvidgningen väsentligt överstiger det belopp, som i motionen

beräknats, och då fullständigare utredning i ärendet, särskilt i avseende

å ortsintressenternas villighet att anskaffa den för utvidgningen erforderliga

marken, synes böra föreligga, innan anslag för ändamålet beviljas,

likväl icke funnit sig böra tillstyrka motionen. Skulle behovet av anläggningen

visa sig trängande samt genomarbetat förslag till utvidgningens

utförande kunna föreläggas 1919 års riksdag, torde hinder ej möta att uppföra

för ändamålet erforderligt anslag å tilläggsstat för sistnämnda år.

Mot Kungl. Maj:ts föreliggande anslagskrav, till vilket kommer å

tilläggsstat för år 1918 äskat anslag för ändamålet å 300,000 kronor,

har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt med avslag av herr Olssons

ovanberörda motion, må för anordnande av nya stationer

och mötesplatser för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 443,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande

av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,820,100

kronor.

Av den å sid. 82—92 i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i

ärendet inhämtas, att förevarande anslagsbelopp jämte å tilläggsstat för

år 1918 äskade 1,000,000 kronor avsetts för förlängning av mötesspår

samt utläggande av ett tredje tågspår ävensom för anordnande av utdrags-,

uppställnings- och frilastningsspår vid ej mindre än 68 stationer.

Spåra»- ordningar

i anslutning

till föreftntliga

spårsystem.

[23.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Anläggningar

vid

kol- och

vattenstationer.

[24.]

Vatten- och

avloppsledning

vid

Järva in. m.

[25.]

Yattenocli

avloppsledning

vid

Kiruna.

[26.]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av spåranordningar

i anslutning till förefintliga spår system för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,820,100 kronor.

25:o) Under punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

utförande av anläggningar vid kol- och vattenstationer för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 246,000 kronor.

Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet, sid. 93—95, lämnade

utredningen i ärendet hemställer utskottet,

att riksdagen må för utförande av anläggningar

vid kol- och vattenstationer för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 246,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen, att i avbidan

på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för anläggande

av avloppsledning vid Järva lokomotivstation för år 1919 beräkna, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Over denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

omförmäla.

27:o) I punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för fullbordande

av vatten- och avloppsledningsanläggning vid Kiruna för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 117,000

kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet, sid. 98, inhämtas, har kostnaden för

ifrågavarande anläggning visat sig komma att överskrida de för 1916

års riksdag framlagda beräkningarna med 77,000 kronor. Under förhanden

varande omständigheter har emellertid utskqttet ej funnit skäl till

erinran mot denna kostnadsökning, vadan utskottet hemställer,

att riksdagen må för fullbordande av vatten- och

avloppsledningsanläggning vid Kiruna för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 117,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

17

28:o) I punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utförande

av speciella anläggningar å bangårdar för år 1919 anvisa, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 99—101 i åberopade statsrådsprotokollet.

Utöver nu ifrågavarande anslagsbelopp har för utförande av speciella

anläggningar å bangårdar, till vilken titel hänförts utgifter för

anordnande av vagnvåg, för utbyggande av plattformstak samt för anordnande

av kontaktledningar för bangårdsspår, å tilläggsstat för år

1918 äskats ett anslag av 39,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av speciella anläggningar

å bangårdar för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

29:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt

28 framlagda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping

och Mjölby för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor.

30:o) Uti punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

i rån Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.

Det för år 1919 av Kungl. Maj:t äskade anslaget understiger med

350,000 kronor det belopp, som ursprungligen beräknades under samma

år bliva erforderligt för banbyggnaden. Järnvägsstyrelsen hade ock

hemställt om anvisande för ändamålet av 3,350,000 kronor. Emellertid

har i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag å 1918 års tilläggsstat

äskats ett anslag för dubbelspårsbyggnaden av 500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena

med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från

Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 2,350,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 17 haft. (Nr 18 A.)

Speciella

anläggnin
gar.

[27.]

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Norrköping

och Mjölby.

[28.]

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägs.

.spår från

Örebro över

Hallsberg

till Laxå.

[29.]

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Aneby och

Sandsjö.

[30.]

31:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 30 därom framlagda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby

och Sandsjö för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav

902,700 kronor.

Dubbelspårsbyggnaderna

Tranås —

Aneby och

Saudsjö—

Sävsjö.

[31-]

32:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 föreslagit riksdagen att för

påbörjande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

från Tranås till Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden i

sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande arbets- och materialpriser

beräknats till 5,558,300 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 1,520,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 105—108 i åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition till 1916 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Tranås

och Sävsjö. Riksdagen fann väl, att för anordnande av dubbelspår å

hela denna statsbanesträcka talade enahanda skäl, vilka föranledde 1914

års riksdag att besluta utläggandet av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Norrköping och Mjölby, men ansåg dock, med hänsyn till angelägenheten

därav att man under dåvarande ovissa ekonomiska situation ej

mer än nödigt bunde sig för framtida utgifter, att beslutet rörande

dubbelspårsutbyggnaden borde begränsas till bansträckan Aneby —Sandsjö,

till vilken handel olägenheterna av saknaden av dubbelspår framför

allt hänförde sig.

Då dubbelspårsanläggningen Aneby—Sandsjö beräknas bliva färdig

under år 1919, torde ej längre böra anstå med beslut om dubbelspårsbygguadens

fortsättande å ömse sidor om sagda sträcka. Utskottet

hemställer fördenskull,

att riksdagen må för påbörjande av arbetena med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås

till Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden

i sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande

arbets- och materialpriser beräknats till 5,558,300

kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

1,520,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISA. 19

33:o) I punkt 32 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Ballingslöv och Hässleholm, varför kostnaden i sin helhet beräknats

till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 108—111.

Med hänsyn till de fördelar ur tågexpedieringssynpunkt, som skulle

vinnas, därest tågmöten kunde förläggas jämväl till linjen närmast norr

om Hässleholms starkt trafikerade station, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka Kungl. Maj ris föreliggande framställning. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må för påbörjande av arbetena med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Ballingslöv

och Hässleholm, varför kostnaden i sin helhet beräknats

till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor.

34:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt 33

framlagda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 472,000 kronor.

36:o) I punkt 35 har Kungl. Majri föreslagit riksdagen att för ombyggnad

av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, varför

kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå till 900,000 kronor, för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 114—Ilo.

Anläggning

nv ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Hallingslöv

och Hässleholm.

[32.]

Omläggning

av linjen

Lindome—

Anneberg.

[33.]

Ombyggnad

av Bohusbanans

viadukt

över

Säveån.

[34.]

Ombyggnad

av bron

över Norsälven

å

linjen Laxå

—Charlotttenberg.

[35.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Broförbindelse

örer Dalälven

vid

Mora.

[36.]

Ombyggnad

av statens

järnvägars

reparationsverkstäder

i Malmö.

[37.]

Uppförande

av plåtslagarverkstad

med smedja

vid Notviken.

[38.]

Då den nu förefintliga bron över Norsälven är svag redan i förhållande

till den nuvarande trafiken och ej tillåter framförande av större

tåg med de moderna, kolbesparande lokomotivtyperna, synes den föreslagna

ombyggnaden böra komma till stånd. Utöver nu förevarande

anslagsbelopp har Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat

för år 1918 äskat ett anslag av 200,000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av bron över

Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, varför kostnaden

av anslagsmedel beräknats uppgå till 900,000

kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

300,000 kronor.

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för fullbordande av arbetet med

utförande av en broförbindelse över Dalälven vid Mora

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 37 gjorda

framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må till fullbordande av arbetena

med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 630,000 kronor.

39:o) Uti punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fortsättande av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja

vid Notviken för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 537,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet sid. 118 kommer på grund av de inträdda

prisstegringarna kostnaden för ifrågavarande verkstadsanläggning, att

med 267,000 kronor överstiga vad som ursprungligen beräknats. På

grund härav föreslås anslaget för år 1919 till 537,000 kronor i stället

för tidigare avsedda 400,000 kronor varjämte tilläggsanslag för 1918

upptagits med 88,000 kronor.

Utskottet hemställer,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

21

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

uppförande av plåtslag arverkstad med smedja vid Notviken

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

537,000 kronor.

40:o) Kungl. Magt har i punkt 39 föreslagit riksdagen att för utförande

av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—

Bollnäs och Notviken—Boden för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 127,500 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 119—120 i åberopade

statsrådsprotokollet, inhämtas, att förevarande anslag är avsett

dels för utläggning av ett last- och uppställningsspår vid centralverkstaden

i Örebro samt av uppställningsspår för reparationsvagnar vid

verkstaden i Östersund, dels ock för förbättring och utvidgning av ångcentralen

i Boden. Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må för spåranläggningar in. m. vid

huvudverkstäderna för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 127,500 kronor.

41:o) I punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utförande

av sanitära anläggningar vid huvudverkstäderna för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet, sid. 120—121, framgår, har järnvägsstyrelsen

anhållit om anvisande för ifrågavarande ändamål av ett

anslag å 150,000 kronor, vilket belopp departementschefen med hänsyn

till den rådande ekonomiska situationen emellertid ansett böra reduceras

med 50,000 kronor; Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av sanitära anläggningar

vid liuvudverkstädeima för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har i punkt 41 föreslagit riksdagen att för fortsättande

av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

275,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—122 i statsrådsprotokollet.

Späranläggningar

vid

huvudverkstäderna.

[39.]

Sanitära

anordningar

vid huvudverkstäderna.

[40.]

Ny lokomotivstation

vid

Örebro.

[41.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Ny lokomotivstation

vid

Jama.

[42.]

Ny lokomotivstation

vid

Charlottenberg.

[43.]

För påbörjande av arbetet med uppförandet av ny lokomotivstation

i Örebro, varför kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknades uppgå

till 500,000 kronor, beviljade 1917 års riksdag för år 1918 ett anslag

av 175,000 kronor. På grund av ökade arbets- och materialpris

beräknas numera, trots vidtagna förenklingar i konstruktionen, ytterligare

anslagsmedel erfordras till ett belopp av 575,000 kronor. Av sistnämnda

belopp liar Kungl. Maj:t äskat 75,000 kronor å tilläggstat för år 1918

samt 275,000 kronor för år 1919. Återstående 225,000 kronor äro avsedda

att anvisas för år 1920. Då den upprättade planen för anläggningen

synes böra fullföljas, hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 275,000 kronor.

43:o) Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

påbörjande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid

Järna för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 230,000 kronor.

Av den i statsrådsprotokollet, sid. 122—123, lämnade utredningen

i ärendet framgår, att kostnaden för ifrågavarande anläggning beräknats

till 280,000 kronor, varav 50,000 kronor äskats av 1918 års tilläggstat.

Utskottet, som förvissat sig om att de föreslagna lokomotivstallarna utan

olägenhet kunna användas jämväl efter en eventuell elektrifiering av

ifrågavarande banlinjer, hemställer,

att riksdagen må för uppförande av en ny lokomotivstation

vid Järna för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 230,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetet med uppförande av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg,

varför kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats till 360,000

kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 123—125 i statsrådsprotokollet.

Den nuvarande lokomotivstationen vid Charlottenberg kan icke mottaga

lokomotiv av de nyare typer, som äro avsedda att komma till an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A . 23

vändning efter höjandet av trafikkapaciteten å linjen Laxå—Charlottenberg.

För ett snart utförande av ny lokomotivstation talar det skälet,

att genom vidtagande av moderna anordningar vid densamma avsevärda

besparingar i driften kunna vinnas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för påbörjande av arbetet med

uppförande av av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg,

varför kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats

till 300,000 kronor, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har i punkt 44 föreslagit riksdagen att för uppförandet

av nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 290,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådsprotokollet, sid. 126—127, i

ärendet innehåller, får utskottet, som funnit tillräckliga skäl vara anförda

för ifrågavarande anläggning, hemställa,

att riksdagen må för uppförandet av nya lokomotivstallar

vid Kiruna och Gällivare för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 290,000 kronor.

46:o) I punkt 45 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för nya

och förändrade anläggningar för maskinavdelningens behov vid Krylbo

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

200.000 kronor.

Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet sid. 127—128 beräknas

numera kostnaden för ifrågavarande arbeten att sammanlagt uppgå till

575.000 kronor mot vid 1917 års riksdag beräknade 415,000 kronor.

Då för ändamålet av nämnda års riksdag beviljats ett anslag av 290,000

kronor samt Kungl. Maj:t å tilläggsstat för 1918 äskat 85,000 kronor,

skulle med det för 1919 begärda anslaget anläggningen kunna fullbordas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fullbordande av arbetet med

uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Nya lokomo

tivstallar

vid Kiruna

och Gällivare.

[44.]

Nya och förändrade

anläggningar

för maskinavdelningens

behov

i Krylbo.

[45.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Tillbyggnad

och diverse

anlägg,

ningar

vid vissa

lokomotivstationer.

[46.]

Driftverk.

städer.

[47.]

Husbygg
nader.

[48.]

47 :o) Kungl. Maj:t har i punkt 46 föreslagit riksdagen att för

utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 449,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—130 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är avsett dels för mindre tillbyggnader av

lokomotivstallarna i Laxå, Söderhamn, Långsele och Vännäs, dels för

tillbyggnad av nya lokomotivstationen i Mjölby, dels ock för anordningar

för förbättrad driftsekonomi vid en del äldre lokomotivstationer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av

och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 449,000

kronor.

48:o) Kungl. Maj:t bar vidare föreslagit riksdagen att till utförande

av arbeten vid driftverkstäder för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådsprotokollet, sid. 130, i ärendet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må till utförande av anläggningar vid

driftverkstäder för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

49:o) I punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för husbyggnader

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,268,900 kronor,

därav 1,148,900 kronor att utgå av lånemedel.

Utredningen i ärendet^ återfinnes å sid. 130—152 i åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad motion,

nr 50, hava herrar E. Hage och A. Werner hemställt, att riksdagen måtte

under titeln: »Utgifter för kapitalökning» för byggnader vid statens järnvägar

anslå följande belopp nämligen:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

25

för boställshus...................................................................

» manskaps- och överliggningshus..........................

)) stationshusbyggnader ..............................................

» godsmagasinsbyggnader...........................................

» beredande av tvårumslägenheter åt den lägst

avlönade tjänstemannagruppen av den ordinarie

statsbanepersonalen....................................

» anordnande av tvättstugor till vissa boställs
havare.

.....................................................................

» övriga husbyggnader ................................................

kronor 2,489,700: —

» 379,800: —

)» 467,500: —

* 191,200: —

» * 70,000: —

» 50,000: —

» 213,500: —

Summa kronor 3,861,700: —

samt att av detta sistnämnda summabelopp 2,000,000 kronor måtte upptagas

å tilläggsstat för år 1918 för att redan under år 1918 kunna

göras tillgängliga, ävensom att resten 1,861,700 kronor anvisas som

reservationsanslag för år 1919.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr O. Nilsson i Örebro m. fl. väckt motion, nr

57, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja på tilläggsstat för år

1918 ett belopp av 5,000,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för uppförande av bostäder vid statens järnvägar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Järnvägsstyrelsen har gjort framställning om anvisande för husbyggnader

av ett belopp å sammanlagt 4,445,900 kronor, varav 2,000,000

kronor att tagas i anspråk under år 1918. I avseende å sistnämnda

post har Kungl. Maj:t ej vidtagit någon ändring. Nedsättningen i det

sammanlagda anslagsbeloppet för åren 1918 och 1919 hänför sig förutom

till husbyggnader, för vilka Kungl. Maj:t upptagit ett belopp av 1,896,900

kronor, till manskaps- och överliggningshus, stationshusbyggnader samt

gruppen »övriga husbyggnader». Motionen nr 50 innebär, att anslagsbeloppet

för boställshus skulle höjas till det av järnvägsstyrelsen föreslagna

beloppet, men ifrågasätter i övrigt icke någon ändring i Kungl.

Maj:ts förslag. Enligt motionen nr 57 skulle, såsom av motiveringen

framgår, utöver vad järnvägsstyrelsen föreslagit och Kungl. Maj:t hemställt

5,000,000 kronor beviljas för bostadsbyggande under år 1918.

Beträffande sistnämnda motion har utskottet erhållit från järnvägsstyrelsen

i vederbörlig ordning infordrat yttrande, vilket såsom bilaga

fogats vid detta utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 17 käft. (Nr 18 A.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr IS A.

Av järnvägsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen till fullo insett

betydelsen av att goda bostäder beredas statens järnvägars personal samt

att styrelsen i åtskilliga avseenden vidtagit åtgärder för vinnande av

bättre förhållanden härutinnan. För närvarande synas emellertid styrelsens

avsikter beträffande bostadsanskaffningen -— utöver vad som

innefattas i*det för Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående äskande

av medel för ändamålet hos nu pågående riksdag samt en allmän beräkning

rörande behovet av anslag till bostadsbyggandet för 1 O-årsperioden

1918—1927 — hava tagit mera fast form huvudsakligen i avseende

å ordnandet av bostadsförhållandena för arbetarpersonalen vid

centralverkstaden i Örebro. Kostnaderna för uppförande av erforderligt

antal bostadshus med lägenheter å 2 rum och kök å ett statens järnvägar

tillhörigt område vid Örebro har av järnvägsstyrelsen, med nuvarande

prisnivå, beräknats till omkring 1,900,000 kronor.

Under förhandenvarande förhållanden å bostadsmarknaden synes det.

utskottet mer än eljest vara nödvändigt, att staten vidtager åtgärder för

att förse personalen vid de affärsdrivande verken med lämpliga bostäder.

Utskottet har fördenskull ansett sig böra tillstyrka det i motionen nr 50

framlagda, med järnvägsstyrelsens hemställan i ämnet överensstämmande

förslaget. Med hänsyn till den betydande arbetarstam, som sysselsättes

vid centralverkstaden i Örebro, och de svårartade bostadsförhållandena

därstädes, har utskottet såtillvida ansett sig böra biträda det i motionen

nr 57 gjorda yrkandet, att utskottet tillstyrker anvisande av medel för

realiserande av den utav järnvägsstyrelsen upprättade planen för beredande

av bostäder åt arbetarna vid centralverkstaden. I övrigt torde i

frågans nuvarande outredda läge icke för närvarande böra anvisas medel

för bostadsbyggande vid statens järnvägar.

I enlighet med vad ovan anförts och då utskottet icke haft något

att erinra mot de av Kungl. Maj:t beträffande andra husbyggnader än

för bostadsändamål äskade anslagsbeloppen, böra å tilläggsstat för år

1918 och å riksstaten för år 1919 för husbyggnader uppföras sammanlagt

5,761,700 kronor. Härav torde å tilläggsstaten för år 1918 böra

upptagas 3,000,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning samt herrar Hages och Werners

ävensom herr Nilssons m. fl. övanberörda motioner

må för husbyggnader för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 2,761,700 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

27

50:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt

49 framlagda förslag och under erinran, att för enahanda ändamål för

år 1918 anvisats ett anslag av 250,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av skenfria vägkorsningar

för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav

150,000 kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 50 föreslagit riksdagen att för anordningar

för beredande av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar

och å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet sid. 154—155 inhämtas, att förevarande

anslag är avsett för utförande av förstärkningsarbeten å kajerna i Stugsund

och Sundsvall i och för uppställning av kollossningskranar. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må för anordningar för beredande

av ökad upplagsplats för stenkol vid, importhamnar och’

å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

125,000 kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggande

av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande

av kabelarbeten för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 440,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 155—157 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisades av 1917 års riksdag ett anslagsbelopp

av 638,000 kronor. På grund av de inträdda ytterligare prisstegringarna

å de materialier, som erfordras för förevarande anläggningar,

torde, även med hänsyn tagen till det å tilläggsstat för år 1918

äskade anslaget för ändamålet å 200,000 kronor, icke kunna göras någon

nedsättning i det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må för anläggande av telegraf- och

sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 440,000

kronor.

Auord ilande

av skeufria

vägkorsningar.

[49.]

Anordningar

för

beredande

av ökad upplagsplats

för

stenkol vid

importhamnar

m. in.

[50.]

Telegrafoch

sektionstelefonledningar

samt kabelarbeten.

[51.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Elektriska

belysnings
anlägg
ningar.

[52.]

Växel- och

signalsäkerhetsanläggningar.

[53.]

Elektrifiering

av

statsbanelinjen

Kiruna—

Svarttfn.

[54.]

Arbeten å

bandelen

Kristinehamn

Mora

för ökande

av dess

trafikkapacitet.

[55.]

53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag (punkt

52) och under erinran, att för enahanda ändamål för år 1918 anvisats

ett anslag å 200,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för utförande av elektriska belysning

sanläggning ar för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 154,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1919 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 157—159.

För växel- och signalsäkerhetsanläggningar har för åren 1917 och

1918 anvisats respektive 800,000 och 1,000,000 kronor. Av innevarande

riksdag äskas för ändamålet sammanlagt 1,500,000 kronor, varav 500,000

kronor å tilläggsstat för år 1918. Med hänsyn till trafiksäkerhetens

-krav torde emellertid någon reducering av Kungl. Maj:ts äskanden icke

böra ske. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i punkt 54 framställda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena

med elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

56:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 föreslagit riksdagen att för utförande

av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av

dess trafikkapacitet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 161—166.

Redan vid avgivandet av förslag om statsinköp av Mora—Vänerns

järnväg år 1916 framlade järnvägsstyrelsen tvenne alternativa planer för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds utlåtande. Nr IS A.

29

höjande av trafikförmågan å ifrågavarande handel. Någon bestämd

ståndpunkt till dessa planer intogs emellertid icke vare sig av Kungl.

Maj:t eller riksdagen. Det nu framlagda förslaget åsyftar dels förstärkande

av spåröverbyggnaden genom1 ökning av slipersantalet samt

utbytande och förstärkande av broöverbyggnaderna, vilka arbeten äro

avsedda att utföras med till järnvägsstyrelsens disposition stående medel,

dels ock utvidgning av bangårdarna, förbättring av kol- och vattenstationer

samt telefon- och telegrafväsendet ävensom uppförande av en

del boställshus och stationsbyggnader. Kostnaderna för de arbeten, som

äro avsedda att utföras med anslagsmedel, hava beräknats till sammanlagt

1,310,000 kronor, varav 300,000 kronor äskats å tilläggsstat för

år 1918.

Mot förevarande förslag, som bl. a. skulle möjliggöra ett avlastande

av trafiken å den hårt ansträngda bandelen Bollnäs—Krylbo genom dess

överförande å linjerna Bollnäs—Mora—Kristinehamn och som skulle

medföra avsevärda driftkostnadsbesparingar genom användande av moderna

lokomotivtyper, har utskottet intet att erinra, vadan utskottet alltså

hemställer,

att riksdagen må för utförande av vissa arbeten å

bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

57:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt

56 framlagda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

58:o) I punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—168 i statsrådsprotokollet.

För åren 1916—1918 har för nu ifrågavarande ändamål anvisats

respektive 650,000 kronor, 800,000 kronor och 1,000,000 kronor. Utöver

det å 1919 års stat begärda anslaget har Kungl. Maj:t av innevarande

riksdag å tilläggsstat för år 1918 äskat ett anslag för ändamålet

av 250,000 kronor. Såsom förklaring till stegringen i anslagsäskandena

Ordnande

av brandväsendet

Tid statens

järnvägar.

[56.]

Dispositionsanslag

för oförutsedda

och

mindre

arbeten.

[57.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Täckande av

uppkommen

brist å vissa

förut beviljade

anslag.

[58.]

har järnvägsstyrelsen framhållit dels de jämsides med trafikens utveckling

framkommande ökade kraven på medel för hastigt påkommande

behov, vilka med trafikökningen med varje år bliva allt större och i

regel äro av den natur, att de icke kunna uppskjutas, dels penningvärdets

fall. På grund av dessa omständigheter har utskottet icke haft

något att erinra mot Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att ifrågavarande anslag hädanefter

må anlitas för utförande av sådana mindre nybyggnadsarbeten, varför

kostnaderna belöpa sig till högst 15,000 kronor mot förut stadgade

10,000 kronor. Häremot har departementschefen, med hänsyn till de

ökade arbets- och materialpriserna, ej funnit anledning till erinran. Utskottet

delar ock denna departementschefens uppfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har under punkt 58 föreslagit riksdagen att till

täckande av brist, som uppkommit å vissa till utförande av nya byggnader

och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag,

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 1,400,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 169—177.

Beträffande det förhållandet att arbeten, för vilka av 1913—1915

års riksdagar beviljats medel, ännu ej färdigställts och i vissa fall ej ens

påbörjats, har utskottet inhämtat, att den allmänna anledningen härtill

varit, att i och med de förhållanden, som inträdde med krigsutbrottet

och som medförde alltjämt stegrade materialpriser, till en början hos

järnvägsstyrelsen uppstod viss tvekan, huruvida ursprungligen tänkt

material i vissa konstruktioner borde bibehållas eller ersättas med andra,

som vid tidpunkten ifråga visade sig prisbilligare. Härav följande utrednings-

och konstruktionsarbeten hava medfört viss tidsutdräkt, varjämte

även svårigheten att anskaffa materiell haft inflytande å arbetenas fördröj

ande.

Med anledning av vad utskottet erfarit angående orsakerna i övrigt

till att vissa anläggningar ännu ej färdigställts, vill utskottet framhålla,

att innan krav om anslag föreläggas riksdagen, frågorna så vitt möjligt

böra vara så beredda, att ej anläggningarnas påbörjande behöver uppskjutas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

31

på grund av nödvändigheten av att fullständiga utredningsarbetet. Under

de på senare år rådande konjunkturer har givetvis av sådan anledning

uppkommet dröjsmål med byggnadsarbetenas igångsättande bidragit till,

att kostnaderna kommit att överstiga vad som ursprungligen beräknats.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för täckande av den å samtliga nu ifrågavarande anslag uppkomna

bristen för år 1919 anvisa ett anslag å 4,281,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan 1918 av tillgängliga medel

utanordna 2,500,000 kronor. Departementschefen har emellertid funnit

överskridandena vara av den omfattning, att bristens ersättande lämpligen

borde fördelas på 3 år, samt ansett, att av behövliga tilläggsanslag

1,400,000 kronor borde anvisas å tilläggsstat för 1918 och 1,400,000

kronor äskas för år 1919.

Vid det förhållandet att med en del av ifrågavarande arbetens utförande

torde komma att något anstå, har utskottet ej haft något att erinra

mot den av departementschefen förordade uppdelningen av tillläggsanslagen

ifråga.

Då för åtgärder till förhindrande av störningar i svagströmsledningar

vid riksgränsbanan särskilt anslag beviljades av 1917 års riksdag, synes

för den del av bristen, som hänför sig till detta anslag, särskilt tillläggsanslag

böra uppföras å 1919 års stat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till täckande av brist, som uppkommit å vissa till

utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar beviljade anslag, för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,325,000 kronor,

b) till täckande av brist, som uppkommit å det

för vidtagande av åtgärder för undvikande av störningar

i‘svagströmsledningar vid bandelen Kiruna—Riksgränsen

beviljade anslag, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har i punkt 59 föreslagit riksdagen att till fortsättning

av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 1,073,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 178—181.

Ifrågavarande anslagsäskande innebär ett överskridande av de ursprungliga

kostnadsberäkningarna med 123,000 kronor. Denna merkost
-

Fortsiittände

av

statsbanan

Sveg—

Brunflo.

[69.] .

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

nåd har sin grund i beslutet om banans framdragande mellan Sveg och

Åsarne enligt den s. k. Tvärhoanlinjen. Beträffande de ytterligare kostnader

för banbygget, som äro att förvänta på grund av stegringar i

material- och arbetspriserna, hava några beräkningar ännu icke framlagts.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att handelskamrarna i Stockholm

och Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

gjort framställning om, att en forcering av banbygget mellan Sveg och

Åsarne måtte vidtagas, varvid ifrågasatts, att arbetena skulle bedrivas

i den omfattning, att bandelen kunde vara fullbordad under förra hälften

av år 1918. Såsom huvudsakligt skäl för denna hemställan hava handelskamrarna

anfört, att härmed skulle tidigare vinnas en andra linje

upp till mellersta Norrland, varigenom skulle möjliggöras en avlastning

av den tungt belastade bandelen Krylbo—Bräcke ävensom lättnad överhuvud

i trafiken på mellersta Norrland och på Trondhjem.

Järnvägsstyrelsen, som, med hänsyn såväl till de högst avsevärda

kostnadsökningar eu forcering av banbygget, även i mindre omfattning,

skulle medföra som till svårigheterna att anskaffa byggnadsmaterial och

arbetskraft, icke kunnat tillstyrka den gjorda framställningen, har med

styrka betonat angelägenheten av, att banbyggnaden mellan Sveg och

Brunflo trots alla därmed förknippade svårigheter bedrives åtminstone i

överensstämmelse med de planer, som därför tidigare uppgjort, eller så,

att den återstående bansträckan Sveg—Åsarne kan vara färdig att öppnas

för trafik under senare delen av år 1919.

Ehuru livligt behjärtande det utav handelskamrarna framförda önskemålet

rörande arbetets forcering, har departementschefen, på de skäl järnvägsstyrelsen

häremot anfört, icke funnit sig kunna tillstyrka åtgärder i

dylik riktning. Då utskottet delar denna departementschefens uppfattning,

har utskottet emellertid i anslutning till järnvägsstyrelsens nyss

återgivna uttalande velat framhålla önskvärdheten därav, att bandelen

Sveg—Åsarne kan öppnas för trafik under år 1919.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—Brunflo för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 1,073,000 kronor.

Fortsättande

av

statsbanan

Sveg—Hede.

[60.]

6Do) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom i punkt

60 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortsättande av statsbanan

Sveg—Hede för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 1,200,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr IRA.

33

62:o) Under punkt Öl liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,900,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid 182—185.

I sammanhang med denna fråga har utskottet till behandling förehaft

två till utskottet hänvisade, likalydande motioner, väckta den ena

inom första kammaren, nr 43, av herr C. J. Asplund och den andra

inom andra kammaren, nr 54, av herr J. Olofsson, i vilka motioner

hemställts, att riksdagen ville dels till fortsättning av inlandsbanan mellan

Volgsjön och Gällivare anvisa reservationsanslag å tilläggsstat för år

1918 av 3,500,000 kronor samt för år 1919 av 8,250,000 kronor, under

förbehåll att arbetet särskilt å banbyggnaden från Porjus söderut bedrives

i så stor omfattning som är möjligt utan fördyrande forcering;

dels ock hos Kungl. Maj:t anhålla, att förslag för nästkommande riksdag

måtte framläggas om påbörjande av arbetena å den av 1917 års

riksdag beslutade tvärbanan Jörn—Gubblijaure.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för denna sin framställning

får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt den plan för nya statsbanebyggnader i Norrland, vilken framlades

för nästlidet års riksdag skulle inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare bliva färdig år 1924. Med de jämkningar, som betingats av

riksdagens beslut att framdraga banan över Kasker i stället för såsom

i byggnadsplanen förutsattes, över A vaviken, skulle utöver de för åren

1917 och 1918 beviljade anslagen om respektive 3,500,000 kronor och

4,000,000 kronor erfordras ytterligare 22,650,000 kronor att fördelas på

åren 1919—1924 med respektive 4,500,000 kronor för ett vart av åren

1919—1922, 4,200,000 kronor för år 1923 och 450,000 kronor för år

1924. Dessa belopp voro emellertid beräknade efter de före kristidens

början år 1914 rådande arbets- och materialpriser. Med den oerhörda

stegring av nämnda priser, som sedan dess ägt rum, erfordras, enligt

vad av järnvägsstyrelsen verkställd utredning visar, för arbetenas bedrivande

enligt den ursprungliga planen för år 1919 ett anslag å ej

mindre än 11,750,000 kronor, därav 4,150,000 kronor belöpa å de arbeten,

som beräknats skola utföras med de för åren 1917 och 1918 beviljade

anslagen. Av sistnämnda belopp skulle enligt styrelsens förslag

3,500,000 kronor böra utgå redan under år 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 17 Käft. (Nr 18 A.)

Inliuidslimian

mellan

Volgsjön

och Gäillivare.

[61.]

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Departementschefen har, under uttalande, att det är särdeles önskvärt,

att inlandsbanan blir färdig inom den tid som förut ifrågasatts,

med hänsyn till den nuvarande finansiella situationen och de stora anspråk,

som i övrigt ställas på statskassan för statens järnvägars räkning,

funnit sig nödgad föreslå en nedsättning av järnvägsstyrelsens anslagsäskande

till 5,900,000 kronor, varav 2,000,000 kronor äskats å tilläggsstat

för år 1918.

De utomordentliga krav, som innevarande år framförts i fråga om

anslag för kapitalökning för de affärsdrivande verken och som i väsentlig

mån icke låta sig avvisas, göra det enligt utskottets uppfattning

nödvändigt att söka hålla tillbaka sådana utgifter, vilka utan alltför stora

olägenheter kunna anstå. Svårigheten att på skäliga villkor upplåna

erforderliga medel blir i allt fall betydande.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att vid innevarande riksdag

skulle för inlandsbanans fortsättande komma att anvisas 1,400,000

kronor utöver vad tidigare beräknats. Mot en höjning av det utav Kungl.

Maj:t äskade beloppet talar, såsom departementschefen även framhållit,

att det på grund av de osäkra förhållandena å materialmarknaden, särskilt

den knappa tillgången på järnöverbyggnader till broar och på räler,

icke finnes stora utsikter för att, även om medel i erforderlig utsträckning

gjordes disponibla, bedriva arbetena i den omfattning, som avsetts

i den ursprungliga planen för banbyggnaden. Skulle förhållandena härutinnan

ändras till nästkommande år, förefinnes ju alltid möjlighet att å

tilläggsstat till riksstaten för år 1919 uppföra ytterligare anslag för

ändamålet. Att nu gå utöver Kungl. Maj:ts förslag kan utskottet emellertid

icke, med hänsyn till förhandenvarande omständigheter, förorda

och får alltså avstyrka bifall till motionerna, i nu förevarande del.

Vad angår det i motionerna framställda förslag, att riksdagen skulle

hos Kungl. Maj:t anhålla, att förslag för nästkommande riksdag måtte

framläggas om påbörjande av arbetena å den av 1917 års riksdag beslutade

tvärbanan Jörn—Gubblijaure, vill utskottet erinra därom, att

1917 års riksdag ansåg, att denna bana borde byggas i omedelbart samband

med inlandsbanan. Då utskottet förutsätter, att järnvägsstyrelsen

vid framläggandet av förslag om anslag till fortsättande av inlandsbanan

kommer att vederbörligen beakta riksdagens sålunda uttalade uppfattning,

finner utskottet det ej föreligga skäl att från riksdagens sida

hos Kungl. Maj:t göra särskild framställning i det av motionärerna

omförmälda avseende.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr 18 A.

35

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt med avslag å herrar Asplunds

och Olofssons ovanberörda motioner, i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till fortsättning

av inlandsbanan mellan Volgsjun och Gällivare

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 3,900,000

kronor.

63:o) I punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande

av arbetena å statsbanan Forsmo—Hoting för år 1919 anvisa

att utgå av lånemedel ett reservationsanslag av 1,95(1,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes i statsrådsprotokollet sid.

186, inhämtas, att järnvägsstyrelsen beräknat, att för fullgörande av den

förut uppgjorda byggnadsplanen för banan skulle, med hänsyn till de

nu gällande priserna, det för år 1918 beviljade anslaget 1,000,000 kronor

behöva höjas med 500,000 kronor och det för år 1919 avsedda anslaget

1,300,000 kronor med 650,000 kronor. I enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag har nämnda belopp 500,000 kronor av Kungl. Maj:t

äskats å tilläggsstat för år 1918.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena å

statsbanan Forsmo—Hoting för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 1,950,000 kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande

av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet sid. 187 framgår, erfordras för arbetenas

bedrivande å banan Hällnäs — Stensele under år 1919 ett 50 %

högre anslag än tidigare, med utgångspunkt från de under år 1914 rådande

arbets- och materialpriser, beräknats.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för påbörjande av statsbanan

Hällnäs—Stensele för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 375,000 kronor.

65:o) I punkten 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

påbörjande av arbetena å statsbanan Umeå—Holmsund jämte förbindelsespår

till en blivande hamn utanför Holmsund dels medgiva överförande

Statsbanan

Forsnio —

Hoting.

[62.]

Statsbanan

Hällnäs
Stensele.

[63.]

Statsbanan

Umeå—

Holmsund.

[64.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr ISA.

Statsbanan

Dagarn—

Hultebo.

[65.]

från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad till nu ifrågavarande banbyggnad

av 85,000 kronor, dels ock för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 185,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 187—188.

Jämväl för nu ifrågavarande handel beräknas numera arbetenas bedrivande

enligt 1917 års byggnadsplan medföra en merkostnad av 50 %

av det ursprungligen för år 1919 beräknade anslagsbeloppet, 180,000

kronor, eller sålunda 90,000 kronor. Då å de av riksdagen beviljade

anslagsmedel för banbyggnaden Vännäs—Umeå förefinnes ett överskott

å 85,000 kronor, som föreslagits skola tagas i anspråk för nu ifrågavarande

bana, skulle emellertid anslaget för år 1919 ej behöva ökas med

mera än 5,000 kronor utöver det i 1917 års plan upptagna beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för påbörjande av arbetena å

statsbanan Umeå—Holrnsund jämte förbindelsespår till

en blivande hamn utanför Holrnsund

a) medgiva överförande från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad

till nu ifrågavarande banbyggnad av

85.000 kronor;

b) för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

185.000 kronor.

66:o) Kungl. Maj:t har i punkt 65 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att till täckande av uppkommen brist, 70,000 kronor, i de till utförande

av statsbanan Dagarn—Hultebo beviljade anslag må till samma

anslag överföras från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk 42,000

kronor och från anslaget till statsbanan Östersund—Ulriksfors 28,000

kronor; dels ock, under förbehåll att ytterligare erforderlig mark kostnadsfritt

upplåtes samt att Ljusne—Voxna aktiebolag bidrager med ett belopp

av 3,000 kronor, för anordnande av trafikplats med mera å statsbanan

Dagarn—Hultebo för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 52,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 188—190 i statsrådsprotokollet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om sättet för täckande av den

brist om 70,000 kronor, som på grund av de ökade arbets- och materialprisen

uppstått vid ifrågavarande banas anläggning, vartill av 1914 års

senare riksdag anvisats ett anslag av 435,000 kronor, har utskottet intet

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISA.

37

att erinra. Vad den ifrågasatta hållplatsen angår, skulle densamma

medföra avsevärda fördelar såväl för domänstyrelsen vid förvaltningen

av statens kring banan belägna skogar som ock för ortsbefolkningen,

vadan utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i

denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att till täckande av uppkommen brist,

70.000 kronor, i de för utförande av statsbanan Dagarn—

Hultebo beviljade anslag må till samma anslag överföras

från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk

42.000 kronor och från anslaget till statsbanan Östersund—Ulriks

fors 28,000 kronor;

b) under förbehåll att ytterligare erforderlig mark

kostnadsfritt upplåtes samt att Ljusne—Voxna aktiebolag

bidrager med ett belopp av 3,000 kronor, för

anordnande av trafikplats med mera å statsbanan

Dagarn—Hultebo för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 52,000 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att i avvaktan

på den proposition, som kan komma att avlåtas angående förvärvande för

svenska statens räkning av Orsa—Svegs järnväg, för ändamålet beräkna,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag för år 1919 av 1,000,000

kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

68:o) I punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp

av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer och

för blivande dubbelspåranordningar, • för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 191 —193 i statsrådsprotokollet,

inhämtas, att järnvägsstyrelsen hemställt om ett anslag

för ifrågavarande ändamål av 1,000,000 kronor, varav 500,000 kronor

i förskott för år 1918. De av Kungl. Maj:t sammanlagt, äskade anslagen

800,000 kronor, varav 400,000 kronor uppförts å tilläggsstat för år 1918,

Förvar*

laude för

svenska

statens räkning

av Orsa

—Svegs

järnväg.

[66.]

Mark
förvärv.

[67.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr'' 18 A.

Bullande

materiel.

[68.]

uppgå till samma belopp, som för ändamålet uppförts å 1918 års

riksstat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för inköp av mark] som erfordras

för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande

dubbelspåranordningar, för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anskaffande av

rullande materiell vid statens järnvägar för år 1919 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 15,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 193—199 i statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har ansett, att anskaffningen av rullande materiel

under år 1919 borde — inberäknat den materiel, som är avsedd att ersätta

försliten sådan — omfatta 29 ånglokomotiv, 5 elektriska lokomotiv, 153

person-, post- och resgodsvagnar, 1,000 godsvagnar samt 135 malmvagnar.

Kostnaden för denna materiel har beräknats till 23,000,000 kronor, varvid

förutsatts ungefär samma priser, som vid senaste beställning i börj an

av år 1917. Av berörda belopp har järnvägsstyrelsen beräknat kunna

disponera 6,000,000 kronor från statens järnvägars förnyelsefond. Utöver

de 17,000,000 kronor, som alltså skulle behöva utgå av anslagsmedel

har järnvägsstyrelsen gjort framställning om anvisande av ett tillläggssanslag

å 100,000 kronor för anskaffning av de fyra elektriska malmtågslokomotiv,

för vilka riksdagen åren 1913 och 1914 beviljat sammanlagt

600,000 kronor samt 1916 års riksdag anvisat ett tilläggsanslag

å 240,000 kronor. Behovet av det ytterligare tilläggsanslaget är betingat

därav, att kristiden omöjliggjort leverans i beräknad tid av åtskilliga

till lokomotiven erforderliga delar, vilket medfört, att kostnaden

för lokomotivens färdigställande blivit betydligt ökad genom den prisstegring,

som under den sålunda förlängda byggnadstiden alltjämt pågått.

Mot järnvägsstyrelsens sistnämnda förslag har departementschefen

icke haft något att erinra. Vad åter angår det för nyanskaffning av

materiel begärda beloppet har departementschefen funnit sig nödgad

att med hänsyn till statsbudgetens ställning förorda en nedsättning till

15,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat äro de priser å rullande materiel,

med vilka man för närvarande måste räkna, avsevärt högre än de, som

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

39

legat till grund för järnvägsstyrelsens anslagsberäkning. Utskottet vill

emellertid uttala den förhoppningen, att med beställningen av ifrågavarande

materiel skall kunna åtminstone i viss utsträckning anstå, till

dess gynsammare prisförhållanden inträda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till anskaffande av rullande materiel

vid statens järnvägar för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 15,100,000 kronor.

70:o) I punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för år

1919 anvisa dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag

av 2,100,000 kronor dels ock för ökat förlag vid samma

järnvägar ett förslagsanslag, högst 3,000,000 kronor.

Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 199—203.

Av det anslag, som äskats för nya inventarier, avses tillhopa

900,000 kronor för inköp av en del större och dyrbarare maskiner vid

verkstäderna och för kolemottagning vid importhamnarna, vilka maskiner

till största delen beräknats kunna anskaffas med anlitande av tidigare

för ändamålet anvisade anslag, men på grund av de oerhörda prisstegringarna

ej kunnat erhållas för de sålunda beviljade medlen.

Återstående summan, 1,200,000 kronor eller samma belopp, som nästlidet

år beviljats för nya inventarier, skulle användas för den löpande inventarieanskaffningen.

Mot förevarande förslag har utskottet ej funnit

anledning till erinran.

Beträffande frågan om anslag till ökat förlag har departementschefen

anfört, att de senaste årens erfarenhet visat, att den sparsamhet,

som iakttagits vid tillgodoseendet av statens järnvägars behov av förlagskapital,

icke medfört någon fördel ur statsfinansiell synpunkt. Då

nämligen detta behov ovillkorligen måst tillgodoses, har järnvägsstyrelsen

nödgats bereda sig rörelsekapital dels genom användande av för andra

ändamål än ökning av förlaget beviljade anslagsmedel, dels ock .därigenom,

att trafiköverskottsmedel, som bort redovisas efter månadsboksluten,

en längre tid innehållits. Uppenbart bliva, yttrar departementschefen,

genom dylika förfaringssätt statsjärnvägarnas anspråk på statskassan

lika stora, som om ett tillräckligt kassaförlag anslagits.

Det synes utskottet i likhet med departementschefen, att en avveckling

av förskottsväsendet jämväl på nu ifrågavarande område bör

Inventarier

och förlag

vid statens

jttrnvllgnr.

[69.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Ombyggnaden

av

Södertälje

kanal.

[70.]

äga rum; och har utskottet fördenskull icke funnit sig böra förorda

någon nedsättning vare sig i det anslag för ökat förlag vid statens

järnvägar, som äskats å 1919 års rikstat, eller i det anslagbelopp för

samma ändamål av 11,000,000 kronor, som Kung!. Maj:t föreslagit skola

uppföras å tilläggstaten för år 1918.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för år 1919 anvisa

a) för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag

av 2,100,000 kronor;

b) för ökat förlag vid samma järnvägar ett förslagsanslag,

högst 3,000,000 kronor.

D. Statens vattenfallsverk.

71:o) Kungl. Maja har i punkt 70 beträffande statens vattenfallsverk

föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena med Södertälje

kanals ombyggnad för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 1,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovan

åberopade statsrådsprotokollet sid. 207—210.

Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse

med den år 1916 upprättade planen för kanalombyggnadens genomförande.

Emellertid har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande för

år 1919 av 2,400,000 kronor, därav 400,000 kronor redan under år

1918 skulle tagas i anspråk för att bereda fyllnad i sistnämnda års

anslag för ändamålet. För år 1918 har nämligen av 1917 års riksdag

i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisats ett anslag

av 600,000, medan vattenfallsstyrelsen ansett ett anslag av 1,000,000

kronor vara erforderligt.

Enligt vad utskottet från vattenfallsstyrelsen inhämtat, skulle det

för arbetenas planmässiga bedrivande vara av stor betydelse, om av det

utav Kungl. Magt äskade anslagsbeloppet för år 1919 berörda 400,000

kronor kunde göras tillgängliga redan under år 1918. Vid sådant förhållande

har utskottet ansett, att sistnämnda belopp bör uppföras å tillläggsstat

för år 1918 och anslaget för år 1919 alltså nedsättas till

1,3U0,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 7.9 A. 41

Utskottet, som i utlåtande nr 18 II tillstyrker uppförande å 1918

års tilläggsstat av 400,000 kronor, hemställer alltså,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena med

Södertälje kanals ombyggnad för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

72:o) I punkt 71 bär Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för fullbordande

av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 210—212 i statsrådsprotokollet,

inhämtas, att kostnaden för verkställande av Trollhätte

kraftstations tredje utbyggnad torde komma att med omkring 1,200,000

kronor överskrida det belopp, som vattenfallsstyrelsen vid dess på hösten

år 1916 framställda anslagsäskanden för ändamålet beräknat, eller

10,120,000 kronor. Orsaken härtill är främst att söka i de oerhört ökade

materialprisen. Trots det för normala förhållanden höga tilläggsanslag,

som sålunda visat sig behövligt, kommer, enligt vad vattenfallsstyrelsen

uppgivit, kraftstationens tredje utbyggnad att tack vare de höga pris,

som kunnat erhållas för den energi, varom avtal under senaste tiden

träffats, bliva en för staten förmånlig affär.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fullbordande av tredje utbyggnaden

av Trollhätte kraftstation för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande

av forsta utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.

Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 212—228.

På grund av den snabba utvecklingen av efterfrågan på elektrisk

energi i trakten av Göta älv har vattenfallsstyrelsen beräknat, att krafttillgången

vid Trollhättan efter fullbordandet av tredje utbyggnaden av

kraftstationen därstädes icke kan tillgodose behovet under mer än omkring

tre år framåt. En fortsatt utvidgning av kraftstationen i Trollhättan

anses emellertid icke lämpligen kunna vidtagas, förrän en reglering

av Vänern kommit till stånd, vilket icke beräknas ske inom de

närmaste åren. För Ökande av krafttillgången inom ifrågavarande omBihang

till riksdagens protokoll 1918. ti samt. 17 höft. (Nr 18 A.) 6

Tredje utbyggnaden

av Troll,

liiitte kraftstation.

[71.]

Kraftstation

vid

Lilla Edet.

[72.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

råde måste fördenskull ettdera av fallen vid Vargön eller Lilla Edet

utbyggas. Av utredningen synes tydligt framgå, att fallet vid Lilla

Edet härvid i första hand bör komma i fråga.

Med de före världskriget gällande enhetspriser hava anläggningskostnaderna

för första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet,

som avsetts erhålla en total installerad effekt av normalt 26,500 turbinhästkrafter

eller omkring 18,000 kilowatt, beräknats till 6,500,000 kronor.

Med tillämpning av arbets- och materialprisen under år 1917 skulle utbyggnaden

komma att draga en kostnad av 13,300,000 kronor.

På grund av den synnerligen höga utbyggnadskostnaden har väl

utskottet ansett ett uppskov med påbörjandet av kraftstationsanläggningen

vara i hög grad önskvärt. Utskottet har emellertid icke funnit

sig kunna tillråda ett sådant uppskov, i första hand med hänsyn därtill

att varje avbrott i utvecklingen av statens tillhandahållande av elektrisk

kraft bör såvitt möjligt förebyggas. För ett omedelbart påbörjande av

anläggningen talar vidare den omständigheten, att det med all sannolikhet

icke är möjligt för staten att, sedan nu gällande arrendeavtal med

Lilla Edets pappersbruk den 10 juni 1918 utgått, på någorlunda tillfredsställande

ekonomiska villkor åter utarrendera pappersbruket och

därtill hörande vattenfall, åtminstone på kort tid. Dessutom bör ej ringa

avseende fästas därvid, att igångsättandet av byggnadsarbetena vid Lilla

Edet skulle bereda fortsatta arbetstillfällen åt en avsevärd del av den

skolade stam av arbetsbefäl och arbetare, som blir ledig vid det snart

förestående avslutandet av arbetena å ombyggnaden av Trollhätte kanal

samt tredje utbyggnaden av kraftstationen i Trollhättan.

Under nu angivna förhållanden och då det icke lider något tvivel,

att fallet vid Lilla Edet inom en snar framtid måste utbyggas, får utskottet

tillstyrka, att anslag nu beviljas för utbyggnadens påbörjande.

De medel Kungl. Maj:t nu begärt av riksdagen — förutom anslaget

å 1919 års stat jämväl 700,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 —

äro avsedda för igångsättande av de för anläggningen erforderliga vattenbyggnaderna,

vilkas utförande drager längsta tiden och beträffande

vilka kostnaderna stigit i mindre grad än beträffande den maskinella

utrustningen. Med hänsyn till de stora anslagskrav, som för statens

vatten fallsverks räkning framlagts, samt de för närvarande uppdrivna

prisen har departementschefen ansett det tillsvidare böra anstå med anvisande

av medel för den maskinella utrustningen. Utskottet delar denna

departementschefens uppfattning. Därest det för anläggningens fullbordande

inom beräknad tid skulle befinnas nödvändigt att redan under år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr .18 A.

4;?

1919 beställa vissa maskiner, torde, på sätt departementschefen ock

ifrågasatt, anslag härför bära anvisas a tilläggsstat för mi landa år.

I enlighet med vad sålunda anförts, lar utskottet hemställa,

att riksdagen må för påbörjande av första utbyggnaden

av en kraftstation vid Lilla Edet för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.

74:o) I punkt 73 har Kungl. Mapt föreslagit riksdagen att föi fortsättande

av andra utbyggnaden av Porjus kraftstation för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

5 Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 228—231 i statsrådsprotokollet.

Det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 925,000 kronor för

påbörjande av en andra utbyggnad av Porjus kraftstation var avsett

för insättande i stationen av turbin till ett nytt sjätte aggregat och. för

vissa därav betingade byggnadsarbeten. I anslaget ingick sålunda icke

kostnaden för generator och övrig elektrisk utrustning.

Det nu begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade

500,000 kronor äro avsedda för bestridande av sistnämnda kostnad. Anslagsberäkningen

vilar på den förutsättningen, att kraften från det sjätte

aggregatet skall levereras å annan plats än Porjus, varför erfordras vissa

träns f0 r in a t or san 0 r d n i n gar, som betinga en kostnad av omkring 300,000

kronor.

Då all sannolikhet föreligger för, att kraften från ifrågavarande

aggregat kommer att levereras å annan ort än Porjus, har utskottet ej

hatt något att erinra mot, att det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet

av riksdagen beviljas. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för fortsättande av andra utbyggnaden

av Porjus kraftstation för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

å 500,000 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition 1 ämnet, som kan komma att avlatas, till utförande av

anläggningar för ytterligare kraf tillagning 1 Kille älv för ar 1919

beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

Andra utbyggnaden

av kraftstationen

vid Porjus.

[73.]

Utförande

av anläggningar

för

ytterligare

kraftuttagning

i

Lule älv.

[74.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härmed för

riksdagen

anmäla.

byggnaden ,.. 76:°) ,Vnde* Punkt 75 har Kungl. Maj it föreslagit riksdagen att

av Västerås tor en tredje utbyggnad av Västerås ångkraftstation bevilja ett anslag

station?" aV .Ä500,000 kronor samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag

[75.] anvlsa’ att utga av lånemedel, ett belopp av 1,000,000 kronor.

Av den å sid 233—240 i statsrådsprotokollet lämnade utredningen

i ärendet framgår, att vattenfallsstyrelsen beräknat, att avsättningen av

prima kraft från Älvkarleby kraftverk kommer att ökas i den grad, att

ytterligare maskineri erfordras inom ångkraftstationen år 1921, därest

det då befintliga behovet av prima kraft skall kunna tillgodoses. Uet

anslag, som nu begäres, är avsett för anskaffande av det för tredje utjkk8Vna(leri

av Västerås ångkraftstation erforderliga maskineriet samt

hälften av det antal ångpannor, som ännu återstår att installera, för att

angpanneanläggnmgen skall bliva fullt utbyggd. Emellertid är avsikten

ej att under alla förhållanden omedelbart påbörja utbyggnaden, ehuru

medel därför avsetts höra redan nu ställas till disposition. Beträffande

tidpunkten för arbetets igångsättande har departementschefen sålunda uttalat,

att till följd av de nu högt uppdrivna byggnadsprisen tillbyggnaden

icke torde böra sättas i gång, förrän mera normala förhållanden

inträtt, såvida ej behov av prima kraft, vilka man icke utan allvarsam

skada kan underlåta att tillfredställa, skulle nödvändiggöra annat förfaringssätt

samt de nya abonnenterna kunna betala sådana kraftpris, att

merkostnaderna vid anläggningens utförande bliva betäckta.

Då det synts utskottet vara av vikt, att utvecklingen av avsättningen

av prima kraft säkerställes och då god avkastning kan förväntas

a det belopp, som behövs för ångkraftstationens tredje utbyggnad har

utskottet funnit sig böra tillstyrka beviljandet av det äskade anslkget

Utskottet hemställer alltså,

^att riksdagen må för en tredje utbyggnad av Västeras

ångkraftstation bevilja ett anslag av 1,500,000 kronor

samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa

ett belopp av 1,000,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISA.

45

77:o) I punkt 7(1 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Såsom inhämtats av utredningen i ärendet, vilken återfinnes i statsrådsprotokollet

sid. 240 — 242, beviljade 1917 års riksdag till förlagskapital

lör .anskaffande av bränsle för ångkraftstationen för Älvkarleby

kraftverk för år 1918 ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Det nu

för år 1919 begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade

250,000 kronor äro avsedda dels för möjliggörande av ökad torvanskaffning

för kraftstationen, dels ock för anskaffande av erforderlig mängd

stenkol, varför kostnaden med nuvarande priser högst avsevärt överstiger

vad som tidigare beräknats.

Med tillstyrkande av bifall till förevarande framställning får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för ökning av förlagskapitalet

för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

78:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan å den

proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas, för påbörjandet av arbeten

med ytterligare utbyggnad av staten tillhörig vattenkraft och utförande

av sjöregleringar beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

för år 1919 av 1,000,000 kronor.

I denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

79:o) Kungl. Maj:t har i punkt 78 föreslagit riksdagen att medgiva,

att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,

i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet

kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av

Kungl. Maj:t beslutas till, utöver den av 1917 års riksdag medgivna

summan å 5,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av 3,000,000 kronor;

samt att av sistnämnda två belopp å tillhopa 8,000,000 kronor för år

1919 såsom reservationsanslag, att utgå av lånemedel, anvisa 2,000,000

kronor.

Förlagskapital

för

anskaffande

av bränsle.

[76.]

Arbeten

med ytterligare

utbyggnad

av

staten tillhörig

vattenkraft

och

utförande

av sjöregleringar.

[77.J

Inköp av

vattenfall

och fastigheter

samt

utförande

av nyanläggningar.

[78.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 245—254 i statsrådsprotokollet.

1917 års riksdag medgav, att inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordrades

för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke

utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

finge av Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagt belopp

av 5,000,000 kronor, avsedda att fördelas med 2,000,000 kronor på 1918

och 1,500,000 kronor på vart och ett av åren 1919 och 1920. Av

först nämnda belopp äro redan disponerade 4,356,200 kronor i och för

inköp av Tyttboforsen i Daläven, delar av Osteråslorsarna och Stadsforsen

i Indalsälven, Norr- och Sörforsarna i Ume älv samt av vissa

fastigheter vid Lilla Edet. Vattenfallsstyrelsen har ifrågasatt beviljande

av ytterligare 4,000,000 kronor utöver berörda 5,000,000 kronor. Departementschefen

har emellertid med hänsyn till de föreliggande stora kraven

å statskassan funnit sig böra förorda nedsättning av det utav vattenfallsstyrelsen

angivna beloppet med 1,000,000 kronor. Såsom skäl för

att icke vidtaga en ytterligare reduktion har departementschefen dels

anfört, att förhållandena för närvarande äro sådana, att de mera välbelägna

vattenfallen, till följd av tidsläget och de höga bränsleprisen,

äro synnerligen begärliga och att man därlör icke lär kunna påräkna

att binda eventuella säljare den ofta ganska avsevärda tid, som skulle

erfordras för att i varje fall inhämta riksdagens samtycke, dels ock

framhållit, att den med anledning av riksdagens skrivelse den 9 juni

1917, nr 302, igångsatta utredningen augående elektrifiering av landsbygden

genom statens försorg torde komma att ådagalägga behovet lör

staten att förskaffa sig ytterligare kraftkällor för att kunna tillgodose

landsbygdsdistributionen.

På de av departementschefen anförda skäl har utskottet funnit sig

böra biträda förslaget om ökad avsättning av medel för ifrågavarande

ändamål. Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot det

för år 1919 begärda anslagsbeloppet 2,000,000 kronor, vartill komma å

tilläggsstat för år 1918 äskade 2,500,000 kronor.

Vad beträfar sättet för likvideringen av köpeskilligen för Norr- och

Söderforsarna har utskottet, med hänsyn till de föreliggande förhållandena

å lånemarknaden, icke haft något att erinra mot att inteckning

medgives för köpeskillingen, under förutsättning att skuldebreven i fråga

göras uppsägbar efter tio år.

Utskottet hemställer,

s. 47 Kontrollera mot PDF

statsutskottets utlåtande Nr ISA.

47

att riksdagen må

a) medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana

åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av

statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut, må av Kungl. Maj:t beslutas till, utöver

den av 11)17 års riksdag medgivna summan å

5,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av 3,000,000

kronor;

b) för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

80:o) Kungl. Maj:t har i punkt 79 föreslagit riksdagen att för gäldande

av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde

för kronan tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden i

Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919 bevilja, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 255—259.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för gäldande av statens kostnader

i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde för kronan

tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden i

Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919

bevilja ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

81:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande

av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för

statens kraftverk för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, vilken återfinnes å sid.

260—263 i statsrådsprotokollet, har enligt av vattenfallsstyrelsen lämnad

uppgift statens vattenfallsverks ledningsnät under år 1917 ökats med

mera än 50 procent av den förutvarande ledningslängden. Då efterfrågan

å elektrisk kraft säkerligen kommer att jämväl under den närmaste framtiden

bliva livlig, finner utskottet, i likhet med departementschefen, det

Anslag'' för

vattenfallsstyrelsens

inträde i

Mörrnms
ströms
reglerings
förening.

[79.]

Distributionsanlägg,

ningar för

statens

kraftverk.

[80.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 18 Ä.

vara uppenbart, att trots de ökade kostnaderna och svårigheterna vid

materialanskaftningen arbetet med utvidgningen av distributionsanläggningarna

för statens kraftverk bör fortsättas, helst ökningen i anläggningskostnaden

i stort sett förräntas genom motsvarande ökning i kraftpris.

Utskottet har ej heller haft något att erinra mot det för år 1919 begärda

anslaget, vartill komma å tilläggsstäten för år 1918 äskade 2,000,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för

statens kraftverk för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

Sättet för

anslagens

täckande.

82:o) Beträffande sättet för täckande av de ittav utskottet ovan behandlade

anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla

Stockholm den 5 mars 1918.

På statsutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Reservationer:

vid punkt 49:o) (husbyggnader) av herrar O. M. Strömberg, G. M. H.

Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, H. Andersson i Skivarp, ./. Olofsson

och G. Od qvist, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Järnvägsstyrelsen — — — detta utlåtande.

Av järnvägsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen till fullo insett

betydelsen av, att goda bostadsförhållanden beredas statens järnvägars

personal, samt att styrelsen i åtskilliga avseenden vidtagit åtgärder för

vinnande av bättre förhållanden härutinnan. Det anslagskrav, som järnvägsstyrelsen

för Kung], Maj:t nu framlagt, innebär ock i det närmaste

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

49

en fyrdubbling av det anslagsbelopp, som 1917 års riksdag anvisat för

uppförande av boställslms.

Utskottet behjärtar till fullo det syfte, vilket legat till grund för

de motionsledes gjorda framställningarna och bär fördenskull ansett

sig böra biträda järnvägsstyrelsens berörda, i motionen nr 50 upptagna

framställning om beviljande för uppförande av boställshus av 2,489,700

kronor. Med hänsyn till de stora kraven å statskassan i och för kapitalökningsutgifter

vid statens affärsdrivande verk i allmänhet och särskilt

vid statens järnvägar har utskottet dock icke ansett sig kunna gå utöver

berörda, i och för sig högst betydande belopp och kan alltså icke

tillstyrka bifall till den av herr Nilsson m. fl. väckta motionen.

Utskottet, som beträffande Kungl. Maj:ts i övrigt under titel husbyggnader

framställda förslag icke funnit skäl till erinran, hemställer,

a) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

föreliggande framställning samt herrar Hages och

Werners ovanberörda motion må för husbyggnader för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,861,700

kronor,

b) att herr Nilssons ovanberörda motion icke må

av riksdagen bifallas»;

av herrar C. G. Ekman, J. S. Almer, J. Jönsson i Redinge och

S. Bengtsson i Norup, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Järnvägsstyrelsen — — — detta utlåtande.

Av järnvägsstyrelsens — — — — — — härutinnan. I fråga om

samtliga i propositionen berörda byggnadskrav har utskottet också funnit

sig böra förorda bifall till vad Kurigl. Maj:t därutinnan föreslagit. Med

hänsyn till nödvändigheten ur statsfinansiella synpunkter att endast bevilja

anslag som kunna anses särskilt nödvändiga, har däremot utskottet

icke kunnat biträda det förslag, som framställts i herrar Hages och

Werners motion.

Vad däremot beträffar det i herr O. Nilssons i Örebro m. fl. motion

framställda yrkandet, i vad detta avser byggandet i viss omfattning av

bostäder för de vid centralverkstäderna i Örebro anställda arbetarne,

har utskottet, efter tagen del av den utredning, som därom blivit verkställd

inom järnvägsstyrelsen, funnit särskilda skäl tala för, att staten

i egenskap av arbetsgivare å nämnda plats vidtager omedelbara åtgärder

för bostadsanskaffning åt åtminstone någon del av nämnda arbetare.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 17 höft. (Nr 18 A.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Med hänsyn till personalens storlek — c:a 1,200 man — och de svårartade

bostadsförhållandena i Örebro har utskottet såtillvida ansett sig

etc. — — — — — — — uppföras sammanlagt 5,168,900 kronor.

Härav torde å tilläggsstaten för år 1918 böra upptagas 3,000,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning och herr Nilssons m. fl. ovanberörda

motion samt med avslag å herrar Hages och

Werners förenämnda motion, må för husbyggnader för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 2,168,700

kronor»;

vid punkt 62:o) (inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare) av

herrar O. Bergqvist, C. I. Asplund. J. Olofsson och A. Anderson i Råstock,

vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt den plan — — — tilläggsstat för år 1918.

Det är enligt utskottets uppfattning av .största betydelse för vårt

land, att inlandsbanans färdigställande ej framskjutes utöver den tidpunkt

som förut beräknats. Såsom i de omförmälda motionerna framhållits,

har behovet av denna inre förbindelseled mellan övre Norrland och det

övriga Sverige ytterligare ökats under de senaste åren. En avledning

av en del av trafiken från den överbelastade norra stambanan är mera

trängande än någonsin förut. Det sedan länge planerade smältverket

vid Porjus är numera i gång och förberedelser äro vidtagna för anläggande

av ännu ett nytt, stort elektriskt smältverk. Behovet av nya och

tillräckliga kolfångstområden för den norrbottniska järnförädlingsindustrien,

de nya industriella anläggningar av annat slag, som äro under

uppförande eller under den närmaste tiden komma att uppföras vid

Porjus och vid Malmberget, den snart förestående utbyggnaden av Harsprånget

och den i samband härmed hastigt stigande folkmängden i

dessa trakter, som behöver ökad tillförsel av livsförnödenheter m. m.

samt bättre kommunikationer med socknens huvudort, Jokkmokk, alla

dessa omständigheter utgöra kraftigt talande skäl mot varje, ej absolut

nödvändigt fördröjande av inlandsbanebyggandet söderut från Porjus.

Inlandsbanans snara färdigbyggande blir också av den största betydelse

för utvecklingen av jordbruket inom såväl Lappland som Jämtland

och de västra delarne av Mellansverige, som genom denna bana få

en bekväm tillförsel av konstgödselämnen från tillämnade fabriker.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISA.

51

Den nedsättning i järnvägsstyrelsens anslagsäskanden för inlandsbanebyggets

fortsättande, som Kungl. Maj:t vidtagit, måste enligt utskottets

uppfattning föra med sig en försening av banans färdigställande,

vilken så mycket mindre synes böra äga rum, som i fråga om tvärbanorna

något frångående av byggnadsplanen ej ifrågasatts, ehuru även

här självfallet gälla samma svårigheter som i avseende å inlandsbanan,

i vad angår anskaffande av byggnadsmaterialier och anslagsmedel. (Den

åberopade bristen på räler synes dock redan vara avhjälpt.) Vidkommande

förhållandena å arbets- och penningmarknaden torde för övrigt någon

avsevärd förbättring i läget icke vara att förvänta inom de närmaste åren,

vadan ett ifrågasatt kortare uppskov synes omotiverat. Då emellertid

från järnvägsstyrelsens sida en viss tveksamhet gjort sig gällande angående

möjligheten att bedriva arbetena uti förut beräknad omfattning och

då eventuellt ökade kostnader för 1919 torde kunna tillgodoses genom

anslag å tilläggsstat för sagda år, har utskottet funnit sig böra endast

i den mån biträda motionärernas förslag, att utskottet velat tillstyrka

riksdagen att för ändamålet anvisa sammanlagt 8,000,000 kronor, varav

3,500,000 kronor å 1918 års tilläggsstat.

Vad angår det i — — — avseende.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt herrar Asplunds och Olofssons

ovanberörda motion må till fortsättning av inlandsbanan

mellan Volgsjön oeh Gällivare för år-1919 anvisa

ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Bilaga.

Till statsutskottet.

Genom nådigt brev den 12 dennes liar Kungl. järnvägsstyrelsen anmodats

att avgiva och till statsutskottet avlämna yttrande över en inom andra kammaren

väckt motion, nr 57, om anslag till uppförande av bostäder vid statens järnvägar,

och får kungl. styrelsen till åtlydnad härav anföra följande.

I sin sistlidna höst ingivna underdåniga framställning angående nya byggnader

och anläggningar för år 1919 har kungl. järnvägsstyrelsen hemställt om

anslag till uppförande av boställshus för ett belopp av 2,489,700 kronor eller i

högst betydligt större utsträckning än någonsin tillförne, även om man tager i

betraktande de nu rådande högre byggnadskostnaderna. Styrelsen har det oaktat

sett sig nödsakad att vidtaga högst väsentlig reduktion i de olika distriktsförvaltningarnas

begärelser, som för uppförande av nya boställshus under år 1919

slutade å ett belopp av cirka 5,750,000 kronor. Av statsfinansiella skäl har sedermera

Kungl. Maj:t ansett sig böra ytterligare vidtaga en nedsättning av det

av kungl. styrelsen äskade beloppet, nämligen från 2,489,700 kronor till 1,946,700

kronor. Genom av enskild väckt motion, nr 50, i andra kammaren har emellertid

föreslagits bibehållande av det av kungl. styrelsen äskade beloppet.

Det av kungl. styrelsen begärda anslaget kan givetvis ej beräknas fylla

annat än i de mest trängande bostadsbehoven på respektive orter. På större

platser skulle mycket längre gående åtgärder erfordras, om den allmänt rådande

bostadsbristen i någon västentlig mån skulle avhjälpas genom bostäders uppförande

till Statens järnvägars personal.

Kungl. järnvägsstyrelsen har i sin utredning angående nya byggnader och

anläggningar m. m. för perioden 1918—1927 även upptagit frågan om riktlinjerna

för boställsbyggande vid statens järnvägar. Därvid har kungl. styrelsen, utan

att vilja principiellt ingå på frågan, huruvida statens järnvägar genom utsträckt

byggnadsverksamhet skulle göra sig och sin personal helt och hållet oberoende av

den enskilde företagsamheten å bostadsmarknaden, framhållit att sådana förhållanden

då faktiskt förelåge, att statens järnvägar måste vara beredda på att i

större utsträckning än dittills skett anskaffa bostad in natura åt sin personal.

Kungl. styrelsen meddelade även, att styrelsen låtit verkställa en undersökning

för utrönande, hur kostnaderna skulle ställa sig för den händelse boställshus uppfördes

till nedanstående personalgrupper:

1) Personal, som då saknade bostad in natura, men som enligt gällande avlöningsbestämmelser

kunna tilldelas dylik bostad;

2) personal, som erfordras ytterligare under tioårsperioden 1918—1927, och

i bostadsavseende kunna hänföras till 1);

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

53

3) personal, som visserligen enligt gällande avlöningsbestämmelser icke plåga

tilldelas bostad in natura, men för vilka på grund av allmän bostadsbrist å respektive

orter, det enligt vederbörande distriktsförvaltnings åsikt anses nödvändigt,

att bostäder genom statens järnvägars försorg uppföras.

En sådan undersökning, som emellertid ej omfattade verkstadspersonal, gav

vid handen, att cirka 40,000,000 kronor skulle erfordras under tioårsperioden,

vilken summa med nuvarande prisnivå motsvaras av cirka 80,000,000 kronor.

Kungl. styrelsen framhöll emellertid ock, att på grund av vissa skäl, hela denna

summa ej borde beräknas erforderlig, och upptog kungl. styrelsen därför för

tioårsperioden endast ett belopp av cirka 10 millioner kronor eller med nuvarande

prisnivå 20 millioner kronor.

Såsom förhållandena utvecklats under de snart tvenne år, som nu förgått,

sedan tioårsutredningen uppgjordes, måste även detta senare belopp anses för

litet, då det endast motsvarar cirka 2 millioner kronor per år. Den privata

byggnadsverksamheten har ju så gott som avstannat, och såväl industrien som

olika kommuner ha måst — i olikhet mot förr — själva uppträda som byggherrar.

Endast den möjligheten torde därför föreligga för ett statens affärsdrivande

verk som statens järnvägar att självt sörja för bostadsfrågans lösning för

sin personal under den närmast föreliggande tiden. Hur stort kapital, som skulle

erfordras för närvarande för att uppföra bostäder till all den statens järnvägars

personal, verkstadspersonalen inberäknad, för vilken nu stora svårigheter föreligga

vid bostäders anskaffande, kan givetvis ej utan vidlyftiga utredningar nu

avgöras. Ett belopp av minst 50 millioner kronor torde dock därvid ej få anses

vara överdrivet.

I sammanhang härmed vill kungl. styrelsen lämna en kort redogörelse tor

de åtgärder, kungl. styrelsen under senaste ar vidtagit för bostadsbristen avhjälpande

å vissa platser.

Med direktionen för statens järnvägars änke- och pupillkassa har kungl.

järnvägsstyrelsen träffat avtal, enligt vilket kassan i första hand låter uppföra

boställhus vid Krylbo, Mjölby och Kristinehamn, vilka därefter förhyras av statens

järnvägar under en tid av 25 år. Av dessa byggnader äro de vid Krylbo

redan under uppförande, medan vid Mjölby byggnadsbeslut nyligen lämnats.

Det har även meddelats kungl. järnväggsstyrelsen, att möjligheter förefinnas,

att genom biträde av änke- och pupillkassan med ett årligt belopp av 1,5

millioner kronor, på detta sätt få ytterligare större bostadshus uppförda å

platser där stort behov föreligger såsom vid Stockholm, Göteborg, Boden och

Luleå.

Även har kungl. järnvägsstyrelsen undersökt möjligheterna att animera

den enskilda byggnadsverksamheten på så sätt, att kungl. styrelsen förklarat sig

villig att förhyra blivande bostadskomplex på en längre tid framåt och därvid

garantera en viss avkastning å det nedlagda kapitalet. Tills dato har detta

emellertid ej lett till åsyftat resultat. Kungl. styrelsen vill här också omnämna

ett provisorium av indirekt inflytande på bostadstillgången för övrig fast personal,

kungl. styrelsen under krigstiden måst tillgripa för att med hänsyn till den

påkallade betydande personalökningen över huvud taget kunna avveckla den överhandtagande

trafiken på särskilt IV och V distrikten. Kungl. styrelsen har sålunda

låtit uppföra bostadsbaracker för den mest rörliga och oftast yngsta personalen

vid trafik- och maskinavdelningarna samt nu senast för personalen vid

anordningarna för vedeldningen. Sådana baracker ha ock uppförts för bere
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

dande av överliggningsrum för viss tågpersonal, utgörande kommenderad äldre

personal.

Baracker av ovannämnda slag hava uppförts eller äro under uppförande vid:

Storvik ..

Bollnäs .

Ockelbo ..

Ange.........

Bräcke 2

Ulriksfors

Ljusdal ..

Kamsjö ...

Håsjö ......

Långsele

Mellansel

4 stycken

3 »

1 »

4 »

2 »

2 »

1 »

1

1 »

2

Boden ...........

Jörn ................

Yännäs.............

Luleå..............

Nattavara .......

Kilafors ..........

Kristinehamn .

Charlottenberg

Kil ....................

Voxna .............

3 stycken

1

1

1

1

1

2

1

1

1

»

»

»

»

»

»

eller till ett antal av sammanlagt 35 stycken med sängplatser för cirka 650 man.

Kostnaderna för dessa provisorier hava bestritts av driftmedel.

I motionen har frågan om verkstadspersonalens bostadsfråga särskilt berörts,

och vill kungl. järnvägsstyrelsen med anledning därav lämna några medmelande,

om vad som i detta sammanhang åtgjorts av kungl. järnvägsstyrelsen

vid tvenne huvudverkstäder, nämligen vid Örebro och Notviken.

Sedan personalen vid centralverkstaden i Örebro begärt kungl. järnvägsstyrelsens

medverkan till att ordna bostadsförhållandena för sagda personal, beslöt

kungl. styrelsen den. 18 oktober 1916 att föranstalta om utredning i frågan.

Denna utredning, som förelåg färdig den 11 juli 1917, gav vid handen, att verklig

j °9-dsbnst för arbetare föreligger i Örebro, och att denna gör sig mer gällande,

ju längre tiden framskrider, på grund av arbetare till nya fabriker och anläggningar

samt ökning av personalen vid centralverkstaden. Det är numera

förenat med största svårighet att anställa en person med familj vid centralverkstaden

på grund av bostadsbristen. Här som annorstädes ligger den enskilda

byggnadsverksamheten nere. Verkställd undersökning visade ock, att 412 vid

centralverkstaden anställda arbetare med familjer önskade hyra av statens järnvägar

upplatna bostäder. Böljande möjligheter att lösa bostadsfrågan under
SOKtGS.

Alternativ I. Inköp av större jordområde för egnahem.

Alternativ II. Intressera personer för bildande av bolag för uppförande av

billiga arbetarbostäder inom Örebro stad.

Alternativ III. Uppförande av arbetarbostäder av lånemedel, för vilka statens

järnvägar skulle stå som garant eller låneförmedlare.

Alternativ IV. Statens järnvägar uppföra boställsbyggnader och uthyra till

verstadspersonalen.

Beträffande alternativ I gav utredningen vid handen, att lämpligt jordområde

i stadens närhet ej för rimligt pris stod att få.

Alternativ II ansågs ej genomförbart, med hänsyn till omöjligheten att

under nuvarande förhållanden intressera personer för bildande av ett dvlikt

bolag.

Alternativ III ansågs olämpligt, enär det torde komma att stöta på svårigheter

av formell art, att statens järnvägar skulle stå som garant för lånemedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

Alternativ IV ansågs därför vid utredningen vara den enda utvägen. Det

förslag, som avgavs i anslutning härtill, gick i huvudsak ut på följande.

Å ett statens järnvägar tillhörigt större område, beläget i närheten av verkstaden,

med fritt och sunt läge i stadsplanen, uppföras på statens järnvägars

bekostnad ett antal bostadshus allt eftersom behov därav komme att föreligga.

Som början föreslogs uppförande av sammanlagt 142 lägenheter, därav 125 stycken

å 1 rum och kök och 17 stycken ä 2 rum och kök för en kostnad av 884,000 kronor,

vilket per eldstad motsvarade cirka 2,940 kronor.

Vid ärendets vidare behandling inom kungl. järnvgsstyrelsen, fann kungl.

styrelsen alternativ IV vara åtminstone för närvarande den enda lösning, som

kunde med säkerhet föra till åsyftat resultat. Det föreslagna området, å vilket

byggnaderna borde uppföras, ansåg även kungl. styrelsen lämpligt. Vad byggnaderna

i och för sig beträffar, ansåg dock styrelsen att inga lägenheter om 1

rum och kök borde förekomma, utan i överensstämmelse med av statsmakterna

godkända principer endast lägenheter om 2 rum och kök skulle anordnas. Med

bibehållande av samma pris per eldstad borde ovannämnda totalsumma på denna

grund ökas till cirka 1,250,000 kronor för att samma antal lägenheter skola

erhållas. Med nuvarande prisnivå, och sedan kostnadsberäkningen ytterligare

granskats inom kungl. järnvägsstyrelsen, torde dock summan böra höjas till

cirka 1,900,000 kronor, vilket motsvarar cirka 4,500 kronor per eldstad.

Som framgår av kungl. järnvägsstyrelsens förut åberopade underdåniga

framställning sistlidne höst har kungl. järnvägsstyrelsen ej därvid upptagit frågan

om anslag till dessa boställshus. Kungl. järnvägsstyrelsen har visserligen i hög

grad behjärtat denna fråga och håller alltjämt före att den förr eller senare måste

finna sin lösning genom åtgärder frå''n statens järnvägars sida. Ett uppförande

av boställshus i mindre omfattning, än vad som här ovan ifrågasatts, torde ej

innebära någon nämnvärd förbättring av bostadsfrågan i en stad av Örebro storlek.

Därför ansåg kungl. järnvägsstyrelsen, att antingen borde anslag begäras till hela

det första byggnadsstadiet, eller ock borde frågan anstå till ett kommande år.

På grund av många andra mer trängande anslagsbehov fann emellertid kungl.

järnvägsstyrelsen sig ej kunna begära anslaget i sin helhet, varför sålunda frågan

ej nu upptogs.

Beträffande bostadsfrågan vid Notviken är denna för närvarande så ordnad

att huvuddelen av verkstadspersonalen är bosatt i Luleå, varifrån särskilda arbetartåg

värjo dag transportera personalen till och från Notvikens verkstad.

Detta är givetvis olämpligt ur flera synpunkter, dels bortgår ju alltid en viss tid

för personalen under dessa resor, som i annat fall bättre kunde användas, dels

tvingas personalen att bo i en stad där bostadsförhållandena i allmänhet äro

avsevärt sämre än på landet, dels slutligen förorsaka dessa arbetartåg statens

järnvägar en ej oväsentlig extra kostnad. Visserligen anslog 1915 års riksdag

medel till uppförande av tvenne boställshus vid Notviken, men var avsikten därmed,

såsom ock kungl. styrelsen hade tillfälle framhålla i sin underdåniga framställning

den 21 oktober 1914, att bereda bostad åt ett mindre antal äldre arbetare

i omedelbar närhet till verkstadsanläggningen. Något förslag till ordnande

av bostadsfrågan i sin helhet kunde emellertid detta ej anses utgöra.

Kung!, järnvägsstyrelsen har dock sökt bringa denna personals bostadsfråga

till en lycklig lösning på annat sätt, nämligen i riktning att underlätta egnahemsbildandet.

Sålunda har genom vederbörande distriktsförvaltning förfrågan gjorts

i februari 1915 till stadsfullmäktige i Luleå, under åberopande av stadsfullmäk
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 18 A.

tiges beslut i november 1907, angående tillhandahållande av mark invid Gammelstadsviken

till byggnadstomter ät personalen vid Notvikens verkstad, rörande dels

den tidpunkt från vilken det kunde förväntas att gator, samt vatten och avloppsledningar

bliva anordnade inom området i fråga, dels den ordning för bebyggande

av detsamma, som avsågs skola följas. Efter förhandlingar med vederbörande

distriktsbefäl beslöto sedermera stadsfullmäktige på sammanträde den 30 september

samma år att biträda ett förslag till utbyte av nämnda jordområde mot

ett söder om verkstaden beläget, som bättre lämpade sig för bostadsbebyggande

och att dit framdraga gator, vatten- och avloppsledningar m. m.

På grund av detta beslut erfordrades emellertid från Luleå stad en framställning

till Kung! Maj:t om rätt att överlåta viss mark, varom medgivande

förelåg först i augusti 1917, varjämte erfordrades skriftlig överenskommelse mellan

statens järnvägar och staden, varom beslut från stadens sida är att förvänta i

början av instundande mars månad.

Styrelsen vill nu övergå till motionens syftemål och de konsekvenser, som

ett bifall till motionen kan hava till följd.

Den erfarenhet, som kungl. järnvägsstyrelsen haft av personalens tillgång

till bostad in natura har hittills pekat hän i olika riktningar. Sålunda har i fall,

där tillgång på bostäder varit riklig, det förekommit, att personalen gjort framställning

om, att i stället för bekommande av bostad in natura utfå kontant

bostadsersättning, enär detta varit ekonomiskt fördelaktigare, om ock kanske den

bostad statens järnvägar tillhandahållit varit överlägsen den, som av enskilda

kunnat förhyras. Så långt sig göra låter, har personalens önskemål i detta hänseende

tillmötesgåtts, vilket möjliggjorts utan ekonomisk förlust för statens järnvägar,

genom att annan disposition vidtagits av de sålunda ledigvordna bostäderna.

Det kan dock givetvis tänkas, att, då normala förhållanden åter en

gång inträda, och enskild byggnadsverksamhet upptages i samma utsträckning

som förr, statens järnvägars bostäder åter bliva för dyra för personalen på grund

av ett forcerat bostadsbyggande under nuvarande kristid. Detta skulle medföra

den situationen, att personalen måste tvingas bo i dessa statens järnvägars dyrare

bostäder, på grund av att, till följd av riklig tillgång på statens järnvägars egna

boställshus, någon ändrad disposition ej längre med fördel kunde företagas.

Denna synpunkt bör, enligt kungl. järnvägsstyrelsens åsikt, beaktas i förevarande

fall, om ock den givetvis ej får tillmätas någon avgörande betydelse.

Motionen innebär även, att bostad in natura skulle komma att tilldelas

sådan personal, som förut ej plägat tilldelas denna förmån, och syftas därvid i

främsta rummet på verkstadspersonalen. Det torde därvid lämpligen komma

att tillgå så, att statens järnvägar uppföra bostäder, vilka av personalen förhyras.

På grund av de nu rådande prekära förhållandena inom byggnadsindustrien och

de särskilt för närvarande med anledning härav följande höga byggnadskostnaderna

skulle, om boställshus nu komme till uppförande i den omfattning, motionären

avser, dessa hyror, om desamma skulle täcka såväl ränta på nedlagt kapital

som underhållskostnader m. m., bliva av den storlek, att de skulle verka allt för

betungande på vederbörande personal och därigenom avsikten med bostadsbyggande

i viss mening bliva förfelad. Enligt kungl. järnvägsstyrelsens åsikt

borde därför hyrorna tills vidare så bestämmas, att desamma endast motsvarade

på respektive orter gängse pris. De förluster, som därigenom kunde komma att

drabba statens järnvägar, borde avföras å respektive driftkostnadskonton — sålunda

beträffande verkstadspersonalen å kostnaderna för verkstadsdriften.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISA.

57

Med hänsyn till den omsorg kungl. järnvägsstyrelsen anser sig vara skyldig

ägna åt personalens bostadsförhållanden, kan kungl. järnvägsstyrelsen ej annat

än på det livligaste behjärta andemeningen i motionen. Goda bostadsförhållanden

äro i allmänhet och framstå för kungl. järnvägsstyrelsen beträffande jårnvägspersonalen

såsom i hög grad ägnat att genom sitt indirekta inflytande på

personalens standard giva goda arbetsprestationer. Kungl. järnvägsstyrelsen tror

sig med ovanstående redogörelse hava visat, att kungl. järnvägsstyrelsen, så långt

det i kungl. järnvägsstyrelsens makt stått, med handling bevisat sin ståndpunkt

till frågan. Skulle den statsfinansiella situationen nu tillåta, att ett anslag av

det belopp, som i motionen föreslås, kunde ställas till kungl. järnvägsstyrelsens

disposition för uppförande av boställslius vid statens järnvägar, vill kungl. styrelsen

för sin del tillstyrka detta. I avseende på anslagets användning å olika

platser, då nu en utredning därvidlag icke kan föreligga färdig, torde detta lämpligen

i detalj överlämnas till Kungl. Maj:t att efter kungl. järnvägsstyrelsens förslag

närmare bestämmas.

Slutligen vill dock kungl. järnvägsstyrelsen framhålla, att, enligt kungl.

styrelsens bestämda åsikt, ett sålunda eventuellt ökat anslag till uppförande av

nya boställshus vid statens järnvägar ej må inkräkta på redan begärda eller

framdeles erforderliga anslag, som direkt beröra arbeten för höjande av statsbanornas

trafikkapacitet, arbeten, vilka, som kungl. styrelsen vid flera tillfällen

framhållit, huvudsakligen överensstämma med den uppgjorda 10-årsplanen och

äro strängt nödvändiga,

Stockholm den 26 februari 1918.

Kungl. järnvägsstyrelsen:

AXEL GKANHOLM.

Hjalmar Aberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

6 saml.

17 höft. (Nr ISA.)

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:434 Skrivelse till Konungen angående regleringen av ■ utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å p>ostoch telegrafverken samt statens järnvägar och vatte s. 1 i texten
  2. Rskr. 1918:214 Skrivelse till Konungen angående anvisande av anslag till fortsatt utveckling av statens telefonoch telegrafväsende. s. 1 i texten