Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av militieombudsmannens framställning angående böjning för år 1918 av ersättning, som utgår jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

1918-05-31 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:190, Utlåtande i anledning av militieombudsmannens framställning angående böjning för år 1918 av ersättning, som utgår jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

1

Nr 190.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1918 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av militieombudsmannens framställning

angående böjning för år 1918 av ersättning, som utgår

jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

(l:a avd.)

I sammanhang med avgivandet av sin ämbetsberättelse till 1918

års riksdag har militieombudsmannen till riksdagen gjort framställning

om att riksdagen måtte dels medgiva, att den ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens

under år 19i8 eller tidigare meddelade beslut

utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under

år 1918 eller under nämnda år såsom begravningshjälp, så ock den

ersättning i anledning av dylik skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens

under år 1918 meddelade beslut därefter kommer att utgå

såsom begravningshjälp i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda

ar, må höjas med femtio procent utöver det belopp, vartill ersättningen

må bestämmas enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för ändamålet ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett

förslagsanslag å 175,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till militieombudsmannens

ämbetsberättelse sid. 433—438.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 87 höft. (Nr 190.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

Utskottets

yttrande.

Ersättning enligt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, utgår

l:o) om skadan medfört väsentlig nedsättning av den skadades

arbetsförmåga under mera än tre dagar, en krona 50 öre i sjukhjälp för

varje överskjutande dag, varunder den skadade icke varit i åtnjutande

av underhåll och vård genom militär myndighets försorg, intill dess

den skadade blivit från sådan nedsättning av arbetsförmågan återställd

eller skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning av

arbetsförmågan eller döden inträtt;

2:o) om skadan medfört för framtiden bestående förlust eller

minskning av arbetsförmågan, en årlig livränta, i förra fallet å 450

kronor och i senare fallet å det lägre belopp, som svarar emot arbetsförmågans

minskning, räknat från och med dagen efter det den skadade

upphört att åtnjuta såväl underhåll och vård genom militär myndighets

försorg som innehavande avlöning av statsmedel, eller från den senare

tidpunkt, då skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskningav

arbetsförmågan; dock att livränta icke skall utgå i de fall, där ej

arbetsförmågan blivit nedsatt med minst en tiondedel;

3:o) om skadan medfört döden inom två år från olycksfallet eller

från det sjukdomen blev känd,

a) begravningshjälp med 75 kronor,

b) till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan

uppkom, en årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet, så länge hon

lever ogift, och till minderårigt barn, som fötts iöre sagda tidpunkt

eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap, en årlig livränta av

90 kronor från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder; dock att,

där livräntor till efterlevande skulle sammaulagt överstiga 450 kronor,

de skola, i förhållande till vad på en var livräntetagave belöper, till

detta belopp nedsättas så länge anledningen till dylik nedsättning

fortfar,

samt, därest den avlidne icke efterlämnat änka eller barn men

fader, moder eller minderåriga syskon, som varit av hans arbete för

sitt uppehälle huvudsakligen beroende,

c) till fader eller moder eller, om bägge leva, till dem gemensamt

en årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet och till varje

minderårigt syskon en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet, till

dess det uppnått 15 års ålder; dock att, där livräntor till efterlevande

skulle sammanlagt överstiga 450 kronor, de skola, i förhållande till vad

på en var livräntetagare belöper, till detta belopp nedsättas, så länge

anledningen till dylik nedsättning fortfar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stat sill Hkottets utlåtande Nr 11)0.

3

Ersättningar enligt denna förordning utbetalas från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond.

Enligt vad militieombndsmannen anfört, äro de ersättningsbelopp,

som utgå enligt 190!) års ifrågavarande förordning, uppenbarligen beräknade

för andra prisförhållanden iin de nu rådande, och motsvara beloppen

numera icke på långt när värdena vid berörda tid. Redan i

framställning till 1917 års riksdag ansåg sig militieombudsmannen böra

hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Magt anhålla, att

Kungl. Magt täcktes låta verkställa utredning, i syfte att i anledningav

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, högre ersättning i

allmänhet komme att utgå än 1909 års förordning i detta ämne medgåve,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning. Statsutskottet, till vilket framställningen hänvisades

för förberedande behandling, omnämnde i avgivet utlåtande

(nr 152), att utredning i ämnet redan pågick, och anförde utskottet

vidare, att utskottet icke ansett sig böra genom ett uttalande i sak föregripa

sagda utredning, men förutsatte, att de av militieombudsmannen

anförda synpunkterna toges under övervägande vid utredningen, ävensom

att utskottet därjämte velat uttala den förhoppningen, att utredningen

måtte så bedrivas, att dess resultat kunde i god tid föreläggas

1918 års riksdag. Utskottet hemställde därför, att omförmälda framställning

icke för det dåvarande måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd; och blev utskottets hemställan bifallen av riksdagen.

Den av militieombudsmannen gjorda framställningen avser höjningav

ifrågavarande ersättningsbelopp med 50 procent under innevarande år.

Utskottet har i detta sammanhang velat erinra om att Kungl. Maj: t

i propositionen nr 176 till innevarande riksdag föreslagit en höjningav

de enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till

följd av olycksfall i arbete utgående livräntorna med 50 procent. Riksdagen

har emellertid i detta fall medgivit en höjning av 75 procent.

Vid behandlingen av nu föreliggande fråga har utskottet visserligen

funnit, att de för närvarande utgående ersättningarna enligt 1909

års förordning ställa sig 50 procent högre än ersättningar, som utbetalas

enligt 1901 års lag angående ersättning för skada till följd av olycksfall

i arbete, men har utskottet dock ansett sig, utan risk att föregripa

en utredning i ärendet, med hänsyn till rådande förhållanden kunna

biträda militieombudsmannens framställning om en höjning med 50

procent av samtliga enligt 1901 års förordning utgående ersättningsbelopp.

Då det här gäller eu förhöjning blott under år 1918, har utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 190.

lunnit, att kostnaderna härför, av militieombudsmannen beräknade till

175,000 kronor, böra kunna bestridas från beväringsmanskapets invalidoch

pensionsfond.

Med anledning av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att den ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, som på grund av

riksförsäkringsanstaltens under år 1918 eller tidigare

meddelade beslut utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning

eller livränta för tid under år i918 eller

under nämnda år såsom begravningshjälp, så ock den

ersättning i anledning av dylik skada, som på grund

av riksförsäkringsanstaltens under år 1918 meddelade

beslut därefter kommer att utgå såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda

år, må höjas med femtio procent utöver det belopp,

vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna i

förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

b) att kostnaderna för denna förhöjning må bestridas

på samma sätt som sker i fråga om dylika

ersättningar i övrigt.

Stockholm den 31 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarmelius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, O. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. W. Wtungel, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

A. Pers, greve N. F. Posse och J. Pålsson samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,

J. Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kahbarp, A Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult,

J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, G Odqvist, S- Bengtsson i Norup, .T. A. Ingvarson

och C. R. Jansson i Falun.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:312 Skrivelse till Konungen i anledning av militieombudsmannens framställning angående höjning för år 1918 av ersättning, som utgår jämlikt förordningen den 18 juni s. 1 i texten