Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner.

1918-06-04 · 110 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 83 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:197, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr 11)7.

1

Nr 197.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1918 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående löneoch

pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna,

folk- och småskolorna, de högre folkskolorna

och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering för

lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och

de kommunala mellanskolorna för sådant ändamål under riksdagens

åttonde huvudtitel beräkna

dels ifråga om lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet ett

belopp av 65,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie anslaget

till seminariet 43,000 kronor samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 22,000 kronor, till extra och vikarierande lärare m. m.

(punkten 135);

dels beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ett

belopp av 1,860,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken 1,400,000 kronor samt på extra

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 91 käft. (Nr 197.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

stat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst 460,000 kronor, till extra och

vikarierande lärare m. m. (punkten 138);

dels vad angår lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna

en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt nämnda skolor

med 310,000 kronor (punkten 153);

dels beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna ett belopp

av 670,000 kronor, därav 663,800 kronor såsom ökning av det ordinarie

anslaget till nämnda seminarier, samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 6,200 kronor, till hyresbidrag till rektorerna vid vissa

folkskoleseminarier (punkten 160);

dels ifråga om stipendier för seminarieelever en ökning av det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat för ändamålet uppförda

anslaget med 28,000 kronor (punkten 161);

dels vidkommande lärarpersonalen vid folk- och småskolor ett belopp

av 22,500,000 kronor, därav 22,074,000 kronor såsom ökning av det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folk- och småskolor, 335,000

kronor såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag

till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor samt 91,000 kronor

såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar (punkten

177);

dels ock vad angår lärarpersonalen vid högre folkskolor en ökningav

det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre

folkskolor med 293,000 kronor (punkten 183).

Kung!. Maj:ts Sedermera har Kung!. Maj:t i eu den 22 mars 1918 till riksdagen

prnr°260°n av^ten, till statsutskottet hänvisad proposition nr 260, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

A. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i

stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium

och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

3

dels och föreskriva, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka

och innehava sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter,

till vilka kvinna må kunna befordras, skall gälla

att gift kvinna må till sådan lärarbefattning befordras al lenas) efter

av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen,

därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande finner det nödigt.

B. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet för

övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig nämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels föreskriva, att de till teckningsläraren och musikläraren vid

Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen

nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola

upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

dels, i händelse av godkännande av vad utav departementschefen

föreslagits i fråga om avlöningsförmåner och inrättande av nya lärartjänster

ävensom vid bifall till vad i nästföregående moment hemställts,

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;

dels och på extra stat för år 1919 anvisa:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande JSIr 197.

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt

till provarskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken

i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

C. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet

för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser,

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig

nämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten

och därvid fastade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels, i händelse av godkännande av de utav departementschefen

föreslagna avlöningsförmåner, höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485

kronor;

dels på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet anvisa ett förslagsanslag, högst 16,800

kronor;

dels ock medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess

Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning, som

tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad ej åtnjutes,

må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande föreståndarinna

med 1,000 kronor för år räknat, än även det hyresbidrag,

som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stalmtskotteti utlåtande Nr W7.

I). HHrutinndo lärarpersonalen vid folkskoleseminuriernu:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet

för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att nyssnämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar

gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å

övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,

manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre,

han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,

dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före

den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny

avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner

;

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på

ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i

kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten; samt

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall

bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren

vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid

1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet

dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens

eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,

såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 1.97.

nerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda

nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag,

dels oek att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått

den för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragningsstat

motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som äro att

hänföra till lön jämte ålderstillägg;

dels, i händelse av godkännande av ovan föreslagna avlöningsförmåner

ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående inrättande

av nya lärartjänster vid folkskoleseminarierna samt beredande av medel

för uppvärmning, belysning, materiell in. m. för folkskoleseminarierna i

Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna

med 656,815 kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840

kronor;

dels, vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av

medel till stipendier åt eleverna i parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna

i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till

stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller från 150,225

kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts, det gemensamma

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna att ökas från nuvarande

999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

dels till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå på extra

stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 6,200 kronor;

dels medgiva, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med

800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare

i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort

under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller

annan under läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,

som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i första

lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor och i

tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat

i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden med

575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1U7.

gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt ä vakant tjänst med

450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

dels ock för sistberörda ändamål på extra stat för år 1910 bevilja

ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

K. Heträltäiide lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Kung!. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor

och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,

åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin

anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till lärare

vid folkskolor och småskolor;

dels förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,

ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare

anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,

skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och

därvid fastade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,

lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor

med sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.

2 av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget

till sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills

gällande grunder;

dels ock, vid bifall till i statsrådsprotokollet framlagt förslag till

avlöning för den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonal ävensom

därsammastädes framlagt förslag till grunder i fråga om statsbidrags utgående,

höja följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslag, nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till

40,135,000 kronor;

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch

småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000

kronor till 483,000 kronor; samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets

nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000

kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

F. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat

sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder ifråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor;
dels

förklara, att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts

före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya

löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej mindre

i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre folkskolor än även beträffande

grunder och villkor för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande

skolor, höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande belopp,

157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor; samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor till

3,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet« utlåtande Nr 191.

(i. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Kungl. Ma,j:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat

sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförinälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala

mellanskolor;

dels förklara, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, vilken

tillsats före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya

löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej

mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

än även beträffande grunder och villkor för utgående av statsunderstöd

till ifrågavarande skolor, höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 340,000

krono!-, med 342,000 kronor till 682,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels följande

inom första kammaren väckta motioner, nämligen

nr 183, av herr Bergqvist m. fl., däri hemställts, att riksdagen ville

dels på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 350,000

kronor att under sagda år utgå som ortstillägg åt lärare vid de högre

allmänna läroverken och samskolorna, vid folkskoleseminarierna samt

vid folk- och småskolorna i Västerbottens och Norrbottens län,

dels bestämma, att ortstilläggen skola, med de villkor och bestämmelser

Kungl. Maj:t må äga att utfärda, utgå med följande belopp, nämligen

för rektor, lektor och adjunkt vid högre allmänt läroverk samt för

adjunkt vid samskola 300 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 91 käft. (AV 197.)

Motione/.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

för extra och vikarierande lärare vid högre allmänt läroverk, ämneslärarinna

vid samskola samt övningslärare med full tjänstgöring vid högre

allmänt läroverk 200 kronor,

för övningslärare med full tjänstgöring vid samskola 150 kronor,

för rektor och adjunkt (lektor) vid folkskoleseminarium 300 kronor,

för extra och vikarierande lärare, övningslärare med full tjänstgöring

och övningsskollärare vid folkskoleseminarium 200 kronor,

för ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskola

200 kronor, samt

för biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och

lärare vid småskola 150 kronor;

nr 185, av densamme, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i Kungl. Majrts proposition nr 2BO ifråga om ålderstillägg

för ämneslärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminaxåerna, att här avsedda del därav (sid. 172, 207,

277) må erhålla följande lydelse:

att därvid befattningshavare, vilken före utgången av år 1918 förvärvat

behörighet till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk samt

under åren 1919—1928 utnämnes till ordinarie ämneslärare (resp. ordinarie

lektor, resp. lektor), må tillgodoräknas tid, varunder han efter

vunnen sådan behörighet omedelbart, därest han ej genom styrkt sjukdom

eller annan giltig orsak varit förhindrad att då tjänstgöra, före tillträdet

till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid allmänt läroverk, högre

lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium i egenskap av extra eller

vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den begränsning,

att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna sig ett år,

den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes under år

1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och den, som

utnämnes under något av åren 1923—1928, fem år av nyss angivna extra

ordinarie tjänstgöringstid;

nr 186, av densamme m. fl., däri hemställts, att riksdagen ville besluta,

att manlig lärare vid småskola och mindre folkskola samt biträdande

manlig lärare vid folkskola skall åtnjuta eu grundlön, som med

200 kronor överstiger vad riksdagen må bestämma som avlöning åt motsvarande

kvinnlig lärare, och i samband därmed höja anslaget till avlönande

av folk- och småskollärare med 30,800 kronor;

nr 187, av herr Magnusson, däri föreslagits, att riksdagen måtte

besluta att, utöver de i Kungl. Maj:ts proposition upptagna beloppen,

veckotimpenningen för ordinarie manlig gymnastiklärare höjes med 30

kronor och för kvinnlig gymnastiklärare med 20 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

11

nr 1HS, av herr Bergman, däri hemställts, att avlöningsheloppen

bestämmas sålunda:

för manlig musiklärare vid högre allmänt läroverk: lön å 1,800 kronor

i l:a, 2,025 kronor i 2:dra, 2,250 kronor i 3:dje och 2,475 kronor i

4:de avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 3,300 kronor för 20

veckotimmars undervisning;

manlig musiklärare vid realskola, lön å 1,150 kronor i l:a, 1,300

kronor i 2:dra, 1,450 kronor i 3:dje och 1,600 kronor i 4:de avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 2,400 kronor för 15 veckotimmars

undervisning;

kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 1,000 kronor i l:a, 1,120 kronor

i 2:a, 1,240 kronor i 3:dje och 1,360 kronor i 4:de avlöningsgraden, med

en maximiavlöning av 2,040 kronor för 15 timmars undervisning i veckan;

att anslaget till läroverksstaten beviljas med härav föranlett förhöjt

belopp;

samt att beträffande villkoren för övrigt det bestämmes, att ordinarie

musiklärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra:

musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 10

veckotimmar; varvid dock varje körsångs- eller samsjungningstimme, 2

veckotimmar vid varje läroverk, må beräknas som dubbeltimme d. v. s.

anses motsvara vardera 2 vanliga lektionstimmar;

ävensom att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas musiklärare

vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt 20 och vid realskola intill

sammanlagt 15 veckotimmar;

nr 189, av densamme, däri hemställts, att riksdagen måtte för sin

del bifalla Kungl. Maj:ts i propositionen nr 260 å sidan 164 framställda

förslag med den ändring,

att efter ordet »provårsläroverk» införas orden »ävensom vid statens

provskola, Nya elementarskolan samt rektor vid sistnämnda skola»,

att efter orden »arvode av» insättes »400 kronor» i stället för »300

kronor», och

att härav föranledd ändring måtte ske i avseende på beloppet av

det för läroverkens stat utgående anslaget;

nr 190, av densamme, däri yrkats avslag å den del av Kungl.

Maj:ts förslag, som avser viss skyldighet för befattningshavare vid de

allmänna läroverken att underkasta sig eventuell förflyttning till annan

befattning inom undervisningsväsendet, när helst så av Kungl. Maj:t

prövas lämpligt, ävensom hemställts, att det ifrågavarande momentet (å

sid. 169 i Kungl. Maj:ts proposition nr 260) måtte få följande lydelse:

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statstitskottets utlåtande Nr 197.

den tjänstegrad och den avlöning, han innehar, utöver vad honom jämlikt

hittills varande lönereglering i sådant avseende åligger, vara pliktig1

att, för den händelse i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen

hans tjänstgöring anses lämpligen höra förläggas till

annan, med de nuvarande allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än

den, där han då är anställd, underkasta sig dylik förflyttning; börande

sådan förflyttning, så vitt möjligt, icke medföra förändring av boningsort,

men, om ofrånkomlig nödvändighet skulle föreligga för förflyttning till annan

ort, vara förenad med rätt att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

nr 193, av herr Berg qvist, däri hemställts, att riksdagen ville för

sin del medgiva, att övningsskollärare vid folkskoleseminarium må för

uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring som lärare

vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för vanartiga barn, där undervisningen

omfattar i huvudsak samma lärokurser som de, vilka genomgås i

egentlig folkskola;

nr 194, av densamme, däri hemställts, att riksdagen ville dels på

extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 3,800 kronor att användas

såsom ortstillägg åt ordinarie, extra ordinarie och vikarierande

lärare vid de kommunala mellanskolorna i Västerbottens och Norrbottens

län, dels bestämma, att ortstilläggen skola under de närmare villkor och

bestämmelser, som Kungl. Maj:t må äga att utfärda, utgå med 200 kronor

till envar av sagda lärare;

dels och följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 397, av herr Bäckström, däri hemställts, att riksdagen måtte

anvisa som ordinarie förslagsanslag under åttonde huvudtiteln, utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor, ett belopp av 1,441,550 kronor för beredande av höjning av

ålderstilläggen åt ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola och lärare vid

småskola m. fl. att utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter som för tillämpning av dessa

grunder må finnas erforderliga:

a) till ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola, utom övriga löneförmåner,

efter respektive 5, 10 och 15 år, tre ålderstillägg, vart och ett å

300 kronor, samt

b) till lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning, utom övriga löneförmåner,

efter respektive 5, 10 och 15 år, tre ålderstillägg, vart och ett å 200

kronor, dock att härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

13

vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd

eller som blivit antagen efter den 31 december 1907;

nr 404, av herr Runefors, däri hemställts,

att riksdagen måste besluta sådana ändringar i det av Kungl. Maj:t

framförda förslaget till lönereglering för lärarepersonalen vid rikets folkoch

småskolor, att de manliga ordinarie folkskollärarnas grundlön höjes

med 200 kronor till 2,300 kronor, de manliga extra ordinarie folkskol.

lärarnas lön höjes med 100 kronor till 1,800 kronor och småskollärarinnornas

grundlön höjes med 100 kronor till 1,300 kronor;

att utskottet behagade vidtaga övriga ändringar i kungl. propositionen,

vartill ett bifall till motionen eventuellt kan föranleda;

nr 408, av herr Olsson i Ramsta m. fl., däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition, nr 260,

att grundlönen för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och

biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare med ömsesidig

rätt till minst 4 månaders uppsägning, bestämmes till 1,400 kronor;

nr 409, av herr Sterne, däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta följande ändrade lydelse i Kungl. Maj:ts

proposition angående grunderna för kvinnas anställning vid våra läroanstalter,

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i

stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium,

samt

lektor vid högre lärarinneseminariet,

dels ock föreskriva — — — — sådana lärartjänster vid högre

lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium, till vilka kvinnor

känna befordras, skall gälla,

att gift kvinna--— — upprätthållande finner det nödigt;

att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition

i vad den avser småskollärarpersonalens avlöningsförhållanden, besluta

följande ändrade lydelse rörande löneförmånerna för lärare vid småskola:

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens

pris, 1,300 kronor, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma

tre ålderstillägg, vart och ett ä 200 kronor, dock att----den 31

december 1907;

att anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

höjes från dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 24,739,590

kronor till 42,179,590 kronor;

att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag i avseende

å lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, besluta

följande ändrade lydelse rörande löneförmånerna för denna lärarpersonal:

rektor, förutom avlöningsförmåner såsom ordinarie ämneslärare,

särskilt arvode av 1,200 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, — — ---- vartill skulle kunna’

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare,----vartill skulle kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 år;

b)

I.

a) ---

b) —--

c) för rektor och biträdande föreståndarinna det för ifrågavarande

befattningshavare stadgade särskilda arvodet.

d) --- —

e) ---

f) ---

nr 424, av herr Helger, m. fl., däri hemställts, att riksdagen måtte

med ändring av vad Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 260 besluta,

att pensionsberättigad ordinarie folkskollärares skyldighet att avgå

från tjänsten, då han uppnått 60 års ålder, må äga tillämpning allenast

för det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör finna

den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig ined hänsyn till skolans

bästa,

att för pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare

vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola sådan skyldighet må under

tiden från den 1 januari 1918 till och med den 1 juli 1920 äga tillämpning

allenast för ovan nämnda fall,

att pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare vid

folkskola samt lärare vid mindre folkskola, som under sagda tid blir av

sjukdom urståndsatt att vederbörligen fullgöra sin tjänst, må åtnjuta bidrag

till vikarie efter samma grunder som övriga småskollärare och oberoende

av om läraren kan förete läkarebetyg, att han icke är för all

framtid oförmögen att i tjänsten återinträda;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

15

nr 429, av herr Berggren, däri hemställts, att riksdagen måtte utöver

de i Kungl. Maj:ts proposition nr 260 upptagna beloppen höja timpenningen

för ordinarie manlig gymnastiklärare med 30 kronor oc;h för

ordinarie kvinnlig gymnastiklärare med 20 kronor samt för vikarierande

manlig gymnastiklärare med 25 kronor och för vikarierande kvinnlig med

20 kronor;

nr 437, av herr Kjellberg, däri hemställts, att riksdagen måtte för

sin del bifalla Kungl. Maj:ts i proposition nr 260 å sid. 164 framställda

förslag med den ändring,

att efter ordet »provårsläroverk» införas orden »ävensom vid statens

provskola, Nya Elementarskolan samt rektor vid sistnämnda skola»,

att efter orden »arvode av» insättes »400 kronor» i stället för »300

kronor», och

att härav föranledd ändring måtte ske i avseende å beloppet av

det för läroverkens stat utgående anslaget;

nr 438, av herr Welin, däri hemställts, att riksdagen ville, med

avslag på vad Kung]. Maj:t föreslår i fråga om tillträde för kvinnor till

ämneslärarbefattningar vid de allmänna läroverken och manliga folkskoleseminarierna,

för sin del besluta, att de vid statens samskolor (utom den

i Södertälje) befintliga ämneslärarinnetjänsterna, allt efter som de bliva

lediga, indragas och ersättas med adjunktstjänster, som endast må sökas

och innehavas av kvinnor;

nr 439, av densamme, däri hemställts, att riksdagen, med ändring

av vad Kungl. Maj:t i motsvarande avseenden föreslagit, ville bestämma,

att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola, efter respektive 5, 10 och

15 år, erhåller tre ålderstillägg, vart och ett å 250 kronor:

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med

ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens

pris, 1,400 kronor, vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma

tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd på viss tid eller såsom

vikarie, ävensom för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan

komma i åtnjutande av nyss föreslagna avlöningsförmåner, avlöningen

skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning,

1,200 kronor;

att för oexaminerad lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Allmänna

erinringar.

tills vidare med ömsesidig rätt till minst 4 månaders uppsägning, och

vilken vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad till helt

ålderdomsunderstöd eller blivit antagen efter den 31 december 1907, avlöningen

skall utgöra, utom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, 750 kronor; samt

att lärarbostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande

rum och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande

rum och kök; och

för annan lärare: minst två rum och kök, därav minst ett rum pcb

kök på samma botten.

Beträffande motiverna till de av motionärerna framställda olika

förslag tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

De förslag, vilka äro i Kungl. Maj:ts omförmälda proposition förelagda

riksdagens prövning, innebära en genomgripande löne- och pensionsreglering

för nästan samtliga lärarkårer vid de allmänna undervisningsanstalterna

i riket. Spörsmålet om en lönereglering för nu ifrågavarande

lärarkårers vidkommande har sedan ett flertal år stått på dagordningen,

och behovet av en ändring i nu gällande avlöningsförhållanden har jämväl

vid olika tillfällen och från ett flertal håll med styrka betonats. Riksdagen

har också genom den tillfälliga löneförbättring, som de senare

åren beviljats vissa lärarkårer och för innevarande år jämväl samtliga

de kårer, för vilka en definitiv reglering nu ifrågasättes, visat sig behjärta

det läge, i vilket lärarna befinna sig. Då nu efter en grundlig och omfattande

utredning ett förslag till definitiv lönereglering föreligger, har

utskottet ansett, att denna fråga bör bringas till ett slutligt avgörande.

Till grund för det föreliggande löneregleringsförslaget ligger ursprungligen

ett av den s. k. lärarlönenämnden den 31 oktober 1914 avgivet

betänkande. Nämnda betänkande har emellertid underkastats eu

genomgripande revision, och Kungl. Maj:ts förslag bygger i stort sett

närmast på ett av löneregleringskommittén över detta betänkande avgivet

utlåtande. I väsentligaste delar har departementschefen uttalat sin anslutning

till de grundsatser, åt vilka löneregleringskommittén i sitt utlåtande

givit uttryck; endast i vissa punkter har departementschefen ansett

sig böra avvika från kommittén, varvid han i några fall följt de meningar,

som inom kommittén reservationsvis gjorts gällande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 107.

17

Deri allmänna utgångspunkten i fråga om avlöningsbeloppens beräknande,

som Kung]. Maj:ts förslag intager, iir den, att beträffande de

statsanställda befattningshavare, om vilka nu är fråga, avlöningsbelopp

föreslås, som äro ställda i visst förhållande till vad för närvarande i

ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän i allmänhet, varvid förutsattes,

att de förra ävenledes må komma i åtnjutande av den ytterligare

löneförbättring, vilken i form av krigstid sti 11 ägg eller krigstidshjälp eventuellt

kan komma statens tjänstinnehavare i allmänhet till del, samt

att beträffande de kommunalt anställda befattningshavarna hänsyn tagits

till å ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp ej utgår till dem,

ä andra sidan att en väsentlig och allmän höjning av deras nuvarande

avlöningar synes erforderlig.

Jämväl utskottet finner den nu angivna allmänna utgångspunkten utskottet.

vara den riktiga, enär genom densamma möjlighet vinnes för ett rättvist

tillgodoseende av de olika lärarkårer, om vilka här är fråga.

I den utredning, som legat till grund för det föreliggande förslaget, hava

dryftats vissa allmänna grundsatser beträffande avlönings-och pensionsförhållanden,

vilka till sin innebörd äro av en omfattande och principiell natur;

hit höra, bland annat, spörsmålen om särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare,

om förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning

samt om beräkning av kommunala tjänstår för erhållande av statspension.

Även om vissa av dessa frågor, med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen

till dem intagit, sakna eu mera direkt betydelse för det

föreliggande löneregleringsförslaget, anser sig utskottet dock böra i det

följande i korthet beröra desamma.

Härjämte innebär Kungl. Maj:ts proposition eu utsträckning av

kvinnas behörighet till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier.

Utskottet anser sig till en början böra något dröja vid nu berörda

frågor av en mera principiell innebörd, innan utskottet ingår på de särskilda

löneregleringsförslagen för olika lärarkårer.

Vad först beträffar frågan om särskilda lönetillägg till familj eför-,. Särskilda

•'' .. . o • , ° ... ... .. . , . . ... Innetillaqq åt

sorjare, ma erinras, hurusom lararlonenamnden grundat små Ionereg- tamiijeförsörleringsförslag

på den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befatt- tare

. ningshavare, som är familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än

befattningshavare, som icke är familjeförsörjare, och ansett, att denna

princip bort tillämpas på de kommunalt anställda lärarna men icke på

de statsanställda. Löneregleringskommittén däremot har framhållit, huru
JBihang

till riksdagens protokoll 1018. 6* sand. Öl käft. (AV 107.) 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet

Förhållandet

mellan manliga

oeh kvinnliga

lärares

avlöning.

som principens utformande i detalj visat sig vara föremål för delado

meningar beträffande ett flertal frågor, och med hänsyn härtill pekat på

nödvändigheten av en utredning i ämnet. Departementschefen har, under

uttalande av sina sympatier för den av lärarlönenämnden framlagda löneprincipen,

ansett de av löneregleringskommittén gjorda invändningarna

under förhandenvarande förhållanden utgöra ett avgörande hinder för

förslagets avfattande efter lärarlönenämndens linjer och anslutit sig till

löneregleringskommitténs på hittillsvarande grunder byggda förslag.

Sådant det nu framlagda förslaget föreligger, är det följaktligen

byggt på hittills gällande avlöningsprinciper. Vid sådant förhållande

torde något särskilt yttrande från utskottets sida i fråga om den under

lönefrågans föregående skeden omdebatterade behovsprincipen icke nu erfordras,

och vill utskottet nu endast uttala sin anslutning till de av departementschefen

förordade allmänna avlöningsgrunderna.

Emellertid har utskottet redan i detta sammanhang ansett sig böra

framhålla, hurusom ett uppgivande av principen »särskilda lönetillägg åt

familjeförsörjare» lett till, att de kontanta avlöningsförmånerna för lärare

vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola

blivit i förslaget satta till samma belopp, vare sig sådan lärare är

man eller kvinna, vilket förhållande har att söka sin förklaring däri, att

denna lärarkår nästan uteslutande utgöres av kvinnor. Enär inom samtliga

andra lärarkårer eu skillnad göres i avlöningshänseende mellan manlig

och kvinnlig befattningshavare, har utskottet, med hänsyn till de, om

också fåtaliga manliga lärarna inom småskolekåren, ansett eu motsvarande

skillnad även inom sistnämnda kår befogad och fördenskull anslutit sig

till den motion, som i detta syfte blivit väckt. Till denna fråga återkommer

emellertid utskottet i det följande.

Enligt lärarlönenämndens beräkningar skulle de kvinnliga lärarnas

avlöning sättas lägre än de manliga lärarnas på grund av dels männens

familjeförsörjningsplikt dels ock männens större arbetsprestation, där

skillnad i sådant avseende förefunnes. Beträffande den del av mannens

avlöning, som kunde anses betingad av hänsyn till hans familj eförsörjningsplikt,

har nämnden ansett det avdrag från den manliga lärarens

avlöning, som kunde anses motsvara familj ef örsörjningsbehovet, böra bestämmas

till sådant belopp, att den kvinnliga tjänstemannens effektiva

avlöning, för tjänstår räknat, bleve i medeltal omkring 90 procent av

motsvarande manliga tjänstemans effektiva avlöning för tjänstår.

Då nämndens förslag i huvudsakliga hänseenden ansluter sig till

den uppfattning, åt vilken löneregleringskommittén vid ett föregående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 11)7.

1«>

tillfälle givit uttryck, har kommittén i förevarande fall icke funnit anledning

nu frångå den sålunda i huvudsak för kommittén och nämnden

gemensamma ståndpunkten.

Departementschefen ansluter sig i sitt förslag till nu angivna beräkningsgrunder.

På sätt av utredningen framgår, har i stort sett någon menings- Utskottet

skiljaktighet icke varit rådande i avseende å beräkningen av förhållandet

mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning. Utskottet finner sig sakna

anledning till erinran mot de grunder, som i detta hänseende vunnit tilllämpning.

I avseende ä grunderna för övningslärarnas avlöning vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

innebär förslaget i stort sett ett bibehållande av nuvarande avlöningssystem.

Även om de på ifrågavarande övningslärare tillämpade avlöningsgrunder

enligt utskottets mening innebära ett rättvist tillgodoseende

av dessa lärare allt efter omfattningen av deras tjänstgöring, har utskottet

dock icke kunnat undgå att finna systemet i fråga tämligen invecklat

och ägnat att hindra önskvärd reda och överskådlighet över dessa

lärares avlöningsförhållanden. Särskilda olägenheter visar det nuvarande

systemet, då det gäller att finna enhetliga grunder i avseende å övningslärarnas

pensionering. Emellertid har utskottet icke ansett sig under

förhandenvarande förhållanden höra gorå någon erinran mot de förslag,

som härutinnan framlagts.

Grunderna för

övningslärarnas

avlöning

vid de allmänna

läroverken,

högre

lärarinneseminarietoch

folkskoleseminariema
-

I fråga om pensionsåldern för olika lärarkårer eller lärarkategorier Pensionsålder

hava under ärendets föregående behandling oli ka meningar gjort sig gällande. StatsI

fråga om de statsanställda lärarna innebär den uppfattning, åt

vilken departementschefen givit uttryck, att beträffande manliga lärare

levnadsåldern skulle för ämneslärare och gymnastiklärare bibehållas vid

nuvarande 65 år, resp. 62 år samt för musiklärare sänkas från nuvarande

65 till 62 år, medan åter tjänståldern skulle sänkas för ämneslärare från

35 till 33 år och för musiklärare från 35 till 30 år. Yad angår kvinnliga

lärare har departementschefen uttalat sig för en höjning av ämneslärarnas

pensionsålder från nuvarande 55 levnads- och 25 tjänstår till

60 levnads- och 30 tjänstår eller alltså samma ålder som för kvinnliga

befattningshavare i allmänhet. Lärarna vid de med folkskoleseminarierna

förenade övningsskolorna skulle, ehuru statsanställda, medgivas rätt att

kvarstå i folkskollärarnas pensionsinrättning, och skulle för dem i avseende

å pensionsålder gälla samma bestämmelser som beträffande folkskollärare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet

Kommun
anställda
lärare.

Utskottet..

Grunderna

för kvinnas

anställning

vid de allmänna

läroverken,

högre

lärarinneseminariet

och

statens fotkskoleseminarier.

Enär spörsmålet om de statsanställda lärarnas pensionsålder lärer

i annat sammanhang komma under riksdagens prövning, har utskottet

här endast velat tillkännagiva, att utskottet, då utskottet haft att skärskåda

detsamma mot bakgrunden av de föreslagna avlöningsbeloppen,

icke haft något att erinra mot den uppfattning, departementschefen i

dessa stycken gjort gällande.

Yad angår de kommunalt anställda lärarna har departementschefen

ansett, att beträffande lärare vid folkskolor och högre folkskolor, såväl

manliga som kvinnliga lärare, rätt till hel pension bör inträda vid uppnådda

60 levnads- och 33 tjänstår i stället för vid nuvarande 55 levnads-

och 30 tjänstår, samt att beträffande lärare vid kommunala mellanskolor

rätten till hel pension bör för manlig lärare inträda vid uppnådda

65 levnads- och 33 tjänstår och för kvinnlig lärare vid uppnådda 60

levnads- och 30 tjänstår i stället för nuvarande för såväl manlig som.

kvinnlig lärare gällande 55 levnads- och 30 tjänstår.

Även ifråga om nu senast omförmälda lärares pensionsålder har

utskottet funnit sig böra ansluta sig till departementschefens i detta av-''

seende uttalade mening.

I fråga om grunderna för kvinnas anställning vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier innebär

det föreliggande förslaget dels behörighet för infödd svensk kvinna

att kunna av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras till

vissa angivna rektors- och ämneslärarbefattningar, dels ock vissa grunder i

fråga om gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänster, till

vilka kvinnor skulle kunna befordras. Härjämte bär departementschefen

uttalat sig för eu utsträckning av kvinnas behörighet till vissa övningslärarbefattningar

vid omförmälda slag av läroanstalter ävensom framlagt förslag

i fråga om kvinnas anställning vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

I avseende å de två sistnämnda spörsmålen torde, enär utnämningsrätten

till dessa tjänster icke tillkommer Kungl. Maj:t utan underordnad

myndighet, något särskilt uttalande från utskottets sida icke vara

erforderligt. Vad däremot angår frågan om kvinnas (resp. gift kvinnas)

behörighet till vissa rektors- och ämneslärarbefattningar, vill utskottet

anföra följande.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, hava olika meningar gjort

sig gällande vid de utredningar, denna fråga varit underkastad.

Lärarlönenämnden har föreslagit, att kvinna må kunna av Konungen

utnämnas och befordras till adjunkt vid realskola för gossar och högre all
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statentekottete utlåtande Nr IH7.

21

mänt läroverk samt till lektor vid högre allmänt läroverk dock med närmare

angiven begränsning, till lektor vid högre lärarinneseminariet, till lektor vid

folkskoleseminarium, dock med viss begränsning, ävensom till rektor vid

statssamskola, högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.

Löneregleringskommittén åter har förordat, att kvinna må kunna

utnämnas och befordras till adjunkt vid allmänt läroverk utan någon

inskränkning, till lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.

Däremot har kommittén icke ansett sig kunna förorda

förslaget, i vad det avser behörighet för kvinna till lektorstjänst vid

högre allmänt läroverk och manligt folkskoleseminarium eller till rektorsbefattning

vid statssamskola. Inom kommittén har emellertid i en av

fyra ledamöter avgiven reservation gjorts gällande, att enligt reservanternas

mening jämväl senast berörda befattningar böra stå öppna för

kvinnliga sökande.

Till denna sistnämnda uppfattning har även departementschefen

anslutit sig, under uttalande, bland annat, att en fri och öppen tävlan borde

råda mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande slag av befattningar.

På sätt i det föregående omförmälts, hava motionsvis yrkanden

gjorts (herr Sternes motion nr 409 och herr Welins motion nr 438),

vilka innebära avslag helt eller delvis å det förslag, som Kung]. Maj:t i

förevarande punkt framlagt, varjämte föreslagits en succesiv ombildning

av de nuvarande ämneslärarinnetjänsterna vid samskolorna till kvinnliga

adjunktsbefattningar.

De skäl och synpunkter, vilka framträtt och anförts till förmån för

ett öppnande för kvinnor av samtliga ovan omförmälda lärarbefattningar,

hava på utskottet verkat övertygande, och finner sig utskottet följaktligen

böra . ansluta sig till den uppfattning, som kommit till uttryck i Kung!.

Maj:ts föreliggande förslag i denna del. Så mycket mer har utskottet

ansett sig böra förorda det föreliggande förslaget, som utskottet funnit

en sådan ståndpunkt såväl stå i fullgod öveiensstämmelse med den enligt

utskottets mening riktiga uppfattningen, att kvinnor skola äga behörighet

till sådana befattningar, till vilka de sedan länge ägt möjlighet förvärva

erforderlig kompetens, som ock vara ägnad bidraga till en fri och obunden

utveckling på ifrågavarande område, en utveckling, som ej kan vara

annat än med skolornas och undervisningens fördel förenlig.

Kung!. Maj:ts förslag i fråga om gift kvinnas behörighet att söka

och innehava sådana lärartjänster, till vilka kvinnor skulle kunna befordras,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Av vad utskottet sålunda i denna fråga anfört och förordat, följer,

att utskottet icke kunnat biträda de i detta avseende väckta motionerna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Ändrade bestämmelser

angående beräkning

ar

tjänst år för

erhållande ai

statspension.

Utskottet.

Löne- och pensionsreglering

för lärarpersona''en

rid

de allmänna

lärorerken.

Enligt gällande pensionsbestämmelser är beloppet av den pension,

.som tillkommer civil tjänstinnehavare, beroende av längden av den tid,

befattningshavare varit anställd i statens tjänst.

, Lärarlönenämnden har föreslagit, att lärare vid statsanstalt må vid

beräkning av tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de

tjänstår, utöver tre, han må hava varit anställd som lärare vid kommunal

anstalt, dock att honom icke må tillgodoräknas mer än 15 sådana tjänstår.

1 sitt utlåtande över nämndens betänkande har löneregleringskommittén

erinrat, att nämndens förslag innebär avvikelser frän vissa grundsatser,

på vilka lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är fotad, samt påpekat, hurusom eu liknande

fråga tidigare varit föremål för riksdagens prövning men då förfallit,

likaså att kommittén i ett föregående fall ställt sig avvisande till förslag

i motsvarande syfte. Kommittén har nu emellertid ansett tidpunkten

vara inne för en allsidig utredning, huruvida samt, i jakande fall, i vilken

omfattning och under vilka förutsättningar statstjänsteman kan böra vid

tjänstårsberäkning i pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet

annorledes än i statstjänst, samt hemställt, att åtgärder måtte vidtagas

för åvägabringande av en dylik utredning.

Departementschefen har förklarat sig behjärta de synpunkter, vilka

tala för en särställning av undervisningsväsendets målsmän i förevarande

hänseende, men likväl, i likhet med löneregleringskommittén, ansett, att

för förebyggande av ett åsidosättande av eventuellt andra statsintressen

en allsidig utredning i ämnet bör komma till stånd; och har departementschefen

vid sådant förhållande icke funnit sig böra för närvarande

föreslå några åtgärder i det av lärarlönenämnden angivna syfte.

Enär något direkt förslag i förevarande spörsmål från Kungl. Maj:t

icke föreligger, torde vad i denna fråga förekommit icke påkalla något

särskilt yttrande från utskottets sida. ''Emellertid har utskottet ej velat

underlåta att i detta sammanhang, under uttalande av sin anslutning till

vad departementschefen i denna sak anfört, påpeka önskvärdheten av att

en utredning i det av löneregleringskommittén angivna syfte snarast kommer

till stånd.

De förslag, som av Kungl. Maj:t framlagts i avseende å lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken, anser sig utskottet böra i allt väsentligt

förorda. De av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen finner utskottet

väl avvägda; vad i övrigt föreslagits innebär i stort sett en tilllämpning

på ifrågavarande lärarpersonal av vissa allmänna grundsatser

i avseende å avlönings- och pensionsförhållanden, som blivit tillförene

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, AV 1H7.

23

godtagna beträffande andra kårer av statstjänstemän. Utskottet anser

sig också böra i det stora hela förorda, vad härutinnan föreslagits.

Endast i ett par punkter har utskottet funnit sig böra göra vissa

erinringar och uttalanden.

Enligt Kung!. Maj:ts förslag skulle adjunkt äga att för åtnjutande LSnetnrsbeav

ålderstilliigg tillgodoräkna sig den tid, han efter vunnen behörighet till anmeslärarl

adjunktstjänst vid allmänt läroverk ma hava tjänstgjort som rektor vid

skeppsgosseskola, samt viss tid, han eller hon, efter vunnen sådan behörighet

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,

ävensom i fråga om kvinnlig adjunkt den tid, hon efter vunnen behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna

vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet.

Nu kunna emellertid fall tänkas inträffa, då eu lektor anser det Utskottet.

vara med sina intressen förenligt att söka en adjunktsbefattning t. ex.

vid något provårsläroverk; i sådana fall synes billigt, att han eller hon

må äga att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin föregående

tjänstgöringstid som lektor. Utskottet vill därför föreslå, att i de särskilda

fall, då lektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk

elementarskola efter ansökan varder utnämnd till adjunkt, honom eller

henne må i fråga om ålderstillägg tillgodoräknas den tid, han eller hon

må hava tjänstgjort såsom lektor.

På sätt av utredningen framgår, har fråga varit uppe, i vad mån

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk må under vissa förutsättningar

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort

som föreståndare eller ordinarie lärare vid folkhögskola. Löneregleringskommittén

har, under erinran, att detta vore ett spörsmål, som närmast

avsåge folkhögskolorna, funnit sig under förhandenvarande förhållanden

sakna anledning förorda en bestämmelse i angivet syfte.

Enligt utskottets mening berör emellertid en bestämmelse av nämnda Utskottet.

innebörd i lika hög grad de allmänna läroverken, och är det utan tvivel

ett steg i rätt riktning, därest övergången utjämnades för lärarne från

en kommunal eller enskild läroanstalt till ett därmed besläktat statsläroverk

eller omvänt. Grundsatsen att för åtnjutande av ålderstillägg i

statstjänst även tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid kommunala läroanstalter

är tillämpad exempelvis i fråga om övergång från de kommunala

mellanskolorna till vissa statsläroverk. Utskottet har emellertid

icke ansett sig böra för närvarande förorda en bestämmelse angående

tillgodoräknande på visst sätt av tjänstgöring vid folkhögskola för åtnjut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Avlöningsförmåner

Jo

övningslårare.

24 Statsutskottets utlutande Nr 197.

ande av ålderstillägg vid statslära verk, men förutsätter utskottet, att detta

spörsmål liksom även frågan i hela dess vidd angående rätt för statstjänare

att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring annorstädes än i

statstjänst varder upptagen till närmare omprövning i samband med det därmed

i viss mån besläktade ovanberörda spörsmålet angående ändrade bestämmelser

i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av statspension.

Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag angående eu viss tillfällig

lönetursrätt för extra ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare

vid de allmänna läroverken.

Förslaget innebär, . att befattningshavare, vilken före utgången av

år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk

samt under åren 1919—1923 utnämnes till ordinarie ämneslärare,

må tillgodoräknas tid, varunder han efter vunnen sådan behörighet omedelbart

före tillträdet till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid allmänt

läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium i egenskap av

extra eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den

begränsning, att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna sig

ett år, den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes

under år 1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och

den, som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna extra ordinarie

tjänstgöringstid.

I den ovanberörda av herr Bergqvist väcka motionen, nr 185 i

första kammaren, förordas vissa ändringar i och viss utsträckning av den

utav Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen.

På sätt av utredningen i ärendet framgår, har löneregleringskommittén

ställt sig avvisande mot framställningar angående rätt att för lönetursberäkning

tillgodoräkna sig viss tjänstgöring som extra ordinarie lärare.

Även utskottet håller före, att ett bifall till det nu föreliggande

förslaget i denna del skulle innebära en avvikelse från de grunder, som

i förevarande avseende äro på andra områden gällande, och kan utskottet

följaktligen ej tillstyrka vare sig Kungl. Maj:ts omförmälda förslag

eller den i ämnet väckta motionen.

Utskottet har i det föregående förklarat sig finna det i fråga om

övningslärarna tillämpade och i det föreliggande förslaget bibehållna avlöningssystemet

tämligen invecklat och ägnat att hindra önskvärd reda

och överskådlighet över dessa lärares avlöningsförhållanden. Med hänsyn

emellertid till den varierande tjänstgöringsskyldighet, som nu åligger öv
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 107.

25

ningslärare vid olika läroverk, anser sig utskottet ieke utan föregående utredning

kunna förorda en omläggning av nuvarande avlöningsgrunder.

Såsom i det föregående erinrats, hava i tvä till utskottet remitterade

motioner, väckta den ena av herr Magnusson (nr 1 <S7 i första kammaren)

och den andra av herr Berggren (nr 429 i andra kammaren),

förslag framställts angående höjning av veckotimersättningen till gymnastiklärare.

Utskottet vill i detta avseende erinra, hurusom i anledning

av bland annat framställningar rörande gymnastiklärarnas avlöningsförhållanden

departementschefen förklarat det ej vara möjligt att vidtaga

eu ändring av de avlöningsgrunder, löneregleringskommittén för bemälda

lärare föreslagit. Eu rubbning av kommitténs siffror, i vad de avse ersättning

för veckotimme, enkannerligen eu höjning av dessa siffror, skulle

— säger departementschefen — medföra en höjning av avlöningsförmånerna

för samtliga övningslärare och i sin tur även föranleda en jämkning

uppåt av avlöningsbeloppen för ämneslärarna.

Med hänsyn till de grunder, på vilka avlöningssystemet för övningslärarna

är fotat, som ock till vad departementschefen anfört, anser sig

utskottet icke kunna förorda eu förhöjning av veckotimsersättningen för

gymnastiklärarnas vidkommande och får förty avstyrka .de i ämnet väckta

motionerna.

Ovanberörda av herr Bergman väckta motion, nr 188 i första kammaren,

innebär eu höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av avlöningsbeloppen

för musiklärare, och grundar sig motionärens förslag dels på en

ökning av tjänstgöringsskyldigheten för dessa lärare, dels ock på närmare

angiven beräkning av vissa veckotimmar.

På sätt av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

framgår, innebär redan Kungl. Maj:ts förslag i fråga om musiklärarna en

ökad tjänstgöringsskyldighet och därav betingad högre avlöning än Joner

regleringskommittén tänkt sig. Ett ytterligare steg i denna riktning anser

sig utskottet icke utan föregående utredning kunna under förhandenvarande

förhållanden förorda och får förty avstyrka herr Bergmans ifrågavarande

motion.

I avseende å övningslärares pensionering innebär det föreliggande Övningsläförslaget,

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra

två tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han ber

strede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin

var för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,

som varit för läraren gällande under vart Och ett av de tio år, .

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. Öl höft. (AV 107.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet.

Avloningstillcigg

åt <le ordinarie

iimneslärarna

vid

provårsläroverken.

som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke

lägre belopp än lönen oavkortad.

Förslaget överensstämmer med den lydelse, som löneregleringskommittén

givit ifrågavarande bestämmelse. Kommittén åter hade upptagit vad

lärarlönenämliden härutinnan föreslagit, men för sin del tillagt den bestämmelsen,

att pensionen ej må utgå med lägre belopp än lönen oavkortad.

Ifrågavarande bestämmelse har samma lydelse såväl i fråga om de

allmänna läroverkens övningslärare som beträffande motsvarande lärare

vid högre lärarinneseminariet oeh folkskoleseminarierna.

Utskottet har icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom genom

det ovanberörda tillägget, »likväl icke lägre belopp än lönen oavkortad»,

avsevärda ojämnheter skulle uppstå i fråga om den inbördes storleken

av pensionsbeloppen för olika övningslärarkatogorier. I betraktande

härav har utskottet ansett lämpligast, att omförmälda tillägg uteslötes,

men har utskottet, då sagda tillägg uppenbarligen tillkommit för att

tillgodose de svagast avlönade övningslärarna och då det givetvis är av

vikt, att den angivna bristen bleve avhjälpt, på samma gång funnit sig böra ''

hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!.

Maj:t täcktes åvägabringa en utredning i fråga om övningslärarnas pensionsförhållanderi

och för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda

utredning kan föranleda.

Vid sådant förhållande torde jämväl föreskrift böra meddelas därom,

att övningslärare, som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie

befattning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga.

om rätt till pension, som under nämnda år kunna varda meddelade.

Kungl. Maj.ds förslag innebär vidare, att eu var ordinarie adjunkt ''

och ordinarie lektor vid provårsläroverk skall, utöver honom eller hennetillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, erhålla dels ett särskilt arvode

av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande lärare har sig handledning

av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av läroverksö

/erstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke

må för år tillhopa överstiga 600 kronor.

På sätt ovan erinrats, hava i två lika lydande motioner, väckta

den ena i första kammaren av herr Bergman (nr 189) och den andra i

andra kammaren av herr Kjellberg (nr 437), förslag framlagts angående

likställande av lärarna vid statens provskola, Nya elementarskolan, med

lärarna vid provårs] är o ver ken i avseende å det för de senare föreslagna

särskilda arvodet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag angående särskilda arvoden åt lärarna

Utskottet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV Vdl

27

vid provårsUiroverken har iitskottet intet att erinra. Vad angår det av

bemälda motionärer framställda yrkandet om ett likställande med dessa

lärare av lärarna vid statens provskola, Nya elementarskolan, finner utskottet

ej tillräckliga skäl föreligga för ett sådant jämnställande och får

följaktligen avstyrka ifrågavarande motioner.

För ordinarie lärare vid de allmänna läroverken i Västerbottens OrtstUlägg

och Norrbottens fän har lärarlöneriämnden föreslagit ortstil lägg, beräknat

efter vissa närmare angivna grunder. Löneregleringskommittén har under km i Väsåberopande

av pågående undersökningar beträffande hithörande spörs- J^yorriof

mål icke ansett sig höra för närvarande förorda eu sådan förmån, och tens län.

departementschefen har under uttalande av sitt behjärtande av de skäl,

som anförts till stöd för nämndens förslag, förklarat sig anse, att denna

fråga bör tillsvidare undanskjutas.

I ovanberörda motion, nr 183 i första kammaren, har herr Bergipöst

framlagt förslag angående ortstillägg åt lärare vid de allmänna

läroverken i Västerbottens och Norrbottens län.

Med hänsyn till de av löneregleringskommittén åberopade undersökningarna

på ifrågavarande område har utskottet icke ansett sig kunna

förorda något förslag, som skulle innebära ett föregripande av det resultat,

vartill sagda undersökningar kunna tänkas leda; utskottet kan följaktligen

icke förorda herr Bergqvists nu berörda motion.

De av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren hava endast i en Avloningspuukt

givit utskottet anledning till erinran. villkor

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,

som i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie befattningshavare

vid de allmänna läroverken, skall bland annat, gälla den

bestämmelsen, att befattningshavare skall, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, för den händelse

i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen

hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till annan, med de nuvarande

allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än den, där han då är

anställd, ävensom eljest, när helst sä av Kung]. Maj:t prövas lämpligt,

låta sig. förflyttas från allmänt läroverk till annan befattning inom undervisningsväsendet,

dock att befattningshavare, som varder förflyttad till

annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer. *

En ändring av sagda bestämmelse har föreslagits av herr Bergman

i hans ovanberörda motion nr 190 i första kammaren.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet

Utskottet

Kostnads
beräkning.

Utskottet har icke förbisett, att det sålunda föreslagna villkoret

även till sin formella avfattning står i fullständig överensstämmelse med

vad som i motsvarande avseende föreskrivits i fråga om på senare tiden

fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer. Och utskottet

finner icke heller anledning till erinran mot det sakliga innehållet i sagda

villkor. Fast hellre synes det utskottet vara av förhållandena påkallat,

att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare, som därigenom

beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare hålles öppen.

Då det emellertid kommit till utskottets kännedom, att viss farhåga

yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att det

medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning

som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets

behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har utskottet funnit

sig böra uttala sin förvissning om, att den verkliga innebörden av villkoret

icke medgiver eu sådan tolkning, och tillika funnit sig böra föreslå

ett förtydligande i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.

Utskottet har vid sådant förhållande icke ansett sig kunna biträda

det i herr Bergmans ovanberörda motion nr 190 framställda yrkandet.

Bland de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren är vidare

intagen en bestämmelse, att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid

allmänt läroverk* icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat.

Utskottet, som finner lämpligt, att ifrågavarande bestämmelse, sådan

den nu är formulerad, ej omfattar jämväl övningslärarbefattning,

vill dock, till underlättande av en framtida reglering av hithörande förhållanden,

föreslå eu bestämmelse av innebörd, att innehavare av övningslärarbefattning

vid allmänt läroverk skall vara underkastad de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade ifråga om förening av dylik

befattning med annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrar departementschefen,

att vid bifall till hans förslag kvinnor skulle kunna utnämnas och befordras

till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna. Förslaget innebure vidare, att för

kvinnor skulle bestämmas avlöningar, beräknade efter en annan och lägre

måttstock än för motsvarande manliga befattningshavare. De för avlöningar

erforderliga beloppen borde emellertid beräknas och i staterna upptagas

med hänsyn till manliga tjänstinnehavare. Därest nu ifrågavaran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 107. 2!I

do tjänster i viss omfattning besattes med kvinnor, komma givetvis vid

sådant förhållande besparingar att uppstå å vederbörande anslag. Enligt

nu tillämpade grunder skulle sådana besparingar, i den män de uppkomma

å anslaget till högre lärarinneseminariet, ingå till åttonde huvudtitelns

allmänna besparingsfond och, i den man de uppkomme ä reservationsanslaget

till de allmänna läroverken eller reservationsanslaget till

folkskoleseminarier, ingå som besparingar ä respektive reservationsanslag.

Departementschefen anför vidare, att det tilläventyrs syntes kunna

ifrågasättas, huruvida eu sådan anordning borde vidtagas, att besparingar,

om vilka nu är fråga, komme att ingå till kassaförlagsfonden. Emellertid

syntes kunna antagas, att under den närmaste tiden kvinnor icke

komme att bekläda ifrågavarande befattningar i en sådan utsträckning,

att förevarande spörsmål skulle få någon mer nämnvärd ekonomisk betvdelse.

Vid sådant förhållande och innan någon tids erfarenhet på området

vunnits, hade departementschefen ansett sig under förhandenvarande

förhållanden böra inskränka sig till den erinran, som sålunda

framställts.

Sådana besparingar, varom nu är fråga, skulle, såsom departementschefen

angivit, enligt nu tillämpade grunder ingå till dels åttonde huvudtitelns

allmänna besparingsfond, dels vederbörande reservationsanslag.

(1 ivetvis kunna dessa besparingar framdeles komma att uppgå till ganska

betydande belopp. Utskottet anser sig emellertid för närvarande och innan,

såsom av departementschefen framhålles, någon tids erfarenhet på området

vunnits, böra ansluta sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten

beträffande ifrågavarande medels disponerande i enlighet med

den därom givna allmänna bestämmelsen.

Mot de av departementschefen i övrigt gjorda kostnadsberäkningarna,

innefattande jämväl anslag till vissa nya lärartjänster, eller vad i avseende

å anslag å extra stat föreslagits har utskottet icke haft något att erinra.

I anslutning härtill skulle alltså det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken höjas med 1,779,261 kronor eller från

5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor. Vidare skulle pa extra stat för

år 1919 erfordras

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor,

till extra, arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor, och

till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken

i Göteborg, ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Löfte- och

pensionsreglering

för

lärarpersona

ten vid statens

högre

lärarinneseminarium.

Särskilda

arvoden åt

rektor och

lektorer.

Lönetursberäkning

för ätn huslärare.

Lön ed ursberäkning

för ordinarie

ämneslärarinnor.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om lönereglering för lärarpersonalen

vid statens högre lärarinneseminarium ansluter sig i huvudsakliga delar

till vad i motsvarande avseenden föreslagits beträffande de högre allmänna

läroverkens lärare. Utskottet finner sig också böra i det stora

hela förorda det föreliggande förslaget och har endast velat inskränka

sig till följande uttalanden.

Jämväl ifråga om högre lärarinneseminariet har departementschefen

i allt väsentligt grundat sitt förslag på det utlåtande, löneregleringskommittén

i ämnet avgivit. Endast i en punkt har departementschefen förordat

en avvikelse från den uppfattning, till vilken majoriteten inom

nämnda kommitté kommit, och anslutit till ett reservationsvis inom kommittén

framlagt förslag, nämligen ifråga om särskilda arvoden åt rektor

och lektorer.

Med hänsyn till den särställning, som högre lärarinneseminariet

intager i vårt undervisningsväsen, och i betraktande av den betydelse,

denna läroanstalt såväl nu som framdeles bör äga för lärarinneutbildningen,

finner utskottet förslaget om särskilda arvoden åt där anställda

rektor och lektorer befogat och vill uttala sin anslutning till det föreliggande

förslaget i denna punkt.

Även för högre lärarinneseminariets vidkommande har Kungl.

Maj:t föreslagit en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra

ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid seminariet.

I likhet med vad utskottet uttalat i fråga om motsvarande bestämmelser

beträffande de allmänna läroverken, har utskottet funnit sig böra

avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle de nuvarande biträdande ämneslärarinnebefattningarna,

vilka för närvarande ej hava karaktär av ordinarie

tjänster, förvandlas till ordinarie befattningar. Förslaget innebär

vidare, att ordinarie ämneslärarinna skulle för åtnjutande av ålderstillägg

få tillgodoräknas, bland annat, den tid utöver fem år, hon i egenskap

av biträdande ämneslärarinna tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet.

Utskottet, som finner sistberörda bestämmelse erbjuda vissa likheter

med sådana fall, då riksdagen medgivit rätt för ordinarie befattningshavare

att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring med avlöning

å extra stat, har så mycket mindre något att erinra mot vad för

ifrågavarande ämneslararinnor föreslagits, som ett bifall härtill icke kan

enligt utskottets mening anses vara av prejudicerande beskaffenhet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

31

Vad utskottat i det föregående anfört ifråga om övningslärare och

avlöningsvillkor för de allmänna läroverkens vidkommande, äger i tillämpliga

delar giltighet i avseende ä motsvarande förhållanden för högre

lärarinneseminariet.

Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har

utskottet intet att erinra. Det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

skulle alltså ökas med 40,135 kronor eller från 7G,350 kronor

till 116,485 kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras

till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet ett

förslagsanslag, högst 16,800 kronor.

Vild av Kung], Maj:t föreslagits i fråga om hyresersättningar och

hyresbidrag till vissa befattningshavare samt ifråga om sättet för bestridande

av nämnda ersättningar och bidrag har ej heller givit anledning

till erinran från utskottets sida.

I fråga om löne- och pensionsreglering för folkskoleseminariernas lärarpersonal

innebär det föreliggande förslaget en tillämpning i stort sett av

de grunder, som kommit till uttryck i förslagen om lönereglering för

lärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet. Utskottet

anser sig också böra i allt väsentligt uttala sin anslutning

härtill.

En granskning av förslaget har endast i ett par punkter givit utskottet

anledning till följande uttalanden och erinringar.

Den mest betydelsefulla ändring av nuvarande förhållanden, som

det föreliggande förslaget avser att genomföra, är förvandlingen av adjunksbefattningarna

vid seminarierna till lektorstjänster. Genom beslut

i ett flertal olika avseenden har riksdagen visat sig behjärta den omorganisation

i tidsenlig riktning av seminarierna, som avsågs med 1913 års

seminariereform; det föreliggande löneregleringsförslaget har till syftemål

att förmedelst väl kvalificerade lärarkrafter söka säkerställa den nu j)äbörjade

omorganisationen och de reformer, som sedan länge visat sig

önskvärda i avseende å seminarieundervisningen. Utskottet ansluter sig

till förslaget om dessa befattningars förvandling till lektorat med därmed

följande avlöningsförmåner.

På sätt av utredningen i ärendet framgår, har denna fråga ansetts

böra skärskådas i samband med spörsmålet om de kompetensvillkor,

vilka synts skäliga uppställas för dessa befattningar. Löneregleringskommittén

har i sistnämnda avseende föreslagit följande bestämmelse:

Ovningsliirarc

och

avlöningsvillkor.

Kostnads

beräkning

Löne- och

pensionsreglering

för lärarpersonalen

rid statens

folkskoleseminarier
-

Kompetensvillkor

för

lektorerna

samt övergångsförhåltanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:V2

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet.

»För behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium fordras att

hava uppfyllt villkoren för behörighet till ordinarie lektorstjänst vid

högre allmänt läroverk eller att hava, med hänsyn till genom vetenskapliga

insikter, pedagogisk utbildning och föregående verksamhet ådagalagd

lämplighet för ämneslärartjänst vid lärarbildningsanstalt, av Kungl. Maj:t

efter folkskolöverstyrelsens hörande blivit förklarad behörig till lektorstjänst

vid folkskoleseminarium; med rätt dock för folkskolöverstyrelsen

att, då utsikt finnes att till ledig lektorstjänst förvärva lärare av synnerlig

skicklighet och lämplighet, föreslå hos Kungl( Maj:t till tjänstens erhållande

även den, som icke uppfyllt nu angiva villkor för anställning

såsom lektor.»

I sitt uttalande till statsrådsprotokollet har departementschefen i

huvudsak uttalat sin anslutning till vad kommittén förordat och på samma

gång framhållit, att vissa mindre jämkningar i kommitténs förslag vid

det slutliga fastställandet av berörda villkor tilläventyrs syntes böra vidtagas

i syfte att underlätta möjligheten för den ändamålsenligaste rekryteringen

av ifrågavarande lärarkår.

Jämväl utskottet vill för sin del uttala sin anslutning till de föreslagna

kompetensvillkoren, på samma gång utskottet uttalar sin förvissning

om, att genom de mindre jämkningar i förslaget, som av departementschefen

antytts, intet vidtages, som kommer att rubba den sakliga

innebörden av ifrågavarande bestämmelse.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att de nuvarande ämneslärare,

vilka icke fylla de föreslagna kompetensvillkoren, skola överflyttas på

övergångsstat och bliva i fråga om avlöningsförmåner likställda med läroverksadjunkter.

De befattningshavare, vilka sålunda skulle komma att

uppföras å övergångsstat, skulle först och främst vara sådana, vilka kunde

antagas framdeles komma att uppfylla de för lektorer föreslagna kompetensvillkoren.

Vidare skulle de ämneslärare, som av en eller annan anledning

icke kunde eller ville vinna föreskriven lektorsbehörighet men

som dock ansåges kunna fullgöra ämneslärartjänst vid seminarium, äga

att kvarbliva som adjunkter å övergångsstat. Endast i de fall, då det

kunde för undervisningens behöriga skötande anses önskvärt, att platsen

besattes med ny innehavare, skulle en förflyttning till indragningsstat

äga rum.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet framhåller departementschefen,

hurusom givetvis avsevärda svårigheter komme att möta vid övergången

till den nya ordningen. Billigheten krävde, att man vid prövningen

av de nuvarande seminarieadjunkternas kompetens för lektorsgrad

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 197.

33

ej förfore rigoröst med hänsyn till de formella kompetenskraven. Eu

förtjänstfull lärarverksamhet och framstående skicklighet att handleda

utbildningen av de blivande lärarna måste enligt departementschefens

mening tillmätas eu synnerlig betydelse vid detta spörsmåls bedömande.

Utskottet är ense med departementschefen i fråga om lämpligheten Utskottet.

av eu anordning av nu angiven art. Uppenbarligen komma, såsom ock

departementschefen angivit, svårigheter att yppa sig i fråga om övergången

från den gamla till den nya ordningen. I detta avseende förutsätter

jämväl utskottet, att ett allt för strängt tillämpande av de formella

kompetenskraven icke vidtages, och att i görligaste mån hänsyn

tages till, såsom departementschefen säger, »eu förtjänstfull lärarverksamhet

och framstående skicklighet att handleda utbildningen av de

blivande lärarna».

Aven för folkskoleseminariernas vidkommande har Kungl. Maj:t Lönetursföreslagit

en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra ordi- rakning

nane lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid folkskole- J lärare.

seminarierna.

I likhet med vad utskottet uttalat i fråga om motsvarande bestämmelse

beträffande de allmänna läroverken har utskottet funnit sig böra

avstyrka Kungl. Maj ds förslag i denna punkt.

I fråga om övningslärarnas avlöningsförmåner innebär Kungl. Maj ds Ayiöningsförslag,

att övningslärarna vid seminarierna skulle avlönas efter en högre

måttstock än motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Utskottet lärare.

finner med hänsyn till seminarieundervisningens läggning och ändamål

en sådan anordning befogad.

De i det föregående omförmälda motionerna av herr Magnusson

(nr 187 i första kammaren) och av herr Berggren (nr 429 i andra kammaren)

avse en höjning av veckotimersättningen för gymnastiklärare vid

ifrågavarande läroanstalter. Lika litet som utskottet ansett sig kunna

förorda dessa yrkanden, i vad de avse gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken, lika litet kan utskottet tillstyrka motionerna för folkskoleseminariernas

vidkommande. Utskottet ansluter sig följaktligen ifråga om

övningslärarnas avlöningsförmåner till Kungl. Majds förslag.

I avseende å pensionering av övningslärare vid de allmänna läro- Ömingsverken

har utskottet förordat eu viss ändring av vad Kungl. Majd i ^sionerinT’

denna del föreslagit. Vad utskottet i detta hänseende uttalat och tillstyrkt

äger jämväl tillämpning i fråga om övningslärare vid folkskole
Bihang

till riksdagens protokoll 1018. 6 samt Öl käft. (AV 197.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Lönetursberäkning

för övnings

skollärare.

Utskottet.

Örnings
skollärares
pensions
rätt.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 197.

seminarierna — lärarne i trädgårdsskötsel härvid dock undantagna, för

vilka avlöningsgrunderna äro annorlunda beräknade än för övriga övningslärare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att övningsskollärare skall för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare vid

folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola ävensom tjänstgöring vid

under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under den tid statsbidrag

utgått till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag

till folkskollärares avlönande.

I ovanberörda av herr Bergqvist väckta motion, nr 193 i första

kammaren, har föreslagits en viss utsträckning av ifrågavarande lönetursrätt

att omfatta jämväl tjänstgöring som lärare vid statsunderstödd uppfostringsanstalt

för vanartiga barn, där undervisningen omfattar i huvudsak

samma lärokurser som de, vilka genomgås i egentlig folkskola.

Utskottet vill erinra, hurusom departementschefen i fråga om lönetursberäkning

för folkskollärare anslutit sig till den uppfattningen, att

sådan lärare skall för erhållande av ålderstillägg äga att tillgodoräkna

sig tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter

statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente

eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt.

Enahanda rätt anser utskottet böra medgivas övningsskollärare vid

folkskoleseminarium och vill fördenskull på det sätt tillstyrka herr Bergqvists

motion nr 193, att sådan lärare må för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräknas tjänstgöring av den art, som nyss angivits i fråga om

folkskollärares lönetursberäkning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle övningsskollärarna erhålla

ordinarie anställning, men har departementschefen i fråga om dessa lärares

pensionering uttalat sig för en sådan anordning, att genom en särskild

bestämmelse måtte föreskrivas, att lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension ej måtte äga tillämpning å dem, utan att de fortfarande

måtte få kvarstå som delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Beträffande dessa lärares ordinarie anställning har utskottet intet

att erinra. Enär frågan angående deras pensionsrätt lärer i annat sammanhang

komma under riksdagens prövning, torde något särskilt yttrande

från utskottets sida i detta avseende icke vara erforderligt.

Beträffande beräkning av pensionsbeloppet innebär förslaget, att

detta belopp skall utgöra lönen jämte intjänat eller intjänade ålderstilllägg.

Pensionen skulle alltså, vad angår manlig lärare, uppgå till 3,300

kronor eller följaktligen till endast 100 kronor lägre än begynnelseavlö
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 197.

35

ningen. Utskottet anser, att en bättre proportion mellan avlöning och

pension skulle vinnas, därest den nu gällande bestämmelsen bibehölles,

att pensionen bestämmes till högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande

lön (avlöning) jämte ålderstil lägg, och får fördenskull tillstyrka en ändring

därhän i det föreliggande förslaget.

Vad utskottet i det föregående anfört i fråga om avlöningsvillkor Avlönings

för de allmänna läroverkens vidkommande äger jämväl giltighet i av- ^tMllägg

seende å motsvarande förhållanden för folkskoleseminarierna.

Herr Bergqvists ovanberörda motion nr 183 i första kammaren

avser beredande av ortstillägg åt lärare vid jämväl folkskoleseminarierna

i Västerbottens och Norrbottens län. Utskottet, som icke ansett sig kunna

biträda yrkandet om beredande av ortstillägg åt de allmänna läroverkens

lärare i nämnda län, har ej heller funnit sig kunna tillstyrka förslaget

i vad det avser folkskoleseminariernas lärarpersonal.

I samband med löneregleringsförslaget har Kungl. Maj:t jämväl

framlagt förslag angående dels nya ordinarie lärarbefattningar vid folkskoleseminarierna,

dels anslag till uppvärmning, belysning, materiell m. m.

för de till dubbelseminarier utvidgade läroanstalterna i Uppsala, Lund

och Falun, dels anslag till stipendier för elever vid sagda seminarier dels

ock hyresbidrag till vissa rektorer ävensom till lärare vid seminarierna i

Stockholm och Göteborg.

Vad i nu berörda avseenden föreslagits har utskottet tagit under

omprövning, och hava förslagen härutinnan icke givit anledning till erinran

från utskottets sida.

Nya lärarbefattningar
m

m

Ej heller i fråga om de av departementschefen gjorda kostnads- Kostnads

beräkningarna har utskottet funnit skäl till anmärkningar. Det gemensamma

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna skulle alltså komma

att höjas från nuvarande 999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865

kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras dels till bestridande

av hyresbidrag till vissa rektorer ett förslagsanslag, högst 6,200

kronor, dels ock till bestridande av hyresbidrag till lärare vid seminarierna

i Stockholm och Göteborg ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om de kommunalt anställda lärår- Lönereglering

kårerna är, såsom i det föregående angivits, i viss mån byggt på andra fosrolla[enPv!d

grunder än förslagen beträffande de statsanställda lärarna. Därigenom folk- och småatt

krigstidstillägg ej skulle utgå till de förra, hava avlöningsförhöjningarna skolorför

dem beräknats relativt högre än för de senare. Förslaget innebär för de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

FolkskollärarpersonaleDS

avlöningsförhållanden.

Allmänna

avlönings
grundtr.

Den kontanta

avlöningen.

kommunalt anställda lärarnas vidkommande i samband med själva lönebeloppens

fixerande jämväl ett tillrättaläggande av hithörande frågor i

syfte att genom vissa enhetliga grunder vinna en allmän överskådlighet

över dessa hittills ganska invecklade avlöningsförhållanden. Den omständigheten

att avlöningen för de kommunalt anställda lärarna bestrides

av såväl statsmedel som kommunala medel har ävenledes bidragit att

göra dessa spörsmål mera komplicerade än avlöningsfrågor i allmänhet.

Bortsett från själva avlönings beloppen kännetecknas förslaget av en

strävan att i möjligaste mån för de kommunalt anställda lärarna i tilllämpliga

delar fastslå enahanda villkor och grunder i avseende å avlöningsförhållanden,

som sedan länge varit gällande beträffande statens

befattningshavare.

Utskottet har vid prövning av förslaget i vad det avser lönereglering

för folkskolans lärarpersonal funnit sig böra i allt väsentligt ansluta

sig till vad departementschefen härutinnan förordat. Vid vissa punkter

har utskottet emellertid kommit till eu något avvikande uppfattning.

Vad först de allmänna avlöningsgrunderna beträffar, har Kungl.

Maj:ts förslag icke upptagit avlöningsformerna familjetillägg och ortstillägg.

Beträffande den förstnämnda av dessa — familjetillägg — har

utskottet i det föregående anslutit sig till de skål, som föranlett departementschefen

att icke upptaga denna avlöningsform. Vad åter angår

frågan om ortstillägg, har, på sätt ovan omförmälts, herr Bergqvist m. fl.

(motion nr 183 i första kammaren) föreslagit en tillämpning av denna

avlöningsform på lärarpersonalen i Västerbottens och Norrbottens län.

Som utskottet icke ansett sig kunna biträda detta yrkande i vad det

avsett lärarpersonal erna vid statens undervisningsanstalter, har utskottet

ej heller funnit sig för de kommunalanställda lärarna kunna tillstyrka

förslag i detta syfte.

I fråga om själva de kontanta avlöningsbeloppen innebär Kungl.

Maj:ts förslag för ordinarie manlig lärare 2,100 kronor jämte tre ålderstillägg,

vart och ett å 300 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare 1,900

kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, för extra ordinarie

och vikarierande lärare 1,700 kronor samt för kvinnlig sådan lärare

1,500 kronor. På sätt i det föregående omförmälts, hava motionsvis

vissa höjningar föreslagits utöver Kungl. Maj:ts förslag, nämligen dels

i fråga om manlig ordinarie lärare en höjning av begynnelseavlöningen

till 2,300 kronor (herr Runefors’ motion nr 404 i andra kammaren), dels

i fråga om kvinnlig ordinarie lärare en höjning av ålderstilläggens be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stuts utskottets utlutande Nr 197.

•61

lopp till 250 kronor (herr Welins motion nr 439 i andra kammaren) och

till 300 kronor (herr Bäckströms motion nr 397 i andra kammaren), dels

ock i fråga om extra ordinarie och vikarierande manlig lärare en höjning av

avlöningen till 1,800 kronor (herr Runefors’ motion nr 404 i andra kammaren).

Beträffande den kontanta avlöningen till ordinarie manlig lärare utskottet.

finner utskottet Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende väl avvägt och

får förty tillstyrka detsamma. Vad angår kvinnlig ordinarie lärare, vill

utskottet framhålla, att ett bestämmande av ålderstilläggen till nära eller

samma storlek som för manlig lärare väl kunde äga fog för sig, därest

en tillämpning av behovsprincipen förmedelst särskilda avlöningstillägg

åt familjeförsörjare blivit gjord i avseende å denna lärarkår. Då utskottet

emellertid icke funnit sig böra tillstyrka denna princips tillämpning

utan i detta avseende anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag, har

utskottet ej heller kunnat biträda de yrkanden, som motionsvis framställts

i fråga om de kvinnliga lärarnas ålderstillägg. Enär utskottet vidare

anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om avlöningen till ordinarie

manlig lärare, finner sig utskottet även böra förorda förslaget

beträffande vikarierande och extra ordinarie lärare, dock med det förtydligande

tillägget, att den för bostad och bränsle motsvarande ersättningen

skall, i likhet med vad för ordinarie lärare är föreslaget, utgå

enligt ortens pris. Utskottet får följaktligen avstyrka den i avseende

å extra ordinarie och vikarierande manlig lärare väckta motionen.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten

på en omständighet, som kan sägas i viss mån stå i samband

med själva lönefrågan. I sitt över lärarlönenämndens betänkande avgivna

utlåtande har löneregleringskommittén vid behandlingen av nytt

förslag till reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning berört frågan,

i vad mån pensionerad folkskollärare, som tillträder extra ordinarie folkskollärartjänst,

må förpliktas att under sådan tjänstgöring avstå viss del

av pensionen.

Kommittén anser riktigt, att vederbörande pensionstagare i dylikt

fall bör vidkännas något avdrag å pensionen. Om beloppet av detta avdrag

kunde, säger kommittén, olika meningar råda. Därest exempelvis

detsamma bestämdes till 75 kronor för läsmånad eller 600 kronor för år,

skulle, med beräkning av de utav kommittén förordade avlöningsbeloppen

(vilka jämväl av Kungl. Maj:t nu föreslagits), och under förutsättning

att full pension åtnjötes, manlig sådan befattningshavares sammanlagda

kontanta avlöningsförmåner uppgå till 3,350 kronor för år; bestämdes avdraget

till 100 kronor för läsmånad eller 800 kronor för år, skulle av
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

löningsförmånerna uppgå till 3,150 kronor för år. Utan att göra något

bestämt uttalande i denna punkt, ville kommittén dock ifrågasätta, huruvida

det ej vore lämpligt att införa i omförmälda reglemente en bestämmelse

av innebörd, att pensionerad lärare, som tjänstgjorde såsom extra

ordinarie eller vikarierande lärare, måtte förpliktas att under sådan tjänstgöring

avstå visst nämare angivet belopp av pensionen.

Utskottet har velat erinra om detta löneregleringskommitténs uttalande,

vilket synts utskottet förtjänt av att tagas under närmare omprövning.

Då emellertid detta spörsmål icke direkt föreligger för utskottets behandling,

har utskottet endast velat inskränka sig till att fästa uppmärksamheten

härå och samtidigt peka på den enligt utskottets mening riktiga

tanke, som ligger till grund för löneregleringskommitténs uppfattning i

denna punkt.

AVvUlknr8'' iJet föreliggande förslaget innebär, att Kungl. Maj:t må äga ut
färda

de närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse

med den uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet

uttalat sin anslutning, torde för de föreslagna avlöningsförmånernas

åtnjutande böra stadgas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot ett medgivande från

riksdagens sida av det nu angivnas innebörd, förutsätter jämväl, att vid

utfärdande av blivande avlöningsvillkor de grundsatser bliva tillämpade,

vilka löneregleringskommittén angivit och till vilka departementschefen i

huvudsak uttalat sin anslutning, liksom ock att de allmänna principer,

vilka i liknande hänseenden plägat fastslås för statens befattningshavare,

varda härjämte beaktade samt att i överensstämmelse med dessa i tilllämpliga

delar, där sig så göra låter, de blivande villkoren för ifrågavarande

lärare bliva utfärdade.

Särskilt har utskottet uppmärksammat, hurusom löneregleringskommittén

erinrat om ett under ärendets behandling framkommet förslag, att

lärare ej utan vederbörande skolstyrelses medgivande må innehava annan

avlönad befattning, samt för egen del förordat, att en bestämmelse i

detta syfte — vare sig det ifrågasatta medgivandet skulle lämnas av

statens vederbörande folkskolinspektör eller av vederbörande skolstyrelse

- måtte knytas såsom villkor vid de föreslagna avlöningsförmånerna.

Vad löneregleringskommittén i sistnämnda hänseende förordat och

vilket jämväl blivit av departementschefen lämnat utan erinran synes utskottet

vara av beskaffenhet att böra närmare beaktas vid utfärdande av

de villkor och bestämmelser, om vilka nu senast varit fråga.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

39

Beträffande lönernas utbetalande bär lärarlönenänmden uttalat sina Lönernas

sympatier för att detta inå äga ruin månadsvis i stället för som nu kvar-''^betalande

talsvis. Löneregleringskommittén har däremot uttalat vissa betänkligheter

med hänsyn till de administrativa svårigheter, som en sådan ordning på

många ställen skulle medföra. På vederbörande skoldistrikt skulle emellertid

ankomma att, i händelse sådant ansåges ensidigt, föranstalta om

lönernas utbetalande månadsvis.

Departementschefen erinrar, att den ordning, som av lärarlönenämnden

ifrågasatts, vunnit allmän tillämpning på övriga förvaltningsområden

samt i och för sig måste anses innebära en billighet mot vederbörande

befattningshavare, samt förklarar det vara sin avsikt att före en

blivande löneförfattnings utfärdande undersöka, huruvida icke anordningar

skulle kunna träffas i fråga om rekvisition av statsbidrag in. in.,

vilka skulle utan avsevärdare administrativa olägenheter kunna möjliggöra

månatlig utbetalning av lärarlönerna. För den händelse så befunnes

möjligt, syntes hinder icke böra resas mot att tillmötesgå eu inom dessa

kårer ofta uttalad önskan i detta avseende.

Därest i anledning av de utav departementschefen i utsikt ställda un- Utskottet

dersökningarna en sådan anordning skulle kunna träffas, att ett månatligt

utbetalande av lönerna ej kommer att medföra ett onödigtvis betungande och

för kommunerna förlustbringande förskottsväsen, har utskottet intet att erinra

mot åtgärders vidtagande i den av departementschefen angivna riktning.

De av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna ifråga om utgående av Statsbidrag

statsbidrag till ifrågavarande lärare vill utskottet i allt väsentligt tillstyrka.

Endast i ett par fall har utskottet ansett sig böra föreslå ett

par smärre ändringar av huvudsakligen formell beskaffenhet.

Så tillstyi’ker utskottet, att, om läraren erhållit tjänstledighet av

annan anledning än på grund av styrkt sjukdom eller för att på grund

av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida

befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå, med mindre,

därest ledigheten överskrider viss av Kungl. Maj:t bestämd maximitid,

vederbörande folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder av

nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke ansett

sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till den tjänstledige lärarens avlöning,

folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen ifråga om statsbidrags

utgående till vikarie å ledig tjänst bör även omfatta sådana fall,

då den ordinarie innehavaren av tjänsten åtnjuter tjänstledighet titan att

statsbidrag utgår till hans avlöning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Beträffande statsbidrag till vikarie torde vidare böra föreskrivas,

att för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad lärare, statsbidrag

till vikariens avlönande endast skall utgå, för så vitt folkskolinspektören

vitsordar vikariens lämplighet.

I avseende å de under III i Kungl. Maj:ts förslag innefattade

bestämmelser torde i första stycket ordet skolformen böra utbytas mot

skolans art, varjämte i andra stycket sista delen bör hava följande ändrade

lydelse: »---, av vilken händelse statsbidrag må utgå enligt vad

i mom. 2 här nedan sägs».

För närvarande är det vederbörande skolstyrelse obetaget att låta

med pensionsberättigad lärares avsked anstå, därest och så länge hans

fortsatta tjänstgöring anses gagnelig för skolan. Löneregleringskommitténs

förslag i avseende å pensionsålder för folkskollärare innebär, att lärare

skall vara skyldig avgå vid 60 års ålder, vederbörande skolstyrelse dock

obetaget att, sedan tillstyrkande yttrande i ärendet avgivits av vederbörande

folkskolinspektör, låta med avskedet anstå, därest och så länge

läraren prövas vara för skolan gagnelig, dock icke i något fall längre än

till fyllda 65 år. Till denna uppfattning ansluter sig departementschefen

men anser dock, med hänsyn till de för närvarande tjänstgörande lärare,

vilka uppnått en ålder av 65 år eller därutöver, en övergångsbestämmelse

vara av nöden, innebärande rättighet för sådana lärare att, oaktat

de uppnått ålder, vid vilken skyldighet att avgå från tjänsten under alla

förhållanden skall äga rum, kvarstå till den 1 juli 1919.

Ovanberörda, av herr Helger in. fl. väckta motion, nr 424 i andra

kammaren, innebär, bland annat, att lärares skyldighet att avgå ur tjänsten,

efter det han blivit pensionsberättigad och uppnått 60 års-åldern,

bör äga tillämpning allenast i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse

som folkskolinspektör finna den pensionsberättigade lärarens avgång

nödvändig med hänsyn till skolans bästa.

Utskottet tillåter sig till en början erinra, hurusom genom kungl.

kungörelsen den 14 juni 1917 förordnats, att vad i kungörelsen den 1

juni 1900 angående avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor § 1

mom. 5, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 14

september 1906, föreskrives om skyldighet för lärare att, så snålt han

uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad

till hel pension, avgå från tjänsten, skulle intill utgången av år 1918

äga tillämpning allenast i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse

som folkskolinspektör funne den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig

med hänsyn till skolans bästa.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottetn utlåtande Kr 197.

41

Det var mot bakgrunden av nu nämnda kungörelse, jämförd med

gällande bestämmelse i ämnet, som löneregleringskommitten framlade

sitt ovanberörda förslag, till vilket departementschefen uttalat sin anslutning.

Kommittén säde sig också dela den uppfattning, som kom till

uttryck i nämnda kungörelse, nämligen att medverkan från folkskolinspektörens

sida vore erforderlig, dä det gällde medgivande av rätt för

pensionsberättigad lärare att kvarstå i tjänst. Jämväl utskottet ansluter

sig till löneregleringskommitténs i ämnet avgivna förslag.

Yad angår frågan om medgivande för lärare att oaktat fyllda

sextiofem år få kvarstå till den 1 juli 1919 har utskottet funnit skäl

föreligga för eu utsträckning till sagda dag av den ovanberörda, i kung!,

kungörelsen den 14 juni 1917 intagna och på därsammastädes angivna

förutsättningar grundade bestämmelsen, och förutsätter utskottet, att vid

utfärdande av blivande övergångsstadganden föreskrifter varda meddelade

i nu angivet syfte.

Herr Helgers in. fl. ovanberörda motion torde alltså få anses besvarad

med vad utskottet här ovan anfört.

Lärarlönenärnnden har i sitt betänkande i samband med förslagtill

lönereglering för småskollärarkåren även upptagit till behandling frågan

om beredande av en mera tryggad ställning åt ifrågavarande lärare

och i detta hänseende föreslagit ändring av vissa paragrafer i folkskolestadgan.

Nämndens förslag i denna punkt har i viss omfattning ävenledes

varit föremål för riksdagens prövning, och har riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj it anhållit om åtgärders vidtagande i ärendet. Enligt

riksdagens mening förelåge intet nödvändigt samband mellan spörsmålet

om ifrågavarande lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Enahanda

uppfattning göres gällande av löneregleringskommittén, som framhållit,

att dess förslag i varje fall ej syntes lägga hinder i vägen för

den ifrågasatta förändringen av kårens rättsliga ställning.

I likhet med vad av löneregleringskommittén gjorts gällande, anser

departementschefen något nödvändigt samband icke föreligga mellan ifrågavarande

lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Departementschefen

säger sig ämna med det snaraste till prövning upptaga spörsmålet

om en mera tryggad ställning för småskollärarkåren. Emellertid ansåge

han intet hinder förefinnas, att lönefrågan dessförinnan bleve prövad och

nådde sin slutliga lösning, i all synnerhet som det föreliggande löneregleringsförslaget.

jämväl toge hänsyn till vad av lärarlönenärnnden anförts

och förordats i fråga om kårens rättsliga ställning.

Utskottet ansluter sig för sin del till den uppfattning, som av de
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Kr 197.) 6

Småskollärarnaa

rättsliga

ställning.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Småskoilärarnas

avlöningsförhållanden.

Allmänna

avlöningsg

Tunder.

Utskottet.

Den kontmta

avlöningen

.

partementschefen i berörda hänseenden gjorts gällande. Dock förutsätter

utskottet, att, då spörsmålet om småskollärarkårens rättsliga ställning når

sin slutliga lösning, inga sådana åtgärder komma att vidtagas, som innebära

ett äventyrande av de förmåner, som det föreliggande löneregleringslorslaget

avser att bibringa ifrågavarande lärarkår.

I likhet med vad utskottet uttalat ifråga om folkskollärarpersonalens

avlöningsförhållanden, har utskottet ansett sig böra i allt väsentligt ansluta

sig till departementschefens förslag angående lönereglering för småskolans

lärarkår.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den kontanta avlöningen för

småskollärare utgå i form av grundlön och ålderstillägg. Någon skillnad

i avlöningen mellan manlig och kvinnlig befattningshavare skulle icke

ifrågakomma. På sätt ovan omförmälts, har i en av herr Bergqvist m. fl.

väckt motion (nr 186 i första kammaren) föreslagits, att manlig småskollärare

skall åtnjuta en grundlön, som med 200 kronor överstiger vad

som kan komma att bliva beviljat motsvarande kvinnlig lärare.

Med hänsyn därtill, att den ursprungligen tilltänkta avlöningsformen

familjetillägg icke blivit upptagen i det föreliggande förslaget,

och i betraktande av att denna avlöningsform genom den de senare åren

beviljade tillfälliga löneförbättringen blivit tillämpad å ifrågavarande

lärarkår, finner utskottet skäl föreligga för ett sådant tillägg till Kungl.

Maj:ts förslag, som nyssberörda motion avser. Det torde jämväl böra

erinras, att det är ett synnerligen litet antal lärare, som det här kan

bliva tal om, att dessa äro stadda på successiv avskrivning och att följaktligen

ett bifall till motionen icke spelar någon nämnvärd roll i kostnadshänseende.

Någon ökning av vederbörande anslag torde vid bifall

till motionen icke vara erforderligt.

Utskottet får följaktligen på det sätt förorda herr Bergqvists m. fl.

nyssberörda motion, att för manlig lärare vid småskola och vid mindre

folkskola ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit

anställd före den 1 januari 1919, avlöningen skall utgå med 200 kronor

utöver vad lärare tillhörande småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter.

I enlighet med den uppfattning, åt vilken utskottet flerstädes i det

föregående givit uttryck, har utskottet icke kunnat förorda herr Bergqvists

m. fl. motion nr 183, i vad den avser beredande av ortstillägg åt

lärare vid småskolor m. fl. i Västerbottens och Norrbottens län.

I fråga om den kontanta avlöningen innebär Kungl. Maj:ts förslag

för lärare, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

43

minst fyra månaders uppsägning, en avlöning av 1,200 kronor jämte tre

ålderstillägg, vart och ett ii 150 kronor, samt för lärare, vilken blivit

anställd på viss tid eller såsom vikarie, en avlöning av 1,000 kronor.

På sätt ovan omförmälts, hava motionsvis vissa höjningar föreslagits

utöver Kung]. Maj:ts förslag, nämligen ifråga om lärare som är anställd

tills vidare, dels eu höjning av begynnelseavlöningen till 1,300 kronor

(herr Runefors’ motion nr 404 i andra kammaren) och till 1,400 kronor

(herr Olssons i Ramsta in. 11. motion nr 408 i andra kammaren) med

bibehållande av de utav Kungl. Maj:t föreslagna ålderstilläggens antal

och storlek, dels eu höjning av begynnelseavlöningen till 1,300 kronor

och ålderstilläggsbeloppet till 200 kronor (herr Sternes motion nr 409 i

andra kammaren) samt av begynnelseavlöningen till 1,400 kronor och

ålderstilläggsbeloppet till 200 kronor (herr Welins motion nr 439 i

andra kammaren), dels ock med bibehållande av den utav Kung]. Maj:t

föreslagna begynnelseavlöningen en höjning av ålderstilläggsbeloppet till

200 kronor (herr Bäckströms motion nr 397 i andra kammaren). Vidare

har yrkats en höjning av avlöningen till lärare, som är anställd på viss

tid eller såsom vikarie, till 1,200 kronor, varjämte föreslagits avlöningav

750 kronor till sådan oexaminerad lärare, som vid den nya löneregleringens

ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd eller

som blivit antagen efter den 31 december 1907 (herr Welins motion nr

439 i andra kammaren).

På sätt av utredningen framgår, hade löneregleringskommittén för

lärare, vilken blivit anställd tills vidare, föreslagit eu avlöning av 1,100

kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor. Reservationsvis

hade inom kommittén yrkats på en höjning av begynnelseavlöningen

till 1,200 kronor.

Då departementschefen vid framläggande av sitt förslag utgått

från det reservationsvis gjorda yrkandet i avseende å begynnelseavlöningens

storlek samt därtill vidtagit en höjning av ålderstilläggens belopp, har

han närmast letts av hänsynen till den synnerligen svaga ekonomiska

ställning, ifrågavarande lärarpersonal sedan länge intagit. Utskottet finner

denna synpunkt befogad, på samma gång utskottet vill peka på den

numera betydligt förbättrade småskollärarutbildningen samt särskilt erinra,

hurusom lärare med utbildning för lärarbefattning vid småskola i

stor utsträckning jämväl fått övertaga undervisning på folkskolans område.

Utskottet finner goda skäl tala för ett bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och vill följaktligen tillstyrka detsamma. Härav följer ock, att

utskottet icke ansett sig kunna biträda de yrkanden, som i avseende å

småskollärarnas avlöningsförmåner motionsvis framlagts.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Avlöningsvillkor

m. m

Övergångs
förhål
landen
-

Folk- och

småskollärares

naturaförmåner.

I avseende å avlöningen för lärare, som är anställd på viss tid

eller såsom vikarie, får utskottet tillstyrka vad i detta avseende av

Kungl. Maj:t föreslagits.

Yad utskottet i det föregående uttalat och anfört i fråga om avlöningsvillkor,

lönernas utbetalande och statsbidrag beträffande folkskollärare

torde i tillämpliga delar jämväl få anses äga giltighet i avseende

å småskollärarpersonalen.

På sätt i det föregående omförmälts, har herr Helger in. fl. i sin

ovanberörda motion nr 424 i andra kammaren föreslagit vissa åtgärder i

avsikt att tillgodose småskollärarnas rätt under övergångstiden, tills dessa

lärares pensionsfråga bliver löst. Utskottet, som behjärtar de förslag, som

i motionen framlagts, förutsätter, att Kungl. Maj:t vid utfärdande av de

bestämmelser, som i detta avseende äro erforderliga, tager vederbörlig

hänsyn till de synpunkter, som kommit till uttryck i förevarande motion.

För närvarande äro med folk- och småskollärarkårens kontanta

avlöning förenade vissa naturaförmåner, vilka delvis äro uppställda såsom

villkor för statsbidrags utgående till den kontanta avlöningen. För åvägabringande

av större enhetlighet och reda i hithörande bestämmelser

hade lärarlönenämnden i samband med sina löneregleringsförslag utarbetat

och framlagt förslag till en särskild boställsordning.

Denna boställsordning har enligt lärarlönenämndens förslag erhållit

följande lydelse:

»Rörande den lärarpersonalen vid folk- och småskolor tillförsäkrade

bostadsförmån skola gälla följande grunder, ankommande det på Kung].

Maj:t att utfärda de normerande bestämmelser, som må vara erforderliga

och gagneliga som vägledning vid tillämpningen av dessa grunder.

1. Lärarbostad skall vara förlagd antingen till särskilt i skolans

närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande i sistnämnda fall

ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till skollokalen.

2. Vid bostad, avsedd för ordinarie folkskollärare, eller i dess

närhet skall, där hinder ej möter, upplåtas erforderligt område till trädgård

åt läraren, och skall, där särskild skolträdgård finnes, lärarens

trädgård vara noga avskild från denna.

Även vid bostad, avsedd för lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, bör, där omständigheterna

sådant medgiva, lämpligt område för enahanda ändamål avsättas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

45

Å område, som, enligt vild här ovan sagts, blivit till trädgård åt

lärare avsatt, skall distriktet ombesörja nödig stenbrytning, röjning och

dikning.

Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet

uppföras och underhållas.

3. Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för lärarbostaden

erforderlig utfartsväg.

4. Till lärarbostad skall höra vedbod, hushållskäl lare, tvättstuga

eller annat lämpligt utrymme för tvätt samt, där så erfordras, bakstuga

ävensom hemlighus.

T lärarbostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till för lärarens

hushåll nödigt vatten.

5. Lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober

och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur.

6. Där flera bostadslägenheter äro förlagda till samma hus, höra

dessa vara väl avskilda från varandra.

7. Rummen i lärarbostaden skola vara sunda och rymliga, försedda

med nödiga anordningar för eldning och uppvärmning samt även i övrigt

ändamålsenligt inredda.

8. Lärarbostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande rum

och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande

rum och kök; och

för annan lärare: minst ett rum och kök på samma botten.

Där lärarbostad icke innehåller det sålunda stadgade antalet rum,

skall läraren enligt hyrespriserna å orten erhålla särskild kontant ersättning

för vad i sådant avseende brister, dock att ogift manlig ordinarie

folkskollärare, vars bostad innehåller två rum och kök, icke äger rätt

till särskild ersättning.

9. Därest läraren icke åtnjuter bostad in natura, skall han enligt

priserna å orten erhålla hyresersättning: ordinarie manlig folkskollärare,

som är gift eller åtnjuter familjetillägg, ävensom kvinnlig folkskollärare,

som åtnjuter familj etillägg, för tre rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare,

som är ogift, ävensom ordinarie kvinnlig folkskollärare, som

icke åtnjuter familjetillägg, för två rum och kök; samt annan lärare för

ett rum och kök; ävensom ersättning för bränsle.''»

Härjämte har nämnden föreslagit följande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr W?

övergängsstadganden.

»Om lärarbostad vid ingången av år 1916 saknar egen ingång och

förhållandena icke medgiva anordnande av sådan, må därvid bero utan

hinder av bestämmelsen i mom. 1 av denna §.

Om bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,

saknar hushållskällare och sådan icke utan större svårighet kan anordnas,

skall distriktet åt läraren inreda annat lämpligt och erforderligt utrymme

för förvaring av livsmedel.

Om i bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,

något av rummen ligger å annan botten än de övriga eller eljest

är från densamma skild, må därvid bero utan hinder av bestämmelsen i

mom. 8 av denna §.»

I sitt utlåtande över lärarlönenämndens betänkande erinrar löneregleringskommittén,

att vid närmast föregående löneregleringar för nu

förevarande lärarkårer stadgandet om lärarnas naturaförmåner lämnats

oförändrat. Kommittén säger sig visserligen finna det önskvärt, att naturaförmånerna

regleras i samband med den kontanta avlöningen men framhåller

emellertid, att ett sammanbindande av dessa frågor dock icke

syntes vara under alla förhållanden nödvändigt.

Yad som för närvarande mest ådroge sig uppmärksamheten, då man

toge i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder, som nu

vore till finnandes, vore enligt kommitténs mening de stora ojämnheter,

som på detta område mötte. Helt naturligt vore därför, att slitningar

ofta förekommit mellan vederbörande boställshavare och skoldistriktet i

fråga om bostadens beskaffenhet, ersättning för bostad in. m. dylikt.

Det vore utan tvivel under sådana förhållanden önskvärt, att bestämmelserna

angående lärarnas naturaförmåner erhölle en sådan avfattning, att

såvitt möjligt anledningar till tvistigheter förekommes och att av bestämmelserna

framginge å ena sidan, vilka de skyldigheter vore, som distrikten

borde hava sig ålagda, samt å den andra, vilka rättigheter vederbörande

boställshavare kunde yrka på.

I stort sett anser kommittén det av nämnden framlagda förslaget

kunna anses ägnat att tillfredsställa berättigade anspråk å ömse sidor.

Kommittén hade vid skärskådande av förslaget funnit sig böra

fästa uppmärksamheten på ett par omständigheter.

I mom. 5 av nämndens författningsförslag vore intagen föreskrift,

att lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober

och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur. Enär

åtminstone i flertalet fall en anordning med förstuga och egen tambur

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottetx utlåtande Xr 1.97

47

torde utan alltför stor svårighet kunna anordnas, syntes kommittén den

restriktiva bestämmelse, som ligger i orden »där hinder ej möter», ej

vara av någon mera avsevärd verkan.

Vad själva saken anginge, hölle kommittén för sin del före, att

även med nämnda restriktion föreskriften om »förstuga och egen tambur»

icke vore lämplig. Dels torde, om man tolkade orden förstuga och tambur

i deras sedvanliga bemärkelse, genom bestämmelsen i fråga kunna uppställas

krav på i många fall onödigtvis stora utrymmen, dels torde bestämmelsen

ej heller låta väl förena sig med vissa moderna byggnadsformer,

där förstuga och tambur understundom kunde vara sammanslagna

eller ock ersatta med ett vindfång och en mindre hall. Utan att

vidare uttala sig i frågan, ville kommittén uttrycka den mening, att föreskriften

i det nämnda inom. 5 ej måtte i förevarande avseende erhålla eu

sådan lydelse, att den innebure ett hinder för uppförande av vissa i övrigt

lämpliga bostadstyper eller utnyttjande av redan befintliga, där eu tillfredsställande

anordning i nämnda hänseende redan kunde anses vara för

handen.

Då i mom. 8 berördes rumantalet för ordinarie folkskollärare, hette

det, att rummen skulle vara sammanhängande. Det syntes kommittén

icke lämpligt att under alla förhållanden fordra detta. I moderna

bostadsanordningar av den storlek, varom här vore fråga, vore nämligen ej

sällan två rum förlagda å nedre botten och ett rum i eu övre våning.

Det syntes kommittén kunna vara till fyllest, att föreskrift meddelades i

syfte, att rummen skulle stå i lämplig förbindelse med varandra.

Vad därefter anginge frågan om nödigt bränsle hade påpekats, hurusom

understundom anspråk i detta avseende framkommit, vilka föranlett

misshälligheter. Att emellertid nu i en allmän, för olika landsdelar gällande

författning föreskriva, huru pass stora kvantiteter som kunde vara att anse

som »nödigt» bränsle, syntes icke låta sig göra. Kommittén delade emellertid

den uppfattningen, att all möjlig sparsamhet borde i detta avseende

iakttagas.

Kommittén ansåge sig i detta sammanhang även böra framhålla

önskvärdheten av bestämmelse, huru länge avliden boställshavares stärbhus

kunde vara berättigat att efter befattningshavarens död åtnjuta ifrågavarande

naturaförmåner.

Enär med nu rådande olika förhållanden i avseende å lärarbostäder

det uppenbarligen icke vore möjligt att med ens bringa till stånd bostäder

motsvarande de av nämnden uppställda kraven, både nämnden framlagt

förslag dels till vissa övergångsbestämmelser dels rörande kontant ersätt
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Utskottet.

Kostnads
beräkning.

ning i vissa fall för bristande bostadsförmån. Mot vad nämnden i dessa

avseenden föreslagit hade kommittén ansett sig ej böra framställa erinran.

Skulle det vid ärendets slutliga handläggning visa sig erforderligt,

att jämväl i andra avseenden än dem nämnden berört övergångsbestämmelser

borde meddelas, ansåge kommittén det böra få ankomma på Kungl.

Maj:t att därom giva nödiga föreskrifter.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet har departementschefen,

under uttalande av sin anslutning i stort sett till kommitténs förslag i

dess helhet, icke närmare berört hithörande spörsmål.

På sätt i det föregående omnämnts, har i eu av herr Welin väckt

motion (nr 439 i andra kammaren) visst förslag framställts i fråga om

lärarbostadens omfattning.

Utskottet delar den uppfattningen, att det synes vara lämpligt

att giva nu förevarande stadganden en mot nutida förhållanden bättre

svarande avfattning. Ett reglerande av dessa frågor genom eu särskild

boställsordning finner sig utskottet böra förorda. Vid prövning av det

härutinnan framlagda förslaget har utskottet ansett sig kunna biträda de

huvudgrunder, på vilka detsamma är fotat; dock synas de erinringar,

som av löneregleringskommittén framställts, vara förtjänta av närmare

beaktande, och hava desamma jämväl vunnit anslutning från utskottets

sida. Särskilt vill utskottet erinra om den varsamhet, som synes vara

av nöden, då det gäller meddelande av erforderliga övergångsbestämmelser

i ämnet.

Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har

utskottet icke funnit anledning till anmärkning. I det föregående har

utskottet tillstyrkt en avlöningsförhöjning för manliga lärare vid småskolor

m. fl., och har utskottet samtidigt därmed tillkännagivit, att enligt

utskottets mening någon ökning av vederbörande anslag ej torde vid

bifall härtill anses vara erforderlig.

Förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

skulle följaktligen höjas från nuvarande belopp, 17,440,000 kronor,

med 22,095,000 kronor till 40,135,000 kronor, förslagsanslaget till avlöningsbidrag

åt sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor från dess

nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000 kronor

samt förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen bland

de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp

225,000 kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

49

I avseende å högre folkskolor bygger det föreliggande lönereglerings- Lönereglering

förslaget i stort sett på ett av Kungl. Maj:t förut framlagt förslag till personalen vid

omorganisation av den högre folkskolan i syfte att denna skolform måtte högre foikkunna

i större utsträckning än hittills varit möjligt tillgodose olika orters s olor''

behov av ungdomens utbildning i det praktiska livet. Detta omorganisationsförslag,

vilket av Kungl. Maj:t i proposition nr 96 till innevarande

års riksdag blivit framlagt i samband med spörsmålet om upprättande

av praktiska ungdomsskolor, har av riksdagen i allt väsentligt godtagits.

Härvid hava jämväl godkänts vissa grunder och villkor för

utgående av statsunderstöd till högre folkskolor, dock endast i vad dessa

grunder avse själva organisationen och därmed sammanhängande eller

likartade spörsmål.

De avlöningsbelopp, som av Kungl. Maj:t i nu föreliggande framställning

föreslagits för högre folkskolans lärarkår, anser sig utskottet

böra förorda, liksom utskottet jämväl i allt väsentligt vill tillstyrka vad

i övrigt beträffande denna lärarpersonal föreslagits.

I avseende å avlöningen för rektor har utskottet dock ansett tillfyllest,

därest i avlöningsbestämmelsen endast angåves det särskilda

rektorsarvodet.

Vidare vill utskottet erinra, hurusom det i fråga om statsbidrag

till lärare vid folk- och småskolor föreslagits, att hinder för utbekommande

av statsbidrag ej bör möta därav, att undervisningen vid skolan

till följd av rådande smittosam sjukdom måst för någon tid inställas.

Vid utfärdande av närmare bestämmelser rörande statsbidrag till högre

folkskolor synes böra beaktas, huruvida icke ett motsvarande stadgande

även här bör hava sin plats.

Vid bifall till det föreliggande förslaget skulle det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor höjas från dess nuvarande

belopp, 157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor, samt

förslagsanslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor

till 3,000 kronor.

Förslaget angående lönereglering för lärarpersonalen vid de kom- Lone- och

munala mellanskolorna ansluter sig i sina grunder till vad i samma hän- repe,ne5r''^ns}ör

seenden föreslagits ifråga om de högre folkskolornas lärare. Utskottet tärarpersonaanser

sig även böra biträda detsamma; de erinringar, utskottet gjort i ,en

avseende å förslaget beträffande sistnämnda lärarpersonal, äger jämväl metianskoior.

giltighet beträffande de kommunala mellanskolorna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. Öl käft. (Nr 197.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Hemställan.

På sätt i det föregående erinrats, har i en av herr Bergqvist väckt

motion (nr 194 i första kammaren) föreslagits beredande av ortstillägg

åt lärare vid kommunala mellanskolor i Västerbottens och Norrbottens

län. Utskottet har i det föregående ställt sig avvisande mot förslag om

beredande av ortstillägg till vissa lärarkårer och saknar även nu anledning

förorda motionen för ifrågavarande lärares vidkommande. Likaledes

har ovan erinrats, hurusom herr Sterne i motion nr 409 i andra kammaren

föreslagit höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av avlöningsförmånerna

för vissa lärare vid ifrågavarande skolor ävensom viss ändring i grunderna

för statsbidrags utgående. Utskottet har ej funnit sådana skäl förebragta,

som skulle föranleda utskottet frångå Kung], Maj:ts i dessa stycken

framlagda förslag, och får förty avstyrka herr Sternes motion i denna del.

Vid bifall till förslaget beträffande kommunala mellanskolor skulle

alltså det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt ifrågavarande skolor

höjas från dess nuvarande belopp, 340,000 kronor, med 342,000 kronor

till 682,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts förevarande proposition dels herr Bergqvists

motioner nr 186 och 193 samt med avslag å herr

Bergqvists motioner nr 183, 185 och 194, herr Magnussons

motion nr 187, herr Bergmans motioner nr

188, 189 och 190, herr Bäckströms motion nr 397,

herr Runefors’ motion nr 404, herr Olssons i Ramsta

m. fl. motioner nr 408, herr Sternes motion nr 409,

herr Helgers m. fl. motion nr 424, herr Berggrens motion

nr 429, herr Kjellbergs motion nr 437 samt herr

Welins motioner nr 438 och 439, i den mån dessa

icke må anses vara av utskottet i dess utlåtande besvarade:
I.

Beträffande grunder för kvinnas anställning vid

de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och

statens folkskoleseminarier:

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna

av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras

till

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

51

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt

folkskoleseminarium och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels ock föreskriva, att i fråga om gift kvinnas

behörighet att söka och innehava sådana lärartjänster

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier, till vilka kvinnor kunna

befordras, skall gälla,

att gift kvinna må kunna till sådan lärarbefattning

befordras allenast efter av Kungl. Maj:t på framställning

i varje särskilt fall lämnat medgivande samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig

att av sådan anledning avgå från befattningen,

därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn

till befattningens behöriga upprätthållande finner det

nödigt.

II. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken:

a) bestämma

att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

skall i avlöning åtnjuta

rektor vid högre allmänt läroverk 7,500 kronor,

därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför;

manlig rektor vid realskola 6,400 kronor, därav

4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid statssamskola 5,000 kronor,

därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför;

rektor vid pro vårsläroverk, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för provårskursen, utöver honom

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner särskilt arvode

av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 500 kronor;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 400 kronor;

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 500 kronor;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor

lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 300 kronor;

en var ordinarie adjunkt och ordinarie lektor

vid provårsläroverk, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, dels ett särskilt

arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande

lärare har sig handledning av lärarkandidater

anförtrodd, ersättning till belopp, som av läroverksöverstyrelsen

bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning

icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

ordinarie ämneslärarinna vid samskola 2,800 kronor,

därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

första lärarinna vid samskola, utöver avlöningen

såsom ordinarie ämneslärarinna, arvode å 500 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode

av 3,300 kronor, därest läraren avlagt de examina

och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest

läraren avlagt de examina och prov, som erfordras för

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

53

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

120 kronor, för veckotimme räknat;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare

vid högre allmänt läroverk eller realskola arvode av

3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och

prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna vid samskola arvode

av 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina

och prov, som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning

vid dylik skola, eljest 2,400 kronor, för

år räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest

lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 110 kronor, för veckotimme räknat;

manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk

lön å 1,800 kronor i l:a, 2,025 kronor i 2:a,

2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 5,280 kronor för

32 veckotimmars undervisning;

manlig teckningslärare vid realskola lön å 1,150

kronor i l:a, 1,300 kronor i 2:a, 1,450 kronor i 3:e och

1,600 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;

manlig gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk

lön å 2,520 kronor i l:a, 2,835 kronor i 2:a,

3,150 kronor i 3:e och 3,465 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 5,280 kronor för

32 veckotimmars undervisning;

manlig gymnastiklärare vid realskola lön å 1,495

kronor i l:a, 1,690 kronor i 2:a, 1,885 kronor i 3:e och

2,080 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
manlig

musiklärare vid högre allmänt läroverk

lön å 1,800 kronor i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor

i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden, med

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

en maximiavlöning av 2,970 kronor för 18 veckotimmars

undervisning;

manlig musiklärare vid realskola lön å 1,035

kronor i l:a, 1,170 kronor i 2:a, 1,305 kronor i 3:e och

1,440 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 1,920 kronor för 12 veckotimmars undervisning;

kvinnlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk

lön å 1,575 kronor i l:a, 1,755 kronor i 2:a,

1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 4,512 kronor för

32 timmars tjänstgöring i veckan;

kvinnlig teckningslärare vid realskola lön å 1,000

kronor i l:a, 1,120 kronor i 2:a, 1,240 kronor i 3:e

och 1,360 kronor i 4:e avlöningsgraden, med eu maximiavlöning

av 4,352 kronor för 32 timmars undervisning

i veckan;

kvinnlig gymnastiklärare vid samskola lön å

1,300 kronor i l:a, 1,456 kronor i 2:a, 1,612 kronor i

3:e och 1,768 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en

maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring

i veckan;

kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 900

kronor i l:a, 1,008 kronor i 2:a, 1,116 kronor i 3:e och

1,224 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 1,632 kronor för 12 timmars undervisning i

veckan;

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola

lön å 480 kronor i l:a, 552 kronor i 2:a, 624 kronor

i 3:e och 696 kronor i 4:e avlöningsgraden, med en

maximiavlöning av 1,392 kronor för 12 veckotimmars

undervisning;

vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik

och i musik samt biträdande manlig lärare i

teckning 90 kronor för veckotimme;

vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik

och i gymnastik samt biträdande kvinnlig lärare i

teckning 85 kronor för veckotimme;

vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75

kronor för veckotimme;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

5 5

att ordinarie övningskirare skall vara skyldig att

för deri fastställda lönen tjänstgöra:

teckningslärare vid högre allmänt läroverk 15 och

vid realskola 10 veckotimmar;

gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 21

och vid realskola 13 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och

vid realskola 9 veckotimmar; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete 6 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas:

teckningslärare och gymnastiklärare intill sammanlagt

32 veckotimmar, dock att gymnastiklärare icke

må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt

28 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt

18 och vid realskola intill sammanlagt 12 veckotimmar;

samt

lärarinna i kvinnligt handarbete intill sammanlagt

12 veckotimmar;

att, där särskilda förhållanden sådant påkalla,

Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att teckningslärare erhåller

ersättning för intill trettiofyra veckotimmars

undervisning;

att övningslärare skall för varje veckotimmes undervisning

utöver den mot den ordinarie lönen svarande

undervisningstiden åtnjuta ersättning:

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

vid högre allmänt läroverk med 120 kronor i l:a, 135

kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och 165 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

vid realskola med 115 kronor i l:a, 130 kronor i 2:a,

145 kronor i 3:e och 160 kronor i 4:e avlöningsgraden.

kvinnlig lärare i teckning vid högre allmänt läroverk

med 105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor

i 3:e och 141 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola

samt i gymnastik vid samskola med 100 kronor

i l:a, 112 kronor i 2:a, 124 kronor i 3:e och 136 kronor

i 4:e avlöningsgraden; samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola med

80 kronor i l:a, 92 kronor i 2:a, 104 kronor i 3:e och

116 kronor i 4:e avlöningsgraden;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600

kronor;

för manlig rektor vid realskola 4,600 kronor;

för kvinnlig rektor vid statssamskola 4,000

kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig lektor 4,600 kronor;

för manlig adjunkt 4,000 kronor;

för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor

vid allmänt läroverk, sådant skall vid bestämmandet av

pensionens belopp räknas honom till godo på samma

sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget

skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren

skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den

omfattning, som närmast föregående hösttermin var för

hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall

bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år av de

högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande

under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast

före tidpunkten för pensionstagandet;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie

tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i

intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle komma

i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande löneoch

pensionsbestämmelser; samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande

med full tjänstgöring under hel lästermin eller

därutöver, men av sjukdom är hindrad att sköta sin

befattning, skall, därest han före förordnandet tjänstgjort

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett

år, under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av

det honom enligt gällande bestämmelser eljest tillkommande

arvode;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

57

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie

befattningshavare vid de allmänna läroverken, skola

gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen

/ fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

eu möjligen inträdande förändrad organisation av de

allmänna läroverken eller eljest kan varda stadgad,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att, för den händelse i sammanhang

med en allmän revision av läroverksorganisationen

hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till

annan, med de nuvarande allmänna läroverken jämförlig

läroanstalt än den, där han då är anställd, ävensom

eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets

behov, efter vederbörandes hörande, prövar

sådant nödigt, låta sig förflyttas från allmänt läroverk

till annan befattning inom undervisningsväsendet, dock

att befattningshavare, som varder förflyttad till annan

ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla

skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp,

Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta

sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda

stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;
att

befattningshavare vidare skall vara skyldig

att underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam

lungsot;

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 91 käft. (Nr 197.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

allmänt läroverk icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid allmänt

läroverk skall vara underkastad de ändrade bestämmelser,

som kunna varda stadgade i fråga om förening

av dylik befattning med annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid allmänt läroverk ej må

förenas vara sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Ivungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad

slag det vara må, så framt ej läroverksöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka kinderligt för tjänstgöringen vid läroverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt ej, vad angår lektor, adjunkt, ämneslärarinna

eller övningslärare, vederbörande rektor efter

av läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad

angår rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid läroverket, finner uppdraget kunna få

mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektorer, beräknas utgå för läsårets

antal läsveckor, samt att de i rektorernas avlöning

ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå

efter kalenderår men till olika belopp för lästiden och

för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

;">9

för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, skola

utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen,

dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgörornålen,

avdrag å tjänstgöringspenningarna icke må ske;

att, därest annan befattningshavare än övningsliirare

av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

befattningshavaren äger uppbära hela lönen, men att,

därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller

andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt, skolande i förekommande fall denna skyldighet

jämväl åligga avliden lärares stärbhusdelägare under

dem tilläventyrs tillkommande tjänst- och nådår;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund

av sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,

men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller

särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning

avstå så mycket, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

att innehavare av befattning, med vilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad

ej mindre minskning i avlöning från statsverket, till

belopp motsvarande de i avlöningen ingående särskilda

förmåner efter uppskattning i behörig ordning, än även

vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande

eller ändring av nämnda särskilda förmåner;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen

utgår till månadens slut, den rätt dock oförkränkt, som

i förekommande fall kan tillkomma avliden lärares

stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande

tjänst- och nådår;

i fråga om åldersti/lägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,

tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,

på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11)7.

Kl

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning

eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla

avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående

extra ordinarie tjänstgöringstid, han eldigt de

före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt

tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt, som befordras till

lektor, intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart

tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han efter

att i avseende å examina och provår hava vunnit behörighet

till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava

tjänstgjort som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk

fackskola eller teknisk elementarskola eller såsom

ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han efter

vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk

må hava tjänstgjort såsom rektor vid skeppsgosseskola;
att

de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den

18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten ävensom

de i kungl. kungörelsen den 23 november 1906

omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor

må äga att, efter vunnen befordran vid de allmänna

läroverken, för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, dock ej utöver tre år, de vid

universitet eller någon av omförmälda högskolor med

nit och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning,

som, utan avseende å huruvida docent varit

innehavare av docentstipendium eller icke, av Kungl.

Maj:t bestämmes;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt

läroverk, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium,

tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola

efter ansökan varder utnämnd till adjunkt,

honom eller henne må tillgodoräknas den tid, han eller

hon må hava tjänstgjort såsom lektor;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas

de tjänstår utöver tre, lian eller hon, efter vunnen

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola, dock ej mer än tio år;

att kvinnlig adjunkt må tillgodoräknas den tid,

hon efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna

vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet;

att ämneslärarinna vid statssamskola må tillgodoräknas

den tid, hon tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna

vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare vid högre allmänt läroverk må

tillgodoräknas den tid, han, efter vunnen kompetens

till övningslärartjänst vid högre allmänt läroverk, tjänstgjort

som ordinarie övningslärare vid realskola, på det

sätt att två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas

lika med ett års tjänstgöring vid högre allmänt

läroverk, dock att övningslärare vid övergång från realskola

till högre allmänt läroverk, där tjänstgöringen

omfattar minst lika många undervisningstimmar som

vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras så många

ålderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom;

att övningslärare vid allmänt läroverk må tillgodoräknas

den tid, han tjänstgjort som ordinarie övningslärare

vid högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium;
att

lärarinna i kvinnligt handarbete, som vid

den tidpunkt, då den nya lönestaten träder i kraft, är

anställd i nämnda egenskap vid statssamskola och som

varder utnämnd att från samma tidpunkt vara ordinarie

lärarinna i kvinnligt handarbete vid sådan skola,

skall äga rätt att av sin föregående tjänstgöring tillgodoräknas

de år, under vilka hon, efter att hava vunnit

sådan behörighet, som erfordras för dylik anställning,

må hava tjänstgjort med minst sex timmars undervisning

per vecka, dock ej mer än fem år; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 197.

63

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda

samma förhöjning;

i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden .för de nya lönestaternas ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

dock att övningslärare, som med eller under år 1919

utnämnes till ordinarie befattning, skall vara underkastad

de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden,

som under nämnda år kunna varda meddelade.

c) förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år

1919 tillträder befattning vid allmänt läroverk, skall

vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och

bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya staten och därvid fästade villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) föreskriva, att de till teckningsläraren och

musikläraren vid Göteborgs högre latinläroverk från

kung!, och Hvitfeldtska stipendieinrättningen nu utgående

arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola

upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

e) vid bifall till under a) föreslagna avlöningsförmåner

och i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående

inrättande av nya lärartjänster ävensom vid

bifall till vad i nästföregående moment hemställts, höja

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna lärooverken

med 1,779,261 kronor eller från 5,890,989

kronor till 7,670,250 kronor;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) på extra stat för år 1919 anvisa:

till extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken ett förslagsanslag, högst 460,000

kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor;

samt

till provårskurser för blivande lärare vid de högre

allmänna läroverken, i Göteborg ett förslagsanslag, högst

27,350 kronor;

g) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes åvägabringa en utredning ifråga om pensionsförhållandena

för övningslärare vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill sagda utredning kan föranleda.

III. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:
a)

bestämma

att lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet

skall i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt

dessutom fri bostad eller hyresersättning till det belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor

lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt

dessutom fri bostad eller hyresersättning till ett belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och

ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag

till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes

;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 400 kronor;

s. 65 Kontrollera mot PDF

{Statsutskottets utlåtande Nr 197.

65

rektoi och lektor, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, ett särskilt

arvode av 500 kronor;

ämneslärarinna 3,200 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

a 300 kronor;

biträdande föreståndarinna, utöver avlöning såsom

ordinarie ämneslärarinna, fri bostad eller hyresersättning

till det belopp, som i vederbörlig ordning

bestämmes;

biträdande ämneslärarinna 2,800 kronor, därav

1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenmngar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen

vart och ett å 300 kronor;

manlig vikarierande lektor arvode å 3,300 kronor,

därest han avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk

eljest 2,900 kronor, för år räknat;

kvinnlig vikarierande lektor arvode å 3,000 kronor,

därest hon avlagt de examina och prov, som

erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 2,600 kronor,

därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till ämneslärarinnebefattning

eljest 2,400 kronor, för år räknat;

vikarierande biträdande föreståndarinna arvode av

500 kronor, för år räknat;

manlig ordinarie lärare i teckning lön å 2 640

* ^:a’ kronor i 2:a, 3,300 kronor i 3:e och

3,630 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,310

kronor i l:a, 2,574 kronor i 2:a, 2,838 kronor i 3:e och

3,102 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i gymnastik lön å 1,575 kro”or

} i l;a> 1»755 kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och

2,Ilo kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig ordinarie lärare i musik lön å 1,680

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Nr 197.) ’ 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

kronor i l:a, 1,890 kronor i 2:a, 2,100 kronor i 3:e och

2,310 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i musik lön å 1,470

kronor i l:a, 1,638 kronor i 2:a, 1,806 kronor i 3:e

och 1,974 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i handarbete lön å 2,040

kronor i l:a, 2,328 kronor i 2:a, 2,616 kronor i 3:e och

2,904 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig vikarierande lärare i teckning och i musik

90 kronor för veckotimme;

kvinnlig vikarierande lärare i teckning och i

musik samt vikarierande lärarinna i gymnastik 85 kronor

för veckotimme;

vikarierande lärarinna i handarbete 80 kronor lör

veckotimme;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att

för den fastställda lönen tjänstgöra:

lärare i teckning: intill 22 veckotimmar,

lärare i musik: intill 14 veckotimmar,

lärarinna i gymnastik: intill 15 veckotimmar

och

lärarinna i handarbete: intill 24 veckotimmar;
att

ytterligare tjänstgöring må kunna alaggas

dessa lärare mot en ersättning för veckotimme av

för manlig lärare i teckning och i musik 120

kronor i l:a, 135 kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och

165 kronor i 4:e avlöningsgraden;

för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt

lärarinna i gymnastik 105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a,

129 kronor i 3:e och 141 kronor i 4:e avlöningsgraden;

samt v . , „„

för lärarinna i handarbete 8o kronor i l:a, 97

kronor i 2:a, 109 kronor i 3:e och 121 kronor i 4:e

avlöningsgraden; .... .

skolande härvid iakttagas, att sådan ersättning

icke må, utan Kungl. Maj:ts medgivande, utgå for mera

än fyra veckotimmar till en och samma lärare eller

lärarinna;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

67

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor;

för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall för

lektor utgöra 4,600 kronor;

manlig

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor

vid högre lärarinneseminariet, sådant skall vid bestämmandet

av pensionens belopp räknas honom till godo

pa samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget

ska utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren

skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till

en omfattning, som närmast föregående hösttermin var

oi hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp

skall bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år

av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren

gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit

närmast före tidpunkten för pensionstagandet; samt

att övningslärare, som befordrats till ordinarie

tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft i

intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle

komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

lone- och pensionsbestämmelser.

b) föreskriva

°i j 1åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid

högre lärarinneseminariet, skola gälla följande villkor

och bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av högre

lärarinneseminariet eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och

?.en av]önmg han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande iVr 197.

att befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom

eljest, då Kungl. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets

behov, efter vederbörandes hörande, prö

var sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort skall vara

berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning

för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Maj:t för

varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta

sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda

stadgade rörande elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa, i ij*

att befattningshavare vidare skall vara, skyldig

underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid

högre lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid högre

lärarinneseminariet skall vara underkastad de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade ifraga^ om

förening av dylik befattning med annan tjänst a rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid högre lärarinneseminariet

ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som ar

försett med Kungl. Maj ds oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänstemän i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej läroverksöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och etter

prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid seminariet, finner uppdraget eller ^ befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197. t;>j

att befattningshavare ej mä åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt icke, vad angår lektor, ämneslärarinna

eller övningslärare, vederbörande rektor efter av

läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår

rektor, läroverksöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid seminariet, finner uppdraget kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektor, beräknas utgå för läsårets

antal läsveckor, samt att de i rektors avlöning ingående

tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter

kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för

ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men

för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, skola

utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än övningslärare

av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

befattningshavaren äger uppbära hela lönen jämte hyresersättning

eller hyresbidrag, där sådant förekommer,

men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

befattningshavaren kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget,

som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund

av sjukdom, äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad han

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,

men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten av honom eljest tillkommande

avlöning avstå så mycket, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

hyresersättningen eller hyresbidraget utgå till månadens

slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,

tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

ledighet för fullgörande av värnplikt, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» utlåtande Nr 197. q |

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år

pa samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, som före den nya statens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande befattning

eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla

avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående

extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de

före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt

tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt vid allmänt läroverk,

som befordras till lektor vid högre lärarinneseminariet,

intjänat tre ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas

ett ålderstillägg som lektor;

att lektor vid högre lärarinneseminariet må tillgodoräknas

den tid han, efter att i avseende å examina

och provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst

vid nämnda läroanstalt, må hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid folkskoleseminarium, teknisk elementarskola,

teknisk fackskola, tekniskt gymnasium eller

allmänt läroverk, ävensom den tid han efter vunnen behörighet

till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava

tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och

den 18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten

ävensom de i kungl. kungörelsen den 23 november

1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor må äga att, efter vunnen befordran

vid högre lärarinneseminariet, för åtnjutande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver tre år,

de vid universitetet eller någon av omförmälda högskolor

med nit och skicklighet deltagit i undervisning

av den omfattning, som, utan avseende å huruvida do
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

cent varit innehavare av docentstipendium eller icke,

av Kungl. Maj:t bestämmes;

att ämneslärarinna må tillgodoräknas den tid,

hon efter vunnen behörighet till ämneslärarinnebefattning

vid högre lärarinneseminariet tjänstgjort som ordinarie

ämneslärarinna vid statssamskola ävensom den

tid utöver fem år, hon i egenskap av biträdande ämneslärarinna

tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare må tillgodoräknas den tid, han

tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid högre allmänt

läroverk ävensom den tid, han efter vunnen kompetens

till övningslärarbefattning vid högre allmänt

läroverk tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid

realskola, på det sätt att två års tjänstgöring vid realskola

må räknas lika med ett års tjänstgöring vid

högre lärarinneseminariet, dock att övningslärare vid

övergång från realskola till högre lärarinneseminariet

må, därest tjänstgöringen vid sistnämnda läroanstalt

omfattar minst lika många undervisningstimmar som

vid realskolan, omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg,

att ingen löneminskning honom eller henne

vederfares; •-» ‘

att övningslärare må tillgodoräknas den tid han

tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarium;

men

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått

den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda

samma förhöjning;

/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgat; dock att övningslärare, som med eller under

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr It97.

73

år 1919 utnämnes till ordinarie befattning, skall vara

underkastad de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden,

som under nämnda år kunna varda meddelade;

e) förklara

att en var, som med eller efter ingången av år

1919 tillträder befattning vid högre lärarinneseminariet,

skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor

och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya staten och därvid fästade villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) vid bifall till under a) föreslagna avlöningsförmåner,

höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 40,135 kronor eller från 76,350

kronor till 116,485 kronor;

e) på extra stat för år 1919 till arvoden åt

timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

anvisa ett förslagsanslag, högst, 16,800 kronor;

f) medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare

och till dess Kung]. Maj:t annorlunda bestämmer

ej mindre den hyresersättning, som tillkommer

rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad

ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och

till biträdande föreståndarinna med 1,000 kronor för

år räknat, än även det hyresbidrag, som tillkommer

lektor, må utgå med 800 kronor för år.

IV. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseniinarierna.

a) bestämma

att lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna skall

i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kommer fri bostad eller ersättning därför till det

belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

Bihang till riksdagens •protokoll 1918. 6 sand. 91 käft. (AV 197.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor

lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kommer fri bostad eller ersättning därför till det belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

rektor vid folkskoleseminarium, därest han tjänstgör

såsom föreståndare för där anordnad provårskurs,

utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner

särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor

lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 500 kronor; *

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 400 kronor;

manlig adjunkt å övergångsstat 4,300 kronor,

därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å .500 kronor;

kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,600 kronor,

därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

lektor samt adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg hyresbidrag till

det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav

2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav

1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 300 kronor;

lektor, adjunkt å övergångsstat eller övningsskollärare

vid sådant folkskoleseminarium, där provårskurs

är anordnad, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner dels ett särskilt

arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest veder
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

75

hörande lärare har sig handledning av lärarkandidater

anförtrodd, ersättning till belopp, som av folkskolöverstyrelsen

bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning

icke må tillhopa överstiga 600 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode

av 3,300 kronor, därest läraren är behörig till

lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år

räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest

läraren är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

120 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode för

timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter folkskolöverstyrelsens

beprövande i varje särskilt fall, kunna

utgå med högre belopp;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode

av 3,000 kronor, därest lärarinnan är behörig

till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år

räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest

lärarinnan är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 110 kronor, för veckotimme räknat, dock att

arvode för timlärare i hälsolära och ekonomilära ma,

efter folkskolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall, kunna utgå med högre belopp;

extra och vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg hyresbidrag

till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig övningsskollärare

arvode å 2,800 kronor för år;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare

arvode å 2,400 kronor för år;

manlig lärare i teckning vid enkelseminarium lön

å 1,950 kronor i l:a, 2,175 kronor i 2:a, 2,400 kronor

i 3:e och 2,625 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid enkelseminarium

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

lön å 1,725 kronor i l:a, 1,905 kronor i 2:a, 2,085 kronor

i 3:e och 2,265 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning vid dubbelseminarium

lön å 3,510 kronor i l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320

kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid dubbelseminarium

lön 3,105 kronor i l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor

i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i musik lön å 3,510 kronor i

l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725

kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i musik lön å 3,105 kronor i

l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077

kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i gymnastik med lek och idrott

lön å 3,380 kronor i l:a, 3,770 kronor i 2:a, 4,160

kronor i 3:e och 4,550 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott

lön å 2,990 kronor i l:a, 3,302 kronor i 2:a, 3,614

kronor i 3:e och 3,926 kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärare i manlig slöjd lön å 2,940 kronor i

l:a, 3,360 kronor i 2:a, 3,780 kronor i 3:e och 4,200

kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd lön å 1,980 kronor

i l:a, 2,244 kronor i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772

kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola lön 1,080 kronor i l:a, 1,224 kronor

i 2:a, 1,368 kronor i 3:e och 1,512 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

lärarinna i hushållsgöromål lön å 1,980 kronor

i l:a, 2,244 kronor i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och

2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium

än seminariet i Umeå 2,400 kronor,

därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium

än seminariet i Umeå 2,000 kronor,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

77

därav 1,200 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 250 kronor;

lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet

i Umeå, manlig eller kvinnlig, arvode å 1,000 kronor,

varav två tredjedelar skola anses motsvara lön

och en tredjedel tjänstgö ringspennin gar;

lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium,

utöver honom eller henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner,

arvode till det belopp, som i vederbörlig

ordning bestämmes;

lärare i teckning och gymnastik vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg hyresbidrag till

det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare

i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott ävensom manlig timlärare i sagda ämnen 100

kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig lärare

i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott ävensom kvinnlig timlärare i sagda ämnen 95

kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärare i manlig

slöjd ävensom manlig timlärare i samma ämne 95 kronor

för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärarinna i

kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål ävensom kvinnlig

timlärare i samma ämnen 90 kronor för veckotimme;

vikarierande lärare i trädgårdsskötsel arvode till

belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av folkskolöverstyrelsen

;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att

för den fastställda lönen tjänstgöra:

lärare i teckning vid enkelseminarium 15 veckotimmar,

lärare i teckning vid dubbelseminarium 27 veckotimmar,

lärare i musik 27 veckotimmar,

lärare i gymnastik med lek och idrott 26 veckotimmar,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

lärare i manlig slöjd 28 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd 22 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola 12 veckotimmar, och

lärarinna i hushållsgöromål 22 veckotimmar;

att lärare i nämnda övningsämnen skall vara

skyldig att mot fastställt tilläggsarvode åtaga sig utsträckt

tjänstgöring, dock att hans sammanlagda undervisningsskyldighet

icke utan hans eget begivande må

överstiga trettio veckotimmar;

att lärare i nedanstående övningsämnen må för

varje veckotimmes undervisning utöver den mot den

ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta

ersättning;

manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik

med lek och idrott med 130 kronor i l:a, 145 kronor

i 2:a, 160 kronor i 3:e och 175 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig

lärare i teckning, i musik och i gymnastik

med lek och idrott med 115 kronor i l:a, 127

kronor 2:a, 139 kronor i 3:e och 151 kronor i 4:e avlöningsgraden;
lärare

i manlig slöjd med 105 kronor i l:a, 120

kronor i 2:a, 135 kronor i tredje och 150 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål

med 90 kronor i l:a, 102 kronor i 2:a, 114 kronor i

3:e och 126 kronor i 4:e avlöningsgraden;

att lärare i nämnda övningsämnen ej må åtnjuta

ersättning för mera än trettiotvå veckotimmars tjänstgöring,

det timantal medräknat, efter vilket den ordinarie

lönen är beräknad; dock att, där särskilda förhållanden

sådant påkalla, Kungl. Maj:t må kunna medgiva,

att lärare i musik, i gymnastik med lek och idrott

samt i manlig slöjd erhåller ersättning för intill trettiofyra

timmars undervisning;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor,

för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

79

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig lektor, 4,GOD kronor,

för manlig adjunkt å övergångsstat 4,000

kronor,

för kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,000

kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor

vid folkskoleseminarium, sådant skall vid bestämmandet

av pensionens belopp räknas honom till godo

på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

att för annan ordinarie övningslärare än lärare i

trädgårdsskötsel pensionsunderlaget skall utgöra två

tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära,

därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,

som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst

bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta

pensionsunderlag, som varit för läraren gällande under

vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före

tidpunkten för pensionstagandet;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie

tjänst, innan den nya löneregleringen träder i kraft, i

intet fall skall erhålla lägre pension än han skulle

komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser;

att lärare i trädgårdsskötsel skall äga delaktighet

i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;

att övningsskollärarna skola varda bibehållna vid

delaktighet i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning

som folkskollärarnas änke- och pupillkassa;

att för övningsskollärare pensionsbeloppet skall utgöra

högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande avlöning

jämte intjänat eller intjänade ålderstillägg; samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande

med full tjänstgöring under hel lästermin eller

därutöver men av sjukdom är hindrad att sköta sin

befattning, skall, därest han före förordnandet tjänstgjort

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium

minst ett år, under ledigheten äga uppbära två tredje
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

delar av det honom enligt gällande bestämmelser eljest

tillkommande arvode;

b) föreskriva,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid

folkskoleseminarierna, skola gälla följande villkor och

bestämmelser, nämligen

/ fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av folkskoleseminarierna

eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och

den avlöning han innehar, efter nya eller förändrade

föreskrifter, sköta de med befattningen förenade göromål

;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom

eljest, då Kung]. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets

behov, efter vederbörandes hörande, prövar

sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall

vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning

för flyttningskostnad till det belopp, Kungl. Maj:t

för varje särskilt fall bestämmer;

att annan befattningshavare än övningsskollärare,

skall vara skyldig underkasta sig de ändrade bestämmelser,

som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig

underkasta sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna

till lärjungarnas skyddande mot smittosam

lungsot;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 197.

Hl

att med rektors-, ämneslärar- eller övningsskollärarbefattning

vid folkskoleseminarium icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid folkskoleseminarium

skall vara underkastad de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade ifråga om

förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid folkskoleseminarium ej

må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Maj ds oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej folkfolkskolöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt för

tjänstgöringen vid folkskoleseminariet, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning

vare sig i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter,

så framt ej, vad angår lektor, övningsskollärare

eller övningslärare, vederbörande rektor, efter

av folkskolöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad

angår rektor, foikskolöverstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid folkskoleseminariet, finner uppdraget kunna

få mottagas och tills vidare bibehållas;

/ fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektorer och lärare i trädgårdsskötsel,

beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt

att de i rektors och trädgårdslärares avlöning ingående

tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,

dock för rektor till olika belopp för lästiden

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (År 197.) It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av

Kungl. Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit

från tjänstgöringen befriad, skola utgå till den, som

förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än nedan

avsedda övningslärare av sjukdom hindras att förrätta

sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela

lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant

förekommer, men att, därest befattningshavaren

eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen eller

hyresbidraget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att, därest annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel

är tjänstledig på grund av sjukdom, befattningshavaren

äger åtnjuta tre fjärdedelar av vad

han skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst,

men att, därest sådan övningslärare eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning

är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

befattningshavaren kan förpliktas att under ledigheten

av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare

för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring

utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stata utskottets utlåtande Nr 197.

88

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant förekommer,

utgå till månadens slut;

i fråga om ålderstil/ägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning är i staten medgiven,

tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter yTtterligare fem år,

på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej

mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till innehavande befattning,

eller, vad angår annan befattningshavare än lektor och

lärare i trädgårdsskötsel, tjänst å den gamla avlönings
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

staten av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet,

oavsett om avlöningen vid tjänsten varit å samma stat

uppförd eller å extra stat utgått såsom arvode, än även,

vad angår lektor, i förekommande fall den föregående

extra ordinarie tjänstgöringstid, han enligt de före den

1 januari 1905 gällande bestämmelser ägt tillgodoräkna

sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk, vilken befordras till lektor vid folkskoleseminarium,

intjänat tre ålderstillägg, honom skall

omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, under vilken

han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid allmänt

läroverk eller efter vunnen behörighet till lektorstjänst

vid folkskoleseminarium må hava tjänstgjort

som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet, tekniskt

gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola,

ävensom den tid, under vilken han efter

vunnen behörighet till lektorstjänst vid högre allmänt

läroverk må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid

sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och

den 18 maj 1878 omförmälda docenter vid universiteten

ävensom de i kungl. kungörelsen den 23 november

1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor må äga att, efter vunnen befordran vid folkskoleseminarium,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, dock ej utöver tre år, de vid universitet

eller någon av omförmälda högskolor med nit

och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning,

som, utan avseende å huruvida docent varit innehavare

av docentstipendium eller icke, av Kungl.

Maj:t bestämmes;

att övningsskollärare må för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare

vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola,

tjänstgöring vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium

under den tid statsbidrag utgått till hans

avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till

folkskollärares avlönande ävensom tjänstgöring såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

»5

föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter

statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst

reglemente eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom

allmän uppfostringsanstalt;

att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel

må tillgodoräknas dels föregående tjänstgöring

som ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet, dels ock den tid, han,

efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid folkskoleseminarium,

tjänstgjort som ordinarie övningslärare

vid realskola, på det sätt att två års tjänstgöring

vid sådan skola må räknas lika med ett års tjänstgöring

vid seminarium; dock att övningslärare vid

övergång från realskola till folkskoleseminariuin, där

tjänstgöringen omfattar minst lika mänga undervisningstimmar

som vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras

så många ålderstillägg, att ingen löneminskning

vederfares honom;

att lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas

intill tio år av den tid, under vilken han före inträde

å den nya lönestaten tjänstgjort vid folkskoleseminarium

med åtnjutande av för full tjänstgöring stadgat

arvode; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått

den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension eller, vad angår övningsskollärare, bestämmelserna

i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må

tillträda samma förhöjning;

/ fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och

pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av lärare

i trädgårdsskötsel under en månad å tid av året,

som av rektor bestämmes;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall, vad angår

opaginerad Kontrollera mot PDF

8fi

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

annan befattningshavare än övningsskollärare, gälla vad

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för de nya staternas ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

dock att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel,

som med eller under år 1919 utnämnes till

ordinarie befattning, skall vara underkastad de förändrade

bestämmelser i berörda hänseenden, som under

nämnda år kunna varda meddelade; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall för övningsskollärare

gälla vad i reglementet för folkskollärarnas

pensionsinrättning är eller kan varda stadgat.

c) förklara,

att ovannämnda villkor och bestämmelser skola

i tillämpliga delar gälla i fråga om de adjunkter, vilka

tilläventyrs komma att uppföras å övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall

gälla, att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas

de tjänstår utöver tre, han eller hon, efter vunnen

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola, dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder befattning vid folkskoleseminarium, skall vara

pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;
att

de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 15 november 1918 anmäla, att de

vilja underkasta sig vare sig ny avlöningsstat eller

övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner; samt

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke

varder uppförd på ny stat eller övergångsstat, skall,

samtidigt som de nya staterna träda i kraft, uppföras

å allmänna indragningsstaten,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

H7

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare

skall bibehållas vid ej mindre honom eller

henne enligt nu gällande bestämmelser tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren

vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom

eller henne vid 1918 års utgång tillkommande tillfällig

löneförbättring; dock med skyldighet dels att, i händelse

befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets,

riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda

avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de

understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna

samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas

mot de senare svarande avdrag, dels ock att,

när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten,

uppnått den för pension stadgade levnadsåldern,

åtnöjas med pension å indragningsstat motsvarande

den del av avlöningsförmånerna, som äro att hänföra

till lön jämte ålderstillägg;

d) vid bifall till under a) föreslagna "aviöningsförmåner

ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag

angående inrättande av nya lärartjänster vid folkskoleseminarierna

samt beredande av medel för uppvärmning,

belysning, materiell m. m. för folkskoleseminarierna

i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie

anslaget till folkskoleseminarierna med 656,815

kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840 kronor;

e) vid bifall till förslaget om överförande å

ordinarie stat av medel till stipendier åt eleverna i

parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna i Uppsala,

Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till

stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller

från 150,225 kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts,

det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

att ökas från nuvarande 999,250 kronor

med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

.Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) till bestridande av hyresbidrag till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar,

Karlstad och Umeå på extra stat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor;

g) medgiva, att från och med år 1919 tills

vidare, och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,

hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie

manlig lektor med 800 kronor, till ordinarie manlig

adjunkt å övergångsstat med 600 kronor, till ordinarie

lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare

i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare,

som tjänstgjort under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium,

allmänt läroverk eller annan under

läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra

ordinarie ämneslärare, som fullgjort sådan tjänstgöringunder

tio lästerminer, med 600 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie

manlig lektor i första lönegraden med 700 kronor, i

andra lönegraden med 850 kronor och i tredje lönegraden

med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt

å övergångstat i första lönegraden med 450 kronor, i

andra lönegraden med 575 kronor samt i tredje, fjärde

eller femte lönegraderna med 700 kronor, till ordinarie

lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare

i gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt

å vakant tjänst med 450 kronor och till annan extra

ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

h) för sistberörda ändamål på extra stat för år

1919 bevilja ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Y. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:
a)

bestämma

att för ordinarie lärare vid folkskola avlöningen

skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning enligt ortens pris, 2,100 kronor

för manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare,

vartill kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

8!)

tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor för manlig

och 200 kronor för kvinnlig lärare;

att för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare

avlöningen skall utgöra, förutom fri hostad och bränsle

eller motsvarande ersättning enligt ortens pris, 1,700

kronor för manlig och 1,500 kronor för kvinnlig lärare;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst

fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra,

förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning enligt ortens pris, 1,200 kronor, vartill

kunna, efter respektive 5, 10 och lo år, komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor; dock att

härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som

vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad

till helt ålderdomsunderstöd eller som blivit antagen

efter den 31 december 1907;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd på viss tid eller såsom vikarie, ävensom

för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan

komma i åtnjutande av nyss förordade avlöningsförmåner,

avlöningen skall utgöra, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris,

1,000 kronor; samt

att för manlig lärare vid småskola och vid mindre

folkskola ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola,

vilken blivit anställd före den 1 januari 1919, avlöningen

skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare

tillhörande småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de

närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig

överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken departementschefen

i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,

torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande

böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka

för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser

eller i övrigt kunna anses erforderliga;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 91 käft. (År 197.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

c) godkänna följande grunder i fråga om utgående

av statsbidrag till lärare vid folkskolor och småskolor:

I.

Till bestridande av kostnaderna för den vid folkoch

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning skall

skoldistrikt av statsmedel erhålla bidrag, bestämt i förhållande

till den lagstadgade kontanta avlöningen på

sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag

icke utgår för längre undervisningstid än åtta

månader om året.

1. Statsbidraget utgår för år med ett belopp

motsvarande

A) för ordinarie folkskollärare:

a) nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig

lärare samt, om läraren är man, därutöver hela skillnaden

mellan grundlönen för manlig och för kvinnlig

lärare; samt

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren

må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med

iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma,

om och i vad mån bidrag av statsmedel skall till lärarens

avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan

anledning, än på grund av styrkt sjukdom eller för att

på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst

eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå, med

mindre, därest ledigheten överskrider viss av Kungl.

Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör

vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda

omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1U7.

91

ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till

den tjänstledige lärarens avlöning, folkskolöverstyrelsens

medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av

hel pension stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans

avlönande icke skall utgå, med mindre vederbörande

folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder

av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören

icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags

utgående till sådan lärare, folkskolöverstyrelsens medgivande

erhållits;

B) för extra ordinarie folkskollärare: nio tiondedelar

av arvodet för kvinnlig lärare samt, om läraren

är man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet för

manlig och för kvinnlig lärare;

C) för vikarie å ordinarie förskollärare änst och

å extra ordinarie förskollärare änst:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av

tjänsten åtnjuter tjänstledighet utan att statsbidrag

utgår till hans avlöning: nio tiondedelar av arvodet för

kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien är man,

därutöver hela skillnaden mellan arvodet för manlig

och kvinnlig vikarie å tjänsten;

b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet

för att, på grund av särskilt förordnande eller

val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet,

som Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad

här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt

skola av statsmedel utgå; samt

c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten

är ledig, den, som under ledigheten uppehåller

densamma, erhållit tjänstledighet på grund av styrkt

sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige

läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode

åt vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå

för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad

lärare, endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

vikariens lämplighet, samt för det fall, att vikarien icke

avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen,

endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar, att

vikarie, som avlagt sådan examen, icke kunnat erhållas

samt att vikarien befunnits duglig;

D) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka

blivit anställda tills vidare med ömsesidig rätt till

minst fyra månaders uppsägning:

a) nio tiondedelar av grundlönen för småskollärare

i allmänhet samt i de särskilda fall, där manlig

lärare blivit anställd före den 1 januari 1919, den sådan

lärare tillkommande särskilda avlöningsförhöjning; samt

h) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må

vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt

uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst

eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att, med

iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma,

om och i vad mån bidrag av statsmedel skall

till lärarens avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan

anledning, än på grund av styrkt sjukdom eller för

att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra

offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall utgå,

med mindre, därest ledigheten överskrider viss av Kungl.

Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör

vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda

omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke

ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till

den tjänstledige lärarens avlöning, folkskolöverstyrelsens

medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av

helt ålderdomsunderstöd eller hel pension stadgade

levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

93

utgå, med mindre vederbörande folkskolinspektör vitsordat,

att sådant må utan hinder av nämnda omständighet

äga rum, eller, då folkskolinspektören icke anansett

sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till

sådan lärare, folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits;
E)

för lärare ‘vid småskolor, lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka

blivit anställda på viss tid: nio tiondedelar av arvodet

för sådana lärare i allmänhet samt i de särskilda fall,

där manlig lärare blivit anställd före den 1 januari

1919, den sådan lärare tillkommande särskilda avlöningsförh

öfning;

F) för vikarie å lärartjänst vid smaskola, lärartjänst

vid mindre folkskola samt biträdande lärartjänst

vid folkskola:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av

tjänsten åtnjuter tjänstledighet utan att statsbidrag utgår

till hans avlöning: nio tiondedelar av arvodet för

vikarie å tjänsten; ...

b) om tjänstens innehavare erhållit tjänstledighet

för att, på grund av särskilt förordnande eller val,

fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i

statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer: så stor del av v i k a r i a t s ar v o d e t,

som Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad här nedan

j m0m. 2 sägs, för det särskilda fallet bestämt skola

av statsmedel utgå; samt

c) om tjänstens innehavare eller, därest tjänsten

är ledig, den, som under ledigheten uppehåller densamma,

erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige lararen

av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt

vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå

för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad

lärare, endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar

vikariens lämplighet, samt för det fall att vikarien icke

avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen,

endast för så vitt folkskolinspektören vitsordar, att

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

vikarie, som avlagt sådan examen, icke kunnat erhållas,

samt att vikarien befunnits duglig.

2. Vid bestämmandet av statsbidrag dels till

avlöning åt sådan lärare, som erhållit tjänstledighet

för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra

offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer, dels till arvode åt den för honom förordnade

vikarie skall hänsyn tagas därtill, att ingen

ändring må komma att ske i fråga om det kontanta

belopp, som det eljest åligger skoldistriktet att tillskjuta

till avlöningen åt den lärare, som erhållit nämnda

tjänstledighet.

II.

Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt

ovan angivna grunder skall gälla

1) att undervisningen vid skolan fortgår minst

åtta manader om aret, därest icke Kungl. Maj:t genom

särskilt beslut medgivit inskränkning i den sålunda

stadgade undervisningstiden;

2) att lärarens avlöningsförmåner, såväl den kontanta

avlöningen som ock naturaförmånerna, fullt motsvara

vad i sådant avseende stadgas; samt dessutom

3) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid

småskola: att småskolan motsvarar sådan skolas ändamål

att meddela grundläggande undervisning;

4) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid

mindre folkskola: att den mindre folkskolan är inrättad

under sådana förhållanden, som enligt folkskolestadgan

göra densamma berättigad;

o) om bidrag sökes till avlöning av biträdande

lärare vid folkskola: att folkskolan icke lider men därav,

att biträdande lärare i stället för examinerad folkskollärare

därvid är anställd; samt

6) om bidrag sökes till nyinrättad lärartjänst:

att folkskolinspektören skall vitsorda tjänstens behövlighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

9;''»

III.

1. För utbekommande av .statsbidrag enligt förestående

stadganden böra hinder ej möta därav,

att småskola, mindre folkskola, flyttande folkskola

eller fast folkskola under kalenderåret med avseende

å skolans art i vederbörlig ordning förändrats,

i vilken händelse statsbidrag till det för varje fall bestämda

belopp må utgå för de tider av året, då skolan

under de särskilda formerna varit i verksamhet, dock

med iakttagande av vad i mom. 2 här nedan säges om

statsbidrag till avlönande av ordinarie och med sådan

likställd lärare eller

att skola eller lärartjänst på grund av minskat

barnantal eller skolväsendets omorganisation upphört

under året eller ny skola eller ny lärartjänst inrättats

under året och av sådan anledning undervisningen icke

fortgått hela den stadgade tiden, i vilken händelse

statsbidrag må utgå enligt vad i mom. 2 här nedan

sägs, eller

att undervisningen vid skolan till följd av rådande

smittosam sjukdom måst för någon tid inställas,

eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom

eller vid inträffad ledighet undervisningen icke kunnat

fortgå hela den för kalenderåret stadgade tiden, i vilken

händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen

bedrivits, såvida folkskolinspektören vitsordar,

att vikarie ej kunnat erhållas.

2. Statsbidraget skall utgå för ordinarie folkskollärare

samt lärare, som blivit anställda tills vidare,

efter kalenderår och för övriga lärare efter läsår, och

skall i följd härav, där lärares anställning börjar eller

upphör under loppet av kalenderår, statsbidraget utgå:

i förra fallet för varje månad, under vilken läraren

det året innehaft anställning, med en tolvtedel, i senare

fallet för varje månad, under vilken läraren det

året tjänstgjort, med en åttondedel av det för år stadgade

statsbidraget, med iakttagande dock av föreskrif
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

96

ten här ovan, att statsbidrag icke utgår för längre

undervisningstid än åtta månader om året.

IV.

I fråga om tillämpningen av de under I—III

angivna grunder må det ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, som i detta avseende

kunna befinnas erforderliga.

d) förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den

1 januari 1919, ävensom lärare vid småskola, lärare vid

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola,

vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare

anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.

2 av folkskolestadgan, skall, därest han icke ingår på

den nya löneregleringen och därvid fästade villkor och

bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension eller ålderdomsunderstöd

enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare

vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor eller

biträdande lärare vid folkskolor med sådan fastare anställning,

som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2

av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten,

statsbidraget till sådan lärares avlöning skall efter den

1 januari 1919 utgå efter hittills gällande grunder;

e) vid bifall till under a) framlagda förslag

till avlöning för den vid folk- och småskolor anställda

lärarpersonal ävensom under c) angivna grunder i fråga

om statsbidrags utgående, höja följande i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor från dess nuvarande belopp, 17,440,000

kronor, med 22,695,000 kronor till 40,135,000 kronor,

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för

lärare vid folk- och småskolor från dess nuvarande

belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000

kronor, samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

!>7

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från

dess nuvarande belopp, ‘225,000 kronor, med 75,000

kronor till 300,000 kronor.

VI. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor:
-

a) bestämma

att 1) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vilka

hava en mera allmän läggning av sin praktiska undervisning, skall

åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor ett särskilt arvode av 300 kronor vid tvåklassig,

G00 kronor vid treklassig och 800 kronor vid

fyraklassig högre folkskola;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 500 kronor, 2,800 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,400 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,500 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,300 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till

hälften av arvodet för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor

för varje veckotimme;

annan manlig timlärare 95 kronor för varje veckotimme;
kvinnlig

lärare i gymnastik och i musik 85 kronor

för varje veckotimme;

annan kvinnlig timlärare 90 kronor för varje

veckotimme; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 91 käft. (AV 197.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 197.

98

lärarinna i husligt arbete 75 kronor för varje

veckotimme;

att 2) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vid vilka

undervisningen enligt beslut av Kung/. Maj:t är inriktad på visst yrke

eller viss yrkesgrupp, skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor enahanda avlöningsförmåner, som ovan

föreslagits;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 500 kronor, 3,100 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,650 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,650 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,450 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till

hälften av arvodet för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor

för varje veckotimme;

annan manlig timlärare 110 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor

för varje veckotimme;

annan kvinnlig timlärare 100 kronor för varje

veckotimme; samt

lärarinna i husligt arbete 80 kronor för varje

veckotimme; samt

att, därest den årliga lärotiden i högre folkskola

enligt det för skolan fastställda reglementet är längre

än 36 veckor, lärare med full tjänstgöring skall för

varje vecka därutöver äga utbekomma eu trettiondesjättedel

av den kontanta minimilönen;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statmitukottets utlåtande Nr I!t7.

Stil

närmare villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig

överensstämmelse med deri uppfattning, åt vilken departementschefen

i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,

torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra

stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för til 1- lämpning av omförmälda villkor och bestämmelser eller i

övrigt kunna anses erforderliga;

c) föreskriva

att i fråga om utgående av statsbidrag till högre

folkskolor skola, förutom vad angår själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål,

gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till högre folkskola med en mer

allmän läggning av sin prakliska undervisning utgår

med 2,400 kronor för årsklass. Är årsklass delad i

klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser,

utgår statsbidrag med samma belopp till varje sådan

avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning

utgå till varje högre folkskola av nu angiven art

följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 400 kronor:

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

lärare med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom

stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande

de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie lärare: om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som, utöver

vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till ai-vode åt vikarien, och, om tjänstledigheten

förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av

befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

II.

Till högre folkskola, där undervisningen enligt

beslut av Kungl. Maj:t är inriktad på visst yrke eller

yrkesgrupp, utgår statsunderstödet till årsklass med

viss 2,650 kronor. Är årsklass delad i klassavdelningar

enligt närmare angivna bestämmelser utgår statsbidrag

med samma belopp till varje sådan avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning

utgå till varje högre folkskola av nu angiven art

följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 450 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

lärare med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom

stadgade särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande

de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie lärare: om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som utöver vad

den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten

förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av befattning

i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl.

Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

g) för lärare, vilken meddelar fackundervisning

i ämne, som i det för skolan fastställda reglementet

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» utlåtande Nr 197.

101

betecknas såsom yrkesämne: för tillökning, enligt de

närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas,

av arvodet åt sådan lärare för högst sex veckotimmar

inom varje klassavdelning i andra, tredje och fjärde

årsklasserna högst 45 kronor för varje veckotimme.

11 T.

I fråga om tillämpningen av de ovan angivna

grunder må det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare föreskrifter, vilka i detta avseende kunna

befinnas erforderliga.

d) förklara,

att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken

tillsatts före den 1 januari 1919, skall, därest han icke

ingår på den nya löneregleringen och därvid fastade

villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

enligt nu gällande bestämmelser,

e) vid bifall till vad som föreslagits ej mindre

i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre

folkskolor än även beträffande grunder och villkor

för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande skolor,

höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från

dess nuvarande belopp, 157,000 kronor, med 253,000

kronor till 410,000 kronor, samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för

lärare vid högre folkskola från dess nuvarande belopp,

2,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

VII. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor:

a) bestämma

att lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor särskilt arvode av 1,000 kronor;

biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner

såsom ordinarie ämneslärare, särskilt arvode

av 200 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad

oeli bränsle eller motsvarande ersättning, icke understigande

500 kronor, 3,300 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke

understigande 350 kronor, 2,800 kronor, vartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 500 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna, förutom

avlöningsförmåner såsom ordinarie ämneslärare, särskilt

arvode av 200 kronor;

manlig timlärare i läsämne: 105 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne: 95 kronor för varje

veckotimme;

manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik:

90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik:

85 kronor för varje veckotimme;

manlig lärare i slöjd: 80 kronor för varje veckotimme;

samt

kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete

och i slöjd: 75 kronor för varje veckotimme;

ävensom

h) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att utfärda

de närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig

överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken

departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,

torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande

böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter,

vilka för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser

eller i övrigt kunna anses erforderliga;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Kitt!

c,) föreskriva,

att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala

mellanskolor skola, förutom vad angår själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade

spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till kommunal mellanskola utgår

med 11,200 kronor för år samt därutöver med ett belopp

av 2,800 kronor för år till parallellavdelning av

årsklass, dock att sådant understöd må utgå till högst

så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer

vid iakttagande därav, att minst 30 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan

ny klassindelning upprättas inom densamma. Härjämte

må skola, däri flickor undervisas, kunna erhålla

ett särskilt understöd till undervisning i huslig ekonomi,

ej överstigande 600 kronor för år.

Härförutom skola till varje kommunal mellanskola

utgå följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500

kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande

befattningshavare stadgade särskilda arvodet; för

biträdande föreståndarinna: det till henne utgående

särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp,

motsvarande de läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie ämneslärare: om tjänstledigheten

förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp, som utöver

vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstlediga

heten förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av

befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, somKungl.

Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning, men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

II.

I fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder,

må det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, vilka i detta avseende kunna befinnas

erforderliga.

d) förklara, att ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola, vilken tillsatts före den 1 januari 1919, skall,

därest han icke ingår på den nya löneregleringen och därvid

fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

e) vid bifall till vad som föreslagits ej mindre i

fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor än även beträffande grunder och villkor

för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande skolor,

höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp,

340,000 kronor, med 342,000 kronor till 682,000

kronor.

Stockholm den 4 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELTUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzclius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, O. Bergqvist, O. G. Ekman, H. G. IV’. Wrangel, A. C. Lindblad, A. Pers,

greve, N. F. Posse, J. S. Almer och E. A. E. Lillienau samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs, N.

A. Nilsson i Kabbarp, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinga, O. H:son Waldén,

G. Odqvist, O. R. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, O. Bäckström, O. Nilsson i Örebro och

K. A. W. Björck.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

10&

Reservationer.

I. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

av herrar O. M. Strömberg, G. M. 11. Ekelund, J. Nilsson, greve

N. F. Posse, H. Andersson i Skivarp, C. Persson i Stallerhult och G. Odqvist,

som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»I fråga om — — — — — kvinnliga adjunktsbefattningar.

Departementschefen grundar sin ståndpunkt på uppfattningen om

en fri och öppen tävlan mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande

slag av befattningar. De tjänster, beträffande vilka meningsskiljaktighet

rått i vad mån kvinnor kunna anses lämpade för desamma, äro lektoraten

vid de högre allmänna läroverken och de manliga folkskoleseminarierna

ävensom rektorsbefattningarna vid statssamskolorna. Utskottet kan ej

annat än för sin del hysa allvarliga betänkligheter i fråga om ett öppnande

av dessa tjänster för kvinnor. Utan att i någon mån vilja bestrida

kvinnans förmåga att på ett tillfredsställande sätt meddela teoretisk

undervisning på skolans alla stadier måste utskottet ställa sig i hög grad

tveksamt i fråga om kvinnas lämplighet som handledare av den till en

mera mogen ålder komna manliga ungdomen liksom oek ifråga om kvinnans

förmåga att upprätthålla disciplinen bland ynglingar på gymnasiestadiet.

Kvinnans förmåga i detta avseende är i varje fall alldeles oprövad,

och anser utskottet, att först en samlad erfarenhets vittnesbörd i

denna sak bör avvaktas, innan något steg tages i antydd riktning. En

sådan erfarenhet synes utskottet bäst kunna vinnas, därest man följer de

linjer, som av löneregleringskommitténs majoritet angivits i denna fråga.

Som bekant undervisa adjunkter i viss utsträckning på det gymnasiala

stadiet; därest nu kvinna erhåller behörighet till adjunktsbefattningar

— vilket utskottet anser lämpligt — torde härigenom ock tillfällen vinnas

att kunna iakttaga och pröva, i vad mån hon kan anses lämpad som

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Nr 197.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 1S7.

handledare jämväl av en mera mogen manlig ungdom. Befinnes det

därvid, att hennes lämplighet i detta avseende vinner allmänt erkännande,

torde ovan angivna betänkligheter böra få vika; att emellertid nu med ens

taga detta steg fullt ut anser utskottet ej vara med skolornas bästa förenligt.

Utskottet anser följaktligen försiktigheten bjuda att tillsvidare ej

öppna lektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken eller de manliga

folkskoleseminarierna eller rektorsbefattningarna vid statssamskolorna

för kvinnor. Mot kvinnors tillträde till övriga lärartjänster har utskottet

intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag — —- — — — väckta motionerna.1''

samt att utskottet förty bort under ifrågavarande avdelning hemställa,

att riksdagen må

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna

av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras

till

rektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt

folkskoleseminarium,

lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt

folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels ock föreskriva, — — —--— — —

— — — — — — — — — — — finner det nödigt.

av herr O. Bergqvist, som ansett,

att utskottet bort hemställa, att riksdagen må medgiva, att infödd

svensk kvinna må kunna av Konungen i stadgad ordning utnämnas och

befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium

och statssamskola,

lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium,

samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

II. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

av herrar O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, greve

N. F. Posse, II. Andersson i Skivarp, C. Persson i Stallerhult och G.

Odqvist, som ansett, att utskottet bort hemställa,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statuntukottets utlåtande AV 197.

107

att riksdagen må

a) bestämma

att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

skall i avlöning åtnjuta

rektor vid högre allmänt läroverk — — — - - — — — — — — — — — — ersättning därför;

rektor vid realskola — -— — ersättning därför; •

rektor vid pro vårsläroverk — — — — för år;

lektor 5,800 kronor — — — — — å 500 kr.,

manlig adjunkt 4,300 kronor — — — —--

vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75 t

kronor för veckotimme;

att ordinarie övningslärare — — — —----

— —- — — — — — — — — — 6 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring — — — — — —

— — — — — — —---— — 12 veckotimmar;

att, där särskilda — — — — — undervisning;

att övningslärare skall — — 4:e avlöningsgraden

att pensionsunderlaget skall utgöra

för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600

kronor;

för rektor vid realskola 4,600 kronor;

att högsta pensionsunderlaget--—---

— —--— — — — — — — — 3,000 kronor;

att, om befattningshavare — —----- —

— — — — — — — — — befullmäktigad rektor;

att för ordinäre----för pensionstagandet;

att övningslärare, — — — — — — — — —

— — — —---— pensionsbestämmelser; samt

att extra ordinarie — — —--— — — —

— ---—----— — tillkommande arvode;

b) --------------

c) — -----------

d) -------------

f) --------------

g) — — —----------

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr- 197.

av herrar O. Bergqvist och TF. Bäckström, som yrkat bifall till herr

Bergqvists motion nr 183, i vad den avser ortstillägg åt lärare vid de

allmänna läroverken i Västerbottens och Norrbottens län;

av herr O. Bergqvist, som yrkat bifall till sin motion nr 185, i

vad den avser ålderstillägg för ämneslärare vid de allmänna lärovei''ken.

III. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

av herr O. Bergqvist, som yrkat bifall till sin motion nr 185, i vad

den avser ålderstillägg för ämneslärare vid högre lärarinneseminariet.

IV. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna:

av herrar ö. Bergqvist och IF. Bäckström, som yrkat bifall till herr

Bergqvists motion nr 183, i vad den avser ortstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna

i Västerbottens och Norrbottens län:

av herr O. Bergqvist, som yrkat bifall till sin motion nr 185, i

vad den avser ålderstillägg för ämneslärare vid folkskoleseminarierna.

V. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

i

av herrar A. Pers, H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs,

C. Persson i Stallerhult och G. Odqvist, som ansett, att utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag---begynnelseavlöning till 1,200 kronor.

Då departementschefen frångått det förslag, som av löneregleringskommitténs

majoritet framlagts, och anslutit sig till den reservationsvis

inom kommittén hävdade uppfattningen, har utskottet funnit skäl kunna

andragas för en sådan ståndpunkt. Emellertid har utskottet icke sett sig

övertygat om lämpligheten att vidtaga en höjning av ålderstilläggens bebelopp

utöver vad såväl kommittén som ifrågavarande reservanter tänkt

sig. Utskottet får följaktligen förorda, att den kontanta avlöningen för

lärare, som är anställd tills vidare, bestämmes till 1,200 kronor jämte

tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor.

De i detta avseende motionsvis gjorda yrkandena har utskottet

följaktligen icke ansett sig kunna biträda.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

109

! avseende a avlöningen — — — -—- — — — — — — — —

— — — erforderliga övergångsbestämmelser i ämnet.

1 det föregående har utskottet tillstyrkt en avlöningsförhöjning för

manliga lärare vid småskolor in. fl., och har utskottet samtidigt därmed

tillkännagivit, att enligt utskottets mening någon ökning av vederbörande

anslag ej torde vid bifall härtill anses vara erforderlig.

Utskottet har här förut förordat eu sänkning av avlöningsförmånerna

för småskollärare i förhållande till vad Kungl. Maj:t föreslagit. Vid

bifall till detta utskottets förslag skulle förslagsanslaget till lönetillägg

åt lärare vid folkskolor och småskolor komma att höjas från nuvarande

belopp, 17,440,000 kronor, med 21,795,000 kronor till 39,235,000 kronor,

förslagsanslaget till avlöningsbidrag — — — — — — 300,000 kronor.»

samt att utskottet förty bort under ifrågavarande avdelning

hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma

att för ordinarie lärare — — — — för kvinnlig

lärare;

att för extra ordinarie----kvinnlig lärare;

att för lärare vid småskola —• — — — 1,200

kronor, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor;

dock att--— — 31 december 1907;

att för lärare vid småskola--— — 1,000

kronor; samt

att för manlig lärare vid småskola — — — —

åtnjuter;

b) — — —-----------

<0 — — —----------

d)-------------

e) vid bifall till under a) framlagda förslag —- —

— - - — — — — ordinarie förslagsanslag, nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor från dess nuvarande belopp 17,440,000

kronor, med 21,795,000 kronor till 39,235,000 kronor,

anslaget till avlöningsbidrag---- 483,000

kronor, samt

anslaget till befrämjande — — — — 300,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ILO

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

av herrar O. Berg qvist och W. Bäckström, som yrkat bifall till herr

Bergqvists motion nr 183, i vad den avser ortstillägg åt lärare vid folkoch

småskolor i Västerbottens och Norrbottens län;

av herr W. Bäckström, som yrkat bifall till sin motion nr 397 angående

höjning av ålderstilläggen åt ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola

och lärare vid småskola m fl. utöver vad Kung], Maj:t härutinnan

föreslagit:

av herrar O. Bergqvist, O. H:son Waldén och W. Bäckström i fråga

om avlöningsförmåner för pensionerad folkskollärare, som tjänstgör såsom

extra ordinarie eller vikarierande lärare.

VII. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellanskof:

av herrar O. Bergqvist och W. Bäckström, som yrkat bifall till herr

Bergqvists motion nr 194 angående beredande av ortstillägg åt lärare

vid de kommunala mellanskolorna i Västerbottens och Norrbottens län.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

182550

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för dr 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente a1 i texten
  2. Rskr. 1918:394 Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminari s. 1 i texten