Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner.
1918-06-04 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1918:198, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
1
Nr 198.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1918 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av den lägre tekniska undervisningen
jämte i ärendet väckta motioner.
(2 avd.)
I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj.t under åttonde huvudtiteln (punkten 209) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition rörande upprättande av praktiska ungdomsskolor,
för sådant ändamål under riksstatens åttonde huvudtitel beräkna
bland annat till bestridande av kostnaderna för inrättande av tekniska
gymnasier i Malmö och Örebro samt tekniska fackskolor i Malmö och
Västerås en ökning av det å ordinarie stat uppförda anslaget till de tekniska
läroverken med 194,500 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 22 mars 1918 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition Nr 335, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk fackskola ävensom
att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö må ombildas
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivits, under
förutsättning att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;
dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande ordinarie
stater för de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö, godkänna
de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslagen
till ordinarie stat för år 1919 för en elektroteknisk fackskola i Västerås,
för den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium i Örebro
samt för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium och en
maskinfackskola i Malmö;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 92 höft. (ATr 198J
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer och lektorer vid de
tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand till följande
belopp, nämligen
för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor
tjänstgöringspenningar, samt
för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 500 kronor;
dels medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare vid
ovan angivna läroanstalter må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag:
ålderstillägg;
dels medgiva, att för ordinarie rektorer och lektorer vid de av departementschefen
i statsrådsprotokollet behandlade tekniska läroanstalterna
i Västerås, Örebro, Malmö, Norrköping, Borås och Härnösand pensionsunderlaget
för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och högsta pensionsunderlaget
för lektor till .4,600 kronor samt att, om befattningshavare
varit tillförordnad rektor, sådant skall vid bestämmandet av pensionens
belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad
rektor;
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för ordinarie befattningshavare
vid omförmälda tekniska läroanstalter föreslagna avlöningsförmånerna;
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid någon av omförmälda läroanstalter, skall
vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser samt att
de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den 1 november
1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat och därvid
fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande
avlöningsförmåner;
dels vid bifall till ovan framlagda förslag öka ''det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 170,650 kronor;
dels på extra stat för år 1919 bevilja
till undervisningsmateriel!, böcker, apparater och laboratorieutrustning
m. m. för en elektroteknisk fackskola i Västerås ett reservationsanslag av
15.000 kronor,
till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan
och ett tekniskt gymnasium i Örebro ett reservationsanslag av
10.000 kronor,
till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 198. d
gymnasium ocli eu maskinfackskola i Malmö ett reservationsanslag av
10,000 kronor; c „ „
dels ock medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom nu är Iråga, ma
äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra
stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, a en post göra
minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet
icke överskridas. , . i.n A
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling törehalt
en inom första kammaren av herr G. H. von Kock in. fl. våckt mo
tion, i vilken hemställes, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts nådiga
proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen
i vad denna proposition berör tekniska elementarskolan i Örebro matte
besluta, att till grund för skolans omorganisation lägges alternativ 2 i
Kun<d. Mai:ts nådiga proposition i stället för alternativ 3, och med anledning
härav de årliga kostnaderna för det blivande tekniska gymnasiet
i Örebro beräknas till 112,100 kronor med tillägg för anställande av viss
extralärarkraft av ett belopp å 3,325 kronor eller sammanlagt till 115,42o
kronor, och att i anslutning därtill anslaget till skolan för ar 191J beräknas
likaledes enligt alternativ 2 till 107,150 kronoi,
ävensom en inom andra kammaren av herr A. P. Gustafsson m. fl.
väckt motion med enahanda hemställan.
Såsom närmare framgår av det statsrådsprotokoll, som finnes bilagt
propositionen Nr 96 till innevarande riksdag angående upprättande av
praktiska ungdomsskolor, skulle i systemet av dessa skolor även ingå tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier, vilka skolformer vore avsedda
att ersätta de hittillsvarande tekniska elementarskolorna.
Uti nu föreliggande proposition redogöres närmare för de allmänna
grunderna för sagda båda skolformer. Enligt dessa skulle de tekniska fackskolorna
hava till uppgift att meddela teknisk specialbildmng inom de
olika huvudgrenar av industrien, vilka äro av största betydelse för vart
land samt de tekniska gijmnasierna avse att meddela en mera allmänt
lao-d’ teknisk utbildning. Genom en uppdelning på nu angivet sätt av de
hittillsvarande tekniska elementarskolorna skulle tillgodoses å ena sidan
det förhandenvararande, allt kännbarare behovet av en teknisk specialutbildning
inom våra många olika och ofta starkt specialiserade industrigrenar,
&å andra sidan det icke mindre starkt framträdande behovet av en
mera allmänt lagd teknisk utbildning för vissa grupper av fabnkstjänste
-
Utskottets
utlåtande.
Allmänna
grunder.
Propositionen
4 Statsutskottets utlåtande Nr 198.
män och affärsmän ävensom för sådana personer, som hava sig uppdraget
ledningen av smärre industriella företag med föga specialiserad verksamhet.
Den sålunda föreslagna omorganisationen av de tekniska elementarskolorna
ffnner utskottet väl motiverad, vare sig hänsyn tages till de särskilda
behov, som det nutida industri- och affärslivet i och för sig medfört,
eller till de ifrågavarande skolformernas samband med och an stutning
till de förberedande läroanstalter för yrkesundervisningen, för vilka närmare
redogjorts i ovannämnda proposition Nr 96. Utskottet finner sig
därför böra tillstyrka upprättande efter ovan angivna grunder av tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier.
skolor. o Undervisningen i de tekniska fackskolorna skall enligt förslaget ordnas
Propositionen sålunda, att den inom varje skola eller skolavdelning begränsas till ett visst
Undervisning, industriellt område och ordnas fackligt med sträng hänsyn till skolornas
praktiska ändamål. De tekniska tillämpningsämnena skola bliva skolornas
huvudämnen och upptaga den övervägande delen av undervisningstiden.
De grundläggande teoretiska läroämnena, matematik, fysik, projektfonslära
m. m., höra däremot uteslutande betraktas såsom hjälpämnen. Undervisning^''
i dem bör endast hava till mål att giva lärjungarna nödiga förutsättningar
för studiet av skolornas huvudämnen. Den teoretiska undervisningen
bör dock erhålla den omfattning och grundlighet, att teorier och
formler i regel härledes på ett följdriktigt sätt, för så vitt detta kan ske
på grundvalen av elementära matematiska kunskaper, så att lärjungarna
fatta deras innebörd och icke begå misstag vid deras tillämpning. &
Departementschefen uttalar, att det hade varit synnerligen önskvärt,
om möjlighet till inträde vid tekniska högskolan utan prövning
kunnat hållas. öppen för unga män, som utexaminerats från de tekniska
fackskolorna, liksom förhållandet nu är med dem, som genomgått teknisk
elementarskola, och såsom förhållandet för framtiden bör bliva för dem,
som genomgått tekniskt gymnasium. Men då en dylik anordning, enligt
vad en närmare undersökning ger vid handen, icke kan genomföras, utan
att fackskolornas egentliga ändamål skulle förryckas till men för det stora
flertalet av eleverna, som efter slutad kurs skola gå ut i det praktiska
livet, har departementschefen anslutit sig till tekniska kommitténs ståndpunkt
i denna fråga. Han betonar dock därvid, att vid förekommande inträdesprövningar
vid. tekniska högskolan för unga män, som utexaminerats
från .fackskolorna, inga andra ämnen böra medtagas än de, som äro nödvändiga,
för att vederbörande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen
Statsutskottets utlåtande Nr 198, 5
vid högskolan. Vad som nu blivit sagt bör i motsvarande avseenden tiga
tillämplighet iiven i fråga om Chalmers tekniska institut.
I vad mån prövning kan komma att visa sig överflödig i något eller
några av de ämnen kommittén uppräknar, bör enligt departementschefens
förmenande en framtida erfarenhet få giva vid handen. Eventuellt kan
det härvid visa sig, att en från maskin- eller elektroteknisk fackskola utexaminerad
elev knappast behöver prövas i matematik, en från kemisk
fackskola i kemi o. s. v. För vinnande av inträde vid högre teknisk läroanstalt
såsom specialelev inom samma fack, som förut genomgången
fackskola avser, kan man måhända helt släppa fordran på särskild inträdesprövning.
Beträffande inträdesfordringarna vid de tekniska fackskolorna böra
— framhålles det i propositionen — två synpunkter framför allt träda i
förgrunden. Den ena är, att man icke bör genom att sätta fordringarna
för högt onödigt försvåra eller rent av hindra tillträde till dessa skolor
för intelligenta och framåtsträvande arbetare, vilka i många fall böra äga
förutsättningar att bliva ett utmärkt lärjungematerial vid ifrågavarande
läroanstalter. Den andra är, att fordringarna ovillkorligen måste hållas
uppe på en sådan nivå, att ett gediget resultat av skolans undervisning
icke äventyras.
I samband därmed erinras om vikten av att förberedande kurser för
meddelande av de för inträde vid fackskolorna erforderliga kunskaper
varda upprättade i tillräckligt antal och på sådant sätt, att det vållar
kursdeltagarna minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och minsta
möjliga ekonomiska uppoffringar i öfrigt. Dylika kurser böra i främsta
rummet anordnas vid yrkes- eller lärlingsskolor.
För inträde vid teknisk fackskola såsom ordinarie lärjunge föreslås, att
huvudsakligen följande fordringar skola uppställas:
att den inträdessökande fyllt 17 år;
att han medelst arbetsbetyg styrker, att han under minst två år deltagit
i yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra en god
förberedelse för studierna i den fackskola, vari inträde sökes;
att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannämnda
omfång i följande ämnen:
svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen;
matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga
bråk, algebra till den omfattning, som fordras för lösandet av första gradens
ekvationer med en eller flera obekanta, samt av geometrien läran om
räta linjer, vinklar, trianglar, parallellogrammer och cirklar; därtill, i fråga
Inträdes
fordringar.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Lärotider.
Lärare och
övrig personal.
om elektrotekniska fackskolan, maskinfackskolorna samt väg- och vattenbyggnadsfackskolan,
ytterligare algebra till den omfattning, som fordras
för lösandet av problem, ledande till andra gradens ekvationer med en
eller flera obekanta, samt av geometrien: proportionslära och planimetri;
naturlära: fysikens och kemiens första grunder;
ritning och teckning: nödig färdighet.
Inträdessökande, som avlagt realskolexamen med betyg om godkända
insikter i omförmälda ämnen, skulle endast behöva avlägga prov i matematik.
Detsamma skulle gälla även sådana inträdessökande, som medelst intyg, utfärdat
av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,
styrka sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling, fysik,
kemi och teckning till det omfång, som svarar mot vitsordet godkänd i
realskolexamen.
Förutom ordinarie lärjungar skulle även kunna antagas speciallärjungar
för undervisning i vissa ämnen. För att vinna inträde
som speciallärjunge bör den inträdessökande hava fyllt 17 år, till nöjaktig
omfattning deltagit i praktisk verksamhet av lämplig art och i övrigt äga
nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Där denna
omfattar praktiska specialkurser, bör särskild hänsyn tagas till framstående
praktisk duglighet, under det prövning av sökandenas teoretiska förkunskaper
ej bör ifrågasättas.
Då det emellertid icke synes lämpligt eller ens möjligt att redan nu
i detalj fastslå de fordringar, som böra vara uppfyllda för vinnande av
inträde i teknisk fackskola, erinrar departementschefen, att det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att i händelse av behov vidtaga jämkningar i de
nu angivna inträdesfordringarna, varvid det emellertid noga bör fasthållas,
att dessa så avägas, att de å ena sidan lämna möjlighet till meddelande av
en gedigen och ingående undervisning i fackskolorna och å andra sidan
avse att utestänga endast sådana inträdessökande, som icke äga nödiga
kunskaper och färdigheter för att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra
sig undervisningen.
Enligt propositionen skulle den normala lärokursen vid en teknisk
fackskola omfatta två läsår. Varje läsår skulle omfatta 40 läsveckor, däri
inräknade påsk- och pingstferier samt dagar för inträdesprövning. Antalet
veckotimmar föreslås till 40 och lärotimmarnes längd till 50 minuter med
10 minuters rast mellan två lektioner i följd.
Undervisningen vid de tekniska fackskolorna skulle ombesörjas av
lektorer, facklärare, assistenter och extralärare. Rektorer och lektorer
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
7
skulle förordnas och utnämnas av Kungl. Maj:t på, förslag av chefsmyndigheten
för yrkesundervisningen och sedan vederbörande lokala skolstyrefse
fått tillfälle att yttra sig över de sökandes lämplighet. Facklärare
ävensom assistenter och extralärare skulle förordnas av chefsmyndigheten
för yrkesundervisningen.
För lektors- och facklärarbefattning skulle tjänstgöringen allt efter
ämnenas beskaffenhet uppgå till 20 ä 24 timmar i veckan i medeltal för
läsår räknat, häri icke inräknad den tid, som erfordras för att utom lärorummet
granska och rätta lärjungarnas skriftliga arbeten eller som åtgår
till förarbeten för lektioner. För lektor, som tilllika är rektor, skulle
tjänstgöringsskyldigheten minskas med 4 timmar i veckan; lektor, som
tillika är rektor för tva eller flera tekniska fackskolor, skulle, där sa fin
nes nödigt, kunna åtnjuta en i förhållande till det härigenom ökade arbetet
lämpligen avpassad ytterligare minskning i sin undervisningsskyldighet.
Beträffande avlöningsbeloppen till lektorer och rektorer uttalar departementschefen,
att han visserligen erkänner, att skäl kunna anföras
för en bättre ställning för dessa befattningshavare än motsvarande tjänstinnehavare
vid de allmänna läroverken; det är nämligen av vikt att icke
förbise vikten av att det ej för skolorna omöjliggöres att i konkurrens
med industrien förvärva och kvarhålla dugande krafter. Flan anser sig
emellertid icke nu böra förorda ett förslag i denna riktning. Den lönereglering,
som samtidigt härmed av Kungl. Maj:t föreslagits för deallmänna
läroverkens lärare, innebär i jämförelse med hittillsvarande
förhållanden en ej oväsentlig förbättring. Då härtill vidare kommer, att
sagda lönereglering, enligt vad löneregleringskommittén i sitt i ämnet
avgivna utlåtande uttalar, bygger på den förutsättningen, att krigstidstillägg
skola tillgodokomma ifrågavarande befattningshavare, finner sig departementschefen
icke åtminstone för närvarande böra tillstyrka de framställda förslagen
om högre avlöningar för lektorer och rektorer vid de tekniska fackskolorna
än motsvarande tjänstinnehavare vid de högre allmänna läroverken,
utan anser, att full''likställighet härutinnan bör tillämpas.
Vad facklärarnas avlöningar angår, anser departementschefen, att dessa
böra sättas något lägre än lektorernas. Som facklärare emellertid skulle
anställas endast vid den föreslagna textilfackskolan i Borås och något
anslag till denna skola icke nu ifrågasättes, har han icke funnit nödigt
att redan nu närmare ingå på denna fråga.
Mot förslaget, att rektorer, lektorer och facklärare böra beredas delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, har
departementschefen intet haft att erinra.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Skolavgifter.
Styrelse och
förvaltning.
Arvodena till assistenter och extralärare har tekniska kommittén
ansett kunna beräknas efter i medeltal 175 kronor per veckotimme och
läsår. Från flera håll har påyrkats högre belopp. I de fall, då undervisning
av en lärare skall lämnas endast under ett fåtal timmar i veckan,
anser departementschefen, att det av kommittén föreslagna beloppet visserligen
kan komma att visa sig otillräckligt, men i andra fall, där en och samma
extralärare måhända får en tjänstgöring av 25—28 timmar i veckan, synes
ett arvode av 175 kronor per veckotimme och läsår vara fullt tillräckligt.
I jämförelse med det vid de nuvarande tekniska elementarskolorna vanligen
förekommande medelarvodet av 125 kronor innebär förslaget en ökning av 40
procent, Departementschefen anser sig därför böra tillstyrka tekniska kommitténs
förslag, att arvodet till extralärare och assistenter må beräknas efter i
medeltal 175 kronor per veckotimme och läsår. Härvid bör dock uttryckligen
betonas, att den angivna siffran endast är ett medeltal, som lägges "till
grund för beräkning av det anslag, som vid var och en av de ifrågavarande
skolorna må användas till assistenters och extralärares avlöning, men att
arvodena till var och en av dessa skall efter prövning av yrkesskolöverstyrelsen
inom ramen för tillgängliga medel bestämmas i varje särskilt
fall med hänsyn till tjänstgöringens omfattning och art.
Att följa tekniska kommitténs förslag om beredande av pension även
åt extralärare och assistenter samt deras änkor och oförsörjda barn anser
departementschefen icke kunna ifrågasättas.
De föreslagna arvodena till bokförings- och skrivbiträde åt rektorn,
600 och 900 kronor, allt efter som rektorsbefattningen omfattar en eller
två fackskolor, synas departementschefen vara lämpligt avvägda. För betjäningens
avlöning förordar han samma normer som vid andra statens
liknande institutioner.
Enligt propositionen skulle vissa smärre skolavgifter — förslagsvis 10
kronor i inträdesavgift och 15 kronor i terminsavgift — kunna upptagas för
bestridande av åtskilliga mera tillfälliga utgifter, såsom resekostnader vid
exkursioner och andra sådana för skolans och elevernas bästa avsedda utgifter,
för vilka fixa ordinarie anslag knappast kunna ifrågasättas.
Liksom hittills varit fallet med de tekniska elementarskolorna skulle
enligt förslaget de tekniska fackskolorna stå under ledning av lokala skolstyrelser.
Antalet ledamöter i dessa skulle vara fyra eller sex, varvid det
större antalet företrädesvis skulle komma till användning, där två eller
flera på samma ort belägna skolor äro förenade under en gemensam styrelse.
Halva antalet styrelseledamöter, däribland ordföranden, skulle utses
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
9
av Kungl. Maj:t och den andra hälften av statsfullmäktige i den stad,
där skolan är belägen. Uppdraget såsom styrelseledamot skulle omfatta
tidsperioder av fyra år i sänder.
Vad i propositionen föreslås i fråga om undervisningens allmänna
anordnande i de tekniska fackskolorna har icke <jrivit utskottet anledning
O o
till någon erinran.
Beträffande fackskolornas ställning till de högre tekniska läroanstalterna
håller utskottet för önskvärt, att ändamålsenliga anordningar måtte
träffas, som kunna underlätta inträdet i sistnämnda läroanstalter för
dem, som genomgått teknisk fackskola, utan att emellertid fackskolornas
undervisning därigenom förryckes eller högskolorna tillföras ett mindervärdigt
lärjungematerial. Särskilt synas lämpliga kurser kunna påtänkas
i syfte att bereda en kompletterande undervisning åt de inträdessökande.
Vad angår de föreslagna inträdesfordringarna till de tekniska fackskolorna,
finner utskottet i likhet med departementschefen lämpligt, att
det slutgiltiga fixerandet av dessa överlämnas till Kungl. Maj:t. Utskottet
anser sig emellertid böra uttala som önskemål, att därvid måtte tagas i
övervägande, huruvida icke åt dem, som genomgått vissa av den högre
folkskolans mera utvecklade former, kunde beredas samma möjlighet till
inträde i fackskolorna, som enligt propositionen skulle tillkomma dem,
som genomgått realskola eller kommunal mellanskola.
Mot vad propositionen innehåller i fråga om lärotider, lärare och övrig
personal, skolavgifter samt styrelse och förvaltning finner utskottet
ingen anledning till anmärkning.
O Ö Ö
Såsom redan antyts, skulle enligt propositionen undervisningen vid de
tekniska gymnasierna erhålla en mera allmänt teknisk läggning. I propositionen
redogöres närmare såväl för de grundläggande ämnen som för
de tekniska tillämpningsämnen, som vid denna undervisning böra förekomma,
ävensom för den språkundervisning och den undervisning av
merkantil art, som skulle meddelas i dessa läroanstalter.
För inträde i tekniskt gymnasium såsom ordinarie lärjunge skulle i
huvndsak fordras:
att den inträdessökande fyllt 15 år;
att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannämnda
omfång i följande ämnen:
Utskottet.
Tekniska
gymnasier.
Propositionen
Undervisning.
Inträd esfordringar.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 92 käft. (Nr 198.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Lärotider.
svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen
samt att författa en enkel uppsats;
matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga bråk,
algebra till den omfattning, som fordras för lösandet
av första gradens ekvationer med en eller flera obekanta,
samt av geometrien läran om räta linjer, vinklar,
trianglar, parallellogrammer och cirklar;
naturlära: fysikens och kemiens första grunder;
ritning och teckning: nödig färdighet.
Härtill skulle komma, att för uppflyttning till högsta årskursen vid tekniskt
gymnasium skulle fordras, att vederbörande medelst arbetsbetyg styrker sig
hava deltagit i industriellt arbete under minst 6 månader och att följaktligen
minst så stor del härav bör vara fullgjord före inträdet, att återstoden
utan svårighet medhinnes under ferierna.
Inträdessökande, som medelst realskolexamensbetyg eller intyg, utfärdat
av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,
styrker sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling,
matematik, fysik, kemi och teckning till det omfång, som motsvarar vitsordet
godkänd i realskolexamen, skulle vara befriad från inträdesprövning,
så framt han söker inträde senast höstterminen näst efter det ett år förflutit,
sedan ifrågavarande betyg eller intyg utfärdades.
Förutom ordinarie lärjungar, vilka följa undervisningen i samtliga
obligatoriska läroämnen, skulle även, då utrymme och övriga omständigheter
det medgåve, antagas speciallärjungar, vilka endast skulle deltaga i
undervisningen i vissa av skolans läroämnen.
För att vinna inträde som speciallärjunge skulle fordras, att den inträdessökande
fyllt 15 år och under tillräckligt lång tid deltagit i praktiskt
yrkesarbete av lämplig art samt styrker sig äga nödiga förutsättningar i
övrigt att tillgodogöra sig undervisningen i det eller de ämnen, som han
har för avsikt att studera.
I analogi med vad som anförts beträffande fordringarna för inträde
i teknisk fackskola, skulle de närmare bestämmelserna rörande inträde
jämväl i tekniskt gymnasium fastställas av Kungl. Maj:t, därvid de för de
tekniska fackskolorna angivna synpunkterna borde komma till tillämpning.
Enligt förslaget skulle lärokursen vid ett tekniskt gymnasium vara
treårig. Läsåret skulle omfatta 270 dagar med samma antal undervisningstimmar
dagligen, som föreslagits i fråga om de tekniska fackskolorna.
Statsutskottets utlåtande Nr lits.
11
] fråga om lärare och övrig personal, skolavgifter samt styrelse och
förvaltning skulle gälla detsamma som om de tekniska fackskolorna.
Med undantag av samma erinringar i fråga om möjligheterna att vinna
inträde, som utskottet uttalat beträffande de tekniska fackskolorna, liar
utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot vad som i propositionen
föreslås i fråga om de tekniska gymnasiernas undervisning, inträdesfordringar,
lärotider, lärare och övrig personal, skolavgifter samt styrelse
och förvaltning.
Enligt den tekniska kommitténs förslag skulle de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand, byggnadsoch
maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm och vävskolan i
Borås förändras till:
3 tekniska fackskolor för maskinindusri, därav en i Stockholm, en i
Malmö och en i Örebro;
1 teknisk fackskola för elektroteknik i Örebro;
2 tekniska fackskolor för byggnadsindustri, därav en i Stockholm och
en i Malmö;
1 teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadsindustri i Norrköping;
1 teknisk fackskola för textilindustri i Borås;
1 teknisk fackskola för trävaruindustri i Härnösand;
varjämte skulle inrättas
1 teknisk fackskola för kemisk industri i Hälsingborg och
1 teknisk fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri i
Karlstad.
Dessutom skulle vid bergsskolan i Falun anordnas en avdelning för
utbildning av gjutmästare.
Av lätt insedda skäl hava i åtskilliga fall i de över kommittéförslaget
avgivna utlåtandena rätt olika åsikter gjort sig gällande rörande de tekniska
fackskolornas föi-läggning. Detta är händelsen i synnerhet i fråga om den
föreslagna elektrotekniska fackskolan, textilfackskolan, trävarufackskolan,
pappersfackskolan och den kemiska fackskolan. #
I likhet med kommerskollegium finna de departementssakkunniga det
självklart, att den elektrotekniska fackskolan bör förläggas till Västerås i
stället för till Örebro. Förutom de skäl härtill, som av kommerskollegium
anförts, framhålla de, att skolan bör kunna påräkna ett avsevärt större
antal på orten bosatta lärjungar, om den förlägges till Västerås, än om
den placeras i Örebro, samt att en elektroteknisk yrkesskola med särskild
Lärare och
övrig personal.
Skolavgifter.
Styrelse och
förvaltning.
Utskottet.
Läroanstalternas
antal
och
förläggning.
Propositio
nen
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
ämneskurs, avsedd som förberedelse för inträde i fackskolan, synes vara
alldeles självskriven i Västerås.
Beträffande förläggningen av nu ifrågavarande fackskola yttrar departementschefen,
att alla skäl synas tala för Västerås såsom den lämpligaste
platsen. Han erinrar därom, att lokal för såväl elektroteknisk
fackskola som yrkesskola redan är under byggnad i Västerås, samt att
man ^ därstädes anordnat tvåariga förberedande kurser för inträdessökande
till fackskolan. Deltagarna i dessa kurser, vilka uppgå till så stort antal,
som rimligen kan intagas i den tilltänkta fackskolan, arbeta under
dagen i de elektriska verkstäderna, där de systematiskt under olika perioder
sysselsättas i olika avdelningar och sålunda få inhämta praktisk erfarenhet
om de olika arbeten, som ingå i tillverkningen därstädes, samt
deltaga om aftnarna i undervisningen i stadens tekniska skola för att erhålla
nödiga teoretiska förkunskaper till inträdesprövningarna vid fackskolan,
vilka äro avsedda att äga rum första gången i augusti år 1919.
I fråga om fackskolornas förläggning ansluta sig departementssakkunniga
i stort sett till kommittéförslaget. Dock anse de, att vissa modifikationer
bliva nödvändiga i anledning därav, att de föreslå, att de nuvarande
tekniska fackskolorna i Malmö, Örebro och Härnösand ombildas till
tekniska gymnasier. Sålunda synes detta böra medföra, att antalet fackskolor
för maskinindustri, som av kommittén föreslagits till tre, åtminstone till
en början bör inskränkas till två, varvid i första rummet Stockholm, i
andra rummet Malmö bör komma i åtanke.
Departementschefen ansluter sig till den av departementssakkunniga
uttalade åsikten, att det till en början bör upprättas endast två maskinfackskolor.
Att den ena av dessa bör förläggas till huvudstaden och där
ersätta den därstädes vid tekniska skolan befintliga och de föreslagna maskinfackskolorna
mycket närstående maskinyrkesskolan synes honom självklart.
Att döma av den hittillsvarande skolans livliga frekvens måste en
maskinfackskola i Stockholm motsvara ett verkligt behov.
För den andra maskinfackskolans förläggande till Malmö tala, enligt
departementschefens mening, bland andra följande omständigheter.
De båda sins (ynellan likartade fackskolorna böra givetvis icke placeras
i samma del av landet; med den tilltänkta förläggningen skulle
avståndet mellan dem bliva så stort, att någon skadlig konkurrens mellan
dessa skolor icke kan befaras. Maskinindustriens storartade omfattning
i södra Sverige och särskilt i Malmö gör även behovet därstädes av en för
denna industri avsedd fackskola starkt framträdande. Vid den nuvarande
tekniska elementarskolan i Malmö väljer också det ojämförligt största an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
13
talet lärjungar den mekanisk-tekniska linjen, och skolan omfattar redan
nu två parallellavdelningar i alla tre årskurserna. En omorganisation av
skolans till dels maskinfackskola, dels ock, såsom i propositionen föreslås,
ett tekniskt gymnasium, vardera med enkla klasser, skulle följaktligen icke
innebära någon större utvidgning av läroanstalten eller förutsätta någon
ökning i elevantal.
Av de två maskinfackskolor, vilka sålunda skulle till eu början upprättas,
anser departemensehefen, att Malmöskolan bör kunna tråda i verksamhet
redan höstterminen 1919.
Rörande övriga fackskolors antal och förläggning anser departementschefen,
att det icke är nödvändigt att redan nu intaga en definitiv ståndpunkt,
enär de nödvändiga förberedande åtgärderna för dessa fackskolors
upprättande icke kunna hinna vidtagas i så god tid, att skolorna kunna
träda i verksamhet under år 1919. Dessutom torde det få bliva en av de
närmaste uppgifterna för den blivande chefsmyndigheten för yrkesundervisningen
att taga nämnda spörsmål under övervägande och vidtaga härför
nödiga åtgärder.
Goda riktlinjer för frågans ytterligare bedömande synas emellertid de.
partementschefen hava framkommit i de utlåtanden, som avgivits i dessa
stycken, och han anser, att vad härutinnan andragits säkerligen bör kunna erbjuda
ledning vid det slutliga fastställandet av vederbörande skolors förläggningsorter.
Att nu närmare uttala sig i denna sak finner sig departementschefen
så mycket mindre böra göra, som vid en kommande allsidig
prövning hänsyn jämväl måste tagas till det intresse, som från vederbörande
orts myndigheters sida kan komma till synes.
De skäl, som de departementssakkunniga anfört för upprättande av
tekniska gymnasier i Malmö, Örebro och Härnösand, finner departementschefen
fullt riktiga. Enär frågan om ett eventuellt kombinerande med ett
tekniskt gymnasium i Härnösand av en eller möjligen ett par tekniska
fackskolor ''icke är tillräckligt utredd och en dylik kombination väsentligen inverkar
på ämnesfördelningen mellan lärarna m. m., synes det lämpligt, att med
omorganisationen av tekniska elementarskolan i Härnösand bör något anstå.
Vid tekniska elementarskolan i Örebro finnas för närvarande icke mindre
än tre parallellavdelningar. Departementschefen har underhand erfarit, att man
i denna skola närstående kretsar skulle i hög grad värdera dels ett bibehållande
av tre parallella avdelningar, dels genomförande av en viss differentiering
mellan de olika avdelningarna sins emellan i fråga om undervisningens
innehåll. I sistnämnda avseende erinrar departementschefen om
ett av departementssakkunniga gjort uttalancle. På grund av syftet med de
14
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Utskottet.
tekniska gymnasierna, nämligen att meddela en allmän, icke specialiserad,
teknisk bildning och med tanke på att den nuvarande uppdelningen i tre
linjer vid de tekniska elementarskolorna kommer att ersättas av tre skilda
slag av tekniska fackskolor, hava de sakkunniga ansett självklart, att
ingen uppdelning i olika linjer behövde komma i fråga vid de tekniska
gymnasierna. Dock vore enligt de sakkunnigas mening det ej alldeles
uteslutet, att i de fall, då lärjungeantalet vore så stort, att en uppdelning
i parallellklasser ändock bleve nödvändig, en mindre differentiering
mellan de olika avdelningarna i fråga om undervisningens innehåll i vissa
läroämnen kunde äga rum, därest så befunnes lämpligt.
Den önskan, som, enligt vad nyss nämnts, uttalats om att vid skolan i
Örebro bibehålla tre parallella avdelningar med en viss differentiering i fråga
om undervisningen, bör enligt departementschefens uppfattning utan olägenhet
kunna uppfyllas, så mycket mer som detta icke skulle medföra ökade
kostnader. Differentieringen torde därvid böra ske enligt av Kungl. Maj:t
meddelade närmare föreskrifter. En omorganisation av tekniska elementarskolan
i Örebro till ett tekniskt gymnasium efter dessa grunder skulle
bliva relativt lätt att genomföra, och ifrågavarande gymnasium synes kunna
träda i verksamhet hösten 1919.
Vid tekniska elementarskolan i Malmö finnas två parallella avdelningar,
av vilka den ena, som förut nämnts, skulle ersättas med en maskinfackskola.
Den andra synes utan större svårighet kunna omorganiseras till
tekniskt gymnasium. Som förut antytts, skulle det vara synnerligen förmånligt
att kombinera dessa båda skolor med varandra, sett från synpunkten av
att erhålla en så lämplig fördelning som möjligt av läroämnen och undervisningstimmar
på vederbörande lärare. Även för ett effektivt utnyttjande
av skollokaler och undervisningsmateriell skulle en dylik kombination vara i
hög grad gynnsam. Båda dessa skolor jämte en eventuellt därstädes framdeles
upprättad byggnadsfackskola synas därför höra hava gemensam ekonomisk
förvaltning.
c3
I överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat föreslås
i propositionen, att i Västerås inrättas en elektroteknisk fackskola
ävensom att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö ombildas
på sätt departementschefen föreslagit under förutsättning att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och
bostad eller hyresersättning åt rektor.
Utan att nu anse sig böra taga ställning till frågan om organisationen
och förläggningen av övriga i dét föregående berörda läroanstalterna ansluter
sig utskottet till det i propositionen framlagda förslaget i fråga om läro
-
Statsutskottets utlåtande Nr l!)8.
15
anstalterna i Västerås, Örebro oeh Malmö, för vilket förslag utskottet finner
goda skäl anförda. Utskottet vill alltså tillstyrka, — under den i propositionen
angivna förutsättningen i lråga om skyldighet för vederbörande
kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler oeh bostad eller
hyresersåttning åt rektor — att i Västerås inråttas en elektroteknisk fack
skola samt att de tekniska elementarskolorna i Malmö oeh Örebro ombildas,
den förra till ett tekniskt gymnasium och en maskinskola och den senare
till ett tekniskt gymnasium.
Departementschefen finner det icke möjligt att nu framlägga fullstän- K°llnn°bgbaer
diga kostnadsberäkningar för samtliga föreslagna tekniska fackskolor, bland Allmänna
annat av det skäl, att för en stor del av dem förläggningsfrågan, såsom nyss grunder.
påpekats, ingalunda kan anses vara slutgiltigt löst. Denna fråga inverkar Propositionämligen
rätt väsentligt på statens kostnader för dessa skolor, på den grund
att, om två eller flera skolor förläggas till samma plats och kombineras med
varandra, större möjlighet finnes att giva vederbörande lärare full tjänstgöring
ävensom att mera effektivt utnyttja laboratorier, undervisningsmateriel?
o. s. v. Att härvid liksom i fråga om utgifter till bibliotek, uppvärmning
och renhållning in. m. väsentliga besparingar kunna göras torde
vara självfallet.
En viss ledning vid bedömandet av kostnaderna för var och en av
de olika skolorna erhåller man av tekniska kommitténs förslag till program ^
för tekniska fackskolor (se nämnda kommittés betänkande del I, sid. 348
—446), varvid dock på grund av stegrade såväl löner som materialpriser en
högst väsentlig höjning av de av kommittén angivna siffrorna är nödvändig.
Departementschefen anser emellertid för närvarande lämpligast att
inskränka sig till en beräkning av de kostnader, som erfordras för de tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier, vilka böra kunna träda i verksamhet under
år 1919. Han förmäler sig hava låtit utarbeta förslag till timplaner för vederbörande
skolor, dels sådana de böra vara, sedan de blivit fullständigt organiserade,
dels sådana de skulle te sig under en partiell omorganisation läsåret
1919—1920. Vidare har han låtit uppgöra på ifrågavarande timplaner grundade
förslag till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärare, som komma att
erfordras, vilka förslag avse skolorna dels i färdigt skick, dels under utvecklingsperioden
läsåret 1919—1920. Härvid förutsättes, att de nya
skolorna börja sin verksamhet höstterminen 1919 med sin första årsklass,
under det de befintliga tekniska elementarskolor, som skulle omorganiseras,
fortsätta sin verksamhet efter nu gällande studieplaner med andra och
tredje årsklasserna. De ordinarie lärarna vid sistnämnda skolor komma
härvid att fortfarande erhålla full tjänstgöring, varjämte åtskilliga nya
16
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
ordinarie lärarbefattningar komma att erfordras. Sagda förslag till timplaner
samt till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärarna äro
intagna i bil. 1—12 till propositionen.''
\ ad behovet av nya ordinarie lärartjänster angår, anser sig departementschefen
särskilt böra påpeka följande.
1 avvaktan på omorganisationsförslaget hava, med undantag av två lektorsbefattningar
vid skolan i Örebro, vilkas inrättande beslöts av 1917 års riksdag
och frånsett den år 1901 upprättade tekniska elementarskolan i Härnösand,
inga nya ordinarie tjänster inrättats vid de tekniska elementarskolorna
sedan år 1877, detta oaktat skolorna i både Malmö och Örebro
blivit utvidgade med parallellavdelningar. Följden härav har blivit, att,
särskilt vid de två sistnämnda skolorna, en oproportionerligt stor del av
undervisningen måst upprätthållas av extralärare. Sålunda har i
Malmö endast 34 procent av hela antalet tjänstgöringstimmar uppehållits
av de ordinarie 4 lärarna, under det 66 procent uppehållits av 12
extralärare. Ifrågavarande förhållande med ständiga ombyten av extralärare
och alltjämt växande svårigheter att med de blygsamma arvoden, som
kunnat betalas, anskaffa något så när kompetenta dylika lärare har givetvis
icke varit till skolornas och undervisningens bästa. Även om icke
någon omorganisation kommit till stånd, hade det nu därför varit ovillkorligen
nödvändigt att vidtaga en högst väsentlig ökning av antalet ordinarie
lektorat likasom även en höjning av extralärarnas arvoden. Den ökning av
statsanslagen till de båda tekniska läroanstalterna i Malmö och Örebro för
år 1919, som i propositionen föreslås, beror därför endast till en mindre
del på den föreslagna omorganisationen.
Vid uppgörande av kostnadsberäkningarna har departementschefen utgått
ifrån att löneregleringen för de redan befintliga befattningshavarna
skulle träda i kraft den 1 januari 1919 och att innehavare av tjänster,
som först med läsåret 1919—1920 träda i verksamhet, komma att''åtnjuta
avlöning från och med den 1 juli 1919.
I detta sammanhang erinrar departementschefen om att Ivungl. Maj:t den
19 maj 1911 föreskrivit, att i fullmakter å lektorstjänster vid de tekniska elementarskolorna
i riket, utfärdade efter den 1 juni 1911, skall intagas det förbehåll,
att tjånstinnehavaren skall vara underkastad den förändring i
lönevillkor, tjänstgöring och tjänstgöringsort, som kan bliva en följd av
en omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i riket eller eljest
av en ombildning av de tekniska elementarskolorna. För de tjänstgörande
lektorerna vid de nämnda skolorna skulle visserligen ingen ändring i tjänstgöringsort
behöva ifrågasättas för läsåret 1919 —1920. Däremot synes det
med stor sannolikhet bliva nödvändigt att sedermera, i mån som omorga
-
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
17
nisationen varder genomförd, förflytta eller ändra tjänstgöringen för eu
eller annan befattningshavare. Därvid vore det en fördel, om undantag ej
behövde göras för dem, som utnämnts före den 1 juni 1911. I huvudsaklig
överensstämmelse med vad som i annat sammanhang föreslås för de
allmänna läroverkens lärare, torde därför i blivande avlöningsvillkor för
ifrågavarande lärare böra föreskrivas, att befattningshavare, som ingår på
den nya staten, skall, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, vara pliktig att, när helst sa av Kungl. Maj:t prövas
lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom ifrågavarande undervisningsområde,
dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan
ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp
till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.
Beträffande avlöningsbeloppens storlek anser sig departementschefen,
såsom förut nämnts, böra förorda likställighet i detta avseende för rektor och
lektorer vid de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna med motsvarande
befattningshavare vid de högre allmänna läroverken. Avlöngen
skulle sålunda bliva för rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma fri bostad eller ersättning
därför, vilken sistnämnda förmån det skulle ankommapåvederbörandekommun
att tillhandahålla, samt för lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön
och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor. För extralärarna har
såsom förut nämnts, beräknats ett arvode efter i medeltal 115 kronor per
veckotimme och läsår.
Avlöningarna för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
hava beräknats efter vad nu utgår till motsvarande befattningshavare
vid andra statsinstitutioner. Det anmärkes emellertid, att om vid
innevarande års riksdag kommer att beslutas en lönereglering för vaktmästare
m. fl., torde densamma böra omfatta jämväl vaktmästare och jämförliga
befattningshavare vid ifrågavarande läroanstalter.
Vid beräkning av sådana utgiftsposter, som avse uppvärmning, belysning,
betjäning in. in., har departementschefen utgått från de lokala för
hållandena på de olika förläggningsorterna.
I detta sammanhang har departementschefen ansett sig böra bringa i
erinran, att styrelserna för de nuvarande tekniska elementarskolorna äga
att beträffande de utgiftstitlar å ordinarie eller extra stat, som icke innefatta
löner till rektor eller lektorer, å en post göra minskning och å en
annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke överskridas.
Motsvarande bestämmelse synes böra gälla jämväl beträffande de nu ifrågasatta
tekniska'' fackskolorna och gymnasierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 92 höft. (Nr 198.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Utskottet.
Kostnadsberäkningar
rörande de
särskilda
läroanstalterna.
Propo
sitionen.
Den föreliggande propositionen är i nu ifrågavarande avseende avfattad
i överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat.
Nu berörda allmänna grunder för beräkning av de för de föreslagna
fackskolorna och gymnasierna erforderliga kostnaderna hava endast i en
punkt givit utskottet anledning till en erinran. 1 propositionen föreslås,
att i blivande avlöningsvillkor för ifrågavarande lärare skall föreskrivas,
att befattningshavare, som ingår på den nya staten, skall, med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att,
när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan
befattning inom ifrågavarande undervisningsområde, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av
statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp Kungl. Maj:t för
varje särskilt fall bestämmer. Utskottet har icke förbisett, att det sålunda
föreslagna villkoret även till sin formella avfattning står i fullständig
överensstämmelse med vad som i motsvarande avseende föreskrivits ifråga
om på senare tiden fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer.
Och utskottet finner icke heller anledning till erinran mot det
sakliga innehållet i sagda villkor. Fasthellre synes det utskottet vara av
förhållandena påkallat, att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare,
som därigenom beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare
hålles öppen. Då det emellertid kommit till utskottets kännedom, att viss
farhåga yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att
det medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning
som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets
behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har utskottet funnit sig
böra uttala sin förvissning om att den verkliga innebörden av villkoret icke
medgiver ■ en sådan tolkning, och tillika funnit sig böra föreslå ett förtydligande
i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.
I propositionen finnas införda kostnadsberäkningar för var och en av
de läroanstalter, som i densamma föreslås till inrättande. Dessa beräkningar
äro utförda med tillämpning av de allmänna grunder, för vilka
nyss redogjorts.
Vad särskilt beträffar det föreslagna gymnasiet i Örebro, förekomma
därjämte alternativa beräkningar, alternativ 1: för gymnasium med två
parallella avdelningar (A och B); alternativ 2: för gymnasium med tre
parallella avdelningar (A, B och C) samt alternativ 3: gymnasium med tre
parallella avdelningar (A, B och C) men antalet ordinarie befattningshavare
beräknat endast för två parallella avdelningar (A och B), av vilka tre al
-
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
19
ternativ emellertid Kungl. Maj:t på i propositionen anförda skit! ansett
sig höra föreslå antagandet av det tredje alternativet.
Såsom redan nämnts, hava herr von Koch in. fl. inom första kammaren
samt herr Gustafsson in. fl. inom andra kammaren vackt likalydande
motioner därom, att riksdagen i anledning av nu föreliggande proposition
angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i
vad denna proposition berör tekniska elementarskolan i Örebro måtte besluta
att till grund för skolans omorganisation lägges alternativ l i lvungl.
Mai-ts nådio-a proposition i stället för alternativ 3, och att med anledning
härav de årliga kostnaderna för det blivande tekniska gymnasiet i Örebro
beräknas till 112,100 kronor med tillägg för anställande av viss extralärarekraft
av ett belopp å 3,325 kronor eller sammanlagt tili 115,425
kronor, och att i anslutning därtill anslaget till skolan for år 1919 beräknas
likaledes enligt alternativ 2 till 107,150 kronor.
Mot den i propositionen framlagda kostnadsberäkningen för den elektiotekniska
fackskolan i Västerås har utskottet icke funnit anledning till annan
erinran än att utskottet förutsätter att, då enligt vad som nu planeras
denna skola skall komma att inrymmas i samma byggnad som Västerås
stads tekniska yrkesskola och centralslöjdskola, det kommer att tillses, att
vid eu eventuellt gemensam anordning i fråga om lyshållning, uppvärmning
in in. för de olika skolorna fördelningen av de gemensamma kostnaderna
mellan stat och kommun kommer att ske i noggrann överensstämmelse med
vad som för varje särskild skola i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.
Beräkningen i fråga om den omorganiserade läroanstalten i Malmo
har icke föranlett någon anmärkning från utskottets sida.
Vad åter beträffar det föreslagna tekniska gymnasiet i Urebro, bär
utskottet icke kunnat undgå att finna, att de skäl, som av ovan angivna
motionärer anförts för ett föredragande av det i propositionen innehållna
alternativ 2 framför det av Kungl. Maj:t föreslagna alternativ 3, aro sa
vägande, att utskottet ansett sig böra hemställa om bifall till det av motionärerna
gjorda yrkandet. Utskottet har trött sig så mycket hellre
kunna göra detta, som om i en framtid en minskning i antalet ordinarie
lärare vid °ymnasiet av inträdda förändrade förhållanden möjligen skulle
påkallas, en°sådan utan svårighet låter sig företaga,, då ju samtliga lärare
vid anstalten skola vara underkastade förflyttningsskyldighet.
På det i berörda motioner uttalade önskemålet beträffande en ytterlio-are
fördelning av lärjungarna i andra och tredje årskurserna på olika
störa specialavdelningar och med särskilda parallellavdelningar i vissa ämnen
Motioner av
herr von
Koch in. H.
samt av herr
Gustnfsson i
Örebro in. ti
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
finner utskottet, då en sådan anordning synes påkalla närmare utredning
och för övrigt icke skulle leda till någon anslagsökning för år 1919, icke
nu anledning att närmare ingå.
Slutligen har utskottet, i anledning av ett i propositionen förekommande
förslag, att en lektor stjänst, omfattande ämnena svenska, tyska och
engelska, skulle inråttas vid vart och ett av de tekniska gymnasierna, velat,
i. betraktande av den numera allmänt förekommande starka specialiseringen
av de högre universitetsstudierna, fästa uppmärksamheten på det
efter utskottets mening mindre lämpliga i att en lektorstjänst av nu ifrågavarande
slag förenas med flera än två undervisningsämnen. Utskottet finner
så mycket mera skäl till denna erinran, som enligt det föreliggande förslaget
viss undervisning i^ främmande levande språk ändå skulle övertagas ^a v
extra lärare och således möjlighet till en lämpligare fördelning av ämnena
förefinn as.
Lp°eneSio°s- Såsom av av den föregående framställningen framgår, skulle de nu
regiering
för varande tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand
tärareperso- ^!SV*fare lämnas oberörda av det nu föreliggande organisationsförslaget,
näten vid de och det skulle på en vidare utredning bero, när och i vad mån saofla
elementar- skoIor ,skulle tänkas bliva föremål för en omreglering.
skolorna i Vid behandlingen av förut omförmälda läroanstalter i Malmö, Örebro
Borå°sPoc9h °ch Västerås har propositionen utgått från att de därstädes anställda och
Härnösand, föreslagna rektorer och lektorer skola bliva i avlöningshänseende likställda
med motsvarande befattningshavare vid de allmänna läroverken, för vilka
sistnämnda Ivungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit en genomgripande
lönereglering. Det har vid sådant förhållande synts skäligt, att denna
lönereglering även må vinna tillämpning i fråga om rektorer och lektorer
vid de tekniska elementarskolorna Norrköping, Borås och Härnösand.
De tekniska elementarskolornas lektorer åtnjuta för närvarande enahanda
avlöningsförmåner, som tillkomma lektorerna vid de högre allmänna
läroverken, d. v. s. lön i fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2° 2,950 kronor,
3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor och 5) 4,000 kronor jämte tjänstgönngspenningar
å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor.
Rektor vid teknisk elementarskola åtnjuter, utöver honom såsom lektor
tillkommande avlöning, en lönetillökning av 1,000 kronor, därav 500 kronor
lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar. I motsats till rektorerna
vid de allmänna läroverken åtnjuta ifrågavarande rektorer icke rätt till fri
bostad eller ersättning därför av vederbörande kommun.
För lektor vid högre allmänt läroverk har Kung!. Maj:t nu i annat sammanhang
föreslagit en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön
Statsutskottets utlåtande Nr J98.
21
och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma tva
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor. Med enahanda avlöningsbelopp
har i propositionen räknats i fråga om lektorer vid de i propositionen
förut omförmälda läroanstalterna i Malmö, Örebro och Västerås,
och samma belopp föreslås nu för lektorerna vid de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Borås och Härnösand.
Högsta pensionsunderlaget för samtliga lektorer föreslås, i likhet med
vad soin föreslagits för de allmänna läroverkens lektorer, till 4,600 kronor.
Vad angår rektorerna vid de högre allmänna läroverken, föreslås
för dem en “avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, varjämte det skulle åligga vederbörande kommun
att tillhandahålla fri bostad eller ersättning därför. Samma kontanta
avlöningsförmåner har föreslagits för rektorerna vid de i det föiegående
behandlade tekniska läroanstalterna i Västerås, Örebro och Malmö, och
enahanda förmåner föreslås nu för rektorerna vid de tekniska elementarskolor,
varom nu är tal. Pensionsunderlaget föreslås till samma belopp
som för de högre allmänna läroverkens rektorer, alltså till 5,600 kronor.
Vad angår rektors bostadsförmån, har i det föregående föreslagits,
att med omorganisationen av de tekniska elementarskolorna i Malmö och
Örebro och med inrättande av en ny fackskola i Västerås skall förbindas
skyldighet för vederbörande kommun att tillhandahålla rektorei na \id
respektive läroanstalterna fri bostad eller ersättning därför. Ett sådant
åläggande för kommunerna torde för närvarande svårligen kunna uppställas
i fråga om de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand,
för vilka någon omorganisation nu ej är i fråga. Förevarande villkor
synes lämpligare böra förbindas med den i utsikt ställda omorganisationen
av sistnämnda skolor, i all synnerhet som frågan om förläggningsorten föi
de fackskolor, vilka skulle ersätta berörda elementarskolor, ännu är oavgjord.
Då sålunda under övergångstiden icke någon skyldighet för vederbörande
kommun i detta avseende torde kunna föreskrivas, har dock departementschefen
ansett sig böra giva uttryck åt den förhoppningen, att kommunerna
skola låta sig angeläget vara att, därest det ligger i deras intresse
att få bibehålla vederbörande skola, eventuellt omorganiserad till en fackskola,
frivilligt åtaga sig ifrågavarande skyldighet.
Som redan förut erinrats, skulle nu även extralärarna vid de allmänna
läroverken erhålla ökade arvoden. Beträffande de tekniska elementarskolorna
i Örebro och Malmö har också i det föregående föreslagits höjning
av extralärararvodena, så beräknade, att dessa arvoden skulle^ utgå efter ett
medelbelopp av 175 kronor per veckotimme och läsår. Nu föreslås, att
även extralärarna vid de tre övriga tekniska elementarskolorna erhålla
22
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Utskottet.
motsvarande förmåner. Förslaget motiveras med att den ordinarie lärarpersonalens
avlöningsförhållanden skulle bliva likartade vid samtliga de
tekniska läroanstalterna, vare sm dessa enligt föreliggande förslag skulle
''CD O OO O
omorganiseras eller tills vidare bibehållas under nuvarande former.
Då de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagna
beloppen å extra stat till de tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Borås och Härnösand beräknas täcka de ökade anslagsbehoven vid nämnda
tekniska elementarskolor, har ytterligare anslag för nu senast berörda
ändamål ej ansetts vara erforderligt.
I fråga om de villkor och bestämmelser, vilka böra knytas vid de
föreslagna avlöningsförmånerna, hava i stort sett samma föreskrifter i tilllämpliga
delar föreslagits, som i annat sammanhang förordats för de allmänna
läroverkens vidkommande.
I ett avseende föreslås dock ett tillägg. På sätt av det föregående
framgår, skulle undervisningen i vissa discipliner komma att meddelas genom
extra lärarkrafter Skulle av en eller annan anledning det icke vara
möjligt att för visst ämne erhålla kompetent extralärare — erfarenheten
har givit vid handen, att så understundom varit fallet — föreslås nu skyldighet
för ordinarie lärare, i den mån han därtill är kompetent, att till
viss omfattning utan särskild ersättning bestrida sådan undervisning. Skulle
denna extra tjänstgöring bliva mer omfattande, skulle vederbörande lärare
tillerkännes viss ersättning härför. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t
att utfärda de föreskrifter, vilka i detta avseende bliva erforderliga.
Mot den sålunda föreslagna lönn- och pensionsregleringen för lärarna
vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand har
utskottet icke funnit anledning till någon erinran utöver vad utskottet
i motsvarande avseenden har uttalat i fråga om den föreslagna fackskolan
i Västerås och de tekniska läroanstalterna i Örebro och Malmö.
I den av departementschefen uttryckta förhoppningen, att vederbörande
kommuner skola befinnas villiga att även under övergångstiden tillhandahålla
rektorerna vid nu ifrågavarande skolor fri bostad eller ersättning
därför, anser sig utskottet böra instämma.
Vad vaktmästarna beträffar, anser utskottet att åt dessa bör, med
tillämpning av samma grunder som följas i fråga om övriga statsanställda
vaktmästare, beredas möjlighet till ålderstillägg. Skulle reglering av avlöningsförhållandena
för de vid statens verk och inrättningar anställda
vaktmästarna komma att av 1918 års riksdag bliva beslutad, böra givetvis
avlöningsförmånerna för vaktmästarna så jämkas, att de bliva lika med de
avlöningsförmåner, som tillkomma övriga statsanställda vaktmästare.
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
23
På <mind av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
D
att riksdagen inå, i anledning av Ivungl. Maj:ts
förevarande proposition oeh med bifall till herr von
Koehs in. fl. samt herr Gustafssons i Örebro in. fl. motioner
i vad dessa avse staten för tekniska gymnasiet i
Örebro för år 1919,
a) medgiva, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk
fackskola ävensom att de tekniska elementarskolorna
i Örebro och Malmö ma ombildas pa sätt av
departementschefen närmare angivits, under förutsättning
att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler och bostad eller
hyresersättning åt rektor;
b) under samma förutsättning, godkänna följande
ordinarie stat för en elektroteknisk fackskola i Västerås,
att tillämpas från och med den 1 juli 1919:
En lektor tillika rektor ..............................
Extralärare, arvode .......................................
Bokförings- och skrivbiträde åt rektor
Vaktmästare.....................................................
Laboratorievaktmästare.................................
Maskinist och eldare ..................................
Lyshållning, uppvärmning m. m..............
Bibliotek..........................................................
Samlingar och undervisningsmateriel!...
Laborationer: materialier och diverse. ..
Arvode till skolläkare.................................
Tryckningskostnader, skrivmaterialier m. m.
Summa)
Lön.
Tjänstgö-1
ringspen- ningar.
Samma.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,500
1,250
3,750
—
—
2,000
—
—
300
350
175
525
—
—
600
—
—
350
—
—
1,500
—
—
1,000
—
—
2,000
—
—
500
—
—
150
—
—
325
13,000
Hemställan.
c) under samma förutsättning, med upphävande
av nu gällande ordinarie stat för den tekniska elementarskolan
i Örebro, godkänna följande ordinarie stat för
den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium
i Örebro, att tillämpas från och med år 1919:
24
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
Tjänstgö-
Lön.
ringspen-
Summa.
Anmärkningar.
ningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 rektor....................................................
5,000
2,500
7,500
Efter 6 år kan
1 lektor.....................................................
3,900
1,900
5,800
| lönen höjas med
| 500 kronor och
4 lektorer ................................................
15,600
7,600
23,200
j efter 10 år med
1 ytterligare 600
1 lektor (från och med den ljud 1919)
4 lektorer » » » » » » »
1,950
7,800
950
3,800
2,900
11,600
kronor.
Till bokförings- och skrivbiträde åt
| Efter 5 år kan
rektor......................................................
—
—
900
lönen höjas med
1 vaktmästare.........................................
700
350
1,050
100 kronor och
efter 10 år med
1 maskinist och eldare........................
900
600
1,500
ytterligare 100
Till bibliotek och samlingar...............
—
—
2,000
kronor.
» verkstaden för materialier och
diverse ...........................................
—
—
1,500
» laborationer ...................................
—
—
3,000
» arvode åt skolläkare...................
—
—
700
» tryckningskostnader, annonser
in. in.............................................
—
—
600
» lyshållning, uppvärmning m. m.
—
—
7,000
Till övningar i lantmäteri .................
—
—
500
» arvoden åt extralärare under
vårterminen 1919..........................
» arvoden åt extralärare under
—
—
24,900
höstterminen 1919.....................
—
—
12,500
Summa
107,150
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
d) under samma förutsättning, med upphävande
av nu gällande ordinarie stat för den tekniska elementarskolan
i Malmö, godkänna följande ordinarie stat för
den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium
och en maskinfackskola i Malmö, att tillämpas från och
med år 1919:
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
25
1 rektor ...................................................
1 lektor ..................................................
2 lektorer...............................................
1 lektor(frånochmedden 1 juli 1919)
3 lektorer» » » » » » *
Till bokförings- och skrivbiträde åt
rektor .................................................
1 vaktmästare ......................................
1 maskinist och eldare........................
Till lyshållning, uppvärmning m. m.
» bibliotek och samlingar ...........
» verkstaden för materialier och
diverse .............................................
» laborationer...................................
» arvode åt skolläkare ..................
» tryckningskostnader, annonser
m. m.................................................
» arvoden åt extralärare under
vårterminen..................................
» arvoden åt extralärare under
höstterminen ................................
» övningar i lantmäteri..................
Summa
Lön.
Tjänst-
görings-
Summa.
Anmärkningar.
pennin-
gar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
5,000
2,500
7,500
Efter 5 år kan
lönen böjas med
| 500 kronor och ef-
3,900
1,900
5,800
7,800
3,800
11,600
| ter 10 år med yt- '' terligare 500 kro-
1,950
950
2,900
nor.
5,850
2,850
8,700
i Efter 6 år kan
lönen höjas med
900
—
—
{ 100 kronor och ef-
700
350
1,050
I ter 10 år med ytter- '' ligare 100 kronor.
900
G00
1,500
—
—
10,000
—
—
3,000
_
_
1,500
—
—
2,000
—
—
500
—
—
800
—
—
17,200
-
_
8,200
—
—
450
83,600
Anm. Pärest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
e) fastställa avlöningen för ordinarie rektorer och
lektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Borås och Härnösand till följande belopp, nämligen:
för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön
och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt
för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön
och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 92 käft. (Nr 198.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
f) medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare
vid ovan angivna läroanstalter må utgå
ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg;
g) medgiva, att för ordinarie rektorer och lektorer
vid de tekniska läroanstalterna i Västerås, Örebro, Malmö,
Norrköping, Borås och Härnösand pensionsunderlaget
för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och högsta
pensionsunderlaget för lektor till 4,600 kronor samt
att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor, sådant
skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas
honom till godo på samma sätt, som om han varit
befullmäktigad rektor;
h) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits
för ordinarie befattningshavare vid läroanstalterna i
Malmö, Örebro, Västerås, Norrköping, Borås och Härnösand,
nämligen:
i fråga om ändrad tjänstgöring sskyldighet, förflyttning
till annan tjänst, förening av tjänster m. ni.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en
blivande omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet
eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter
sköta de med befattningen förenade göromål;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, vara pliktig att vid en blivande omorganisation
av det tekniska undervisningsväsendet ävensom eljest,
då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant
nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom
området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort,
skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig
ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl.
Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;
att befattningshavare skall vara skyldig underkasta
sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade
rörande elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
27
att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta
sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna
till lärjungarnas skyddande mot smittosam lungsot;
att med ordinarie befattning icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara
må, så framt ej skolöverstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter prövning att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen vid läroverket, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas;
att ordinarie befattningshavare ej må åtaga sig
undervisning i vare sig enskilda, kommunala eller andra
läroanstalter, så framt icke, vad angår lektor, vederbörande
skolas styrelse eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter
prövning att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid skolan eller gymnasiet,
finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas; samt
att, därest för läroämnen, i vilka undervisningen är
avsedd att uppehållas genom extra ordinarie lärarkrafter,
extra ordinarie lärare icke kunnat anskaffas, ordinarie
ämneslärare skall, i den mån han därtill är kompetent,
vara skyldig dels att utan ersättning bestrida sådan
undervisning till viss begränsad omfattning, dels ock
därutöver mot särskild ersättning bestrida undervisning
av angiven art, allt enligt av Kungl. Maj:t närmare
meddelade föreskrifter;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar skola för lektor beräknas
utgå för läsårets antal läsveckor samt att de i rektors
avlöning ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas
utgå efter kalenderår men till olika belopp för lästiden och
28
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kungl.
Maj:t fastställas;
att tjänstgöringspenningar skola för vaktmästare
eller maskinist beräknas utgå efter kalenderår;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester, men för den tid, han eljest varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen, men att den, som
eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av
annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina
tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller
hyresersättningen, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen utgår
till månadens slut;
i fråga om ålder stillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt
innehavande av befattning i samma lönegrad är i
staten medgiven, tidpunkten för
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
29
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem
år, under villkor att innehavaren under mer än fyra
femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit ledighet
för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på
samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, om sådan förekommer,
efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej
må tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräkna sig
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till innehavande befattning
eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten;
att,
därest adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
som befordras till lektor vid teknisk
fackskola, teknisk elementarskola eller tekniskt gymnasium,
intjänat tre ålderstilllägg, honom skall omedelbart
tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;
att lektor vid teknisk fackskola, teknisk elementarskola
eller tekniskt gymnasium må tillgodoräknas den
tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid
någon av nu nämnda läroanstalter eller vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
ävensom den tid, han må hava tjänstgjort såsom
ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i
lao-en angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är°skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma
förhöjning;
30
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
i fråga om semester, skyldighet att avgå från
tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjutas av vaktmästare
och maskinister, där sådana finnas, under femton
dagar; samt
att i. fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträde till befattningen stadgat.
i) förklara, att en var, som med eller efter
ingången av år 1919 tillträder ordinarie befattning vid
någon av omförmälda läroanstalter, skall vara pliktig
underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser
samt att de förutvarande ordinarie befattningshavare,
vilka icke före den 1 november 1918 anmäla, att de
vilja underkasta sig ny avlöningsstat och därvid fästade
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner;
k)
vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i
riksstaten uppförda ordinarie anslaget till de tekniska
läroverken med 174,250 kronor;
l) på extra stat för år 1919 bevilja
till undervisningsmateriell, böcker, apparater och
laboratorieutrustning in. m. för en elektroteknisk fackskola
i Västerås ett reservationsanslag av 15,000 kronor,
till utrustning av utvidgade laboratorier för den
tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium
i Örebro ett reservationsanslag av 10,000 kronor,
till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan,
ett tekniskt gymnasium och en maskinfackskola
i Malmö ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
m) medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom
nu är fråga, må äga att beträffande de utgiftstitlar ej
mindre å ordinarie än även å extra stat, som icke inne
-
Statsutskottets utlåtande Nr 198.
31
fatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra
minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen
i deras helhet icke överskridas.
Stockholm den 4 juni 1918.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, 0. M. Strömberg, S. M. H.
Ekelund, J. Nilsson, 0. Bergqvist, C. G. Ekman, A. C. Lindblad, greve N. F.
Fosse, G. Boman, A. R. Rooth, J. S. Almer samt
från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olsson i Digernäs,
0. H:son Waldén, G. Odqvist,%C. R. Jansson i Falun, N. A. Tengdahl, A. Wiklund,
W. Bäckström, 0. Nilsson i Örebro och K. A. W. Björck.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för dr 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente a1 i texten
- Rskr. 1918:407 Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten