Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget jämte en i ämnet väckt motion.

1918-06-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:220, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

1

Nr 220.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1918 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

anslag för påbörjande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Harsprånget jämte en i ämnet väckt

motion. (4:e avd.)

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under år 1919 har Kungl. Maj:t under

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande

statens vattenfallsverk under punkt 74 föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas, till utförande

av anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule älv för år 1919 beräkna

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 36 uti den ovannämnda dag

till riksdagen avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat

till riksstaten för år 1918 under samma titel föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas, till

utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule älv på

tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april 1918

avlåten, till statsutskottet remitterad proposition, nr 315, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen, att dels för påbörjande av första utbyggnaden

av en kraftstation vid Harsprånget bevilja å tilläggsstat för år

1918 ett reservationsanslag av 500,000 kronor och för år 1919 ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor; dels ock för år 1919 anvisa för fullbordande

av de av 1913 års riksdag beslutade arbeten för Stora Lule

älvs reglering ett reservationsanslag av 300,000 kronor ävensom för

ytterligare arbeten för älvens reglering ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 106 käft. (Nr 220—221.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Utskottets

yttrande.

I fråga om utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till det propositionen bilagda statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom första kammaren av herr H. Bäckström väckt motion, nr 175,

vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 315 måtte uttala sin förväntan, att vid avslutandet av kontrakt om

abonnement av kraft från statens vattenkraftsanläggningar skälig vinst å

vattenkraftens naturvärde tillförsäkras staten, där ej Kungl. Maj:t för

särskilt fall finner anledning föreligga att härifrån göra undantag.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Den första utbyggnad av en kraftstation vid Harsprånget, för vars

påbörjande medel äskas i den föreliggande propositionen, är avsedd för

5 maskinenheter jämte reservenhet, motsvarande en effekt av 87,500

kilowatt. Efter den reglering av Stora Lule älv, till vilken medel jämväl

nu äskas, beräknas kraftstationen, inräknat reserv, kunna utföras

för 11 enheter om tillhopa 192,500 kilowatt. Kostnaden för den första

utbyggnaden av kraftverket vid Harsprånget, inberäknat två tredjedelar

av kostnaden för berörda vattenreglering — återstående tredjedel har

ansetts böra belasta Porjus kraftverk — har med användande av 1913

års priser beräknats till 35,500,000 kronor samt vid tillämpning av nu

rådande priser uppskattats till 75,000,000 kronor. Beträffande den fortsatta

utbyggnaden av kraftverket föreligga inga beräkningar, men i

likhet med vad i allmänhet är fallet vid kraftverksanläggningar, torde

denna bliva relativt mindre kostsam, enär å den första utbyggnaden

nedlagda arbeten, såsom för dammbyggnad o. dyl. kunna tillgodogöras

vid en senare utbyggnad.

På grund av de högst betydande kostnader, varom här är fråga,

och med hänsyn till det nu rådande statsfinansiella läget har utskottet

icke kunnat undgå att hysa stor betänksamhet mot att nu tillstyrka

beslut om påbörjande av kraftstation vid Harsprånget. Då utskottet

likväl funnit sig böra biträda förslaget, har detta skett av följande skäl.

Intet tvivel kan råda därom, att Harsprånget inom en snar framtid

bör utbyggas för alstrande av elektrisk kraft. Beslutas kraftverksanläggningen

nu, har man säkerhet för, att den frambringade kraften

kommer att vinna omedelbar avsättning för ändamål, som det är av stort

allmänt intresse att befordra. Bland kraftspekulanterna märkes särskilt

det i statsrådsprotokollet omnämnda aktiebolaget Elektrosalpeter, som,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 220. 3

därest option kunde erhållas å viss kraft från Harsprånget, torde komma

att avstå från bolaget enligt kontrakt med staten tillförsäkrad kraftleverans

från Trollhätte kraftverk. Härigenom skulle vid Trollhättan eu

högst värdefull kraftmängd, varöver för närvarande icke kan fritt förfogas,

komma till ekonomiskt fördelaktig användning. Till följd av

den stora omfattningen av anläggningarna vid Trollhättan är det av

betydelse, att arbetena snart kunna påbörjas, på det att en dyrbar forcering

må kunna undvikas, därest kraftbehovet framdeles skulle bliva

trängande. Med de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen kunna de

arbeten, som taga längst tid, anordnas på lämpligt sätt. I detta avseende

må hänvisas till en utskottet tillhandakommen promemoria från

överingenjören i vattenfallsstyrelsen A. Ekwall, vilken såsom bilaga

fogats vid detta utlåtande. Det bör härvid uppmärksammas, att de anläggningar,

som först skola komma till utförande, äro sådana, som antingen

utgöra ett avslutat helt eller med vilkas fullföljande kan anstå någon

tid, för det fall att på grund av statsfinansiella skäl ett avbrott i arbetet

skulle visa sig nödvändigt.

Med hänsyn till samtliga nu berörda förhållanden har utskottet

funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag om kraftverksanläggningens

påbörjande.

Vad angår den av herr Bäckström väckta motionen synes densamma

icke böra föranleda till någon riksdagens åtgärd, då vid beräkningen av

kraftprisen hänsyn redan tagits till värdet å naturkraften i Harsprånget,

samt utskottet för övrigt är förvissat, att vattenfallsstyrelsen icke lärer

underlåta att söka i möjligaste mån uppbringa inkomsterna från det

nya kraftverket.

Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för Stora Lule älvs reglering

har utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande proposition

samt med avslag å herr Bäckströms ovanberörda

motion må

l:o) för påbörjande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Harsprånget bevilja

a) å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag

av 500,000 kronor och

b) för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor;

2: o) för år 1919 anvisa för fullbordande av de av

1913 års riksdag beslutade arbeten för Stora Lule älvs

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

• reglering ett reservationsanslag av 300,000 kronor

ävensom för ytterligare arbeten för älvens reglering

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 7 juni 1918.

t

På statsutskottets vägnar:

• S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvamzélius, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson,

Hs F. Lamm, O. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, A. Pers,

greve N. F. Posse, C. A. Stålberg och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar ./. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs,

N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i

Revinge, G. B. Jansson i Falun, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, J. Erlansson,

S. E. J. Liibeck och F. T. Ramrin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Bilaga.

P. M.

angående de första arbetena för en statens kraftstation vid Harsprånget.

I Kung! Maj:ts proposition angående anslag för påbörjande av en första

utbyggnad av kraftstation vid Harsprånget har äskats ett anslag för år 1918 av

500,000 kronor och för år 1919 av 1 miljon kronor. Enligt anmodan får jag härmed

uppgiva, vilka arbeten, som med dessa anslag äro tänkta påbörjade.

Under sommaren 1918 skulle, om Kungl. Maj:ts proposition vinner riksdagens

bifall, till en början definitiva undersökningar igångsättas, för att man

därigenom skulle kunna fastslå det definitiva läget av regleringsdammen, kraftstationen

och avloppstunneln. För att erhålla säkra uppgifter om bergets beskaffenhet

för dessa huvuddelar av anläggningen måste provsprängningar företagas

och eventuellt berggrunden undersökas jämväl medelst diamantborrningar.

Jämsides härmed skulle en del förberedande arbeten bedrivas under år 1918,

nämligen med uppförande av en del provisoriska husbyggnader, såsom baracker,

marketenterier, arbetskontor, förråd, reparationsverkstad och dylikt, varjämte

vägförbindelse för materialtransporter från Porjus till Harsprånget skulle iordningställas

och terasseringarna börja för framdragning av stickspår från Inlandsbanan

till kraftstationsbyggnaden.

Sedan de definitiva undersökningarna hunnit avslutas i början av år 1919

och konstruktionsarbetet till följd därav fortskridit så långt, att anläggningens

huvudsakliga utseende kunnat fastläggas, skulle under år 1919 själva arbetena

påbörjas på så sätt, att för regleringsdammen pallsprängning för den massiva

dammkärnan skulle påbörjas på flere ställen, varjämte murningsarbetena även då

kunde taga sin början. Till följd av de enormt uppdrivna prisen på cement är

det därvid troligen ekonomiskt lönande att påbörja murningsarbetena på dammen

medels murning av granit i cementbruk. Då lämplig sten i ganska stor utsträckning

finnes på platsen, blir ett sådant murverk förhållandevis billigare än en

betongmur, då cementåtgången härför är avsevärt mindre än för betongen. Dammens

huvudmassa måste dock utföras av betong, emedan arbetstiden annars

skulle bliva alltför lång. Om förhållandena på arbetsmarknaden skulle bliva

sådana, att arbetslöshet uppstode och en avsevärd arbetsstyrka behövde sysselsättas

i Norrbotten, skulle just murningsarbetet på dammen vid Harsprånget

lämpa sig härför. Härför erfordras emellertid, att de definitiva undersökningarna

med därav följande fastläggande av dammens läge och konstruktion skola kunna

göras inom närmaste tid. Under år 1919 skulle dessutom, ehuru i mindre omfattning,

sprängningsarbetena påbörjas för själva kraftstationen och för avloppstunneln.

Några större bergmassor kunna icke då hinna uttagas, men erforderliga

transportanordningar, vertikala sänkschakt genom berget, uppställning av gruvhissar

och dylikt måste dock i god tid planeras och utföras, för att en större

arbetsstyrka med fart skall kunna gripa in, när erforderligt anslag för arbetenas

fortsättande kommer att beviljas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

Om det första anslaget för anläggningen skulle utgå först år 1919, måste

ovan angivna definitiva undersökningar och provisoriska byggnader uppskjutas

till sommaren 1919, varför anläggningens fullbordan troligen bleve fördröjd omkring

ett år. Ett sådant uppskov skulle säkerligen med hänsyn till kraftavsättningen

vara av stor olägenhet för vattenfallsstyrelsen, då därigenom vissa kraftavnämare

på grund av dröjsmålet med kraftleveransen sannolikt skulle uppsöka

andra kraftkällor, eventuellt i Norge.

På grund av vad ovan anförts är det enligt min mening av stor vikt, att

de av Kung! Maj:t äskade anslagen för år 1918 och 1919 komma att av riksdagen

beviljas.

Stockholm den 23 maj 1918.

Axel Ekwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:434 Skrivelse till Konungen angående regleringen av ■ utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å p>ostoch telegrafverken samt statens järnvägar och vatte s. 1 i texten
  2. Rskr. 1918:435 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstat till riksstaten för år 1918 i avseende å postoch telegrafverken sam s. 1 i texten