Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.
1918-06-10 · 22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1918:231, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 2.11.
Nr 231.
Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1918 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
om ändringar i vissa delar av gällande telefon- och
telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Genom en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1918 dagtecknad
proposition, nr 77, vilken hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över eivilärenden samma dag, begärt riksdagens yttrande över följande
Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av telefonreglementet.
Härigenom förordnas, att § 10 mom. 1 och 2, § 15 mom. 2, § 16
mom. 1, § 17, § 18 mom. 2 och § 20 i telefonreglementet den 29 november
1915 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ io.
1. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägges dels inträdesavgift
med 25 kronor, dels ock årlig abonnemangsavgift enligt vad
i mom. 2 stadgas.
För abonnemang å huvudapparat av särskild typ samt å huvudapparat
att uppsättas ombord å fartyg eller utomhus liksom ock för
tillfälligt abonnemang å huvudapparat fastställer telegrafstyrelsen särskilda
avgifter, och äger styrelsen jämväl bestämma, under vilka villkor
abonnentapparat må av abonnenten upplåtas till begagnande av andra.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 112 höft. (Nr 231.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
2. Abonnemangsavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat
utgår, för helt år räknad, enligt följande taxa:
1. Vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna
för lokal och betjäning:
för högst 900 lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året ............ kr. 50 (se anm.),
» 2,500
d:o
d:o
............ » 80,
» 5,000
d:0
d:o
............ » 130,
över 5,000
d:0
d:o
............ » 180.
Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 50 kronor, är avsedd för bostäder och får icke utan telegrafstyrelsens
medgivande förekomma i lokal, som av närings- eller yrkesidkare användes för hans rörelses bedrivande.
Telegrafverket förbehålles rätt att å varje huvudledning för lägsta klassens abonnemang intaga mer
än en abonnentapparat.
II. Vid station, beträffande vilken abonnenterna hava att vidkännas
kostnaderna för lokal och betjäning, och där följaktligen
lokalsamtal få utväxlas till obegränsat antal:
då inga avgiftsfria lands- eller rikssamtal få utväxlas ....................................... kr. 30 (se anm.),
för högst 600 avgiftsfria lands- och rikssamtal om året................................... » 50,
» 2,000
d:o
d:o ..........
.......................... » 80,
» 4,000
d:o
d:o ..........
......................... » 130,
över 4,000
d:o
d:o ..........
........................ » 180.
Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 30 kronor, får, enligt telegrafstyrelsens bestämmande, förekomma
:
l:o) vid station, där inkomsten av abonnemangsavgifter är så ringa, att för anläggningens ekonomiska
bärighet måste förutsättas, att samtalsavgift erlägges för varje landssamtal;
2:o) vid station, som är ensam inom sitt taxeområde eller belägen inom ett område, där i övrigt endast
finnas fristående samtalsstationer eller stationer av det under l:o) nämnda slag och således avgiftsfria landssamtal
icke kunna utväxlas.
Om det antal samtal, som skall läggas till grund för bestämmande
av abonnemangsavgiftens storlek, överstiger 10,000 om året, är abonnenten,
om telegrafstyrelsen sådant påfordrar, pliktig erlägga avgift för
abonnemang å ytterligare en huvudapparat.
Med samtal förstås i detta moment fullbordad koppling för avgående
samtal.
§ 15.
2. För landssamtal med företrädesrätt utgår för varje påbörjad
tidsperiod om tre minuter samtalsavgift med 10 öre, då sådant samtal
utan företrädesrätt skulle befordrats utan samtalsavgift, men i andra fall
med 30 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
a
§ 16-
1. För rikssamtal utgår för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter
samtalsavgift, beräknad efter det geografiska avståndet över land
mellan de två taxestationer, till vilkas områden avgångs- och adressapparaterna
höra, enligt följande taxa:
då nämnda avstånd icke överstiger 45 km................................................................... 10 öre,
•>
»
»
överstiger
45 men
icko
90 km.........................
........................... 20
»
>>
.»
»
90 »
»
180
» ..........................
.......................... 40
»
»
»
.1
)>
180 »
»
270
» .........................
.......................... 50
»
»
»
))
270 »
)>
450
)) ..........................
........................ 70
))
»
»
»
450 »
»
540
)» ...............
........................... 80
»
»
»
»
540 »
»
630
)) .........................
...........................no
»
»
»)
»
»
630 »
»
720
» ..........................
........................... 140
»
»
»
»
720 »
))
810
» ......
........................... 190
»
»
»
))
810 km..
........................... 240
»
För Gottland mätes ovannämnda avstånd över Visby och Stockholm
samt för Öland över Kalmar. I de fall då en mätning efter det direkta
geografiska avståndet mellan en taxepunkt på Gottland och en på fastlandet
skulle medfört lägre avgift än vid avståndsmätningen över Visby
och Stockholm, nedsättes avgiften till närmast lägre belopp, varvid dock
ej lägre avgift skall utgå än den för samtal Visby—Stockholm fastställda.
Taxetablå över samtalsavgifter för rikssamtal utfärdas av telegrafstyrelsen.
§ 17.
För rikssamtal, som påbörjats mellan kl. 9 e. m. och kl. 7 f. m.,
utgör samtalsavgiften för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter:
om
avgiften per period enligt § 16 skulle utgjort
10 öre ..............................
.................. 10 öre,
»
»
»
»
»
» n
»
»
20 » ..............................
.................. 20 » ,
»
)»
» •
»
»>
» »
»
»
40 eller 50 öre ...!..............
.................. 30 »,
m
n
»
»
»•
n n
»
m
70 » 80 » ..................
.................. 40 »,
it
it
»
»
»
» »
»
»
110 öre ..............................
.................. 60 »,
»
»
»
»
»
» »
»
»
140 » .............................
................. 70 »,
»
»
»
»
»
» »
»
»
190 » ..............................
.................. 90 »,
»
»
»
»
»
» »
»
»
240 » ..............................
................. 120 ».
4
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
§ 18-
2. För rikssamtal i särskilt trängande fall med företrädesrätt jämväl
framför de i mom. 1 avsedda samtal utgår, utöver tre gånger vanlig
samtalsavgift, en avgift av 100 kronor för varje samtal.
§ 20.
1. Skall till viss apparat i förväg framföras underrättelse om förestående
samtal eller viss person tillkallas för samtal, utgår för sådan
beställning, oavsett samtalets slag, särskild avgift med följande belopp:
om samtalsavgiften per period icke överstiger 40 öre ...................................................... 10 öre,
» » » » » » 80 » ...................................................... 20 »,
» » » » » » 140 » 40 »,
» » » » överstiger 140 » 60 » .
2. Om för sådan beställnings framförande erfordras anlitande av
särskilt bud, utgår dessutom budsändningsa vgift:
när den person, som skall tillkallas, är bosatt inom det av telegrafstyrelsen
för varje station fastställda budsändningsområde, med 30 öre, och
i andra fall enligt telegrafreglementets bestämmelser angående telegrams
befordring med post, gångbud eller ilbud.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1918.
Förslag
v till
kungörelse om ändring 1 vissa delar av telegrafreglementet.
Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1 och 2, § 19 mom. 1, § 24
mom. 2, § 37 mom. 2 och 3, § 40 mom. 2, § 45 och § 53 mom. 2 i
telegrafreglementet den 27 maj 1909 skola erhålla följande ändrade lydelse:
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2''rf!*
5
§ 17.
1. För inländskt telegram om högst tio ord erlägges avgift med
en krona. Innehåller telegrammet flera än tio ord, ökas avgiften med
fem öre för varje överskjutande ord.
2. Å de orter, som av telegrafstyrelsen bestämmas, må i vanlig
ordning till befordring mottagas telegram, adresserade till personer, som
äro bosatta å samma ort. Avgiften för dylikt lokalielegram utgår med
hälften av det belopp, som enligt mom. 1 bör erläggas för ett vanligt
telegram med samma antal ord, dock med iakttagande att, om ordantalet
är udda, avgiften beräknas efter närmast högre jämna ordantal.
Till adressater, som äro boende utom telegrafstationens telegrambäringsområde
och icke äro abonnenter å rikstelefon inom det nät, som
lyder under centraltelefonstationen i orten, skola lokaltelegrammen i vanlig
ordning befordras med gång- eller ilbud eller med post mot därför
fastställda avgifter, vilka erläggas utav avsändaren.
För inländskt telegram från eller till Gottland under de tider av
året, då regelbunden daglig postförbindelse mellan Gottland och fasta
landet saknas, samt för inlänskt telegram från eller till Gottska Sandön
erlägges samma avgift som för lokal telegram.
§ 19-
1. Avsändare eller adressat eller enderas befullmäktigade ombud,
som, därest sådant är behövligt, behörigen legitimerat sig, äger inom
tio månader, räknat från och med månaden näst efter den, under vilken
telegram inlämnats till befordring, låta på telegrafisk väg begära upplysning
eller meddela föreskrift angående samma telegram, evad befordringen
därav ännu pågår eller blivit avslutad. Härvid erlägges:
a) avgiften för det telegram, som innefattar ifrågavarande begäran
eller föreskrift, och
b) avgiften för svaret, när sådant erfordras eller äskas.
Avsändare eller adressat eller befullmäktigat ombud för endera av
dem kan också för rättelses skull, antingen genom avgångs- eller ankomststationen
eller ock genom någon mellanliggande station, låta helt
eller delvis repetera ett avsänt eller ankommet telegram.
Begäres repetition av adressaten, skall han erlägga avgift enligt
gällande taxa för varje ord, som skall repeteras, dock minst 80 öre.
Avgift erlägges endast för svaret.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
§ 24.
2. Kvitto å inlämnat telegram och å den för telegrammet erlagda
avgift tillställes avsändare, som sådant åstundan För dylikt kvitto erlägges
en särskild avgift av tio öre.
§ 37.
2. Avsändaren bör härvid framför adressen i telegrammet införa:
a) då avgift erlägges för inländskt svarstelegram om högst tio ord,
anmärkningen »snar betalt» eller »réponse payée» eller »=RP=»;
b) då avgift erlägges för inländskt svarstelegram om mera än tio ord,
anmärkningen »svar betalt x» eller »réponse payée x» eller »=RPx=»; samt
c) då avgift erlägges för utländskt svarstelegram, anmärkningen
»réponse payée x>> eller »=RPx=».
3. önskar avsändare, att svaret, som förutbetalas, skall befordras
såsom iltelegram (§ 36), utbytes anmärkningen »svar betalt» mot »ilsvar
betalt» och »réponse payée» mot »réponse payée ur g ente» samt »=RP=»
mot »=RPD=», vilka uppgifter skola åtföljas av meddelande om antalet
ord »a;» i samma fall som de, i vilka sådant erfordras för vanliga betalda
svar. Svarsavgiften erlägges då med lika stort belopp som för
ett iltelegram, vilket belopp, om ordantalet i ett inländskt telegram ej
uppgivits, beräknas efter tio ord.
§ 40.
2. För dylik kollationering erlägges särskild avgift, svarande mot
en fjärdedel av befordringsavgiften för ett vanligt telegram av samma
längd och med samma befordringsväg. Undantag från denna bestämmelse
äger rum för statstelegram och tjänstetelegram på hemligt språk,
vilka kollationeras i tjänsteväg och avgiftsfritt.
§ 45.
För inländskt telegrams vidarebefordring från sista telegrafstationen
skall avsändaren å inlämningsstationen erlägga avgift enligt följande bestäm
elser:
a) för befordring med post eller för avlämnande »pöste restante»,
»=GP=», 10 öre, vartill kommer, om postförsändelsen skall rekommenderas,
»=PR=» respektive »=GPR=», en ytterligare avgift av 15 öre;
men är telegram adresserat till svensk telegrafstation för att därifrån
befordras med post till annat land än Danmark eller Norge, erlägges
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
7
postbefordringsavgift, om det skall rekommenderas, av 35 öre, men eljest
av 20 öre;
b) för befordring med gångbud, vilket befordringssätt ej må äga
rum på längre avstånd än 1,5 nymil, 30 öre för varje påbörjad kilometer,
dock med iakttagande att lägsta avgiften är 75 öre; och
c) för befordring med ilbud, som alltid bör begagnas för längre
avstånd än 1,5 nymil, 60 öre för varje påbörjad kilometer, dock med
iakttagande att lägsta avgiften är en krona.
När gång- eller ilbud skall begagnas, deponerar avsändaren det
belopp, avgångsstationen med hänsyn till avståndet anser för ändamålet
erforderligt. Det åligger därefter adresstationen att genom telegram
skyndsamt underrätta avgångsstationen om beloppet av omkostnaderna
för telegrammets vidarebefordring, varefter likvid uppgöres med avsändaren,
som återbekommer vad av honom kan hava blivit för mycket
deponerat, men däremot bör tillskjuta det belopp, varmed utgiften möjligtvis
överstigit den deponerade summan.
§ 53.
2.-För inländskt presstelegram, vilket befordras å sådan tid, att intrång
i den allmänna telegramväxlingen ej åstadkommes, samt under
iakttagande av de föreskrifter i övrigt, telegrafstyrelsen äger meddela
rörande villkoren och ordningen för dylikt telegrams befordring, må
nedsättning i avgiften äga rum till hälften av det belopp, som enligt
§17 mom. 1 bör erläggas för ett vanligt telegram med samma antal
ord, dock med iakttagande att avgiften för sådant presstelegram ej i
något fall må understiga en krona samt att, om ordantalet är udda,
avgiften beräknas, efter närmast högre jämna ordantal.
Rörande avgiften för inländska pressiltelegram och ordningen för
dylika telegrams befordran stadgas i § 36.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1918.
Beträffande de skäl, varå förslagen grundats, får utskottet hänvisa
till propositionen.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 132,
opaginerad Kontrollera mot PDF
s
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
av herr K. J. Gustafsson m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 310, av herr B. Nilsson i Landeryd m. fl. Uti förevarande motioner
har hemställts, att riksdagen måtte för sin del föreslå följande ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag till ändring i vissa delar av telefonreglementet.
§ 10.
1. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägges dels inträdesavgift
med 25 kronor, dels ock årlig abonnemangsavgift enligt
vad i mom. 2 stadgas.
För abonnemang å huvudapparat av särskild typ samt å huvudapparat
att uppsättas ombord å fartyg eller utomhus liksom ock för
tillfälligt abonnemang å huvudapparat fastställer telegrafstyrelsen särskilda
avgifter, och äger styrelsen jämväl bestämma, under vilka villkor
abonnentapparat må av abonnenten upplåtas till begagnande av andra.
2. Abonnemangsavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat
utgår, för helt år räknad, enligt följande taxa:
I. Vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna
för lokal oeh betjäning:
för högst 900 lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året ........... kr. 40 (se anm.).
»
» 1,500
d:o
d:o
.......... » 60
»
» 2,500
d:0
d:o
............ » 80
»
» 5,000
d:o
d:o
............ » 130
)»
över 5,000
d:o
d:o
............ » 180
utan
Anmärkning. Lägsta abonnemangsklasserna
telegrafstyrelsens medgivande förekomma i
40
lokal,
och 60
som av
kronor äro avsedda för bostäder och få icke
närings- eller yrkesidkare användes för hans
rörelses bedrivande. Telegrafverket förbehålles rätt att å varje huvudledning för lägsta klassens abonnemang
intaga mer än en abonnentsapparat.
II. Vid station, beträffande vilken abonnenterna liava att vidkännas
kostnaderna för lokal och betjäning och där följaktligen
lokalsamtal få utväxlas till obegränsat antal:
då inga avgiftsfria lands- eller rikssamtal få utväxlas........................................ kr. 30 (se anm.),
för högst 900 avgiftsfria iands- och rikssamtal om året.................................... » 40
» 1,500
d:o
d:o ...........
......................... » 60
» 2,500
d:o
d:o ...........
......................... » 80
» 5,000
d:o
d:o ..........
......................... » 130
över 5,000
d:o
d:o ..........
......................... » 180
Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 30 kronor, får, enligt telegrafstyrelsens bestämmande förekomma :
l:o) vid station, där inkomsten av abonnemangsavgifter är så ringa, att för anläggningens ekonomiska
bärighet måste förutsättas, att samtalsavgift erlägges för varje landssamtal;
2:o) vid station, som är ensam inom sitt taxeområde eller belägen inom ett område, där i övrigt endast
finnas fristående samtalsstationer eller stationer av det under l:o) nämnda slag och således avgiftsfria landssamtal
icke kunna utväxlas.
Statsutskottets utlåtande Nr 231. 9
Om det antal samtal, som skall läggas till grund för bestämmande
av abonnemangsavgiftens storlek, överstiger 10,000 om året, är abonnenten,
om telegrafstyrelsen sådant påfordrar, pliktig erlägga avgift för
abonnemang å ytterligare eu huvudapparat.
Med samtal förstås i detta moment fullbordad koppling för avgående
samtal.
§ !''•
För rikssamtal, som påbörjats mellan kl. 8 e. m. och 7 f. m., utgör
samtalsavgiften för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter:
om
avgiften per period enligt § 16 skulle utgjort
10
öre ................................
................ 10
öre
»
» »
»
» »
»
»
20
» ..................
............... 20
»
»
1) »
» )»
»
40
» eller 50 öre.................
................ 30
»
»
»
-
)) »
»
»
70
O
<X)
................ 40
»
»
» »
»
»
»
»
no
»
................ 60
»
1) »
»
» »
»
»
140
» ................................
................ 70
»
»»
» »
))
» ))
))
»
190
))
................ 90
»
»
)) »
))
» »
»
,,
240
))
................ 120
»
Vidare har till utskottet hänvisats eu av herrar A. Zander och
O. L. Johansson i Vittinge inom andra kammaren väckt motion nr 312,
vari hemställts att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition
i vad det rör förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av
telefonreglemente, § 10 mom. 2, I. beträffande abonnemangsavgift för
abonnent med högst 900 och 2,500 lokalsamtal samt avgiftsfria landsoch
rikssamtal årligen, samt uti II stycket i vad det rör abonnemangsavgiften
för abonnenter med högst 600 och 2,000 avgiftsfria lands- och
rikssamtal.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda
framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.
Telegrafverket har hittills lämnat god avkastning å det i verket nedlagda
kapitalet. De höjningar i telefon- och telegrafavgifterna, som
ifrågasättas i den föreliggande propositionen, äro icke heller avsedda att
åstadkomma ökning i telegrafverkets överskott utan åsyfta allenast att
neutralisera verkningarna av den inträdda utomordentliga prisstegringen
beträffande de materialier, som användas för telefon- och telegrafanläggningarna,
ävensom de avsevärda höjningar i löner och arbetskostnader
vid telegrafverket, med vilka man numera måste räkna. TaxeförhöjninBihang
till riksdagms protokoll 1918. 6 samt. 112 käft. (Nr 231). 2
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
garna äro ock endast avsedda att bliva provisoriska att gälla till den
1 april 1920,
Utskottet bär väl funnit de ifrågasatta böjningarna av telefon- och
telegramavgifterna i viss mån stå i strid mot det allmänna strävandet
att förbilliga användningen av kommunikationsmedlen. De rådande
exceptionella förhållandena hava emellertid synts utskottet utgöra tvingande
skäl för vidtagande av åtgärder i den riktning, som Kungl. Maj:t
föreslagit. Med anledning av de i ämnet väckta motionerna ävensom
vad i övrigt vid ärendets behandling förekommit, har utskottet dock beträffande
telefonreglementet funnit sig föranlåtet att förorda vissa avvikelser
från propositionen.
Till utskottet har överlämnats en av generaldirektören och chefen
för telegrafstyrelsen upprättad promemoria, vari dels innebörden av
ifrågavarande motioner närmare blivit belyst, dels ock uppgifter meddelats
angående verkningarna av en ifrågasatt avtrubbniug av den i
propositionen upptagna skalan för avgifter för rikssamtal. Sagda promemoria
jämte från telegrafstyrelsen erhållna sammanställningstablåer
över telefonsamtals- och telegramavgifternas storlek i — förutom Sverige
— Norge, Danmark och Tyskland äro såsom bilagor fogade vid
detta betänkande.
Av merberörda promemoria inhämtas, att det i motionerna I: 132
och II: 310 framlagda förslaget att bibehålla den nuvarande avgiften av
40 kronor för abbonnemang vid de i promemorian s. k. A-stationerna
med högst 900 samtal och för abonnemang vid s. k. B-stationer med
högst 600 samtal (lokalsamtal i senare fallet oberäknade) samt höjning
till allenast 60 kronor av abonnemang vid båda slagen av stationer
med högst 1,500 samtal skulle medföra 1,500,000 kronor lägre abonnemangsinkomst
än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Vidare framgår av promemorian,
att förslaget i motionen II: 312, att vid såväl A- som Bstationer
de nuvarande abonnemangsklasserna å 40 och 60 kronor skulle
bibehållas oförändrade, beräknats innebära 2,000,000 kronor lägre inkomst
än enligt propositionen skulle bliva fallet.
Höjningen av avgifterna för de lägsta abonnemangsklasserna, vilken
dock gjorts förhållandevis lägst, intager eu så grundläggande plats i
Kungl. Maj:ts förslag — samtliga däri inbegripna abonnemangshöjningar
beräknas inbringa 3,150,000 kronor — att det enligt utskottets bestämda
uppfattning måste vara uteslutet att biträda någotdera av berörda, i
motionerna framlagda förslag. Då emellertid abonnenterna i de nuvarande
40-kronorsklasserna synas böra beredas någon ersättning för
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
11
höjningen av avgiften, har utskottet velat förorda, att abonnemangsavgift
av 50 kronor vid A-station må medföra rätt till högst 1,200
lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året ävensom att
i fråga om B-stationerna avgiften å 50 kronor må berättiga till högst
900 avgiftsfria lands- och rikssamtal, mot för närvarande 900 respektive
600 samtal. Eu sådan höjning av antalet samtal för ifrågavarande
abonnemangsklasser har, enligt vad utskottet från telegrafstyrelsen erfarit,
uppskattningsvis beräknats föranleda en årlig inkomstminskning av
100,000 kronor mot vad fallet skulle bliva enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Med hänsyn till de långa avståndena i vårt land har utskottet
vidare funnit det önskvärt, att höjningen av avgifterna för rikssamtal
kunde göras mindre stark än det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
innebär. De i merberörda promemoria lämnade upplysningarna synas
ock giva vid handen, att en begränsning av höjningen till 20 öre för
samtalsperiod, varigenom den högsta avgiften för period komme att
utgå med 180 öre i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 240 öre, ej
skulle medföra en alltför skarp beskärning av inkomsterna av avgiftshöjningen.
Minskningen i inkomst i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag
skulle enligt promemorian uppgå till 83,000 kronor, ett belopp som
från telegrafverkets synpunkt är av mindre betydelse, medan för allmänheten
avgifternas begränsning på antytt sätt skulle bliva till ej ringa
fördel. Utskottet får alltså för sin del förorda, att den i telefonreglementet
§16 intagna taxan för rikssamtalsavgifter bestämmes sålunda:
då avståndet icke överstiger 45 km. ..
.............................. 10
öre,
» »
överstiger
45
men
icke
90 km.................................
.............................. 20
» .
» J)
»
90
»
)>
180
» .............................
.............................. 40
» ,
» »
)»
180
»
»
270
» ................................
............................... 50
H
» »
»
270
»
»
450
» .............-..................
............................... 70
» ,
n »
))
450
»
»
540
» ................................
............................... 80
» ,
» »
»
540
»
»
630
» ................................
............................... 100
» ,
» »
»
630
»
»
720
» ................................
............................... 120
» ,
» i)
»
720
»
»
810
)) ................................
............................. 150
» ,
» »
»
810 km..
............................... 180
» .
I anslutning till ovan angivna begränsning av höjningen av rikssamtalsavgifterna,
böra såsom i promemorian framhålles, de i propositionen
upptagna avgifterna för s. k. nattsamtal samt förutbeställning
undergå motsvarande reducering.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
Avgifterna för nattsamtal enligt § 17 borde sålunda utgå med:
om avgiften per period enl. § 16 skulle utgjort 10 öre................................................... 10 öre
» » » » » » » » » 20 » ................................................... 20 »
» »» » »» » » » » » 40 eller 50 öre...................................... 30 »
» » » » » » » » » 70 » 80 » ....................................... 40 »
» » »> »> » » » » » 100 öre 50 »
» » » » » »» » » » 120 » ................................................ 60 »
m » » » » » m » » 150 » 70 »
» - » »> » » >» » » » 180 » 90 »
Förutbeställningsavgifterna enligt § 20 skulle bliva:
om samtalsavgiften per period icke överstiger 40 öre ..................................................... 10 öre,
» » » » » » 80 » ..................................................... 20 » ,
» » » » » » 120 » ...................................................... 30 » ,
» » » » överstiger 120 » ...................................................... 40 » .
Vad angår det i motionerna I: 132 och II: 310 framförda förslaget,
att taxan för nattsamtal skulle tillämpas jämväl för samtal, som utväxlas
mellan kl. 8 och 9 e. m., synes en sådan anordning, förutom viss inkomstminskning,
medföra den olägenheten, att telefonlinjerna under sagda tid
komme att anlitas i större utsträckning än som under nuvarande förhållanden
är önskvärt. Under sådana omständigheter har utskottet icke
ansett sig kunna biträda sagda förslag.
I den framställning från telegrafstyrelsen, som legat till grund för
den förevarande propositionen, hade telegrafstyrelsen föreslagit införande
av en särskilt s. k. anläggningsavgift, att utöver inträdesavgiften utgå
intill dess normalare prislägen åter inträdde. Styrelsen framhöll därvid,
att telegrafverkets ökade utgift för en abonnentanläggning stigit med i
medeltal 200 kronor vid stationer, där telegrafverket vidkännes kostnaden
för lednings anordnande inom visst avstånd från stationen, samt med
100 kronor beträffande abonnemang vid stationer, där dylik s. k. frikrets
icke förekommer och således abonnenterna själva hava att vidkännas
kostnaden för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten.
Telegrafstyrelsen hemställde ock, att anläggningsavgiften skulle bestämmas
till sagda belopp. Några dylika avgifter äro icke upptagna i propositionen;
och har departementschefen såsom skäl härför anfört, att en
anläggningsavgift till det av telegrafstyrelsen ifrågasatta beloppet komme
att verka nära nog prohibitivt till skada särskilt för avlägsna orter i vissa
delar av landet. De av styrelsen framhållna svårigheter, som på grund
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
K5
av knappheten a materiel för närvarande vållades genom det starka tillloppet
av abonnenter, borde enligt departementschefens mening mötas
på annat sätt, exempelvis genom att för viss rayon och viss tid vägra
mottaga nya abonnenter eller tillsvidare avvisa redan anmälda abonnemang,
varvid tiden för anmälningarna väl i allmänhet bleve avgörande.
De av utskottet ovan förordade jämkningarna i Kungl. Maj:ts förslag
komma såsom nämnt att medföra viss, om än ej större, nedsättning
i de av departementschefen beräknade inkomsterna av telegrafverket.
Med hänsyn å ena sidan härtill och å andra sidan till den
ökning i driftkostnaderna för telegrafverket, som föranledes av riksdagens
beslut angående krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst, har utskottet ansett, att berörda av telegrafstyrelsen
förordade utväg att bereda telegrafverket en inkomstökning
icke bör alldeles lämnas obeaktad.
Till att börja med är att märka, att de abonnenter, som själva hava
att bestrida utgifterna för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten,
fått på grund av prisstegringen vidkännas en faktisk anläggningskostnad
utöver vad som tidigare varit fallet. Det synes under
sådana omständigheter icke vara mer än skäligt, att abonnenterna vid
stationer, där telegrafverket utan särskild ersättning anordnar ledning
inom den s. k. frikretsen, få vidkännas en anläggningsavgift, som svarar
mot den ökade kostnaden för telegrafverket för sådant abonnemang i
jämförelse med abonnemang vid station, där frikretsområde ej förekommer.
Om sålunda abonnenter vid stationer med frikrets påläggas en
anläggningsavgift av 100 kronor, skulle de i allmänhet icke komma i
sämre ställning än abonnenter, som själva få vidkännas kostnaderna för
hela ledningen, men som alltså icke skulle hava att erlägga någon anläggningsavgift
till telegrafverket. En efter nu angivna grunder bestämd
engångsavgift komme tydligen icke att verka mera prohibitivt än kostnadsökningarna
för ledningarnas framdragande i avseende å abonnenter
vid stationer utan frikrets. Det torde böra erinras, att telegrafstyrelsen
avsett att pålägga anläggningsavgift jämväl å sådana abonnemang, beträffande
vilka för närvarande vissa undantagsbestämmelser gälla.
Enligt utskottets uppfattning är en urgallring av ny tillträdan de
abonnenter genom införande av en anläggningsavgift att föredraga framför
den av departementschefen förordade anordningen, som synes komma
att leda därhän, att telegrafstyrelsen skulle bliva nödsakad att tillämpa
ett slags ransonering av telefonabonnemangen i riket, vars genomförande
efter rättvisa grunder torde stöta på hart när oöverkomliga svårigheter.
Utskottet har alltså jämväl i nu berörda förhållande funnit ett stöd för
14
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
sin uppfattning- om lämpligheten att beträffande abonnenter vid stationer
med frikrets införa en provisorisk anläggningsavgift.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till något uttalande på
grund av de i propositionen föreslagna ändringarna i telefonreglementet,
vilka givetvis, efter det av riksdagen beslutade inköpet av det enskilda
telefonnätet i Stockholm med omnejd, även böra tillämpas inom den
s. k. Stockholmsrayonen.
Mot förslaget om ändring i telegrafreglementet har utskottet icke
haft något att erinra.
Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av de ifrågavarande kungörelserna
torde Kungl. Maj:t böra fatta beslut.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må beträffande de riksdagen underställda
förslagen till kungörelser om ändringar i vissa
delar av gällande telefon- och telegrafreglementen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla vad här ovan blivit
i ämnet anfört.
Stockholm den 10 juni 1918.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. It.
Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, O. Bergqvist, G. G. Ekman, J. L. Widell, A. Pers,
greve N. F. Posse, N. Åkesson och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, K. Andersson i
Skivarp, J. Olofsson i Digernäs, *4. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H.son
Waldén, G. Odqvist, G. B. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, A. Wiklunå i Brattfors, O.
Nilsson i Örebro och A. Mossberg.
Reservation
av herr J. B. Eriksson i Grängesberg.
Statsutskottets utlåtande Nr Hell.
15
Bil ärja 1.
P. M.
i anledning av vad i motionerna 1:132 och II: 312 föreslagits rörande Kungl.
Maj:ts proposition om ändringar i vissa delar av telefon- och
telegrafreglementena.
Hörande abonnemangsavgifterna liava i motionerna yrkats följande ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag:
i motionen 1:132.
att vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna för
lokal och betjäning (bär nedan benämnda A-stationer*), den nuvarande lägsta
abonnemangsklassen (med högst 900 samtal) skall bibehållas oförändrad vid 40
kronor, under det att Kungl. Maj:t föreslagit dess höjning till 50 kronor, att en
ny abonnemangsklass med rätt till högst 1,500 samtal och med 60 kronors abonnemangsavgift
skall införas, under det att Kungl. Maj:t föreslagit att avgiften för
abonnemang med 900—2,500 samtal skulle höjas från 60 till 80 kronor, samt att
denna nya abonnemangsklass skall liksom den nuvarande lägsta klassen vara
avsedd för bostäder;
att vid station, beträffande vilken abonnenterna hava att vidkännas kostnaderna
för lokal och betjäning och där följaktligen lokalsamtal få utväxlas till
obegränsat antal (bär nedan benämnda B-stationer), skola förutom den nuvarande
och av Kungl. Maj:t ej ändrade lägsta abonnemangsklassen, finnas — liksom i
motionen föreslagits beträffande A-stationerna — fem abonnemangsklasser, vilkas
sam talsan tal och avgifter förhålla sig till de av Kungl. Maj:t föreslagna, på sätt
följande tablå utvisar:
Motionen.
högst 900 samtal............ kronor 40,
» 1,500 » » 60,
» 2,500 » » 80,
» 5,000 » » 130,
över 5,000 » » 180,
högst 600 samtal............ kronor 50,
» 2,000 > ............ » 80,
» 4,000 » » 130,
över 4,000 » ''............ » 180;
i motionen II: 312.
att vid såväl A- som B-stationer akonnemangsavgifterna för de två lägsta
abonnemangsklasserna måtte bibehållas vid 40 respektive 60 kronor, under det att
Kungl. Maj:t föreslagit avgifternas höjning till 50 respektive 80 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
Den ekonomiska innebörden av motionen 1:132 kan icke med tillgängligt
statistiskt material till fullo utredas, emedan uppgift givetvis saknas om, huru
stort antal abonnenter hava sådant årligt samtalsantal, att de skulle komma att
hänföras till de för både A- och B-stationerna föreslagna nya klasserna med
högst 1,500 samtal, eller huru många av nuvarande abonnenter vid B-stationerna
skulle komma att införas i de ändrade klasserna med 2,500, 5,000 och över 5,000
samtal. Med ledning av den senaste tillgängliga statistiken — avseende förhållandena
vid 1916 års slut — rörande abonnenternas fördelning å skilda abonnemangsklasser
kan emellertid med tämlig säkerhet beräknas, att bibehållandet av
40 kronors abonnemangsavgift för abonnemang vid A-stationer med högst 900
och för abonnemang vid B-stationer med högst 600 samtal samt höjning till
allenast 60 kronor av abonnemang vid såväl A- som B-stationer med högst 1,500
samtal skulle medföra minst 1,500,000 kronor lägre abonnemangsinkomst än i
Kung! Maj:ts förslag utgåtts från. Däremot finnes ingen som helst ledning för
bedömande av, vilken minskning i beräknade abonnemangsavgifter skulle uppkomma
genom att för abonnemang vid B-stationer avgifterna beräknades enligt
förslaget i motionen efter 900, 2,500 och 5,000 samtal i stället för efter 600,
2,000 och 4,000 samtal; någon större ekonomisk räckvidd hava dessa förslag likväl
icke.
Den ekonomiska innebörden av motionen II: 312 kan med ledning av nj^ssnämnda
statistik beräknas till omkring 2,000,000 kronor lägre abonnemangsinkomst
än som utgåtts från i Kung! Maj:ts förslag. Då hela ökningen i abonnemangsavgifter
enligt Kung! Maj ds förslag uppskattats till omkring 3,150,000 kronor,
skulle motionens bifallande medföra en betydande rubbning i Kung!. Majds
budgetförslag.
Börande båda motionerna torde därjämte böra observeras, att om de föreslagna
ändringarna vidtagas i Kung! Majds förslag, kunna icke de av Kung!.
Majd omförmälda höjningarna i avgifterna för abonnemang å anknutna apparater
vidtagas, i följd varav än ytterligare reduktion i Kung! Maj ds budgetförslag
skulle bliva en följd.
Båda motionerna synas utgå från den felaktiga förutsättningen, att de två
lägsta abonnemangsklasserna skulle huvudsakligen omfatta de ekonomiskt mindre
bärkraftiga abonnenterna. Det bör då upplysas, att vid 1916 års slut icke mindre
än 83,8 procent av samtliga abonnemang, för vilka telefonreglementets bestämmelser
gälla (abonnemang inom Stockholmsområdet således undantagna) tillhörde
40- och 60-kronors klasserna, ungefär lika fördelade på dessa två klasser.
Beträffande motionen II: 312 bör framhållas, att den skulle medföra ett allt
för stort hopp i avgiftsskalan från 60 kronor för abonnemang med högst 2,500
respektive 2,000 samtal till 130 kronor för abonnemang med högre samtalsantal.
Utan att i detalj bemöta vad i motionerna anförts till stöd för de framställda
yrkandena, torde dock få beträffande motionen II: 312 anmärkas, att »den
större affärsvärlden, bankerna, industrien etc.» säkerligen icke lägga så stort beslag
på landsledningarna mellan växel- och centralstationer, som i motionen uppgives,
utan gäller väl detta egentligen riksledningarna, ävensom att det ej är
riktigt såsom i motionen uppgives, att det händer »att gemensamma huvudledningar
mellan växel- och centralstationer helt avkopplas från det allmännas tjänst
och ställas uteslutande till vissa abonnenters förfogande». Härmed torde avses
telefonreglementets stadgande om rätt för abonnent att under de delar av dygnet,
då en station hålles stängd, mot särskild avgift abonnera på s. k. extra förbind
-
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
17
ning med niirmaste öppna station. Härigenom kränkes ingen annans rätt, men
skulle vid en och samma station flera abonnenter än som med tillgängliga antalet
ledningar är möjligt önska abonnera på dylik extra förbindning, så skola
de alla hänvisas till att begära anordnande av extra öppenhållning av stationen,
därför kostnaderna bestridas av abonnenterna gemensamt.
Den i motionen I: 132 framförda tanken om införande av en helt ny abonnemangsklass
kan väl synas teoretiskt riktig, men i praktiken skulle densamma
icke vara lycklig. Tvärtom måste nog utvecklingen gå hän mot minskande av
antalet abonnemangsklasser, ty det är icke lämpligt att hava många abonnemangsklasser
med små skillnader emellan dem i avseende å samtalsantalet.
Slutligen torde böra framhållas, att Kungl. Maj:ts förslag till ökning av
avgifterna för de lägsta abonnemangsklasserna i realiteten innebär endast mycket
måttliga höjningar av dessa abonnenters utgifter för sina telefonabonnemang.
För den lägsta abonnemangsklassen skulle ökningen bliva 2 kronor 50 öre i
kvartalet, således icke ens en krona i månaden, samt för den näst lägsta klassen
5 kronor i kvartalet. I betraktande av de abnormt höjda omkostnaderna för telefondriften
måste detta sägas innebära en ganska ringa ökning i avgifterna, och
för den enskilde, som under senare åren fått vänja sig vid utgiftsstegringar med
100-tals procent på de flesta förnödenheter, torde de mycket blygsamma höjningar,
varom här är fråga, te sig ganska naturliga.
Vidkommande förslaget i motionen I: 132 om ändring av tiden för nattsamtals
utväxlande från kl. 9 till kl. 8 e. m., kan icke någon utredning lämnas angående
den ekonomiska innebörden av ett bifall därtill. Emellertid torde kunna
med säkerhet antagas, att en stor mängd samtal, som nu till följd av stationernas
stängning eller av andra orsaker icke kunna uppskjutas till efter kl. 9 e. m. och
som således nu betalas såsom dagsamtal, skulle komma att utbytas mot nattsamtal,
vilket skulle medföra inkomstminskning för telegrafverket. Vidare kan
man förutse, att en del samtal, som nu ej komma till stånd på grund av dagtaxans
storlek, skulle tillkomma, om avgiften kunde beräknas efter den billigare
nattaxan. Enär dock på de flesta ledningarna redan nu förekomma så många
samtal under aftonen och förnatten, att det icke skulle bliva möjligt att framföra
så synnerligen mycket större antal samtal under denna tid, torde den eventuella
ökningen i inkomster näppeligen komma att uppväga den nyssnämnda minskningen
i inkomsterna. I övrigt torde böra betonas, att den starka belastningen
av telefonledningarna icke inbjuder till att genom minskning i avgifter framkalla
ökad trafik av måhända ofta obehövlig art, utan torde snarare, för att icke än
mera försämra framkomstmöjligheterna under tiden intill dess nya ledningar
åter kunna börja utföras, åtgärder böra vidtagas för att i nyss angiven riktning
begränsa samtalens antal.
Med anledning av framställd förfrågan, vilken ekonomisk konsekvens som
skulle uppkomma genom att höjningen i rikssamtalstaxan begränsades för de
längre avstånden och vilka jämkningar i anledning därav borde göras i övriga
avgiftsbelopp, torde få meddelas följande.
Billighetsskäl kunna onekligen anföras för att vidtaga procentuellt lägre
höjningar i avgifterna för rikssamtal å de längre avstånden än å de kortare.
Följande alternativa förslag torde därvid böra komma i betraktande:
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 112 höft. (Nr 231.)
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
30-öres samtal höjas till
40- » » » »
50- » » » »
60- » » » »
80- » » » »
40 öre,
enligt Kungl. Maj:ts förslag,
50 »
»
70 »
» »
»
»
80 »
» »
»
100 » ,
i stället för » »
»
» 110 öre
» » » 140 »
» » » 190»
» » » 240 »
Stannar man vid de sålunda ifrågasatta lägre höjningarna (till 120, 150 och
180 öre), torde minskningen i den av Kungl. Maj:t beräknade sam talsinkomsten
bliva omkring 83,000 kronor för år räknat, men om man bestämmer sig för de
ovan föreslagna högre beloppen (130, 160 och 200 öre), lärer minskningen komma
att utgöra endast omkring 60,000 kronor för år. Vid dessa beräkningar har
dock hänsyn ej tagits till den visserligen mycket ringa minskning i inkomster,
som skulle uppkomma genom att, därest avgifterna för rikssamtal sattes till de
sålunda alternativt ändrade beloppen, jämväl någon rubbning bör ske i de uti
telefonreglementets §§17 och 20 mom. 1 omnämnda avgifter för nattsamtal och
förutbeställning av samtal. Dessa avgifter torde nämligen då böra ändras på
följande sätt:
I § 17 bör:
om beloppet 110 ändras till 100, avgiften 60 ändras till 50
» » 140 » » 120 (eller 130), avgiften 70 ändras till 60
» » 190 » » 150 ( » 160), » 90 » » 70 (eller 80)
» » 240 » » 180 ( » 200), » 120 » » 90 ( » 100).
I § 20 bör:
om beloppet 140 å första stället ändras till 120 (eller 130), avgiften 40 ändras till 30,
» » 140 å senare stället » » 120 ( » 130), » 60 » » 40.
Stockholm den 6 mars 1918.
Herman Itydin.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
Samtalsavgifter för ett telefonsamtal utgör,
1
i
e j
över-
45 km.
90 km.
180 km.
Inu ........................................
10 öre
20 öre
30 öre
! Sverige <
enligt förslaget ........................
—
—
—
10 Öre
20 öre
40 öre
50 km.
100 km.
150 km.
1914.....................................
_
_
_
25 öre
35 öro
50 öre
Danmark1)
nu .......................................
—
—
»
»
J>
10 km.
15 km.
25 2) km.
50 km.
100 km.
150 km.
1914 .....................................
—
15 öre
25 öre
35 öre
50 öre
nu ........................................
—
»
»
»
60 »
Norge
enligt telegrafstyrelsens förslag,
vilket upptagits av regeringen,
men ännu ej prövats av riksdagen
10 öre 2)
15 öre
/SO Ört
30 öre
40 öre
~
25 km.
50 km.
100 km.
1914 .....................................
_
_
20 pf.
25 pf.
50 pf.
—
Tyskland
nu s).......................................
—
22 »
27i d
55 »
—
För ilsamtal fördubblas ovanstående avgifter i Danmark och 3-dubblas i övriga här nämnda länder.
Danmark: Tillkommer för begagnandet av längre undervattenskablar:
50 öre mellan Själland och Jylland.
25 » » » » Fyn.
25 » » Lolland » Längd and.
2) Norge: På bilinjer ej överstigande 10 km.: 10 öre.
8) Tyskland: Höjningen uppkommen genom 10 procents förhöjning av avgiften för ett vanligt samtal. För
ilsamtal 3-dubblas icke tilläggsavgiften, utan utgår med samma belopp som för vanliga samtal.
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
21
Bilaga 2.
da ledningens längd (Februari 1918)
stiger
överstiger
i \
270 km.
450 km.
540 km.
630 km.
720 km.
810 km.
810 km.
40 öre
50 öre
60 öre
80 öre
100 öre
130 öre
160 öre
_
nu
50 öre
70 Öre
80 Öre
110 öre
140 öre
190 öre
240 öre
—
enligt förslaget)
200 km.
300 km.
400 km.
400 km.
75 öre
100 öre
150 öre
_
_
_
200 öre
_
1914
''
/Danmark.
»
»
»
—
»
nu
250 km.
400 km.
550 km.
750 km.
1,000 km.
550 km.
1,000 km.
75 öre
100 öre
125 öre
—
—
—
150 öre
—
1914
90 »
120 »
150 »
—
175 öre
200 öre
175 »
200 öre
nu
Norge.
500 km.
1,000 km.
1,000 km.
__
_
100 pf.
_
_
150 pf.
_
200 pf.
1914
[•Tyskland.
—
—
no »
—
—
165 »
—
220 »
nu
Stockholm den 27 februari 1918.
Markus Uppling.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
Inrikes telegramavgifter *)
Vanligt telegram.
Il-telegram.
i
Ordavgift.
Tilläggs-
avgift
per
telegram.
Minimi-
avgift
per
telegram.
Ordavgift.
Tilläggs-
avgift
per
telegram.
Minimi-
avgift
per
telegram.
11914...............................
5 öre
95 öre1)
15 öre
1
75 öre1)
Sverige ■
nu..................................
»
30 öre
—
»
90 öre
—
enligt förslaget ..................
»
—
100 öre2)
»
—
800 öre1)
[1914.................................
5 öre
—
50 öre2)
15 öre
—
150 öre2) j
nu...................................
»
—
->
»
—
»
Danmark
enligt telegrafdirektoratets för- slag, vilket upptagits av re- geringen, men ännu ej prö- vats av riksdagen............
»
100 öre2)
»
300 öre1)
1914.................................
5 öre
—
50 öre2)
15 öre
—
150 öre2) j
Norge
nu...................................
»
—
»
»
—
»
enligt telegraf styrets förslag,
vilket dock icke upptagits
av regeringen..................
»
—
100 öre2)
»
—
300 öre2) 1
Tyskland
1914.................................
5 pf
—
50 pf2)
15 pf
—
150 pf2)
nu.................... ..............
7 pf6)
5)
70 pf6)5)
17 pf5)
6)
170 pf6)5)
*) För högst 5 ord.
8) » m 10 »
#) » » 20 »>
4) Egentliga lokaltelegram finnas icke i Danmark. Såsom ett slags ersättning gäller följande nedsatta taxa
inom envar av de s. k. »landsdelerne». »Landsdel emea äro: 1) Sjselland med tillhörande öar; 2) Bornholm; 3) Lolland—Falster
med tillhörande öar; 4) Fyen med tillhörande Öar; 5) Jylland med tillhörande öar. Den för »landsdelerne»
gällande nedsatta taxan utgör:
för ett vanligt telegram: 3 öre per ord, minst 30 öre per telegram om högst 10 ord.
6) 1 Tyskland är sedan den 1 augusti 1916 tilläggsavgifter 2 pfennig per ord, dock minst 10 pfennig per
telegram. Ett vanligt telegram om 5 ord kostar alltså 60 pf mot 50 pf förut, och ett 10-ordigt vanligt telegram
70 pf mot 50 pf Förut.
6) För 10 ord.
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
23
(februari 1918).
Bilaga 3.
Lokal-telegram.
Press-telegram.
Ordaygift.
Tilläggs-
avgift
per
telegram.
Minimi-
avgift
per
telegram.
Ordavgift.
Tilläggs-
avgift
per
telegram.
Minimi-
avgift
per
telegram.
i
i
1
2,5 öro
25 öro'')
25 öre2)
2,5 öre
25 öro2)
25 öre2)
1914 ....
»
15 öre
15 öre
nu ..................
, Sverige
»
—
50 öre*)
))
—
100 öre1)
enligt förslaget...
............
4>
*)
4\
2 öre
—
40 öre8)
1914 ...............
4"\
4)
4\
)
»
»
nu ..................
1
Danmark
2,5 öre
—
100 öre1)
2,5 öro
25 öre2)
2,5 öre
50 öre3)
1914 ...............
5 öre
_
50 öre2)
»
—
»
nu ..................
Norge
»
100 öre1)
»
—
100 öre3)
3 pf
5 pf5)
_
6)
30 pf2)
50 pf6)5)
1914 ...............
nu .................
...........| T3''skland
Stockholm den 27 februari 1918.
Markus Uppling.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1918:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet s. 1 i texten