Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.

1918-06-10 · 22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:231, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.11.

Nr 231.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1918 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

om ändringar i vissa delar av gällande telefon- och

telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Genom en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1918 dagtecknad

proposition, nr 77, vilken hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över eivilärenden samma dag, begärt riksdagens yttrande över följande

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av telefonreglementet.

Härigenom förordnas, att § 10 mom. 1 och 2, § 15 mom. 2, § 16

mom. 1, § 17, § 18 mom. 2 och § 20 i telefonreglementet den 29 november

1915 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ io.

1. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägges dels inträdesavgift

med 25 kronor, dels ock årlig abonnemangsavgift enligt vad

i mom. 2 stadgas.

För abonnemang å huvudapparat av särskild typ samt å huvudapparat

att uppsättas ombord å fartyg eller utomhus liksom ock för

tillfälligt abonnemang å huvudapparat fastställer telegrafstyrelsen särskilda

avgifter, och äger styrelsen jämväl bestämma, under vilka villkor

abonnentapparat må av abonnenten upplåtas till begagnande av andra.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 112 höft. (Nr 231.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

2. Abonnemangsavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat

utgår, för helt år räknad, enligt följande taxa:

1. Vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna

för lokal och betjäning:

för högst 900 lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året ............ kr. 50 (se anm.),

» 2,500

d:o

d:o

............ » 80,

» 5,000

d:0

d:o

............ » 130,

över 5,000

d:0

d:o

............ » 180.

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 50 kronor, är avsedd för bostäder och får icke utan telegrafstyrelsens

medgivande förekomma i lokal, som av närings- eller yrkesidkare användes för hans rörelses bedrivande.

Telegrafverket förbehålles rätt att å varje huvudledning för lägsta klassens abonnemang intaga mer

än en abonnentapparat.

II. Vid station, beträffande vilken abonnenterna hava att vidkännas

kostnaderna för lokal och betjäning, och där följaktligen

lokalsamtal få utväxlas till obegränsat antal:

då inga avgiftsfria lands- eller rikssamtal få utväxlas ....................................... kr. 30 (se anm.),

för högst 600 avgiftsfria lands- och rikssamtal om året................................... » 50,

» 2,000

d:o

d:o ..........

.......................... » 80,

» 4,000

d:o

d:o ..........

......................... » 130,

över 4,000

d:o

d:o ..........

........................ » 180.

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 30 kronor, får, enligt telegrafstyrelsens bestämmande, förekomma

:

l:o) vid station, där inkomsten av abonnemangsavgifter är så ringa, att för anläggningens ekonomiska

bärighet måste förutsättas, att samtalsavgift erlägges för varje landssamtal;

2:o) vid station, som är ensam inom sitt taxeområde eller belägen inom ett område, där i övrigt endast

finnas fristående samtalsstationer eller stationer av det under l:o) nämnda slag och således avgiftsfria landssamtal

icke kunna utväxlas.

Om det antal samtal, som skall läggas till grund för bestämmande

av abonnemangsavgiftens storlek, överstiger 10,000 om året, är abonnenten,

om telegrafstyrelsen sådant påfordrar, pliktig erlägga avgift för

abonnemang å ytterligare en huvudapparat.

Med samtal förstås i detta moment fullbordad koppling för avgående

samtal.

§ 15.

2. För landssamtal med företrädesrätt utgår för varje påbörjad

tidsperiod om tre minuter samtalsavgift med 10 öre, då sådant samtal

utan företrädesrätt skulle befordrats utan samtalsavgift, men i andra fall

med 30 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

a

§ 16-

1. För rikssamtal utgår för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter

samtalsavgift, beräknad efter det geografiska avståndet över land

mellan de två taxestationer, till vilkas områden avgångs- och adressapparaterna

höra, enligt följande taxa:

då nämnda avstånd icke överstiger 45 km................................................................... 10 öre,

•>

»

»

överstiger

45 men

icko

90 km.........................

........................... 20

»

>>

.»

»

90 »

»

180

» ..........................

.......................... 40

»

»

»

.1

)>

180 »

»

270

» .........................

.......................... 50

»

»

»

))

270 »

)>

450

)) ..........................

........................ 70

))

»

»

»

450 »

»

540

)» ...............

........................... 80

»

»

»

»

540 »

»

630

)) .........................

...........................no

»

»

»)

»

»

630 »

»

720

» ..........................

........................... 140

»

»

»

»

720 »

))

810

» ......

........................... 190

»

»

»

))

810 km..

........................... 240

»

För Gottland mätes ovannämnda avstånd över Visby och Stockholm

samt för Öland över Kalmar. I de fall då en mätning efter det direkta

geografiska avståndet mellan en taxepunkt på Gottland och en på fastlandet

skulle medfört lägre avgift än vid avståndsmätningen över Visby

och Stockholm, nedsättes avgiften till närmast lägre belopp, varvid dock

ej lägre avgift skall utgå än den för samtal Visby—Stockholm fastställda.

Taxetablå över samtalsavgifter för rikssamtal utfärdas av telegrafstyrelsen.

§ 17.

För rikssamtal, som påbörjats mellan kl. 9 e. m. och kl. 7 f. m.,

utgör samtalsavgiften för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter:

om

avgiften per period enligt § 16 skulle utgjort

10 öre ..............................

.................. 10 öre,

»

»

»

»

»

» n

»

»

20 » ..............................

.................. 20 » ,

»

)»

» •

»

»>

» »

»

»

40 eller 50 öre ...!..............

.................. 30 »,

m

n

»

»

»•

n n

»

m

70 » 80 » ..................

.................. 40 »,

it

it

»

»

»

» »

»

»

110 öre ..............................

.................. 60 »,

»

»

»

»

»

» »

»

»

140 » .............................

................. 70 »,

»

»

»

»

»

» »

»

»

190 » ..............................

.................. 90 »,

»

»

»

»

»

» »

»

»

240 » ..............................

................. 120 ».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

§ 18-

2. För rikssamtal i särskilt trängande fall med företrädesrätt jämväl

framför de i mom. 1 avsedda samtal utgår, utöver tre gånger vanlig

samtalsavgift, en avgift av 100 kronor för varje samtal.

§ 20.

1. Skall till viss apparat i förväg framföras underrättelse om förestående

samtal eller viss person tillkallas för samtal, utgår för sådan

beställning, oavsett samtalets slag, särskild avgift med följande belopp:

om samtalsavgiften per period icke överstiger 40 öre ...................................................... 10 öre,

» » » » » » 80 » ...................................................... 20 »,

» » » » » » 140 » 40 »,

» » » » överstiger 140 » 60 » .

2. Om för sådan beställnings framförande erfordras anlitande av

särskilt bud, utgår dessutom budsändningsa vgift:

när den person, som skall tillkallas, är bosatt inom det av telegrafstyrelsen

för varje station fastställda budsändningsområde, med 30 öre, och

i andra fall enligt telegrafreglementets bestämmelser angående telegrams

befordring med post, gångbud eller ilbud.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1918.

Förslag

v till

kungörelse om ändring 1 vissa delar av telegrafreglementet.

Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1 och 2, § 19 mom. 1, § 24

mom. 2, § 37 mom. 2 och 3, § 40 mom. 2, § 45 och § 53 mom. 2 i

telegrafreglementet den 27 maj 1909 skola erhålla följande ändrade lydelse:
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2''rf!*

5

§ 17.

1. För inländskt telegram om högst tio ord erlägges avgift med

en krona. Innehåller telegrammet flera än tio ord, ökas avgiften med

fem öre för varje överskjutande ord.

2. Å de orter, som av telegrafstyrelsen bestämmas, må i vanlig

ordning till befordring mottagas telegram, adresserade till personer, som

äro bosatta å samma ort. Avgiften för dylikt lokalielegram utgår med

hälften av det belopp, som enligt mom. 1 bör erläggas för ett vanligt

telegram med samma antal ord, dock med iakttagande att, om ordantalet

är udda, avgiften beräknas efter närmast högre jämna ordantal.

Till adressater, som äro boende utom telegrafstationens telegrambäringsområde

och icke äro abonnenter å rikstelefon inom det nät, som

lyder under centraltelefonstationen i orten, skola lokaltelegrammen i vanlig

ordning befordras med gång- eller ilbud eller med post mot därför

fastställda avgifter, vilka erläggas utav avsändaren.

För inländskt telegram från eller till Gottland under de tider av

året, då regelbunden daglig postförbindelse mellan Gottland och fasta

landet saknas, samt för inlänskt telegram från eller till Gottska Sandön

erlägges samma avgift som för lokal telegram.

§ 19-

1. Avsändare eller adressat eller enderas befullmäktigade ombud,

som, därest sådant är behövligt, behörigen legitimerat sig, äger inom

tio månader, räknat från och med månaden näst efter den, under vilken

telegram inlämnats till befordring, låta på telegrafisk väg begära upplysning

eller meddela föreskrift angående samma telegram, evad befordringen

därav ännu pågår eller blivit avslutad. Härvid erlägges:

a) avgiften för det telegram, som innefattar ifrågavarande begäran

eller föreskrift, och

b) avgiften för svaret, när sådant erfordras eller äskas.

Avsändare eller adressat eller befullmäktigat ombud för endera av

dem kan också för rättelses skull, antingen genom avgångs- eller ankomststationen

eller ock genom någon mellanliggande station, låta helt

eller delvis repetera ett avsänt eller ankommet telegram.

Begäres repetition av adressaten, skall han erlägga avgift enligt

gällande taxa för varje ord, som skall repeteras, dock minst 80 öre.

Avgift erlägges endast för svaret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

§ 24.

2. Kvitto å inlämnat telegram och å den för telegrammet erlagda

avgift tillställes avsändare, som sådant åstundan För dylikt kvitto erlägges

en särskild avgift av tio öre.

§ 37.

2. Avsändaren bör härvid framför adressen i telegrammet införa:

a) då avgift erlägges för inländskt svarstelegram om högst tio ord,

anmärkningen »snar betalt» eller »réponse payée» eller »=RP=»;

b) då avgift erlägges för inländskt svarstelegram om mera än tio ord,

anmärkningen »svar betalt x» eller »réponse payée x» eller »=RPx=»; samt

c) då avgift erlägges för utländskt svarstelegram, anmärkningen

»réponse payée x>> eller »=RPx=».

3. önskar avsändare, att svaret, som förutbetalas, skall befordras

såsom iltelegram (§ 36), utbytes anmärkningen »svar betalt» mot »ilsvar

betalt» och »réponse payée» mot »réponse payée ur g ente» samt »=RP=»

mot »=RPD=», vilka uppgifter skola åtföljas av meddelande om antalet

ord »a;» i samma fall som de, i vilka sådant erfordras för vanliga betalda

svar. Svarsavgiften erlägges då med lika stort belopp som för

ett iltelegram, vilket belopp, om ordantalet i ett inländskt telegram ej

uppgivits, beräknas efter tio ord.

§ 40.

2. För dylik kollationering erlägges särskild avgift, svarande mot

en fjärdedel av befordringsavgiften för ett vanligt telegram av samma

längd och med samma befordringsväg. Undantag från denna bestämmelse

äger rum för statstelegram och tjänstetelegram på hemligt språk,

vilka kollationeras i tjänsteväg och avgiftsfritt.

§ 45.

För inländskt telegrams vidarebefordring från sista telegrafstationen

skall avsändaren å inlämningsstationen erlägga avgift enligt följande bestäm

elser:

a) för befordring med post eller för avlämnande »pöste restante»,

»=GP=», 10 öre, vartill kommer, om postförsändelsen skall rekommenderas,

»=PR=» respektive »=GPR=», en ytterligare avgift av 15 öre;

men är telegram adresserat till svensk telegrafstation för att därifrån

befordras med post till annat land än Danmark eller Norge, erlägges

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

7

postbefordringsavgift, om det skall rekommenderas, av 35 öre, men eljest

av 20 öre;

b) för befordring med gångbud, vilket befordringssätt ej må äga

rum på längre avstånd än 1,5 nymil, 30 öre för varje påbörjad kilometer,

dock med iakttagande att lägsta avgiften är 75 öre; och

c) för befordring med ilbud, som alltid bör begagnas för längre

avstånd än 1,5 nymil, 60 öre för varje påbörjad kilometer, dock med

iakttagande att lägsta avgiften är en krona.

När gång- eller ilbud skall begagnas, deponerar avsändaren det

belopp, avgångsstationen med hänsyn till avståndet anser för ändamålet

erforderligt. Det åligger därefter adresstationen att genom telegram

skyndsamt underrätta avgångsstationen om beloppet av omkostnaderna

för telegrammets vidarebefordring, varefter likvid uppgöres med avsändaren,

som återbekommer vad av honom kan hava blivit för mycket

deponerat, men däremot bör tillskjuta det belopp, varmed utgiften möjligtvis

överstigit den deponerade summan.

§ 53.

2.-För inländskt presstelegram, vilket befordras å sådan tid, att intrång

i den allmänna telegramväxlingen ej åstadkommes, samt under

iakttagande av de föreskrifter i övrigt, telegrafstyrelsen äger meddela

rörande villkoren och ordningen för dylikt telegrams befordring, må

nedsättning i avgiften äga rum till hälften av det belopp, som enligt

§17 mom. 1 bör erläggas för ett vanligt telegram med samma antal

ord, dock med iakttagande att avgiften för sådant presstelegram ej i

något fall må understiga en krona samt att, om ordantalet är udda,

avgiften beräknas, efter närmast högre jämna ordantal.

Rörande avgiften för inländska pressiltelegram och ordningen för

dylika telegrams befordran stadgas i § 36.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1918.

Beträffande de skäl, varå förslagen grundats, får utskottet hänvisa

till propositionen.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 132,

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

av herr K. J. Gustafsson m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 310, av herr B. Nilsson i Landeryd m. fl. Uti förevarande motioner

har hemställts, att riksdagen måtte för sin del föreslå följande ändringar

i Kungl. Maj:ts förslag till ändring i vissa delar av telefonreglementet.

§ 10.

1. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägges dels inträdesavgift

med 25 kronor, dels ock årlig abonnemangsavgift enligt

vad i mom. 2 stadgas.

För abonnemang å huvudapparat av särskild typ samt å huvudapparat

att uppsättas ombord å fartyg eller utomhus liksom ock för

tillfälligt abonnemang å huvudapparat fastställer telegrafstyrelsen särskilda

avgifter, och äger styrelsen jämväl bestämma, under vilka villkor

abonnentapparat må av abonnenten upplåtas till begagnande av andra.

2. Abonnemangsavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat

utgår, för helt år räknad, enligt följande taxa:

I. Vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna

för lokal oeh betjäning:

för högst 900 lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året ........... kr. 40 (se anm.).

»

» 1,500

d:o

d:o

.......... » 60

»

» 2,500

d:0

d:o

............ » 80

»

» 5,000

d:o

d:o

............ » 130

)»

över 5,000

d:o

d:o

............ » 180

utan

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklasserna

telegrafstyrelsens medgivande förekomma i

40

lokal,

och 60

som av

kronor äro avsedda för bostäder och få icke

närings- eller yrkesidkare användes för hans

rörelses bedrivande. Telegrafverket förbehålles rätt att å varje huvudledning för lägsta klassens abonnemang

intaga mer än en abonnentsapparat.

II. Vid station, beträffande vilken abonnenterna liava att vidkännas

kostnaderna för lokal och betjäning och där följaktligen

lokalsamtal få utväxlas till obegränsat antal:

då inga avgiftsfria lands- eller rikssamtal få utväxlas........................................ kr. 30 (se anm.),

för högst 900 avgiftsfria iands- och rikssamtal om året.................................... » 40

» 1,500

d:o

d:o ...........

......................... » 60

» 2,500

d:o

d:o ...........

......................... » 80

» 5,000

d:o

d:o ..........

......................... » 130

över 5,000

d:o

d:o ..........

......................... » 180

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 30 kronor, får, enligt telegrafstyrelsens bestämmande förekomma :

l:o) vid station, där inkomsten av abonnemangsavgifter är så ringa, att för anläggningens ekonomiska

bärighet måste förutsättas, att samtalsavgift erlägges för varje landssamtal;

2:o) vid station, som är ensam inom sitt taxeområde eller belägen inom ett område, där i övrigt endast

finnas fristående samtalsstationer eller stationer av det under l:o) nämnda slag och således avgiftsfria landssamtal

icke kunna utväxlas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231. 9

Om det antal samtal, som skall läggas till grund för bestämmande

av abonnemangsavgiftens storlek, överstiger 10,000 om året, är abonnenten,

om telegrafstyrelsen sådant påfordrar, pliktig erlägga avgift för

abonnemang å ytterligare eu huvudapparat.

Med samtal förstås i detta moment fullbordad koppling för avgående

samtal.

§ !''•

För rikssamtal, som påbörjats mellan kl. 8 e. m. och 7 f. m., utgör

samtalsavgiften för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter:

om

avgiften per period enligt § 16 skulle utgjort

10

öre ................................

................ 10

öre

»

» »

»

» »

»

»

20

» ..................

............... 20

»

»

1) »

» )»

»

40

» eller 50 öre.................

................ 30

»

»

»

-

)) »

»

»

70

O

<X)

................ 40

»

»

» »

»

»

»

»

no

»

................ 60

»

1) »

»

» »

»

»

140

» ................................

................ 70

»

»»

» »

))

» ))

))

»

190

))

................ 90

»

»

)) »

))

» »

»

,,

240

))

................ 120

»

Vidare har till utskottet hänvisats eu av herrar A. Zander och

O. L. Johansson i Vittinge inom andra kammaren väckt motion nr 312,

vari hemställts att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition

i vad det rör förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av

telefonreglemente, § 10 mom. 2, I. beträffande abonnemangsavgift för

abonnent med högst 900 och 2,500 lokalsamtal samt avgiftsfria landsoch

rikssamtal årligen, samt uti II stycket i vad det rör abonnemangsavgiften

för abonnenter med högst 600 och 2,000 avgiftsfria lands- och

rikssamtal.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda

framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.

Telegrafverket har hittills lämnat god avkastning å det i verket nedlagda

kapitalet. De höjningar i telefon- och telegrafavgifterna, som

ifrågasättas i den föreliggande propositionen, äro icke heller avsedda att

åstadkomma ökning i telegrafverkets överskott utan åsyfta allenast att

neutralisera verkningarna av den inträdda utomordentliga prisstegringen

beträffande de materialier, som användas för telefon- och telegrafanläggningarna,

ävensom de avsevärda höjningar i löner och arbetskostnader

vid telegrafverket, med vilka man numera måste räkna. TaxeförhöjninBihang

till riksdagms protokoll 1918. 6 samt. 112 käft. (Nr 231). 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

garna äro ock endast avsedda att bliva provisoriska att gälla till den

1 april 1920,

Utskottet bär väl funnit de ifrågasatta böjningarna av telefon- och

telegramavgifterna i viss mån stå i strid mot det allmänna strävandet

att förbilliga användningen av kommunikationsmedlen. De rådande

exceptionella förhållandena hava emellertid synts utskottet utgöra tvingande

skäl för vidtagande av åtgärder i den riktning, som Kungl. Maj:t

föreslagit. Med anledning av de i ämnet väckta motionerna ävensom

vad i övrigt vid ärendets behandling förekommit, har utskottet dock beträffande

telefonreglementet funnit sig föranlåtet att förorda vissa avvikelser

från propositionen.

Till utskottet har överlämnats en av generaldirektören och chefen

för telegrafstyrelsen upprättad promemoria, vari dels innebörden av

ifrågavarande motioner närmare blivit belyst, dels ock uppgifter meddelats

angående verkningarna av en ifrågasatt avtrubbniug av den i

propositionen upptagna skalan för avgifter för rikssamtal. Sagda promemoria

jämte från telegrafstyrelsen erhållna sammanställningstablåer

över telefonsamtals- och telegramavgifternas storlek i — förutom Sverige

— Norge, Danmark och Tyskland äro såsom bilagor fogade vid

detta betänkande.

Av merberörda promemoria inhämtas, att det i motionerna I: 132

och II: 310 framlagda förslaget att bibehålla den nuvarande avgiften av

40 kronor för abbonnemang vid de i promemorian s. k. A-stationerna

med högst 900 samtal och för abonnemang vid s. k. B-stationer med

högst 600 samtal (lokalsamtal i senare fallet oberäknade) samt höjning

till allenast 60 kronor av abonnemang vid båda slagen av stationer

med högst 1,500 samtal skulle medföra 1,500,000 kronor lägre abonnemangsinkomst

än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Vidare framgår av promemorian,

att förslaget i motionen II: 312, att vid såväl A- som Bstationer

de nuvarande abonnemangsklasserna å 40 och 60 kronor skulle

bibehållas oförändrade, beräknats innebära 2,000,000 kronor lägre inkomst

än enligt propositionen skulle bliva fallet.

Höjningen av avgifterna för de lägsta abonnemangsklasserna, vilken

dock gjorts förhållandevis lägst, intager eu så grundläggande plats i

Kungl. Maj:ts förslag — samtliga däri inbegripna abonnemangshöjningar

beräknas inbringa 3,150,000 kronor — att det enligt utskottets bestämda

uppfattning måste vara uteslutet att biträda någotdera av berörda, i

motionerna framlagda förslag. Då emellertid abonnenterna i de nuvarande

40-kronorsklasserna synas böra beredas någon ersättning för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

11

höjningen av avgiften, har utskottet velat förorda, att abonnemangsavgift

av 50 kronor vid A-station må medföra rätt till högst 1,200

lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal om året ävensom att

i fråga om B-stationerna avgiften å 50 kronor må berättiga till högst

900 avgiftsfria lands- och rikssamtal, mot för närvarande 900 respektive

600 samtal. Eu sådan höjning av antalet samtal för ifrågavarande

abonnemangsklasser har, enligt vad utskottet från telegrafstyrelsen erfarit,

uppskattningsvis beräknats föranleda en årlig inkomstminskning av

100,000 kronor mot vad fallet skulle bliva enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Med hänsyn till de långa avståndena i vårt land har utskottet

vidare funnit det önskvärt, att höjningen av avgifterna för rikssamtal

kunde göras mindre stark än det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget

innebär. De i merberörda promemoria lämnade upplysningarna synas

ock giva vid handen, att en begränsning av höjningen till 20 öre för

samtalsperiod, varigenom den högsta avgiften för period komme att

utgå med 180 öre i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 240 öre, ej

skulle medföra en alltför skarp beskärning av inkomsterna av avgiftshöjningen.

Minskningen i inkomst i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag

skulle enligt promemorian uppgå till 83,000 kronor, ett belopp som

från telegrafverkets synpunkt är av mindre betydelse, medan för allmänheten

avgifternas begränsning på antytt sätt skulle bliva till ej ringa

fördel. Utskottet får alltså för sin del förorda, att den i telefonreglementet

§16 intagna taxan för rikssamtalsavgifter bestämmes sålunda:

då avståndet icke överstiger 45 km. ..

.............................. 10

öre,

» »

överstiger

45

men

icke

90 km.................................

.............................. 20

» .

» J)

»

90

»

)>

180

» .............................

.............................. 40

» ,

» »

)»

180

»

»

270

» ................................

............................... 50

H

» »

»

270

»

»

450

» .............-..................

............................... 70

» ,

n »

))

450

»

»

540

» ................................

............................... 80

» ,

» »

»

540

»

»

630

» ................................

............................... 100

» ,

» »

»

630

»

»

720

» ................................

............................... 120

» ,

» i)

»

720

»

»

810

)) ................................

............................. 150

» ,

» »

»

810 km..

............................... 180

» .

I anslutning till ovan angivna begränsning av höjningen av rikssamtalsavgifterna,

böra såsom i promemorian framhålles, de i propositionen

upptagna avgifterna för s. k. nattsamtal samt förutbeställning

undergå motsvarande reducering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

Avgifterna för nattsamtal enligt § 17 borde sålunda utgå med:

om avgiften per period enl. § 16 skulle utgjort 10 öre................................................... 10 öre

» » » » » » » » » 20 » ................................................... 20 »

» »» » »» » » » » » 40 eller 50 öre...................................... 30 »

» » » » » » » » » 70 » 80 » ....................................... 40 »

» » »> »> » » » » » 100 öre 50 »

» » » » » »» » » » 120 » ................................................ 60 »

m » » » » » m » » 150 » 70 »

» - » »> » » >» » » » 180 » 90 »

Förutbeställningsavgifterna enligt § 20 skulle bliva:

om samtalsavgiften per period icke överstiger 40 öre ..................................................... 10 öre,

» » » » » » 80 » ..................................................... 20 » ,

» » » » » » 120 » ...................................................... 30 » ,

» » » » överstiger 120 » ...................................................... 40 » .

Vad angår det i motionerna I: 132 och II: 310 framförda förslaget,

att taxan för nattsamtal skulle tillämpas jämväl för samtal, som utväxlas

mellan kl. 8 och 9 e. m., synes en sådan anordning, förutom viss inkomstminskning,

medföra den olägenheten, att telefonlinjerna under sagda tid

komme att anlitas i större utsträckning än som under nuvarande förhållanden

är önskvärt. Under sådana omständigheter har utskottet icke

ansett sig kunna biträda sagda förslag.

I den framställning från telegrafstyrelsen, som legat till grund för

den förevarande propositionen, hade telegrafstyrelsen föreslagit införande

av en särskilt s. k. anläggningsavgift, att utöver inträdesavgiften utgå

intill dess normalare prislägen åter inträdde. Styrelsen framhöll därvid,

att telegrafverkets ökade utgift för en abonnentanläggning stigit med i

medeltal 200 kronor vid stationer, där telegrafverket vidkännes kostnaden

för lednings anordnande inom visst avstånd från stationen, samt med

100 kronor beträffande abonnemang vid stationer, där dylik s. k. frikrets

icke förekommer och således abonnenterna själva hava att vidkännas

kostnaden för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten.

Telegrafstyrelsen hemställde ock, att anläggningsavgiften skulle bestämmas

till sagda belopp. Några dylika avgifter äro icke upptagna i propositionen;

och har departementschefen såsom skäl härför anfört, att en

anläggningsavgift till det av telegrafstyrelsen ifrågasatta beloppet komme

att verka nära nog prohibitivt till skada särskilt för avlägsna orter i vissa

delar av landet. De av styrelsen framhållna svårigheter, som på grund

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

K5

av knappheten a materiel för närvarande vållades genom det starka tillloppet

av abonnenter, borde enligt departementschefens mening mötas

på annat sätt, exempelvis genom att för viss rayon och viss tid vägra

mottaga nya abonnenter eller tillsvidare avvisa redan anmälda abonnemang,

varvid tiden för anmälningarna väl i allmänhet bleve avgörande.

De av utskottet ovan förordade jämkningarna i Kungl. Maj:ts förslag

komma såsom nämnt att medföra viss, om än ej större, nedsättning

i de av departementschefen beräknade inkomsterna av telegrafverket.

Med hänsyn å ena sidan härtill och å andra sidan till den

ökning i driftkostnaderna för telegrafverket, som föranledes av riksdagens

beslut angående krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918 åt befattningshavare

i statens tjänst, har utskottet ansett, att berörda av telegrafstyrelsen

förordade utväg att bereda telegrafverket en inkomstökning

icke bör alldeles lämnas obeaktad.

Till att börja med är att märka, att de abonnenter, som själva hava

att bestrida utgifterna för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten,

fått på grund av prisstegringen vidkännas en faktisk anläggningskostnad

utöver vad som tidigare varit fallet. Det synes under

sådana omständigheter icke vara mer än skäligt, att abonnenterna vid

stationer, där telegrafverket utan särskild ersättning anordnar ledning

inom den s. k. frikretsen, få vidkännas en anläggningsavgift, som svarar

mot den ökade kostnaden för telegrafverket för sådant abonnemang i

jämförelse med abonnemang vid station, där frikretsområde ej förekommer.

Om sålunda abonnenter vid stationer med frikrets påläggas en

anläggningsavgift av 100 kronor, skulle de i allmänhet icke komma i

sämre ställning än abonnenter, som själva få vidkännas kostnaderna för

hela ledningen, men som alltså icke skulle hava att erlägga någon anläggningsavgift

till telegrafverket. En efter nu angivna grunder bestämd

engångsavgift komme tydligen icke att verka mera prohibitivt än kostnadsökningarna

för ledningarnas framdragande i avseende å abonnenter

vid stationer utan frikrets. Det torde böra erinras, att telegrafstyrelsen

avsett att pålägga anläggningsavgift jämväl å sådana abonnemang, beträffande

vilka för närvarande vissa undantagsbestämmelser gälla.

Enligt utskottets uppfattning är en urgallring av ny tillträdan de

abonnenter genom införande av en anläggningsavgift att föredraga framför

den av departementschefen förordade anordningen, som synes komma

att leda därhän, att telegrafstyrelsen skulle bliva nödsakad att tillämpa

ett slags ransonering av telefonabonnemangen i riket, vars genomförande

efter rättvisa grunder torde stöta på hart när oöverkomliga svårigheter.

Utskottet har alltså jämväl i nu berörda förhållande funnit ett stöd för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

sin uppfattning- om lämpligheten att beträffande abonnenter vid stationer

med frikrets införa en provisorisk anläggningsavgift.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till något uttalande på

grund av de i propositionen föreslagna ändringarna i telefonreglementet,

vilka givetvis, efter det av riksdagen beslutade inköpet av det enskilda

telefonnätet i Stockholm med omnejd, även böra tillämpas inom den

s. k. Stockholmsrayonen.

Mot förslaget om ändring i telegrafreglementet har utskottet icke

haft något att erinra.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av de ifrågavarande kungörelserna

torde Kungl. Maj:t böra fatta beslut.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må beträffande de riksdagen underställda

förslagen till kungörelser om ändringar i vissa

delar av gällande telefon- och telegrafreglementen i

skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla vad här ovan blivit

i ämnet anfört.

Stockholm den 10 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. It.

Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, O. Bergqvist, G. G. Ekman, J. L. Widell, A. Pers,

greve N. F. Posse, N. Åkesson och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, K. Andersson i

Skivarp, J. Olofsson i Digernäs, *4. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H.son

Waldén, G. Odqvist, G. B. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, A. Wiklunå i Brattfors, O.

Nilsson i Örebro och A. Mossberg.

Reservation

av herr J. B. Eriksson i Grängesberg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Hell.

15

Bil ärja 1.

P. M.

i anledning av vad i motionerna 1:132 och II: 312 föreslagits rörande Kungl.

Maj:ts proposition om ändringar i vissa delar av telefon- och

telegrafreglementena.

Hörande abonnemangsavgifterna liava i motionerna yrkats följande ändringar

i Kungl. Maj:ts förslag:

i motionen 1:132.

att vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna för

lokal och betjäning (bär nedan benämnda A-stationer*), den nuvarande lägsta

abonnemangsklassen (med högst 900 samtal) skall bibehållas oförändrad vid 40

kronor, under det att Kungl. Maj:t föreslagit dess höjning till 50 kronor, att en

ny abonnemangsklass med rätt till högst 1,500 samtal och med 60 kronors abonnemangsavgift

skall införas, under det att Kungl. Maj:t föreslagit att avgiften för

abonnemang med 900—2,500 samtal skulle höjas från 60 till 80 kronor, samt att

denna nya abonnemangsklass skall liksom den nuvarande lägsta klassen vara

avsedd för bostäder;

att vid station, beträffande vilken abonnenterna hava att vidkännas kostnaderna

för lokal och betjäning och där följaktligen lokalsamtal få utväxlas till

obegränsat antal (bär nedan benämnda B-stationer), skola förutom den nuvarande

och av Kungl. Maj:t ej ändrade lägsta abonnemangsklassen, finnas — liksom i

motionen föreslagits beträffande A-stationerna — fem abonnemangsklasser, vilkas

sam talsan tal och avgifter förhålla sig till de av Kungl. Maj:t föreslagna, på sätt

följande tablå utvisar:

Motionen.

högst 900 samtal............ kronor 40,

» 1,500 » » 60,

» 2,500 » » 80,

» 5,000 » » 130,

över 5,000 » » 180,

högst 600 samtal............ kronor 50,

» 2,000 > ............ » 80,

» 4,000 » » 130,

över 4,000 » ''............ » 180;

i motionen II: 312.

att vid såväl A- som B-stationer akonnemangsavgifterna för de två lägsta

abonnemangsklasserna måtte bibehållas vid 40 respektive 60 kronor, under det att

Kungl. Maj:t föreslagit avgifternas höjning till 50 respektive 80 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

Den ekonomiska innebörden av motionen 1:132 kan icke med tillgängligt

statistiskt material till fullo utredas, emedan uppgift givetvis saknas om, huru

stort antal abonnenter hava sådant årligt samtalsantal, att de skulle komma att

hänföras till de för både A- och B-stationerna föreslagna nya klasserna med

högst 1,500 samtal, eller huru många av nuvarande abonnenter vid B-stationerna

skulle komma att införas i de ändrade klasserna med 2,500, 5,000 och över 5,000

samtal. Med ledning av den senaste tillgängliga statistiken — avseende förhållandena

vid 1916 års slut — rörande abonnenternas fördelning å skilda abonnemangsklasser

kan emellertid med tämlig säkerhet beräknas, att bibehållandet av

40 kronors abonnemangsavgift för abonnemang vid A-stationer med högst 900

och för abonnemang vid B-stationer med högst 600 samtal samt höjning till

allenast 60 kronor av abonnemang vid såväl A- som B-stationer med högst 1,500

samtal skulle medföra minst 1,500,000 kronor lägre abonnemangsinkomst än i

Kung! Maj:ts förslag utgåtts från. Däremot finnes ingen som helst ledning för

bedömande av, vilken minskning i beräknade abonnemangsavgifter skulle uppkomma

genom att för abonnemang vid B-stationer avgifterna beräknades enligt

förslaget i motionen efter 900, 2,500 och 5,000 samtal i stället för efter 600,

2,000 och 4,000 samtal; någon större ekonomisk räckvidd hava dessa förslag likväl

icke.

Den ekonomiska innebörden av motionen II: 312 kan med ledning av nj^ssnämnda

statistik beräknas till omkring 2,000,000 kronor lägre abonnemangsinkomst

än som utgåtts från i Kung! Maj:ts förslag. Då hela ökningen i abonnemangsavgifter

enligt Kung! Maj ds förslag uppskattats till omkring 3,150,000 kronor,

skulle motionens bifallande medföra en betydande rubbning i Kung!. Majds

budgetförslag.

Börande båda motionerna torde därjämte böra observeras, att om de föreslagna

ändringarna vidtagas i Kung! Majds förslag, kunna icke de av Kung!.

Majd omförmälda höjningarna i avgifterna för abonnemang å anknutna apparater

vidtagas, i följd varav än ytterligare reduktion i Kung! Maj ds budgetförslag

skulle bliva en följd.

Båda motionerna synas utgå från den felaktiga förutsättningen, att de två

lägsta abonnemangsklasserna skulle huvudsakligen omfatta de ekonomiskt mindre

bärkraftiga abonnenterna. Det bör då upplysas, att vid 1916 års slut icke mindre

än 83,8 procent av samtliga abonnemang, för vilka telefonreglementets bestämmelser

gälla (abonnemang inom Stockholmsområdet således undantagna) tillhörde

40- och 60-kronors klasserna, ungefär lika fördelade på dessa två klasser.

Beträffande motionen II: 312 bör framhållas, att den skulle medföra ett allt

för stort hopp i avgiftsskalan från 60 kronor för abonnemang med högst 2,500

respektive 2,000 samtal till 130 kronor för abonnemang med högre samtalsantal.

Utan att i detalj bemöta vad i motionerna anförts till stöd för de framställda

yrkandena, torde dock få beträffande motionen II: 312 anmärkas, att »den

större affärsvärlden, bankerna, industrien etc.» säkerligen icke lägga så stort beslag

på landsledningarna mellan växel- och centralstationer, som i motionen uppgives,

utan gäller väl detta egentligen riksledningarna, ävensom att det ej är

riktigt såsom i motionen uppgives, att det händer »att gemensamma huvudledningar

mellan växel- och centralstationer helt avkopplas från det allmännas tjänst

och ställas uteslutande till vissa abonnenters förfogande». Härmed torde avses

telefonreglementets stadgande om rätt för abonnent att under de delar av dygnet,

då en station hålles stängd, mot särskild avgift abonnera på s. k. extra förbind
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

17

ning med niirmaste öppna station. Härigenom kränkes ingen annans rätt, men

skulle vid en och samma station flera abonnenter än som med tillgängliga antalet

ledningar är möjligt önska abonnera på dylik extra förbindning, så skola

de alla hänvisas till att begära anordnande av extra öppenhållning av stationen,

därför kostnaderna bestridas av abonnenterna gemensamt.

Den i motionen I: 132 framförda tanken om införande av en helt ny abonnemangsklass

kan väl synas teoretiskt riktig, men i praktiken skulle densamma

icke vara lycklig. Tvärtom måste nog utvecklingen gå hän mot minskande av

antalet abonnemangsklasser, ty det är icke lämpligt att hava många abonnemangsklasser

med små skillnader emellan dem i avseende å samtalsantalet.

Slutligen torde böra framhållas, att Kungl. Maj:ts förslag till ökning av

avgifterna för de lägsta abonnemangsklasserna i realiteten innebär endast mycket

måttliga höjningar av dessa abonnenters utgifter för sina telefonabonnemang.

För den lägsta abonnemangsklassen skulle ökningen bliva 2 kronor 50 öre i

kvartalet, således icke ens en krona i månaden, samt för den näst lägsta klassen

5 kronor i kvartalet. I betraktande av de abnormt höjda omkostnaderna för telefondriften

måste detta sägas innebära en ganska ringa ökning i avgifterna, och

för den enskilde, som under senare åren fått vänja sig vid utgiftsstegringar med

100-tals procent på de flesta förnödenheter, torde de mycket blygsamma höjningar,

varom här är fråga, te sig ganska naturliga.

Vidkommande förslaget i motionen I: 132 om ändring av tiden för nattsamtals

utväxlande från kl. 9 till kl. 8 e. m., kan icke någon utredning lämnas angående

den ekonomiska innebörden av ett bifall därtill. Emellertid torde kunna

med säkerhet antagas, att en stor mängd samtal, som nu till följd av stationernas

stängning eller av andra orsaker icke kunna uppskjutas till efter kl. 9 e. m. och

som således nu betalas såsom dagsamtal, skulle komma att utbytas mot nattsamtal,

vilket skulle medföra inkomstminskning för telegrafverket. Vidare kan

man förutse, att en del samtal, som nu ej komma till stånd på grund av dagtaxans

storlek, skulle tillkomma, om avgiften kunde beräknas efter den billigare

nattaxan. Enär dock på de flesta ledningarna redan nu förekomma så många

samtal under aftonen och förnatten, att det icke skulle bliva möjligt att framföra

så synnerligen mycket större antal samtal under denna tid, torde den eventuella

ökningen i inkomster näppeligen komma att uppväga den nyssnämnda minskningen

i inkomsterna. I övrigt torde böra betonas, att den starka belastningen

av telefonledningarna icke inbjuder till att genom minskning i avgifter framkalla

ökad trafik av måhända ofta obehövlig art, utan torde snarare, för att icke än

mera försämra framkomstmöjligheterna under tiden intill dess nya ledningar

åter kunna börja utföras, åtgärder böra vidtagas för att i nyss angiven riktning

begränsa samtalens antal.

Med anledning av framställd förfrågan, vilken ekonomisk konsekvens som

skulle uppkomma genom att höjningen i rikssamtalstaxan begränsades för de

längre avstånden och vilka jämkningar i anledning därav borde göras i övriga

avgiftsbelopp, torde få meddelas följande.

Billighetsskäl kunna onekligen anföras för att vidtaga procentuellt lägre

höjningar i avgifterna för rikssamtal å de längre avstånden än å de kortare.

Följande alternativa förslag torde därvid böra komma i betraktande:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 112 höft. (Nr 231.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

30-öres samtal höjas till

40- » » » »

50- » » » »

60- » » » »

80- » » » »

40 öre,

enligt Kungl. Maj:ts förslag,

50 »

»

70 »

» »

»

»

80 »

» »

»

100 » ,

i stället för » »

»

» 110 öre

» » » 140 »

» » » 190»

» » » 240 »

Stannar man vid de sålunda ifrågasatta lägre höjningarna (till 120, 150 och

180 öre), torde minskningen i den av Kungl. Maj:t beräknade sam talsinkomsten

bliva omkring 83,000 kronor för år räknat, men om man bestämmer sig för de

ovan föreslagna högre beloppen (130, 160 och 200 öre), lärer minskningen komma

att utgöra endast omkring 60,000 kronor för år. Vid dessa beräkningar har

dock hänsyn ej tagits till den visserligen mycket ringa minskning i inkomster,

som skulle uppkomma genom att, därest avgifterna för rikssamtal sattes till de

sålunda alternativt ändrade beloppen, jämväl någon rubbning bör ske i de uti

telefonreglementets §§17 och 20 mom. 1 omnämnda avgifter för nattsamtal och

förutbeställning av samtal. Dessa avgifter torde nämligen då böra ändras på

följande sätt:

I § 17 bör:

om beloppet 110 ändras till 100, avgiften 60 ändras till 50

» » 140 » » 120 (eller 130), avgiften 70 ändras till 60

» » 190 » » 150 ( » 160), » 90 » » 70 (eller 80)

» » 240 » » 180 ( » 200), » 120 » » 90 ( » 100).

I § 20 bör:

om beloppet 140 å första stället ändras till 120 (eller 130), avgiften 40 ändras till 30,

» » 140 å senare stället » » 120 ( » 130), » 60 » » 40.

Stockholm den 6 mars 1918.

Herman Itydin.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

Samtalsavgifter för ett telefonsamtal utgör,

1

i

e j

över-

45 km.

90 km.

180 km.

Inu ........................................

10 öre

20 öre

30 öre

! Sverige <

enligt förslaget ........................

—

—

—

10 Öre

20 öre

40 öre

50 km.

100 km.

150 km.

1914.....................................

_

_

_

25 öre

35 öro

50 öre

Danmark1)

nu .......................................

—

—

»

»

J>

10 km.

15 km.

25 2) km.

50 km.

100 km.

150 km.

1914 .....................................

—

15 öre

25 öre

35 öre

50 öre

nu ........................................

—

»

»

»

60 »

Norge

enligt telegrafstyrelsens förslag,

vilket upptagits av regeringen,

men ännu ej prövats av riksdagen

10 öre 2)

15 öre

/SO Ört

30 öre

40 öre

~

25 km.

50 km.

100 km.

1914 .....................................

_

_

20 pf.

25 pf.

50 pf.

—

Tyskland

nu s).......................................

—

22 »

27i d

55 »

—

För ilsamtal fördubblas ovanstående avgifter i Danmark och 3-dubblas i övriga här nämnda länder.

Danmark: Tillkommer för begagnandet av längre undervattenskablar:

50 öre mellan Själland och Jylland.

25 » » » » Fyn.

25 » » Lolland » Längd and.

2) Norge: På bilinjer ej överstigande 10 km.: 10 öre.

8) Tyskland: Höjningen uppkommen genom 10 procents förhöjning av avgiften för ett vanligt samtal. För

ilsamtal 3-dubblas icke tilläggsavgiften, utan utgår med samma belopp som för vanliga samtal.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

21

Bilaga 2.

da ledningens längd (Februari 1918)

stiger

överstiger

i \

270 km.

450 km.

540 km.

630 km.

720 km.

810 km.

810 km.

40 öre

50 öre

60 öre

80 öre

100 öre

130 öre

160 öre

_

nu

50 öre

70 Öre

80 Öre

110 öre

140 öre

190 öre

240 öre

—

enligt förslaget)

200 km.

300 km.

400 km.

400 km.

75 öre

100 öre

150 öre

_

_

_

200 öre

_

1914

''

/Danmark.

»

»

»

—

»

nu

250 km.

400 km.

550 km.

750 km.

1,000 km.

550 km.

1,000 km.

75 öre

100 öre

125 öre

—

—

—

150 öre

—

1914

90 »

120 »

150 »

—

175 öre

200 öre

175 »

200 öre

nu

Norge.

500 km.

1,000 km.

1,000 km.

__

_

100 pf.

_

_

150 pf.

_

200 pf.

1914

[•Tyskland.

—

—

no »

—

—

165 »

—

220 »

nu

Stockholm den 27 februari 1918.

Markus Uppling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

Inrikes telegramavgifter *)

Vanligt telegram.

Il-telegram.

i

Ordavgift.

Tilläggs-

avgift

per

telegram.

Minimi-

avgift

per

telegram.

Ordavgift.

Tilläggs-

avgift

per

telegram.

Minimi-

avgift

per

telegram.

11914...............................

5 öre

95 öre1)

15 öre

1

75 öre1)

Sverige ■

nu..................................

»

30 öre

—

»

90 öre

—

enligt förslaget ..................

»

—

100 öre2)

»

—

800 öre1)

[1914.................................

5 öre

—

50 öre2)

15 öre

—

150 öre2) j

nu...................................

»

—

->

»

—

»

Danmark

enligt telegrafdirektoratets för- slag, vilket upptagits av re- geringen, men ännu ej prö- vats av riksdagen............

»

100 öre2)

»

300 öre1)

1914.................................

5 öre

—

50 öre2)

15 öre

—

150 öre2) j

Norge

nu...................................

»

—

»

»

—

»

enligt telegraf styrets förslag,

vilket dock icke upptagits

av regeringen..................

»

—

100 öre2)

»

—

300 öre2) 1

Tyskland

1914.................................

5 pf

—

50 pf2)

15 pf

—

150 pf2)

nu.................... ..............

7 pf6)

5)

70 pf6)5)

17 pf5)

6)

170 pf6)5)

*) För högst 5 ord.

8) » m 10 »

#) » » 20 »>

4) Egentliga lokaltelegram finnas icke i Danmark. Såsom ett slags ersättning gäller följande nedsatta taxa

inom envar av de s. k. »landsdelerne». »Landsdel emea äro: 1) Sjselland med tillhörande öar; 2) Bornholm; 3) Lolland—Falster

med tillhörande öar; 4) Fyen med tillhörande Öar; 5) Jylland med tillhörande öar. Den för »landsdelerne»

gällande nedsatta taxan utgör:

för ett vanligt telegram: 3 öre per ord, minst 30 öre per telegram om högst 10 ord.

6) 1 Tyskland är sedan den 1 augusti 1916 tilläggsavgifter 2 pfennig per ord, dock minst 10 pfennig per

telegram. Ett vanligt telegram om 5 ord kostar alltså 60 pf mot 50 pf förut, och ett 10-ordigt vanligt telegram

70 pf mot 50 pf Förut.

6) För 10 ord.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 231.

23

(februari 1918).

Bilaga 3.

Lokal-telegram.

Press-telegram.

Ordaygift.

Tilläggs-

avgift

per

telegram.

Minimi-

avgift

per

telegram.

Ordavgift.

Tilläggs-

avgift

per

telegram.

Minimi-

avgift

per

telegram.

i

i

1

2,5 öro

25 öro'')

25 öre2)

2,5 öre

25 öro2)

25 öre2)

1914 ....

»

15 öre

15 öre

nu ..................

, Sverige

»

—

50 öre*)

))

—

100 öre1)

enligt förslaget...

............

4>

*)

4\

2 öre

—

40 öre8)

1914 ...............

4"\

4)

4\

)

»

»

nu ..................

1

Danmark

2,5 öre

—

100 öre1)

2,5 öro

25 öre2)

2,5 öre

50 öre3)

1914 ...............

5 öre

_

50 öre2)

»

—

»

nu ..................

Norge

»

100 öre1)

»

—

100 öre3)

3 pf

5 pf5)

_

6)

30 pf2)

50 pf6)5)

1914 ...............

nu .................

...........| T3''skland

Stockholm den 27 februari 1918.

Markus Uppling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet s. 1 i texten