Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 38 i anledning av dels Kung l. M''aj;ts proposition med. förslag''till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den 17 juni 1913 om försäkring för olycksfall i arbete ävensom i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § i nyssnämnda lag.
1919-06-06 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1919:39, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 38 i anledning av dels Kung l. M''aj;ts proposition med. förslag''till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den 17 juni 1913 om försäkring för olycksfall i arbete ävensom i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § i nyssnämnda lag.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Forsta latfidkkrtlBs iftemöriai'' Nr'' SO.
1!
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den* 7 juni 1919 kl. */2 1 e. m.
Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut
beträffande första lagutskottets utlåtande nr 38 i anledning
av dels Kung l. M''aj;ts proposition med. förslag''till
lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen
den 17 juni 1913 om försäkring för olycksfall i arbete
ävensom i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
35 § i nyssnämnda lag.
Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Rogberg, greve Spens, Pant,
Lindqvist i Kosta, Lindley, Hederstierna, Leo, Johanson i Gäre, Södérberg
och Carlsson i Solherga.
I utlåtande nr 38 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition,
nrr 176,'' med förslag’till1 lag dm ändrftd lydelse av 1*, 2;’ 9 odi 3t §§
i lagen den 17 juni* 1916 om''försäkring för olycksfall i arbete ävensom
i'' ämnet väckta* motioner; dels ock Kungl. Maj:ts proposition, nr”399,
med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § i nyssnämnda lag hemställde
första lagutskottet, såvitt nu är i fråga, att riksdågén måtte antaga
förstnämnda1 lagförslag med allenast den ändring i 1 §, utskottets
berörda utlåtande innehölle.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
bifallit vad utskottet föreslagit utom i fråga om 1 §, beträffande
vilken paragraf föreslagen ändring avslagits och i överensstämmelse
därfned! lagens- rubrik och ingress ändrats, medan andra* kammaren
godkänt utskottets hemställan utom i fråga om 9 § första stycket andra*
punkten^ söm givits"1 den avfattning, som förordats i den av herr Lindley
med1 flera avgivna, vid Otlåtåndet fogade reservationen.
Bihang till''riksdagens protokoll 1919. 9 samt. l ärd. 36 käft. (Nr 39.) 2osf ig''
2
Första lagutskottets memorial Nr 39.
Utskottet, som till behandling förehaft den skiljaktighet, som sålunda
förefinnes mellan kamrarnas beslut, bär därvid ansett sig böra
hemställa
beträffande 1 §, lagens rubrik och ingress, att första kammaren måtte
biträda andra kammarens beslut, och
beträffande 9 § första stycket andra punkten, att andra kammaren
måtte biträda första kammarens beslut.
Utskottet får alltså hemställa,
att kamrarna, vardera kammaren med frånträdande
av sitt tidigare beslut, måtte antaga följande
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkningsförslag.)
Lag
om ändrad lydelse ar 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den 17 juni 1916 om
försäkring för olycksfall i arbete.
Härigenom förordnas, att 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den 17 juni
1916 om försäkring för olycksfall i arbete skola erhålla följande ändrade
lydelse:
1 §•
Envar arbetare är, där ej nedan annorlunda stadgas, enligt denna
lag försäkrad för skada till följd av olycksfall i arbetet.
Såsom olycksfall i arbetet anses ock olycksfall vid färd till eller
från arbetsstället, där färden föranledes av och står i omedelbart samband
med arbetsanställningen.
Kostnaden för försäkringen bestrides, med bidrag av statsmedel till
omkostnaderna, genom försäkringsavgifter, som erläggas av arbetsgivaren.
''
2 §•
I denna lag förstås med arbetare envar, som mot avlöning användes
till arbete för annans räkning utan att i förhållande till honom vara
att anse såsom självständig företagare, så ock envar, som för vinnande
av yrkesutbildning utan avlöning utför dylikt arbete. Med arbetsgivare
förstås envar, för vilkens räkning sådan arbetare användes till arbete,
3
Första lagutskottets memorial Nr 39
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)
utan att mellan dem står någon tredje person, vilken såsom själ v ständigföretagare
åtagit sig att ombesörja arbetets utförande.
Såsom arbetare enligt denna lag anses ej den, som utför arbetet i
sitt hem eller å arbetsställe, som av honom bestämmes, ej heller arbetsgivares
barn eller adoptivbarn och föräldrar eller adoptivföräldrar i förhållande
till honom, ej heller don, vilkens avlöning hos arbetsgivaren,
för år räknat, överstiger niotusen kronor, ej heller minderårig, som icke
fyllt tolv år, ej heller den, som av tillfällig anledning användes till
arbete av någon, som eljest ej använder arbetare.
9 §•
Den årliga arbetsförtjänst, som i 6 och 7 §§ omförmäles, utgör
hela den avlöning — vinstandelar, där sådana förekommit, inräknade —
som den skadade under ett år, räknat tillbaka från olycksfallet, åtnjutit
av arbetsgivaren i den verksamhet, i vilken olycksfallet inträffat. Har
under längre eller kortare tid av året den skadade icke av arbetsgivaren
använts till arbete, eller kan avlöningen för någon tid av året på grund
av bristfällig utredning eller av annan anledning ej bestämmas, beräknas
avlöningen för den tid till belopp, som med hänsyn till avlöningen i
arbetsorten under motsvarande tid för en arbetare av samma arbetsförmåga
och med liknande arbete som den skadade eller eljest med
hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Lag samma vare, där den
skadade under någon tid av året, på grund av tillfälligt övertidsarbete
eller annat särskilt förhållande, åtnjutit väsentligt högre avlöning, eller,
på grund av sjukdom eller annan oförvållad anledning, åtnjutit väsentligt
lägre avlöning än sådan arbetare, eller där vid tiden för olycksfallet
hans arbetsförmåga redan var nedsatt på grund av tidigare olycksfall i
arbete, så ock där den skadade för yrkesutbildning eller endast tillfälligtvis
använts till det arbete, i vilket olycksfallet inträffat, eller den skadade
är minderårig.
Utgöres avlöning helt eller delvis av naturaförmåner, uppskattas
dessa förmåners värde efter de i arbetsorten gällande priser eller efter
andra grunder, som finnas tillämpliga.
Överstiger den årliga arbetsförtjänsten tvåtusenfyrahundra kronor,
tages det överskjutande beloppet icke i beräkning. Understiger den
årliga arbetsförtjänsten fyrahundrafemtio kronor, skall den beräknas till
detta belopp.
4
Första lagutskottets memorial Nr 39.
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings för slag.)
Med den i 6 § 1) omförmälda dagliga arbetsförtjänst förstås en
trehundrasextiofemtedel av den enligt ovan angivna grunder bestämda
årliga arbetsförtjänsten.
37 §.
Intill dess särskild lag om sjukförsäkring må varda genomförd, äger
arbetare, som i denna lag avses, vid sjukdom, som förorsakats av olycksfall
i arbete, under de trettiofem första dagarna efter dagen för olycksfallet,
så länge sjukdomen varar, samt beträffande erforderlig läkarvård
och läkemedel jämväl under sistnämnda dag, av arbetsgivaren erhålla
ersättning enligt de i 6 § angående ersättning vid sjukdom stadgade
grunder;
dock att den dagliga sjukpenningen skall utgå med följande belopp,
nämligen:
a) en krona, om den skadade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
påförts pensionsavgift med tre kronor eller om pensionsavgift
ej påförts;
b) en krona tjugofem öre, om pensionsavgiften utgör fem kronor;
c) en krona sjuttiofem öre, om pensionsavgiften utgör åtta kronor;
d) två kronor femtio öre, om pensionsavgiften utgör tretton kronor
samt den inkomst, på grund varav pensionsavgiften påförts, ej uppgått
till 1,800 kronor;
e) tre kronor femtio öre, om pensionsavgiften utgör tretton kronor
samt den inkomst, på grund varav pensionsavgiften påförts, uppgått till
1,800 kronor eller mera;
samt att sjukpenning ej utgår, med mindre sjukdomen varat under
mer än tre dagar efter dagen för olycksfallet.
I fråga om ersättning, som ovan sägs, skall vad i 10, 11, 12, 13,
14, 20, 24, 25, 30 och 31 §§ är stadgat i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
Kan den skadade, på grund av arbetsgivarens obestånd eller av
annan anledning, ej utfå ersättningen, utgives densamma i arbetsgivarens
ställe av den försäkringsinrättning, i vilken hans arbetare äro försäkrade
enligt 4 §, ägande inrättningen av arbetsgivaren söka åter vad
sålunda utgivits. Förlust, som på grund av denna bestämmelse må
uppkomma för riksförsäkringsanstalten, ersättes ay statsmedel,
Föräta lagutskottets memorial Nr 39. 5
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkningsförslag.)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att ersättningsanspråk,
som grundas på olycksfall, vilket dessförinnan inträffat, bedömes
enligt äldre lag.
Stockholm den 6 juni 1919.
På första lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.
Reservation:
av herrar Högberg, greve Spens, Pant och Hederstierna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:354 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 31 §§ i lagen den 11 juni 1916 om fö s. 1 i texten