Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

1919-04-25 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:33, Betänkande, i anledning av dels, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

I

Ni
-

ga.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1919 kl. 6 e. m.

e

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels, Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis

m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Källman, Röing, Ollas A. Ericsson, Wijk, Antonsson, Bäckström’,

frih. Fleming*, Rosén, Boman, Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i Kristianstad,

Eliasson, Karl Magnusson, Neess, Bökelund, Johansson i Kullersta,

Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta* och Lövgren i Nyborg.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 7 februari 1919 dagtecknad, till bevillningsutskottets förberedande

behandling hänvisad proposition, nr 109, liar Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över linansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

dels följande

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall,

där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom., upptagas en särskild

avgift, benämnd spritdrycksaccis.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 29 höft. (Nr 33.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa

spritdrycker före ingången av det löpande kalenderkvartalets sista månad,

utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av

kvartalets andra månad, för de två första liter och i annat fall för den

första liter, som under kvartalet försäljes till honom.

2 §•

Spritdryeksaceisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering

av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor

för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av

fem kronor för varje liter.

Spritdryeksaceisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen

såsom om utskänkning då ägde rum.

3 §•

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycks försäljningsbolag.

4 §•

Rusdrycks försäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet

accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad

försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen

av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning

av accispliktiga spritdrycker.

5 §•

Kontrollstyrelsen, som äger meddela närmare föreskrifter och

anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,

åligger att före utgången av varje månad till statskontoret

avlämna uppgift å den under nästföregående månad influtna spritdrycksaccisen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

3

6 §•

1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §

förmäles, upptager mindre myckenhet, än som försålts, straffes med

böter från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med

fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 §

stadgade avgift för den myckenhet, som icke blivit redovisad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje

dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin

skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången

av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken

accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp, motsvarande

tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet,

som kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer

hava försålts.

7 §•

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla

kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1919 samt gäller till

utgången av samma år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Motioner.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

dels och följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall, efter avdrag av vad på

grund av särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-

eller maltskattemedlen, till en särskild fond avsättas vad som

för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter

detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spritdrycksaccis.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

1 anledning av nämnda proposition hava inom riksdagen väckts

fyra jämväl till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nämligen i första

kammaren nr 150 av herr T flarn och nr 153 av herr Carl Gustaf Ekman

m. fl. samt i andra kammaren nr 337 av herr Sävström m. fl. och nr

339 av herr Andersson i Milsmaden m. fl.

1 motionen I : 150 har hemställts, att riksdagen måtte vidtaga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 5

sådana ändringar i vad Kung!. Maj:t genom ifrågavarande proposition

föreslagit, att 1 och 2 §§ i förordningen om spritdrycksaccis erhölle

följande lydelse:

»§ 1.

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall

där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom. ujaptagas en särskild

avgift, benämnd spritdrycksaccis.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa

spritdrycker iore ingången av det löpande kalenderkvartalets sista månad,

utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av

kvartalets andra månad, för de tre första liter och i annat fall för de

två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.

§ 2‘

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering

av fem kronor för den första, fem kronor för den andra och tio kronor

för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljas till eu och samma person, samt vid utskänkning av

fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen

såsom om utskänkning då ägde rum.»

I motionerna 1: 153, II: 337 och II: 339 har hemställts, att Kung!.

Maj:ts proposition nr 109 icke måtte av riksdagen bifallas.

I detta sammanhang har utskottet upptagit till behandling även

en tidigare till utskottet hänvisad, inom första kammaren av herr Ljunggren

väckt motion, nr 97, i vilken gjorts följande hemställan nämligen, »att

riksdagen må besluta sådana ändringar — skärpning och fullföljande av

progressionen — i K. F. 1 juli 1918 om extra inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1919, varigenom ett belopp av 12 miljoner kronor utöver

av Kungl. Maj:t beräknade kommer att uttagas för år 1919 eller det

högre belopp, som må auses erforderligt för uppgörande av tilläggsstaten

för år 1919 utan tillgripande av ifrågasatt spritaccis».

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

erinrat, att 1916 års riksdag (prop. nr 238) beslutade en

Utskottet.

1916 års

spirituösa*

accis.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

spritdrycksbeskattning under namn av spirituosaaccis. Enligt sistnämnda

förslag skulle accisen utgå för brännvin och annat, vilket jämlikt gällande

förorduing angående försäljning av brännvin vore att anse såsom brännvin,

med undantag dock av sprit och renat egentligt brännvin, som ej vore

tillsatt med smakförändrande ämnen. Accisen skulle upptagas vid all

försäljning av accispliktig dryck, där brännvinsförsäljningsbolag eller

spirituosahandlare vore säljare och annan än sådant bolag eller sådan

handlande köpare, samt utgå med ett belopp av 30 öre för varje liter

vid försäljning av punsch och i vissa fall även vid försäljning av arrak

eller rom samt eljest med 60 öre för varje liter försåld accispliktig dryck.

Förslaget avsåg vidare, att genom accisen inflytande medel skulle

direkt tillföras statsverket. I anledning härav erinrade bevillningsutskottet

i sitt över propositionen avgivna betänkande (nr 33) om vad

1913 års riksdag beslutat i syfte att begränsa statsverkets beroende av

från rusdryckshanteringen härflytande medel; och under framhållande

hurusom enligt Kungl. Maj:ts förslag statsverkets beroende av sådana

medel skulle ökas med det belopp, som spirituosaaccisen kunde inbringa,

förklarade sig utskottet icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om skatteinkomstens disponerande. I stället förordade utskottet,

att inkomsten av spirituosaaccisen skulle tillföras statsverkets fond av

rusdrycksmedel, detta emellertid under förutsättning att ett nämnda

inkomst motsvarande belopp av rusdrycksmedelsfonden toges i anspråk

för av kristiden föranledda utgifter för sociala ändamål.

I övrigt tillstyrkte bevillningsutskottet i huvudsak Kungl. Maj:ts

förslag.

Sedan första kammaren bifallit vad bevillningsutskottet hemställt,

under det att andra kammaren, med avslag å utskottets hemställan,

bifallit en vid betänkandet fogad reservation, innefattande bland annat

avslag å Kungl. Maj:ts förslag till förordning om spirituosaaccis, anställdes

i fråga om kamrarnas skiljaktiga beslut rörande sistnämnda

förslag gemensam omröstning, vilken utföll i enlighet med första kammarens

mening. Härmed hade riksdagen beslutat i överensstämmelse

med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande hemställt.

Förordningen i ämnet (sv. förf. saml. 454) skulle enligt 1916 års

riksdags beslut gälla tills vidare, dock ej längre än till utgången av år

1917, så framt icke annorledes bleve i grundlagsenlig ordning bestämt.

Samtidigt med författningens utfärdande förordnade Kung!. Maj:t, att

densamma skulle träda i kraft den 15 november 1916.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 209) beslutade sedermera

1917 års riksdag, att 1916 års förordning i ämnet skulle äga tillämpning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 7

tillsvidare under år 1918. Efter utgången av sistnämnda år bär någon

accis å spirituösa icke uttagits.

I det förslag till tilläggsstat för år 1919, som framlagts för denna

riksdag, har Kungl. Maj:t bland inkomsterna upptagit ett belopp av 20

miljoner kronor att anskaffas genom spirituosaaccis. Förslag till lagstiftning

i sådant syfte föreligger i den proposition, över vilken bevillningsutskottet

nu avgiver betänkande. I motiveringen till förslaget till

tilläggsstat har chefen för finansdepartementet beräknat, att 28 miljoner

kronor måste uttagas genom skatter. Av detta belopp skulle enligt

förslaget 8 miljoner kronor erhållas genom fortsatt förhöjning av fondstämpeln,

i fråga varom riksdagen numera fattat beslut i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag. Då det gällde att anskaffa de för

tilläggsstaten ytterligare erforderliga medlen, förklarade departementschefen

bland annat, att eu beskattning av överflödsvaror synts honom

böra i främsta rummet komma i fråga. Under åberopande härav har nu

departementschefen enligt det vid den föreliggande propositionen fogade

statsindsprotokollet vidare anfört, att med hänsyn till dels den framskjutna

plats, som spritdryckerna intoge bland sådana överflödsvaror, dels

ock svårigheten att genom annan beskattning av liknande art redan

under det löpande året anskaffa de behövliga medlen departementschefen

ansett den ifrågavarande accisen böra tillgripas.

Därvid har departementschefen förklarat sig kunna tillstyrka eu

sådan skatt endast under två förutsättningar, om vilka departementschefen

till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 vid behandling av

frågan om täckande av 1919 års tilläggsstats utgifter anfört följande:

»Dessa förutsättningar äro: att tillämpningen i dess fulla utsträckning

av den beslutade individuella kontrollen enligt den från årets början

gällande rusdrycksförordningen ej må hindras eller slappas; och vidare

att statsverkets ekonomiska frigörelse från rusdrycksinkomsterna ej må

hämmas eller försenas. Skatten får sålunda varken bliva varaktig —

jag påräknar den heller icke för 1920 års riksstat — eller verka höjande

å det maximibelopp av hithörande inkomster, som staten framdeles kan

få enligt förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel tillgodogöra

sig för vanliga statsregleringsändamål.

Härför lärer då vara lämpligt, att inkomsten av spirituosaaccis

lägges till nyssnämnda fond, av vilken å inkomstsidan motsvarande

belopp tages i anspråk, jämlikt bestämmelserna i berörda förordning.

Det synes mig icke kunna råda tvivel därom, att bland de å tilläggsstaten

uppförda anslagen förekomma, till långt större sammanlagt belopp

Departementschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

än här ifrågasatta 20 miljoner kronor, utgifter till sådana sociala ändamål,

för vilka fondmedlen må tagas i bruk.»

Det förslag till förordning om spirituosaccis som under förarbetena

till denna proposition först uppgjordes inom finansdepartementet, avsåg,

att accisen skulle utgå med 20 kronor för varje liter spritdrycker, som

utöver en myckenhet av 2 liter i kalenderkvartalet utminuterades till en och

samma person. Efter att hava omnämnt sistberörda förslag har departementschefen

vid motiverandet av den föreliggande propositionen för sin

del uttalat, att det syntes vara lämpligt, att accisen utgiuge med lägre

belopp, därest vederbörandes konsumtion allenast i ringa grad komme

att överskrida den nuvarande ransonen. I sådant avseende innebär det

föreliggande förslaget lägre avgifter för de två första liter accispliktiga

spritdrycker, som under ett och samma kalenderkvartal försäljas till en

person, nämligen för den första 5 och för den andra 10 kronor. Enligt

vad departementschefen i kontrollstyrelsen inhämtat mötte intet hinder

att även vid en sådan anordning öva tillsyn över avgifternas uppbärande

och vederbörliga redovisning.

I det ursprungliga förslaget har vidare, enligt vad departementschefen

meddelat, den jämkningen vidtagits, att person, som först under

det löpande kalenderkvartalet erhåller rättighet att utminuteringsvis inköpa

spritdrycker, icke obetingat jämställes med den, som redan vid kvartalets

ingång innehar dylik rätt. Begränsningen innefattar, att den som erhållit

inköpsrätt efter utgången av ett kvartals första månad, för samma kvartal

får köpa blott en liter spritdrycker utan erläggande av accis, samt att

den, som först under kvartalets sista månad förvärvar rätt i berörda

avseende, får erlägga accis redan för den först inköpta litern.

Ytterligare har departementschefen anfört, att det synts honom

vara med rättvisa och billighet överensstämmande att jämväl å restauranter

och värdshus utskänkta spritdrycker finge bära sin del av ifrågavarande

skatt. I sådant avseende har i förslaget intagits bestämmelse

därom, att för varje till utskänkningsrörelse utlämnad liter spritdrycker

accis uttages med ett belopp av 5 kronor. Genom en sådan anordningtorde,

anför departementschefen, även med vidtagande av ovanberörda

nedsättning av det ursprungligen ifrågasatta skattebeloppet vid utminutering,

de beräknade inkomsterna komma att inflyta till statsverket.

Slutligen har, med hänsyn till den i 1 § av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning

införda benämningen »spritdrycker», det i 1916

års förordning använda ordet »spirituosaaccis» utbytts mot ordet »spritdrycksaccis».

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 9

I tre av de ovannämnda, i anledning av förevarande proposition

väckta motionerna, har yrkats avslag å propositionen. Den för detta

yrkande anförda motiveringen, vilken är lika lydande i samtliga tre

motionerna, går i huvudsak ut på, att Kungl. Maj:ts förslag dels skulle

stå i strid med 1913 års riksdags ovan omnämnda beslut, dels skulle

komma att rubba den individuella kontrollen.

1 motiveringen till herr Ljunggrens ovannämnda motion, 1:97,

vilken väckts under motionstiden vid riksdagens början, har först erinrats

om att chefen för finansdepartementet bebådat eu proposition rörande

accis å spirituösa. Härefter har motionären mot återinförandet av accis

på spritdrycker framfört liknande synpunkter som de här ovan nyss

omnämnda. Då motionären sålunda ställde sig avvisande till att statsverket

tillfördes ytterligare inkomster från spritdryckshanteringen, hade

han ansett sig böra framkomma med ett uppslag, avsett att anvisa eu

annan väg för täckande av det behov, till vars fyllande den ifrågasatta

accisen vore avsedd. I sådant hänseende har motionären vidare anfört:

»Enligt finansministerns meddelanden i statsverkspropositionen har krigskonjunkturskatten

för 1918 beräknats till 300 miljoner kronor eller precis det

belopp, som beräknats såsom överskott å 1918 års statsreglering och som sålunda

enligt samma antagande skall tillföras kassafonden.

Med ledning av inom finansdepartementet upprättad tablå, grundad på från

länsstyrelserna samt krigskonjunkturskattenärnnderna lämnade uppgifter, skulle

emellertid totalbeloppet av krigskonjunkturskatten, sedan den från Stockholms stad

beräknade inkomsten reducerats från 108,018,000 kronor till 85 miljoner, för år

1918 med säkerhet kunna sättas till minst 308 miljoner kronor.

Härigenom tillföres kassafonden ett ytterligare tillskott på 8 miljoner kronor.

Med denna summa kan således de av finansministern anvisade 210 miljonerna av

kassafonden för utgifter under 1919 års tilläggsstat utökas, utan att beräkningarna

i övrigt behöva rubbas. Det återstår sålunda 12 miljoner kronor, som måste på

annat sätt uppbringas.»

Sistnämnda belopp eller det högre belopp, som kunde anses för

ändamålet erforderligt, har motionären nu ansett böra anskaffas genom

den provisoriska skärpning av och det fullföljande av progressionen i

den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1919, vilka i motionärens

hemställan omnämnas.

På sätt utskottet nyss återgivit har herr Ljunggren i sin förenämnda

motion uttalat den uppfattningen, att krigskonjunkturskatten för år 1918,

vilken i chefens för finansdepartementet beräkningar upptagits med ett

belopp av 300 miljoner kronor, borde kunna antagas inflyta med 308

miljoner kronor. Med anledning härav har motionären ansett, att endast

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 29 höft. (Nr 33.) 2

Motionerna

1:153 samt

11:337 och

339.

Motion 1:97.

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

12 miljoner kronor behövde ytterligare anskaffas. Utan att i detta sammanhang

närmare ingå på frågan om beräkningen av krigskonjunkturbeskattningens

resultat för år 1918 anser sig utskottet böra meddela, att

enligt från statskontoret inhämtad upplysning numera tillgängliga uppgifter

utvisa, att krigskonjunkturskatten för sistnämnda år påförts med

303,957,081 kronor. Då man givetvis måste räkna med, dels att sistnämnda

belopp icke kommer att i sin helhet inflyta, dels att någon del

därav kommer att i anledning av godkända besvär restitueras, torde det

vara uppenbart, att någon höjning av det av Kungl. Maj:t för 1918 års

krigskonjunkturskatt beräknade beloppet icke kan ifrågakomma. I likhet

med chefen för finansdepartementet räknar följaktligen utskottet med

att ett belopp av 20 miljoner kronor måste för innevarande år ytterligare

anskaffas.

De skäl för avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition, som

utskottet härovan omnämnt, hänföra sig dels till vad 1913 års riksdag

beslutat i syfte att begränsa statsverkets beroende av rusdrycksförsäljningsmedlen,

dels till den från och med innevarande år gällande individuella

kontrollen å spritdryckskonsumtionen.

1913 års riksdags nyssnämnda beslut innebar i första hand, att

inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt och

brännvinsförsäljningsmedel skulle få endast till viss del användas till

budgetens allmänna behov. Begränsningen bestämdes till en början till

visst belopp, 41,900,000 kronor, varvid föreskrevs, att vad som översköte

detta belopp skalle avsättas till en särskild fond, benämnd statsverkets

fond av rusdrycksmedel. Vidare stadgades att, därest för tre

på varandra följande år medeltalet av ovannämnda inkomster understege

41,900,000 kronor, skulle därefter vad som översköte detta medeltalsbelopp

avsättas till fonden, samt att på enahanda sätt skulle förfaras,

om därefter vid årligen verkställd uträkning befunnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.

Rörande fonden bestämdes, att densamma skulle vara avsedd att

i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

som vore en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling, samt att, där särskilda omständigheter

därtill föranledde, fondens medel även skulle kunna få användas

för andra sociala ändamål.

Den av utskottet ovan lämnade redogörelsen torde giva vid handen,

att Kungl. Maj:ts förslag håller sig inom de av 1913 års riksdag sålunda

uppdragna gränserna. Genom medlens överförande till statsverkets fond av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 11

rusdrycksmedel förebygga varje inverkan på ovan omförmälda medeltalsberäkning;

och då utgifter av social natur otvivelaktigt förekomma å

ti 11 äggsstaten till högre belopp än här är i fråga, kan en antaglig form

vinnas för uppfyllande av de fordringar, som enligt vad nyss är nämnt

gälla rörande användningen av medel ur nämnda fond. Härtill kommer,

att förslaget i såväl det ena som det andra hänseendet står i full överensstämmelse

med vad som gällde för 1916 års spirituosaaccis. Ytterligare

vill utskottet särskilt framhålla, att förslaget är föranlett av den

oavvisliga nödvändigheten att anskaffa medel för täckande av ett betydande

belopp av de nytillkomna utgifterna för det pågående budgetåret

samt att härigenom en snäv begränsning uppdragits för valet av

skattekälla. Förslaget avser följaktligen en beskattningsåtgärd av utpräglat

extraordinär natur, föranledd av sådana den alltjämt pågående

kristidens behov, vilka vid den ordinarie budgetens uppgörande icke

kunnat förutses.

Beträffande ovan berörda farhågor för att den individuella kontrollen

kunde komma att ofördelaktigt påverkas av en spritdrycksaccis

anser utskottet, att med de fasta former som gälla för denna kontroll

några större svårigheter att bibehålla densamma vid oförändrad effektivitet

icke böra föranledas av förslagets genomförande; och i likhet

med chefen för finansdepartementet förutsätter utskottet, att kontrollens

tillämpning i dess fulla utsträckning icke kommer att hindras eller

slappas.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda framhållit har utskottet ansett

sig kunna tillstyrka bifall i huvudsak till den föreliggande propositionen.

Beträffande statsverkets fond av rusdrycksmedel har utskottet,

efter förfrågan hos statskontoret, erfarit, att enligt nyligen avslutad

räkenskap för fonden dess tillgångar vid 1918 års slut utgjort 6,475,705

kronor 35 öre, oberäknat vad som kan komma att tillföras fonden

genom spirituosaaccis för samma år, med avseende varå emellertid erinrats,

att mot fondens i riksstaten till 3,330,000 kronor beräknade

inkomst av spirituosaaccis svarar i riksstaten för år 1918 från fonden i

anspråk tagen kapitaltillgång å likaledes 3,330,000 kronor.

De av herr Tliam genom motionen 1:150 ifrågasatta ändringarna Motion /.• iso.

i Kungl. Maj:ts förslag avse dels en höjning av den under kalenderkvartalet

för varje köpare accisfria spritdrycksmängden från 2 till 3,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

respektive från 1 till 2 liter allteftersom inköpsrätt erhållits före eller

efter ingången av kvartalets andra månad, dels ock till sådan sänkningav

tariffen vid utminutering, att den komme att utgå för accispliktiga

drycker med 5 kronor för den första och den andra litern samt 10

kronor för varje följande liter, försåld till en och samma person.

Till stöd för dessa ändringsförslag har herr Tham anfört, att det

av statsfinansiella skäl utan tvivel vore välbetänkt att extra beskatta

den konsumtion av spritdrycker, som anses överskrida ett väl avvägt

minimum, men att denna gräns ej finge sättas för snäv, då i sådant

fall en dylik extra beskattning komme att uppmuntra och befordra den

olagliga och nu stadigt florerande husbehovsbränningen. Motionären

hade därför ansett den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna progressionen

vara alltför kraftig och med anledning härav velat ifrågasätta

de modifikationer, som motionärens ovan återgivna förslag innehåller.

Vv den förut meddelade redogörelsen för departementschefens

motivering för Kungl. Maj:ts föreliggande förslag framgår, att departementschefen

i spritdrycksaccisen velat se en beskattning av överflödsvaror.

Det synes vara ur denna synpunkt departementschefen funnit

sig böra frångå den bestämmelsen i det ursprungligen uppgjorda förslaget,

enligt vilken för varje accispliktig liter skulle erläggas 20 kronor,

och i stället föreslå accisen för den första litern till 5 och för den andra till

10 kronor samt först för den tredje och därefter följande litrar till 20 kronor.

Det har synts utskottet ur samma synpunkt kunna vara skäligt att

även något öka den accisfria mängden. Med hänsyn härtill har utskottet

ansett sig böra förorda herr Thams förslag i denna del. Någon anledning

att befara, att det avsedda skattebeloppet icke skulle komma att med

en sådan ändring i tariffen inflyta, torde icke föreligga.

Vidkommande den av herr Tham vidare påyrkade nedsättningen

av accisbeloppen vill utskottet icke underlåta att anmärka, att genom

den av Kungl. Maj:t föreslagna progressionen beskattningen blir i förhållande

till varans värde synnerligen hög. Med hänsyn härtill vore

det obestridligen mera tilltalande, om accisen kunde något modifieras.

Genom en sådan åtgärd kunde emellertid resultatet av beskattningen

måhända vedervågas. Då nu som ovan är nämnt det statsfinansiella

läget kräver, att det ur ifrågavarande skattekälla påräknade beloppet

inflyter, och då beskattningen på sätt ovan visats måste betraktas såsom

en nödfallsutväg, betingad av rådande extraordinära förhållanden, har

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

utskottet stannat vid att förorda vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om

skattesatsernas belopp. Därvid förutsätter utskottet, att de närmare föreskrifter

och anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande

och redovisande, som enligt 5 § i förslaget till förordning om

spritdrycksaccis kontrollstyrelsen äger meddela, komma att erhålla sådan

form, att en effektiv kontroll över beskattningens fullgörande kommer

till stånd.

1 övrigt föranleder Kungl. Maj:ts proposition från bevillningsutskottets

sida ingen annan erinran än den, att den i förslaget till förordning

om spritdrycksaccis intagna bestämmelsen, enligt vilken förordningen

skulle träda i kraft den 1 april 1919, givetvis bör ändras.

I sådant hänseende har utskottet ansett enahanda bestämmelse kunna

införas i sistnämnda författningsförslag som den, vilken Kungl. Maj:ts

förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18

juli 1913 angående statsverkets fond av rusdryeksmedel innehåller.

Under åberopande av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet

hemställa,

att riksdagen må

1) med förklarande att det med Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 109 framlagda förslaget

till förordning om spritdrycksaccis icke kunnat oförändrat

bifallas, antaga utskottets härvid såsom bilaga

fogade förslag till förordning om spritdrycksaccis;

2) antaga Kungl. Maj:ts ovan införda förslag

till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen

den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel;
3)

anse de i anledning av förevarande proposition

väckta motionerna

I: 153 av herr C. G. Ekman m. fl.,

II: 337 av herr Sävström m. fl. och

II: 339 av herr Andersson i Milsmaden m. fl.

ävensom motionen

I: 97 av herr Ljunggren

besvarade genom vad utskottet ovan under 1) och 2)

hemställt; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

4) anse den i anledning av propositionen väckta

motionen I: 150 av herr Tham besvarad genom vad

utskottet ovan under 1) hemställt.

Stockholm den 25 april 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

Gr. W. KÄLLMAN.

Reservationer:

av herr Ollas A. Ericsson;

av herr Wijk;

av herrar 1iosén, Jonsson i Hökhult, Eliasson, Olsson i Ramsta

och Lövgren i Nyborg, vilka anfört :

»För täckande av utgifterna å 1919 års tilläggsstat har chefen för

finansdepartementet ansett, att ett belopp av 20 miljoner kronor bör anskaffas

genom en beskattning av överflöasvaror, bland vilka spritdryckerna

intoge en framskjuten plats. 1 överensstämmelse därmed har

departementschefen föreslagit, att en spritdrycksaccis borde tillgripas.

En sådan beskattning står uppenbarligen i strid mot den genom

1913 års riksdags beslut fastslagna grundsatsen om begränsning av

statens ekonomiska beroende av rusdrycksmedlen. Vi hava redan av

detta skäl ansett oss förhindrade att giva det förevarande förslaget vår

anslutning. Men härtill kommer, såsom också motionärerna framhållit,

att »en rusdrycksförsäijning, anordnad enligt propositionen med förmånsrätt

vid rusdrycksinköp åt den, som har råd att betala ett högre

pris, är ägnad att ytterligare demoralisera den allmänna uppfattningen

om vad som är rätt eller orätt i fråga om handhavandet av rusdrycker,

och att den därtill kommer att direkt föranleda en mängd manipulationer

i rak strid mot den individuella kontrollens syfte.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33-

Vi hava alltså yrkat, att utskottet skulle hemställa,

att förevarande proposition nr 109 icke måtte av

riksdagen bifallas.»

av herr Antonsson, som anfört:

»Beträffande lämpligheten av att under innevarande år uttaga en spritaccis

för att därigenom bereda statskassan behövligt tillskott av 20,000,000

kronor har jag intet att erinra, men i motsats till utskottet har jagansett,

att denna avgift med lämpligt belopp bort påläggas allt försålt

brännvin.»

av herr Boman som anfört:

»1 likhet med utskottet finner jag försvarligt att för det pågående

budgetsåret genom eu extra beskattning å spirituösa uttaga de erforderliga

20,000,000 kronor. Helst hade jag önskat, att denna extra beskattning

så som var fallet med den under åren 1917 och 1918 utgående

spirituosaaccisen icke drabbade renat egentligt brännvin; den erhölle då

mera karaktär av lyxbeskattning. Då emellertid ett yrkande, som jag

härom framställt inom utskottet, mötts av det meddelande att hinder

härför skulle finnas i internationella avtal, har jag måst avstå från fullföljd

av detta yrkande.

Emellertid kan jag ej biträda varken Kungl. Maj:ts eller utskottets

förslag, enligt vilka eu så hög extra skatt som 20 kronor per liter skulle

vid den tredje accispliktiga litern i varje kvartal utgå även å den billigaste

spirituösa. En så hög skatt skulle, synes det mig, med nödvändighet

leda till att olika vägar komme att sökas för att undgå skatten,

antingen genom lönnbränning, renaturering eller genom anlitande av

annan persons inköpsrätt, vilken ej så långt utnyttjats, att maximiskatt

utginge. Redan olikheten i skattesatserna torde inbjuda till den senare

utvägen och torde medföra icke obetydliga svårigheter vid kontrollen.

Jag har därför föreslagit en enhetlig accis för all spirituösa, som

utminuteras utöver (liksom utskottet föreslår) tre accisfria liter per kvartal,

och föreslår dess belopp till 7 kronor per liter och för spirituösa,

som utskänkes, 5 kronor per liter lika med Kungl. Maj:t och utskottet,

och hyser intet tvivel att erforderliga skattemedel även härvid skola

inflyta. Redan med beräknande av i medeltal en accispliktig liter i

kvartalet å utelöpande 800,000 motböcker skulle under de tre kvartal,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

under vilka skatten avses att utgå, inflyta vid utminutering 16,800,000

kronor, då sålunda endast 3,200,000 kronor behöva beräknas från

utskänkningen.

Jag anser med stöd av det anförda, att utskottet bort hemställa,

att den i punkt 1 av utskottets förslag åberopade

förordning om spritdrycksaccis måtte få följande

lydelse:

1 §•

Lika med utskottet.

2 §•

Spritdryeksaccisen utgår efter ett beräknat belopp

vid utminutering av sju kronor för varje accispliktig

liter spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljes till en och samma person, samt vid utskänkning

av fem kronor för varje liter.

Spritdryeksaccisen — — — rum.

3 §•

Lika med utskottet.

4 §•

Lika med iitskottet.

5 §•

Lika med utskottet.

6 §.

1 mom. — — — — — —

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid

avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, varom i 4 §

sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller

beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla

sin skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning

ej skett före utgången av månaden näst efter

den, imder vilken den myckenhet, för vilken accisen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 33. 17

utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp,

motsvarande sju kronor för varje liter av den accispliktiga

myckenhet, som kontrollstyrelsen på grund

av verkställd undersökning fastställer hava försålts.

7 §-

Lika med utskottet.

Denna förordning — — — av år 1919.»

samt av friherre Fleming, som biträtt det av herr Boman gjorda

yrkandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 99 käft. (Nr 33.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Bilaga.

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, stall,

där ej annat föranledes av stadgandet i 2 inom., upptagas en särskild

avgift, benämnd spritdrycksaccis.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa

spritdrycker före ingången av det löpande kaleuderkvartalets sista manad,

utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingång« n av

kvartalets andra månad, för de tro forsta liter och i annat fall för do

två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.

2 §■

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utmin u tering

av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor

för varje följande liter accspliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av

fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rnsdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen

såsom om utskänkning då ägde rum.

3 §.

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljnings
bolag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

19

4 §•

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets *

giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet

accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad

försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen

av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning

av accispliktiga spritdrycker.

5 §•

Kontroll styrel sen, som äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar

rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,

åligger att före utgången av varje månad till statskontoret avlämna uppgift

å den under nästföregående månad influtna spritdrycksaccisen.

6 §•

7 mom.. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §

förmärs, upptager mindre myckenhet, än som försålts, straffes med

böter frän och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med fängelse.

Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 § stadgade

avgift för den myckenhet, som icke blivit red"visad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje

dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin

skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången

av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken

accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp, motsvarande

tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet, som

kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer hava

försålts.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 33.

7 §•

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla

kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till utgången av år 1919.

STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:174 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis m. m. dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten