Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunktur skatt, dels ock i ämnet väckta motioner.

1919-05-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:51, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunktur skatt, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1919 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunktur

skatt, dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Källman, Röing, Wijk, Antonsson, Forssman, Rosén, Boman,

Vennersten, Månsson i Hagaström*, Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson

i Kristianstad, Eliasson, Neess, Örne", Broman, Westrup*, Olsson i

Ramsta, Uddenberg och Lithander.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 21 mars 1919 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 258, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan i detta betänkande

införda förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering

för förslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottets behandling föreligga även två i förevarande ämne

vid riksdagens början väckta motioner, vilka lämpligen böra komma

under bedömande i samband med propositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 47 höft. (Nr 51.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

Motion 11:29

Molion

11:166.

Utskottet.

I den ena av berörda motioner, II: 29, har herr Andersson i Eliantorp

med instämmande i motionens syfte av fem andra ledamöter av

kammaren, hemställt, »att riksdagen ville besluta sådan ändring i gällande

förordning angående krigskonjunkturskatt, att de inkomster, som skattskyldig

ägare av jordbruksfastighet i sin deklaration om inkomst och

förmögenhet uppgiver under litt. Aid, ej måtte tagas i betraktande vid

påförande av krigskonjunkturskatt».

Vidare har av herr Winlcler jämte sju andra ledamöter av andra

kammaren framlagts en motion, nr 166, med yrkande, »att riksdagen

ville för sin del besluta och i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla, att krigskonjunkturskatt

på grund av taxering under år 1919 icke skall utgå

samt att till följd härav det i 1919 års statsverksproposition såsom inkomst

beräknade belopp för krigskonjunkturskatt 80,800,000 kronor

måtte utgå».

I fråga om vad till stöd för de motionsvis väckta förslagen anförts,

får utskottet hänvisa till de särskilda motionerna.

Av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i ärendet

framgår, hurusom efter all sannolikhet taxering till krigskonjunkturskatt,

frånsett enskilda undantagsfall, icke skulle komma i fråga senare än

1920. Det skulle således ej återstå mera än två allmänna taxeringar

till sådan skatt, nämligen i år och nästa år, och inkomsterna av innevarande

års verksamhet inom handel, industri och övriga hithörande

förvärvsgrenar skulle bliva det sista objektet för ifrågavarande beskattning.

Oomstritt torde numera vara, att grunderna för krigskonjuukturskatten

icke äro förenliga med en rationell skattelagstiftning, och att

desamma i praktiken ej sällan lett till obilliga resultat. Utan förbättring

av de ursprungliga, för en provisorisk engångsskatt närmast

beräknade grunderna har under de gångna åren den ena påbyggnaden

eller skärpningen följt på den andra, varigenom bristerna i lagstiftningen

blivit i sina konsekvenser allt mera kännbara.

Med anledning av en vid 1918 års lagtima riksdag väckt motion

om revision i vissa hänseenden av förordningen om krigskonjunkturskatt

yttrade bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 17 bl. a., att

gällande förordning om krigskonjunkturskatt i åtskilliga avseenden vore

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr bl. 3

behäftad med brister, som enligt sakens natur bleve mera framträdande

ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komme att ligga, som i

författningen förutsattes som de normala till skillnad från krigskonjunkturen.

I samband med en vid nyssnämnda riksdag framlagd proposition

nr 448, angående bl. a. skärpning av krigskonjunkturskattens tariff,

uttalade departementschefen, att frågan om en mera allmän revision av

skatten borde upptagas till prövning, för den händelse krigstillståndet

komme att vara ytterligare någon längre tid, och i sitt betänkande nr

59 i anledning av berörda proposition in. m. framhöll utskottet, att

ifrågavarande beskattning borde, så långt möjligt vore, läggas efter

mera rationella grunder. Några närmare riktlinjer för en reformering

vore vanskligt att i förväg utstaka, men för eu blivande utredning

mötte givetvis eu mångfald synpunkter att utreda och pröva. Någon

formlig framställning i ämnet från riksdagens sida ansåg utskottet obehövlig,

då frågan om revision redan vore uppmärksammad å vederbörligt

håll.

Situationen är nu en annan. Krigstillståndet är praktiskt taget

slut och är, såsom ovan angivits, krigskonjunkturskattens upphörande

att emotse inom en nära framtid.

På grund härav har Kungl. Maj:t ansett förutsättningarna för den

i förra årets proposition förebådade allmänna revisionen av krigskonjunkturbeskattningen

ej vidare vara för handen. Departementschefen

har i förevarande proposition, under erinran att taxering till krigskonjunkturskatt

skulle komma att äga rum, utom innevarande år, ytterligare

blott ett år, uttalat, att han »icke funnit tillräcklig anledning

föreligga att söka åstadkomma någon omläggning av huvudgrunderna

för krigskonjunkturbeskattningen att tillämpa under allenast detta sista

taxeringsår.» Det hade för honom i stället gällt att tillse, vilka jämningar,

till åstadkommande av större rättvisa de skattskyldiga emellan, som

kunde på grundval av gällande skatteförordning genomföras utan åsidosättande

av de utomordentliga statsfinansiella intressen, som vore förknippade

med denna beskattning.

I propositionen redogöres för de krav, som från åtskilliga representanter

för näringslivet framförts i syfte, att krigskonjunkturskatten

redan nu skulle helt borttagas. Gent emot dessa krav erinrar departementschefen,

att statsbudgetens merbelastning för innevarande år med

direkta krigstid sutgifter torde komma att väsentligt överstiga den intäkt

den för året taxerade krigskonjunkturskatten torde giva. Med all

säkerhet bleve så förhållandet, måhända i skärpt grad, jämväl för näst
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

kommande budgetår. Det vore under sådana förhållanden icke möjligt

att undvara o en särbeskattning av under kristiden uppkomna merinkomster.

A andra sidan vore det föga billigt att söka i ett slagövervälta

hela det mycket betydande belopp i skattemedel, som krigskonjunkturskatten

representerade, å den allmänna inkomstbeskattningen.

Den allmänna riktning, i vilken gällande bestämmelser borde

modifieras, har av departementschefen skisserats på följande sätt. »De

böra taga sikte på själva avvecklingen av skatteformen i fråga och i

avseende därå giva klara föreskrifter, när och i vilken mån uppkommande

merinkomster skola upphöra att betraktas som beskattningsbara

krigsvinster. Vidare böra sådana stadganden införas, varigenom den

finansiella avskrivningen av krigskonjunkturskatten som statsintäkt

tager sin början redan år 1920. Eljest skulle de oförmedlat och till

hela sin vidd inställa sig under år 1921. Slutligen finner jag angeläget

att, inom ramen för det statsfinansiellt möjliga och med beaktande

dels av framförda önskemåls praktiska betydelse, dels av deras

genomförbarhet utan djupgående omläggningar av taxeringsförfarandet,

medverka till åvägabringandet av viss allmän lättnad för de enligt

krigskonjunkturskatteförordningen skattskyldiga och viss utjämning dem

emellan av skattebördan.»

På denna basis är det föreliggande förslaget om vissa ändringar

i förordningen om krigskonjunkturskatt utarbetat. Den i propositionen

lämnade sammanfattningen av förslagets huvudgrunder anser utskottet

lämpligen böra här återgivas. Inom parentes anmärkes tillika, vilka

paragrafer i förordningen, som beröras. Omförmälda grunder äro:

1) Skattefrihet för envar, som icke under åren 1914—1918 åtnjutit

krigs vinst och således ej heller därför krigskonjunkturbeskattats

åren 1915—1919 (3 § d).

2) Skattefrihet för den merinkomst, som må ha uppkommit under

år 1919, i den mån den överstiger högsta krigskonjunkturbeskattade

merinkomsten under föregående åren (6 §).

3) Skattefrihet för inkomstökning på grund av nyanläggningar

eller utvidgning av anläggningar efter ingången av år 1919 (2 §).

4) Skattegränsen höjes till 10,000 kronor (3 § a) och 21 §).

5) Villkoret, att bolags inkomstprocent skall vara högre än medelprocenten

1913—1914, borttages (3 § c) och 16 §).

6) Beskattningsbar merinkomst begränsas, så att den högst får

uppgå till den matematiska merinkomsten, minskad med 20 procent av

medelinkomsten 1913—1914 (6 §).

7) I fråga om nya skattskyldiga minskas matematiska merinkomsten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51. 5

med 10 procent av kapitalet, där kapital är nedlagt, eller eljest med

5,000 kronor (11 §).

8) Tariffnedsättning sker med i runt tal 20 procent men så anordnad,

att för bolag nedsättningen främst kommer de svaga bolagen

tillgodo (8 §).

Därest oförutsedda förhållanden ej inträda, torde man äga full

rätt att, såsom Kungl. Maj:t gjort, räkna med att innevarande år blir

krigstidens sista. Krigskonjunkturen för handel och näringar är förbi,

och krigskonjunkturbeskattningen står inför sin avveckling. I detta

sakläge torde det ej finnas skäl att företaga någon djupare reformering

av skatteförfattningen, huru berättigade än därom framförda krav

i och för sig kunna vara. Av de statsfinansiella hänsyn, departementschefen

åberopat, låter det sig emellertid ej göra att i ett slag avveckla

ifrågavarande skatteform. Staten kan uppenbarligen ej avvara den å

denna skattekälla beräknade inkomsten, och någon utväg att nu skaffa

motsvarande intäkt från annat håll lärer icke stå till buds. Utskottet

delar till fullo Kungl. Maj:ts uppfattning, att avvecklingen måste ske

successivt under beaktande av både statens och de skattskyldigas intressen.

Den kompromiss härutinnan, som Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

kan anses innebära, vill utskottet beteckna såsom i stort sett rätt

väl avvägd. Det är endast på en punkt, som utskottet måst ställa sig

helt avvisande och i ett par avseenden som utskottet funnit sig kunna

gå något steg längre i den föreslagna riktningen. Utskottet bär i dessa

fall funnit sig böra mera se på de skattskyldigas fördel.

hör skattskyldighetens inträde i fråga om inländskt aktiebolag och

solidariskt bankbolag förutsättes bland annat, att den vid det löpande

årets taxering till inkomstskatt beräknade inkomstprocenten överstiger

medeltalet av 1913 och 1914 års inkomstprocenter (3 § c). Redan i den

förutnämnda propositionen nr 448 till förra årets lagtima riksdag föreslog

Kungl. Maj:t, att denna förutsättning skulle borttagas. I samband

med kristidens stora kapitalökning i många bolag kunde, enligt vad i

propositionen framhölls, denna bestämmelse i vissa fall leda till obehörigskattebefrielse.

Kammarrätten, som hördes i ärendet, erinrade »att icke varje ökningav

kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten ökas i förhållande

till inkomstens medeltal, obehörig befrielse från taxering eller skatt.

Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914 års taxeringar genom

verkliga inbetalningar från delägarna eller genom överföring till kapi
-

Utskottets

tjurande över

författningsförslaget.

Bolags

inkomst
procent.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Hänsyn till

penningvärdets

fall.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

talet av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913, är en i förhållande

till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig ökning av

inkomsten helt naturlig och synes i regel icke böra föranleda skyldighet

för vederbörande bolag att erlägga någon krigskonjunkturskatt. Under

nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk merinkomst

endast under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger

inkomstprocentens medeltal. Detta synes också vara fullt riktigt och

överensstämma med de principer, på vilka förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd.

Då förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda

förordning, synes även där principen om skattens beräkning å

inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna undantagslös tillämpning.

Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen

genomfördes.»

Bevillningsutskottet fann kammarrättens erinringar fullt befogade

och avstyrkte förslaget. Sedan första kammaren bifallit utskottets hemställan,

men andra kammaren beslutat i enlighet med en av herr Källman

m. fl. till förmån för förslaget avgiven reservation, segrade i gemensam

votering första kammarens mening.

I förevarande proposition har berörda förslag om ändring i 3 § c)

ånyo framlagts, huvudsakligen med återgivande av motiveringen från

i fjol. Kammarrätten har åter avstyrkt förändringen och därvid hänvisat

till sitt förra, ovan citerade uttalande.

Ej heller utskottet har funnit anledning att nu frånträda sin förra

året intagna ståndpunkt. Utskottet får därför avstyrka bifall till den

föreslagna ändringen i 3 § c) och i följd därav även till föreslagen ändring

i 16 §, vilken senare är en ren konsekvens av den förra.

Enligt gällande regel har man som bekant att vid bestämmandet

av den beskattningsbara merinkomsten utgå från den matematiska merinkomsten

såsom maximum, men har det lagts på den skattskyldige att

bevisa, att och i vad mån den verkliga krigskonjunkturvinsten må hava

varit lägre än den matematiska merinkomsten. Svårigheten att härutinnan

förebringa övertygande bevisning har ej sällan medfört, att hela

merinkomsten blivit taxerad. Detta har för de skattskyldiga känts så

mycket obilligare, som i många fall den genom relation till 1912 och

1913 års intjänade vinster framkomna matematiska merinkomsten med

hänsyn till penningvärdets starka nedgång varit allenast skenbar. Yrkanden

hava därför gjorts om sådan höjning av inkomstens medelnivå

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51. 7

de båda fredsåren, att denna verkligen bleve jämförbar med det löpande

årets inkomst.

Departementschefen medger det berättigade i berörda krav, men

bär sett sig förhindrad att på denna punkt »skipa full rättvisa de skattskyldiga

emellan». Detta skulle nämligen påkalla eu principiell omläggning

av alltför genomgripande art för att kunna sättas i fråga för det

återstående taxeringsåret. En så vittgående åtgärd skulle också medföra

alltför stor minskning i skatteintäkten. Departementschefen har

mast stanna vid att föreslå jämkning av medelinkomsten med visst

procenttal. I enlighet härmed upptager propositionen föreskrift därom,

att som beskattningsbar merinkomst icke får upptagas högre belopp än

den matematiska merinkomsten, minskad med 20 procent av inkomstens

medeltal 1913—1914 (6 §). I fråga om skattskyldiga, vilka allenast under

ettdera av åren 1913—1914 varit taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt,

träffar den föreslagna reduktionen det ifrågakommande årets

inkomst, som i dylikt fall betraktas som matematisk merinkomst (11 §).

Åt nybildade, företag, för vilka någon matematisk merinkomst ej

finnes, har propositionen velat bereda en motsvarande förmån genom

stadgande om rätt till avdrag för 10 procent av nedlagt kapital eller

eljest med visst belopp, förslagsvis 5,000 kronor (11 §).

Åven utskottet inser, att på förevarande område full utjämning

icke kan åstadkommas. Utan att träda det statsfinansiella intresset för

nära torde man dock kunna beträffande reduktionen av den matematiska

merinkomsten gå något längre än Kungl. Maj:t. En höjning av reduktionsprocenten

till 25 skulle innebära en ökad förmån för de skattskyldiga

utan att,, efter vad det vill synas, statskassan därigenom skulle

tillskyndas alltför stor minskning i skatteintäkt.

Den förestående avskrivningen av krigskonjunkturskatten har Kungl.

Maj:t velat förbereda genom föreslagen nedsättning av skattetariffen med

i genomsnitt 20 procent. Den gällande tariffen gör icke åtskillnad

mellan bolag och enskilda, men den föreslagna tariffsänkningen har

differentierats i så måtto, att för enskilda skattskyldiga föreslås en proportionell

sänkning med 20 procent, medan i avseende å bolagen skattelättnaden

anordnats så, att reduktionsprocenten växer i samma mån som

inkomstprocenten sjunker (8 §).

Åven på förevarande punkt har utskottet velat taga ett något

större steg än Kungl. Maj:t tillåtit sig. I fråga om de enskilda synes

nedsättningen kunna skäligen sättas till 25 procent, och bör givetvis

en motsvarande förändring göras i reduktionsskalan för bolagen. 1

Krig sko nj unki

ur skattens avskrivning.

Nedsatt skattetariff.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

stället för de i förslaget upptagna procenttalen O.oi, 0.03 och 0.05

(8 § b) vill utskottet ifrågasätta resp. O.oi, 0.04 och 0.0 6. Något ökat

avdrag skulle således icke tillkomma bolag med inkomstprocent över

60. I övriga fall blir enligt utskottets förslag avdraget höjt efter en

sakta stigande skala med intill en fjärdedel.

Skillnaden mellan Kungl. Maj:ts förslag och utskottets i denna del

åskådliggöres av nedanstående tablå:

Bolagets inkomst- procent

Nedsättning av Bolagets inkomst-

skattebeloppet procent

i procent

Prop. Utskottet

Nedsättning av

skattebeloppet

i procent

Prop. Utskottet

100

—

—

40

10.0

12

90

1.0

1.0

35

11.5

14

80

2.0

2.0

30

13.0

16

70

3.0

3.0

25

15.5

19

60

4.0

4.0

20

18.0

22

50

7.0

8.o

15

20.5

25

45

8.5

10.o

10

23.0

28

5

25.5

31

Punkten a)

i 8 §

är avfattad

så att efter

dess ordalydelse 20

centsavdraget skulle tillkomma blott här i riket mantalsskriven svensk

medborgare. Detta innebär uteslutande icke blott av utlänningar

och i riket icke mantalsskrivna svenskar utan ock av juridiska personer,

som ej äro bolag, såsom föreningar, ekonomiska och ideella,

stiftelser, som ej äro att hänföra till fromma sådana, o. s. v. Då motiveringen

ej innehåller någonting om sådan åtskillnad, synes närmast

kunna ifrågasättas, om den verkligen varit avsedd. I varje fall kan

utskottet ej anse densamma lämplig. Här är icke fråga om skattelindring

på grund av mindre skatteförmåga, i vilka fall man ju brukar göra

ifrågavarande begränsning. Efter utskottets mening bör därför punkten

formuleras så, att den omfattar alla andra skattskyldiga än de i punkten

b) omförmälda bolagen.

Åven ett par formella justeringar i 8 § hava befunnits påkallade.

Övriga av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i förordningen om

krigskonjunkturskatt hava icke givit anledning till erinran från utskottets

sida. De synas innebära efter omständigheterna avpassade, rätt beaktansvärda

modifikationer till de skattskyldigas fördel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ikvillningsuisl, ottets betänkande Nr 51. 9

Ed följd av utskottets ovan angivna ställning till propositionen

ar givetvis, att den av herr Winkler m. fl. framförda motionen om krigskonjunkturbeskattningons

omedelbara upphävande icke kunnat av utskottet

biträdas.

Vad slutligen beträffar den av herr Andersson i Eliantorp väckta

motionen, vill utskottet icke bestrida, att det däri framförda spörsmålet

i och för sig kunde förtjäna att undersökas. Då utskottet emellertid,

såsom ovan framgått, förutsätter, att nästa år blir det sista året

för taxering till krigskonjunkturskatt, och på denna grund ansett en

eljest behövlig allmän revision av förordningen om krigskonjunkturskatt

mindre ändamålsenlig, har utskottet ej heller velat ingå på någon

reformering i den av motionären avsedda detaljen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionerna II: 29,

av herr Andersson i Eliantorp, och II: 166, av herr

Winkler m. fl., samt med förklarande, att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 258 icke kunnat i

alla delar bifallas, måtte antaga utskottets här nedan

införda

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Förslag

till

Förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 2, 3,

6, 8, 11 och 16 §§ samt 21 § 1

mom. i förordningen den 30 juni

1916 om krigskonjunkturskatt skola

i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7

Härigenom förordnas, att 2, 3,

6, 8 och 11 §§ samt 21 § 1 mom.

i förordningen den 30 juni 1916 om

krigskonjunkturskatt skola i nedan

angivna delar erhålla följande ändrade

lydelse:

saml. 47 höft. (Nr 51.)

Motionen

fl: 166.

Motionen

IT: 29.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets

Kungl. Maj:ts förslag.

2 §.

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås

av krigstillståndet föranledd

ökning uti — — — — tantiéme.

Inkomstökning, som uppkommit

på grund därav, att skattskyldig

efter ingången av år 1919 börjat

utnyttja nya eller utvidgade anläggningar

för utövande av rörelse eller

yrke, är ej att anse såsom av krigstillståndet

föranledd vinst.

3 §.

För skattskyldighet förutsättes:

a) att den skattskyldige för året

taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av

minst 10,000 kronor;

b) — — — — och 1914;

c) att därjämte, vad angår inländskt

aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bolagets för året till

inkomstskatt taxerade inkomst överstiger

5 procent av bolagets kapital,

sådant det vid årets taxering beräknats;

samt

d) att skattskyldig under något

av åren 1915 till och med 1919

varit taxerad till krigskonjunkturskatt.

6 §•

Det belopp----beskatt
ningsbar

merinkomst.

Skattskyldigs beskattningsbara

betänkande Nr 51.

Utskottets förslag.

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås

av krigstillståndet föranledd

ökning uti — — — — tantiéme.

Inkomstökning, som uppkommit

på grund därav, att skattskyldig

efter ingången av år 1919 börjat

utnyttja nya eller utvidgade anläggningar

för utövande av rörelse eller

yrke, är ej att anse såsom av krigstillståndet

föranledd vinst.

3 §■

För skattskyldighet förutsättes:

a) att den skattskyldige för året

taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av

minst 10,000 kronor;

b) --— — och 1914;

c) — —--procentens stor
lek;

samt

d) att skattskyldig under något

av åren 1915 till och med 1919

varit taxerad till krigskonjunkturskatt.

6 §•

Det belopp----beskatt
ningsbar

merinkomst.

Skattskyldigs beskattningsbara

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

llevillningsutskottets betänkande 1\''r 5J.

Kungl. Maj:ts förslag.

merinkomst må icke bestämmas till

högre belopp än det, vartill densamma

vid taxering under något

av åren 1915 till och med 1919

högst blivit för honom fastställd.

Ej heller må såsom beskattningsbar

merinkomst upptagas högre belopp

än den matematiska merinkomsten,

minskad med 20 procent av inkomstens

medeltal.

8 §■

Krigskonj un kturskatt beräknas

— — — — 100 kronor.

Vid taxering år 1920 eller därefter

skall det enligt 1 mom. beräknade

skattebeloppet minskas

a) i fråga om här i riket mantalsskriven

svensk medborgare med 20

procent av samma skattebelopp;

b) i fråga om inländskt aktiebolag

eller solidariskt bankbolag,

därest bolagets till inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerade inkomst

understiger 100 procent av bolagets

kapital, sådant detsamma vid årets

taxering beräknats,

för varje full tiondedel, varmed

den enligt 19 § i förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade

inkomstprocenten

understiger 100 men ej 60 procent

med O.oi procent av ovannämnda

skattebelopp,

understiger 60 men ej 30 pro
-

Utskottets förslag.

merinkomst må icke bestämmas till

högre belopp än det, vartill densamma

vid taxering under något

av åren 1915 till och med 1919

högst blivit för honom fastställd.

Ej heller må såsom beskattningsbar

merinkomst upptagas högre belopp

än den matematiska merinkomsten,

minskad med 25 procent av inkomstens

medeltal.

8 §•

Krigskonjunkturskatt beräknas

— — — — 100 kronor.

Vid taxering år 1920 eller därefter

skall det enligt ovanstående

tariff beräknade skattebeloppet minskas
a)

i fråga om andra skattskyldiga

än inländskt aktiebolag eller

solidariskt bankbolag med 25 procent

av samma skattebelopp;

b) i fråga om inländskt aktiebolag

eller solidariskt bankbolag,

därest bolagets till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomst

understiger 100 procent av bolagets

kapital, sådant detsamma vid

årets taxering beräknats,

för varje full tiondedel, varmed

den enligt 19 § i förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade

inkomstprocenten

understiger 100 men ej 60 procent,

med 0.01 procent av ovannämnda

skattebelopp,

understiger 60 men ej 30 procent,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

Kungl. Maj:ts förslag.

cent med Om procent av ovannämnda

skattebelopp,

understiger 30 med O.oo procent

av ovannämnda skattebelopp.

Till ledning vid uträknandet av

i detta moment omförmäld minskning

av skattebeloppet utfärdar

Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

11 §•

Har skattskyldig endast under

ettdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerad för inkomst, varom i 2 §

och 5 § andra stycket sägs, uträknas

den matematiska merinkomsten genom

jämförelse med den under det

året taxerade inkomsten av nämnda

slag. För sådan skattskyldig må

såsom beskattningsbar merinkomst

icke upptagas högre belopp än sagda

matematiska merinkomst, minskad

med 20 procent av den för sistnämnda

år taxerade inkomsten.

Har skattskyldig icke under någotdera

av åren 1913 och 1914

varit taxerad för sådan inkomst, som

i 2 § och 5 § andra stycket omförmäles,

anses den under löpande

året taxerade inkomsten av ifrågavarande

slag i sin helhet såsom

matematisk merinkomst. För sådan

skattskyldig må den matematiska

merinkomsten upptagas såsom beskattningsbar

merinkomst endast om

och i den mån densamma överstiger,

i det fall att skattskyldig nedlagt

Utskottets förslag.

med 0.04 procent av ovannämnda

skattebelopp,

understiger 30 procent, med Om

procent av ovannämnda skattebeiopp.

Till ledning vid uträknandet av

här omförmäld minskning av skattebeloppet

utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga

tabeller.

11 §•

Har skattskyldig endast under

ettdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerad för inkomst, varom i 2 §

och 5 § andra stycket sägs, uträknas

den matematiska merinkomsten genom

jämförelse med den under det

året taxerade inkomsten av nämnda

slag. För sådan skattskyldig må

såsom beskattningsbar merinkomst

icke upptagas högre belopp än sagda

matematiska merinkomst, minskad

med 25 procent av den för sistnämnda

år taxerade inkomsten.

Har skattskyldig icke under

någotdera av åren 1913 och 1914

varit taxerad för sådan inkomst,

som i 2 § och 5 § andra stycket

omförmäles, anses den under löpande

året taxerade inkomsten av ifrågavarande

slag i sin helhet såsom

matematisk merinkomst. För sådan

skattskyldig må den matematiska

merinkomsten upptagas såsom beskattningsbar

merinkomst endast om

och i den mån densamma överstiger,

i det fall att skattskyldig nedlagt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillning »utskottets betänkande Nr 51.

Kungl. Maj.ts förslag.

kapital i företag för utövande av

rörelse eller yrke, varom fråga är,

och visar till vilket belopp kapital

sålunda blivit av honom nedlagt,

10 procent av berörda kapital och

i andra fall ett belopp av 5,000

kronor.

16 §.

Konungens '' befallningshavande

— — — — skattskyldiga.

1 denna längd — —--ut
räknad

skatt. För inländskt aktiebolag

och solidariskt bankbolag

angivas därjämte bolagets kapital

och inkomstprocent enligt det löpande

årets taxering. Härutöver

skola i längden antecknas kända

särskilda förhållanden, som kunna

inverka på taxeringen.

21 §•

1 mom. Skattskyldig, som föråret

taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp

av minst 10,000 kronor och

därvid beskattats för tantiéme, skall

avgiva särskild deklaration om tantiéme.

Denna deklaration —---.

Utskottets förslag.

kapital i företag lör utövande av

rörelse eller yrke, varom fråga är,

och visar till vilket belopp kapital

sålunda blivit av honom nedlagt,

10 procent av berörda kajrital och

i andra fall ett belopp av 5,000

kronor.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som föråret

taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp

av minst 10,000 kronor och

därvid beskattats för tantiöme, skall

avgiva särskild deklaration om tantiöme.

Denna deklaration----.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1920; dock att le- den 1 januari 1920.

ståmmelserna i 3 § c) och 16 § skola

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 47 höft. (Nr 51.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 51.

Bungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag,

äga tillämpning vid taxering till krigskonjunkturskatt

jämväl år 1919.

Stockholm den 26 maj 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

Gr. W. KÄLLMAN.

Reservationer:

av herr Rosén, som ansett, att Kungl. Maj:ts proposition bort

utskottet tillstyrkas; samt

av herr Lithander mot vissa delar av motiveringen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:361 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigs s. 4 i texten