Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordningar om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt, samt av förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, dels ock i ämnet väckta motioner.

1919-05-26 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:52, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordningar om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt, samt av förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

1

Nr

52.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1919 kl. 8 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordningar om ändring i

vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt, samt av förordningen

samma dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering, dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Källman, Röing, Wijk, Antonsson, Forssman, Rosén, Boman,

Vennersten, Månsson i Hagaström*), Rune, Olsson i Kullenbergstorp,

Nilsson i Kristianstad, Eliasson, Neess, Örne*), Broman, Westrup*), Olsson

i Ramsta, Uddenberg och Lithander

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 21 mars 1919 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 259, har Kungl. Maj.t under åberopande av propositionen

bilagt utsdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att antaga nedan införda förslag till

1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt; och

2) förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma

dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 48 käft. (Nr 52.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. 9, 17, 18, 19, 20 och 25 §§

i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

ävensom avdelningarna l:o) och o:o) i de vid samma förordning fogade

särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola, 7, 8 och 9 §§

ävensom avdelningarna l:o) och 5:o) i de särskilda anvisningarna i

nedan angivna delar, hava följande ändrade tydelse:

2 §■

1 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning

avser, med det undantag, som omförmäles i 19 § 2 mom., den inkomst,

som åtnjutits under det nästföregående kalenderåret eller, då räkenskapsår

icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått tillända

närmast före den 1 mars det år, taxeringen sker.

9 §•

Vid uppskattning av inkomst ur inkomstkälla, som i 7 § omförmäles,

må, utom i det fall att ersättning för bestridande av särskilda

med tjänst eller uppdrag förenade kostnader, varom i 8 § förmäles,

blivit av staten särskilt anvisad, avdrag ske för alla utgifter för inkomstens

förvärvande eller bibehållande, såsom:

arrende- eller hyresavgift; — — —- — — — — — — — —

— ■— — — — — —---underhåll av fastighet och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda

dock endast ifall de uppnått 21 år eller ock själva skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt;

kostnad för nödigt biträde i hemmet, för det fall att gift kvinna

av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt

hemmets skötsel, skolande avdraget ske från hennes inkomst av dylik

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 3

verksamhet, med iakttagande av att avdraget i intet fall må överstiga

300 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader — — — —.

17 §.

1 mom. Den uppskattade inkomsten och en sextiondedel av den

uppskattade förmögenheten utgöra tillsammans taxerat belopp. För den,

som icke enligt 12 § är skattskyldig för förmögenhet, utgör den uppskattade

inkomsten taxerat belopp. Det taxerade beloppet utföres i jämna

tiotal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt

tiotal kronor, bortfaller.

2 mom. För annan skattskyldig än svensk medborgare, som är

här i riket mantalsskriven, utgör det taxerade beloppet tillika beskattningsbart

belopp, och inträder skatteplikt, när detta belopp uppgår till

100 kronor.

18 §.

1 mom. För svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven,

beräknas det beskattningsbara beloppet efter följande grunder.

a) Med avseende å levnadskostnadernas höjd indelas samtliga

orter i riket i fem ortsgrupper, av vilka ortsgrupp I omfattar orter med

de billigaste och ortsgrupp V orter med de dyraste levnadskostnaderna.

Denna indelning verkställes av socialstyrelsen enligt de närmare föreskrifter,

Konungen äger meddela, och gäller för en tid av fem år i

sänder.

För en var skattskyldig skall från det taxerade beloppet såsom

fritt från skatt avdragas följande belopp (ortsavdrag):

om han är mantalsskriven inom ort tillhörande ortsgrupp I, 600 kronor,

» )) )> »■ » »

» » » » » »

» » » » » »

» » » )) » »

» » II, 700 )>

» » III, 800 »

» » IV, 900 »

» » V, 1,000 »

b) Utöver ortsavdraget äger skattskyldig, vilken är gift eller har

hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn, vilka

icke uppnått 21 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

erhålla följande avdrag (familjeavdrag):

gift skattskyldig: för hustrun 200 kronor; för varje sådant barn,

som ovan sägs, om barnet uppnått 15 år, 200 kronor och, om barnet

ej uppnått 15 år 100 kronor; samt

ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka eller frånskild)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

för barn, som ovan sägs: för ett barn, om det uppnått 15 år, 300 kronor

och, om det ej uppnått 15 år, 200 kronor; samt för varje följande

barn, om det uppnått 15 år, 200 kronor och, om det ej uppnått 15 år,

100 kronor.

För barn, vilkas föräldrar båda leva men icke äro gifta med varandra,

skall, därest enligt ovan givna bestämmelser båda föräldrarna

skulle vara berättigade till avdrag, endast modern eller, om barnet vistas

hos fadern, endast denne åtnjuta avdrag.

c) I enskilda tall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av

särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, underhåll

av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta familjeavdrag)

är väsentligt nedsatt, må det skattefria avdraget ökas med högst 500

kronor. Sådana utgifter för annans underhåll, som avses i 10 §, må

icke åberopas såsom grund för avdrag enligt- detta stycke.

d) Den del av det taxerade beloppet, som överstiger summan av

de enligt a), b) och c) här ovan för den skattskyldige medgivna avdrag

men icke dubbla summan av samma avdrag, upptages i det beskattningsbara

beloppet till sitt halva belopp.

Den del av det taxerade beloppet, som överstiger dubbla summan

av medgivna avdrag, ingår i sin helhet i det beskattningsbara beloppet.

2 mom. Det beskattningsbara beloppet utföres i jämna tiotal

kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt tiotal

kronor bortfaller.

För svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, inträder

skatteplikt, när det beskattningsbara beloppet uppgår till 10 kronor.

19 §.

1 mom. Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår med viss procent

av de enligt nedan angivna grunder uträknade grundbelopp.

a) För andra skattskyldiga än inländska aktiebolag och solidariska

bankbolag utgör grundbeloppet:

för den del av det beskattningsbara beloppet, som icke överstiger

10,000 kronor, 3 X,

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

10.000 kronor men icke........... 20,000 kronor, 4 %

20.000 » » j) ........... 40,000 b , 5 X

40.000 » » b .......... 60,000 b , 6 X

60.000 b b b ........... 100,000 b , 7 X

100,000 b b b ............ 150,000 b , 8 X

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

150.000 kronor men icke

200.000 » » »

300.000 » » »

400.000 » » »

600.000 » » »

800,000 » » »

1,000,000 »

200,000

kronor,

0 %

300,000

» ,

10 %

400,000

» ,

11 %

600,000

12 %

800,000

» ,

13 %

1,000,000

» ,

1

14 %

15 %

dock att grundbeloppet icke må i något tall överstiga 12 procent av det

beskattningsbara beloppet.

b) För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag utgör grundbeloppet:

(A-skatt)

När den taxerade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

| Skatt i %

j av den

taxerade

! inkomsten

Når den taxerade inkomsten i

hållande till kapitalet

för-

Skatt i %

av den

taxera de

inkomsten

\ icke överstiger

4 %

|

1.50

överstiger 12

men

icke 12 V2

o/

/O • • •

5.40 j

överstiger 4

men

icke 4 ''/i %......

1.00

»

12 ''/a

»

»

13

» ...

5.60

4 Vi

»

4 Vt

»......

1.70

»

13

»

»

13 3/s

» ...

5.80

4 ''/■

»

»

43/«

»......

l.so

»

13 Va

»

14 ‘/a

» ...

6.00

48/i

»

»

5

»......

1.90

»

14 Va

15

» ...

6.20

»

5

»

5 V»

»......

2.oo

»

15

»

»

16

» ...

6.40 1

»

5 1ja

»

»

5 */a

»......

2.20

»

16

»

17

» ...

6.00

»

5 s/s

»

6

»......

2.4 0

=>

17

»

18

» ...

6.80

»

(5

»

»

6''/a

»......

2.60

»

18

»

»

19

» ...

7.oo

*

6 1Ja

»

»

6 2/a

»......

2.80

»

19

»

»

20

» ...

7.15

»

62/a

»

»

7

»......

3.oo

»

20

»

>

21

»...

7.80

»

7

>

»

7 Va

»......

3.20

»

21

»

»

22

» ...

7.45

»

7 Va

»

7 a/a

»......

3.4 0

»

22

»

»

23

»...

7.60

»

7 */3

»

»

8

»......

3.60

»

23

>

»

24

» ...

7.7 5

8

»

8''/t

»......

3.80

24

»

»

25 Va

» ...

7.90

8 V*

»

»

9

»......

4.oo

»

25 Va

»

»

27

»...

8.05

9

»

»

9 Va

»......

4.20

»

27

»

»

28 Va

» ...

8.20

»

9 Va

»

»

10

»......

4.io

»

28 ‘/a

»

»

30

» ...

8.85

10

»

»

10 Va

»......

4.oo

»

30

»

32

» ...

8.50

»

10 Vs

»

*

11

»......

4.80

32

»

34

» ...

8.65

)

11

»

»

11 Va

»......

5.oo

»

34

a

»

36

» ...

8.so

111/*

»

12

»......

5.20

»

36

»

»

39

» ...

8.95 ;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

När den taxerade inkomsten i för- hållande till kapitalet

Skatt i %

av den

taxerade

inkomsten

När den taxerade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

Skatt i % !

av den i

taxerade

inkomsten

överstiger 39

men

icke

42

o/

9,io

överstiger

95

men icke

100

o/

10.90

» 42

46

100

>y

105

»

50

9.4 0

105

no

11 10

» 60

»

55

» .........

9.5 5

»

no

»

115

» ......

11.20

» 55

»

60

9.70

115

120

11.30

» 00

»

9.85

120

125

11.40 1

» 65

70

10.oo

125

130

11.50

» 70

10.1 5

130

135

11 00

75

»

»

80

» ...... .

10.80

»

135

»

»

140

» ......

11.70

» so

»

»

85

» ......

10.45

»

140

»

»

145

»......

11.80 ''

» 85

»

»

90

» .........

10.SO

»

145

»

»

150

» ......

11.90

» 90

»

»

95

» .........

10.75

»

150

12.00

varvid dock iakttages, att skattens grundbelopp icke i något fall må

med mera ån halva den överskjutande inkomsten överstiga det grundbelopp,

som högst skolat påföras bolaget, därest dess inkomst hade

varit allenast så stor, att bolaget varit att hänföra till närmast lägre

skatteklass.

Till kapital, varom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapital

som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages till det

belopp, som angivits i balansräkningen för nästföregående år, eller, om

aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medelstorleken

därav under nämnda år. På samma sätt förfares vid beräkningav

reservfonden.

2 mom. Utöver den inkomstskatt, varom i 1 mom. är stadgat,

skall av där omförmält bolag erläggas inkomstskatt med viss procent av

ett grundbelopp, vilket utgör tre kronor för varje fullt hundratal kronor av

den del av bolagets nästföregående år till beskattning enligt nyssnämnda

moment taxerade inkomst, som icke i vanlig ordning utdelats till delägarna;

dock efter avdrag av de å sagda inkomst belöpande kronoutskylder, ävensom,

i fråga om försäkringsaktiebolag, av vinstutdelning till försäkringstagare

eller av för samma ändamål reserverade medel. (D-skatt)

3 mom. I den mån enligt 2 mom. beskattade tillgångar i vanlig

ordning utdelas, äger bolaget åtnjuta restitution med viss procent av ett

grundbelopp, vilket utgör tre kronor för varje fullt hundratal kronor av

de till delägarna sålunda utdelade tillgångar, skolande därvid iakttagas, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande. Nr 52.

sammanlagda beloppet av restitnerade medel icke må uppgå till

högre belopp än de av bolaget enligt 2 mom. erlagda skattemedel.

Restitution sker i den ordning, som är stadgad i fråga om restitution

av kronoutskylder.

20 §.

1 inom. För varje år bestämmes den för alla skattskyldiga enhetliga

procent av de i 19 § 1 och 2 mom. om förmälda grundbeloppen, med

vilken inkomst- och förmögenhetsskatt skall det nästföljande året utgå.

2 mom. Vid restitution av skatt enligt 19 § 3 inom. tillämpas å

där omförmälda grundbelopp det procenttal, som, på sätt nyss sagts,

bestämts att gälla för året näst efter det, under vilket utdelning, som

föranlett restitution, ägt rum.

25 §-

1 mom. År skattskyldig gift, skall i hans taxering enligt denna

förordning inbegripes jämväl hustruns inkomst och förmögenhet; dock

att i fall, där hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen

varit från mannens förvaltning undantagen, hustrun skall taxeras härför.

Skulle i senare fallet avdrag, vartill ena maken enligt 10 § varit

berättigad, överstiga dennes inkomst, må överskjutande beloppet avräknas

från den andre makens behållna inkomst.

Hava makar blivit särskilt taxerade, skall det beskattningsbara beloppet

bestämmas eller båda makarnas taxerade belopp sammanräknade,

varvid iakttages, att de enligt 18 § 1 mom. skattskyldig medgivna avdrag

få åtnjutas allenast av makarna gemensamt, och skall skatt beräknas

efter det sålunda bestämda beskattningsbara beloppet samt påföras

vardera maken efter förhållandet mellan dennes taxerade belopp

och summan av de för båda makarna taxerade beloppen.

Därest hustrun men icke mannen taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall vid beräknande av det beskattningsbara beloppet

hustrun för mannen åtnjuta enahanda avdrag, som eljest får åtnjutas

för hustru.

2 mom. Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller

delvis underhållna barn under 21 år, skall, därest barnen icke själva

skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, den skattskyldige taxeras

jämväl för sådana barns inkomst och förmögenhet.

Skulle i sådant fall avdrag vartill, den skattskyldige jämlikt 10 § är

berättigad, överstiga hans inkomst, må det överskjutande beloppet avräknas

från barnens behållna inkomst; men må däremot icke, därest av
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

drag, vartill barn enligt 10 § varit berättigat, överstiger barnets inkomst,

överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges eller övriga

barns behållna inkomst.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst och förmögenhet,

skall jämte den skattskyldige barnet ansvara för den å dess inkomst

och förmögenhet belöpande del av skatten.

3 mom. När enligt denna förordning hänsyn skall tagas därtill,

huruvida skattskyldig har barn, och till barnens ålder, avses förhållandena

den 31 december året näst före det, då taxeringen sker.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

l:o) Inkomst av fast egendom.

I. Värdet av bostadsförmån — — — — —.

II. Till inkomst av jordbruk — — — — — jordbruket och dess

binäringar (ej för personligt behov) avsedda inventarier.

För lön och underhåll åt hemmavarande barn, som deltager i arbetet

med egendomens skötsel, äger skattskyldig göra avdrag med fulla

värdet av om förmälda förmåner, därest barnet uppnått 21 år eller särskilt

taxeras för sin inkomst. I andra fall må avdrag för lön och

underhåll åt hemmavarande barn icke äga rum, liksom å andra sidan

lönen och underhållet icke skola upptagas såsom inkomst för barnet.

Kostnad för sådana arbeten — — — — — inkomst av jordbruk.

III. --------.

5:o) Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

Avdrag är medgivet:

1) för alla omkostnader — — — — kronoutskylder.

Avdrag lar således ej göras — — — — egen bostad o. d.

Däremot är avdrag medgivet — — — — — belastar sin affär

med utgifter härför. För lön och underhåll åt hemmavarande barn, som

deltaga i rörelse eller yrke, äger skattskyldig göra avdrag med fulla värdet

av om förmälda förmåner, därest barnet uppnått 21 år eller särskilt

taxeras för sin inkomst. I andra fall må avdrag för lön och underhåll

åt hemmavarande barn icke äga rum, liksom å andra sidan lönen och

underhållet icke skola upptagas såsom inkomst för barnet. Gift kvinna,

som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskott et s belänkande Nr 52. 9

åt hemmets skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga

kostnaden för nödigt biträde i hemmet, dock högst 300 kronor.

Skulle efter avdraget kvinnans inkomst av sådan verksamhet utvisa

underskott, får underskottet, i den mån det föranledes av nyssnämnda

avdrag, icke enligt 3) i denna punkt avdragas från annan inkomst.

Åven indirekta kostnader — — — —.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920 med iakttagande

därav, att med i 19 § 2 mom. omförmäld, till beskattning enligt

19 § 1 mom. taxerad inkomst skall vid taxering år 1920 förstås den

år 1919 till inkomstskatt taxerade inkomsten.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 saml. 48 höft. (Nr 52.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 och 11 §§, 26 § 1 mom.

samt 32 §, 36 § 2 mom. och 59 § i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering ävensom de vid

samma förordning fogade formulär nr 1 A och 1 B skola i nedan angivna

delar hava följande ändrade lydelse:

2 §•

1 mom. Skyldighet att avgiva uppgift till ledning för egen taxering

(deklaration) åligger utan särskild anmaning:

a) -------

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest

han under nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller ock sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års

utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av

förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock åtnjutit så stor inkomst och

vid sagda års utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och en

sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till 100 kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet

hänsyn tagas till hustrus och barns inkomst och förmögenhet,

därest enligt förordningen om inkomst och förmögenhetsskatt den skattskyldige

skall taxeras därför.

3 §•

Deklaration skall avgivas----inkomstkälla, i avseende å

vilken skattskyldighet åligger honom,

dels ock i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,

upptaga:

beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för hustrus och barns inkomst

och förmögenhet, skall deklarationen innehålla enahanda upplysningar

angående hustruns och barnens inkomst och förmögenhet, som bär ovan

äro föreskrivna beträffande den uppgiftspliktiges egen inkomst och förmögenhet.

Deklaration skall särskilt angiva — — — — — — —.

— — — — uppgives särskilt bolagets kapital.

För nu nämnt bolag uppgives därjämte bolagets nästföregående år

enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomst och vad därav utdelats till delägarna; har uppgift i

sistberörda avseende ej kunnat lämnas i bolagets deklaration, må densamma

särskilt ingivas till vederbörande taxeringsnämnds ordförande

eller, om taxeringsnämnden avslutat sitt arbete, inom den i 39 § stadgade

tid till prövningsnämnden.

Deklaration, som avgives för utländsk — — — —

11 §‘

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

Do)--—----;

2:o) varje år:

a)-------

c) -------;

d) av förmyndarekammare eller gode män för tillsyn av förmynderskap:
uppgift

angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i förmyndareräkning

redovisade inkomst nästföregående år och angående värdet

av den omyndiges förmögenhet vid utgången av samma år, därest

inkomsten uppgått till minst 100 kronor eller förmögenheten uppgått

till minst 1,200 kronor;

e) av styrelse eller lik vidatorer för inländskt aktiebolag eller solidariskt

bankbolag — — — —.

26 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse — — — — taxeringsnämnds

ordförande. Kungörelsen skall därjämte innehålla uppgift

om, till vilken ortsgrupp varje taxeringsdistrikt hör, eller, om delar av

ett och samma taxeringsdistrikt tillhöra olika ortsgrupper, till vilken

ortsgrupp varje sådan särskild del hör.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna---— vederbörande fastigheter och

i inkomstlängden de skattskyldigas namn och civilstånd samt dels,

i avseende å inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet

bevillningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels, i

fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn,

för vilka skattefritt avdrag äger rum, varvid särskilt angives, huru många

som uppnått och huru många ej uppnått 15 år, sammanlagda beloppet

av skattefria avdrag, beskattningsbart belopp, skattens grundbelopp samt

i fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag bolagets kapital,

det belopp, varå skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt skall utgå, skatteprocent därå, det belopp,

varå skatt enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning skall utgå, och grundbeloppen,

dels ock för en var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma lag skall

i taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den

inom samma ort senast upprättade mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet

legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden i inkomstlängden

angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,

som ingår i det taxerade beloppet.

Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens

anteckningskolumn göras anteckning om den till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår

av inkomstlängden i övrigt.

A titelbladet till inkomstlängden skall antecknas, till vilken ortsgrupp

distriktet eller, om delar av distriktet tillhöra olika ortsgrupper,

varje sådan del hör. I senare fallet skola de skattskyldiga, vilka äro

bosatta å ort, som hör till annan ortsgrupp än distriktets övriga delar,

i längden särskilt angivas och sammanföras.

Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen till bevillning

för inkomst medgiva avdrag på grund av höga levnadskostnader å orten,

skall sådant beslut, jämte det detsamma införes i protokollet, antecknas

å titelbladet till inkomstlängden.

Där taxeringsnämnd medgiver skattefritt avdrag åt skattskyldig av

den anledning, att hans skatteförmåga är på grund av särskilda förhållanden

väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas

i inkomstlängdens anteckningskolumn.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning

av brännvin — — — —.

36 §.

2 mom. Efter emottagandet av taxeringslängderna åligger det på

landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre

att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter,

som på grund av taxeringsnämndernas beslut skola påföras, varvid i

särskilda kolumner skola införas dels de delar av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som belöpa å ena sidan å den i det taxerade beloppet upptagna

inkomsten, å andra sidan å den i samma belopp upptagna förmögenhetsdelen,

dels ock å ena sidan den inkomstskatt, som skall erläggas

jämlikt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

å andra sidan den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 19 § 2 mom.

i nämnda förordning, än även att genom granskning av taxeringslängderna

efterforska möjligen förelupen misskrivning eller annan oriktig

anteckning och till kronans ombud hos prövningsnämnden skriftligen

framställa de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.

59 §.

1 mom. — — — — — — —

2 mom. — — — — — — —

3 mom. Därest efter anförda besvär taxering till inkomstskatt enligt

19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

ändras eller sådan taxering varder åsatt, vidtages den jämkning i redan

påförd taxering enligt 2 mom. i nyssnämnda paragraf eller den påföring

av sådan taxering, som må därav föranledas. Framgår ej av tillgängliga

handlingar, huruvida och till vilket belopp taxering enligt sistnämnda

moment ägt rum, skall erforderlig uppgift härom införskaffas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920. I fråga om

taxering, som år 1920 skall äga rum enligt 19 § 2 mom. i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, avses med inkomstskatt enligt 19 §

1 mom. i sagda förordning i stället inkomstskatt enligt 20 § i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt enligt detta lagrums lydelse

i förordningen den 22 juni 1911.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Deklarationsblankett nr 1 A.

A. Inkomst av fast egendom.

Inkomsten liar

icke överstigit !

''Kronor öre

Överförd bruttoinkomst

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

1. Avlöning — — — portvakt o. s. v. (se 7) kr.

Utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen

o. d., ävensom av levande och

döda inventarier (se 9)............ *

Utgifterna för reparation av byggnader ... »

Avgifterna för försäkring av arbetspersonal,

byggnader, förråd och driftsinventarier, utgifterna

för läkarevård och medicin till arbetspersonal

och kreatursbesättning..... »

Arrenden eller andra i penningar utgående

avgälder.................... »

6. Övriga omkostnader (se 10)..... »

2.

3.

4.

5.

Återstående inkomst (se 11)

B. Inkomst av kapital.

Summa

Avdrag yrkas för utgifter till förvaltningskostnad........................

Inkomst under B

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)

(se 8).

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 02.

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: barn, som uppnått 15 år ........, barn,

som ej uppnått 15 år ........ (Det skattefria avdrag, som äger rum för barn4 får

icke göras i deklarationen.)

1 enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver

jag för bevillningstaxeringen i denna kommun följande inkomst (se 31)

1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III)................................. kr.

inkomst enligt B.............................................. »

Summa ........................... kr.

Avgår: ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2) . . . ............................. »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ............................ kr.

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital eller---procent av kapitalet.

Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till ................ kr.

och hava därav intill denna dag till delägarna utdelats ................ kr. (se 32)

Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis

underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och

icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året icke åtnjutit

annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits,

samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas

på heder och samvete.

........................... den ............................ 19.....

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall----räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll,

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven därest han under nästföregående

år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit

så stor inkomst och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten

och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års utgång ägt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått

till 100 kronor; , , ...

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn

tag* till hustrus och barns inkomst och förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs,

den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning---- angående denna.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,

som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration eller i bilaga till densamma uppgiva

sådana barns inkomst och förmögenhet.

Den, som ej är svensk medborgare,

3. Till skattskyldigs familj--- kusk o. d.), varemot, då skattskyldig äger

göra avdrag för underhåll åt i hans verksamhet använt hemmavarande barn, som uppnått

21 år eller självt skall taxeras för sin inkomst, till familjen ej skall räknas sådant^bam.

7'' Avlöning”i natmafömiåner----ej avdragas. Till arbetspersonal räknas

hemmavarande barn, som deltager i arbetet med egendomens skötsel och uppnatt 21

år eller särskilt taxeras för avlöning vid gården. För lön och underhåll åt hemmavarande

barn, som ej uppnått 21 år och icke särskilt taxeras for sin inkomst, far av
g

8 Grift kvinna, som av förvärvsverksamhet är 1 avsevärd grad förhindrad att

ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga

kostnaden för nödigt biträde i hemmet, dock högst 300 kronor. Har dylikt avdragägt

rum, skall upplysning lämnas om storleken av detsamma och om inkomst från vilken

avdraget skett. Skulle efter avdraget kvinnans inkomst av nyssnämnda verksamhet utvisa

underskott, får underskottet, i den mån det föranledes av 1 denna punkt omnämnt

avdrag, icke avräknas såsom förlust under allmänna avdrag. ____

14. IfaT någon" i7de7 å7e77 - - utföres med noll (se 11). Motsvarande

iakttages, där skattskyldigs hustru eller barn drivit affär, för vilken den skattskyldige

är uppgiftspliktig. _ ____ _ _ __ _

20. Svensk medborgare — — — här utövas. , ,

Om efter de avdrag, som skett enligt 10 § i förordningen om inkomst och förmögenhetsskatt

(allmänna avdrag), underskott uppstått för den skattskyldige ellei a

hustru, må underskottet avräknas från den andra makens beha Ina inkomst och ma,

därest allmänna avdrag för den skattskyldige och hans hustru skulle överstiga‘ Jk

sammanräknade inkomst, det överskjutande beloppet avraknas från barnens behalln,

inkomst. Däremot får icke, om allmänna avdrag, vartill barn vant berättigat, överstaga

barnets inkomst, Överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges, den skattskyldiges

hustrus eller Övriga barns behållna inkomst._________

27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna

skola upptagas — • .

28 Uppgiften skall upptagas---sålunda innehaft.

Gift man skall, om hustrun icke själv är skyldig avgiva deklaration, uppgiva

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

fast egendom, som hustrun ägt eller brukat. Den skattskyldige är jämväl pliktig att

lämna uppgift om fast egendom, som ägts eller brukats av hemmavarande eller av honom

helt eller delvis underhållna, ej särskilt skattskyldiga barn under 21 år. I deklarationen

bör särskilt angivas, vilken egendom som ägts eller brukats av barnen.

31. Om den skattskyldig© är gift man och uppgiftspliktig för hustruns inkomst,

skall den inkomst, som här uppgives, utgöra mannens och hustruns sammanräknade inkomst.

Däremot skall här icke medräknas barns inkomst.

32. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola

bägge upptagas till belopp, som angivits i ingående balansräkningen, där de ej under

året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas, efter vilka grunder

medelstorleken av kapitalet beräknats.

Den förra året till A-skatt taxerade inkomsten upptages till det belopp, som bestämts

av taxeringsnämnden eller, om dess beslut ändrats av högre myndighet, det sålunda

bestämda beloppet. Såsom till delägarna utdelat uppgives vad av den taxerade

inkomsten tilldelats dem såsom utdelning i vanlig ordning.

Skulle det å blanketten — — — särskild bilaga.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

7 samt.

48 höft. (Nr 52.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Deklarationsblankett nr 1 B.

B. Inkomst av kapital.

Summa

Avdrag yrkas för utgifter till förvaltningskostnad........

Inkomst under B

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor öre

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

vid utgången av nästföregående år ej uppnatt 21 ar och icke själva skola taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: barn, som uppnått 15 år ............, barn,

som ej uppnått 15 år.............

(Det skattefria avdrag, som äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillningstaxeringen

följande inkomst (se 16):

1. Av kapital (enligt B)........................ kr....................

Avgår ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)....... > ....................

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll). . » ....................

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter

(se 15):

Kvarter och nummer eller annan beteckning: Stad, socken: Taxeringsvärde■

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

19

Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis

underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och

icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året icke åtnjutit

annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits,

samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas

på heder och samvete.

................................................ den ........................ 19.......

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall — — — näst föregående år.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest han under nästföregående

år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit

så stor inkomst och vid samma års utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och

en sextiondedel av förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;

b) annan enskild skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstoch

förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års

utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans

överstigit 100 kronor;

skolande vid beräkning av skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn tagas

till hustrus och barns förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är

uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning vare en var annan — — — angående denna.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,

som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration uppgiva sådana barns inkomst och

förmögenhet.

Den, som ej är svensk medborgare, — — —

2. Till skattskyldigs familj---kusk o. d.), varemot, då skattskyldig äger

göra avdrag för underhåll åt i hans verksamhet använt hemmavarande barn, som uppnått

21 år eller självt skall taxeras för sin inkomst, till familjen ej skall räknas sådant barn.

3. ______----------— -----

6. Av staten anvisad — — — enligt resereglemente. — Gift kvinna, som av

förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel, äger

att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt biträde i hemmet,

dock högst 300 kronor. Har dylikt avdrag ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken

av detsamma och om inkomst, från vilken avdraget skett. Skulle efter avdraget

s. 20 Kontrollera mot PDF

Motion I:202.

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

kvinnans inkomst av sådan verksamhet utvisa underskott, får underskottet i den mån det

föranledes av nyssnämnda avdrag, icke avräknas såsom förlust under allmänna avdrag.

7. — ---------------------

9. Svensk medborgare — — — här utövas.

Om efter de avdrag, som skett enligt 10 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

(allmänna avdrag), underskott uppstått för den skattskyldige eller hans

hustru, må underskottet avräknas från den andre makens behållna inkomst och må, därest

allmänna avdrag för den skattskyldige och hans hustru skulle överstiga makarnas sammanräknade

inkomst, det överskjutande beloppet avräknas från barnens behållna inkomst.

Däremot får icke, om allmänna avdrag, vartill barn varit berättigat, överstiga barnets

inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges, den skattskyldiges

hustrus eller övriga barns behållna inkomst.

10. --_ ------------------

14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna

skola upptagas — — —.

15. Uppgiften skall upptaga — — — han sålunda innehaft.

Gift man skall, om hustrun icke själv är skyldig avgiva deklaration, uppgiva

hustruns fasta egendom. Den skattskyldige är jämväl pliktig att lämna uppgift om fast

egendom, som ägts av hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna, ej

särskilt skattskyldiga barn, som ej uppnått 21 år. I deklarationen bör särskilt angivas,

vilken egendom som tillhört barnen.

16. Om den skattskyldige är gift man och uppgiftspliktig för hustruns inkomst,

skall den inkomst, som här uppgives, utgöra mannens och hustruns sammanräknade inkomst.

Däremot skall här icke medräknas barns inkomst.

Skulle det å blanketten — — — särskild bilaga.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering

för förslagen, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats tre i anledning

av propositionen väckta motioner.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 202, hemställer herr

Roll, »att riksdagen ville, med ändring av vad Kungl. Maj:t föreslagit,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 21

besluta att antaga det av sakkunniga utarbetade, i bil. 7 till proposition

nr 259 intagna förslaget till ändrade bestämmelser i fråga om beskattning

av aktiebolag och solidariska bankbolag samt deras delägare».

Samma hemställan har i motion II: 394 gjorts av herr Källman Motionii:394.

jämte två andra av kammarens ledamöter.

Vidare har i motion II: 414 herr Månsson i Erlandsro med in- Moiionii:4i4.

stämmande av sex av kammarens ledamöter yrkat, »att riksdagen må

besluta vidtaga sådana ändringar i det av Kungl. Maj:t föreslagna formulär

nr 1 A för självdeklaration, att fullständigare specifikation i formuläret

upptages för beräkning av den beskattningsbara inkomsten från

fast egendom».

I detta sammanhang har utskottet slutligen ansett lämpligt till Motknii:i67.

behandling upptaga en av herr Nilsson i Kristianstad väckt motion,

II: 167, i anledning av vilken utskottet funnit sig böra föreslå visst

tillägg i 11 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfärandet

vid taxering, vilken paragraf jämväl beröres av Kungl. Maj:ts proposition.

Herr Nilsson har föreslagit, »att riksdagen måtte besluta, att 15 §

4 mom. i förordningen av den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skall erhålla följande ändrade lydelse:

4 mom. För taxering eljest erforderlig uppgift skall, då begäran

därom framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning;

och äga härförutom ordförande i taxeringsnämnd och kronans

ombud hos prövningsnämnd att taga del av sådana hos domare eller

domstol förvarade handlingar, som i beskattningsavseende kunna tjäna

till ledning, ävensom att av enskilda, verk eller bolag, i vilkas verksamhet

ingår inlåning från allmänheten, på skriftlig anfordran erhålla uppgift

angående viss skattskyldigs ränteinkomst.»

Beträffande vad de olika motionärerna anfört till stöd för sina

förslag, får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid framläggandet för 1918 års lagtima riksdag av propositionen Utskottet,

nr 448 rörande skärpning av krigskonjunkturskatten ställde Kungl. Maj:t

i utsikt en revision av den allmänna inkomstbeskattningen, som i sin

hittillsvarande gestaltning icke medgåve ett uttagande av verkligt betydande

nya skattebelopp. Departementschefen anförde härvid bland annat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

följande: »Önskvärt vore efter min mening, att åt den grundläggande

beskattningstypen i vårt land gåves en sådan byggnad, att den tilläte

en efter det statsfinansiella lägets växande krav mer eller mindre bård

belastning, varigenom införandet av fristående extra inkomstbeskattning

bleve överflödigt. Men sålunda är icke vår nuvarande allmänna inkomstskatt

efter min mening byggd, och omständigheterna ha icke medgivit

ett framläggande för innevarande års riksdag av förslag till erforderlig

omläggning av grunderna för ifrågavarande skatt. Vissa förarbeten för

en revision äro emellertid vidtagna, och är det min åsikt, att arbetet

bör fullföljas i syfte att förslag skola kunna föreläggas nästkommande

års riksdag till förändring i vissa delar av bestämmelserna rörande inkomst-

och förmögenhetsskatten.»

Sedan detta yttrades, har det allmänna läget förändrats i en

riktning, som gjort det omförmälda revisionskravet oavvisligt. Vi stå

inför en avveckling av kristidens förhållanden. Krigskonjunkturen är

redan praktiskt taget förbi, och den rikt flödande skattekälla, som staten

under de senare åren haft i krigskonjunkturskatten, förutsättes kunna

tagas i anspråk endast till och med nästa år. Någon motsvarande

utgiftsminskning är emellertid icke att för närvarande emotse. De nya

eller ökade behov, som kristiden skapat, komma ännu att till stor del

kvarstå. De intäkter, de extraordinära skatteformerna och särskilt krigskonjunkturskatten

lämnat, måste framdeles i mån av behov uttagas inom

ramen för den ordinarie inkomstbeskattningen. Det gäller därför att

bereda denna för dess sålunda utvidgade uppgift.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag avse att bilda det första steget

till inkomst- och förmögenhetsskattens reformerande i enlighet med ovan

antydda syfte. I första hand hava härvid tagits i beaktande »förekomna

önskemål beträffande inkomstbeskattningen, som redan tidigare utan

samband med kristidsförhållandena gjort sig gällande, såsom exempelvis

önskemålet, att beskattningen i fråga måtte genom lämpligare avdragsbestämmelser

och annan skatteskala bättre anpassa sig efter och mera

effektivt utnyttja den befintliga skatteförmågan, varigenom ökade möjligheter

kunde'' beredas att på inkomstbeskattningens väg uttaga de på

det hela taget växande men dock år från år växlande belopp i skattemedel,

som statens hushållning erfordrar».

Kungi. Maj:ts Det föreliggande förslaget i fråga om inkomst- och förmögenhets
ongZnd!

in- Vatten innehåller ej några ändrade grunder för den skattepliktiga inkomst-ocA

för- komstens beräknande utom i ett par detaljer, som i viss mån sammanm6»katten

hänga med föreslagna nya avdragsbestämmelser.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 23

Den vedertagna grunden för äkta makars beskattning, att makarna

behandlas såsom ett skattesubjekt, har Kungl. Maj:t icke velat rubba i

detta sammanhang. Denna fråga berör också den kommunala beskattningen

och har ansetts böra lösas i samband med den blivande kommunalskattereformen.

Emellertid föreslås den ändring i 9 § förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, att gift kvinna, som är av förvärvsverksamhet

i avsevärd grad förhindad att ägna sig åt hemmets skötsel,

äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för

nödigt biträde i hemmet, dock högst 300 kronor.

Då gällande bestämmelser ej anses medgiva sådant avdrag, men

det icke kan bestridas, att här är fråga om en nödvändig utgift för

förvärvande av hustruns arbetsinkomst, synes billigt, att författningen

ändras. Det föreslagna beloppet synes dock såsom maximum för snävt

tilltaget och bör lämpligen höjas till 400 kronor.

Regeln att mannen är skattskyldig för både sin och hustruns inkomst

kan sägas vara i förslaget utsträckt till ett slags familjebeskattning,

i det husfadern ålagts att skatta även för sina omyndiga barns

inkomst och förmögenhet, där denna ej uppgår till så stort belopp, att

enligt allmänna regler barnet självt bör taxeras. Enligt nuvarande 25 §

2 mom. skatteförordningen skattar fadern blott för hemmavarande barns

förmögenhet. Anledningen till utsträckningen är den, att barnets inkomst,

vare sig det vistas i hemmet eller annorstädes, tydligen minskar

faderns underhållsplikt och på så sätt ökar hans skatteförmåga. Emot

den rätt detaljerade bestämmelsen i ämnet har utskottet ej funnit anledning

till erinran.

De konventionella avdragen med hänsyn till den personliga skatteförmågan

hos enskilda skattskyldiga hava i propositionen på ett genomgripande

sätt omgestaltats och utvidgats. Med bibehållande av dessa

förmåners begränsning till här i riket mantalsskrivna svenska medborgare

utgår Kungl. Maj:tä förslag från, »att en person saknar skatteförmåga

för den del av sin inkomst, som motsvarar existensminimum för honom

och hans familj, d. v. s. vad som oundgängligen erfordras för hans och

hans familjs uppehälle, vadan en skattskyldigs skatteförmåga endast representeras

av den existensminimum överstigande delen av inkomsten

eller den s. k. fria inkomsten».

Existensminimum har icke fixerats utan anses växla dels efter

levnadskostnadernas höjd å den plats, där den skattskyldige är bosatt,

dels efter det antal personer, som skola hava sitt uppehälle ur den

Beräkning av

hustrus arbetsinkomst.

Familje
beskattning.

Skattefria avdrag.

Existensmini
mum.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Ortsavdrag.

Familj eavdrag.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

skattskyldiges inkomst. Det kan dock ej fullt individualiseras, utan de

skattskyldiga ma ste sammanföras i vissa klasser med olika stort existensminimum

för varje särskild sådan klass.

Vad först angår levnadskostnadernas höjd har man givetvis icke

kunnat fastställa olika stort existensminimum för varje särskild ort, utan

orterna hava ansetts kunna indelas i fem grupper, så att levnadskostnaderna

förutsättas vara lika inom samtliga till en och samma ortsgrupp hörande

orter. Denna indelning skall verkställas av socialstyrelsen och förnyas

vart femte år.

Ortsavdraget föreslås inom ortsgrupp I till 600 kronor med 100

kronors ökning för varje följande grupp, så att avdraget inom grupp V

blir 1,000 krouor (18 § 1 mom. a).

Försörjningspliktens inverkan på skatteförmågan har beaktats genom

förslag om särskilda avdrag för barn under 21 år, vilka ej själva taxeras,

samt för hustru. Barnavdrag tillkommer även ogift skattskyldig. Det

är ej inskränkt till hemmavarande barn. Avdragets storlek växlar dels

efter barnets ålder av mindre än 15 eller 15—21 år, dels ock så att

ogift skattskyldig medgivits något förmånligare avdrag (18 § 1 mom. b).

Vid bestämmande av de konventionella avdragens belopp har hänsyn

tagits endast till oundgängligen nödvändiga utgifter eller utgifterna

för föda, kläder, bostad, bränsle, lyse, bohag, tvätt och sjukvård.

I avseende å prisen på de^sa förnödenheter har man i förslaget

utgått från 1914 års prisnivå. Det nuvarande kristidsläget har ansetts

icke böra influera på bestämmelserna om hithörande normala avdrag.

Hänsyn därtill borde tagas genom provisorisk höjning av dessa avdrag.

Emot ortsavdragens utformning har utskottet ej något att anmärka.

Det kan dock konstateras såsom en följd av deras tillämpning, att

skattskyldigheten kommer att för till ortsgrupp I hänförliga skattskyldiga,

vilka ej åtnjuta familjeavdrag, inträda redan vid inkomst överstigande

600 kronor. Onekligen ligger häri en skärpning av nu gällande

regel om skattefrihet vid inkomst under 800 kronor, men får det ihågkommas,

att skärpningen drabbar endast ensamma personer, som ej

tyngas av försörjningsplikt för andra.

I fråga om familjeavdragen har det förefallit utskottet som en

brist, att ogift skattskyldig ej skulle få göra avdrag för husföreståndarinna.

I förevarande sammanhang synes någon skillnad ej böra uppdragas

mellan henne och hustru. Vidare har utskottet funnit barnav
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 25

dragen något för snävt tillmätta, varjämte den olikhet i avdragens storlek,

som föreslås i fråga om gift och ogift skattskyldig samt beträffande

barn under och över 15 år, synts ej blott- sakligt mindre motiverad

utan ock ledande till avsevärt besvär vid taxeringen. Utskottet har i

enlighet härmed ansett lämpligt, att avdraget för alla hithörande fall

sättes till 200 kronor för varje barn. Avdraget för hustru lämnas

oförändrat, men göres tillämpligt även å husföreståndarinna hos ogift

skattskyldig.

De ovan omförmälda avdragen äro obligatoriska och tillkomma

alla hithörande skattskyldiga utan hänsyn till inkomstens storlek. Härutöver

innefattar propositionen möjlighet för beskattningsmyndigheten

att i ömmande fall av exempelvis försörjning av andra närstående än

hustru och minderåriga, av långvarig sjukdom, av genom olycksfall nedsatt

förvärvsförmåga o. d. öka det skattefria avdraget. Sådan ökning må

dock beviljas med högst 500 kronor (18 § 1 mom.). Emot denna skattelindring,

som har sin motsvarighet i nuvarande 19 § 3 mom., har utskottet

givetvis ej något att erinra. Möjligen hade kunnat ifrågasättas en

något vidare ram, särskilt med hänsyn till skattskyldiga på det lägre

inkomststadiet.

Vid bedömandet av effekten av ovan omhandlade skattefria avdrag

är ock att taga i betraktande den i 18 § 1 mom. d) givna särskilda

regeln för det beskattningsbara beloppets bestämmande. Denna regel,

som i sin starkt sammanträngda formulering i förstone förefaller rätt

svårfattlig, avser dels att förstärka de förekommande avdragens sammanlagda

verkan och dels att förekomma ojämnheter vid skatteskalans

tillämpning å det beskattningsbara beloppet. Dess innebörd har i propositionen

uttryckts så: »Sedan enligt angivna regler bestämts det skattefria

avdrag, en skattskyldig äger åtnjuta, utfinnes det beskattningsbara

beloppet därigenom, att först från det taxerade beloppet dragés det

skattefria avdraget och därefter så mycket av det återstående taxerade

beloppet, som motsvarar det skattefria avdraget, reducerat till hälften.

Det enligt nämnda grund reducerade beloppet jämte återstående, dubbla

summan av existensminimum överstigande del av det taxerade beloppet

utgör tillhopa beskattningsbart belopp. Å det sålunda bestämda

beskattningsbara beloppet tdlämpas sedan den progressiva skatteskalan.

Genom den nämnda, särskilda reduceringen kommer effekten av de

skattefria avdragen att högst väsentligt ökas. En skattskyldig i ortsgrupp

V med ett taxerat belopp av 2,000 kronor erhåller t. ex. genom

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 48 höft. (Nr 52.) 4

Fakultativt

avdrag i

ömmande

fall.

Beskattningsbart

belopp.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Skattetariffer.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

denna bestämmelse i realiteten ej blott ett avdrag med 1,000 kronor utan

därtill ock med balva det återstående beloppet eller ytterligare 500

kronor. Hans avdrag utgör alltså 1,500 kronor, och han erlägger skatt

allenast för 500 kronor.»

Kungl. Maj:ts förslag har bibehållit den nuvarande skillnaden mellan

enskilda skattskyldiga och bolag1), att för de sistnämda skatteprocenten

beror av inkomstprocenten. Det upptager således i likhet med nuvarande

bestämmelser två olika tariffer, en för enskilda (19 § 1 mom.)

och en för bolag (2 mom.).

De nu gällande skaf tetarifferna hava icke den elasticitet, som enligt

vad ovan antytts, erfordras hos en rationellt anordnad tariff. De medgiva

icke uttagande allt efter statens växlande behov av större eller

mindre skattesumma utan risk, att den relativa skattebelastningen förskjutes.

Det är denna brist, som hittills föranlett upptagande av tillläggsskatter

eller extra inkomst- och förmögenhetsskatter, så snart den

ordinarie skatten beräknats icke kunna fylla det förefintliga behovet.

För denna ofullkomlighet har man i föreliggande förslag sökt råda bot.

De föreslagna skattetarifferna har man sökt avväga så att de, såvitt

möjligt, uttrycka de olika inkomsttagarnas relativa skattskyldighet och

att man kan uttaga ett ökat eller minskat skattebelopp genom en enkel

procentuell höjning eller sänkning av skatten.

Tarifferna äro anordnade såsom genomsnittstariffer, vilkas tillämpning

anses motsvara ett jämförelsevis ordinärt skattebehov. Do beteckna

ett slags grundtaxa, vilket i 19 § uttryckes så, att inkomst- och förmögenhetsskatt

utgår med viss procent av de enligt de angivna grunderna

uträknade grundbelopp. Allt efter behov kan genom en enhetlig

procentuell ökning eller minskning av skattesatserna uttagas mera eller

mindre än grundbeloppen.

Vad beträffar tariffen för de enskilda avser densamma att, genom

starkare progression för inkomster å 30,000—40,000 kronor, allt efter

avdragens storlek, samt progressionens fortsättande längre uppåt än

fallet är med gällande skatteskala, öka skattebördan på de större inkomsterna.

Den nya skalan innebär, enligt departementschefens slutomdöme,

»en förskjutning av skattetrycket fråu mindre till större inkomster,

men framför allt medför den tillsammans med avdragsbestämmelserna,

att skattebördan lättas för större familjer.»

Den för bolagen avsedda skattetariffen utmärkes, jämförd med den

9 Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 27

nuvarande, av lägre skattesatser nedifrån, med början vid 1.50 procent

i stället för nuvarande 2.5 6 procent, samt fortsatt progression förbi den

nu gällande högsta procenten 5.85 intill 12 procent eller samma maximum,

som satts i tariffen för de enskilda. Mellan gränserna är tariffen

utformad så, att för varje följande del av inkomsten något högre skatteprocent

utgår än för närmast föregående, samt med iakttagande av att

progressionen är jämförelsevis ringa för bolag, vilkas inkomst icke överstiger

5 procent och som med hänsyn därtill varit befriade från deltagande

i de under krigstiden införda tillfälliga skatterna.

Inom utskottet har varit ifrågasatt, att i författningen borde fastslås

visst maximum för skattesatsernas höjande över grundbeloppen.

Då emellertid, såsom också departementschefen påpekat, en framtida

riksdag är oförhindrad att ändra eller upphäva en sådan maximibestämmelse,

har utskottet avstått därifrån. I stället har utskottet tagit fästa

på departementschefens uttalande, att det finge anses självfallet, att,

där skattebehovet icke krävde uttagande av skatt, motsvarande fulla

grundbeloppen, en lägre procentsats än 100 procent därå borde komma

till användning, samt å den likaledes i propositionen antydda förutsättningen,

att högre skatt än 200 procent av grundbeloppen icke kunde

tänkas komma i fråga. I sistnämnda avseende vill utskottet dessutom

framhålla, hurusom de sakkunniga, vilkas förslag i ämnet legat till

grund för Kungl. Maj:ts förslag, visserligen också räknat med möjligheten

att uttaga 200 procent av grundbeloppen, men därvid utgått från

tariffer med maximisatser av 10 procent. Med hänsyn till den skärpning,

de nu föreslagna tarifferna innesluta, torde kunna ifrågasättas, om

ej det av departementschefen förutsatta maximum vid praktisk tillämpning

finge underkastas någon reduktion.

Från skatteteknisk synpunkt hava de nya tarifferna icke givit rum

för någon anmärkning. 1 detta hänseende äga de obestridligt företräde

framför de nuvarande.

Det är ett känt förhållande, att under kristiden ett mycket stort

antal bolag intjänat högst betydande vinster, som de till avsevärd del

fonderat genom att öka antingen aktiekapitalet (genom utdelning av

s. k. gratisaktier) eller ock reservfonden. Vilkendera vägen som valts,

har detta haft till följd, att inkomstprocenten, d. v. s. inkomstens storlek

i procent av kapitalet, vid inkomstberäkning för påföljande taxeringblivit

lägre, oaktat inkomstbeloppet ej minskats. Detta har ansetts vara

en oberättigad förmån för just de kapitalstarka bolagen. Därjämte och

Beskattning

av bolags fonderade

vinstmedel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

kanske i än högre grad har det ansetts såsom obehörigt, att genom de

stora fonderingarna allt större delar av bolagens årsinkomster undgått

dubbelbeskattning.

I enlighet med dessa synpunkter föreslog Kungl. Maj:t i proposition

nr 395 till 1918 års lagtima riksdag bl. a. ändrad lydelse av 20

§ i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt. Enligt förslaget

skulle vid beskattningen hänsyn få tagas endast till den del av aktiekapitalet,

som motsvarade verkligt, av delägarna gjort tillskott och endast

till så stor del av reservfonden, som motsvarade femtio procent av

det belopp, vartill aktiekapitalet skulle få beräknas. Dock skulle aktiekapital,

som blivit före den 1 januari 1915 anmält såsom inbetalt, få

tagas i beräkning utau avseende på om det tillskjätits av delägarna

eller ej, och skulle reservfond få beräknas till det belopp, vartill den

hade uppgått vid nyssnämnda tidpunkt, ökat med vad sedermera tillagts

fonden av vid aktieteckning (aktieemission till kurs över pari) influtna

medel. Om på detta sätt kapitalbegreppet gjordes snävare, skulle inkomstprocenten

bliva högre och skattebeloppet större samt indirekt en

alltför stark fondering i sin mån motverkas.

Detta förslag avstyrktes dock av bevillningsutskottet, vars hemställan

bifölls av första kammaren, medan andra kammaren biträdde eu

reservation till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. Vid gemensam votering

segrade första kammarens mening.

I förevarande proposition har Kungl. Maj:t sökt frågans lösning

på en annan väg, nämligen genom en direkt å fondavsättningen utgående

skatt. Bestämmelser om en sådan skatt äro upptagna i de föreslagna

2 och 3 mom. i 18 § skatteförordningen. Till skillnad från den

vanliga inkomstskatten {A-skatt) har ifrågavarande skatt benämnts

B-skatt.

Med denna skatt åsyftas att i viss utsträckning hålla staten skadelös

för den skatteförlust, som orsakas därigenom att en del av ett bolags

årsvinst fonderas i stället för att utdelas till delägarna och såmedelst

undgår den dubbelbeskattning, som träffar utdelning. Genom att erlägga

denna skatt fullgör, i gruuden sett, bolaget eu skattskyldighet, som

egentligen åligger delägarna, Å andra sidan avses B-skatten icke skola

hindra, att fonderade medel, som sedermera komma att utdelas, bliva i

vanlig ordning beskattade hos delägarna. Härav följer, att till undvikande

av trefaldig beskattning, B-skatten i dylikt fall bör återbäras.

B-skatten är således att betrakta som ett provisorium, en villkorlig

skatt, som av staten uppbäres under viss förutsättning och bebålles

intill det eventuella inträffandet av en annan förutsättning. Bolaget

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52. 29

förskotterar skatten i avbidan på även den faktiska skattskyldighetens

överflyttnude på delägarna och skattens uttagande i dess definitiva

form. B-skattens sålunda angivna natur ändras icke av den omständigheten,

att i många fall förutsättningen för återbäring aldrig kommer

att inträffa, och att således B-skatten i sådana fall kommer att utgöra

statens definitiva skatteintäkt i förevarande avseende.

B-skattens objekt är skattetekniskt bestämt till den del av bolagets

A-taxerade inkomst, som icke utdelats till delägarna, dock efter

avdrag för kronoutskylder samt vinstutdelning från försäkringsaktiebolag

till försäkringstagarna. På grund av svårigheten att fixera det beskattningsbara

beloppet tidigare måste med B-beskattningen anstå till året

efter A-taxeringen. Liksom A-skatten erlägges B-skatten med viss procent

av ett grundbelopp, som är föreslaget till tre procent. Belopp,

som restitueras, beräknas efter den procent å grundbeloppet, som bestämts

för året efter utdelningen.

Till grund för riksdagens avslag å den ovannämnda propositionen

nr 395 i förevarande del synas hava i första hand legat praktiska betänkligheter

härutinnan, att förslagets antagande skulle komma att i så

hög grad motverka även en sund kapitalbildning hos bolagen, att dessas

behöriga konsolidering i många fall skulle äventyras. Därtill hava

knutits principiella skäl så tillvida, att förslaget ansetts bryta den

gällande principen om beskattningens avpassande efter inkomstens förhållande

till kapitalet, varav syntes följa, att såsom kapital även borde

anses allt det bundna kapital, varav inkomsten utgjorde avkastning.

Det föreliggande förslaget om B-skatt lämnar sistnämnda princip

orubbad. Däremot torde det kunna befaras, att denna skatt, åtminstone

i den storlek, som ifrågasatts, kommer att i vissa fall medverka till

överdriven utdelning och hindra behörig fondbildning. Denna risk skulle

dock kunna minska, om B-skatteus grundbelopp något nedsättes. Utskottet

anser i sådant avseende en nedsättning till två procent vara att

förorda.

Vad B-skatten i allmänhet beträffar, torde den böra betecknas

mera som en praktisk nödfallsutväg än som en rationell skatteform.

Svårigheten att finna en bättre lösning torde dock motivera dess antagande.

Med utgångspunkt från B-skatten har Kungl. Maj:t sökt lösa jämväl

det mycket omtvistade spörsmålet rörande beskattningen av tillgångar,

som tillfalla delägarna vid bolags upplösning och i vissa därmed besläktade

fall.

Beskattning

vid bolags

upplösning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Rättspraxis lärer på förevarande punkt vara stadgad därutinnan,

att beskattningsbar utdelning å aktier icke anses vara för handen, då, i

sammanhang med bolags upplösning, till delägare utbetalas hans andel

i bolagets kapitaltillgångar. Gör delägare därvid en vinst, blir beskattningen

av denna beroende av de allmänna reglerna för beskattning av

vinster av tillfällig natur (realisationsvinster). Ej heller anses någon

beskattningsbar utdelning föreligga, om ett bolag uppgår i ett annat

och aktieägarna i det äldre bolaget i utbyte mot sina aktier erhålla

aktier i det nya bolaget.

Förevarande spörsmål var 1913 föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Med anledning av en i ämnet väckt motion anhöll riksdagen

på förslag av bevillningsutskottet i skrivelse den 30 maj 1913, att Kungl.

Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida och i vad mån, då

ett aktiebolag eller solidariskt bankbolag upplöstes, bolagets uppsparade

tillgångar, vilka icke utdelades förrän i sammanhang med bolagets upplösning,

måtte kunna göras till föremål för inkomstbeskattning hos delägarna,

samt för riksdagen framlägga det förslag till ändring i gällande

författningar, som av utredningen kunde föranledas.

I berörda skrivelse erinrade riksdagen, hurusom olägenheter från

beskattningssynpunkt kunde framträda i många fall av bolags upplösning

och tillgångarnas utskiftande bland delägarna. »Vad därvid utdelas»,

heter det i skrivelsen, »blir, med nu gällande bestämmelser, i

regel skattefritt, ehuru i utdelningen ofta nog ingå medel, som, materiellt

sett, borde beskattas. Detta förhållande kan inbjuda till bestämmelsernas

kringgående, exempelvis så, att ett bolag, som, på grund av sitt ändamål

att t. ex. köpa och stycka en fastighet eller exploatera ett patent,

är av kort varaktighet, underlåter att utdela eventuell vinst förrän i

sammanhang med bolagets upplösning. I sådana och andra liknande

fall synes orättvist, att vinster, som, där de omedelbart hade utdelats,

blivit utan tvekan beskattade, skola undgå skatt blott därför, att de i

stället under några år fonderats för att sedan på en gång falla aktieägarna

till.»

I den ovanberörda propositionen nr 395 ingick ett förslag till

ändrad lydelse av avdelning 4:o) i de vid skatteförordningen fogade

särskilda anvisningarna till ledning vid taxeringen. Enligt detta förslag

skulle såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag upptagas jämväl

vad som vid bolags upplösning tillskiftades delägare utöver den å honom

belöpande andel i de bolagets tillgångar, till vilka enligt 20 § i skatteförordningen

i dess i propositionen föreslagna lydelse hänsyn skulle få

tagas vid bestämmandet av bolagets inkomstprocent.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Detta förslag- fick dela det öde, som, enligt vad ovan nämnts,

drabbade propositionen i övrigt.

I det sakkunnigförslag, som ligger till grund för förslaget om

B-skatt, ingår även ett förslag till ordnande av beskattningen vid bolags

upplösning. De sakkunniga bava låtit restitution av B-skatt äga rum

även beträffande fonderade medel, som först vid bolagets upplösning

tillfalla delägarna. A andra sidan bava de föreslagit, att i fråga om aktie,

som förvärvats genom köp eller byte, den vinst, som aktieägares skifteslott

kunde anses innebära, skulle beskattas såsom tillfällig realisationsvinst

oberoende av den tid, han innehaft aktien. Denna skattskyldighet

skulle inträda oberoende av sättet för bolagets upplösning och utan

hänsyn till vilka medel, som inginge i skifteslotten. Med skifte vid

upplösning hava de sakkunniga i förevarande hänseende likställt utdelning

av medel under bolags bestånd till följd av aktiekapitalets nedsättning.

Kungl. Maj:t bar icke upptagit de sakkunnigas förslag i denna

del utan i stället accepterat ett av kammarrätten framställt förslag, att

restitution av B-skatt skulle begränsas till fall av utdelning »i vanlig

ordning», varigenom B-skatten bleve definitiv i fråga om fonderade

medel, som tillfölle delägarna i skifte eller tillföljd av aktiekapitalets

nedsättning. Bestämmelse härom är innefattad i 19 § 3 mom.

I de ovannämnda motionerna I: 202, av herr Roll, och II: 394,

av herr Källman, m. fl. har de sakkunnigas förslag förordats.

Kammarrätten har i sin kritik av detta förslag erinrat bland annat,

att förslaget innebure, att vinst, uppkommen vid skifte av bolags tillgångar,

skulle såsom inkomst för delägaren taxeras, även om vinsten

icke härrörde av spekulationssyfte vid aktieförvärvet utan utgjorde rent

kap i tal förvärv. Skall sålunda kapitalförvärv i strid mot hittills gällande

lagstiftning indragas under inkomstbeskattning, syntes vittgående följder

härav vara att förr eller senare förvänta. Under beskattning av de

kapitalförvärv, varom nu vore fråga, borde konsekvent falla även sådana,

där aktier förvärvats genom benefikt fång.

Aven från synpunkten av statens skatteintresse torde enligt utskottets

åsikt Kungl. Maj:ts förslag vara att föredraga. Av de sakkunnigas

förslag skulle exempelvis följa, att staten icke finge någon

ersättning för restituerad B-skatt å vinst, som vid skifte eller nedsättning

av aktiekapitalet belöpte å aktier, som förvärvats annorlunda

än genom köp eller byte, t. ex. genom arv eller gåva. Vidare torde

det bliva synnerligen svårt att förekomma kringgående av bestämmelserna

om en utsträckt realisationsvinstbeskattning.

Motionerna

I: i02 och

II: 394.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Taxeringsföror.

mingen

och deklarations

formuläret.

Motion II:

167.

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Eu konsekvens av de av de sakkunniga förordade ändrade bestämmelserna

om realisationsvinst i skatteförordningen bleve givetvis, såsom

de sakkunniga ock förutsatt, att motsvarande ändringar skulle företagas

jämväl i bevillningsförordningen. Därmed skulle man åter vara inne

på kommunalbeskattningens område och löpa risk att föregripa den

allmänna reformen därav. Utskottet har således funnit sig böra giva

Kungl. Maj:ts förslag företräde.

I ovan ej berörda delar har Kungl. Maj:ts förslag rörande ändringar

i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt icke påkallat några

erinringar. I konsekvens med de nya bestämmelserna i förordningen

har det i avdelning 7:o) av de vid densamma fogade särskilda anvisningarna

anförda exemplet på fall av efterbeskattning funnits böra kompletteras.

Förslag härom återfinnes här nedan.

Propositionen upptager åtskilliga ändringar i taxeringsförordningen

och det därtill hörande deklarationsformuläret, vilka ändringar i allmänhet

mer eller mindre utgöra konsekvenser av de föreslagna ändringarna

i skatteförordningen eller eljest ansetts främja syftet med de sistnämnda.

Eu del av de föreslagna ändringarna i taxeringsförordningens 32 §,

liksom den föreslagna ändringen i 36 §, äro föranledda av Kungl. Maj:ts

proposition angående inrättande av en statsverkets kapitalöknmgsfond.

Till berörda ändringsförslag torde utskottet få återkomma efter det sistnämnda

ärende blivit av riksdagen avgjort.

Ej heller i fråga om de förändrade deklarationsformulären är

utskottet berett att nu yttra sig. Riksdagens beslut i ett annat ärende

har först måst avvaktas.

I följd bärav måste jämväl anstå med behandlingen av herr

Månssons i Erlandsro motion II: 414, som avser viss utvidgning av

formuläret nr 1 A.

I sak fristående från här ovan avhandlade spörsmål är motionen

II: 167, av herr Nilsson i Kristianstad, vari föreslås, att bankinrättningar

m. fl. måtte åläggas uppgiftsskyldighet beträffande beloppet av

insättare gottgjorda räntor. Emellertid torde det vara lämpligast att vänta

även med denna fråga, så att alla taxeringsförordningen rörande

ändringsförslag kunna upptagas till behandling på en gång.

Under åberopande av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

att riksdagen måtte, med avslag å motionerna

1:202, av herr Kobb, och II: 394, av herr Källman

m. fl., samt med förklarande, alt Kungl. Maj:ts ovan

intagna förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst-

och förmögenhetsskatt icke kunnat oförändrat

godkännas, antaga samma förslag med de ändringar

i vad Kungl. Magt föreslagit beträffande 9 §, 18 § 1

mom. b), 19 § 2 och 3 mom. samt avdelning 5:o) i

de vid förordningen fogade särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen, att dessa stadganden erhålla

nedanstående av utskottet föreslagna lydelse, samt med

det tillägg, att avdelning 7:o) i berörda anvisningar

erhåller här nedan av utskottet föreslagen avfattning:

Kungl. Maj:ts förslag.

9 §•

Vid uppskattning av inkomst

ur inkomstkälla, som i 7 § omförmäles,

må, utom i det fall att ersättning

för bestridande av särskilda

med tjänst eller uppdrag förenade

kostnader, varom i 8 § förmäles,

blivit av staten särskilt anvisad, avdrag

ske för alla utgifter för inkomstens

förvärvande eller bibehållande,

såsom:

arrende- eller hyresavgift;--

— — — — — — underhåll av

fastighet och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter

för de i skattskyldigs verksamhet använda

biträden, arbetare och hemmavarande

barn, för de sistnämnda

dock endast i fall de uppnått 21 år

eller ock själva skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt;

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

Utskottets förslag.

9 §•

Vid uppskattning av inkomst

ur inkomstkälla, som i 7 § omförmäles,

må, utom i det fall att ersättning

för bestridande av särskilda med

tjänst eller uppdrag förenade kostnader,

varom i 8 § förmäles, blivit av

staten särskilt anvisad, avdrag ske

för alla utgifter för inkomstens förvärvande

eller bibehållande, såsom:

arrende- eller hyresavgift; —

— — — — underhåll av fastighet

och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter

för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare

och hemmavarande barn, för de

sistnämnda dock endast ifall de uppnått

21 år eller ock själva skola

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;
7

samt. 48 käft. (Nr 52.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Kungl. Maj.ts förslag.

kostnad för nödigt biträde i

hemmet, för det fall att gift kvinna

av förvärvsverksamhet är i avsevärd

grad förhindrad att ägna sig

åt hemmets skötsel, skolande avdraget

ske från hennes inkomst av

dylik verksamhet, med iakttagande

av att avdraget i intet fall må överstiga

3o0 kronor;

kont rs- och andra förvaltningskostnader

— — — —.

18 §.

7 mom. — — — — —--

bl 1''töver ortsavdra^et äyer

skattskyldig, vilken är gift eller

har hemmavarande eller av honom

helt eller delvis underhållna barn,

vilka icke uppnått 21 år och icke

själva skola taxeras till inkomstoch

förmögenhetsskatt, erhålla följande

avdrag (fumiljeavdrag):

gift skattskyldig: för hustrun

20<) kronor; för varje sådant barn,

som ovan sägs, om barnet uppnått

15 år, 200 kronor och, om barnet

ej upprätt 15 år, 100 kronor; samt

ogift skattskyldig (varmed järnställes

änkling, änka eller från st Hd)

för barn, som ovan sägs: för ett

barn, om det uppnatt 15 är, 300

kronor och, om det ej uppnått 15

år; 200 kronor; samt för vaije följande

barn, om det uppnått 15 år,

20>) ki anor och, om det ej uppnått

15 år, 100 kronor.

För barn, vilkas föräldrar båda

leva men icke äro gifta med var
-

Utskoltets förslag.

kostnad för nödigt biträde i

hemmet, för det fall att gift kvinna

av förvärvsverksamhet är i avsevärd

grad förhindrad att äyna sig åt

hemmets skötsel, skolande avdraget

ske från hennes inkomst av dylik

verksamhet, med iakttagande av att

avdraget i intet fall må överstiga

400 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader

— — —.

18 §.

1 mom — — — — — —

b) Utöver ort savdraget äger

skattskyldig, vilken är gift eller har

hemmavarande eller av honom helt

eller delvis underhållna barn, vilka

icke uppnått 21 år och icke själva

skola taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt, erhålla avdrag

(familjeavdi ag) dels med 200 kronor

för varje sådant barn, dels ock

med 200 kronor för hustru, om skattskyldig

är gift, eller för husföreståndarinna,

om skattskyldig är ogift

(varmed jämställes, att skattskyldig

är änkling, änka eller frånskild).

För barn, vilkas föräldrar båda

leva men icke äro gifta med var
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Kungl. Maj ds förslag.

andra, skall, därest enligt ovan givna

bestämmelser, båda föräldrarna

skulle vara berättigade till avdrag,

endast modern eller, om barnet

vistas hos fadern, endast denne åtnjuta

avdrag.

Utskottets förslag.

andra, skall, därest enligt ovan givna

bestämmelser båda föräldrarna skulle

vara berättigade till avdrag, endast

modern eller, om barnet vistas hos

fadern, endast denne åtnjuta avdrag.

19 §.

19 §.

2 mom. Utöver den inkomstskatt,

varom i 1 mom. är stadgat,

skall av där omförmält bolag erläggas

inkomstskatt med viss procent

av ett grundbelopp, vilket utgör

tre kronor för varje fullt hundratal

kronor av den del av bolagets näst- ,

föregående år till beskattning enligt

nyssnämnda moment taxerade inkomst,

som icke i vanlig ordning

utdelats till delägarna; dock efter

avdrag av de å sagda inkomst belöpande

kronoutskylder, ävensom,

ifråga om försäkringsaktiebolag, av

vinstutdelning till försäkringstagare

eller av för samma ändamål reserverade

medel. (B-skatt)

3 mom. I den mån enligt 2 mom.

beskattade tillgångar i värdig ordning

utdelas, äger bolaget åtnjuta

restitution med viss procent av ett

grundbelopp, vilket utgör tre kronor

för varje fullt hundratal kronor av

de till delägarna sålunda utdelade

tillgångar, skolande därvid iakttagas,

att sammanlagda beloppet av restituerade

medel icke må uppgå till

högre belopp än de av bolaget enligt

2 mom. Utöver den inkomstskatt,

varom i 1 mom. är stadgat,

skall av där omförmält bolag erläggas

inkomstskatt med viss procent av

ett grundbelopp, vilket utgör två

kronor för varje fullt hundratal kronor

av den del av bolagets nästföregående

år till beskattning enligt

nyssnämnda moment taxerade inkomst,

som icke i vanlig ordning

utdelats till delägarna; dock efter

avdrag av de å sagda inkomst belöpande

kronoutskylder, ävensom, i

fråga om försäkringsaktiebolag, av

vinstutdelning till försäkringstagare

eller av för samma ändamål reserverade

medel. (B-skatt)

3 mom. I den män enligt 2

mom. beskattade tillgångar i vanlig

ordning utdelas, äger bolaget åtnjuta

restitution med viss procent

av ett grundbelopp, vilket utgör två

kronor för varje fullt hundratal kronor

av de till delägarna sålunda utdelade

tillgångar, skolande därvid

iakttagas, att sammaulagda beloppet

av restituerade medel icke må uppgå

till högre belopp än de av bolaget

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Kungl. AfajrtS förslag. Utskottets förslag.

2 mom. erlagda skattemedel. Re- enligt 2 mom. erlagda skattemedel,

stitution sker i den ordning, som Restitution sker i den ordning, som

är stadgad i fråga om restitution är stadgad i fråga om restitution av

av kronoutskylder. kronoutskylder.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

5:o) Vissa avdrag vid inkomstens

uppskattning.

Avdrag är medgivet:

1) för alla omkostnader — —

— — kronoutskylder.

Avdrag får således ej göras —

— — — egen bostad o. d.

Däremot är avdrag medgivet —

— — — — belastar sin affär med

utgifter bärför. För lön och underhåll

åt hemmavarande barn, som

deltaga i rörelse eller yrke, äger

skattskyldig göra avdrag med fulla

värdet av omförmälda förmåner,

därest barnet uppnått 21 år eller

särskilt taxeras för sin inkomst. I

andra fall må avdrag för lön och

underhåll åt hemmavarande barn

icke äga rum, liksom å andra sidan

lönen och underhållet icke skola

upptagas såsom inkomst för barnet.

Grift kvinna, som av förvärvsverksamhet

är i avsevärd grad förhindrad

att ägna sig åt hemmets skötsel,

äger att från sin inkomst av dylik

verksamhet avdraga kostnaden för

nödigt biträde i hemmet, dock högst

300 kronor. Skulle efter avdraget

kvinnans inkomst av sådan verk
-

5:o) Vissa avdrag vid inkomstens

uppskattning.

Avdrag är medgivet:

1) för alla omkostnader — —

— — kronoutskylder.

Avdrag får således ej göras

— — — — egen bostad o. d.

Däremot är avdrag medgivet

— — — — belastar sin affär med

utgifter härför. För lön och underhåll

åt hemmavarande barn, som

deltaga i rörelse eller yrke, äger

skattskyldig göra avdrag med fulla

värdet av omförmälda förmåner,

därest barnet uppnått 21 år eller

särskilt taxeras för sin inkomst. I

andra fäll må avdrag för lön och

underhåll åt hemmavarande barn

icke äga rum, liksom å andra sidan

lönen och underhållet icke skola

upptagas såsom inkomst för barnet.

Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet

är i avsevärd grad förhindrad

att ägna sig åt hemmets skötsel,

äger att från sin inkomst av dylik

verksamhet avdraga kostnaden för

nödigt biträde i hemmet, dock högst

400 kronor. Skulle efter avdraget

kvinnans inkomst av sådan verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Kung/. Maj:ts förslag.

.samhet utvisa underskott, får underskottet,

i den mån det föranledes av

nyssnämnda avdrag, icke enligt 3)

i denna punkt avdragas från annan

inkomst.

Även indirekta kostnader--.

Utskottets förslag.

samhet utvisa underskott, får underskottet,

i den mån det föranledes

av nyssnämnda avdrag, icke enligt

3) i denna punkt avdragas från annan

inkomst.

Även indirekta kostnader —

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

7:o) Om efterbeskattning.

Genom — — — — riktigt be1°PP
Exempel.

En inom ortsgrupp

III bosatt gift skattskyldig med två

barn har år 1921 uppgivit sin inkomst

till 10,000 kronor och sin

förmögenhet till 120,000 kronor. I

anledning härav hav hans taxerade

belopp upptagits till 12,000 kronor,

det beskattningsbara beloppet till 9,900

kronor och inkomst- och förmögenhetsskattens

grundbelopp till 297

kronor. Da inkomst- och förmögenhetsskatt

sagda år utgått med 120

procent av grundbeloppet, har skatt

påförts honom med 356 kronor 40

öre. År 1923 upptäckes, att den

skattskyldiges uppgift varit oriktig, i

det att inkomsten utgjort 15,000

kronor och förmögenheten 150.000

kronor. År 1921 hade sålunda det

taxerade beloppet bort upptagas till

17,500 kronor, det beskattningsbara

beloppet till 15,400 kronor'' och grundbeloppet

till 516 kronor, i följd varav

inkomst- och förmögenhetsskatt bort

utgå med 619 kronor 20 öre. Följaktligen

skall ar 1923 utan sammanblandning

med den taxering, som då

7 samt. 48 höft. (Nr 52.) '' G

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 52.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

må varda den skattskyldige åsatt för

inkomst och förmögenhet år 1922,

genom efterbeskattning påföras honom

inkomst- och förmögenhetsskatt, svarande

emot skillnaden emellan vad

han i verkligheten för år 1921 erlagt

och vad han bort erlägga eller

med 262 kronor 80 öre.

I fråga om Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändring i

vissa delar av förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering samt därmed sammanhängande motionerna II: 167, av herr

Nilsson i Kristianstad, och II: 414, av herr Månsson i Erlandsro, kommer

utskottet att framdeles avgiva särskilt betänkande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 maj 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

Reservationer:

av herr Rosen, som ansett att i fråga om B-skatten Kungl. Maj:ts

proposition bort av utskottet oförändrad tillstyrkas;

av herr Vennersten mot de delar av utskottets motivering, som

avse ett försvar för dubbelbeskattningens konsekventa genomförande och

sålunda även mot utskottets godkännande av den så kallade B-skattens

princip; samt

av herrar Röing, Wijk, Antonsson, Forssman, Boman, Eliasson,

Neess, Broman, Westrup och Lithander, vilka instämt med herr Vennersten.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:372 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om in s. 1 i texten