Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning in. in.

1919-06-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:61, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr Öl.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. G e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i

förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning

in. in. (2:a avd.)

Närvarande: herrar Källman, Köing, Wijk, K. A. Nilson, Antonsson, Bäckström, Forssman,

Rosén, Boman, Vennersten, Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Neess,

Broman, Westrup, Bökelund, Johansson i Kullersta, Olsson, i Ramsta

och Uddenberg.

Genom proposition, nr 301, av den 11 mars 1919, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över tinansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och

§ 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning;
2)

förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och

39 §§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 55 höft. (Nr 61).

2000 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av § 1 inom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 inom. 1

i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom.

1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1-

Mom. 1. Mantalsskrivning, därvid varje svensk undersåte utom den,

som övergivit riket och bosatt sig å utländsk ort, ävensom utländsk undersåte,

som är inom riket bosatt, bör till namn, födelseår och yrke i

mantalslängd, gällande för det nästkommande kalenderåret, uppföras, skall

årligen emellan den 15 november och årets slut förrättas särskilt för

varje stad, kommun å landet eller, där kommun å landet tillhör flera fögderier,

fögderidel av sådan kommun samt i allmänhet försiggå inom

mantalsskrivningsdistriktet, dock att, vad landsbygden beträffar, förrättningen,

efter därom hos vederbörande häiadsskrivare före september

månads början av kommun gjord framställning, må kunna hållas å ställe,

beläget utom distriktets område.

Utländsk undersåte, tillhörande främmande makts härvarande beskickning,

är för sig, sin familj och sin utländska betjäning från mantalsskrivning

befriad.

Hav Konungen för ordnat om ändring i den kommunala indelning en,

skall vid den mantalsskrivning sförrättning, som hålles året innan den niga

indelningen träder i kraft, mantalsskrivningen ske efter den nya indelningen.

§ 6.

Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet bör härad sskrivaren hava

enligt bifogade formulär nr 2 upplagt mantalslängd, upptagande i alfa
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

3

betisk ordning- och med utsättande av jordeboksnummer, där sådana

finnas, alla hemman och lägenheter, verk och inrättningar inom distriktet

ävensom deras ägare och innehavare i enlighet med den vid senaste

mantalsskrivning upprättade längd, för så vitt icke dåvarande förhållanden,

enligt vad känt är, undergått förändring; börande omedelbart efter

varje sålunda upptagen särskild fastighet införas dit hörande torp och

andra lägenheter. Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar

eller skoldistrikt, varde det i längden angivet.

Omfattar mantalsskrivning sdistrikt delar av härad eller tingslag, höra

dessa upptagas i särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,

där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamliälle eller köping,

som icke bildar egen kommun.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning av

de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,

som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i mantalslängden

för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var fastighet

eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar

eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn och födelseår samt

yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där mantalsskrivas. Härvid

antecknas den förändring i avseende å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt

till fastigheten, som må hava inträffat. I övrigt iakttages, att för envar,

för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva utfärdad, utsättes hans

bostad samt, vad angår landet och stad, där magistrat ej finnes, jämväl

hans postadress; att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel under året

äro anställda högst sju tjänare eller andra arbetare, i därför avsedda

kolumner utsättes antalet sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas

antalet arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet, som av samma

arbetsgivare utövas; att varje man och kvinna, som vid början av det år,

mantalsskrivningen avser, uppnått femton men icke sextiosex års ålder,

upptages särskilt för sig med utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn

— för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens tillnamn

jämväl det tillnamn hon burit såsom ogift —, födelsedag, födelseort

och civilstånd; att för varje sålunda upptagen person, som vid senaste

mantalsskrivning icke varit mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres

om närmast föregående mantalsskrivningsort eller, där denna icke är med

visshet känd, den församling där personen senast varit kyrkobokförd; att

varje man, som vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder, jämväl upptages

särskilt för sig med utsättande av hans fullständiga förnamn och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

tillnamn; att, därest någon man, vilkens ålder vid slntet av det år, mantalsskrivningen

avser, ej understiger tjnguett år, icke är kyrkoskriven i

församlingen, anteckning härom göres i längden; att särskild beteckning

(ny) införes för alla män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen

ej voro mantalsskrivna inom distriktet; att likaledes särskild

beteckning (ftg) införes för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom.

3 omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning; samt att

för dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras nationalitet.

I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande

av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att

den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages, på

sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande -Nr 61.

5

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst skall erhålla följande

ändrade lydelse:

6 §•

Vid uppskattning — — — — — —

för frälseränta.

Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar eller

skoldistrikt, varde särskilt taxeringsvärde åsatt en var av fastighetens delar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§ samt 49 g

1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§ samt

49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i nedan angivna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

Deklaration skall avgivas

3 §•

och huru densamma beräknats.

I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner

eller i samma kommun men inom olika församlingar eller skoldistrikt,

skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten därav

bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda

förvaltningsområdena.

För inländskt aktiebolag — — — — — — — — — —--.

29 §.

1 mom. För varje taxeringsdistrikt — — — — — —• — — —

— — — -— — — — — — — över taxeringen till inkomstbevillning

samt inkomst- oeh förmögenhetsskatt (inkomstlängd).

Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,

skola, året innan ändringen träder i kraft, i taxeringsdistrikt eller kommun,

som genom ändringen skall delas, upprättas särskilda taxeringslängder för

varje därvid uppkommande del samt taxeringen ske med tillämpning av den

nya kommunindelningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Ni (il.

7

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden — — — — — — — —---

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från

municipalsamliället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun beskattas,

bedrivits inom olika församlingar eller skoldistrikt, skall i inkomstlängden

angivas, huru stor del av inkomsten härflutit från vartdera

förvaltningsområdet.

I stad böra — — — — — — — — — — — — — —--.

39 §.

Skattskyldig, som — — — — — — kungörelsen härom erinras.

Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för

sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på

bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma besvärsrätt

som kommun. Lag samma vare beträffande församling å landet

eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område ej

sammanfaller med kommuns område.

Om rätt till besvär — — — — — — — — — — — ----.

49 §.

1 inom. över prövningsnämnds beslut må besvär anföras av kronans

ombud, ävensom i den mån, 39 § stadgar, av vederbörande kommun,

församling, skoldistrikt, municipalsamhälle och vägstyrelse.

Skattskyldig, som — — — — — — — — — — — — — —.

Denna förordning träder i kraft deri 1 januari 1920.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering för de

ovanberörda förslagen, får utskottet hänvisa till propositionen.

Såsom av förevarande proposition framgår, stå de däri upptagna

förslagen i närmaste samband med den lagstiftning om kommunala ny
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

bildningar som * för innevarande riksdag framlagts genom propositionen

nr 310 med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal’

och ecklesiastik indelning m. m. Genomförandet av denna lagstiftning,

i vad den avser lindring i det beroende, vari rikets olika indelningar

nu stå till varandra, förutsätter bl. a. de ändringar i mantalsskrivningsförordningen,

bevillningsförordningen och förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, om vilka nu är fråga.

Riksdagen har numera bifallit den nyssnämnda propositionen nr 310.

Vid den prövning, som med anledning därav utskottet haft att underkasta

förevarande förslag, har inom utskottet gjorts gällande, att § G

mom. 1 mantalsskrivningsförordningen behövde kompletteras i syfte att

vid mantalslängders upprättande jämväl landsfiskalsdistrikt bleve upptagna

i särskilda avdelningar.

Enligt numera gällande bestämmelser i uppbördsreglementet åligger

det länsstyrelserna att upprätta restlängder i fråga om oguldna kronoutskylder.

Detta arbete skulle, efter vad som framhållits, väsentligt

underlättas, om i sådana fall, där en kommun tillhörde olika landsfiskalsdistrikt,

varje sådant distrikt finge sin särskilda avdelning i mantalslängden

och i följd härav även i uppbördsboken.

Utskottet har från statistiska centralbyrån erhållit följande uppgift

å kommuner, som för närvarande äro delade på olika landsfiskalsdistrikt

utan att tillika vara delade på olika härad eller tingslag:

»Stockholms län. Värmdö är delat på Värmdö och Gustavsbergs

distrikt.

Blekinge län. Augerum är delat på Lyckeby och Augerums distrikt.

Värmlands län. Sunne är delat på Värmlands Sunne och Rottna

distrikt, Lysvik är delat på Värmlands Sunne och Rottna distrikt.

Kopparbergs län. Stora luna är delat på Ovanbro och Utombro

distrikt. Mora är delat på Våmhus och Mora distrikt.

Västerbottens län. Umeå landskommun är delad på Umeå och Holmsunds

distrikt. Skellefteå landskommun är delad på södra och norra

distriktet. Lycksele är delat på norra och södra distriktet. Vilhelmina

är delat på Dikanäs och Vilhelmina distrikt.

Norrbottens län. Piteå landskommun är delad på södra och norra

distriktet. Överluleå är delat på Edefors och Överluleå distrikt. Gällivare

är delat på Hakkas och Gällivare distrikt. Jnkkasjärvi är delat på

Vittangi och Kiruna distrikt.»

Då det synes tydligt, att den ifrågasatta anordningen kan medföra

vissa praktiska fördelar i angivna hänseendet, samt någon olägenhet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

9

eller något nämnvärt besvär ej därav lärer förorsakas, bar utskottet

ansett sig böra föreslå ett tillägg i § 6 mom. 1 i omförmälda syfte.

Vidare har utskottet funnit, att det skulle tjäna till bättre överskådlighet,

om de många olika punkterna i § 8 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen

genom numrering göras mera var för sig framträdande.

Beträffande 32 § taxeringsförordningen har utskottet ansett den

ifrågasatta uppdelningen av inkomst av rörelse eller yrke onödig, där

kommun visserligen är delad i flera församlingar, men dessa, såsom flerstädes

är fallet, ändock hava gemensamhet i fråga om utgifter för sina

ändamål. Utskottet har därför ansett en begränsning av omförmälda

föreskrift lämplig.

I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förslag.

Emellertid vill utskottet erinra, att utskottet i sitt betänkande

n:r 60 i anledning ''av propositionen nr 259 tillstyrkt bland annat

viss ändring i 3 § taxeringsförordningen, ävensom att utskottet framdeles

möjligen kommer att tillstyrka en ytterligare, av Kungl. Maj:ts förslag

om inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond föranledd ändring

i 32 §. För den händelse riksdagen skulle bifalla såväl berörda

ändringsförslag eller ettdera av dem som vad utskottet i förevarande

betänkande hemställer rörande samma paragrafer, förutsätter utskottet,

att besluten härom varda av riksdagen anmälda i en och samma skrivelse

till Kungl. Maj:t.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning om ändrad

lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8

mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående

mantalsskrivning icke kunnat oförändrat antagas,

måtte för sin del antaga samma förslag med

den avvikelse, att § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1

skola erhålla följande avfattning:

§ 6.

Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet — —

— — — i längden angivet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 55 käft. (Nr 61.)

2000 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Omfattar mantalsskrivningsdistrikt delar av härad,

tingslag eller landsf skalsdistrikt, böra dessa upptagas i

särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,

där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle

eller köping, som icke bildar egen kommun.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och

efter granskning av de avlämnade uppgifterna samt

med ledning jämväl av de upplysningar, som av de.

vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i

mantalslängden för varje distrikt å landet uppföras,

särskilt för en var fastighet eller, där delar av samma

fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar eller

skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn

och födelseår samt yrke eller tjänst alla de personer,

vilka böra där mantalsskrivas.

Härvid antecknas den förändring i avseende å

ägande-, åbo- eller nyttjanderätt till fastigheten, som*

må hava inträffat.

I övrigt iakttages:

l:o) att för envar, för vilken särskild debetsedel

kan antagas bliva utfärdad, utsättes hans bostad samt,.- vad angår landet och stad, där magistrat ej finnes,- jämväl hans postadress;

2:6) att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel

under året äro anställda högst sju tjänare eller andra

arbetare, i därför avsedda kolumner utsättes antalet

sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas antalet

arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet,

som av samma arbetsgivare ntövas;

3:o) att varje man och kvinna, som vid början av

det år, mantalsskrivningen avser, uppnått femton men

icke sextiosex års ålder, upptages särskilt för sig med

utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn —

för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens

tillnamn jämväl det tillnamn hon burit såsom

ogift — födelsedag, födelseort och civilstånd;

4:o) att för varje sålunda upptagen person, som

vid senaste mantalsskrivning icke varit mantalsskriven

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

11

inom distriktet, anteckning- göres om närmast föregående

mantalskrivningsort eller, där denna icke är med

visshet känd, den församling där personen senast

varit kyrkobokförd;

5:o) att varje man, som vid nämnda tid uppnått

sextiosex års ålder, jämväl upptages särskilt för sig

med utsättande av hans fullständiga förnamn och tillnamn

;

6:o) att, därest någon man, vilkens ålder vid slutet

av det år, mantalsskrivningen avser, ej understiger

tjuguett år, icke är kyrkoskriven i församlingen, anteckning

härom göres i längden;

7:o) att särskild beteckning (ny) införes för alla

män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen

ej voro mantalsskrivna inom distriktet;

8:e) att likaledes särskild beteckning (ftg) införes

för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom. 3

omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning;

samt

9:o) att för dem, vilka ej äro svenska medborgare,

antecknas deras nationalitet.

I längden angivas även de personer, vilka befrias

från erläggande av mantalspenningar, ävensom

de värnpliktiga; varjämte iakttages, att den, som saknar

stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages,

på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

2) att riksdagen måtte antaga Kungl. Majits

ovan intagna förslag till förordning om ändrad

lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;

samt

3) att riksdagen måtte antaga de ändringar i

3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39 §§ samt 49 § 1

mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering,

vilka innefattas i Kungl. Majits ovan intagna förslag

till förordning om ändrad lydelse av samma

paragrafer, dock beträffande 32 § med här nedan

angiven avvikelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr Öl.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden — — — — —

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del

härflutit från municipalsamhället, motsvarande anteckning

skall göras i inkomstlängden.

Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall

inom en kommun beskattas, bedrivits inom olika församlingar,

som var för sig hava att bestrida utgifter för

kyrkliga eller andra ändamål, ellei'' inom olika skoldistrikt,

skall i inkomstlängden angivas, huru stor del av

inkomsten härflutit från vartdera förvaltningsområdet.

I stad böra — — — — — — — — — ---•

Stockholm den 2 juni 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

r

Stockholm, K. L. Beckmana Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:374 Riksdagens skrivelse Nr 374 s. 1 i texten