Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t. angående en förbättrad yrkesstatistik.

1919-04-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1919:8, Skrivelse till Kungl. Maj:t. angående en förbättrad yrkesstatistik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1919 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr

8, i anledning av andra kammarens beslut rörande

väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t. angående

en förbättrad yrkesstatistik.

I en inom andra kammaren väckt och till dess femte tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 269, ha herrar Nilsson i Tånga och Osberg

hemställt, att riksdagen ville besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t med

hemställan om en allsidig utredning, på vilket sätt behovet av en förbättrad

yrkesstatistik må kunna bäst tillgodoses, och för nästa riksdag framlägga

det förslag, som av utredningen kan föranledas.

I fråga om motiveringen till denna hemställan, får utskottet hänvisa

till motionen.

Andra kammarens utskott anförde i anledning av motionen följande:

»Det torde vara allmänt erkänt, att vår nuvarande yrkesstatistik är

otillfredsställande. I det av femte tillfälliga utskottet vid 1918 års riksdag

avgivna utlåtandet, nr 7, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

anordnande av en yrkesräkning, ha anförts uttalanden i sådan riktning,

såväl av statistiska kommittén som av statistiska centralbyrån vid publicerandet

av den del av redogörelsen för folkräkningen 1910, som behandlar

folkmängdens fördelning efter yrken. Utskottet får hänvisa till ifrågavarande

uttalanden, vilka det ansetts obehövligt att ånyo avtrycka. I

utskottsutlåtandet har också erinrats om, att ändringar vidtagits i mantalsskrivningsförordningen

avseende att öka antalet kommunalombud vid mantalsskrivningarna,

utan att frågan om erhållande av tillförlitliga primäruppgifter

om befolkningens yrken ändock kan anses tillfredsställande löst.

I anledning av den vid årets riksdag väckta motionen har utskottet

infordrat yttranden från kungl. statistiska centralbyrån, kungl. kommersBihang

till riksdagens protokoll 1919. 12 samt. 2 avd. 6 käft. (Nr 8.) 1

Motionen.

Andra

kammarens

utskott.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

kollegium och kungl. socialstyrelsen. För att vidare erhålla uttryck för

det behov av förbättrad yrkesstatistik, som eventuellt gjorde sig gällande

inom näringslivet samt på det socialpolitiska området, bär utskottet berett

Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska

arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige tillfälle att inkomma

med yttranden, vilket av nämnda institutioner också begagnats. De

inkomna yttrandena äro härvid fogade som bilagor.

I samtliga yttranden har vitsordats behovet av att en utredning om

förbättrad yrkesstatistik kommer till stånd. I de skrivelser, som såväl i

år som föregående år inkommit från de statistiska ämbetsverken, framhålles,

att man huvudsakligen har att välja på två utvägar härför. Den ena

utvägen är att åstadkomma partiella förbättringar vid insamlingen och bearbetningen

av primäruppgifterna till centralbyråns nuvarande yrkesstatistik

i samband med folkräkningarna. Den andra är att anordna en verklig

vrkesräkning enligt kontinentalt mönster. Då emellertid en särskild

yrkesräkning icke får anses medföra, att den vanliga yrkesstatistiken i

samband med folkräkningarna blir obehövlig, torde man kunna säga, att

de båda utvägarna icke utesluta utan tvärtom komplettera varandra. I de

föregående år avgivna utlåtandena uttalade sig statistiska centralbyrån,

huvudsakligen av ekonomiska skal, för den förra utvägen, under det att

kommerskollegium och socialstyrelsen uttalade sig för en yrkesräkning.

Kommerskollegium har tillika uttalat sig för den begärda utredningen av

den anledning, att vid en sådan kunde även bringas till lösning frågan om

lämpligaste sättet för insamlandet av primäruppgifter till den statistik

öyer handlande och hantverkare, som kollegium har sig ålagt att utföra.

I det av svenska arbetsgivareföreningen nu avgivna utlåtandet framföres

en tanke på »de vid mantalsskrivningsförrättningarna närvarande kommunalombudens

behöriga utökning och fastare organisation såsom ett slags

permanenta mantals- och yrkesnämnder.» 1 det från Sveriges allmänna

lantbrukssällskap inkomna yttrandet ha framförts eu mängd speciella önskemål,

som sjmas böra bliva föremål för närmare övervägande. En betydelsefull

åtgärd för förbättring av yrkesuppgifterna i mantalsförteckningarna

vore upphävande av den allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden

nu medgivna rätt att lämna muntliga uppgifter till mantalsskrivningarna

samt införande av obligatoriska skriftliga uppgifter. En sådan åtgärd föreslogs

av Kungl. Maj:t till 1909 års riksdag men vann då icke riksdagens

bifall. Enligt utskottets förmenande torde numera tiden vara mogen för

ett förnyat övervägande av denna fråga.

Av det nu anförda torde framgå att så många och svårlösta spörsmål

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr ». 3

föreligga i samband mod yrkosstatistikens förbättrando, att eu utredning

bör komma till stånd.

Av don underdåniga skrivelse, som är bilagd statistiska centralbyråns

utlåtande, framgår att byrån, efter det motionärernas förslag

blivit väckt, hemställt om bemyndigande för centralbyrån att tillkalla

högst sex sakkunniga personer »för att inom ämbetsverket biträda vid utredning

av lämpligaste sättet för införskaffande av primäruppgifter till nästa

folkräkning, eventuellt angående anordnande av eu särskild yrkesräkning.»

Centralbyrån har som sakkunniga tänkt sig en representant för häradsskrivarne,

en representant för de tjänstemän, som hava mantalskrivningen i

städerna sig ålagd, en prästman samt tre på de ekonomiska och sociala

områdena särskilt sakkunniga personer, nämligen en representant för jordbruket,

en för industrien och en för de sociala intressena. I annat sammanhang

angives som uppgift för den ifrågasatta utredningen: »Denna

utredning bör enligt centralbyråns mening avse i första rummet att

undersöka möjligheten att till den stundande folkräkningen införskaffa

ett primärmaterial, som även ur yrkessynpunkt tillfredsställer rimliga

anspråk. Därest det skulle visa sig, att man icke på denna väg kan ernå

ett tillfredsställande resultat, bör även undersökas möjligheten och sättet

för anordnande av en särskild yrkesräkning efter kontinentalt mönster.

Utredningen torde jämväl böra omfatta vissa andra frågor rörande primärmaterialet

för nästa folkräkning, t. ex. uppgifterna om fördelningen på

hushåll.»

Utskottet kan icke anse, att den sålunda planlagda utredningen till

fullo tillgodoser de önskemål, motionärerna gjort gällande. Dessa hava

förut motionerat till förmån för en yrkesräkning och få antagas vara

angelägna, att även den möjligheten blir föremål för självständigt bedömande

och icke blott kommer i fråga som en möjlighet i andra hand.

För egen del har utskottet ansett sig böra ställa sig på motionärernas

ståndpunkt samt påyrka, att den blivande utredningen må bliva allsidig.

Bestämmande för utskottets ståndpunkt härvidlag har till stor del varit

det livliga intresse för yrkesstatistikens förbättring, som enligt de inkomna

utlåtandena förefinnes inom näringslivet och på det sociala området.

Ett önskemål, som utskottet velat ha särskilt framfört såsom föremål

för den blivande utredningen, är frågan, på vilket sätt resultatet av de

insamlade yrkesuppgifterna må kunna skyndsamt komma intresserade till

godo. Enligt erfarenheten tager den fullständiga bearbetningen av en

yrkesräkning flera år, och med de hastiga växlingar inom samhällslivet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

som nu äga rum på många områden, kan det annars lätt hända, att resultatet

av en gjord utredning vore föråldrat redan vid publicerandet.

På grund av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa, att

andra kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en

allsidig utredning, på vilket sätt behovet av en förbättrad yrkesstatistik må

kunna bäst tillgodoses samt, därest så befinnes erforderligt, för riksdagen

framlägga de förslag, som av utredningen kunna föranledas.

Andra Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med sitt tillfälliga ut
kammarens

sk0tts hemställan.

Detta andra kammarens beslut har delgivits första kammaren, som

hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet. Utskottet, som delar motionärernas och andra* kammarens utskotts

uppfattning beträffande behovet av en förbättrad yrkesstatistik, får hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 3 april 1919.

På utskottets vägnar:

OSKÄR NYLÄNDER.

Närvarande: herrar Nyländer, Alktnan, Welander, Ödlund, Öhngren, Johansson och Vindahl.

Stockholm 1919, O. L. Svanbäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:126 Skrivelse till Konungen angående åstadkommande av en förbättrad yrkesstatistik. s. 1 i texten