Skrivelse till Kungl. Maj:t. angående en förbättrad yrkesstatistik.
1919-04-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1919:8, Skrivelse till Kungl. Maj:t. angående en förbättrad yrkesstatistik.
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1919 kl. 5 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr
8, i anledning av andra kammarens beslut rörande
väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t. angående
en förbättrad yrkesstatistik.
I en inom andra kammaren väckt och till dess femte tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 269, ha herrar Nilsson i Tånga och Osberg
hemställt, att riksdagen ville besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t med
hemställan om en allsidig utredning, på vilket sätt behovet av en förbättrad
yrkesstatistik må kunna bäst tillgodoses, och för nästa riksdag framlägga
det förslag, som av utredningen kan föranledas.
I fråga om motiveringen till denna hemställan, får utskottet hänvisa
till motionen.
Andra kammarens utskott anförde i anledning av motionen följande:
»Det torde vara allmänt erkänt, att vår nuvarande yrkesstatistik är
otillfredsställande. I det av femte tillfälliga utskottet vid 1918 års riksdag
avgivna utlåtandet, nr 7, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
anordnande av en yrkesräkning, ha anförts uttalanden i sådan riktning,
såväl av statistiska kommittén som av statistiska centralbyrån vid publicerandet
av den del av redogörelsen för folkräkningen 1910, som behandlar
folkmängdens fördelning efter yrken. Utskottet får hänvisa till ifrågavarande
uttalanden, vilka det ansetts obehövligt att ånyo avtrycka. I
utskottsutlåtandet har också erinrats om, att ändringar vidtagits i mantalsskrivningsförordningen
avseende att öka antalet kommunalombud vid mantalsskrivningarna,
utan att frågan om erhållande av tillförlitliga primäruppgifter
om befolkningens yrken ändock kan anses tillfredsställande löst.
I anledning av den vid årets riksdag väckta motionen har utskottet
infordrat yttranden från kungl. statistiska centralbyrån, kungl. kommersBihang
till riksdagens protokoll 1919. 12 samt. 2 avd. 6 käft. (Nr 8.) 1
Motionen.
Andra
kammarens
utskott.
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
kollegium och kungl. socialstyrelsen. För att vidare erhålla uttryck för
det behov av förbättrad yrkesstatistik, som eventuellt gjorde sig gällande
inom näringslivet samt på det socialpolitiska området, bär utskottet berett
Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige tillfälle att inkomma
med yttranden, vilket av nämnda institutioner också begagnats. De
inkomna yttrandena äro härvid fogade som bilagor.
I samtliga yttranden har vitsordats behovet av att en utredning om
förbättrad yrkesstatistik kommer till stånd. I de skrivelser, som såväl i
år som föregående år inkommit från de statistiska ämbetsverken, framhålles,
att man huvudsakligen har att välja på två utvägar härför. Den ena
utvägen är att åstadkomma partiella förbättringar vid insamlingen och bearbetningen
av primäruppgifterna till centralbyråns nuvarande yrkesstatistik
i samband med folkräkningarna. Den andra är att anordna en verklig
vrkesräkning enligt kontinentalt mönster. Då emellertid en särskild
yrkesräkning icke får anses medföra, att den vanliga yrkesstatistiken i
samband med folkräkningarna blir obehövlig, torde man kunna säga, att
de båda utvägarna icke utesluta utan tvärtom komplettera varandra. I de
föregående år avgivna utlåtandena uttalade sig statistiska centralbyrån,
huvudsakligen av ekonomiska skal, för den förra utvägen, under det att
kommerskollegium och socialstyrelsen uttalade sig för en yrkesräkning.
Kommerskollegium har tillika uttalat sig för den begärda utredningen av
den anledning, att vid en sådan kunde även bringas till lösning frågan om
lämpligaste sättet för insamlandet av primäruppgifter till den statistik
öyer handlande och hantverkare, som kollegium har sig ålagt att utföra.
I det av svenska arbetsgivareföreningen nu avgivna utlåtandet framföres
en tanke på »de vid mantalsskrivningsförrättningarna närvarande kommunalombudens
behöriga utökning och fastare organisation såsom ett slags
permanenta mantals- och yrkesnämnder.» 1 det från Sveriges allmänna
lantbrukssällskap inkomna yttrandet ha framförts eu mängd speciella önskemål,
som sjmas böra bliva föremål för närmare övervägande. En betydelsefull
åtgärd för förbättring av yrkesuppgifterna i mantalsförteckningarna
vore upphävande av den allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden
nu medgivna rätt att lämna muntliga uppgifter till mantalsskrivningarna
samt införande av obligatoriska skriftliga uppgifter. En sådan åtgärd föreslogs
av Kungl. Maj:t till 1909 års riksdag men vann då icke riksdagens
bifall. Enligt utskottets förmenande torde numera tiden vara mogen för
ett förnyat övervägande av denna fråga.
Av det nu anförda torde framgå att så många och svårlösta spörsmål
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr ». 3
föreligga i samband mod yrkosstatistikens förbättrando, att eu utredning
bör komma till stånd.
Av don underdåniga skrivelse, som är bilagd statistiska centralbyråns
utlåtande, framgår att byrån, efter det motionärernas förslag
blivit väckt, hemställt om bemyndigande för centralbyrån att tillkalla
högst sex sakkunniga personer »för att inom ämbetsverket biträda vid utredning
av lämpligaste sättet för införskaffande av primäruppgifter till nästa
folkräkning, eventuellt angående anordnande av eu särskild yrkesräkning.»
Centralbyrån har som sakkunniga tänkt sig en representant för häradsskrivarne,
en representant för de tjänstemän, som hava mantalskrivningen i
städerna sig ålagd, en prästman samt tre på de ekonomiska och sociala
områdena särskilt sakkunniga personer, nämligen en representant för jordbruket,
en för industrien och en för de sociala intressena. I annat sammanhang
angives som uppgift för den ifrågasatta utredningen: »Denna
utredning bör enligt centralbyråns mening avse i första rummet att
undersöka möjligheten att till den stundande folkräkningen införskaffa
ett primärmaterial, som även ur yrkessynpunkt tillfredsställer rimliga
anspråk. Därest det skulle visa sig, att man icke på denna väg kan ernå
ett tillfredsställande resultat, bör även undersökas möjligheten och sättet
för anordnande av en särskild yrkesräkning efter kontinentalt mönster.
Utredningen torde jämväl böra omfatta vissa andra frågor rörande primärmaterialet
för nästa folkräkning, t. ex. uppgifterna om fördelningen på
hushåll.»
Utskottet kan icke anse, att den sålunda planlagda utredningen till
fullo tillgodoser de önskemål, motionärerna gjort gällande. Dessa hava
förut motionerat till förmån för en yrkesräkning och få antagas vara
angelägna, att även den möjligheten blir föremål för självständigt bedömande
och icke blott kommer i fråga som en möjlighet i andra hand.
För egen del har utskottet ansett sig böra ställa sig på motionärernas
ståndpunkt samt påyrka, att den blivande utredningen må bliva allsidig.
Bestämmande för utskottets ståndpunkt härvidlag har till stor del varit
det livliga intresse för yrkesstatistikens förbättring, som enligt de inkomna
utlåtandena förefinnes inom näringslivet och på det sociala området.
Ett önskemål, som utskottet velat ha särskilt framfört såsom föremål
för den blivande utredningen, är frågan, på vilket sätt resultatet av de
insamlade yrkesuppgifterna må kunna skyndsamt komma intresserade till
godo. Enligt erfarenheten tager den fullständiga bearbetningen av en
yrkesräkning flera år, och med de hastiga växlingar inom samhällslivet,
4
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
som nu äga rum på många områden, kan det annars lätt hända, att resultatet
av en gjord utredning vore föråldrat redan vid publicerandet.
På grund av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa, att
andra kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en
allsidig utredning, på vilket sätt behovet av en förbättrad yrkesstatistik må
kunna bäst tillgodoses samt, därest så befinnes erforderligt, för riksdagen
framlägga de förslag, som av utredningen kunna föranledas.
Andra Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med sitt tillfälliga ut
kammarens
sk0tts hemställan.
Detta andra kammarens beslut har delgivits första kammaren, som
hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.
Utskottet. Utskottet, som delar motionärernas och andra* kammarens utskotts
uppfattning beträffande behovet av en förbättrad yrkesstatistik, får hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 3 april 1919.
På utskottets vägnar:
OSKÄR NYLÄNDER.
Närvarande: herrar Nyländer, Alktnan, Welander, Ödlund, Öhngren, Johansson och Vindahl.
Stockholm 1919, O. L. Svanbäcks Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:126 Skrivelse till Konungen angående åstadkommande av en förbättrad yrkesstatistik. s. 1 i texten