Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder i prisregler an de syfte jämte i ämnet väckta motioner.

1919-05-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder i prisregler an de syfte jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1919 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till åtgärder i prisregler an de syfte jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

I nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition liar Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition till åtgärder

i prisreglerande syfte beräkna dels å tilläggsstat för år 1919

60,000,000 kronor dels ock å extra stat för år 1920 5,000,000 kronor.

1 en till riksdagen den 18 mars 1919 avlåten, till jordbruksutskottets

förberedande behandling hänvisad proposition nr 341 har

Kungl. Maj:t därefter föreslagit riksdagen att till åtgärder i prisreglerande

syfte anvisa såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1919 50,000,000 kronor,

dels ock å extra stat för år 1920 5,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

Till åtgärder i prisreglerande syfte har riksdagen under nionde

huvudtiteln anvisat förslagsanslag till belopp av 90 miljoner kronor å

tilläggsstat för år 1918 och 10 miljoner kronor å extra stat för år

1919. Sistnämnda anslag hade huvudsakligen till syfte, att medel skulle

finnas till hands för prisregleringens fortsättande, därest så funnes erforderligt,

även efter 1919 års ingång, intill dess riksdagen hunne besluta

i ärendet.

Efter att hava redogjort för ett av folkhushållningskommissionen

framlagt förslag i ämnet har departementschefen för egen del anfört

följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet s utlutande Nr HD. 5

»Jag vill först framhålla, att då det för år 1918 till prisregleringsatgarder

beviljade anslaget å 90 miljoner kronor hade förslageanshfgs

natur, det icke överensstämmer med grunderna för budgetväsendet att

för utgifter under ar 1919 taga i anspråk besparing, som uppkommit å

sagda anslag utan torde nytt anslag hora anvisas till 1919 års utgifter

r olkhushallnmgskommissionens nu framlagda beräkning utvisar

att prisreglering 1 åtskilliga hänseenden måste fortfarande upprätthållas’

under innevarande ar. Det är sålunda eu naturlig följd av att staten

galanteri jordbrukarna vissa mimmipris för vete och råg, som skördas

innevarande ar, att prisreglering sker å mjölet, för att icke mjölpriset

skall stiga 1 alltför hog grad. Under nuvarande förhållanden ställer

sig mjöl av utländskt vete dyrare än av inhemskt. I vad mån detta

kommer att fortfara och överhuvud huru prisförhållandena komma att

gestalta sig, ar ju ännu omöjligt att bedöma, men för närvarande utgör

detta höga pris pa importerat vete ett ytterligare skäl till prisreglering.

kol hela kalenderaret 1919 har kommissionen för mjölet beräknat en

prisreglermgssumma av 38 miljoner kronor. De förutsättningar, på

vilka kommissionen byggt denna beräkning, äro naturligtvis ganska

ovissa och kunna rona betjföelsefull inverkan av huru de allmänna förnaiiandena

utveckla sig såväl inom som utom landet. Skulle å världsmarknaden

större prisfall å spannmål inträffa, är det icke uteslutet, att

er! jm.er,omfattande prisreglering å mjöl än den nu beräknade kan bliva

nödvändig, kor nuvarande saknar jag emellertid hållpunkter för att

föreslå någon jämkning 1 denna beräkning och anser fördenskull densamma

böra godtagas.

«... Det beräknade prisregleringsbeloppet för potatis avser importaffaier,

som redan beslutats, och beloppet får därför anses vara nåo-0rfunda

exakt. ö

1Q1Q ^Veii n6! beioPP’ Vllka beräknats för prisreglering under våren

1919 av kalkkvave och apatitsuperfosfat, torde fä anses någorlunda

sakra. 1 varje fall lärer någon större besparing å dessa belopp icke

vara att påräkna. 0

I de till 5,500,000 kronor beräknade kostnaderna för det lokala

. nysmedel sarbetet torde visserligen i mån som kristidsåtgärderna avvecklas

inskränkningar kunna göras, vilket kommissionen också framhållit. I

vad man detta kan ske är dock ännu ovisst. På grund härav vill jaoej

ifrågasätta någon ändring i det härtill beräknade beloppet. &

Avensa synes mig det av kommissionen till oförutsedda prisleglenngar

beraknade beloppet av 10 miljonor kronor böra nu godkännas

l>a av det for året anvisade anslaget finnes att tillgå en summa

s. 6 Kontrollera mot PDF

Motioner

Utskottet.

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

av 8,800,000 kronor, behöves nytt anslag till belopp av 50 miljoner

kronor. Anslaget bör påtagligeu hava förslagsanslags natur

För år 1920 torde, såsom i statsverkspropositionen beräknats, hora

anvisas ett förslagsanslag av 5 miljoner kronor.»

I sammanhang med förevarande proposition har utskottet till

behandling förehaft följande i andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet

hänvisade motioner nämligen .

1) Nr 92 av herr Magnusson i Tumhult in. fl., vari hemställts,

att riksdagen må dels i underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Magt måtte vidtaga sådana åtgärder, att avtal av ovannämnda

art bliva hävda, då sådant av köparen begäres, dels ock på

extra stat för år 1919 anvisa ett belopp av 10,000,000 kronor eller det

belopp riksdagen kan finna lämpligt för nedbringande av ovanberorda,

av Kungl. Maj:t bestämda pris på ifrågavarande gödselmedel.

2) Nr 254 av herr Månsson i Backa m. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte å extra stat för år 1919 bevilja ett anslag av 15,000,000

kronor för prisreglering av konstgödsel.

3) Nr 255 av herrar Alvin och Hage, vari hemställts, att riksdagen

måtte bevilja ett statsanslag å 2,000,000 kronor att anvandas för

förbilligande av radsåningsmaskiner, då inköp av sådana sker av enskilda

mindre jordbrukare eller jordbrukaresammanslutningar, och att tilldelning

från detta anslag måtte ske enligt grunder, som Kungl. Mapt fastställer.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Den verksamhet i prisreglerande syfte, som staten under dyrtiden

nödgats igångsätta, synes enligt vad utredningen i ärendet ger vid

handen ännu icke kunna helt upphöra. Vad särskilt mjölet betrafiar,

torde de av staten garanterade minimiprisen a innevarande år skördat

vete och råg göra en sådan reglering oundviklig. Att emellertid icke

obetvdliga inskränkningar uti ifrågavarande verksamhet numera kunna

o-öras, därom torde väl knappast råda några delade meningar. 1 varje

fall anser utskottet, att, såsom departementschefen i det vid proposition

nr 342 angående anslag för beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor fogade statsrådsprotokoll framhållit, en omläggning

av statens prisregleringsverksamhet till att i relativt högre grad ske

genom dyrtidsanslaget är principiellt riktig och av omständigheterna

^ För att bedöma i vad mån eu förändring i det nuvarande sättet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruks utskottets utlåtande Nr 69.

lör verksamhetens bedrivande kan vara lämplig och erforderlig, torde

visserligen, såsom departementschefen anfört, några mera bestämda hållpunkter

icke förefinnas, och utskottet anser därför, att Kungl. Maj:t

bör äga jämförelsevis fria händer att förfara efter omständigheterna.

Det är heller icke utskottets avsikt att framställa något direkt förslag

i berörda avseende. Däremot kan utskottet, utan att vilja ifrågasätta

någon förändring i de. av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål

äskade anslagsbeloppen, icke underlåta framhålla några synpunkter

rörande verksamheten i fråga, vilka i den mån så lämpligen kan ske

torde böra vinna beaktande.

Utskottet ställer sig sålunda tveksamt till frågan, huruvida en

reglering av potatispriset fortfarande kan anses vara av omständigheterna

betingad. Utskottet är fast mer av den meningen, att, därest

icke alldeles särskilda oberäknade förhållanden skulle inträffa, denna prisreglering

skulle kunna utan större olägenhet om icke helt upphöra så

åtminstone begränsas.

Beträffande de konstgödselmedel, i fråga om vilka enligt vad statsrådsprotokollet

ger vid handen visst belopp beräknats för prisreglering,

tror sig utskottet med hänsyn till vad som under kristiden förekommit

hava anledning uttala önskvärdheten därav att vid statens inköp tillses,

att varorna erhållas till pris, som i större mån, än som hittills synes

hava ägt rum, stå i överensstämmelse med deras produktionskostnader.

Rörande den lokala livsmedelsorganisationen, '' för vilken statens

kostnader beräknats till 5,500,000 kronor, är utskottet förvissat därom,

att Kungl. Maj:t skall låta sig angeläget vara att i samma mån som

de olika prisregleringarna upphöra föranstalta om begränsningar i

det. lokala livsmedelsarbetet, så att kostnaderna härför kunna i största

möjliga mån nedbringas.

I fråga om det till oförutsedda prisregleringar avsedda beloppet,

vilket synes utskottet avsevärt, hyser utskottet den förhoppningen, att

detta anslag med hänsyn till det prisfall, som efterhand kan antagas

inträffa, icke skall behöva tagas i anspråk i någon större omfattning.

Vad därefter angår de i ämnet väckta motionerna vill utskottet

betiäffande herr Magnussons m. fl. motion i dess första del erinra därom,

att genom upphävande den 24 januari 1919 av förordningen den 25

januari 1918 (nr 17) angående åtgärder för reglering av handeln med

gödselmedel handeln härmed från och med den 27 januari 1919 frigivits.

Då vid sådant förhållande det av motionären väckta förslaget torde hava

förlorat sitt intresse, saknar utskottet anledning att närmare ingå härpå.

Rörande åter samme motionärs önskemål om anslag till prisregle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

ring å konstgödselmedel torde detta liksom ock herr Månssons m. fl.

yrkande i enahanda syfte hava blivit i huvudsak tillgodosett genom de

av utskottet här ovan tillstyrkta prisregleringsanslagen, i vilka jämväl

beräknats visst belopp för det i dessa motioner avsedda ändamålet.

Beträffande slutligen det av herrar Alvin och Hage framställda

förslaget om anslag till förbilligande av radsåningsmaskiner kan utskottet

icke biträda detta förslag. Utskottet håller nämligen före, att numera

inträdda förändrade förhållanden så långt ifrån att mana till en utvidgning

av statens prisreglerande verksamhet, fastmer såsom utskottet jämväl

redan ovan antytt böra giva anledning till begränsning i densamma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med avslag å den av herrar

Alvin och Hage i ämnet väckta motionen till åtgärder

i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag

under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1919 50,000,000 kronor,

dels ock å extra stat för år 1920 5,000,000 kronor;

2) att de av herr Magnusson m. fl. och herr

Månsson i Backa m. fl. väckta motionerna må anses

besvarade genom vad utskottet här ovan anfört och

tillstyrkt.

Stockholm den 2 maj 1919.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson Aaby, Hellström, greve Wachtornister,

Persson, Barthelson, friherre Silfverschiöld, Öberg, Sjöblom, Lundström,

Sävström, friherre Hermelin, Pettersson, Norm och Ericsson i Arboga.

STOCKHOLM, ISAAC MARG US'' BOKTRYCKERI. AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder i prisreglerande syfte. a1 i texten
  2. Rskr. 1919:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1919:9b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1919 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartement s. 1 i texten