Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

1919-05-16 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskott du utlutande Nr Hl.

1

Sr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1919 kl. 1!? 5 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

(l:a avd.)

I nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels under punkt 9 i avbidan på den

proposition angående ökat anslag till lantbruksskolor, som Kungl. Makt

må komma att avlåta till riksdagen, i de till understöd åt sådana skolor

å ordinarie stat anvisade anslag beräkna en förhöjning från 91,500

kronor med 43,500 kronor till 135,000 kronor, dels under punkt 11 i

avbidan på den proposition angående ökning i förslagsanslaget till understöd

åt lantmannaskolor, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 240,000 kroDor

med 160,000 kronor till 400,000 kronor, dels ock under punkt 12 i

avbidan på den proposition angående ökat anslag till lanthushållsskolor,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie förslagsanslaget

till lanthushållsskolor beräkna en förhöjning från 60,000

kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.

Härefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 mars 1919

avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 265, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att

dels höja ordinarie anslaget till understöd åt nio lantbruksskolor

i södra och mellersta Sverige från 67,500 kronor med 22,500 kronor

till 90,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 56 höft. (Nr 91.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Motioner.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor i

Dalarna och Norrland från 24,000 kronor med 8,000 kronor till 32,000

kronor, eller tillhopa till 122,000 kronor,

dels till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor

anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor

från 240,000 kronor med 160,000 kronor till 400,000 kronor;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor

från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor;

dels godkänna de av lantbruksstyrelsen föreslagna grunder för

statsbidrag från dessa anslag med de av chefen för jordbruksdepartementet

tillstyrkta ändringar och tillägg samt medgiva, att Kungl. Maj:t

må äga vidtaga de jämkningar i dessa grunder, som må finnas erforderliga,

ävensom utfärda närmare föreskrifter angående dessa grunders

tillämpning;

dels medgiva, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt

må tillkomma föreståndare och ämneslärare med fast anställningvid

lantmannaskola med delaktighetsbelopp, som motsvarar vederbörandes

lön i högsta lönegraden enligt de nu föreslagna bestämmelserna

för dylika lärares minimiavlöning, med rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i reglementet för sagda pensionsanstalt, som i anledning

härav må finnas erforderliga,

dels föreskriva, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller

delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara underkastad

de ändrade bestämmelser, som kunna värda meddelade rörande samma

anstalt;

dels ock för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor lör

läsåret 1919—1920 anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslagav

40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

1

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner,

nämligen nr 385, av herr Kant, vari hemställts, att riksdagen ville

besluta, att statsanslag till lantliushållsskola med längre, kurser må —

under förutsättning att i kursen undervisa minst 3 lärarinnor med full

tjänstgöring — utgå för första årskursen med högst 6,400 kronor, fölen

andra kurs under samma år med högst 4,900 kronor, och att av

dessa belopp för vardera kursen 3,950 kronor skall räknas som »grund
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. ■''>

fulslag», och nr 396, av herrar \Velin och Bengtsson i Norup, vari hemställes,

att riksdagen ville dels bestämma

1) iitt föreståndare för lantmannaskola och föreståndarinna lör

lanthusliållsskola vid beräknandet av ålderstillagg få räkna även sina

tjänstår som fast anställda lärare, dock högst 5 år av dessa;

2) att elevantalet i lägre kurs och fortsättningskurs uppgår till

minst 15 och högst 30, skolande elevantalet i skolans ordinarie kurs i

medeltal för de tre sista läsåren hava uppgått till minst 20 med rätt

för Kungl. Maj:t att medgiva sådant undantag, som under 4) i de föreslagna

bestämmelserna nämnts;

dels för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor för

läsåret 1919—1920 anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslagav

80,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för sistnämnda framställningar,

hänvisas till motionerna.

I avseende å innebörden i de framställda förslagen torde böra

framhållas, att förslagen avse, att för varje slag av skola skall såsom

villkor för åtnjutande av statsanslag stadgas, att skolan utbetalar vissa

minimilöner åt föreståndare och fast anställda lärare. Minimilönerna

skola enligt förslaget utgöras av dels grundlön och dels ålderstillägg

efter vissa år. Beloppen av dessa minimilöner äro olika vid olika slagav

skolor samt, beträffande lantmannaskolor och lanthushållsskolor, även

vid olika slag av kurser. I statsrådsprotokollet har framhållits, att de

föreslagna avlöningarna äro avsedda för normala förhållanden och beräknats

efter förhållandena före kristiden, dock med viss förhöjning,

enär det icke ansetts sannolikt, att det allmänna prisläget skall åter nedgå

till prisnivån före kriget.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till de framställda förslagen.

Endast i ett par här redan angivna avseenden har utskottet föranletts

att göra jämkningar däri.

I de föreslagna grunderna för statsanslags utgående skall beträffande

rätten till löneförhöjnings åtnjutande gälla, att föreståndare och

fast anställd lärare, respektive föreståndarinna och fast anställd lärarinna

skall för åtnjutande av sådan löneförhöjning äga tillgodoräkna sig den

tid, de före iöneregleringens ikraftträdande oavbrutet såsom fast anställda

bestritt motsvarande befattning vid vederbörande skola.

I den av herrar Welin och Bengtsson väckta motionen göres gällande,

att bestämmelsen att för löneförhöjnings åtnjutande föregående

tjänstgöring finge tillgodoräknas endast inom motsvarande befattning

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

komme att för lärare, respektive lärarinna vid befordran till föreståndare,

respektive föreståndarinna i vissa fall medföra lägre eller samma lön

som före befordran, och ha motionärerna därför hemställt, att föreståndare

för lantmannaskola och föreståndarinna för lanthushållsskola vid beräknande

av ålderstillägg måtte få räkna även tjänsteår som fäst anställd

lärare, dock högst fem år av dessa.

Jämväl utskottet anser rättvisa och billighet bjuda, att ifrågavarande

befattningshavare i berörda avseende beredes en bättre ställning än den,

som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tillkomma dem. Detta bör

emellertid, enligt utskottets uppfattning ske därigenom, att en till föreståndare,

respektive föreståndarinna befordrad lärare eller lärarinna tillgodoföres

så många ålderstillägg såsom föreståndare eller föreståndarinna,

att avlöningen i sistnämnda befattningar närmast överstiger den avlöning,

han eller hon senast åtnjutit såsom ordinarie lärare eller lärarinna enligt

bestämmelserna för minimiavlöning åt sådana befattningshavare. Denna

bestämmelse, som är likartad med den som tillämpas vid läroverksadjunkts

befordran till lektor, har av innevarande riksdag på Kungl.

Maj:ts framställning jämväl beslutats beträffande föreståndare vid folkhögskola.

Utskottet anser sig så mycket mindre kunna förorda det i

motionen framställda förslaget, som detta innebär eu avvikelse från

den hittills vid löneregleringar hävdvunna uppfattningen, att befattningshavare

bör vid ålderstilläggsberäkning allenast tillgodoräkna sig

viss tids fortsatt innehavande av samma befattning. Den nu tillstyrkta

anordningen bör givetvis gälla även beträffande föreståndare för lantbruksskola.

Bland de föreslagna villkoren för statsbidrags åtnjutande till lantmannaskolor

märkes, att elevantalet i längre kurs och fortsättningskurs

skall uppgå till minst 15 och högst 30, varjämte elevantalet i skolans

ordinarie kurs i medeltal för de tre sista läsåren skall hava uppgått till

minst 30, med rätt för Kungl. Maj:t att medgiva visst undantag.

I detta avseende hava herrar Welin och Bengtsson under framhållande,

att det av vissa skäl skulle vara av värde, om möjligheten

för lantmannaskola att anordna niomånaders kurser underlättades, föreslagit,

att minimiantalet elever de tre sista läsåren nedsättes till 20.

Utskottet, som visserligen icke förbisett, att visst fog kan förefinnas

för en sådan anordning, har emellertid av den av motionärerna förebragta

utredningen icke funnit tillräcklig anledning frångå Kungl. Maj:ts

förslag på denna punkt.

Till ifrågavarande motion i övrigt återkommer utskottet här nedan.

Enligt Kungl. Majrts förslag skall statsbidrag till längre kurser

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottettt utledande Nr 91. 5

vid lantmannaskola utgå till första årskurs med 4,500 kronor och för

andra årskurs med högst 3,600 kronor, varav 2,250 kronor i grundanslag

för vardera kursen.

Herr Kant har i sin motion etter vissa beräkningar kommit till

att statsbidraget till ifrågavarande kurser borde utgå med respektive

6,400 och 4,900 kronor och att av dessa belopp för vardera kursen

3,950 kronor skulle räknas som grundanslag. Denna förhöjning är

beroende därpå, att motionären förutsatt behov av tre lärarinnor i dessa

skolor, under det att Ivungl. Magt utgått från ett antal av allenast två.

Utskottet har av motionen icke övertygats om det ovillkorliga

behovet av ytterligare en lärarinna vid lanthusliållsskola. Det förhållandet,

att för lantmannaskolornas vidkommande i regel två lärare torde

anses tillräckligt för ett nöjaktigt uppehållande av undervisningen i dessa

skolor, -synes utskottet ej heller giva stöd för att så skulle vara fallet.

Det är nämligen att märka, att kurserna vid sistnämnda skolor äro ej

obetydligt längre än vid lanthushållsskolorna samtidigt som de till

antalet i regel äro lika många som lanthushållsskolornas. Utskottet

ansei sig sålunda av angiven anledning icke kunna tillstyrka ökning i

det a\ Kungl. Majt för ändamålet beräknade bidragsbeloppet till sådan

skola. Däremot synes såsom motionären antytt visst fog finnas för att i

likhet med vad som skett beträffande lantmannaskolor något belopp avses

såsom bidrag till vikariatsersättning-. Da emellertid någon uppgift icke

föreligger om det härför erforderliga beloppets storlek och detta i varje

fall torde komma att inskränka sig till ett jämförelsevis ringa belopp, karutskottet

icke endast av nu angiven orsak velat ifrågasätta någon ändring

i det för lanthushållsskola beräknade bidragsbeloppet. Utskottet kan

sålunda icke biträda den av herr Kant r ämnet väckta motionen.

I Kungl. Maj:ts förevarande framställning begäres tillika ett extra

anslag för år 1920 för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor

för läsåret 1919 -1920 av 40,000 kronor. Detta belopp har departementschefen

kommit till genom att beräkna 10 procent å det föreslagna

ordinarie anslaget till ifrågavarande skolor.

I herrar \\ elins och Bengtssons motion föreslås, att ifrågavarande

extra anslag i likhet med vad för år 1919 ägt rum bestämmes till 20

procent av det nämnda ordinarie anslaget.

Utskottet anser väl en höjning av anslaget befogad men finner si o-,

med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen intagit och de skäl

han anfört för sitt förslag, icke kunna förorda så stark höjning, som i

motionen ifrågasattes. Såsom en medelväg vill utskottet tillstyrka, att

till grund för beräkningen lägges 15 procent av nu föreslagna under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

stödsbelopp och att anslaget för ändamålet följaktligen bestämmes till

60,000 kronor. Denna beräkningsgrund har också av innevarande riksdag

godkänts ifråga om anslag till ökat understöd åt folkhögskolorna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och den av herrar Welin och

Bengtsson i ämnet väckta motionen samt med avslag

å herr Kants ovanberörda motion

dels höja ordinarie anslaget till understöd åt nio

lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige från

67,500 kronor med 22,500 kronor till 90,000 kronor

samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor

i Dalarna och Norrland från 24,000 kronor

med 8,000 kronor till 32,000 kronor eller tillhopa till

122.000 kronor;

dels till ålderstillägg åt föreståndare och lärare

vid lantbruksskolor anvisa ett ordinarie förslagsanslagav

8,000 kronor;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt lantmannaskolor från 240,000 kronor med

160.000 kronor till 400,000 kronor;

dels höja ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt lanthushållsskolor från 60,000 kronor med

115.000 kronor till 175,000 kronor;

dels godkänna de av lantbruksstyrelsen föreslagna

grunder för statsbidrag från dessa anslag med

de av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta

ändringar och tillägg samt medgiva, att Kungl. Maj:t

må äga vidtaga de jämkningar i dessa grunder, som

må finnas erforderliga, ävensom utfärda närmare föreskrifter

angående dessa grunders tillämpning;

dels medgiva, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas

pensionsanstalt må tillkomma föreståndare och

ämneslärare med fast anställning vid lantmannaskola

med delaktighetsbelopp, som motsvarar vederbörandes

lön i högsta lönegraden enligt de nu föreslagna bestämmelserna

för dylika lärares minimiavlöning, med

rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

reglementet för sagda pensionsnustalt, som i anledning

härav må finnas erforderliga;

dels föreskriva, att lärare, som äger eller enligt

förslaget erhåller delaktighet i dövstnmlärarnas pensionsanstalt,

skall vara underkastad de ändrade bestämmelser,

som kunna varda meddelade rörande samma

anstalt;

dels ock för beredande av ökat understöd för

lantmannaskolor för läsåret 1919—1920 anvisa å extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

2) att den av herrar Welin och Bengtsson väckta

motionen, i vad den icke kan anses besvarad genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, ej må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1919.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOTTL HAMILTON.

Närvarande: herrar greve Hamilton, Ericsson Aahy. Hellström, greve Wachtmeister,

Barthelson, friherre Silfverschiöld, Sjöblom, Johansson i Uppmälby,

Lundström, Sävström, Pettersson, Öhman, Magnusson, Andersson i

Grimbo, Larsson och Ericson i Funäsdalen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor. s. 12 i texten
  2. Rskr. 1919:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten