Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1919-02-27 · 144 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 137 av 144 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1919:9a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1919 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(l:a avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari innevarande år avlåtna Jordbruksproposition
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t tft?ZdZZ
under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att dels god- av Kungl.
känna sådana ändringar i staten för jordbruksdepartementets avdelning av kansli:
Kungl. Maj:ts kansli, att gälla från och med år 1920, att med uteslutande
av en kvinnlig biträdesbefattning i första lönegraden i stället där “q]
uppföres en dylik befattning i tredje graden, samt att avlöningarna åt L
de å staten uppförda kvinnliga biträdena upptagas i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna
belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma
kommer att höjas från 115,500 kronor med 3,300 kronor till 118,800
kronor, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 115,500 kronor
med 3,300 kronor till 118,800 kronor.
I jordbruksdepartementets stat finnas för närvarande uppförda fyra
kvinnliga biträdesbefattningar, varav en i andra och tre i första normalgraden.
Ifrågavarande framställning avser nu uppflyttande på i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för ovannämnda dag närmare
angivna skäl dels till tredje graden av biträdesbefattningen i andra
graden dels ock till andra graden av ett kvinnligt biträde av första
graden. Med andra ord innebär den föreslagna förändringen allenast
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motion.
Utskottet.
uteslutande ur staten av en kvinnlig biträdesbefattning i första graden
och uppförande i stället av en dylik befattning i tredje graden. Den
härav påkallade ökningen i staten blir skillnaden mellan en första och
tredje gradens avlöning eller 800 kronor. Vidare skulle av Kungl.
Maj:t på chefens för finansdepartementet föredragning framställt förslag
angående lönereglering för kvinnliga biträden föranleda en höjning med
1,600 kronor. Slutligen påkalla avj 1918 års lagtima riksdag i samband
med lönereglering för vaktmästare in. fl. beslutat tillägg till avlöningsstaten
för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli en höjning av det ordinarie anslaget för detta departement av
900 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag rörande lönereglering
för de kvinnliga biträdesbefattningarna skulle med dessa såsom hittills vara
förenade rätt till tre ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15 år.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, nr 106,
av herr Modig, vari hemställts, att riksdagen måtte, så vitt angår befattningshavare,
som lyda uuder jordbruksdepartementet, bifalla Kungl.
Maj:ts ovanberörda proposition angående lönereglering för kvinnliga
biträden, med den ändring att ålderstilläggen för de åsyftade befattningshavarna
utfalla efter respektive 3, 6 och 9 år.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning i vad den avser föreslagen förändring av de
nuvarande biträdesgraderna inom departementet. Beträffande frågan om
lönereglering för de kvinnliga biträdena därstädes får utskottet erinra,
att innevarande riksdag redan fastställt vissa grunder för reglering från
och med år 1920 av avlöningarna vid de hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie
kvinnliga biträdesbefattningarna. Detta beslut innebär, att med nämnda
befattningar förenats rätt till tre ålderstillägg efter respektive 5, 10 och
15 år. Utskottet anser, att enahanda grunder böra komma till tillämpning
beträffande de hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda under
nionde huvudtiteln, nu befintliga ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna.
Utskottet kan sålunda icke biträda det i motionen framställda
förslaget. Uppförande i staten av föreslaget förhöjt belopp till vaktmästarnas
avlöning är såsom ovan antytts endast en följd av riksdagens
beslut år 1918.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
3
att riksdagen må med avslag å den av herr
Modig i ämnet väckta motionen i anledning av Kungl.
Maj:ts förevarande framställning
dels ej mindre godkänna sådana ändringar i staten
för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, att gälla från och med år 1920, att med uteslutande
av en kvinnlig biträdesbefattning i första
lönegraden i stället där uppföres en dylik befattning
i tredje graden, än även från och med år 1920 bestämma
avlöningarna vid de å staten uppförda kvinnliga
biträdesbefattningarna ävensom villkoren för avlöningarnas
åtnjutande m. in. i överensstämmelse med
vad riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de
hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda under andra
—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna,
i följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från
115,500 kronor med 3,300 kronor till 118,800 kronor,
dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget
till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli från 115,500 kronor med 3,300 kronor till
118,800 kronor.
2:o) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående inrättande av en eguahemsavdelning
inom jordbruksdepartementet, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920
beräkna ett anslag av 23,000 kronor.
över denna .framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Lantbruksstyrelsen.
3:o) Under punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksstyrelsen
att gälla från och med år 1920, att
Egnahemsavdelning
inom jordbruksdepartementet.
(extra anslag.)
[2.]
Lantbruks
styrelsen.
(ordinarie
anslag.)
[3.]
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Central anstalten
för försöksväsendet
på jordbruksområdet.
(ordinarie
anslag.)
[4-]
avlöningarna åt de å staten uppförda kvinnliga biträdena
upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna belopp,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas
från 152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300
kronor,
dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget
till lantbruksstyrelsen från 152,700 kronor med 5,600
kronor till 158,300 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 här ovan anfört
beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda
under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar
får utskottet hemställa,
att riksdagen må
dels från och med år 1920 bestämma avlöningarna
vid de å lantbruksstyrelsens stat uppförda kvinnliga
biträdesbefattningarna ävensom villkoren för avlöningarnas
åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad
riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de hos
ämbetsverk och myndigheter, uppförda under andra—
åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från
152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300 kronor,
dels ock vid bifall härtill höja det ordinäre anslaget
till lantbruksstyrelsen från 152,700 kronor med 5,600
kronor till 158,300 kronor.
L aiitliusli a lin in gen.
4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till central anstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet från 159,950 kronor med 3,500
kronor till 163,450 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
5
Förslaget är uteslutande föranlett av utav 1918 års lagtima riksdag,
i samband med lönereglering för vaktmästare m. 11., beslutat tillägg till
avlöningsstaten för ifrågavarande anstalt.
Med hänsyn härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet från 159,950 kronor med
3,500 kronor till 163,450 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar» att undergå motsvarande förhöjning
eller från 425,450 kronor till 428,950 kronor.
5:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna sådana ändringar i staten för statens lantbruksingenjörer,
extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, att tillämpas från
och med år 1920, att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare en
ordinarie lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar
500 kronor samt rätt till ålderstillägg enligt nuvarande bestämmelser,
än även anslagsposten till lantbruksstipendiater skall avse
en anställningstid av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor till
14,400 kronor; dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer
och deras biträden från 101,900 kronor med 8,900 kronor
till 110,800 kronor; dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må under en
tid av fem år från och med år 1920 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst
icke kan tillsättas i följd av brist på kompetenta sökande,
använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse
av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde inom
lantbruksingenjörsdistrikt.
Till lantbruksingenjörer och deras biträden finnes för närvarande
å ordinarie stat uppfört ett anslag av 101,900 kronor. Enligt den av
1914 års senare riksdag godkända staten för statens lantbruksingenjörer,
extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater utgå från
detta anslag avlöningar till 23 lantbruksingenjörer och 4 extra lantbruksingenjörer
med sammanlagt 92,900 kronor samt arvoden till lantbruksstipendiater
med sammanlagd anställningstid av 60 månader efter
150 kronor för månad med 9,000 kronor.
Lantbruksingenjörernas distrikt bestämmas av Kungl. Maj:t. De
sammanfalla i allmänhet med länen, dock med vissa undantag i syfte
att arbetet skall bliva fördelat så jämnt som möjligt. Sålunda äro nu
Utskottet.
Lantbruksingenjörer
och deras
biträden.
(ordinarie
anslag.)
[5.]
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Kalmar läns södra de! och Blekinge län förenade till ett distrikt med
bostadsort för lantbruksingenjören i Kalmar.
Departementschefen har framhållit, att det vore naturligt, att i mån
som förhållandena utvecklade sig den distriktsindelning, som förut fastslagits,
kunde komma att visa sig otillfredsställande. Till en viss grad
kunde dessa olägenheter enligt departementschefens åsikt avhjälpas genom
ändringar i distriktsindelningen, men då detta ej längre läte sig göra framträdde
krav på anställande av ökat antal lantbruksingenjörer. Detta vore
nu fallet beträffande det distrikt, som består av Kalmar läns södra del
och Blekinge län.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—14 i statsrådsprotokollet.
Framställningen i fråga avser att genom uppförande i staten för
statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
av ytterligare en lantbruksingenjörsbefattuing möjliggöra en
uppdelning av det distrikt, som nu består av Kalmar läns södra del och
Blekinge län i två särskilda distrikt, omfattande det ena Kalmar läns
södra del och det andra Blekinge län. Den härav betingade ökningen
i nämnda stat uppgår till 3,500 kronor. Vidare begäres att ett av 1914
års senare riksdag lämnat medgivande, att Kungl. Maj:t finge under en
tid av fem år från och med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst
i följd av brist på kompetenta sökande icke kunde
tillsättas, använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande
i händelse av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde
inom lantbruksingenjörsdistrikt, måtte utsträckas för en ny femårsperiod.
Tillika föreslås en förhöjning med 5,400 kronor i ovannämnda
i staten upptagna post å 9,000 kronor till arvoden till lantbruksstipendiater
för att därigenom möjliggöra en ökad anställningstid
för sådana stipendiater av 36 månader eller från 60 till 96 månader.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Vad som av myndigheterna anförts till stöd för att ytterligare en
ordinarie lantbruksingenjörsbefattning må uppföras i staten för dessa
tjänstemän finner jag tydligt ådagalägga behovet av en dylik åtgärd.
De uppgifter, lantbruksingenjörerna hava att fylla, äro av vital betydelse
för jordbrukets utveckling. Det är dålig hushållning, om ärendena
på grund av otillräckliga arbetskrafter skjutas undan och vänta på handläggning.
Men detta synes bliva fallet i allt större utsträckning i nu
ifrågavarande distrikt, därest detta icke blir delat. I likhet med lantbruksstyrelsen
hyser jag ingen farhåga för att icke den nye lantbruksingenjören
skall för framtiden erhålla fullt arbete, helst som Kungl. Maj:t ju äger
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
7
vidtaga de jämkningar distrikten emellan, som tilläventyrs må finnas
önskvärda. På grund härav behöver anslaget höjas med 3,500 kronor.
Förlängning för en ny femårsperiod av riksdagens medgivande
till användande av besparade avlöningsmedel åt extra lantbruksingenjörer
för anställande av ökat antal lantbruksstipendiater eller tillfälligt
ingenjörsbiträde finner jag av behovet påkallad.
Jag finner det även vara genom lantbruksstyrelsens utredning
ådagalagt, att för närvarande betydande svårigheter möta för att återbesättandet
av lediga tjänster inom lantbruksingenjörskåren må kunna
försiggå någorlunda normalt. Visserligen synas sagda svårigheter i
väsentlig mån vara av tillfällig natur, beroende dels av att flera ordinarie
tjänstemän itngefär samtidigt uppnå pensionsåldern och dels av
inrättandet av nya tjänster inom lantbruksstyrelsen. En närmare undersökning
utvisar emellertid, att även med hänsyn till normala förhållanden
en ökning av stipendiatantalet är behövlig. Om man tar i betraktande,
att hela den ordinarie personal, som rekryteras från lantbruksstipeudiatklassen,
nu utgör omkring 30 personer samt att lantbruksingenjörerna
bliva pensiousmässiga vid 65 levnadsår, skulle, därest man
Ange antaga, att ordinarie anställning vunnes vid i medeltal 35 levnadsår
och ingen extra avgång ägde rum, det erfordras, att i
genomsnitt tillfälle bereddes till återbesättande av en plats varje år.
Då utbildningstiden såsom lantbruksstipendiat är minst sex år, skulle
redan till följd härav krävas minst sex lantbruksstipendiater, motsvarande
minst 72 månaders årlig anställningstid. Med hänsyn emellertid
dels till att det, enligt vad verkställd undersökning givit vid handen,
synes föga sannolikt, att ordinarie tjänst kan i regel vinnas vid så
tidig ålder som 35 år, dels till att utbildningstiden som stipendiat bör,
som nyss angivits, anslås till minst sex år, dels ock till att extra vakanser
givetvis alltid uppstå av oförutsedda anledningar, synes det icke
vara överdrivet att bestämma det normala antalet lantbruksstipendiater
till det av lantbruksstyrelsen föreslagna antalet åtta, motsvarande en
årlig anställningstid av 96 månader. Härtill kräves ett anslag, som efter
150 kronor i månaden uppgår till 14,400 kronor eller 5,400 kronor mer
än det nuvarande. Jag finner mig därför böra tillstyrka detta förslag.
Nu ifrågavarande ordinarie anslag behöver alltså höjas med 3,51)0
+ 5,400 = 8,900 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 78 i första kammaren av herr Tengvall och nr 187 i andra
Motion.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
kammaren av herr Jeppsson, vari hemställts, dels att riksdagen måtte
besluta sådan ändring i Kungl. Majrts proposition nr 1 angående nionde
huvudtiteln punkt 5, att den i staten för statens lantbruksingenjörer m. fl.
föreslagna ändringen måtte tillämpas snarast möjligt innevarande år,
dels ock att riksdagen måtte till bestridande av kostnaden för anställande
så fort ske kan innevarande år av ytterligare en ordinarie lantbruksingenjör
å tilläggsstat för år 1919 anvisa därför erforderligt belopp.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till
motionen.
För egen del ansluter sig utskottet till vad departementschefen i
ovan återgivna yttrande i ärendet anfört.
Vad angår det av motionären framställda förslaget om tilläggsanslag
för år 1919 för att därigenom få en uppdelning av ifrågavarande
lantbruksingenjörsdistrikt till stånd redan detta år håller utskottet före
att, därest oavvisligt behov därav förefunnits, lantbruksstyrelsen, från
vilken myndighet det av Kungl. Maj:t framställda förslaget utgått, icke
skulle underlåtit att jämväl göra framställning i av motionären angivet
avseende. Då emellertid så ej skett och med hänsyn jämväl till vad
lantbruksstyrelsen i en den 7 september 1918 gjord framställning om
ökat anslag till lantbruksstipendiater anfört rörande den för närvarande
ringa tillgång på stipendiater med lantbruksingenjörskompetens anser
sig utskottet sakna anledning att på de i motionen anförda skäl gå
utöver vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å de av herrar
Tengvall och Jeppsson väckta motionerna samt med
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels godkänna sådana ändringar i staten för statens
lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater,
att tillämpas från och med år 1920,
att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare en ordinarie
lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och
tjänstgöringspenningar 500 kronor samt rätt till ålderstillägg
enligt nuvarande bestämmelser, än även anslagsposten
till lantbruksstipendiater skall avse en anställningstid
av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor
till 14,400 kronor;
dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
9
lantbruksingenjörer och deras biträden från 101,900
kronor med 8,900 kronor till 110,800 kronor;
dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må under
en tid av fem år frän och med år 1920 i de fall, då
extra lantbruksingenjörstjänst icke kan tillsättas i följd
av brist på kompetenta sökande, använda därigenom
tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse
av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde
inom lantbruksingenjörsdistrikt.
6:o) Under punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
Lantbruksingenjörernas tjänstebiträden utgöras för närvarande av
dels lantbruksstipendiater, dels extra lantbruksstipendiater och dels tillfälliga
tekniska biträden. Biand dessa äro lantbruksstipendiaterna uppförda
i ordinarie staten för lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater. Såsom utskottet här ovan erinrat skola
lantbruksstipendiater enligt den nu gällande staten årligen anställas till
sådant antal, att deras sammanlagda anställningstid uppgår till 60 månader
om året, motsvarande fem för helt år anställda stipendiater.
Utskottet har förut tillstyrkt, att sagda antal månader måtte höjas till 96.
Månatliga arvodet till en var av dessa stipendiater är 150 kronor. Lantbruksstipendiaterna
äga dessutom att under sina tjänsteresor uppbära traktamente
för resdagar och resersättning, vilken gottgörelse förut utgått enligt
femte klassen i gällande resereglemente men genom kungörelse den
14 juni 1918 (nr 457) bestämts skola utgå efter fjärde klassen. Annan
inkomst under sin tjänstgöring hos lantbruksingenjör äga dessa
lantbruksstipendiater ej rätt att fordra. I den mån de under sin
tjänstgöring hos lantbruksingenjörerna förmå underlätta dessas arbeten,
bruka lantbruksingenjörerna frivilligt av egna medel lämna
lantbruksstipendiaterna arvode, olika efter beskaffenheten av det verkställda
arbetet. Lantbruksstipendiaterna hava dock på grund av den
omfattande praktiska utbildning i tjänsten, som jämlikt § 3 i reglementet
den 5 december 1914 för statens lantbruksingenjörer, extra
lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater (nr 431) kräves av dem
för att de må kunna bliva antagna till lantbruksingenjörer, under en
följd av år icke kunnat i någon större mån användas såsom verkliga
tjänstemedhjälpare hos lantbruksingenjörerna. Deras tjänstgöring har
måst så inrättas, att de i främsta rummet skola hinna tillgodogöra sig
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 2
Assistenter
hos låntbruksingenjörer.
(extra anslag.)
[6.]
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
de praktiska erfarenheter, som de måste besitta för sin framtida verksamhet
såsom lantbruksingenjörer.
Utöver dessa i staten upptagna lantbruksstipendiater har, såsom
i nästföregående punkt erinrats, under senare år jämlikt riksdagens medgivande
ytterligare stipendiater anställts med avlöning från medel, som
besparats därigenom, att extra lantbruksingenjörsbefattningar, av vilka
staten upptager fyra, icke kunnat tillsättas till följd av brist å kompetenta
personer därtill. I mån som de extra lantbruksingenjörstjänsterna bliva
besatta, bortfaller denna möjlighet att anställa ytterligare stipendiater. Hela
denna anordning har träffats, icke i syfte att bereda lantbruksingenjörerna
tillfälliga tjänstebiträden utan för att befordra kårens rekrytering.
1 § 9 av reglementet för statens lantbruksingenjörer m. fl. stadgas,
att förutom lantbruksstipendiat lantbruksingenjörer ej må vid undersökning
använda till tekniskt biträde annan än den, som därtill blivit
godkänd av lantbruksstyrelsen. Det är dessa tekniska biträden, som
den nu föreliggande frågan gäller. Dessa tekniska biträden, bestående
i regel av teknici eller agronomer eller andra personer, som under en
längre tid förvärvat sig nödiga erfarenheter och kunskaper i de arbeten,
som härvidlag kunna ifrågakomma, äro de enda, som lantbruksingenjörerna
hava att tillgå såsom verkliga medhjälpare i tjänsten. Dessa
tekniska biträden avlönas helt och hållet av lantbruksingenjörerna själva.
Jämväl deras resor i tjänsten hava lantbruksingenjörerna måst med få
undantag bestrida av egna medel, intilldess Kungl. Maj:t på lantbruksstyrelsens
framställning allt sedan år 1912 medgivit, att tjänstebiträden
till viss begränsning må hos lantbruksingenjörerna anställas med rätt
för dessa biträden att av allmänna medel åtnjuta dagtraktamente och
reseersättning enligt de för statens lantbruksstipendiater gällande grunder.
Till skillnad från de biträden, för vilka lantbruksingenjörerna även
bekosta resorna, kallas dessa tjänstebiträden numera extra lantbruksstipendiater.
Förr lärer ett och annat hushållningssällskap lämnat visst
bidrag till avlönande av tjänstebiträde åt lantbruksingenjörer. Detta
tillvägagångssätt är dock numera helt ur bruk.
Skillnaden mellan extra lantbruksstipendiat och tekniskt biträde
hos lantbruksingenjörer är alltså blott den, att den förre äger under
sin anställningstid av allmänna medel åtnjuta rese- och traktamentsersättning,
medan annat biträde icke har sådan rätt. Såväl extra läntbruksstipendiat
som annat tekniskt biträde är vederbörande lantbruksingenjörs
enskilda medhjälpare och har icke någon avlöning av statsmedel.
Den 12 oktober 1917 medgav Kungl. Maj:t, att dylika så kallade
extra lantbruksstipendiater finge för år 1918 anställas för en sammanlagd
tjänstgöring av högst 200 månader.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
11
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18—29 i statsrådsprotokollet.
Med ifrågavarande framställning avses att för lantbruksingenjörerna
underlätta anställandet och jämväl bibehållandet av tekniska biträden,
varav de enligt vad utredningen ger vid handen torde vara i alltjämt
ökat behov. Ifrågavarande biträden avlönas på sätt framgår av ovanstående
helt och hållet av lantbruksingenjörerna själva. Möjligheten
härtill har emellertid såsom i ärendet framhållits blivit mindre i samma
mån som ersättningen till biträdena på grund av dyrtiden måst ökas.
Med hänsyn härtill föreslås nu anvisande av ett extra anslag å 03,000
kronor för år 1920 att efter biträdenas särskilda kvalifikationer och
längden av deras anställningstid utgå såsom bidrag till avlönande av
ifrågavarande biträden, vilka härefter skulle benämnas assistenter, med
intill högst 200 kronor för månad. Anslaget är beräknat för 30 assistenter.
Jämväl för år 1919 begäres för ifrågavarande ändamål ett
belopp av 42,000 kronor, avseende dock endast tiden efter den 1 maj.
Assistenternas rese- och traktamentsersättning, som enligt föreliggande
framställning, i likhet med vad fallet är med lantbruksstipendiaterna, är
avsedd att åtnjutas enligt fjärde klassen i resereglementet, har föreslagits
att utgå från nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.
Det är enligt utskottets förmenande en angelägenhet av vikt, att
lantbruksingenjörerna kunna med önskvärd skyndsamhet handlägga de
frågor, vilka av den jordbruksidkande befolkningen anförtros dem. Av
utredningen att döma synes detta emellertid icke låta sig göra utan
ekonomisk uppoffring från vederbörande lantbruksingenjörers sida. Under
sådana förhållanden anser utskottet skäligt, att lantbruksingenjörerna
av statsmedel beredas någon hjälp vid avlönandet av deras biträden.
Vad i sådant avseende föreslagits föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet vill emellertid understryka vad departementschefen jämväl
framhållit, att den föreslagna anordningen endast är att betrakta såsom
provisorisk och att den följaktligen under inga omständigheter
får föregripa en eventuell omläggning av statens ifrågavarande agrikulturtekniska
verksamhet.
Rörande anslagsbeloppet för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan därom under nionde huvudtitelns tillägrsrsstat för samma år.
I anslutning till det anförda hemställer utskottet nu,
att riksdagen må såsom bidrag till avlönande
av assistenter hos lantbruksingenjörer å extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
Utskottet.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Dagtraktamenten
åt
lantbrulcsingenjörer
m. /?.
7:o) För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i punkten
123 under nionde huvudtiteln förslag till väsentlig höjning av ordinarie anslaget
till rese- och traktamentspenningar. Förnämsta orsaken till denna
höjning var, att dagtraktamenten av statsmedel ansågos böra tillerkännas
de med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmätarna i stället
för den förut till dem från jordägarna utgående obetydliga ersättningen
för kost och tidsspillan. För sistnämnda ärende lämnades utförlig redogörelse
under avdelningen »lantmäteriväsendet» i statsrådsprotokollet vid
statsverkspropositionen nämnda år.
Sedan riksdagen enligt skrivelsen nr 90 den 6 april 1918 bifallit
vad sålunda föreslagits, utfärdades den 7 maj 1918 kungörelse (nr 270)
angående traktamentsersättning åt vissa lantmätare in. fl. Enligt denna
kungörelse äger på eget ansvar arbetande lantmätare — dock ej förste
lantmätare — så ock tjänstemedhjälpare samt sådant tekniskt biträde,
som med tillstånd av lantmäteristyrelsen begagnas, åtnjuta traktamentsersättning
av allmänna medel under resor och förrättningar, som äga
rum på grund av gällande instruktion, annan författning eller särskilt
förordnande. Sådan ersättning utgår oberoende av huruvida ersättning
för själva resekostnaden skall gäldas av sakägare eller ej. I fråga om
den medgivna traktamentsersättningen skola bestämmelserna i gällande
resereglemente tillämpas, dock med vissa i kungörelsen angivna jämkningar.
När dylik traktamentsersättning åtnjutes, utgår ej den i arvodestaxan
för lantmäteriförrättningar den 23 december 1909 (nr 166) bestämda
gottgörelse för kost och tidsspillan. Genom sagda kungörelse
bar tillika upphävts vad i 5 § 1 mom. av nämnda arvodestaxa fanns
stadgat om visst pris för husrum och kost, innefattande i huvudsak att
sakägare var skyldig att på tillsägelse tillhandahålla lantmätare och hans
biträden husrum för 60 öre samt kost för 1 krona 90 öre för dag och person.
Emellertid är i kungörelsen den 27 maj 1909 (nr 46 s. 2) angående
ersättning åt förrättningsmän och vissa gode män för sådan syn,
som omförmäles i 27 § av lagen om dikning och annan avledning av
vatten den 20 juni 1879, stadgat, att i avseende å arvodet till lantbruksingenjörer
m. fl. för sådan syn skola tillämpas de i fråga om arvode för
lantmäteriförrättningar gällande bestämmelser. Utgående från den uppfattning,
att genom denna föreskrift stadgats, att jämväl åt lantbruksingenjörer
m. fl. skulle vid dylik syneförrättning tillhandahållas husrum
och kost för nyssnämnda i lantanäteritaxan fastställda, numera synnerligen
låga pris, hava nu såväl föreningen statens lantbruksingenjörskår
som lantbruksstyrelsen gjort gällande, att genom upphävandet av bestämmelsen
härom i lantmäteritaxans 5 § 1 mom. lantbruksingenjörerna
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
13
berövats en förmån, utan att de liksom lantmätarna i stället kommit i
åtnjutande av dagtraktamenten av statsmedel. Tillika bär påyrkats, att
lantbruksingenjörerna måtte härutinnan likställas med lantmätarna.
Vad beträffar frågan huruvida före kungörelsen den 7 maj 1918
lantbruksingenjörer ägt att vid syneförrättningar enligt dikningslagen i
likhet med lantmätare påkalla husrum och kost för i lantmäteritaxan
bestämt pris, har en sådan rätt — vilken av lantbruksingenjörsföreningen
och lantbruksstyrelsen ansetts självklar — av lantmäterikommissionens
majoritet ansetts hava stöd i gällande författningar men däremot
bestritts såväl av en minoritet inom kommissionen, nämligen ordföranden,
hovrättsrådet O. H. Arsell, och ledamoten hovrättsrådet J.
Stenberg, som ock av statskontoret. Prövningen av rätta innebörden
av bestämmelserna härom torde tillkomma regeringsrätten. Emellertid
har Kungl. Maj:t icke funnit skäl att, såsom lantbruksstyrelsen och kommissionens
majoritet ifrågasatt, genom ny kungörelse förordna om dylik
rätt för lantbruksingenjörer efter upphävandet den 7 maj 1918 av omförmälda
bestämmelser i lantmäteritaxans 5 § 1 mom. utan har den rätt,
som till äventyrs tidigare må hava tillkommit lantbruksingenjörerna i
detta hänseende, numera upphört.
Lantbruksingenjör tillgodonjuter för närvarande i allmänhet traktamentsersättning
endast för dag som helt använts till resa och följaktligen
varken för kombinerad rese- och förrättningsdag eller enbär förrättningsdag.
Efter att hava redogjort för av föreningen statens lantbruksingenjörer
och av lantbruksstyrelsen gjorda framställningar, att lantbruksingenjörerna
liksom lantmätarna måtte komma i åtnjutande av dagtraktamenten
av statsmedel, ävensom för över framställningarna avgivna
utlåtanden av statskontoret och 1917 års lantmäterikommission har
departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:
»I frågan, huruvida dagtraktamenten av statsmedel böra tillerkännas
lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer, lantbruksstipendiater
och sådana tekniska biträden, som användas med lantbruksstyrelsens
tillstånd, ansluter jag mig till den av lantbruksingenjörsföreningen och
lantbruksstyrelsen omfattade och av lantmäterikommissionen enhälligt
biträdda mening, att rätt därtill nu bör medgivas nämnda personer.
I likhet med lantmäterikommissionen finner jag för ett dylikt medgivande
föreligga samma principiella skäl, som i fjol föranledde statsmakterna
att bevilja rätt till dylika dagtraktamenten åt lantmätare.
Jag vill särskilt betona, att lantmäterikommissionen, vilken har under
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motioner.
utredning frågan om ny arvodestaxa för lantbruksingenjörerna, varvid
givetvis åtskilliga spörsmål angående lantbruksingenjörskårens avlöningar
och andra förmåner, dess tjänsteåligganden eu. m. måste komma
under bedömande, ansett denna dagtraktamentsfråga lämpligen kunna —
liksom i fjol skedde beträffande lantmätarna — utbrytas och behandlas
i förväg särskilt för sig. Jag vill vidare framhålla, att kommissionen
vid avgivande av sitt nu ifrågavarande förslag haft att beakta jämväl
de nu av statskontoret uppmärksammade olikheterna mellan lantmätare
och lantbruksingenjörer och att kommissionen likafullt ansett dessa
bägge kategorier av tjänstemän böra likställas i nu förevarande hänseende.
De förefintliga olikheterna torde komma att vinna erforderligt
beaktande i kommissionens blivande huvudförslag beträffande lantbruksingenjörstaxan
m. m. Jag vill därjämte såsom min med lantmäterikommissionens
överensstämmande åsikt uttala, att de nuvarande förhållandena
å lantbruksingenjörsbanan göra det i hög grad önskligt, för att
icke säga nödvändigt, att denna kår, i likhet med lantmätarna, snarast
möjligt erhåller den förbättring i sina villkor, som dylika dagtraktamenten
skulle för densamma medföra.
Vad kostnaderna för nu ifrågavarande dagtraktamenten angår vill
jag erinra, att jag förut i dag vid behandlingen av frågan om anställande
av assistenter hos lantbruksingenjörer uttalat såsom min mening,
att såväl de nuvarande extra lantbruksstipendiaterna som de blivande
assistenterna böra hänföras till resereglementets fjärde klass. På grund
härav anser jag årskostnaden böra beräknas till 60,000 kronor.
Jag biträder förslaget, att dessa dagtraktamenten må utgå från
nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar,
vilket anslag med anledning härav bör från och med år
1920 undergå erforderlig förhöjning.
Den nu förordade förändringen bör träda i tillämpning från och
med år 1920. Tillräckligt skäl att genomföra densamma redan från
viss tidpunkt under innevarande år synes mig icke förefinnas.
Vad jag nu anfört torde icke behöva föranleda någon annan direkt
hemställan till riksdagen än i fråga om nyssnämnda förhöjning av
nionde huvudtitelns reseanslag. Till denna fråga skall jag senare i dag
återkomma.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, till jordbruksutskottet remitterade likalydande motioner,
nämligen nr 79 i första kammaren av herr Vasseur och nr 84 i andra
kammaren av herr Pettersson i Bjälbo, i vilka föreslagits riksdagen att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 15
till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget under nionde huvudtiteln
till rese- och traktamentspenningar å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
För egen del anser utskottet, att i huvudsak samma principiella
skäl kunna åberopas för att medgiva ifrågavarande befattningshavare
rätt till traktamente av statsmedel jämväl under förrättningar, som
förlidet år föranledde statsmakterna medgiva lantmätare sådan rätt.
Då vidare enligt vad i ärendet framhållits denna fråga torde kunna
på av departementschefen angivet sätt provisoriskt lösas oberoende av
pågående revision av resereglementet och arvodestaxan för statens lantbruksingenjörer,
biträder utskottet den av departementschefen uttalade uppfattning
i ämnet. Departementschefen har ansett den ifrågasatta nya
ordningen böra träda i tillämpning först från och med år 1920. Då
traktamentsersättning skulle utgå av nionde huvudtitelns ordinarie anslag
till rese- och traktamentsersättning, torde såsom departementschefen framhållit
erforderlig ökning beredas i detta anslag. Den beräknade storleken
härav ger ej anledning till erinran från utskottets sida. I de i
ämnet väcka motionerna åter anses, att traktamente till lantbruksingenjörerna
skulle få utgå så tidigt som möjligt redan under år 1919 och
hemställes förty om ett särskilt tilläggsanslag för år 1919 till förstärkning
av ovannämnda ordinarie anslag. För egen del håller utskottet i
likhet med departementschefen före, att tillräckligt skäl att bestämma
tidpunkten för förändringens ikraftträdande redan till viss dag innevarande
år icke torde förefinnas.
I anslutning till det anförda kommer utskottet, som sålunda icke
kan biträda motionärernas förslag, att framdeles göra hemställan om ovannämnda
ökning av det ordinarie anslaget till rese- och traktamentspenningar.
För närvarande hemställer utskottet,
att de av herrar Vasseur och Pettersson i ämnet
väckta motionerna icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
8:o) Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet vid Ultima
att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten till arvoden åt
extra lärare höjes från 9,250 kronor med 3,250 kronor till 12,500 kronor
Utikottet.
Lantbruk»- institutet vid
Vltuna.
(ordinarie
anslag.)
[7-j
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Uttkoitet.
samt anslagsposten till institutets övriga utgifter ökas från 33,600 kronor
med 1,000 kronor till 34,600 kronor, till följd varav och på grund tillika
av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring med
600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma kommer att ökas från
98,650 kronor med 4,850 kronor till 103,500 kronor, dels ock vid bifall
härtill höja det ordinarie anslaget till ifrågavarande institut från 92,350
kronor med 4,850 kronor till 97,200 kronor.
I den nu gällande, av 1917 års riksdag godkända staten för lantbruksinstitutet
vid Ultuna upptages en post å 9,250 kronor till arvoden
åt extra lärare. Denna post är bibehållen vid detta belopp sedan 1911
års riksdag. Såväl enligt de den 20 juni 1918 utfärdade, från och med
ingången av år 1919 gällande stadgar för detta institut som enligt de
förut gällande, den 12 augusti 1912 utfärdade stadgarna skola vid institutet
finnas anställda nio extralärare, nämligen en i jordbrukslära, en
i kemi, en i botanik, en i fältmätning rn. m., en i skogshushållning, en
i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt, en i trädgårdsskötsel,
en i bokföring och en i pedagogik. På grund av att vissa
svårigheter uppstått att låta undervisningen i ritning, såsom varit avsett,
meddelas av extraläraren i fältmätning m. m., har under senare tid en
särskild extralärare i ritning funnits anställd, dock utan att arvodessumman
till följd härav överskridits.
Ifrågavarande framställning avser beredande åt de vid Ultuna lantbruksinstitut
anställda lärare av viss ökning i de för deras olika tjänster
dem för närvarande tillkommande arvoden, av vilka enligt vad statsrådsprotokollet
ger vid handen flertalet icke äro högre än då de nyinrättades,
de äldsta tjänsterna år 1892, ett par år 1909 och de senast inrättade år
1912. För detta ändamål föreslås, att anslagsposten till arvoden åt extra
lärare höjes med 3,250 kronor. Vidare ifrågasättes, för att möjliggöra
publicerandet i de båda lantbruksinstitutens årsberättelser av redogörelser
för vid instituten eller andra dit förlagda instituiioner erhållna forskningsresultat,
beträffande vartdera av lantbruksinstituten höjningar i anslagsposten
till institutets övriga utgifter, vad angår Ultuna med 1,000 kronor
och vad rör Alnarp med 1,500 kronor. Dessutom är en i staten föreslagen
höjning med 600 kronor föranledd av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring till vissa vaktmästare m. fl.
Utskottet har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.
Rörande Alnarp kommer utskottet att göra hemställan under nästföljande
punkt.
Utskottet hemställer,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr .9 A.
17
att riksdagen må
dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet
vid Ultima, att tillämpas från och med
år 1920, att anslagsposten till arvoden åt extra lärare
höjes från 9,250 kronor mod 3,250 kronor till 12,500
kronor samt anslagsposten till institutets övriga utgifter
ökas från 33,000 kronor med 1,000 kronor till 34,000
kronor,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
med 000 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma
kommer att ökas från 98,050 kronor med 4,850 kronor
till 103,500 kronor,
dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget
till ifrågavarande institut från 92,350 kronor
med 4,850 kronor till 97,200 kronor.
9:o) I anledning av Kungl. Majrts under punkt 8 därom gjorda
framställning och i anslutning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels godkänna sådan ändring i staten för lantbruks-
och mejeriinstitutet vid Alnarp att tillämpas
från ocli med år 1920, att anslagsposten till institutets
övriga utgifter höjes från 39,200 kronor med 1,500
kronor till 40,700 kronor,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
med 600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma
kommer att ökas från 119,850 kronor med 2,100 kronor
till 121,950 kronor,
dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget
till nämnda institut från 112,800 kronor med
2,100 kronor till 114,900 kronor.
Lantbruksoch
mejeriinstitutei
vid
Alnarp.
(ordinarie
anslag.)
[8.]
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.)
3
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Lantbruks
skolor.
(ordinarie
anslag.)
[9.1
Raseunderstöd
för lantbrukets
studerande.
(ordinarie
anslag.)
[10.]
10:o) Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående ökat anslag till lantbruksskolor,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i de till understöd
åt sådana skolor å ordinarie stat anvisade anslag beräkna en förhöjning
från 91,500 kronor med 43,500 kronor till 135,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
ll:o) Under punkt 10 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
från och med år 1920 under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» uppföra ett ordinarie anslag till reseunderstöd
för lantbrukets studerande å 20,000 kronor.
Under den ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» och den del därav, som är av bestämt
anslags natur, har varit upptaget ett anslag av 15,000 kronor till reseunderstöd
åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande. Understöden
hava utdelats av Kungl. Maj:t och utgått med växlande belopp
allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd har varit bestämt.
Understöden kunde utdelas såväl för resor inom landet som i
utlandet.
Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den 17 december 1914 förordnat,
att med åtgärder för dessa stipendiers utdelning för år 1915
skulle tillsvidare anstå, har riksdagen år 1915 på Kungl. Maj:ts förslag
dels medgivit, att den behållning, som härav uppkomme, finge användas
för sitt ändamål under år 1916, dels ock uteslutit anslaget ur riksstaten.
Dylika stipendiers utdelning inställdes även för åren 1916, 1917
och 1918. Med anledning härav lämnade dessa års riksdagar medgivande,
att behållningen å anslaget finge användas under nästföljande år.
För år 1919 finnes således disponibelt ett belopp av 15,000 kronor,
vilket av departementschefen beräknats i sin helhet åtgå under detta år.
Från och med år 1920 bör emellertid enligt departementschefens
mening ordinarie anslag för detta ändamål ånyo upptagas i riksstaten.
Med hänsyn till resekostnadernas stegring har han ansett beloppet nu böra
höjas. För år 1920 torde emellertid höjningen kunna begränsas till
5,000 kronor, så att anslaget skulle uppgå till 20,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
19
Utskottet delar departementschefens uppfattning och hemställer
därför,
att riksdagen må från och med år 1920 under
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar» uppföra ett ordinarie anslag till
reseunderstöd för lantbrukets studerande å 20,000 kronor.
12:o) Under punkt 11 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ökning i förslagsanslaget till
understöd åt lantmannaskolor, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta
till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 240,000 kronor
med 160,000 kronor till 400,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
13:o) Under punkt 12 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lanthushållsskolor,
som Kungl. ÄJaj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie
förslagsanslaget till lanthushållsskolor beräkna en förhöjning från 60,000
kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
14:o) Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet
vid Ultima å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 21,000 kronor.
Av den i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna upptagna anslagspost
»till institutets övriga utgifter» har sedan flera år i de årligen
av Kungl. Magt fastställda inkomst- och utgiftsstaterna disponerats ett
belopp av 3,500 kronor till bränsle och lyse samt ett belopp av 400
Lantmanna
skolor.
(ordinarie
anslag.)
[ii]
Lanthushålls
skolor.
(ordinarie
anslag.)
[12.]
Bränsle m. m.
vid lantbruksinstitutet
vid
Ultuna.
(extra anslag.)
[13.]
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
kronor till bränsle åt tjänare. Dessa belopp hava under de senare åren
visat sig i hög grad otillräckliga. År 1917 måste därför av riksdagen
anvisas 3,000 kronor för täckande av uppkommen brist under år 1916
och för täckande av dylik brist under år 1917 anvisade 1918 års lagtima
riksdag ett anslag av 10,000 kronor.
Då riksdagen år 1917 godkände ny stat för detta institut, anvisade
riksdagen tillika å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av
högst 3,700 kronor för bestridande av vissa kostnader för bränsle för
institutet. För enahanda ändamål har 1918 års lagtima riksdag å extra
stat för innevarande år anvisat ett förslagsanslag av högst 7,500 kronor.
utskottet. Enligt vad utredningen i ärendet utvisar hava de för ifråga
varande
ändamål tillgängliga medlen även efter ovannämnda tillökningar
befunnits otillräckliga. Uti förevarande framställning begäres nu dels ett
belopp av 15,900 + 10,000 = 25,900 kronor för täckande av brist i institutets
bränslekonto för åren 1918 och 1919, dels ock ett belopp av 15,000
kronor till bestridande av ifrågavarande kostnad för år 1920. Vidare
är i det föreliggande förslaget viss höjning beräknad i den gottgörelse
av statsmedel, som utgår för frielevernas kosthåll, med hänsyn till att
Ultunastyrelsen höjt de betalande elevernas avgift för kosthållet. För
sistnämnda ändamål ävensom för institutioner och samlingar, stallet, nattvakt,
vattenuppfordring m. m. föreslås tillhopa 6,000 kronor. Detta
belopp har ansetts böra utgå jämväl för år 1919.
Då de begärda ökade anslagen äro påkallade av den allmänna
prisfördyringen, finner sig utskottet icke böra göra någon erinran mot
beviljande av desamma.
Beträffande de för åren 1918 och 1919 erforderliga anslagen kommer
utskottet att göra särskild hemställan om dessas uppförande å tilläggsstat
för sistnämnda år. Utskottet hemställer nu,
• att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader
för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
21,000 kronor.
Lärlings 15:o) Under punkt 14 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att
by99*ad vid för uppförande vid Ultima av en lärliugsbyggnad i huvudsaklig överuna"
ensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag bevilja ett anslag av
sura mij.) 200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920 anvisa ett reserva
L
J tionsanslag av 100,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr !) A.
21
I denna fråga har departementschefen till en början anfört:
»Den byggnad vid Ultuna, vari lärlingarna vid den dit förlagda
lantbruksskolan hava sina bostadsrum, har länge befunnits otidsenlig
och i flera avseenden olämplig. På grund av att under kristiden vidlyftigare
byggnadsföretag för statens räkning sjmts böra om möjligt
uppskjutas, bär denna fråga ännu icke blivit anmäld för Kungl. JNlajit.
Jag finner emellertid förhållandena numera hava utvecklat sig därhän,
att ett längre uppskov icke bör äga rum.»
Efter att därefter hava lämnat eu redogörelse för alltsedan år
1906 gång efter annan framställda förslag till byggnads frågans lösning
och däröver av vederbörande nryndigheter avgivna utlåtanden (sid. 52—56
i statsrådsprotokollet) har departementschefen yttrat sig sålunda:
»Såsom jag redan anfört, anser jag ifrågavarande, sedan mer än
12 år tillbaka planerade byggnadsföretag ej längre kunna uppskjutas.
Åven om i den nuvarande byggnaden något bättre utrymme erhållits
genom att de förra lektionssalarna kunnat användas till logement, sedan
den nya skolbyggnaden uppförts, är byggnaden fortfarande för trång,
vilket visar sig bland annat i att ända till 5 eller flera elever måste bo
i samma rum. Ett sådant förhållande är naturligtvis synnerligen ofördelaktigt
för studierna. Byggnaden är för övrigt även i flera andra
hänseenden olämplig för sitt ändamål, synnerligast med hänsyn till de
skäliga krav, som man numera bör ställa på en dylik byggnad vid
statens lantbruksskola. Sedan skolbyggnaden uppförts, är även läget av
den nuvarande bostadsbyggnaden mindre lämpligt.
Det senaste av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget synes mig
tilltalande och vara praktiskt anordnat, på samma gång som det gjorts
så enkelt, som är förenligt med soliditet och ändamålsenlighet. Att byggnadskostnaden
under årens lopp stigit högst väsentligt, är en sak som
icke lär kunna undvikas. Emellertid är det icke uteslutet, att vid arbetets
utbjudande på entreprenad lägre anbud kan erhållas än kostnadsförslaget,
vilket upprättades å en tid, då bygga adskostnaderna voro
mycket höga. Med hänsyn härtill anser jag, att större byggnadsanslag
än 200,000 kronor icke nu bör beviljas. Jag kan ej heller finna nödvändigt,
att någon del av anslaget anvisas redan för innevarande år,
utan synes anslaget kunna fördelas med 100,000 kronor å vartdera av
åren 1920 och 1921. Ifall så efter anbudens prövning visar sig erforderligt,
torde frågan om ökat anslag böra upptagas till vederbörlig
prövning.»
Utskottet har vid besök å ort och ställe förvissat sig därom, att
den nuvarande lärlingsbyggnaden befinner sig i ett sådant skick, att
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
uppförande av en ny dylik byggnad är av verkligt behov påkallat.
Vid granskning av ;det av departementschefen om förmälda, av byggnadsstyrelsen
senast uppgjorda förslaget härtill har utskottet funnit detsamma
väl ägnat att böra vinna godkännande. Vad byggnadsplatsen
beträffar fick utskottet vid sitt ovan nämnda besök den uppfattningen, att
byggnaden lämpligast borde förläggas till platsen för den invid institutets
försöksfält belägna, numera utdömda logbyggnaden. I detta avseende vill
utskottet jämväl erinra därom, att, enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet
till nionde huvudtiteln i 1918 års statsverksproposition anfört
angående uppförande av en ny logbyggnad vid Ultuna, nedrivning och
ersättande med en ny bj^ggnad å annan plats vid egendomen av den
ovannämnda logbyggnaden — vartill riksdagen även beviljade medel —
aAsetts utgöra en förutsättning för realiserandet av just den plan till
uppförande av lärlingsbyggnad, varom Kungl. Maj:t nu framställt förslag.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att bygge ad skostnaden
bör kunna hållas inom beloppet av 200,000 kronor, fördelat med 100,000
kronor på vartdera av åren 1920 och 1921.
I anslutning till det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för uppförande vid Ultuna av
en lärlingsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med byggnadsstyrelsens förslag bevilja ett anslag av
200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Bränsle m. m.
vid lantbruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
(extra anslag.)
[15.]
16:o) Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruks- och
mejeriinstitut vid Alnarp å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 13,500 kronor.
Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för år 1918
för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid nämnda institut
ett förslagsanslag, högst, 7,550 kronor. För år 1919 har för enahanda
ändamål anvisats 8,500 kronor. Dessa anslag beräknades skola komma
till användning sålunda:
1918
1919
Till dagsverken in. m. ...
................. kronor 850
850
» renhållning m. m. ...
.................. » 1,200
1,200
» bränsle .......................
.................. » 4,800
5,000
> kost för frielever......
.................. » 700
1,450
Summa kronor 7,550
8,500.
Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.
23
Nu begäres jämväl för 1920 ett med 5,000 kronor förhöjt belopp
lör ifrågavarande ändamål. Då de ökade omkostnaderna på sätt av utredningen
i ärendet framgår löranletts av den allmänna prisstegringen,
biträder utskottet det föreliggande förslaget och hemställer därför,
att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader
för bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeri•
institutet vid Alnarp å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 13,500 kronor.
17:o) Under punkt 16 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag till byggnadsarbeten vid
Alnarp, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 245,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 17 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
år 1919 för beredande av höjda stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
under läsåret 1919—1920
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.
19:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under
punkt 18 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1914 —1919 till anordnande av utbildningskurser
för kontrollassistenter å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 14,800 kronor.
20:o) Under punkt 19 har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att
för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 36,000
kronor.
Utskottet.
Byggnadsarbeten
vid
Alnarp.
(extra anslag.)
[16-]
Höjda stipendier
åt elever
vid lägre
lontbruksundervisningsanstalter.
(extra anslag.
[■17-]
Utbildningskur
ser för
kontrollassistenter.
(extra anslag.)
- [18-] ''
Utbildnings
kurser för
ladugårdsförmän
och svinskötare.
(extra anslag.)
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag anvisade riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anslag av 18,800
kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän. Under
åren 1916 och 1917 bestredos, efter särskilda medgivanden av riksdagen,
utgifterna för nämnda kurser med vad som vid utgången av år
1915 kvarstod oanvänt å förenämnda anslag. 1917 års riksdag- medgav
sedermera, att den vid 1918 års ingång kvarstående ytterligare behållning
å förut beviljade anslag finge under år 1918 användas till
anordnande av utbildningskurser icke blott för ladugårdsförmän utan
även för svinskötare, och anvisade därjämte för samma ändamål å extra
stat för år 1918 ett reservationsanslag av 16,300 kronor. För år 1919
har för samma ändamål anvisats ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 28 september 1917 utfärdat reglemente för
de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän
och svinskötare. Dessa kurser äro dels praktiska, förlagda till enskilda
egendomar, med vilkas innehavare kontrakt därom upprättats, och dels
teoretiska kurser, förlagda till lantbruksskola eller annan lantbruksundervisningsanstalt.
Den praktiska kursen räcker från den 29 oktober
ena året till den 23 oktober påföljande år, dock med avbrott för eu
månad eller, beträffande svinskötarelev, kortare tid, varunder eleven
bevistar teoretisk kurs. Elev äger av den praktiska kursens anordnare
åtnjuta fri bostad jämte bränsle samt kost eller full stat ävensom kontant
270 kronor.
Enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut, grundade på för riksdagen
vid anslags äskande framlagda beräkningar, äger innehavaren av den
egendom, där praktisk kurs bedrives, av statsmedel åtnjuta för varje
elev 200 kronor. Till läroanstalt, där teoretisk kurs hålles, utgår dels
av statsmedel för varje kurs 300 kronor och dels för varje elev 70
kronor såsom ersättning för bostad, kost och undervisning.
I förevarande framställning föreslås en höjning av det för ifrågavarande
ändamål utgående anslag med 16,000 kronor eller till 36,000
kronor. Denna höjning är föranledd av vissa av departementschefen
ifrågasatta ändringar beträffande nu tillämpade grunder för statsbidrags
utgående till kurserna i fråga. Sålunda har departementschefen, som,
vad rör de praktiska kurserna, med hänsyn till svårigheten att erhålla
elever till svinskötarkurser funnit statsbidraget till dessa kurser böra
bestämmas till något högre belopp än till ladugårdsskötarkurserna,
ansett statsbidraget böra bestämmas vid de förra kurserna till 350
kronor per elev och vid de senare till 300 kronor per elev. I fråga
Jordbruksutskottets utlåtande Ur 9 A.
25
om de teoretiska kurserna tiar ifrågasatts, att den per elev utgående
ersättningen borde bestämmas att gälla endast kostnaderna för bostad
och kost samt att övrig ersättning, bland annat för undervisningen, borde
lämnas i en rund summa för varje kurs, och har med hänsyn till rådande
förhållanden denna ersättning icke ansetts kunna sättas till lägre
belopp än 90 kronor för varje elev för bostad och kost per kurs om
en månad samt 800 kronor till vederbörande läroanstalt såsom ersättning
i övrigt för kursens hållande. Det erforderliga anslagsbeloppet har,
under förutsättning att statsbidrag skulle utgå till fem teoretiska kurser,
beräknats på följande sätt.
70 ladugårdselever å 300 kr......... kronor 21,000
10 svinskötarelever å 350 » ......... » 3,500
5 teoretiska kurser å 800 » ......... » 4,000
80 elever vid dito dito å 90 » ......... » 7,200 kronor 35,700.
vilket belopp avrundats till 36,000 kronor.
De av kristiden orsakade förhållandena hava givetvis även på detta
område medfört avsevärt ökade omkostnader. I betraktande härav och
med hänsyn till angelägenheten att säkerställa fortvaron av ifrågavarande
för landets husdjursskötsel betydelsefulla kurser håller utskottet
före, att ökat statsbidrag bör beredas till hållande av sådana kurser.
Vad i sådant avseende föreslagits biträdes av utskottet. Mot att de
föreslagna förhöjningarna få träda i tillämpning redan beträffande nu
pågående praktiska kurser och de teoretiska kurser, som skola hållas
innevarande år, har utskottet så mycket mindre något att erinra som
något särskilt anslag härför enligt vad departementschefen anfört icke
erfordras.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
36,000 kronor.
21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 20 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918 och 1919 till anordnande av utbildningskurser
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 4
Utbildning sÅ
urser för
kvinnliga
ladugårdsskötare
i
Norrland och
Dalarna.
(extra anslag.)
[20.1
L .1
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr J A.
Jordbrukskon
sulenter.
(•xtra anslag.'':
[2i.;;
Vandring
rättare.
(•xtra anslag.)
[22.]
för kvinnliga lada gård sskötare i Norrland och Dalarna
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
22:o) Under punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående statsbidrag för anställande av
jordbrukskonsulenter, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag
av 150,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
23:o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å
extra stat för år 1920 anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag
av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för
vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest,
samt på de villkor i övrigt, Kungl. Magt kan finna gott föreskriva.
För år 1912 anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas såsom bidrag till avlönande
av vandringsrättar-e i Dalarna och Norrland under villkor, att övriga
kostnader för desamma bestredes av landsting, hushållningssällskap eller
eljest, samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde finna gott
föreskriva. Därefter har anslag beviljats för anställande av vandringsrättare
även i övriga delar av landet och anslagens belopp hava småningom
ökats för att bereda statsbidrag till ökat antal dylika befattningshavare.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag har 1918 års
riksdag på extra stat för år 1919 anvisat såsom bidrag till anställande
av vandringsrättare utan begränsning till vissa landsdelar ett reservationsanslag
av 48,000 kronor under samma villkor som bestämdes för
1912 års anslag.
Enligt kungörelsen den 1 november 1912 angående statsbidrag
till avlönande av vandringsrättare må till hushållningssällskap utgå bidrag
av statsmedel för anordnande av praktisk undervisning i lanthushållning,
husdjursskötsel och lantbrukets binäringar genom så kallade
vandringsrättare med belopp, motsvarande högst hälften av den summa
Jordbruksutskottets utlåtande Nr .9 A.
27
vartill kostnaderna för undervisningen uppgått, dock icke med högre
belopp än 000 kronor för år räknat för värjo anställd vandringsrättare.
Då statsbidraget i fråga sålunda är begränsat till högst 600 kronor
för varje vandringsrättare, lämnar det av riksdagen anvisade anslaget
tillgång till anställande av inalles 80 vandringsrättare. Då anslag för
ifrågavarande ändamål år 1911 första gången anvisades av riksdagen,
utgick man med hänsyn till då rådande förhållanden från den förutsättningen,
att lämpliga vandringsrättare skulle kunna anställas mot en
årsavlöning av 1,200 kronor, varav staten skulle bidraga med halva beloppet
och andra hälften skulle tillhandahållas av hushållningssällskap,
landsting eller eljest inom orten.
Ifrågavarande framställning avser att statsbidraget, vilket såsom utskottet.
ovan nämnts för närvarande är bestämt till hälften av kostnaden för
undervisningen genom vandringsrättare dock högst 600 kronor för varje
anställd vandringsrättare räknat, måtte efter i övrigt oförändrade grunder
från och med år 1919 utgå med ett intill högst 900 kronor förhöjt
belopp för varje vandringsrättare. På grund av förefintliga besparingar
å tidigare års anslag är icke vare sig tilläggsanslag för år 1919 eller
ökning av anslaget för år 1920 behövligt.
Utskottet anser den föreslagna ökningen av statsbidragets maximibelopp
motiverad av den allmänna prisstegringen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett
reservationsanslag av 48,000 kronor,
under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna
bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
24:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 23 gjorda Ulbildni
framställning tar utskottet hemställa, kursiv i bete*-
kultur och
att riksdagen må i likhet med vad skett för år än9sskslsel1919
till anordnande av utbildningskurser i betes- (extr» anslag.)
kultur och ängsskötsel å extra stat för år 1920 anvisa !- ''J
ett reservationsanslag av 2,000 kronor.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning
m. m.
(extra anslag.)
[24.]
Fredrika
Bremer-förbundets
lånthushållning
sskola
vid
Rim for sa.
(extra anslag.)
[25.]
Utskottet.
Lanthushållningsskolan
ti
Brogård.
(extra anslag,'';
[26]
25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i enlighet med vad under en
följd av år ägt rum till utbildande av en stipendiat i
boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. å extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,500
kronor.
26:o) Under punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att
såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 11,000 kronor.
Till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa
för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksamhet,
har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungl.
Maj:ts framställning anslag för varje av åren 1908—1910 å 4,000 kronor,
för vart och ett av åreu 1911—1913 å 6,000 kronor och för varje av
åren 1914—1919 å 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 70—74 i statsrådsprotokollet.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med 3,000
kronor. Härjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.
Då såväl anslagsökningen för år 1920 som tilläggsanslaget äro
föranledda, utom av en önskan att tillgodose skolans föreståndarinna och
lärarinnor med i någon mån förhöjda avlöningar, i huvudsak av ökade
omkostnader för uppehållande av skolans hittillsvarande verksamhet,
giva de ej anledning till någon utskottets erinran.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att i
särskilt utlåtande göra hemställan därom.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må såsom statsbidrag åt Fredrika
Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa
för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 11,000 kronor.
27:o) Under punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 8,500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
29
Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård för utbildande
av lärarinnor har anvisats med 4,000 kronor om året för åren 1911 —
1913 och med 5,500 kronor årligen för åren 1914—1919.
Utredningen i ärendet åter linnes å sid. 74—80 i statsrådsprotokollet.
Framställningen avser dels en höjning av anslaget för år 1920
med 3,000 dels ock ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.
Utskottet anser, att huvudsakligen enahanda skäl, som under näst
föregående punkt anförts för beviljande av ökat statsbidrag till Rimforsaskolan,
föreligga beträffande lanthushållningsskolan å Brogård. De begärda
anslagsbeloppen ge ej anledning till erinran.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra
särskild hemställan om dess uppförande å 1919 års tilläggsstat.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må såsom statsbidrag åt Uppsala
enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi för
utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans
lantgård Brogård å extra stat för år 1920 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 8,500 kronor.
28:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 27 gjorda
framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 81
och 82 innehåller i ämnet, hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna sådan ändring i den
för Strömsholms hingstdepå gällande stat, att de nu
för veterinären uppförda lön och tjänstgöringspenningar
å tillhopa 2,100 kronor ur staten uteslutas, i samband
varmed bestämmelsen om ålderstillägg icke längre skall
gälla veterinären, och att i stället för honom uppföres
arvode å 1,500 kronor; i följd varav statens
slutsumma kommer att minskas från 14,200 kronor
med 600 kronor till 13,600 kronor.
29:o) Under punkt 28 har Kungl. Ma:jt föreslagit riksdagen att
höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande» upptagna
ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande
av prisjmlöningar av hästar, från 160,000 kronor med 20,000 kronor
till 180,000 kronor.
(skottet.
StrömshoLins
hingstdepå.
(ordinarie
anslag.)
[27.]
Prisbelöningar
av
hästar.
(ordinarie
anslag.)
[28.]
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Departementschefen har först redogjort för en av stuteriöverstyrelsen
i skrivelse den 14 december 1918 gjord framställning om förhöjning
från 160,000 till 260,000 kronor uli det i ordinarie reservationsanslaget
till hästavelus förbättrande ingående anslaget till understödjande av
prisbelöningar av hästar.
Styrelsen har däri beräknat anslagsbehovet på följande sätt:
till penningpris, skådepenningar och inlösen av frisedlar för premierade
hästar, i den mån kostnaderna härför skulle bestridas av
statsverket, i runt tal ....................................................................... kronor 215,000
till resekostnader m. m. för ordförandena och de av Kung!. Maj:t
förordnade ledamöterna i hästpremieringsnämndema, i runt tal... » 28,000
till arvoden åt fem premieringsnämndsordförande å kronor 2,500 ... » 12,500
» arvode åt en premieringsnämndsordförande ................................... » 400
» anskaffande av trycksaker och bestridande av andra expenser
samt för oförutsedda utgifter ............................................................ » 4,100
Summa kronor 260,000
Därefter har departementschefen för egen del anfört följande:
»Såsom förnämsta skäl till den nu ifrågasatta väsentliga ökningen
av detta anslag har anförts, att de statsmedel, vilka kunna användas
till egentliga belöningar — penningpris, skådepenningar och inlösen av
frisedlar —, befunnits alltmera otillräckliga för utbetalande av dylika, av
premieringsnämnderna tillerkända belöniugar. Det framkålles, att ehuru
det förutsatts, att statens bidrag skulle vara lika stort som ortsbidragen,
det icke på långt när uppgått därtill och för år 1918 stannat vid allenast
65 procent därav. I avseende härå må ju medgivas, att det skulle vara
önskligt, ifall rikligare penningmedel kunde härtill avses, men då, såsom
stuteriöverstyrelsen anfört, fråga uppkommit om premieringsreglementets
omarbetning och förslag därom är inom kort att förvänta, samt det
vid prövning av detta ärende torde böra tagas under övervägande, huruvida
penningbelöningar böra stadgas i lika stor utsträckning som hittills
och om icke själva godkännandet eller tilldelandet av pris, högre
eller lägre, kan i vissa fall utgöra belöning nog, synes mig med premieringsmedlens
ökning av den nu nämnda anledningen böra åtminstone
för närvarande anstå.
Vad däremot beträffar det skäl för ökning, som består i att resekostnaderna
för premieringsuämndernas ordförande och av Kungl. Maj:t
förordnade ledamöter ökats, finner jag detsamma icke kunna underkännas.
Enligt de i stuteriöverstyrelsens förevarande framställning intagna uppgifter
hava dessa kostnader ökats frän år 1914 till år 1918 med drygt
12,500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A. 31
Vidare bar framhållits, att det nuvarande arvodet till premieringsnämndsordförandena
av allenast 400 kronor är för lågt, och höjning
därav ända till 2,500 kronor har föreslagits för de ordförande, som icke
äro chefer för hiugstdepå. Såsom styrelsens redogörelse utvisar, utgöres
emellertid dessa ordförandes ersättning icke enbart av detta arvode.
Så nyligen som år 19 L7 tillerkändes dem dels ersättning med 10
kronor för premieringsdag och dels särskilt arvode av 500 kronor
för konsulentverksamhet. Jag vill emellertid icke förneka, att bland
annat med hänsyn till yppade svårigheter att förmå på området skickliga
personer att åtaga sig ordförandeskapet en arvodesökning nu
bör medgivas, men jag kan ingalunda tillstyrka så stor höjning, som
styrelsen ifrågasatt. Jag håller före, att arvodet lämpligen kan besiämmas
till 1,000 kronor för dem, som icke äro depåcheler. Då emellertid
anslagets storlek icke bör bestämmas med hänsyn till den tillfälliga
omständigheten, att en eller bägge depåcheferna hava dylikt ordförandeuppdrag,
bör anslagsökningen ske så, att den räcker även i det fall, att
ingen depåchef är ordförande, och alltså avse alla sex ordförandearvodena.
Härtill behövs sålunda 6 x 600 = 3,600 kronor.
Då även för trycksaker och övriga expenser samt oförutsedda utgifter
något ökade medel torde behövas, finner jag mig kunna tillstyrka
en anslagsökning av inalles 20,000 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta motioner nämligen:
dels nr 31 i första kammaren av herr Nilsson, Nils Anton, vari
hemställes, att riksdagen måtte höja den till understödjande av liästpremieringen
avsedda delen av det under anslagstiteln »hästavelns
främjande» upptagna ordinarie reservationsanslaget med 84,000 kronor
utöver det av Kungl. Magt föreslagna eller till 264,000 kronor;
dels ock i andra kammaren av herr Olsson i Kollungeröd, vari
hemställts
att till penningpris, skådepenningar och inlösen av frisedlar för
premierade hästar, i den mån kostnaden härför skulle bestridas av stats
-
verket, måtte anslås............................................................... kronor 215,000
till resekostnader m. m. för ordföranden och statens
ledamot i hästpremieringarna ............................................... » 28,000
till arvode åt fem premieringsnämndsordförande » 7,500
till arvode åt en ordförande...................................... » 400
till trycksaker, expenser och oförutsedda behov » 4,100
Summa kronor 255,000.
Motioner.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för sistnämnda framställningar,
hänvisas till motionerna.
utskottet. Motionärernas förslag ansluter sig i huvudsak till stuteriöver
styrelsens.
Skillnaden består allenast däri, att i herr Nilssons motion
arvodena till premieringsnämndsordförandena föreslagits till oförändrat
belopp eller 400 kronor för år samt posten till anskaffande av trycksaker
m. m. strukits, under det att herr Olsson ansett samma arvoden
böra bestämmas till 1,500 kronor för år.
Enligt utskottets förmenande kunna de goda resultat, som under
senaste åren vunnits på hästavelns område, i avsevärd mån tillskrivas
den med statsmedel understödda hästpremieringen. Ifrågavarande verksamhet
är därför väl förtjänt av statsmakternas synnerliga intresse och
uppmuntran. Utskottet inser också till fullo vikten av att medel finnas
tillgängliga för verksamhetens fortsatta upprätthållande i önskvärd omfattning.
I detta avseende synes visserligen den av stuteriöverstyrelsen
förebragta utredningen giva vid handen, att en ej obetydlig höjning av
ifrågavarande anslag är behövlig. På de av departementschefen anförda
skäl anser sig utskottet emellertid härvid icke nu böra gå utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Rörande beloppet av arvodena till hästpremieringsnämndsordförandena
anser utskottet i likhet med departementschefen,
att detta bör under angiven förutsättning bestämmas till
1,000 kronor för år.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å de av herrar
Nilsson och Olsson i ämnet väckta motioner och med
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning höja
den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande»
upptagna ordinarie reservationsanslaget, som
är avsedd till understödjande av prisbelöningar av hästar,
från 160,000 kronor med 20,000 kronor till 180,000 kronor.
ökat arbets- 30:o) Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
biträde vid för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. å extra stat för år
överstyrelsen 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 5,600 kronor.
»>• m- Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—93 i statsrådsprotokollet.
(extra anslag.)
[29.] Med jet nu begärda anslaget å 5,600 kronor avses förnämligast
utskottet, att i avvaktan på prövningen av ett till löneregleringskommittén remit
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
33
terat förslag till omorganisation av stuteriöverstyrelsen bereda styrelsens
sekreterare av utredningen i ärendet att döma behövligt arbetsbiträde.
Av anslaget skulle sålunda 3,900 kronor utgå till en extra tjänsteman,
1.200 kronor till ett kvinuligt skrivbiträde samt 500 kronor till förstärkning
av den ordinarie statens anslagspost till vaktmästares avlöning
och expenser m. m. För år 1919 ifrågasattes ett tilläggsanslag av
4.200 kronor, motsvarande tre fjärdedels år.
Departementschefen har anfört, att, då reservationsanslaget till
liästavelns förbättrande numera visat sig så otillräckligt, att förstärkningsanslag
därtill måst anvisas å tilläggsstat för år 1918 och nu begäres
för år 1919, detta anslag icke borde belastas med dessa ökade utgifter.
Vid sådant förhållande biträder utskottet förslaget om uppförande för
ändamålet ifråga av ett särskilt extra anslag. Anslagets belopp föranleder
ingen utskottets erinran.
Rörande tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för ökat arbetsbiträde vid
stuteriöverstyrelsen m. in. å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,600 kronor.
31:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad ägt rum för
åren 1911—1919 till extra personal vid Flyinge hingstdepå
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 4,630 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Majits under punkt 31 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad senast för år
1919 ägt rum å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 20,000 kronor, att under de villkor,
Kungl. Mäj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande
och utveckling av sådana i Sverige förekommande
s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar».
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.)
Extra personal
vid
Flyinge
hingstdepå.
(extra anslag.)
[30.]
Åtgärder för
inhemska
häststammar.
(extra anslag.)
[31.]
5
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Stambolcs foting
rörande
hästar.
(extra anslag.)
[32.]
33:o) Under punkt 32 har Kung!. Magt föreslagit riksdagen att
till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för vartdera
av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under de
villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande av
stamboksföring rörande hästar.
Bidragsbehovet för ifrågavarande ändamål under år 1916 tillgodosågs
med uppkommen behållning å de båda föregående årens anslag.
För år 1917 fnnnos till förfogande dels behållning vid 1916 års utgång,
uppgående till 6,<>00 kronor, dels ock nytt anslag å samma belopp
eller tillhopa 12,000 kronor. Av denna summa disponerades under år
1917 ett belopp av 6,000 kronor, vadan vid årets slut kvarstod en
oanvänd behållning av 6,000 kronor. De för år 1918 till förfogande
stående medlen voro dels nyssnämnda 6,000 kronor dels ock nyanvisat
anslag å 8,000 kronor eller tillhopa 14,000 kronor, av vilken summa
enligt beslut den 1 mars 1918 ett belopp av 10,000 kronor disponerats
på följande sätt, nämligen:
till styrelsen för hingstuppfödningsan stalten å Fången för
upprättande och förande av rasstambok för nordsvenska
hästar ................................................................. kronor 3,500
» Skånes stuteribokstyrelse
dels för upprättande och förande av rasstambok
för ädla hästar inom Malmöhus län ochKristian
stads
län .............................................. » 2,000
dels ock för upprättande och förande av rasstambok
för ardennerhästar inom dessa två län......... » 1,500
» stamboks föreningen för svenska ardennerliästen såsom
bidrag till förande av nämnda förenings rasstambok
för ardennerhästar inom landet.......................... » 3,090
eller tillhopa kronor 10,000.
Vid 1918 års utgång fanns sålunda en behållning å anslaget av
4,000 kronor. Då därjämte riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat
för ändamålet ett reservationsanslag å 6,000 kronor, finnes alltså för
innevarande år tillgängligt ett belopp av 10,000 kronor, vilket bör antagas
komma att i sin helhet t;igas i anspråk under aret.
Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är
utfärdad den 24 oktober 1913.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
35
Ifrågavarande anslag har i allmänhet beräknats så, att ett belopp
av 10,000 kronor för år skulle finnas tillgängligt. Enligt vad departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört, torde det visserligen vara
antagligt, att för år 1920 medelsbehovet kommer att överstiga det
hittills vanligen beräknade årsbeloppet, men då Kungl. Maj:t lärer
kunna från liästavelsfondens avkastning, i den mån den av riksdagen
ställes till Kungl. Maj:ts förfogande, bereda tillgång till de erforderliga
ökade medlen, har departementschefen ansett nu ifrågavarande anslag
icke böra för år 1920 bestämmas högre än till 10,000 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till understödjande av stamboksföring
rörande hästar under de villkor, Kungl. Magt
må bestämma, å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
34:o) Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till karautänsanstalten i Haparanda för husdjur å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen anvisat anslag på extra stat för vart och ett av åren 1915,
1916 och 1917 av 750 kronor samt för åren 1918 och 1919 av 1,000
kronor till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.
Den föreslagna anslagsökningen av 500 kronor är föranledd av
de ökade kostnaderna för anstaltens drift.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet
och hemställer därför,
att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.
35:o) Under punkt 34 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa dels för upprätthållande
av de år 1916 utsedda avelscentra för nötboskap 12,000
kronor, dels ock för bestridande av kostnaderna för den år 1918 beslutade
förnyade tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap 20,000
kronor eller tillhopa 32,0<>0 kronor.
År 1902 begärde Kungl. Maj.t första gången hos riksdagen anslag
till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och an
-
Utskottet.
Karantänsanstalten
i
Haparanda
för husdjur.
(extra anslag.)
[33.]
Utskottet.
Avelscentra
för nötboskap.
(extra anslag.)
[34.]
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
visade riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta
ändamål.
År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande
av förnyad tävlan för utseende av dylika centra. Riksdagen
anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid dem utsedda
avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren 1909
—1915.
År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande
av ytterligare tävling av ifrågavarande slag. Kostnaderna för
denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma utsedda avelscentra
beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000 kronor skulle tagas
från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns
förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades skola av riksdagen
anvisas med visst belopp för vart och ett av åren 1914—1920, därav
12.000 kronor för sistnämnda år. Riksdagen har för varje av åren
1914—1919 anvisat de sålunda beräknade beloppen.
Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i
fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga
om besättningar av fjällras.
År 1918 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om beviljande
av medel för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande
fjällras och ayrshireras. Kostnaderna härför beräknades till i runt tal
177.000 kronor, vilket belopp skulle täckas dels med 40,000 kronor
från avkastningen av fonden för hornboskaps- och fåravelns förädling
dels ock genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor enligt följande
fördelning å de särskilda åren, nämligen 25,000 kronor för år 1919,
20.000 för vart och ett av åren 1920 och 1921 samt 18,000 kronor
för vart och ett av åren 1922—1925. Riksdagen har för år 1919 anvisat
det för året beräknade beloppet.
De nu begärda anslagen stå på sätt framgår av ovanstående i
överensstämmelse med av riksdagen godkänd plan därför.
Under åberopande av ovan angivna anslagsberäkningar hemställer
utskottet,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 såsom
reservationsanslag anvisa
dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda
avelscentra för nötboskap 12,000 kronor,
dels ock för bestridande av kostnaderna för den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
37
år 1918 beslutade förnyade tävlan för utseende av
avelscentra för nötboskap 20,000 kronor eller tillhopa
32,000 kronor.
36:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må på sätt skett för åren 1907—
1919 till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
län anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 5,000 kronor.
37:o) Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 101 —104.)
Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för
året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1919 års
stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag
av 115,000 kronor.
Enligt det vid propositionen i ämnet till 1897 års riksdag fogade
statsrådsprotokoll skulle ifrågavarande anslag användas, bland annat, till
bestridande av kostnader för tillverkning av tuberkulin för undersökning
av nötkreatur.
Kostnaderna för tillverkning av det för ifrågavarande undersökningar
erforderliga tuberkulinet, vilket framställdes vid dåvarande veterinärinstitutet
och genom lantbruksstyrelsen tillhandahölls för utrönande
av tuberkulos hos nötkreatur, utgingo sålunda intill utgången av år 1911
från ifrågavarande anslag.
Sedan emellertid statsmakterna år 1908 fattat beslut om inrättande
av en veterinärbakteriologisk anstalt och i samband därmed bestämts,
att den vid veterinärinstitutet dittills bedrivna tillverkningen av
tuberkulin skulle förläggas till nämnda anstalt och bekostas av de för
anstaltens drift anslagna medel, förordnade Kungl. Maj:t den 15 december
1911 vid bestämmandet av anslagets användning under år 1912,
att veterinärbakteriologiska anstalten skulle till lantbruksstyrelsen på
rekvisition översända för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen under
år 1912 erforderligt tuberkulin. På samma sätt har därefter förfarits
Främjande av
nötboskapsavcln
inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
135.]
Förekommande
och
hämmande av
tuberkelsjukdomar
hos
nötkreaturen.
(extra anslag.)
[36.j
38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9A.
under följande år. Någon ersättning för tuberkulinet har alltså icke
utgått till veterinärbakteriologiska anstalten.
Sedan på grund av att veterinärbakteriologiska anstaltens anslag
visat sig otillräckligt fråga uppkommit, huruvida icke ersättning kunde
beredas anstalten för det av densamma levererade tuberkulinet, har Kungl.
Maj:t på framställning av lantbruksstyrelsen den 29 november 1918 vid
meddelande av bestämmelser angående användningen av de för år 1919
tillgängliga medel till förekommande och hämmande av tuberkeljukdomar
hos nötkreaturen av dessa medel ställt till lantbruksstyrelsens förfogande
ett belopp av 14,000 kronor att användas till gäldande av kostnader
för till styrelsen levererat tuberkulin.
vttkoiui. Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det begärda an
slagsbeloppet,
vilket beräknats under förutsättning att ersättning för
till lantbruksstyrelsen levererat tuberkulin fortfarande skall utgå, och
hemställer därför,
att riksdagen må till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 110,000
kronor.
Åtgärder för
avinavelns
höjande.
(extra anslag.)
[37.]
38:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 37 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918 och 1919 till åtgärder för höjande av landets
svinavel å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 65,000 kronor.
Fåravelns befrämjande.
(extra anslag.)
[38.]
39:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 38 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918 och 1919 till fåravelns befrämjande å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 35,000
kronor.
Fjäderfä- 40:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 39 gjorda
befrämjande, framställning hemställer utskottet,
(extra anslag.) att riksdagen ma i likhet med vad skett för aren
[39.] 1909 —1919 till ijäderfäavelns befrämjande anvisa å extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
39
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
41 :o) Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att BismseU>
till biskötselns befrämjande å extra stat för 1920 anvisa ett reservations- bcf,ämJai,deanslag
av 12,000 kronor. (extra anslag.)
(Statsrådsprotokollet sid. 106 och 107). 1-40.]
dill biskötselns befrämjande har riksdagen å extra stat för vartdera
av åren 1918 och 1919 anvisat reservationsanslag av 6,000 kronor.
Kungörelse angående statsbidrag till åtgärder för biskötselns befrämjande
har utfärdats den 9 oktober 1917.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
))I likhet med lantbruksstjrelsen finner jag ökning av detta anslag
vara erforderlig. Jag tillåter mig här hänvisa till de skäl, som år 1917
av dåvarande departementschefen förebragte3 för äskande hos riksdagen
av anslag för ändamålet. Intresset för denna binäring till jordbruk
och trädgårdsskötsel har under senare år alltmera ökats, vilket framgår
av bland annat den omständigheten, att det belopp, som genom anslag
inom orterna ställts till hushållningssällskapens förfogande för ändamålet,
stigit från ungefär 8,800 kronor år 1914 till 12,700 kronor år 1918.
Sistnämnda belopp är mer än dubbelt så stort som det för året disponibla
statsanslaget.
Under erinran att enligt förenämnda kungörelse den 9 oktober
1917 av statsmedel icke må för äudamålet användas mer än av inom
orten tillskjutna medel, anser jag mig kunna tillstyrka, att anslaget nu
höjes till det av lantbruksstyrelsen ifrågasatta beloppet, 12,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till invändning mot nu utskottet.
ifrågavarande framställning, får hemställa,
att riksdagen må till biskötselns befrämjande å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag-av
12,000 kronor.
42:o) Under^ punkt 41 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Redskapså
extra stat för år 1920 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, höo-st, Provnin9*™-
dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och stalterAlnarp
31,500 kronor; (extra, anslag.)
dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifråga- L ^
varande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap 500 kronor eller tillhona
32,000 kronor. P
Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1919 anvisat medel
40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultima och Alnarp. För
år 1919 utgår detta anslag med 26,000 kronor. Därjämte har riksdagen
för vartdera av åren 1918 och 1919 såsom personligt ålderstillägg till
föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld
under viss förutsättning anvisat 500 kronor.
utskottet. Ku förevarande framställning innebär en ökning av det för år
1919 anvisade beloppet med 5,500 kronor beroende på skedda höjningar
i dagtraktamentsbeloppen och i järnvägsbiljetter m. m. ävensom på den
allmänna stegringen i prisen på instrument och i tryckningskostnader m. m.
Behovet av anslagsökningen synes utskottet ådagalagt av utredningen
i ärendet, varför utskottet tillstyrker densamma. Härvid vill
utskottet särskilt framhålla angelägenheten, att resultaten av ifrågavarande
redskapsprovningar, vilka enligt utskottets uppfattning äro av
stor betydelse för landets jordbruk, icke minst i betraktande av det
utvecklingsstadium, varpå detsamma nu befinner sig, bringas till mera
allmän kännedom bland landets jordbrukare. Utskottet håller nämligen
före, att detta är en nödvändig förutsättning för att det med redskapsprovningarna
avsedda syftet helt skall kanna vinnas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa
såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp 31,500 kronor;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren
för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik
Theodor Adelsköld, därest han fortfarande med gott
vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor;
eller tillhopa 32,000 kronor.
Kemiska 43:o) Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
stationer. gås om bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
(extra anslag.) och närino-arnas behov — inom de orter, där landsting eller hushall[42-]
ningssällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta oj mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och
laboratoriet)änaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
41
att utgå till varje station med G,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall bevilja
ytterligare bidrag med högst 2,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 110—115.)
Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov har under en lång följd av år anvisats anslag å
extra stat. Dessa anslag hava under senare år utgått med högst 6,000
kronor till eu var av åtta stationer eller tillhopa högst 48,000 kronor
och anvisats under villkor, att landsting eller hushållningssällskap, vart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta
ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist
och assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom
de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av
böcker och inventarier för stationens behov.
Framställningen ifråga avser nu dels en höjning av anslaget för
år 1920 med 2,000 kronor räknat för varje station, så att det erforderliga
anslaget skulle uppgå till 64,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag för
år 1919 av 2,000 kronor för varje station eller sammanlagt 16,000 kronor.
Departementschefen har ansett den föreslagna ökningen böra betraktas
såsom föranledd av nödvändigheten att oavsett de speciella kristidsförhållandena
giva den vid de kemiska stationerna anställda personalen
förbättrade löner samt bekosta i övrigt höjda utgifter för stationerna.
Då det enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen visat sig
omöjligt att täcka stationernas ökade omkostnader, ehuru höjningar i
stationernas taxor vidtagits och viss tilläggsavgift medgivits, anser sig
utskottet böra biträda det framställda förslaget.
Beträffande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av
åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att
upprätta laboratorium och bekosta ej mindre lokal för
detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och
assistent än även avlöning till dessa och laboratorieBihung
till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 6
Vtshottet.
Kemiskväxlbiologisk
anstalt inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
[43.]
Utskottet.
42 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
tjänai’en ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp av böcker och inventarier för
stationens behov — å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor att utgå till
varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att efter prövning av omständigheterna i varje
särskilt fall bevilja ytterligare bidrag med högst 2,000
kronor.
44:o) Under punkt 43 har Kungl. Mnj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.
Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som i början utgått
med 5,000 kronor men småningom ökats, så att det för år 1919 uppgår
till 18,200 kronor. Såsom villkor för dessa statsbidrag har varje gång
uppställts fordran på bidrag från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest till belopp motsvarande minst tre femtedelar av statsbidraget.
För närvarande är detta bidrag bestämt till minst 10,950
kronor.
Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,100
kronor, är avsedd att enligt förut fastslagen proportion täcka viss del
av anstalten genom lönereglering till tjänstemännen åsamkad ytterligare
utgift för löner. Samma belopp begäres för enahanda ändamål även
för innevarande år.
Utskottet tillåter sig erinra därom, att riksdagen i fjol ställde sig
avvisande mot beviljande av dyrtidstillägg till tjänstemän vid med statsmedel
understödda institutioner. Enligt vad departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört, avser emellertid nu ifrågavarande lönereglering
att tillgodose det av förhållandena i allmänhet förorsakade behovet av förbättrade
löner till anstaltens tjänstemän och utgör alltså en motsvarighet till
de löneregleringar, som tid efter annan företagits även för skilda grupper
av statstjänstemän. Däri ingå icke några speciella krigstidstillägg, utan
hava medel för sistnämnda ändamål anvisats av vederbörande hushållningssällskap
och länets landsting.
Utskottet, som i likhet med departementschefen icke finner någon
Jordbruksutskottets utlutande Nr 9 A.
43
skälig anmärkning kunna göras mot de nya lönebeloppen, när i betraktande
tagas deri utbildning och den ganska krävande tjänstgöring, som
fordras av innehavarna av de flesta av nu ifrågavarande befattningar,
kommer beträffande det för år 1919 erforderliga anslaget att göra särskild
hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma är.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av
kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
— under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
underhåll med sammanlagt minst 13,450 kronor
— å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 22,300 kronor.
45:o) Under punkt 44 liar Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra slät för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 122—125.)
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på
extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som
för år 1919 utgår med 70,000 kronor såsom förslagsanslag, högst. I
detta anslag är inräknat ett belopp av 10,000 kronor för anläggande
av fasta försök å myr jord i Jämtland.
Av det nu begärda anslagsbeloppet är icke någon del avsedd för
de fasta försöken i Jämtland, utan har särskild framställning därom
gjorts, till vilken utskottet återkommer under nästa punkt. Den begärda
anslagsökningen för föreningens egen verksamhet utgör alltså 13,000
kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till utgifterna för resor,
kemikalier, lyse och bränsle, pappers- och tryckningskostnader samt
höjda arbetslöner på försöksgårdarna. Dessutom äro 5,000 kronor avsedda
för löneförbättring för personalen, varemot i det begärda anslaget
ej ingår något krigstidstillägg.
Då utskottet med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts om
behovet av ökade anslagsmedel icke funnit något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.
Svenska mosskulturföreningen.
(extra anslag.)
144.]
Utskottet.
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Fönöksgårdar 46:o) Under punkt 45 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
äNurrlånd.1 ® extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
(extra anslag.) dels anläggningskostnader och inventarier för en av svenska
[45.] mosskulturföreningen anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 22,600
kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 9,000 kronor eller
tillhopa 31,600 kronor,
dels ock till inventarier för en försöksgård å myrjord vid Alträsk
i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i
Luleå 15,600 kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 5,000
kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså inalles 52,200 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 126—130 i statsrådsprotokollet.
I skrivelse angående statsanslag för år 1919 hemställde svenska
mosskulturföreningen bland annat om anvisande av 10,000 kronor till
anläggande av fasta försöksfält i Norrland för prövande av olika metoder
för dikning och bearbetning av slåttervallar på myrjord samt anläggning
och skötsel av betesvallar på samma jordslag. Försöksfälten,
för vilka anläggningskostnaderna komme att bii rätt avsevärda, skulle
förläggas till ett par olika platser, där de kunde ligga kvar under en
tid av minst 10 år hos enskilda myrägare, som genom kontrakt skulle
tillförbindas att följa av föreningens kulturingenjör givna föreskrifter
samt sköta fälten mot skälig ersättning.
Samtidigt hade Alträsks nybyggesnämnd i skrivelse till Kungl.
Maj:t meddelat, att byggnaderna å det normalkolonat vid Alträsk, till
vars bebyggande och iordningsställande framlidne grosshandlaren Moritz
Fraenckel ställt medel till förfogande, nu vore färdiga; under sådana förhållanden
syntes det nämnden böra tillses, på vad sätt detta kolonat
skulle bäst fylla sin uppgift att vara i första hand ett stöd för kolonisterna
vid Alträsk och indirekt gagna hela Norrland, något som bäst
borde kunna ske, om kolonatet bleve en försöksgård under kemisk-växtbiologiska
anstaltens i Luleå inseende. Nämnden hemställde därför, att
det måtte uppdragas åt densamma att i samråd med nämnda anstalt
anordna en försöksgård å berörda normalkolonat samt att 10,000 kronor
måtte anvisas härtill.
Över dessa båda framställningar avgåvos utlåtanden dels av lantbruksstyrelsen,
som föreslog upprättande av två fasta försöks- och
mönstergårdar, en i Jämtland, anordnad av mosskulturföreningen, samt
en å Fraenckelska normalkolonatet vid Alträsk under ledning av kemiskväxtbiologiska
anstalten i Luleå, dels ock av styrelsen för centralanstalten
för jordbruksförsök, som anförde, att de av mosskulturföreningen
45
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A,
föreslagna försöksfälten i Jämtland icke fyllde de ändamål, som avsåges
med inrättande av mönstergårdar, vadan en last lörsöks- och mönstergard
också vore önskvärd därstädes. I sammanhang härmed framhöll
central anstaltens styrelse önskvärdheten av att försöksgårdarna bleve
försedda med eu fast, lör orten lämplig kreatursbesättning, helst av den
beskaffenhet, som borde lordras vid en mönstergård.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1918
erinrade jag om riksdagens skrivelse den 6 juni'' IDIG nr 170 angående
åtgärder till myrodlingars befrämjande i Norrland- och Dalarna samt om
däröver avgivna utlåtanden, i vilka inrättandet av försöksgårdar förordats
från .flera håll. Jag framhöll för egen del lämpligheten av att de
omedelbara åtgärderna för främjande av myrodlingen i Norrland nu inriktades
på att skapa fasta försöksgårdar. Åven om det syntes ovisst,
huruvida mosskulturföreningens förslag avsåge en dylik försöksgård,
vore det dock önskligt, att det utvecklades därhän. Ifråga om försöksgårdarnas
förseende med kreatursbesättning fann jag en sådan utvidgning
av planen jämväl önskiig, även om detta skulle föranleda ytterligare
kostnader. På min hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att anvisa dels 10,000 kronor till mosskulturföreningen för inrättande
av fasta försök i Jämtland, vilket belopp inberäknades i anslaget till
föreningen för år 1919, dels ock 10,000 kronor för anordnande under
kemisk-växtbiologiska anstaltens i Luleå ledning av den föreslagna försöksgården
vid Alträsk.
Vad Kungl. Maj:t sålunda äskat blev ock av riksdagen bifallet,
därvid riksdagen särskilt framhöll, hurusom den i ärendet lämnade utredningen
givit vid handen, att anläggandet å myrjord i Norrland av
lasta försöksgårdar vore ett kraftigt medel till nämnda landsdels snara
kolonisation.
Ifrågavarande framställning avser en utvidgning av den ursprungligen
tilltänkta planen rörande ifrågavarande båda försöksgårdar så till
vida, som nu föreslås upprättande därstädes av kreatursbesättningar och
anskaffande av fullt moderna, för rationell myrodling erforderliga redskap.
Avsikten torde med andra ord vara att på försöksgårdarna få
till stånd verkliga^mönsterjordbruk för att därigenom i än högre grad
göra dessa ägnade att främja det med dem avsedda syftet. Kostnaderna
hava härför beräknats'' beträffande försöksgården i Jämtland till 22,600
kronor och ifråga om försöksgården vid Alträsk till 15,600. Driftkostnaderna
äro beräknade till 9,000 kronor för den förra och till 5,000
kronor för den senare försöksgården.
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Departementschefen har i ärendet för egen del anfört följande:
»De utredningar, som verkställts sedan 1918 års riksdag anvisade
anslag för ifrågavarande försöksverksamhet, utvisa, att kostnaderna ställa
sig väsentligt högre än som då av mosskulturföreningen och kemiskväxtbiologiska
anstalten beräknats. Anledningen härtill är—jämteden
allmänna prisstegringen — förnämligast, att försöken nu utvidgats till
att äga rum efter en i vissa delar förändrad plan. Dessa utvidgningar stå
emellertid i full överensstämmelse med de grundsatser, som uttalades i fjol
såväl av mig i statsrådsprotokollet som av riksdagen i dess skrivelse.
I betraktande av vikten av jordbrukets främjande i allmänhet i våra
nordligare bygder samt med särskild hänsyn till det huvudsakligen på
myrjordsodlingar grundade koloniseringsarbetet, som därstädes nu igångsatts
på kronomark och som förvisso genom exemplets makt bör kunna
bli av stor betydelse även för odlingsarbetet å myrjord i enskild ägo,
finner jag det vara i hög grad angeläget, att så tillförlitliga, väl planlagda,
utförda och kontrollerade försök som möjligt göras till ådagaläggande
av de bästa metoderna för myrjordens odling och skötsel samt
för uppnående av ett gott ekonomiskt resultat av ett på myrjord baserat
jordbruk. Såsom jag redan i fjol uttalade och nu fått från samtliga i
ärendet hörda institutioner och myndigheter ytterligare bekräftat, låter
sig en dylik verkligt effektiv försöksverksamhet knappast bedrivas annat
än vid verkliga försöksgårdar. Att nödig kreatursbesättning bör finnas
vid varje dylik försöksgård, finner jag uppenbart, bland annat enär eljest
icke förhållandena skulle bliva lika med de vid landsdelens vanliga jordbruk
rådande och de vunna erfarenheternas tillämplighet därför skulle
väsentligt reduceras.
Jag tillstyrker därför försökens verkställande enligt den nu framlagda
planen och har icke funnit något att erinra mot kostnadsberäkningarna.
För åtnjutande av de anslag, som må bliva beviljade, torde
böra av Kungl. Maj:t föreskrivas väsentligen samma villkor, som stadgats
beträffande 1919 års enahanda anslag.»
Utskottet har ställt sig i viss man tveksamt inför frågan, huruvida
anslag nu bör beviljas för inköp av de för försöksgårdarna erforderliga
inventarier och kreatursbesättningar, för vilka kostnaderna beräknats
med hänsyn till rådande utomordentligt höga prisläge.
Med" hänsyn emellertid till angelägenheten att anskaffningen ifråga,
mot vilken utskottet i och för sig icke har något att erinra, icke fördröjes,
har utskottet icke velat motsätta sig, att det begärda anslaget
redan nu beviljas. Utskottet vill dock härvid uttala, att utskottet är
■JordsbruksutskotleJs utlåtande Nr 9 A.
47
förvissat därom, att därest för år 1920, vilket år inköpen ifråga skola
verkställas, förändrade konjunkturer skulle medföra prissänkningar å kär
ifrågavarande inventarier, vederbörande icke skall underlåta göra de
besparingar å anslaget ifråga, som därigenom kunna bliva möjliga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 såsom
särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till anläggningskostnader och inventarier fölen
av svenska mosskulturföreningen anordnad försöksgård
å myrjord i Jämtland 22,600 kronor och till
driftkostnader vid samma försök sgård 9,000 kronor
eller tillhopa 31,600 kronor,
dels och till inventarier för en försöksgård å myrjord
vid Alträsk i Isorrbottens län under ledning- av
kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå 15,600 kronor
och till driftkostnader vid samma försöksgård 5,000
kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså inalles
52,200 kronor.
47.o) ^ Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i Trudgårdsavbidan
pa den proposition angående åtgärder för träd gå rdsodl i n o-ens odlingens
befrämjande, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen? för iefrämjande''
detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av°40 000 (extfa
kronor. ’ L4D-J
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
48:o) 1 överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 47 gjorda Fmkontroiiframställning
hemställer utskottet, anstalter.
(extra anslag.)
att riksdagen må i likhet med vad skett för [47.]
åren 1887—1919 å extra stat för år 1920 till Kungl.
Maj:ts förfogande anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000
kronor för att — med högst 1,000 kronor för varje
anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9A.
Befordrande
av inhemsk
fröodling.
(extra anslag.)
[48.]
Sveriges utsädesförening.
(extra anslag.)
[49.]
Motion.
samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter
vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende
på analysmetoder och övriga förhållanden, som
fastställas av Kungl. Maj:t.
49:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 48
gjorda framställning och under hänvisning till vild statsrådsprotokollet
till ifrågavarande huvudtitel sid. 133—134 innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för
befordrande av den inhemska odlingen av frö av vallväxter,
foderrotfrukter och köksväxter å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
50:o) Under punkt 49 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 72,600 kronor;
dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var av föreningens
sju filialer vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland, Värmland,
Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor eller tillhopa
60,900 kronor; eller sålunda inalles 133,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—141 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har å extra stat för år 1919 anvisat såsom särskilda
förslagsanslag, högst, dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete
med föreningens filialer 60,000 kronor, dels ock till uppehållande av
verksamheten vid en var av föreningens sju filialer vid Ultuna, i Östergötland,
Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland samt
i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa 56,000 kronor eller sålunda inalles
116.000 kronor. Det bör erinras, att föreningen sedan länge plägat
utöver det av riksdagen anvisade extra anslaget erhålla statsbidrag å
15.000 kronor från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar. I
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt motion nr 124 av herr Andersson i Knäppinge,
vari hemställts
att riksdagen ville, för inrättande av en filial av Sveriges utsädes
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
49
förening inom södra Kalmar län för år 1919, anvisa ett belopp av
2,000 kronor och för uppehållande av verksamheten vid denna filial
8,700 kronor eller tillhopa 10,700 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet
hänvisa till motionen.
Kung], Maj:ts förevarande framställning avser beviljande för uppehållande
av Sveriges utsädesförenings verksamhet såväl vid dess huvudstation
som vid dess nuvarande filialer av ett till 17,500 kronor förhöjt anslag
för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919 motsvarande
nämnda ökning. Ökningen är föranledd av behovet att bereda
föreningens tjänstemän* i någon mån förbättrade löner, vartill föreningen,
enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen, icke synes vara i stånd
utan ytterligare statsbidrag. Framställningen föranleder icke någon utskottets
erinran.
Vad åter angår det i motionen framställda förslaget om anvisande
av statsbidrag till inrättande jämväl i södra Kalmar län av en filial av
Sveriges utsädesförening, vill utskottet först erinra därom att garanti
från hushållningssällskapets sida icke lämnats rörande tillhandahållande
av loge och lada för den ifrågasatta filialen, något som riksdagen uppställt
såsom villkor vid beviljande av anslag till de nuvarande filialerna
av utsädesföreningen. Ån mindre är frågan om plats för filialen utredd,
vilket riksdagen beträffande tidigare inrättade filialer ansett önskvärt,
innan statsbidrag beviljades. — Emellertid kan utskottet oavsett nämnda
omständigheter icke biträda motionärens förslag. Utskottet håller nämligen
före, att beträffande ifrågavarande landsdel sådana skiljaktiga
förhållanden med avseende å klimat och jordmån i jämförelse med
Övriga sydligare delar av landet icke föreligga, som motivera upprättandet
av en ny sådan filial.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra
särskild hemställan härom.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet nu,
att riksdagen må med avslag å den av herr
Andersson i ämnet väckta motionen och med bifall till
Kungl. Maj:ts förevarande framställning å extra stat för
år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer 72,600 kronor;
dels och till uppehållande av verksamheten vid en
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 7
Utskottet,
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
binodUngent
befrämjande.
(extra anslag.)
[50.]
Höjande av
det mindre
jordbruket.
(extra anslag.)
[51.]
Ordnad bokföring
vid
mindre jordbruk.
(extra anslag.)
[52.]
Smörprov
ningar.
(extra anslag.)
[53.]
var av föreningens sju filialer vid Ultima, i ÖstergötlandT
Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland
samt i Luleå 8,700 kronor eller tillhopa 60,900 kronor;
eller sålunda inalles 133,500 kronor.
51:o) Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för linodlingensbefrämjande,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, å
extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 34,600 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen,
anmäla.
52:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 51 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till åtgärder för höjande av det mindre
jordbruket å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
53:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 52 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1916—1919 såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda
högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande
av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
54:o) Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till statsbidrag till fortgående smörprovningar å extra stat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Under en följd av år har Kungl. Maj:t till smörprovningar i Malmö
och Göteborg anvisat statsbidrag från ordinarie anslaget till befrämjande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr .9 A
51
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, vilket bidrag under
senare åren intill 1918 utgått med 15,000 kronor årligen. Med hänsyn
till av förhållandena förorsakade inskränkningar i smörprovningarnas
verksamhet beviljades för år 1918 från nämnda anslag allenast ett
.belopp av 10,000 kronor.
Såsom ökat statsbidrag till dessa smör provningar har därjämte
riksdagen, på framställning av Kung!. Magt, för vart och ett av åren
1906—1919 anvisat å extra stat 10,000 kronor, varjämte ytterligare
beviljats för varje av åren 1910—1919 6,000 kronor till anställande
av särskilda undersökningar av vattenhalten i svenskt exportsmör. De
av riksdagen sålunda för åren 1918 och 1919 anvisade anslagen hava
reservationsanslags natur.
Enligt vad departementschefen anfört, är nytt anslag för vattenhaltsundersökningar
icke erforderligt för 1920, alldenstund det för detta
ändamål för år 1918 anvisade anslaget icke till någon del tagits i
anspråk.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till statsbidrag till fortgående
smörprovningar å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
55:o) Under punkt 54 han Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldigket av
myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna,
vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande
bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920
anvisa under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Under benämning »norrländska avdikningsanslaget» hava sedan
liera år medel anvisats å extra stat till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker och äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd. Anslagsbeloppet har utgjort för vartdera
av åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor, för år 1915 1,900,000
kronor, varav dock 400,000 kronor voro avsedda att utgå redan under
år 1914, för 1916 1,500,000 Icionoi SRint för v&rt och. ett äv åren
Utskottet.
Norrländska
av dikning S''
anslaget.
''extra anslag.)
[54. J
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Allmänna
avdiknings
anslaget.
(extra anslag.)
[55.]
1917, 1918 och 1919 1,900,000 kronor. De senaste åren har anslaget
haft reservationsanslags natur.
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen bör av förut
anvisade medel till år 1920 kunna reserveras ungefär 1,700,000 kronor.
Då det även för år 1920 synes vara tillräckligt att räkna med ett
anslag av 1,900,000 kronor, har departementschefen ansett nytt anslagför
sistnämnda år behövas å allenast 200,000 kronor.
Utskottet biträder den av departementschefen uttalade meningen
och hemställer följaktligen,
att riksdagen må till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom Norrland och
Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller
utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år
1920 anvisa under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
56:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 55 gjord
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
år 1919 till understödjande medelst statsbidrag utan
återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller
utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920
anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande
att av samtliga för år 1920 tillgängliga medel
högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan
mark, vars torrläggning avser endast minskning av
frostländighet för närliggande bygd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
57:o) Under punkt 56 har Kung-I. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst 1,000,000 kronor, dels ock godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående
föreslagna bestämmelser.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 151—164.
För år 1919 ifrågasattes därjämte ett tilläggsanslag av 1,000,000
kronor.
De av departementschefen angående de sålunda ifrågasatta tillläggsbidragen
föreslagna bestämmelserna äro följande:
»Till företag, för vars utförande bidrag beviljats ur norrländska avdikningsanslaget
före år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motsvarande
i avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag,
som lyfts enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning,
som verkställts under år 1916, samt 50 procent av den del
av samma bidrag, som lyfts eller lyftes enligt dylikt intyg på grund
av besiktning under något av åren 1917, 1918, 1919 eller 1920.
Till företag, till vars utförande bidrag beviljats från förenämnda
anslag under år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motsvarande i
avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag, som
lyfts eller lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning,
som verkställts under något av åren 1918, 1919 eller 1920.
Tilläggsbidrag utbetalas av statskontoret, på framställning av
lantbruksstyrelsen, i den mån därtill anvisade medel lämna tillgång och
där så ske kan i samband med utbetalande av sista delen av tidigare
beviljat statsbidrag.
Tilläggsbidrag må icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande
utbetalas till sådant företag, där avvikelse utan därtill erhållen vederbörlig
tillåtelse skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan
av vederbörande myndighet medgivet anstånd, icke blivit fullbordat
inom därför bestämd tid, och ej heller till sådant företag, som före 1917
års utgång blivit avslutat och avsynat samt på grund därav godkänt.» I
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt motion nr 244 av herr Lundström, vari hemställts,
att i de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna för tilläggsbidragets utgående
till vissa med bidrag från norrländska och allmänna avdikningsanslagen
understödda företag vidtages den förändringen, att orden »på grund
av besiktning» ändras till »på grund av besiktning av verkställt arbete.»
Tilläijysbidrciy
till vissa
tned bidrag
frän r.nrrl
bindal n, avdi
kniv y nånsin
get understödda
före! afl.
(extra anslag.)
[56.]
Motion.
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till
motionen.
Rörande frågan om beviljande av tilläggsbidrag till vissa med
bidrag från norrländska och allmänna avdikningsanslagen understödda
företag, vilket spörsmål redan förlidet år var föremål för utskottets bedömande
i anledning av två inom riksdagen i ämnet väckta, till utskottet
remitterade likalydande motioner, anslöt sig utskottet då i princip till
den uppfattningen, att så borde ske, och hemställde i anslutning härtill
i utlåtande nr 89 om anvisande av medel till tilläggsbidrag till vissa
från norrländska och allmänna avdikningsanslagen understödda företag
att utgå enligt vissa av utskottet angivna grunder, vilken framställning
emellertid blev efter gemensam votering avslagen av riksdagen. Utskottet
har ytterligare styrkts i nämnda sin åsikt genom den nu av
Kungl. Maj:t i ärendet förebragta utredningen.
I fråga om de bestämmelser, som torde böra stadgas för tilläggsbidragens
åtnjutande, har departementschefen, som i likhet med lantbruksstyrelsen
ansett, att tilläggsbidrag borde kunna utgå till vid 1917
års utgång icke avslutat företag, oberoende av tiden för beviljandet till
detsamma av statsbidrag ur norrländska avdikningsanslaget, men blott
för den del av detta statsbidrag, som lyfts på grund av besiktningsintyg,
avgivet efter viss tidpunkt under kristiden. Denna tidpunkt har
av lantbruksstyrelsen föreslagits olika i skilda fall. För företag, till
vars utförande statsbidrag beviljats före år 1915, har nämligen styrelsen
föreslagit, att besiktningen skulle vara verkställd under år 1916 eller
senare, men vid företag, till vilket statsbidrag erhållits under året 1915,
har styrelsen ansett tilläggsbidrag kunna utgå även på grund av besiktning,
som verkställts redan samma år. Departementschefen däremot
har ansett, att i bägge fallen 1916 års ingång borde antagas såsom den
tidigaste tidpunkten. Först vid denna tidpunkt syntes honom de kostnader,
som vore av betydelse i förevarande hänseende, blivit så mycket
stegrade, att extra tillskott vore motiverat.
I den i ämnet väckta motionen göres i detta avseende gällande
att genom den formulering, som givits åt andra stycket av ovan intagna
bestämmelser ifrån rätten att erhålla tilläggsanslag undantag^ ej endast
sådana företag, som icke kommit till utförande före 1916 års ingång,
utan jämväl sådana företag, »som icke kommit till utförande före 1916
års ingång, vilkas delägare på grund av företett intyg om att arbetet
påbörjats före nämnda tidpunkt erhållit ett förskott, avsett att användas
för de efter 1916 års ingång utförda arbetena». Givetvis hade enligt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
55
motionärens uppfattning avsikten härmed icke varit att från rätten till
tilläggsbidrag utesluta andra företag eller delar av företag än dem, för
vilka arbetet utförts redan under år 1915. I syfte att möjliggöra
erhållande av tilläggsbidrag jämväl å sådant belopp, vilket visserligen
på grund av intyg om under år 1915 verkställd besiktning att arbetet
påbörjats blivit under samma år förskottsvis lyftat men som först år
1916 tagits i anspråk för arbetes utförande, föreslår motionären visst i
motionen angivet tillägg till ovannämnda bestämmelser.
I likhet med motionären anser utskottet billighetsskäl tala för att
även uti de i motionen åsyftade fall tilläggsbidrag bör utgå. Svårigheten
att sedan arbetet fortskridit under år 1916 i det särskilda fallet
bestämt avgöra, hur stor del av det verkställda arbetet, som belöpt på
år 1915 och på år 1916, något som bleve en följd av motionärens förslag,
synes emellertid utskottet påtaglig. Med hänsyn härtill torde enligt
utskottets uppfattning lämpligast vara, att såsom lantbruksstyrelseu föreslagit,
beträffande under år 1915 beviljat anslag, låta tilläggsbidrag få
utgå på grund av besiktning, som verkställts redan under samma år.
Utskottet hyser så mycket mindre några betänkligheter häremot, som
en sådan anordning står i full överensstämmelse med vad utskottet i
sitt ovanberörda utlåtande till 1918 års lagtima riksdag tillstyrkt. 1
övrigt föranleda de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser för tilläggsbidrags
utgående icke någon utskottets erinran.
Den jämkning, som utskottet föreslagit i nämnda bestämmelser,
torde icke påkalla någon ändring vare sig i det för år 1920 eller i det
såsom tilläggsanslag för år 1919 av Kungl. Magt beträffande norrländska
avdikningsanslaget begärda anslagsbeloppet. Till allmänna avdikningsanslaget
återkommer utskottet under nästföljande punkt.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra
särskild hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och den i ämnet väckta
motionen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
norrländska avdikningsanslaget understödda företag å
extra stat''för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
1,000,000 kronor;
dels ock godkänna de av departementschefen för
dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna bestämmelser
med däri av utskottet föreslagen ändring.
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Tilläggsbidrag
till vissa
med bidrag
från allmänna
avdikningsanslaget
understödda
företag.
(extra anslag.)
[57.]
58:o) Under punkt 57 har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att
dels för till äggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst 200,000 kronor; dels ock godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna
bestämmelser.
Därjämte ifrågasättes för år 1919 ett tilläggsanslag av 200,000
kronor.
utskottet. Utskottet har redan under nästföregående punkt i princip uttalat
sig för beviljande av tilläggsbidrag jämväl beträffande allmänna avdikningsanslaget.
Ifråga om det erforderliga beloppets storlek ansluter
sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag. De av utskottet under nämnda
punkt tillstyrkta bestämmelser torde böra gälla även nu ifrågavarande tillläggsbidrag,
allenast med utbytande av ordet »norrländska» mot »allmänna».
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra
särskild hemställan.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
allmänna avdikningsanslaget tmderstödda företag å
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
200,000 kronor;
dels ock godkänna de av departementschefen för
dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna bestämmelser
med däri av utskottet föreslagen ändring.
Åtgärder för 59:o) Under punkt 58 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
!,arnas9m- till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år
godcgörandc. 1920, at,t i män av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av
(extra anslag.) 100,000 kronor.
[58.] (Statsrådsprotokollet sid. 165 och 166).
Till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande har 1918 års
riksdag på Kungl. Maj:ts förslag anvisat dels å tilläggsstat för år 1918
150,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1919 samma belopp, i vartdera
fallet såsom reservationsanslag.
Utskottet.
Framställningen ifråga föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
57
att riksdagen må till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande å extra stat för år 1920, att i män av
behov användas, anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
60:o) Under punkt 59 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
för år 1920 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer och
två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400 kronor till förste torvingenjören
skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort
är Stockholm, dels ock till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt eu
var av förste torvingenjören .Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören
-Thure Gustat T horgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna
friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor Sjögren,
i varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor eller tillhopa
55,900 kronor.
Statens torvtjänstemän utgöras för närvarande av en förste torvingenjör
med ett arvode från och med år 1907 av 6,000 kronor, fyra
torvingenjörer, var och en med ett arvode från och med år 1918 av
3,500 kronor, samt en torvassistent med ett arvode, likaledes från och
med år 1918, av 2,500 kronor. Före sistnämnda år utgjorde torvingenjörernas
och torvassistentens arvoden respektive 3,000 och 2,000 kronor.
Härtill komma personliga ålderstillägg till förste torvingenjören Ernst
Jacob Wallgren från och med år 1918 och torvingenjören Thure Gustaf
Thorgny Björkman från och med år 1916, vartdera å 500 kronor, vilka
ålderstillägg på framställning av Kungl. Maj:t beviljats till Wallgren,
sedan denne under 10 år uppburit sitt ovan angivna arvode, samt till
Björkman, efter det att denne i 10 år innehaft sin befattning som torvingenjör.
Förutom sålunda angivna arvoden jämte ålderstillägg, sammanlagt
23,500 kronor, har riksdagen för år 1918 anvisat till en var av
ovannämnda sex befattningshavare ett anslag till resor av 3,200 kronor
eller tillhopa 19,200 kronor, varav 6,000 kronor å tilläggsstat. Anslaget
till statens torvtjänstemän har sålunda under år 1918 utgått med tillhopa
42,700 kronor.
För år 1919 utgår* anslaget med .samma belopp.
Utredningen återfinnes å sid. 167 —173 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.)
Torvingenjörer
och torvassistenter.
fextra anslag.)
[59.]
8
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Torvskola.
(extra anslag.
[60.]
Nu begäres för ifrågavarande ändamål ett med 13,200 kronor
förhöjt anslag för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år
1919'' av 4,800 kronor. Framställningen är föranledd av behovet att dels
från och med den 1 juli 1919 anställa ytterligare en torvassistent, dels
höja förste tor vingenjörens avlöning med 400 kronor, under förutsättning
att han är bosatt i Stockholm, samt övriga torvtjänstemäns avlöning med
500 kronor, dels ock öka det till eu var av torvtjänstemännen nu utgående
reseanslag med 300 eller till 3,500 kronor. Vidare skulle enligt
förevarande framställning dels förste torvingenjören Wallgren och torvingenjören
Björkman erhålla en var ett med 50Ö kronor förhöjt personligt
ålderstillägg, dels ock torvingenjörerna friherre Falkenberg och Sjögren
vardera komma i åtnjutande av ett personligt ålderstillägg a oOO kronor.
Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen övertygats
om behovet av den begärda anslagsökningen.
Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet, kommer utskottet
att göra särskild hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för år 1920 å extra stat anvisa
såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra
torvingenjörer och två torvassistenter 52,900, kronor
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola
utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort
är Stockholm,
dels och till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor
åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman
samt å 500 kronor till eu var av torvingenjörerna
friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor
Sjögren, i varje fall under förutsättning att befattningshavaren
fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, 3,000 kronoi'', eller tillhopa 55,900
kronor.
61:o) Under punkt 00 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
) å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels av det
av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000 kronor till upprätthållande
av en torvskola under åren 1918—1922 8,000 kronor, dels ock
Jordbruksutskottets utlåtande Nr''9 A.
59
såsom ökat statsbidrag'' till samma skola 2,400 kronor eller tillhopa
10,400 kronor.
1917 års riksdag har på Kung!. Maj:ts förslag beviljat ett anslag
av 40,000 kronor för uppehållande av en torvskola under åren 1918—
1922 och har härav anvisats å extra stat för vartdera av åren 1918
och 1919 ett belopp av 8,000 kronor.
Enligt Kung!. Maj:ts bemyndigande har den 19 februari 1918
av lantbruksstyrelsen upprättats kontrakt med styrelsen för svenska
torvindustriföreningen om upprätthållande av dylik torvskola vid Markaryd
i Kronobergs län under femårsperioden 1918—1922 mot åtnjutande
av det av riksdagen beviljade anslaget. För år 1918 skulle statsbidraget
utgå med 7,175 kronor för själva skolan och 275 kronor för en var av
högst tre frielever. Enahanda bestämmelser om årsanslagets utgående
hava därefter meddelats för år 1919.
Förevarande framställning om ökat statsbidrag, vilken avser anvisande
dels för år 1920 av ett med 2,400 kronor förhöjt belopp, dels ock av ett
tilläggsanslag för år 1919 å enahanda belopp, är föranledd av de stegrade
kostnaderna för uppehållande av verksamheten vid skolan. I likhet
med departementschefen linner utskottet det vara med billigheten överensstämmande,
att med hänsyn därtill viss ökning i statsbidraget till
skolan nu medgives. Mot storleken härav har utskottet intet att erinra.
Angående det ökade statsbidraget för år 1919, kommer utskottet
att göra särskild hemställan därom.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa
såsom förslagsanslag, högst,
dels av det av 1917 års riksdag beviljade anslag
av 40,000 kronor till upprätthållande av en torvskola
under åren 1918—1922 8,000 kronor,
dels ock såsom ökat statsbidrag till samma skola
2,400 kronor eller tillhopa 10,400 kronor.
62:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts under punkt
61 därom gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1918—1919, för undersökning av staten tillhöriga
mossar i huvudsaklig överensstämmelse med
Utskottst.
Undersökning
av staten titthö
riga mossar.
(extra anslag.)
[6U]
opaginerad Kontrollera mot PDF
BO
Jordbruksutskottets utlåtande JSr 9 A.
den för 1916 års riksdag framlagda plan, å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 9,500
kronor.
Undersök- 63:o) Under punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
torvniarker i fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linje»odra
Sverige, inventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
(extra anslag.) dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering
[62.] av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 124,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade 1917
års riksdag å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 60,000
kronor för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering av
mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen»
att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge
förskottsvis utanordnas under år 1917.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har vidare 1918
års lagtima riksdag för dessa torvundersökningar anvisat såsom reservationsanslag
dels å tilläggsstat, för år 1918 18,000 kronor och dels å
extra stat för år 1919 85,000 kronor. Inalles har sålunda hittills för
ändamålet anvisats 163,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 177—179 i statsrådsprotokollet,
vartill utskottet tillåter sig hänvisa.
Efter att hava redogjort för en av Sveriges geologiska undersökning
den 14 oktober 1918 gjord framställning om ökat anslag till
ifrågavarande torvmarksundersökningar ävensom för en av undersökningen
senare avgiven P. M. i ämnet har departementschefen för egen
del anfört följande:
»Såsom av geologiska undersökningens nu ifrågavarande skrivelse
och omförmälda P. M. framgår, har den fortsatta prisstegringen på olika
områden medfört behov av ökade medel för år 1919 till ifrågavarande
arbeten utöver vad som beräknades i den under hösten 1917 framlagda
planen. Till denna orsak hänföra sig de för år 1919 nu begärda ökningarna
med 9,500 + 11,100 = 20,600 kronor för ökade reskostnader
och gottgörelse till hantlangare samt 1,000 kronor för expenser. Mot
dessa ökningar finner jag skälig invändning icke kunna göras.
Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.
61
Vad angår det ifrågasatta tillägget av 1,500 kronor till bestridande
av den arvodesökning m. in., som skulle tillkomma extrageolöger, vilka
överfördes från linjeinventeringen till torvmarksrekognosceringen, innebär
visserligen ett sådant överförande en utvidgning av den plan för
1919 års rekognosceringsarbeten, som legat till grund för anvisandet av
anslag därtill för samma år. Då emellertid det synes mig riktigt, att
rekognosceringsarbetena, vilka åsyfta mera direkt praktisk användning,
befordras, även om detta i någon mån skulle ske på linjeinventeringens
bekostnad, samt ökningsbeloppet är obetydligt, vill jag tillstyrka förslaget
i denna del.
Behovet av anslag för ordnande och utställande av torvmarksregistret
med en del av proven in. m. i skåp jämte kortsystem vill jag
icke bestrida. Då ett så dyrbart undersökningsarbete, som det nu
ifrågavarande igångsatts, böra uppenbarligen åtgärder också vidtagas
för att dess resultat må bevaras och göras lätt tillgängliga samt därigenom
komma till avsedd nytta. Jag kan emellertid icke finna det
nödvändigt eller ens lämpligt, att anslag till detta förut icke i framställningarna
berörda ändamål utgår på tilläggsstat för innevarande år,
utan bör det vara tillräckligt, ifall medel därtill anvisas för år 1920.
Å tilläggsstat för år 1919 bör alltså enligt min mening anvisas
ett belopp av allenast 23,100 kronor.
Mot förslaget att under år 1920 ytterligare något öka antalet extrageologer,
särskilt vid rekognoseeringsarbetet, har jag ej något att erinra.
Den för år 1920 framlagda kostnadsberäkningen, slutande å 101,000
kronor med tillägg enligt chefens P. M. av 12,100 kronor eller tillhopa
113,100 kronor, ger mig icke anledning till erinran. Då härtill bör för ovannämnda
anordningar för skåp och kortsystem komma eu kostnad, som
beräknats till 11,850 kronor, skulle totalkostnaden stiga till 124,950
kronor. Detta belopp torde kunna avjämnas till 124,000 kronor.
Angående anslag å tilläggsstat kommer jag att göra särskild hemställan.
»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot nu ifrågavarande
framställning, kommer beträffande det för år 1919 erforderliga
beloppet att därom göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för fortsättande av dels eu
förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom
JJtakoittt.
A ndre instruktör
i
husslöjd m. m.
(extra anslag:.;
[63.]
Viskottet.
62 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma
område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast
trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med
det av torvlcommittén framlagda förslag, på extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 124,000
kronor.
64:o) Under punkt 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom särskilda föranslagsanslag, högst, anvisa å extra stat för år 1920
dels till anställande av andre instruktör i husslöjd 3,000 kronor, dels
till arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd 1,000 kronor, dels
ock för beredande av personligt ålderstillägg med 500 kronor till extra
instruktören i husslöjd Olof Olsson Hagner, därest han fortfarande med
gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa
4,500 kronor.
Den från det ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av
slöjderna utgående avlöningen till en instruktör i husslöjd är enligt
nådigt brev den 1 juli 1877 fastställd till 2,000 kronor jämte tre ålderstillägg,
vart och ett å 500 kronor efter respektive fem, tio och femton
års väl vitsortad tjänstgöring. Sedan Kung]. Maj:t den 21 november
1913 medgivit, att nämnda befattning tillsvidare finge uppehållas på
förordnande med användande av det för befattningen anvisade arvode,
förordnade lantbruksstyrelsen den 11 mars 1914 Olof Olsson Hagner att
tillsvidare vara extra instruktör i husslöjd.
Sedan eu följd av år har vidare riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag
anvisat å extra stat dels ett anslag av 2,000 kronor för anställande av
en andre instruktör i husslöjd och dels ett anslag av 1,500 kronor
såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander.
Vad anslagsbehovet för 1920 beträffar, framgår av statsrådsprotokollet,
att instruktören Wallander, som i april 1920 uppnår 70 års ålder
och som redan av riksdagen tillerkänts pension, icke torde komma att
i tjänsten kvarstå längre än till 1919 års utgång, vadan något anslag
för personligt ålderstillägg åt honom för år 1920 icke lärer böra beräknas.
De föreslagna förhöjningarna i anslagsbeloppen avse att, medan
frågan om ordnande av statens verksamhet för husslöjdens befrämjande
ännu är under utredning, bereda innehavarna av de nuvarande slöjdinstruktörsbefattningarna
någon förbättring i deras jämförelsevis låga
avlöningar, vilka förblivit oreglerade sedan mer än 40 års tid. I avseende
å beloppet har detta föreslagits till 1,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i) A.
63
Utskottet har intet att häremot erinra, liksom ej heller förslaget
om beviljande åt instruktören Hagner av ett personligt ålderstillägg ä
500 kronor för år 1920 föranleder någon invändning från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa å extra stat för år 1920
dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd
3,000 kronor,
dels till arvodesförhöjning åt extra instruktören
i husslöjd 1,000 kronor,
dels ock för beredande av personligt ålderstillägg
med 500 kronor till extra instruktören i husslöjd Olof
Olsson Hagner, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa
4,500 kronor.
65:o) Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Lindring av
för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalk- d^ff^kafk.
stensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1920 (extra anslag^
anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor. [64.]
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
66:o) Med tillstyrkande av Kung]. Maj:ts under punkt 65 gjord Främjande av
framställning hemställer utskottet, liekirifiertng
att riksdagen må i likhet med vad skett för inne- (extra anslag.)
varande år för främjande i vad på länsstyrelserna lump- [65.]
ligen må ankomma av eu planmässig organisation och
utveckling av landsbygdens elektrifiering å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 100,000
kronor.
67:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918 och 1919 för anställande av eu statskonsulent för
landsbygdens elektrifiering ävensom till rit- och skrivbiträden
åt densamme samt expenser å extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
Statskonsulent
för
landsbygdens
elektrifiering
m. m.
(extra anslag.)
[66.]
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Upplysningsverksamhet
angående
försäljningsföreningar
m. m.
/extra anslag.)
[67.]
Motioner.
Utskottet.
68:o) Under punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande
av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst
10,000 kronor.
Till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för
ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande
jordbrukskasserörelsen har riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 3 december 1918 utfärdat kungörelse i ämnet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet remitterade motioner
nämligen
1) nr 91 av herr Jönsson i Fridhill, vari hemställts, att riksdagen
måtte anslå 5,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att
användas för upplysningsverksamhet och organisationsarbete för befrämjande
av jordbrukskasseverksamheten.
2) nr 248 av densamme, vari hemställts att riksdagen måtte bifalla
Kungl. Maj:ts framställning under nionde huvudtiteln, punkt 67,
med den förändring att det begärda anslaget, 10,000 kronor, anvisas
enbart för främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för
lantmannaprodukters avsättning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
Ifrågavarande motioner torde avse dels att inskränka användningen
av det för närvarande under nionde huvudtiteln å extra stat uppförda
anslaget till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för
ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande
jordbrukskasserörelsen till att omfatta allenast upplysningsverksamhet
beträffande föreningar för lantmannaprodnkters avsättning dels samtidigt
uppförande av ett särskilt anslag å 5,000 kronor för enbart främjande
av sådan verksamhet rörande jordbrukskasserörelsen.
Utskottet vill först erinra därom, att i det Kungl. Maj:ts förslag,
som föranledde riksdagen att för år 1919 bevilja anslag för ifrågavarande
ändamål, endast avsågs upplysningsverksamhet beträffande försälj
ningsföreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter
men att riksdagen i anledning av bland annat just en av herr Jönsson
i ämnet väckt motion, under uttalande att riksdagen fullt insåg vikten
och behovet av en systematiskt ordnad upplysningsverksamhet jämväl å
jordbrukskasserörelsens område, medgav, att ändamålet med anslaget
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 65
finge så tillvida utvidgas, att därav kunde få utlämnas bidrag även till
främjande av upplysningsverksamhet å jordbrukskasserörelsens område.
För att, såsom det av motionären nu framställda förslaget faktiskt
innebär, uppdela ifrågavarande anslag på två särskilda anslag med hänsyn
till de olika ändamål detsamma är avsett att främja, synes utskottet
icke tillräckliga skäl hava anförts. Rörande anslagsbeloppets storlek
kan utskottet så mycket mindre biträda motionärens förslag, som utskottet
håller före, att detta i avvaktan på erfarenhet om verkningarna av de
av riksdagen så sent som år 1918 beslutade ändrade grunder för jordbrukskasserörelsen
bör bibehållas oförändrat för år 1920.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å de av herr
Jönsson i ämnet väckta motioner och med bifall till
Kungl. Maj:ts förevarande framställning i likhet med vad
skett för innevarande år till främjande av upplysningsverksamhet
rörande föreningar för ordnande av avsättningen
av lantmannaprodukler ävensom beträffande
jordbrukskasserörelsen å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
69:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 68 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation
. m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning att
av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller
landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst
1,150 kronor, å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,550 kronor.
70:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 69 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad ägt rum
för innevarande år till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening å extra stat för år 1920 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.)
Undervisningskurser
i
navigation för
bohuslänska
fiskare.
(extra anslag.)
[68.]
Södra
Sveriges
fiskeri
förening.
(extra anslag.)
[69.]
9
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Hydrografiskbiologiska
undersökningar
av de
Sverige omgivande
haven.
(extra anslag.)
[70.]
Underhållsoch
driftkostnad
för
fartyget
Skagerak.
(extra anslag.)
[71-]
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,500 kronor;
dels ock, såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
13,500 kronor;
eller tillhopa 22,000 kronor.
71:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 70
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918—1919 till utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra
stat för år 1920 såsom särskilda reservationsanslag anvisa
dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna
29,000 kronor;
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor;
eller tillsammans 34,100 kronor, att enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
72:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för fartj^get Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven, å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909
—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav
5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,
1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000 kronor,
varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år 1917.
Den 22 januari 1918 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda belopp
av 10,000 kronor finge, så långt det försloge, användas till ersättande
av förskott för sillrekognosceringar under hösten 1917. Då emellertid
de därefter för år 1918 för fartyget tillgängliga medlen, 46,000 kronor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
67
under do första månaderna av året i stor utsträckning tagits i anspråk
för sillrekognosceringar, visade sig beredandet av ytterligare medel för
samma ändamål oundgängligen nödvändigt, därest, bland annat, sillrekognosceringarna
skulle kunna fortsättas även under senare delen av
samma år. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t efter hemställan av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som har överinseendet över
fartyget, riksdagen att till ytterligare underhålls- och driftkostnad för
fartyget under år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor. Riksdagen biföll detta förslag. För
år 1918 hava alltså stått till förfogande anslag till belopp av sammanlagt
81,000 kronor.
För år 1919 har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
för ändamålet å extra stat beviljat ett reservationsanslag av 46,000
kronor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade visserligen begärt
ett anslag av 60,000 kronor, men med hänsyn till vanskligheten att
vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande år 1918 beräkna kostnaderna
för fartygets drift år 1919 och enär vid samma tid var för vartdera
av åren 1917 och 1918 beräknat ett anslågsbelopp av allenast
46,000 kronor samt i allt fall möjlighet skulle föreligga att av 1919
års riksdag begära tilläggsanslag, ansåg sig departementschefen då ej
kunna tillstyrka större anslag än 46,000 kronor.
Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 52,000 kronor.
Därjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 av 40,000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Det till ytterligare underhålls- och driftkostnad av fartyget Skagerak
under innevarande år begärda anslaget å 40,000 kronor finner
jag mig böra tillstyrka. Såsom länsstyrelsen framhållit bör detta anslag
upptagas i tilläggsstat för år 1919. Härom torde jag senare i dag
få göra särskild hemställan.
De skäl, länsstyrelsen anfört för en seglationstid för fartyget under
år 1920 av sju månader, synas mig synnerligen vägande. Som länsstyrelsen
erinrar böra sillrekognosceringarna, vilka hittills lämnat så
goda resultat, för att bliva till avsedd nytta bedrivas under en tid av
fem månader, vilken tid bör infalla under vintern, då de viktigaste
fiskena pågå. Då även det arbete i övrigt, som är avsett att utföras
från fartyget, är av synnerlig vikt för såväl veienskapen som fiskerinäringen
och då det bör till väsentlig del utföras under annan tid av året än
då sillrekognosceringarna pågå samt å andra delar av det Sverige omgivande
vattenområdet, bör den tid av en månad, som hittills kunnat
ytterligare anslås- till dessa arbeten, för år 1920 utsträckas till, som
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Försäkring
av fartyget
Skageruk.
(extra anslag.)
[72.]
Underhållsoch
driftkostnad
för
fartyget
Bystrasalt.
(extra anslag.)
[73.]
länsstyrelsen ansett önskligt, två månader. Huruvida de med det internationella
havsfoiskningsarbetet sammanhängande terminsfärderna kunna
år 1920 återupptagas eller böra allt fortfarande inställas, kan ej för närvarande
bedömas.
1 den mån de medel, som kunna komma att för ändamålet beviljas,
därtill förslå, bör tiden för fartygets expeditioner kunna förlängas.
Rörande den av länsstyrelsen gjorda uppskattningen av det behövliga
anslaget för fartygets underhålls- och driftkostnad under år
1920 har jag intet att erinra.»
Tilläggsanslaget är föranlett av ökade omkostnader för fartygets
drift. Den föreslagna ökningen i beloppet för år 1920 härleder sig
dessutom såsom departementschefen anfört från framställt förslag, att
fartyget måtte hållas i gång under sju i stället för såsom för närvarande
är fallet under sex månader. • -
Utskottet har icke funnit anledning till invändning mot förevarande
framställning.
Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet kommer utskottet
därom göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven, å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
98,000 kronor.
73:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 72 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till bestridande av kostnader för försäkring
av fartyget Skagerak å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,400 kronor.
74:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg
Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje år från
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
69
och med år 1909. För de senaste åren hava dessa kostnader beräknats
till 10,000 kronor om året och anslaget för år 1919 uppgår också till
detta belopp, varvid förutsatts att eventuell behållning från år 1918
jämväl skulle, om så behövdes, komma till användning.
Den föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor är föranledd av
ökade drift- och underhållskostnader för fartyget.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot förevarande framställning
och hemställer följaktligen,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
75:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
74 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må
för stationerande under vintern 1919 — 1920 av ett
armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande använda
erforderligt belopp av behållning å redan anvisade
anslag för motsvarande ändamål.
76:o) Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
medgiva, att det till fiskehamnsanläggning vid Östra Torp i Malmöhus
län anvisade anslag må sammanslås med anslagen till utförande av vissa
utav fiskehamskommissionen föreslagna hamnar, dels ock till bestridande
av kostnaderna för utförande av dessa hamnar å extra stat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av
själva området för hamnarna än även av det område i land, som med
hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202—209 i statsrådsprotokollet.
Fiskehamnskommissionen föreslog i sitt betänkande år 1909, att
staten skulle själv bygga och för framtiden underhålla hamnanläggningar,
huvudsakligen lör fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed
rikets kuster, ävensom att staten därjämte skulle lämna anslag en gång
Utskottet.
Ett armerat
ångfartygs
stationerande
under vintermånaderna
vid rikets
kuster till ordning
och skydd
vid fisket.
(extra anslag.)
[74.]
Utförande av
vissa fiskehamnar.
(extra anslag.)
[75.J
70 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna skulle
under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för framtiden
underhållas av intressenterna själva. Av omförmälda 79 hamnar
voro emellertid, enligt kommissionens åsikt, 31 av beskaffenhet att böra
i första hand komma till utförande. Arbetet på återstående 48 hamnar
skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra hand. Av nämnda
31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av staten, men de 7 övriga
av intressenterna själva med statsbidrag till anläggningskostnaden.
Riksdagen beslöt år 1911 byggande av samtliga till utförande i
första hand föreslagna 24 hamnar, vilka skulle byggas uteslutande av
staten, och beviljade därtill ett anslag å 2,788,000 kronor, hrån detta
anslag anvisades därefter av riksdagen särskilda belopp under de följande
åren.
År 1912 beviljade riksdagen ett särskilt anslag å 30,000 kronor
för iståndsättande av hamnen vid Barsebäck, vilken icke var upptagen
bland de 24 hamnarna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade i skrivelse den 9
september 1915 plan och kostnadsberäkning för de då återstående 19
hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck. Därvid framhöll styrelsen, att
för beräkningen lagts 4111 grund sådana arbets- och materialpris, som
motsvarade förhållandena före det pågående kriget. Sammanlagda kostnaden
för de beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck upptogs
nu till 7.202,800 kronor. För anvisandet av dessa medel framlade
styrelsen följande plan:
För år
, , . | Summa
Anvisade medel . anvisade medel
För år
Anvisade medel
Summa
anvisade medel
1912—1913
464,000
464,000
1920
610,000
4,608,000
1914
464,000
928,000
1921
610,000
5,218,000
1915
620,000
1,548,000
1922
610,000
5,828,000
1916
620,000
2,168,000
1923
610,000
6,438,000
1917
610,000
2,778,000
1924
609,200
7,047,200
1918
1919
610,000
610,000
3.388.000
3.998.000
1925
155,600
7,202,800
1916 års riksdag beslöt, att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland
dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande pa statens bekostnad,
och att det till denna hamn beviljade anslaget skulle sammanslås med
det år 1911 beviljade anslaget till ett anslag å 2,818,000 kronor, samt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
71
anvisade återstående beloppet av det sålunda sammanslagna anslaget.
Tillika anvisades för samma ändamål ytterligare 150,000 kronor. Därjämte
uttalade riksdagen, att densamma funne ifrågavarande fiskehamnsbyggnader
böra, därest det icke på grund av alldeles särskilda omständigheter
kunde finnas lämpligt att tillgripa entreprenadsystemet, utföras
direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I skrivelse den 3 maj IDIG beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att den för fiskehamnsbyggnadernas direkta utförande av
staten erforderliga arbetsmaterielen skulle draga eu kostnad av ungefär
523.500 kronor, som i likhet med själva byggnadskostnaderna beräknats
efter de pris, som rådde före världskriget. Denna kostnad överstege
icke det belopp, som i form av entreprenadvinst beräknats ingå i
kostnaden för de då ännu icke påbörjade fiskehamnarna. Den skulle
alltså icke höja totalkostnaden. Av nämnda 523,500 kronor ansågos
323.500 kronor kunna utgå av de för åren 1916 och 1917 anvisade
medlen.
För år 1918 föreslog Kungl. Magt riksdagen att anvisa 810,000
kronor, varav 610,000 kronor voro i enlighet med 1915 års plan och
200,000 kronor skulle utgöra återstoden av det behövliga materialanskaffningsbeloppet.
Detta bifölls av riksdagen.
Vid anmälan om sitt beslut i detta ämne anhöll tillika 1917 års
riksdag, att Kungl. Maj:t ville genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning omedelbart låta verkställa undersökningar och uppgöra
kostnadsberäkningar rörande sådana mindre kostsamma, i huvudsak av
muddringar bestående fiskehamnsförbättringar, vilka i fiskehamnskommissionens
förslag förordats att komma till utförande i andra hand och vilka
med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kunde bedrivas jämsides
med andra i gång varande fiskehamn sbyggnader, ävensom för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Den 3 juli 1917 anbefallde Kungl. Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att genom sin hamnavdelning verkställa den sålunda" av riksdagen
begärda utredningen.
I skrivelse den 27 augusti 1917 framhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att de för år 1918 anvisade medlen komme att till följd
av stegrade kostnader av alla slag bliva otillräckliga för fullföljande
under samma år av de redan under arbete varande fiskehamnarna samt
att vissa kostnader föranleddes jämväl av nyssnämnda utredning angående
vissa mindre kostsamma fiskehamnsförbättringar. Säkerligen skulle
ej heller för år 1919 ett anslag i enlighet med förenämnda plan bliva
tillfyllest. Styrelsen ifrågasatte därför ett anslag för år 1919 å 1,100,000
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
kronor med förskottsrätt beträffande 400,000 kronor under år 1918.
Kungl. Maj:t föreslog riksdagen att bevilja dels å tilläggsstat för år
1918 400,000 kronor och dels för år 1919 ett belopp av 610,000 kronor
i enlighet med planen. Detta bifölls av riksdagen.
Därjämte har riksdagen år 1914 för byggande av en fiskehamn
vid Östrå Torp beviljat ett anslag av 180,000 kronor, vilket anvisats
med 100,000 kronor för år 1915 och 80,000 kronor för år 1918. Denna
hamn ingår icke bland de med det stora anslaget avsedda.
Efter att hava redogjort för vissa från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkomna framställningar i ämnet har departementschefen lör
egen del yttrat sig sålunda:
»De i väg- och vatten byggnadsstyrelsens skrivelser angivna förhållanden,
vilka i hög grad fördyrat arbetena å ifrågavarande fiskehamnsbyggnader,
komma antagligen att i huvudsak göra sig gällande
även under innevarande år, och det synes ganska ovisst, i vad mån
någon ändring härutinnan är att påräkna för år 1920. Under dessa
omständigheter är det givet, att den år 1915 framlagda planen för medelsauvisuingen
icke längre kan följas, ifall icke arbetena skola undanskjutas
över en mjmket lång framtid, vilket dock ur många synpunkter
vore högst ofördelaktigt. Riksdagen har också upprepade, gånger framhållit
angelägenheten av dessa arbetens skyndsamma bedrivande.
Jag finner mig därför böra tillstyrka såväl tilläggsanslag för ar
1919 som väsentligt böjt anslag för år 1920.
Vad angår den ifrågasatta sammanslagningen av det särskilda anslaget
till östra Torp med det stora anslaget till övriga fiskehamnar
föreligger gent emot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åberopade
jämförelsen med det förut beviljade särskilda anslaget till Barsebäcks
fiskehamn skiljaktigheter så till vida, som dels Barsebäck av fiskehamnskommissionen
upptagits bland de hamnar, som borde utföras i första
hand, ehuruväl icke helt och hållet på statens bekostnad, dels ock något
arbete å denna fiskehamn icke verkställts, när anslagens sammanslagning
skedde. Såsom statskontoret framhållit blir följden av den nu ifrågasatta
sammanslagningen, att den fördyring, som otvivelaktigt inträffar
i fråga om hamnbyggnaden vid Östra Torp, kommer att bestridas från
det stora anslaget, i stället för att eljest särskilt anslag torde få därtill
anvisas. Mot en sådan sammanslagning synas mig emellertid några
sakskäl av betydelse icke kunna anföras, och jag vill därför tillstyrka,
att riksdagens bifall därtill utverkas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 21
augusti 1918 hemställt om ett tilläggsanslag för år 1919 å 1,800,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
73
kronor, varav dock 800,000 kronor beräknats skola förskottsvis utgå
redan under år 1918. Kung!. Maj:t har emellertid den 18 oktober 1918
till styrelsens förfogande ställt ett belopp av 015,000 kronor från anslaget
till oförutsedda utgifter till nu ifrågavarande fiskehamnar jämte
hamnen vid Ostra ''korp. Om detta redan anvisade belopp dragés fiån
det för år 1919 begärda tilläggsanslaget å 1,800,000 kronor, återstår
ett belopp av 1,185,000 kronor, som torde böra anvisas å tilläggsstat
för år 1919.
För år 1920 har styrelsen begärt ett anslag av 2,500,000 kronor.
Såväl av statsfinansiella skäl som enär det icke är uteslutet, att kostnaderna
komma att under år 1920 ställa sig lägre än styrelsen tilltrodde
sig att beräkna i augusti 1918, anser jag detta anslagsbelopp
nu kunna begränsas till 2 miljoner kronor och vill framhålla, att det är
nödvändigt, att arbetena anordnas på sådant sätt, att årskostnaderna
komma att hålla sig inom detta belopp.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre
inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner
nämligen
1) nr 191 av herr Månsson i Erlandsro, vari hemställts, att riksdagen
ville bevilja ett belopp '' av 15,000 kronor till upprensning av
Abbekås hamn;
2) nr 257 av herr Pehrsson i Bramstorp, vari hemställts, att riksdagen
må besluta att till uppmuddring utav östliga delen i Abbekås
hamn (å fiskehamnskommissionens karta streckat med rött S. V. — N. O.)
bevilja ett extra anslag av 20,000 kronor;
3) nr 247 av herr Jönsson i Fridhill, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att staten, mot förbindelse att snarast iståndsätta och lör
framtiden underhålla fiskehamnen vid Kåseberga, efter erbjudande utan
ersättning övertager aktiebolaget Kåseberga hamns fastighet med hamnbyggnad
jämte de kontanta medel, bolaget innehar vid blivande överlåtelse.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser förutom anslag för
år 1920 å 2,000;000 kronor till utförande av vissa fiskehamnar jämte
tilläggsanslag för samma ändamål av 1,185,000 kronor för år 1919,
sammanslagning av det särskilda anslaget till Östra Torp med det stora
Bihang till riksdagens protokoll 1919. tU samt, 5 käft, (Nr 9 A—9 B) 10
Motioner.
Utskottet,
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
anslaget till övriga fiskehamnar. Utskottet har intet att häremot erinra.
Beträffande tilläggsanslaget kommer utskoltet att göra särskild hemställan.
I båda de två förstnämnda motionerna begäres bidrag till uppmuddring
eller upprensning av Abbekås fiskehamn, vilken i fiskehamnskommissionens
ovanberörda betänkande finnes upptagen såsom nr 44
bland de fiskehamnar, som föreslagits till utförande i andra hand. Skillnaden
mellan motionärernas yrkanden gäller allenast det för ändamålet
såsom erforderligt ansedda anslagsbeloppet, vilket av herr Pehrsson
föreslagits till 20,000 kronor, under det att herr Månsson beräknat allenast
15,000 kronor. I den av herr Jönsson väckta motionen åter ifrågasattes
statens övertagande av en aktiebolaget Kåseberga hamn tillhörig
fiskehamn vid Kåseberga.
Vad först angår det rörande Abbekås fiskehamn framställda förslaget
vill utskottet erinra därom, att riksdagen år 1917 i anledning av
en inom riksdagen väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t ville genom
väg- och vatten byggnadsstyrelsens hamnavdelning omedelbart låta verkställa
undei''sökningar och uppgöra kostnadsberäkningar rörande sådana
mindre kostsamma, i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar,
vilka i det av fiskehamnskommissionen på sin tid uppgjorda
förslag förordats att komma till utförande i andra hand och
vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kunde bedrivas
jämnsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, ävensom för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Då den nu ifrågavarande fiskehamnen av motionerna att döma
synes vara att hänföra till i berörda utredning åsyftade hamnar, men
resultatet av denna utredning ännu icke föreligger, kan utskottet icke
biträda det av motionärerna nu framställda förslaget.
Vad därefter beträffar herr Jönssons förslag om statens övertagande
av Kåseberga hamn inhämtas av motionen, att denna hamn, vilken anlades
år 1882, därefter vid åtskilliga tillfällen måst undergå reparationsoch
förstärkningsarbeten. Till kostnaden för såväl hamnens anläggning
som utförandet varje gång av berörda förbättringsarbeten har bidrag lämnats
av statsmedel. År 1914 hava sådana arbeten ånyo befunnits erforderliga,
och hava kostnaderna härför enligt motionen beräknats till 60,000 kronor.
Av motionen framgår vidare, att nämnda hamnbolag hos Kungl.
Majrt gjort framställning, dels »att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om
att förenämnda arbeten helt och hållet utfördes och bekostades av staten,
dels att staten övertager hamnen i befintligt skick med de kontanta
medel, varöver bolaget vid överlåtelsen kan förfoga».
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
75
Enligt vad utskottet från vederbörligt håll inhämtat har hamnbolagets
berörda framställning remitterats till väg- och vatten byggnadsstyrelsen,
vilken styrelse i skrivelse till hamnbolaget den 10 oktober
1917 — med tillkännagivande att, då Kåseberga hamn varken vore upptagen
bland de hamuföretag, till vilka riksdagen år 1911 beviljat anslag,
ej heller bland dem, beträffande vilka riksdagen samma år hos Kungl.
Maj:t anhållit om framläggande av förslag, styrelsen icke kunnat förorda
framställningen ifråga, — hänvisat hamnbolaget att söka bidrag från
fonden för understödjande av brobyggnader och företrädesvis mindre
hamnbyggnader. I avvaktan på sådan framställning är ärendet enligt
vad utskottet likaledes erfarit fortfarande vilande hos väg- och vattenbygguadsstyrelsen.
Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit och då utskottet
håller före, att därest såsom motionären anfört ifrågavarande hamn är
en livssak såväl för fiskläget på platsen som för angränsande b}^gd
vederbörande intressenter icke torde underlåta att göra framställning
om bidrag från ovannämnda fond för understödjande av bro- och
mindre hamnbyggnader, kan utskottet, som jämväl förmenar, att i betraktande
av hamnens uppgivna utomordentliga betydelse anskaffande
av det för sådant statsbidrags erhållande erforderliga ortsbidraget icke
bör erbjuda oöverstigliga svårigheter, icke biträda det i motionen framställda
förslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet, 1
1) att riksdagen må med avslag å de av herrar
Månsson och Pehrsson väckta motionerna och med
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels medgiva, att det till fiskehamnsanläggning
vid Östra Torp i Malmöhus län anvisade anslag må
sammanslås med anslagen till utförande av vissa utav
fiskehamnskommissiouen föreslagna hamnar,
dels och till bestridande av kostnaderna för utförande
av dessa hamnar å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;
. att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
må hona gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej
mindre av själva området för hamnarna än även av
det område i land, som med hänsyn till den rörelse,
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Understödjande
av
mindre fiskehamnsbyygnader.
(extra anslag.
[76.]
som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet;
2) att den av herr Jönsson väckta motionen ej
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
77:o) Under punkt 76 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
dels till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnadt-r än de
av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand föreslao-na å
. • . O
extra stat lör år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor;
) dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
villkor och bestämmelser rörande statsbidrag- från detta anslag-.
bassin i nästföregående punkt erinrats har riksdagen från och med
år 1911 årligen å extra stat under nionde huvudtiteln anvisat anslag
för utförande av vissa av tiskehamnskommissionen till utförande i första
hand föreslagna fiskehamnar. De hamnbyggnader, för vilka detta anslag
avsetts, utföras helt och hållet av staten. Till bjTggande av andra fiskehamnar
utgår däremot statsbidrag från ett alltsedan år 1894 under sjätte
huvudtiteln anvisat extra anslag, avsett till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av
åar och farleder. För år 1919 uppgår sistnämnda anslag till 900,000
kronor. Bestämmelser angående statsbidrag från detta anslag äro meddelade
i kungörelse den 27 juni 1914 och innehålla, så vitt angår hamnbyggnader,
huvudsakligen följande.
För varje företag skall plan och kostnadsberäkning fastställas av Kungl.
Maj:t. Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till högst två tredjedelar av
den beräknade kostnaden enligt den fastställda arbetsplanen, dock att för mindre
hamnar, företrädesvis fiskehamnar, anslag må bestämmas till mer än två tredjedelar,
dock högst till nio tiondelar av den beräknade kostnaden, i vilket fall av
statsanslaget endast sju niondelar må kunna användas till arbetets utförande, varemot
återstående två niondelar skola avsättas till en hamnfond. Menighet, bolag
eller andra vederbörande, vilka antagas komma att hava nytta av ett genom statsbidrag
understött företag, skola genom kontant tillskott, materialier, arbete eller
andra bidrag enligt nyss angivna proportion av minst en tredjédel eller minst tre
tiondelar bestrida den återstående, icke av statsmedel anvisade andelen av kostnaderna
för företaget. Därest för mindre hamnbyggnad anslag beviljats till belopp,
överstigande två tredjedelar av den beräknade kostnaden, skall, innan något av anslaget
får utbetalas, vara styrkt, dels att vederbörande landsting åtagit sig att ansvara
för framtida underhållet av hamnbyggnaden, dels ock att såväl själva området
för hamnen som ock ett för den rörelse, som skall bedrivas i hamnen, tillräckligt
område i land blivit avsöndrade för det gemensamma behovet. Därest hamn
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 77
avgifter skola upptagas, bör taxa därå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter
sig göra. Den hamnfond, vilken skall bildas av de två niondelar av statsanslaget,
som i visst fall skola avsättas, skall stå under vederbörande landstings egen förvaltning.
Till denna fond må jämväl efter Kungl. Maj:ts bestämmande inflyta viss
andel av hamnavgifterna. Denna fond må anlitas för underhållet av hamnbyggnaden.
Job
Ifrågavarande framställning avser nu uppförande från och med
år 1920 under nionde huvudtiteln av ett särskilt anslag till bidrag
för byggande av andra fiskehamnar än sådana, som avses i fiskehamnskommissionens
under näst föregående punkt omförmälda betänkande, att
utgå enligt vissa föreslagna villkor och bestämmelser. Samtidigt har
under sjätte huvudtiteln föreslagits, att berörda anslag under denna
huvudtitel ej vidare borde avses för bidrag till byggande av fiskehamnar.
För åtnjutande av bidrag från det nu ifrågasatta anslaget under
nionde huvudtiteln ha föreslagits följande villkor och bestämmelser:
Do) För varje fiskehamn måste plan till arbetets utförande jämte beräkning
över därmed förenade kostnader vara uppgjord och hava vunnit Kungl. Maj:ts fastställelse.
2:o) Innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse vederbörande
menighet hava avgivit yttrande om hamnbyggnadsföretagets behövlighet,
lämplighet och nytta.
3:o) Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till lägst 66 2/3 och högst
90 procent av verkliga byggnadskostnaden;
och skola kommun, bolag eller andra vederbörande, vilka antagas komma
att hava nytta av fiskehamnen, genom kontant tillskott enligt ovan angivna proportion
av lägst 10 och högst 33 */3 procent bestrida den återstående, icke av statsmedel
anvisade andelen av verkliga kostnaden för fiskehamnsbyggnaden.
• x j f:o) ^ aV s*''orm e^er annan naturhändelse vållad skada å hamnen skall
iståndsättandet bekostas av staten och kommunen eller annan vederbörande, som
deltagit i nybyggnadskostnaden, i samma proportion som vid bestridandet av denna.
. 5-°) Innan utförandet av fiskehamnsbyggnad med statsbidrag ur denna fond
påbörjas, skall såväl själva området för hamnen som ock ett för den rörelse, som
skall bedrivas i hamnen, tillräckligt område i land vara för det gemensamma behovet
till hamnområde avsöndrat.
6;o) De mindre fiskehamnar, till vilka statsbidrag skall utgå ur denna fond,
skola utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom dess hamnavdelning, som
jämväl skall ombesörja deras underhåll med anlitande av hamninkomsterna och i
övrigt på bekostnad av kommunen eller annan vederbörande, som deltagit i nybyggnadskostnaden.
^ °) ^''axa.. ^ banavgifter, som skola upptagas av de hamnen trafikerande,
skall vara fastställd. Hamnavgifterna skola i första hand användas till fiskehamnens
underhåll genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motion.
Vt skott et.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren väckt till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 89 av herr Andersson i Fiskebäckskil m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader
än de av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand
föreslagna å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
300,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet
hänvisa till motionen.
I likhet med departementschefen anser utskottet vissa skäl föreligga
för att under nionde huvudtiteln uppföra ett särskilt anslag för
bidrag för byggande av mindre fiskehamnar, varför utskottet icke har
något att erinra mot förslaget härom.
I fråga om det erforderliga anslagets storlek har detta av Kungl.
Maj:t föreslagits till 150,000 kronor, under det att i motionen ansetts,
att 300,000 kronor vore det lägsta belopp, som borde ifrågakomma för
ifrågavarande ändamål.
För egen del anser utskottet vara tillräckligt, om anslaget bestämmes
till 150,000 kronor, vilken summa i det närmaste motsvarar det
belopp, som under de senaste åtta åren för ifrågavarande ändamål utgått
från det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med avslag å den av herr
Andersson i Fiskebäckskil m. fl. i ämnet väckta motionen,
i enlighet med Kungl. Maj:t förevarande framställning
dels till understödjande av andi a mindre fiskehamnsbygguader
än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 150,000
kronor;
dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta villkor och bestämmelser
rörande statsbidrag från detta anslag.
Jordbruksutskottets utlåtande AV 9 A.
79
Skogsväsendet.
78:o) Under punkt 77 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen 1)
godkänna sådana ändringar i staten för skogsliögskolan att gälla
från och med år 1920, att dels för en var av de bägge lektorerna
avlöningen uppföres med 3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,
eller tillhopa 5,800 kronor, med anteckning att lönen
karl höjas efter "5 år med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare
500 kronor, dels anslagsposten till amanuerisarvode höjes från 600 kronor
med 1,200 kronor till 1,800 kronor, dels ock anslagsposten till expenser
höjes från 26,200 kronor med 800 kronor till 27,000 kronor, i följd
varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående
avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas
från 133,650 kronor med 6,650 kronor till 140,300 kronor; 2) vid bifall
härtill höja ordinarie anslaget till skogsliögskolan från 132,400 kronor
med 6,650 kronor till 139,050 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 219—225 i statsrådsprotokollet.
Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan
med däri vid 1917 och 1918 års riksdagar vidtagna ändringar slutar
å 133,650 kronor. På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare
med tillhopa 1,250 kronor upptages anslaget till endast 132,400
kronor. Härtill kommer, att 1918 års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beslutat tillägg till avlöningsstaten för skogsliögskolan, innefattande dels
avlön i ags förhöjningar för en trädgårdsmästare och preparator med 550
kronor, för en vaktmästare och maskinist med 400 kronor och för
en port- och planteringsvakt med 100 kronor, dels ock enligt anmärkning
3) att till vaktmästaren och maskinisten skall utöver den honom
tillkommande ordinarie avlöning utgå ett belopp av 200 kronor för år
till avlönande av biträde vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål.
Dessa belopp å tillhopa 1,250 kronor ingå i det av riksdagen å ordinarie
stat för år 1919 till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.
under nionde huvudtiteln anvisade anslag.
Förevarande framställning avser först beredande åt de bägge lektorerna
vid skogshögskolan, vilka för närvarande åtnjuta avlöning av
4,000 kronor för år, av löneförhöjning i likhet med vad vid 1918 års
S''cog*hög
skolan.
(ordinarie
anslag-.)
[77.]
Viskottet.
80
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
lagtima riksdag beviljades lektorerna vid de allmänna läroverken från
och med år 1919 eller med 1,800 kronor, varav föranledes eu ökning
i högskolans stat av 3,600 kronor. För samma ändamål föreslås
uppförande å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 3,400 kronor motsvarande
nämnda löneförhöjning med avdrag för pensionsavgifter. Vidare
ifrågasattes en ökning av anslagsposten till amanuenser från 600 kronor
med 1,200 eller till 1,800 kronor. Tillika avser framställningen i fråga
uppförande i staten för högskolan av avlöning till en vid Garpenberg
anställd gårdskarl, vars avlöning hittills endast till en del bestritts av högskolans
expensanslag. Då enligt det föreliggande förslaget hans avlöning
bör till sin helhet utgå från expensansbiget, har detta nh föreslagits att för
ifrågavarande ändamål ökas med 600 kronor. Slutligen har utav 1918
års lagtima riksdag beslutad avlöningsförbättring åt de vid skogshögskolan
anställda vaktmästare m. fl. till belopp av tillhopa 1,250 kronor
nu ansetts böra från och med 1920 intagas i högskolans stat och inbegripas
i högskolans ordinarie anslag. Därvid har det till biträde åt
vaktmästaren och maskinisten anvisade belopp av 200 kronor föreslagits
böra tillföras statens post till expenser. Sammanlagda ökningen i sistnämnda
post blir alltså 800 kronor. Statens ökning blir sålunda 3,600
+ 1,200 + 1,050 + 800 = 6,650.
Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Beträffande tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan,
att riksdagen må
1) godkänna sådana ändringar i staten för skogshögskolan
att gälla från och med år 1920, att
dels för en var av de bägge lektorerna avlöningen
uppföres med 3,900 kronor lön och 1,900 kronor
tjänstgöringspenningar, eller tillhopa 5,800 kronor, med
anteckning att lönen kan höjas efter 5 år med 500
kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor,
dels anslagsposten till amanuensarvode höjes från
600 kronor med 1,200 kronor till 1,800 kronor,
dels ock anslagsposten till expenser höjes från
26,200 kronor med 800 kronor till 27,000 kronor,
i följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas
från 133,650 kronor med 6,650 kronor till 140,300
kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
81
2) vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
skogshögskolan från 132,400 kronor med 6,650 kronor
till 139,050 kronor.
79:o) Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ny stat för skogsförsöksanstalten,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna en höjning i ordinarie anslaget till denna anstalt från
69,350 kronor med i3,050 kronor till 82,400 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla
80:o) Under punkt 79 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag till docentstipendium vid
skogshögskolan samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid
nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, vilken Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra
stat för år 1920 beräkna ett anslag av 5,700 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
81:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 80
därom gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till personligt ålderstillägg åt extra
läraren vid skogshögskolan, docenten filosofie doktorn
Gösta Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 500, kronor.
Bihang till riksdagens •protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 11
Statens
slcogsförsöks
anstalt.
(ordinarie
anslag.)
[78.]
Docent stipendium
och
studieunderstöd
vid skogshögskolan.
(extra anslag.)
[79.]
Personligt
ålderstillägg
till extra
läraren O.
Grönberg.
(extra anslag.)
L80.]
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Diverse, behov
vid skogshögskolan.
(extra anslag.)
[81.]
82:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 75,200 kronor.
Till diverse behov vid skogshögskolan har riksdagen å extra stat
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 65,900 kronor. Detta
anslag har enligt statsrådsprotokollet och riksdagsskrivelsen beräknats
sålunda:
Extra lärare:
Extra lektor i botanik ...............................................
kr.
3,900
Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition m. m.
»
360
Ökat arvode till extra lärare i agronomi .....................
160
Assistent i skogsindelning m. m............................
»
1,050
» i skogsteknologi ro. m. .............................
Jägmästarkursens praktiska övningar:
700
Assistent ..........................................................................
»
3,000
» vid den förberedande kursen ..................
»
3,100
Ökning i assistenters arvoden in. m......................
3,900
Resekostnad för 5 nya elever...................................
»
1,125
Ökade resekostnader för elever .................................
»
3,200
Hantlangning..................................................................
»
800
Ökade kostnader för de praktiska övningarna......
Dagtraktamenten till på grund av elevantalets
»
6,020
ökning tillkomna lärare ..........................................
600
21,745
Forstmästarkursens praktiska övningar:
Ökade resekostnader för elever.............
.................... »
600
Ökning i assistentarvoden m. m.......
.................... »
200
Hantlangning ..............................................
.................... y>
700
1,500
Hushållsuppsättning å övningsskogar ....
................... »
10,000
Avvägningsinstrument m. m...................
................... »
700
Expenser vid högskolan...............................
.................... y>
17,900
» » Garpenberg............................
................... »
4,850
Reparationer vid Garpenberg ...................
.................... »
600
» » Bjur fors............................
.................... »
2,350
Summa kr.
65,815
eller i avrundat tal 65,900 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
83
Nu föreslås för diverse behov vid skogshögskolan ett belopp av
sammanlagt 75,200 kronor för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag
för år 1919 av 4,500 kronor.
Departementschefen har härom anfört följande:
»Förslaget att höja avlöningen till den extra lektorn i botanik till
likhet med vad som föreslagits för de ordinarie lektorerna, dock med
iakttagande av vederbörligt pensionsavdrag, får jag tillstyrka, enär
denna höjning synes mig vara en given följd av vad jag tillstyrkt beträffande
de ordinarie lektorerna. Likaledes tillstyrker jag, att ett belopp
av 1,700 kronor anvisas å tilläggsstat till lönetillägg åt honom
för innevarande år, varemot arvodesförhöjning icke bör utgå till honom
från de medel, som må bliva anvisade lör dylik förhöjning beträffande
extra civila befattningshavare i allmänhet.
De fyra poster, som i den här förut återgivna förteckningen över
de vid fjolårets lagtima riksdag beviljade extra anslagen till skogshögskolan
komma närmast efter den första, föreslås nu upptagna med oförändrade
belopp för år 1920. Häremot har jag ej något att invända.
Vad beträffar frågan om höjning av forstmästarkursens elevantal
finner jag utredningen tydligt ådagalägga behovet av en sådan
ökning, för att den privata skogsskötseln må äga tillgång till erforderligt
antal kvalificerade skogsförvaltare. Huruvida och i vad mån forstmästare
må böra anställas även i statens tjänst, är ännu eu öppen
fråga, som emellertid synes mig förtjänt att tagas under övervägande.
Jag tillstyrker alltså förslaget att tillsvidare för femårsperioden 1920—
1924 antalet forstmästarelever ökas till 16 om året.
De föreslagna ökningarna i de belopp, som avses för jägmästarkursens,
respektive forstmästarkursens praktiska övningar, till 30,080 kronor,
respektive 8,092 kronor, finner jag välgrundade och tillstyrker dem därför.
Ej heller den föreslagna höjningen i högskolans extra expensanslag
till 21,180 kronor för år 1920 ger mig anledning till erinran, och
jag tillstyrker likaledes, att 2,800 kronor må anvisas för år 1919 för
ökad bränslekostnad vid högskolan.
Jag tillstyrker jämväl de belopp, som nu föreslagits till expenser
vid Garpenberg samt till reparationer vid Malingsbo och anordning av
telefonledning vid Bjur fors.»
De olika anslagsposterna kunna sammanfattas sålunda.
År 1919 År 1920
Extra lektor i botanik.............................................. kronor 1,700 5,600
Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition
m. in................................................................. »
360
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Diverse behov
vid statens
skogsförsöksanstalt.
(extra anslag.)
[82.]
Ökat arvode till extra lärare i agronomi............ kronor — 160
Assistent i skogsindelning m. m............................ » — 1,050
» i skogsteknologi in. m........................... » — 700
Jägmästarkursens praktiska övningar .................. )> — 30,080
Forstmästarkursens » » .................. » — 8,092
Expenser vid högskolan........................................... » 2,800 21,180
» » Garpenberg ..................................... » — 6,700
Reparationer vid Malingsbo .................................... » — 800
Telefonledning vid Bjnrfors.................................... » — 400
Summa kronor 4,500 75,122.
Det för år 1920 erforderliga anslagsbeloppet har avrundats till
75,200 kronor.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda föreslagna
beloppen.
Beträffande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för diverse behov vid skogshögskolan
å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 75,200 kronor.
83:o) Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen
må för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 28,250 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
85
84:o) Under punkt 83 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för specialundersökningar rörande norrländska skogarnas föryngring i
huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 26,400
kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
85:o) Under punkt 84 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels
godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
staten för statens skogsskolor, att tillämpas från och med år 1920,
ävensom förklara, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie befattningar
å skogsskolornas nuvarande stat gällande villkor och bestämmelser
skola tillämpas även å dylika avlöningar å den nya staten, dels
medgiva, att föreståndare och skogsrättare må för ålderstillägg enligt
den nya staten tillgodoräkna sig ordinarie tjänstetid i motsvarande befattning
å nuvarande stat, dels ock höja ordinarie anslaget till den
lägre skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet från
120,000 kronor med 58,000 kronor till 178,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sidan 253—268 i statsrådsprotokollet.
Enligt beslut av 1917 års riksdag uppfördes i riksstaten ett ordinarie
anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i
allmänhet till belopp av 110,000 kronor. Vid 1918 års lagtima riksdag
höjdes anslaget till 120,000 kronor och beräknades sålunda:
Statens skogsskolor .............................................................. kronor 79,600
Den enskilda skogsundervisningen .......................... » 1,000
Kolarskolan vid Hällnäs .......... » 1,000
» » Bisp gården .................................................. » 1,000
Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition ............... » 37,400
Summa kronor 120,000.
Den sista posten har beräknats sålunda:
till underhåll av skogsskolornas byggnader........................ kronor 25,000
» svenska skogsvårdsföreningen för utgivande av dess
tidskrift .............................................................................. » 4,000
Specialunder8ökningar
rörande de
norrländska
skogarnas föryngring.
(extra anslag.)
[83.]
Den lägre
skogsundervisningen
och
skogshushållning
i allmänhet.
(ordinarie anslag.
)
[84.]
86
Jordbruksutskottets utlåtande iVV 9 A.
Utskottet.
till svenska skogsvårdsföreningen för utgivande av tidskriften
Skogen ............................................................ kronor 1,500
» Norrlands skogsvårdsförbund för stödjande av dess
verksamhet........................................................................ » 3,000
» oförutsedda och diverse ändamål ..................................... » 3,900
Summa kronor 37,400.
Den år 1917 fastställda staten för statens skogsskolor med däri
enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag vidtagen ändring är av följande
utseende:
Lön
Tjänst-
göringspen-
Summa
kronor
ningar
kronor
kronor
1 föreståndare.........................................................
2,000
1,400
3,400
7 » .........................................................
14,000
9,800
23,800
1 skogsrättare.........................................................
700
700
1,400
7 » .........................................................
4,900
4,900
9,800
Expens- och underhållsmedel, 1,400 kronor till varje
skola ..................................................................
11,200
98 stipendier å 300 kronor, att fördelas mellan samtliga
åtta skolor efter Kungl. Maj:ts beprövande ............
_
_
29,400
Respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Kungl.
Maj:ts beprövande ................................................
-
600
Summa
—
—
79,600
Anm. 1. Föreståndare och. skogsrftttare åtnjuta därjämte fri bostad och vedbrand.
Anm. 2. För föreståndare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor.
Anm. 3. För skogsrättare kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.
Det nu föreliggande förslaget innebär först en höjning av skogsskoleföreståndarnas
avlöningsförmåner i överensstämmelse med vad statsmakterna
redan förlidet år beslutat beträffande revirförvaltarna eller med
900 kronor till 4,300 kronor ävensom en höjning av skogsrättarnas i
ordinarie staten för skogsskolorna upptagna avlöning om 1,400 kronor
till 2,100 kronor, varjämte föreslås, att till sistnämnda befattningshavare
nu utgående ålderstillägg höjes med 100 kronor eller till 200
kronor. Detta föranleder en ökning från och med er 1920 av nämnda
stat med sammanlagt 12,800 kronor. För att nämnda avlöningsförbättring
skall kunna komma dessa befattningshavare till del från samma
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
87
tidpunkt, från vilken skogsstatspersonalens utgår eller från och med innevarande
år, föreslås jämväl för ändamålet tilläggsanslag för år 1919.
Med hänsyn till att skogsrättarna av 1918 års lagtima riksdag beviljats
tillfällig löneförbättring av 400 kronor, inskränker sig den effektiva
skillnaden i avlöningen för dessa till 300 kronor, vadan det erforderliga
tilläggsanslaget för de nu i verksamhet varande sju skogsskolorna beräknats
till 7 x 900 + 7 x 300 = 8,400 kronor.
Vidare har förslag framställts om vissa förändringar beträffande
skogsskolornas nuvarande organisation. Härvid är först att märka, att
antalet stipendier vid dessa, vilka för närvarande utgå med endast 65
procent i förhållande till elevantalet, nu föreslås böra utgå till samtliga
elever. Denna förändring har ansetts böra genomföras redan från och
med innevarande år. Då nuvarande antalet elever uppgår till 130 men
stipendierna blott till 98 stycken å 300 kronor, erfordras ett tilläggsanslagför
detta år av 9,600 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, har en ökning av
den nuvarande lärarpersonalen visat sig vara av behovet påkallad. Med
hänsyn härtill har föreslagits inrättande av en assistentbefattning och
en extra skogsrättarbefattning vid en var av skogsskolorna. Då assistenten
enligt förslaget skulle avlönas av medel från domänfonden, enär
hans anställande finge anses huvudsakligen vara betingat av föreståndarens
arbete med skötseln av skolreviret, berör frågan om hans avlöning
icke nu ifrågavarande anslag. För den extra skogsrättaren föreslås ett
arvode av 1,600 kronor jämte såsom för såväl föreståndare som skogsrättare
fri bostad och vedbrand. Härav föranledes en vtterligare ökning
i staten med 12,800 kronor.
I de nuvarande expens- och underhållsmedel av 1,400 kronor för
varje skola — vartill emellertid av 1918 års lagtima riksdag beviljats å
tilläggsstat för år 1918 tillskott med 600 kronor — ifrågasattes nu en
förhöjning till 3,000 kronor. Härav äro 900 kronor avsedda till avlönande
av en gårdskarl, varav behov ansetts föreligga. Ökningen i
övrigt är förorsakad av den allmänna prisstegringen. Staten ökas härigenom
med ytterligare 12,800 kronor. För år 1919 föreslås ett tilläggsanslag
för ändamålet av tillhopa 4,900 kronor.
För anordnande av bostäder för de nya assistenterna och extra
skogsrättarna har Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 150,000 kronor
varav 70,000 för år 1919 och 80,000 för år 1920.
Då med inrättande av den redan av statsmakterna beslutade åttonde
skogsskolan vid Haddebo på grund av de starkt stegrade byggnadskostnaderna
ansetts böra tills vidare anstå, har förslag framställts att
provisoriskt anordna en skogsskola vid Baggå i Västmanland. Vid denna
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
skola skulle plats beredas för 17 lärjungar. Vid Hällnäs skogsskola
skulle i samband härmed elevantalet ökas från 14 till 17. Anläggningskostnaderna
hava beräknats till 3,000 kronor, varjämte ett belopp av
7,000 kronor avsetts för anskaffning av möbler m. m. Dessa belopp
hava föreslagits att utgå för år 1919.
Den nya skolan skall enligt förslaget träda i verksamhet redan
den 1 oktober 1919 samt föreståndaren utnämnes redan från den 1
september. Med hänsyn härtill och då såsom departementschefen också
framhållit de för den åttonde skogsskolan för år 1919 avsedda, i staten
upptagna medel icke torde kunna användas på annat sätt än staten
angiver, har till förhöjd avlöning till föreståndaren beräknats 300 kronor,
utgörande den på tredjedels år belöpande delen av den föreslagna avlöningsförhöjningen
å 900 kronor. För samma ändamål har beträffande
skogsrättaren beräknats 75 kronor eller en fjärdedel av den på sista
kvartalet belöpande avlöniugsskillnaden 300 kronor. För extra skogsrättaren
har avlöning däremot icke ansetts behövlig förrän år 1920. Till
stipendiemedel för de vid Baggå och Hällnäs tillkommande 20 eleverna
har föreslagits 20 ^30Q = 1,500 kronor. Sistnämnda tre belopp borde
beviljas för år 1919.
Det framlagda förslaget till ny stat för statens skogsskolor att
tillämpas från och med år 1920 är av följande utseende:
Lön
kronor
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
kronor
Summa
kronor
1 föreståndare.......................................
2,400
1,900
4,300
1 Efter 5 år kan lönen hö-
7 » .......................................
16,800
13,300
30,100
| jas med 400 kronor.
1 skogsrättare.......................................
1,100
1,000
2,100
''t Efter 5 år kan lönen hö-j
[ jas med 200 kronor och!
7 » .......................................
7.700
7,000
14,700
( efter ytterligare 5 år lika- J ledes med 200 kronor.
1 extra skogsrättare, arvode ..................
—
—
1,600
7 » » » ..................
—
—
11,200
Expens- och underhållsmedel, 3,000 kronor
till varje skola ..............................
—
—
24,000
i
150 stipendier å 300 kronor, att fördelas
45,000
efter Kungl. Maj:ts beprövande.........
Respenningar åt skogsrättare att fördelas
efter Kungl. Maj:ts beprövande.....—
Summa
600
—
—
—
133,600
■ 1
Anm. Föreståndare, skogsrättare ock extra skogsxättare åtnjuta dessutom fri bostad
jämte bränsle.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr DA.
89
De å tilläggsstat för innevarande år begärda anslagen utgöras —
förutom 70,000 kronor till arbeten för bostäder åt assistenter och extra
skogsrättare vid 7 skolor — av:
Avlöningsskillnad för 7 föreståndare och 7 skogsrättare kronor 8,400
Ökade expens- och underhållsmedel för 7 skogsskolor... » 4,900
32 stipendier å 300 kronor åt elever vid nuvarande 7
skolor ................................................................................. » 9,600
Ändringsarbeten å byggnad vid Dagga............................. » 3,000
Möbler och sängutredning ..................................................... » 7,000
Avlöningsskillnad till föreståndare och skogsrättare vid
Baggå .............................................................................. » 375
20 stipendier för oktober—december 1919 å 75 kronor » 1,500
Summa kronor 34,775.
vilket belopp avjämnats till 34,800 kronor.
Till omförmälda bostadsbyggnader begäres såsom ovan nämnts å
extra stat för år 1920 80,000 kronor.
Vad beträffar övriga ändamål, för vilka ifrågavarande anslag är
avsett, har föreslagits, att anslagen till kolarskolorna vid Hällnäs och
Bispgården borde höjas från 1,000 till 1,500 kronor. Slutligen har
ifrågasatts en höjning av det till Kungl. Maj:ts förfogande stående be
-
loppet med 3,000 kronor eller till 40,400 kronor.
Det ordinarie anslaget har beräknats sålunda:
statens skogsskolor................................................................... kronor 133,600
den enskilda skogsundervisningen ....................................... » 1,000
kolarskolan vid Hällnäs........................................................ » 1,500
» » Bispgården................................................... » 1,500
diverse ändamål till Kung]. Maj:ts disposition ............... » 40,400
Summa kronor 178,000.
De av Kungl. Maj:t framställda förslagen biträdas av utskottet.
Departementschefens uttalande, att statens bestämmelse, att de 98
stipendierna skola fördelas mellan »samtliga åtta skolor» icke torde, då
den åttonde skolan ännu icke inrättats, böra utgöra hinder för Kungl.
Maj:t att fördela alla stipendierna å de sju skolor, som existera, föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
Rörande anslagen å extra stat och tilläggsstat kommer utskottet
att göra särskild hemställan därom.
Utskottet hemställer nu,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 12
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
att riksdagen må,
dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda staten för ståtens skogsskolor,
att tillämpas från och med år 1920, ävensom
förklara, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie
befattningar å skogsskolornas nuvarande stat
gällande villkor och bestämmelser skola tillämpas även
å dylika avlöningar å den nya staten,
dels medgiva, att föreståndare och skogsrättare
må för ålderstillägg enligt den nya staten tillgodoräkna
sig ordinarie tjänstetid i motsvarande befattning å nuvarande
stat,
dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre
skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet
från 120,000 kronor med 58,000 kronor till 178,000
kronor.
Byggnadsarbeten
vid
statens skogsskolor.
(extra anslag.)
[85.]
86:o) Under åberopande av vad utskottet i nästföregående punkt
anfört angående anslag å extra stat för bostadsbyggnader åt assistenter
och extra skogsrättare hemställer utskottet,
att riksdagen må för vissa byggnadsarbeten vid
statens skogsskolor å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 80,000 kronor.
^skoiar^vid3'' 87:o) Under punkt 86 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att till
Kloten. fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1920 anvisa ett företrä
anslag.) slagsanslag, högst, 27,250 kronor.
[86.] Till en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor
utgångna lärjungar har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje
av åren 1917, 1918 och 1919. Det för innevarande år anvisade anslaget
utgör 15,700 kronor och är avsett att utgå enligt följande statförslag:
Föreståndare, arvode l)............................. kronor 4,000
Assistent, » *).............................. )> 3,000
Repetitör, » '')............................. » 2,000
Stipendier, 10 å 300 .............................. » 3,000
Expenser och underhåll2)........................ » 3,700.
Summa kronor 15,700.
*) Jämte fri bostad och vedbrand.
*) Därav 900 kronor till arvode åt gårdskarl
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
91
Ifrågavarande framställning avser att bereda lärarpersonalen vid fortsättningsskolan
vid Kloten samma provisoriska löneförbättring, som från och
med 1919 ägt ram för skogsstatens personal och som utskottet här ovan
under punkt 85 tillstyrkt beträffande lärarpersonalen vid statens skogsskolor.
Den härav föranledda ökningen uppgår till 900 + 600 = 1,500
kronor. Vidare föreslås här, att stipendier böra från och med 1919
utgå till samtliga lärjungar vid fortsätta!ngsskolan i likhet med vad
Kung!. Maj:t föreslagit och utskottet tillstyrkt beträffande statens skogsskolor.
Då för närvarande endast 10 stipendier å 300 kronor utgå och
elevantalet är 15, erfordras ytterligare belopp av 1,500 kronor för såväl
år 1919 som år 1920. Slutligen ifrågasättas en höjning från och med
år 1919 av expens- och underhållsmedlen med 1,800 kronor, varjämte
föreslås ett belopp av 6,750 kronor till vissa i statsrådsprotokollet
angivna byggnads- och reparationskostnader samt till anskaffande av
kap- och klyvverk med motor.
De begärda anslagen fördela sig på åren 1919 och 1920 sålunda:
För år 1919
För år 1920
Föreståndare, arvode........................
900
4,900
Assistent, » .......................
Repetitör ............................................
600
3,600
—
2,000
Stipendier.............................................
1,500
4,500
Expenser och underhåll ..................
1,800
5,500
Byggnadsarbeten m. m..................
—
6,750
Summa kronor
4,800
27,250.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de föreslagna anslagsbeloppen.
Beträffande anslagen för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till fortsättningsskolan vid Kloten
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 27,250 kronor.
88:o) Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken från 200,000 kronor med 300,000 kronor till 500,000
kronor.
För bekostande av domänfondens utgifter för den skogsstaten
Utskottet.
Tillsyn å enskildas
skogar
i lappmarkerna
och
Surna socken.
(ordinarie
anslag.)
[87.]
92
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Tillsyn å enskildas
skogar
iVästerbottens
och Norrbottens
läns kustland.
(ordinarie
anslag.)
[88.]
Utskottet.
Skogsvård å
enskildas skogar
i Väster
-
åliggande tillsyn över de skogar, som äro underkastade förordningen
den 16 juni 1915 angående utsyning å viss skog inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker med flera områden, finnes uppfört ett
ordinarie anslag av 200,000 kronor.
Anslagsökningen är huvudsakligen betingad av ökade avlöningsoch
arvodeskostnader för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.
Framställningen ger icke anledning till någon utskottets erinran,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget för tillsyn
å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna
socken från 200,000 kronor med 300,000 kronor till
500,000 kronor.
89:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland från 130,000 kronor med 217,000 kronor
till 347,000 kronor.
Av motsvarande anledning, som legat till grund för det under
nästföregående punkt om förmälda anslag, finnes även uppfört ett ordinarie
anslag av 130,000 kronor för ersättning till domänfonden för tillsyn
å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
varjämte på grund av tillfälligt stegrade utgifter ett extra anslag å
80,000 kronor anvisats för samma ändamål för år 1919.
I likhet med under nästföregående punkt omförmälda anslagsökningär
även den nu ifrågavarande betingad av ökade avlönings- och arvodeskostnader
för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget för
tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
läns kustland från 130,000 kronor med 217,000
kronor till 347,000 kronor.
90:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda
framställning hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
93
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1918 och 1919 för främjande av skogsvård å
enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län
samt Sårna socken med Idre kapellag å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor,
att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande
hushållningssällskap under förutsättning, att
landsting och hushållningssällskap tillsammans eller
ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp,
motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt
under villkor, dels att anslag från sålunda av statsmedel
och från orten anvisade medel icke må utgå
till bolag, dels och att vederbörande hushållningssällskap
skall vara skyldigt att efter årets utgång till
vederbörande länsstyrelse avgiva redogörelse över
användningen av samtliga för ändamålet erhållna
bidrag.
91:o) Under punkt 90 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för skogsodlingens befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens
och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i män av tillgång tilldelas
skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må
till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än det, varmed
landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller ettdera av dem
till ändamålet bidragit.
För vart och ett av åren 1897—1919 har riksdagen beviljat anslag
på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes
vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till
90,000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande
av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
län samt Särna socken med Idre kapellag.
Anslagets belopp för år 1919 är 90,000 kronor.
Av tillgängliga statistiska uppgifter har utskottet inhämtat, att
skogsvårdsstyrelsernas överskottsmedel den 31 december 1917 utgjorde
sammanlagt i runt tal 2,170,000 kronor, utgörande, om skogsvårdsstyrelserna
i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, beträffande
bottens och
Norrbottens
län samt
Särna socken
med Idre
kapellag.
(extra anslag.)
[89.1
Skogsodlingens
befrämjande.
(extra anslag.)
[90.]
Utskottet.
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr it A.
vilka inkomster ocli utgifter synas hava tagit ut varandra, icke medräknas,
för skogsvårdsstyrelse i medeltal 114,000 kronor, varierande
mellan i runda tal 39,000 och 317,000 kronor. Vidare ger statistiken
vid handen, att de skogsvårdsstyrelserna tilldelade skogsvårdsavgiftsmedel
under år 1917 uppgått till sammanlagt i runt tal 1,320,000 kronor
eller i medeltal 60,000 kronor per skogsvårdsstyrelse, varierande mellan
i runda tal 12,000 och 139,000 kronor.
I betraktande av nu nämnda förhållanden torde med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida särskilt bidrag för skogsodlingens befrämjande
bör utgå till alla skogsvårdsstyrelser oberoende av beloppet av de skogsvårdsavgifter,
de uppbära. Utskottet förbiser härvid icke, att anslagets
utgående är beroende på motsvarande bidrags erhållande från vederbörande
landsting eller hushållningssällskap. Det vill nämligen synas utskottet,
som om åtminstone vissa av skogsvårdsstyrelserna med hänsyn till de
ekonomiska resurser, på grund av inflytande skogsvårdsavgifter, med
vilka dessa numera torde vara utrustade, skulle vara i stånd att utan
hjälp av statsmedel i önskvärd omfattning verka för skogsodlingens
främjande. Då emellertid utskottet anser ifrågavarande spörsmål böra
bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande, har utskottet icke nu velat
ifrågasätta anslagets indragning eller någon sänkning däri.
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918 och 1919 för skogsodlingens befrämjande inom
andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län
samt Sårna socken med Idre kapellag'' å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån
av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting
eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat
bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må till
någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än
det, varmed landstinget och hushållningssällskapet
tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.
Skogsvårds- 92:6) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
styrelsernas g y gjorda framställning hemställer utskottet,
verksamhet. °
(extra anslag.)
[91.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr !) A.
95
att riksdagen må i likhot med vad som skett
för åren 1910—1919 såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelseruas
verksamhet å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 67,500 kronor.
Xiantmätcriväsciulet.
93:o) Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i Lantmäteriavbidan
på den proposition angående de under rubriken lantmäteriväsen- väsendetdet
i riksstaten ingående anslag, som Kungl. Maj:t må komma att av- K*!?.].0*)
låta till riksdagen, för detta ändamål beräkna anslag dels å ordinarie [92 ]
stat till belopp av 1,713,100 kronor, dels ock å extra stat för år 1920
till belopp av 156,800 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
94:o) Under punkt 93 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för skifteslagsindelning
i vissa delar av Kopparbergs län, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920
beräkna ett anslag av 80,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
Åtgärder för
skift esl i g sindelning
i vissa
delar av Kopparbergs
län.
(extra anslag.)
[93.]
anmäla.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Riket» allmänna
kartverk.
(ordinarie
anslag.)
[94.]
Utskottet.
Rikets allmänna kartverk.
95:o) Under punkt 94 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i avlöningsstaten för rikets allmänna
kartverk, att avlöningarna åt de i staten uppförda kvinnliga
ritarna upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
denna dag för kvinnliga biträden av andra graden föreslagna
belopp,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare avlöningsstatens
slutsumma kommer att höjas från 222,700 kronor med 4,400 kronor till
227,100 kronor, _ .
dels ock vid bifall härtill höja bestämda anslaget till rikets allmänna
kartverk från 206,445 kronor med 4,400 kronor till 210,84o
kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 här ovan anfört
beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda
under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden
får utskottet hemställa,
att riksdagen må
dels från och med år 192Ö bestämma avlöningarna
för de å staten för rikets allmänna kartverk uppförda
kvinnliga ritarna ävensom villkoren för avlöningarnas
åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad riksdagen
innevarande år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk
och myndigheter, uppförda under andra—
åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna i andra graden,
till följd varav och på grund tillika av 1918
års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare avlöningsstatens slutsumma
kommer att höjas från 222,700 kronor med 4,400
kronor till 227,i00 kronor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
97
dels ock vid bifall härtill höja bestämda anslaget
till rikets allmänna kartverk från 206,445 kronor med
4,400 kronor till 210,845 kronor.
På grund härav komma de under anslagstiteln »rikets allmänna
kartverk» å ordinarie stat upptagna anslag att utgöras av:
avlöningar, bestämt anslag .................. kronor 210,845
ålderstillägg, förslagsanslag................. » 29,455
kartarbeten m. m., reservationsanslag » ’201,800
Summa kronor 442,100.
96.o) Linder punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Diverse behov
för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år 1920 wmännakart
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor. m "”rfc.°r"
Jämte det riksdagen ar 1918 godkände nya stater för rikets all- (extra anslag.)
manna kartverk, samt höjde de ordinarie anslagen till detta verk, an- L950
visade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för år 1919
ett reservationsanslag av 16,000 kronor för diverse behov vid kartverket.
Enligt statsrådsprotokollet vid propositionen i ämnet, nr 373, var
detta extra anslag beräknat sålunda:
ökade resekostnader vid den geodetiska avdelningen kronor
» » » » ekonomiska » »
® » » » topografiska » »
Biträde vid topografiska avdelningen för tillsyn och
vård av förråd av kartor m. m.............................. »
ökade bränslekostnader ......................................... »
3,000: —
5,000: —
4,000: —
2,000: —
2,<>00: —
Summa kronor 16,000
Anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,000 kronor, är betingad vtsiettet.
av de höjningar i biljettpris och skjutstaxor, som ägt rum sedan detta
anslag i fjol bestämdes. Den begäres för såväl år 1919 som år 1920.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran.
Beträffande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan därom.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.)
13
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
. Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för diverse behov vid rikets
allmänna kartverk å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 20,000 kronor.
Namngransk- 97:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 96
ning. gjorda framställning hemställer utskottet,
(extra anslag.)
[96.] '' att riksdagen må i likhet med vad under en
följd av år ägt rum till bestridande av kostnader för
namngranskning för rikets allmänna kartverks behov
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
3,000 kronor.
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
Sveriges 98:6) Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
undersökntn godkänna sådan ändring i staten för Sveriges geologiska undersökning,
(■ordinarie ^ att anslagsposten till extra geologer och andra biträden samt vikariatsansiag.
) ersättning höjes från 14,000 kronor med 6,000 kronor till 20,000 kronor,
[97.] till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut
angående avlöningsföibättring för vaktmästare statens slutsumma kommer
att höjas från 101,780 kronor med 7,200 kronor, till 108,980 kronor,
dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till Sveriges geologiska
•undersökning från 101,530 kronor med 7,200 kronor till 108,730 kronor.
Staten för Sveriges geologiska undersökning slutar på 101,780
.• . ; kronor.’ På grund av bostadsavdrag för en vaktmästare utgår det ordinarie
anslaget med allenast 101,530 kronor. Vaktmästarnas avlöningar
hava genom 1918 års lagtima riksdags beslut höjts med tillhopa
1,200 kronor.
I staten finnes upptagen en post av 14,000 kronor till extra geologer
och andra biträden samt vikariatsersättning.
; • Efter att hava återgivet en av geologiska undersökningen gjord
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
99
framställning om förhöjning av sistnämnda anslagspost liar departementschefen
för egen del i ärendet anfört följande:
»Av den nu lämnade utredningen framgår, att ifrågavarande
anslagspost sedan flera år måst i så hög grad tagas i anspråk för avlönande
av vissa andra fast anställda biträden, att den blivit allt otillräckligare
att även lämna tillgång till anställande av extra geologer.
Därest från och med år 1919 vissa såsom nödvändiga befunna arvodesökningar
medgivas åt nyssnämnda mera fast anställda biträden, blir sagda
missförhållande ännu mer framträdande och anslaget skulle icke ens
kunna lämna medel till vikariatsersättningar.
Undersökaing;en har med styrka framhållit, att någon inskränkning
i biträdenas antal icke kan ske utan allvarlig skada för undersökningens
verksamhet. De hittills till de fasta biträdena utbetalda arvodena torde
icke tåla någon minskning. Tvärtom har nu i flera fall ökning ifrågasatts
från och med år 1919. Dessa ökningar åsyfta till viss del
att ställa denna extra personals avlöningar i bättre förhållande till de avlöningar,
som på senare tid beviljats åt jämförliga ordinarie befattningshavare.
Så till vida synes mot förslaget ej vara annat att erinra än
att vissa förhöjningar synas vara alltför högt tilltagna. Andra förhöjningar
synas däremot hava naturen av ålderstillägg, vilken omständighet
icke bör öva inverkan på beloppet av anslagspostens belopp. Med
hänsyn härtill kan jag icke finna större höjning än med 2,000 kronor
böra ske för att motväga de arvodesförhöjningar, som nu må finnas
böra vidtagas.
Såsom nyss framhållits, har emellertid redan förut anslaget visat
sig icke kunna lämna tillgång till anställande av vetenskapligt bildad
personal för vikariat och annan extra tjänstgöring i den utsträckning,
som ursprungligen avsetts. Härtill hade nämligen beräknats ett belopp
av 7,000 kronor, men redan under år 1918 hava allenast 3,000 kronor
kunnat avses härtill, utgörande knappt behovet enbart av vikariatsersättningar.
Jag får på grund härav biträda förslaget, att av denna anledning
anslagsposten må ökas med 4,000 kronor. Inalles blir alltså
ökningen 6,000 kronor.
Med tillägg av förberörda ökning i vaktmästararvodena blir statens
och anslagets ökning sammanlagt 7,200 kronor.
Då de avsedda arvodesförhöjningarna synas böra medgivas redan
för år 1919 samt någon ökning i de för extra geologer och vikariatsersättningar
avsedda medlen torde vara redan under detta år oundviklig,
tillstyrker jag anslag å tilläggsstat å tillhopa 3,000 kronor för detta
ändamål. Jag skall göra särskild hemställan härom.»
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Fältarbeten
m. m.
(extra anslag.)
[98.]
Förslaget föranleder ingen utskottets erinran. Beträdande tilläggsanslaget
för år 1919 kommer utskottet att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu
att riksdagen må,
dels godkänna sådan ändring i staten för Sveriges
geologiska undersökning, att anslagsposten till extra
geologer och andra biträden samt vikariatsersättning
höjes från 14,000 kronor med 6,000 kronor till 20,000
kronor,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från
101,780 kronor med 7,200 kronor till 108,980 kronor,
dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget
till Sveriges geologiska undersökning från 101,530
kronor med 7,200 kronor till 108,730 kronor.
99:o) Under punkt 98 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 92,500 kronor.
Det å extra stat utgående anslaget till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. anvisades för vartdera av åren 1917 och 1918
med ett belopp av 40,500 kronor. På framställning av Kungl. Maj:t
anvisade 1918 års lagtima riksdag till s imma ändamål för år 1919 ett
anslag av 72,700 kronor, enligt följande beräkning:
Rese- och traktamentsersättning............................................ kronor 43,000
Inköp av materiel ...................................................................... » 2,500
Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ..................... » 7,200
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ......... » 20,000
Summa kronor 72,700.
Förhöjningen i jämförelse med det av 1917 års riksdag för år
1918 beviljade anslaget motiverades med de inträdda förhöjningarna å
ångbåts- och järnvägsbiljetter, de i utsikt ställda och sedermera i kraft
trädda förhöjningarna av dagtraktamentena under resor, höjning av
hantlangarlöner, prisstegringen å för fältarbetena nödig materiel, de år
1917 inträdda förhöjningarna för kart- och boktryck, nödvändigheten
att förbättra extrageologernas ställning genom att uppflytta dem till
fjärde klassen i resereglementet samt slutligen nödvändigheten att anställa
två extra tjänstemän för kartarbetenas påskyndande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
101
Då vissa av dessa förhållanden gjorde sig gällande redan under
år 1918, begärdes och anvisades å tilläggsstat för detta år ett anslag
å 12,700 kronor, vadan de för år 1918 tillgängliga medlen uppgingo
till 53,200 kronor.
Den nu föreslagna anslagsökningen, 19,800 kronor, fördelar sig
sålunda:
Rese- och traktamentsersättning......................................... kronor 9,300
Inköp och underhåll av materiel............................................ » 500
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ......... » 10,000
Summa kronor 19,800.
Ökningarna äro föranledda av väsentlig höjning i maximiskjutslegan
inom flertalet län och ökade biljettpriser ävensom av den allmänna
prisstegringen.
Samma belopp har av departementschefen ansetts erforderligt
jämväl såsom tilläggsanslag för innevarande år. Härtill återkommer
utskottet i särskilt utlåtande.
Utskottet har ingen erinran att göra mot de begärda anslagen.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. å extra stat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 92,500 kronor.
100:o) Under punkt 99 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Å Sveriges geologiska undersöknings ordinarie stat finnes uppförd
en anslagspost å 10,000 kronor till expenser.
För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,
som förorsakas av undersökningens inflyttning i de nya lokalerna vid
Frescati, har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje av åren
1914—1919. För vart och ett av åren 1915—1917 uppgick detta anslag
till 8,800 kronor.
För år 1916 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris
å bränsle m. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Till täckande av denna
brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid
1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917
Utskottet.
Ökade medel
till expenser.
(extra anslag.)
[99.]
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet
Inredningsarbeten
m. m.
i Sveriges
geologiska
undersöknings
lokaler.
(extra anslag.
[100.]
Utskottet.
och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola
komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.
På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att
till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst, 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter
under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.
Detta bifölls av riksdagen. För åren 1917 och 1918 blev alltså härtill
disponibelt ett belopp av 13,800 kronor för vartdera året.
För år 1919 har anslaget, huvudsakligen på grund av stegrade
bränsleutgifter, höjts till 17,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 291—293).
Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 8,000 kronor
och ifrågasattes därjämte ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp,
ökningen är huvudsakligast föranledd av stegrade omkostnader för
värme. I övrigt hänför densamma sig till kostnader för reugöring och
städning, elektrisk ström, telefon, skriv- och ritmateriel, diverse förbrukuingsartiklar
samt inbindning av böcker.
Behovet av de begärda auslagsbeloppen synes ådagalagt genom
utredningen i ärendet. Rörande tilläggsanslaget för år 1919 kommer
utskottet att göra särskild hemställan. Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till expenser för Sveriges geologiska
undersökning å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
101:o) Under punkt 100 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till inredningsarbeten och anskaffning av möbler i Sveriges geologiska
undersöknings lokaler anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 293—295).
Ifrågavarande framställning avser beredande i geologiska undersöknings
byggnad vid Frescati genom vissa ändringsarbeten av erforderligt
arbetsutrymme för extrageologerna och tillfälliga arbetskrafter under
byråarbeteua ävensom anskaffande av inredning härtill. Dessa kostnader
hava av departementschefen beräknats till 20,000 kronor, vilken kostnad
denne ansett böra fördelas på de bägge åren 1919 och 1920 med 10,000
kronor vartdera året.
Då enligt vad utredningen ger vid handen verkligt behov före
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
103
ligger av de ifrågasatta byggnadsarbetena och anskaffningarna, biträder
utskottet förslaget ifråga.
Rörande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till inredningsarbeten och an-,
skaffning av möbler i Sveriges geologiska undersöknings
lokaler anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
102) Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anställande av en vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings
museum å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,865
kronor.
Vid Sveriges geologiska undersökning finnas för närvarande å
ordinarie stat uppförda en förste vaktmästare och två vaktmästare med
för sådana befattningshavare i allmänhet bestämda avlöningar. Enligt
riksdagens beslut år 1918 har till dessa vaktmästare beviljats avlöningsförbättring
från och med år 1919, så att avlöningen numera utgör för
den förstnämnde 1,900 kronor och för en var av de båda övriga
1,600 kronor, i vartdera fallet jämte tre ålderstillägg å 100 kronor.
Utom nu nämnda vaktmästare finnes för närvarande vid själva
undersökningen, ej vid museet, inrättad en preparatorsbefattning med
ett arvode av 2,000 kronor från det å undersökningens ordinarie stat
uppförda anslaget å 14,000 kronor till extra geologer och andra biträden
samt vikariatsersättning.
(Statsrådsprotokollet sid. 295-—297.)
Av utredningen i ärendet framgår, att den föreslagne nye befattningshavaren,
av vilken behov torde förefinnas, skulle i avlöningshänseende
likställas med vissa vaktmästare vid vetenskapliga institutioner,
s. k. institutionsvaktmästare och avlöningen följaktligen utgå med 1,900
kronor, minskat med ett mot pensionsavgift för ordinarie befattningshavare
svarande belopp, eller till 1,865 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer följaktligen,
att riksdagen må för anställande av en vaktmästare
vid Sveriges geologiska undersöknings museum
Vaktmästare
vid Sveriges
geologiska
undersöknings
museum.
(extra anslag.)
'' [101.]
Utskottet.
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
1,865 kronor.
Praktiskt- 103:o) Under punkt 102 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
9denolninunl för fullföljande av den genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
Jämtlands och anordnade praktiskt-geologiska undersökningen av fjälltrakterna i nordFas<e^,
en*’ligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för
(extra anslag) utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1920 an
[102.
] visa reservationsanslag av 8,500 kronor.
Till anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
av en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste
delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning
av därvarande malm förekomster, har riksdagen på Kungl. Maj:ts
förslag anvisat reservationsanslag av 14,000 kronor å tilläggsstat, för
år 1918 och av 6,500 kronor å extra stat för år 1919. Enligt den
vid fjolårets statsverksproposition framlagda utredning beräknades kostnaden
till inalles 27,000 kronor, varav 6,500 kronor nu skulle återstå
att anvisa för år 1920.
utskottet. Nu begäres för utförande av ifrågavarande undersökningsarbeten
på grund av inträdda prisstegringar dels för år 1920 ett med 2,000
kronor förhöjt belopp, dels ock för år 1919 ett tilläggsanslag å nämnda
belopp. Härjämte ifrågasattes, i betraktande att dessa undersökningar,
enligt vad framgår av statsrådsprotokollet, ådagalagt befintligheten av
malmförekomster, vilka möjligen vid närmare undersökning kunna visa
sig vara av större betydelse, att eu noggrannare undersökning av dem
ofördröjligen sker. Härför har beräknats ett belopp av 58,000 kronor,
som ansetts böra utgå för 1919.
Förslaget föranleder icke någon erinran från utskottets sida.
Beträffande anslagsbeloppet för år 1919, tillhopa 60,000 kronor,
kommer utskottet att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för fullföljande av den genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg anordnade
praktiskt-geologiska undersökningen av fjälltrakterna
i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens
län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster,
å extra stat lör år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 8,500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
105
104:o) Under punkt 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i staten för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att avlöningarna till de å staten uppförda kvinnliga
biträdena upptagas med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
denna dag föreslagna belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918
års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare
statens slutsumma kommer att höjas från 94,700 kronor med 4,800
kronor till 99,500 kronor, dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget
till avlöningar vid ifrågavarande anstalt från 94,700 kronor med 4,800
kronor till 99,500 kronor, dels ock höja det under denna anslagstitel
upptagna reservationsanslaget till arvoden åt observatörer från 35,000
kronor med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
Stat för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt antogs av 1918
års lagtima riksdag, slutande å 94,700 kronor. Det ordinarie anslaget
till denna anstalt har följande uppställning:
bestämt anslag:
till avlöningar ............................................ kronor 94,700
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer.................. kronor 35,000
» expenser ........................................... » 8,000
Summa kronor 137,700.
Med anledning av riksdagens beslut angående inrättande från och
med år 1919 av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt fastställde
Kungl. Maj:t den 11 juli 1918 stat för anstalten. Den 13 september 1918
erhöll chefen för jordbruksdepartementet Kungl. Maj:ts bemyndigande att
tillkalla särskilda sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande
av förslag beträffande förläggande till Göteborg av en avdelning av omförmälda
anstalt. Den 29 oktober 1918 utfärdades instruktion för anstalten.
Den 8 november 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt en interimsstyrelse, bestående
av de verkchefer, som enligt instruktionen skulle vara självskrivna
ledamöter i styrelsen, att vidtaga erforderliga åtgärder för att anstalten
skulle med ingången av år 1919 träda i verksamhet samt anbefallde
denna interimsstyrelse att inkomma med förslag till de anslagsäskanden,
som ansåges böra göras hos 1919 års riksdag. Sedan ledamöter i styrelsen
utsetts av vetenskapsakademien och av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen, samt förslag å de två ledamöter, som skola
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 14
Statens
meteorologisk
hydrografiska
anstalt.
(ordinarie
anslag.)
nos.i
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Vtuhottd.
utses av Kungl. Maj:t, på anmodan inkommit från hushållningssällskapens
ombud, svenska teknologföreningen, svenska vattenkraftföreningen
och Sveriges allmänna sjöfartsförening, utsåg Kungl. Magt den 13 december
1918 två ledamöter i sagda styrelse och förordnade tillika, med
återkallande av interimsstvrelsens uppdrag, att styrelsen omedelbart
skulle träda i funktion.
Ifrågavarande framställning avser dels en höjning av statens belopp
med 4,800 kronor, beroende dels på ifrågasatt reglering av de kvinnliga
biträdenas avlöningar dels ock på att den av fjolårets lagtima riksdagbeslutade
löneförbättringen för vaktmästare nu jämväl bör införas i
staten. Motsvarande ökning erfordras i det bestämda anslaget. Vidare
föreslås en höjning i observatörernas arvoden med 300 kronor, vilket
medför eu ökad utgift av 1,900 kronor. Dessutom beräknas ett belopp
av 3,100 kronor till gratifikationer samt arvodestillägg för speciellt svåra
observationsförhållanden och för att möjliggöra överförande av frivilliga
stationer till avlönade. Reservationsanslaget bör således ökas med tillhopa
5,000 kronor.
Mot vad sålunda föreslagits beträffande höjning av observatörernas
arvoden m. m. har utskottet intet att erinra.
Under hänvisning tillika till vad utskottet anfört under punkt 1
här ovan angående lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden
får utskottet hemställa,
att riksdagen må
dels från och med år 1920 bestämma avlöningarna
vid de å staten för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt uppförda kvinnliga biträdena ävensom
villkoren för avlöningarnas åtnjutande m. m. i överensstämmelse
med vad riksdagen innevarande år beslutat
i fråga om de hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga
ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna,
i följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöniugsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas
från 94,700 kronor med 4,800 kronor till 99,500 kronor,
dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget
Jordbruksutskottets attalnndr Nr !) A.
107
till avlöningar vid ifrågavarande anstalt från 94,700
kronor med 4,800 kronor till 99,500 kronor,
dels ock höja det under denna anslagstitel upptagna
reservationsanslaget till arvoden åt observatörer
från 35,000 kronor med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
Vid bifall till dessa förslag kommer .ordinarie anslaget till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt att upptagas sålunda:
bestämt anslag:
till avlöningar....................................................................... kronor 99,500
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer................................................... » 40,000
» expenser.......................................................................... » 8,000
Summa kronor 147,500.
105:o) Under punkt 104 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
har å extra stat för år 1919 anvisats ett anslag av 63,200 kronor.
Detta anslagsbelopp har grundat sig på följande beräkning:
Utvidgad väderlekstjänst........................... kronor 20,200
Resekostnader m. m................................. » 18,000
Utgivande av publikationer ................... » 16,000
Underhåll av stationer och utrustning
m. m................................. » 9,000
kronor 63,200.
Anslagsposten utvidgad väderlekstjänst, vilken numera ansetts böra
benämnas endast väderlekstjänst, har föreslagits höjd med 7,800 kronor
till 28,000 ki''onor, beroende på att den internationella utväxlingen av
väderlekstelegram nu antages komma att återupptagas i samma omfattning
som före världskriget. För utveckling och förbättring av väderleksobservationerna
medelst användning av ballonger beräknas 1,000
Diverse behov
vid statens
meteorologisk - hydrografiska
anstalt.
(extra anslag.)
[104.]
TJtskottet
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Meteorolog
iska telegram
från Färöarna
och
Island
(extra anslag.)
[105.1
kronor. På väderlekstjänsten kommer alltså ett belopp av 29,000 kronor
för år 1920. A tilläggsstat för år 1919 begäres för detta ändamål ett
anslag av 8,800 kronor. Till resekostnader m. m. föreslås ett med
3,000 kronor förhöjt belopp för åren 1919 och 1920. I de för publikationer
avsedda medlen har föreslagits en ökning av 10,000 kronor för
år 1920, varjämte samma belopp ansetts böra anslås å tilläggsstat för
år 1919. I anslaget till underhåll av stationer och utrustning m. in. har
icke föreslagits någon förändring.
De olika anslagsbeloppen kunna sammanfattas sålunda:
För år 1919. För år 1920.
Väderlekstjänst ......................................... kronor 8,800 29,000
Resekostnader in. m................................. i> 3,000 21,000
Utgivande av publikationer ................ » 10,000 26,000
Underhåll av stationer och utrustning » — 9,000
Summa kronor 21,800 85,000.
Mot de föreslagna beloppen har utskottet icke någon erinran att
göra.
Rörande anslagen för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan härom.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för diverse behov vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
106:o) Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 4,400 kronor.
Riksdagen har år 1900 för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram under tjugu års tid från
Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000 kronor. Härav ha
hittills anvisats 42,438 kronor. I anledning av uppkomna besparingar
har anvisning icke behövt ske för åren 1917 och 1918, och för år 1919
har anslaget inskränkts till 2,500 kronor. Anslaget har använts till
abonnemang å dylika telegram för 6,000 francs för år hos det store
Jordbruksutskottets utlåtande Nr it A.
109
nordiske telegraf selskab i Köpenhamn. Under krigsåren har emellertid
telegralering ej kunnat ske, utan meddelandena för sänts postledes.
Anslagets summa, som nu upptagits till ungefär samma belopp
som före kriget, föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må av det utav 1900 års riksdagför
meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 4,400 kronor.
107:o) I anslutning till Kung!. Maj:ts underpunkt 106 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag från Sverige för
år 1920 till bekostande av den internationella kommissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation av
undersökningar rörande de högre luftlagren å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 720 kronor.
108:o) Under punkt 107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser vid
•nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Till fortsättande av de sedan år 1905, först i Vassijaure och därefter
i Abisko genom en enskild naturvetenskaplig kommitté bedrivna
och bekostade meteorologiska iakttagelserna har riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslagav
3,150 kronor, varav avsetts 2,400 kronor för observatörens avlöning,
instrumentens underhåll m. m. samt 750 kronor för iakttagelsernas
bearbetning.
Av anslagsökningen, som belöper sig till 6,850 kronor, hänför
sig 840 kronor till höjning av den vid observationsstationen anställde
observatorns avlöning-, vilken nu utgår med 2,160 kronor, 450 kronor
till kostnaderna för iakttagelsernas bearbetning och 60 kronor till ut
-
Utskottet.
Undersökningar
av de
högre luftlagren.
(extra anslag.)
[106.]
Meteorologiska
iakttagelser
i
Abisko m. in.
(extra anslag.)
[107.]
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
gifterna för instrumentens underhåll. Såsom nytt anslag ingår i nämnda
belopp en summa av 5,500 kronor för iakttagelsernas publicerande.
Dessutom ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919 å 900 kronor.
Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida. Beträffande
tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nn,
att riksdagen må till fortsättande av de meteorologiska
iakttagelserna vid naturvetenskapliga stationen
i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser
vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa
å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av
10,000 kronor.
Meteorologi- 109:o) Under punkt 108 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
“''“tioner™11'' medgiva, att ett belopp av 1,750 kronor av det utav 1918
Påi~tetjAkko. års lagtima riksdag å tilläggstat för samma år anvisade anslag å 3,500
(extra anslag.) kronor till utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt
[108. j det av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda ändamål
beviljade anslag å 7,000 kronor må . användas såsom bidrag till bekostande
av tryckning av de meteorologiska observationer, som under
tiden från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918 anställts å
Pårtetjåkko;
dels ock för bestridande av ytterligare kostnader för tryckning av
berörda observationer under angivna tidrymd bevilja ett anslag av
26,250 kronor och därav å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
anvisa 8,750 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 316—319 i statsrådsprotokollet.
Sedan under åtskilliga är anslag under åttonde huvudtiteln beviljats
av riksdagen för fullföljande av professor Axel Hambergs vetenskapliga
undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde, beviljade
1916 års riksdag till fortsättande under två år från och med
juli 1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko ett anslag
av 12,000 kronor. Härav anvisades för år 1917 6,000 kronor. Av
1917 års riksdag har såsom reservationsanslag å 1918 års stat anvisats
återstoden. Aid vardera anvisningen medgavs, att 3,000 kronor, som
voro avsedda för senare delen av det löpande året, finge utgå förskottsvis.
Av 1918 års lagtima riksdag hava för dessa observationers fortsättande
anvisats dels å tilläggsstat 3,500 kronor, som voro avsedda för senare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
in
halvåret 1918, och dels å extra stat för år 1919 ett anslag av 7,000
kronor, avsett för kalenderåret 1919. Bägge anslagen anvisades såsom
reservationsanslag.
Efter att hava redogjort för en av professor Hamberg i ämnet
gjord framställning samt däröver avgivna yttranden av professorerna Ekholm
och Åkerblom ävensom av vetenskapsakademien har departementschefen
för egen del anfört följande:
"’d)ä ifrågavarande observationer måst på grund av de i professor
Hambergs skrift angivna omständigheter nedläggas i mitten av september
förra året, synes det mig vara ganska lämpligt, att de redan av riksdagen
anvisade medel, som därigenom icke komma till avsedd användning, få
anlitas för bestridande av kostnader för publicerande av resultaten av
sagda observationer. Visserligen torde det vid statsanslagens beviljande
icke varit avsett, att statsverket skulle behöva särskilt bidraga jämväl
till publicerandet, och professor Hamberg anför nu, att han själv från
början antagit, att de för Sarekundersökningarnas publicerande tillgängliga
statsanslag och andra medel skulle förslå även härtill. Tryckningskostnadernas
stegring under senare år har emellertid gjort detta omöjligt.
Om detta gäller beträffande odisponerad återstod av de redan av riksdagen
anvisade anslagen, synes det mig visserligen icke lika givet, att ytterligare
anslag för ändamålet nu bör anvisas, helst som det härtill begärda
anslaget är ganska betydande och tryckningskostnaderna nu äro högt
uppdrivna samt professor Hamberg angivit, att tryckningen komrae att
taga i anspråk ett flertal år. Då emellertid det vetenskapliga värdet
av dessa observationer blivit av auktoriteter på området vitsordat och
deras utgivande från trycket varmt anbefallt samt därtill kommer, att
den av professor Hamberg avgivna förbindelsen att av egna medel intill
visst maximibelopp bekosta tryckningskostnaderna utöver 35,000 kronor
förutsätter, att det av honom begärda anslaget oavkortat beviljas, anser
jag mig kunna biträda framställningen därom.
Då det för år 1919 anvisade anslaget å 7,000 kronor ännu icke
av Kung!. Maj:t disponerats, anser jag, att såväl detta anslag som det
nu ifrågasatta nya anslaget böra ställas till vetenskapsakademiens förfogande
för att i mån av tryckningsarbetets fortgång utanordnas till
Hamberg med 7,000 kronor under år 1919 samt därefter i poster å
8,750 kronor, vilka torde böra i mån av behov anvisas av riksdagen,
törsta posten för år 1920. Sista posten må dock icke utbetalas till
Hamberg, förrän arbetet i sin helhet föreligger färdigt i tryck. Det för
år 1918 anvisade anslaget är, som nämnt, redan av Kung!. Maj:t anvisat
till förenämnda vetenskapliga kommission.))
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Hyclrogeolo •
giska specialundersökningar.
(extra anslag)
[109.J
Utskottet.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört
och hemställer,
att riksdagen må
dels medgiva, att ett belopp av 1,750 kronor av det
utav 1918 års lagtima riksdag å tilläggsstat för samma
år anvisade anslag å 3,500 kronor till utförande av
meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt det
av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda
ändamål beviljade anslag å 7,000 kronor må
användas såsom bidrag till bekostande av tryckning
av de meteorologiska observationer, som under
tiden från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918
anställts å Pårtetjåkko;
dels ock för bestridande av ytterligare kostnader
för tryckning av berörda observationer under angivna
tidrymd bevil ja ett anslag av 26,250 kronor och därav
å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa
8,750 kronor.
110:o) Under punkt 109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den hydrografiska
undersöxningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Till de i den Irydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
ingående, genom Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska
specialundersökningarna har å extra stat för år 1919 i likhet
med för föregående år anvisats ett särskilt förslagsanslag å högst 3,000
kronor.
Förevarande framställning innebär en höjning av anslaget för år
1920 med 2,000 kronor, varjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1919
å samma belopp.
Då det nuvarande anslaget bibehållits oförändrat alltsedan år 1908,
synes utskottet i betraktande av därefter inträdda prisstegringar skäligt,
att beloppet höjes på sätt föreslagits. Ej heller har utskottet något att
erinra mot att'' åt anslaget för år 1920 gives reservationsanslags natur.
Rörande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild
hemställan härom. Utskottet hemställer nu,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr !) A.
118
att riksdagen må till utförande av bydrogeologiska
specialundersökningar för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa ä extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000
kronor.
V ctcrinärväscndct.
lll:o) Under punkt 110 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ändringar i staten för veterinärhögskolan,
som Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, i
ordinarie anslaget till nämnda högsta la beräkna en förhöjning från
187,150 kronor med 13,200 kronor till 200,350 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
112:o) Under punkt 111 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels
godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för veterinärinrättningen i Skara att tillämpas från
och med år 1920 ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser,
som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens nuvarande stat
för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar, skola vara gällande
även i fråga om avlöningarna å den nya staten; dels medgiva, att nuvarande
innehavaren av befattningen såsom föreståndare vid veterinärinrättningen
skall äga att lör åtnjutande av ålderstillägg såsom föreståndare
enligt den nya staten tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring
såsom föreståndare därstädes; dels ock vid bifall härtill höja ordinarie
anslaget till veterinärinrättningen i Skara från 4,400 kronor med 4,100
kronor till 8,500 kroma-.
Utredningen återfinnes å sid. 326—329 i statsrådsprotokollet.
Under anslagstiteln »veterinärundervisningen» finnes uppfört ett
ordinarie anslag å 4,400 kronor till veterinärinrättningen i Skara. För
denna inrättning är stat fastställd av riksdagen år 1908 med vissa
ändringar år 1916 och Jyder sålunda:
B ihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 15
Veterinärhögs
''talan.
(ordinarie
anslag.)
[no.]
Veterinärinrättning
en
i Skara.
(ordinarie
anslag.)
[in-]
114 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Lön
Tjänst-
görings-
penning-
gar
Summa
2,fi00
1,400
4,000
1,000
700
1,700
Betjäning (Imvsl.igarc; fodermarsk, tillika förste stalldräng; andre
3,200
_
_
200 :
\ lKtll IUltM.1 Stut 1.11111^ .....................
Premier åt lärlingarna, motsvarande avkaslningen av det utav
E. U. Uggla, A Hellsladius och N. Thuuberg för ändamålet
75
_
—
3,125
Summa kronor
—
—
12,300
A nmärkningar:
1. För föreståndaren kan avlöningen köjas efter 5 år med 500 kronor ock efter ytter
ligare
5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor och efter än
ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. „ _ .... , .
Av varje sådant ålderstillägg skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjanstgönngs
penningar.
2. För instmktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare
5 år med likaledes 200 kronor.
3 Därest fri bostad åtnjutes, skall avdrag av lönen ske för föreståndaren med 500 kronor
ock för instmktionssmeden med 300 kronor årligen.
4. Instmktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna avslutats ock av styrelsen
godkänts, uppbära 10 procents andel av den å rörelsen i smedjan under året uppkomna nettovinsten.
Av återstoden av sagda nettovinst må användas erforderligt belopp för anställande av
extra betjäning i smedjan.
Enligt vad som inhämtas av statsrådsprotokollet vid propositionen
nr 184 till 1916 års riksdag har beräknats, att till-gäldande av utgifterna
enligt staten och den i anmärkningen 4 omtörmälda provision,
uppskattad till 200 kronor, skulle, sedan 800 kronor avgått för
fria bostäder, användas inrättningens inkomster av fastigheter och kapital
samt av rörelsen i smedjan, tillhopa beräknade till 7,300 kronor,
så att det därutöver behövliga anslaget kunde begränsas till 4,400
kronor.
Ändringarna år 1916 avsågo att ordna vissa förhållanden angående
betjäningen. Under det att förut ett belopp av 2,500 kronor upptagits
Dtill betjäuingD, infördes nu i staten anslagsposten å 3,200 kronor
till tre uppgivna befattningshavare samt tillädes slutet av anmärkningen
4.
Jordbrulcsutsk<,ttets utlåtande Nr t) A.
115
Nu föreslås sådan ändring i anstaltens stat, att föreståndarens avlöning,
nu 4,000 kronor, uppföres i likhet med vad i förlidet år bestämdes
för läroverk^lektorer eller till 5,8()0 kronor jämte två ålderstillägg
å 500 kronor samt instruktionssmedens avlöning, nu 1,700 kronor, höjes
till 3,000 kronor. Häijämte ifrågasättes böjning av maximibeloppet av
de tre under titeln »betjäning» i staten upptagna befattningshavarnas
sammanlagda avlöning med 1,000 kronor. Ökningen i staten blir sammanlagt
4,100 kronor. Utskottet biträder detta förslag och hemställer,
att riksdagen må
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda förslaget till stat för veterinärinrättningen
i Skara att tillämpas från och med år
1920 ävensom förklara, alt de villkor och bestämmelser,
som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens
nuvarande stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningar, skola vara gällande även i fråga
om avlöningarna å den nja staten;
dels medgiva, att nuvarande innehavaren av
befattningen såsom föreståndare vid veterinärinrättningen
skall äga att för åtnjutande av ålderstillägg
såsom föreståndare enligt den nya staten tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring såsom föreståndare
därstädes;
dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget
till veterinärinrättningen i Skara från 4,400 kronor
med 4,100 kronor till 8,500 kronor.
H3:o) Under punkt 112 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående personliga arvodesförhöjningar
för vissa befattningshavare vid veterinärhögskolan, som Kungl. Maj t må
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år
1920 beräkna ett anslag av 4,800 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgivna utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Ut s kottet
Personliga
arvo des för höjningar
för
vissa befattningshavare
vid veterinärhögskolan.
(extra anslag.)
[112.]
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Diverse behov
vid veterinärhögskulan.
(extra anslag.)
[113.]
Statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
(ordinarie
anslag.)
[114.J
Diverse behov
vid statens
vetei inärbakteriologiska
ans1 alt.
(extra anslag.)
[115.]
Kostnad för
vagdelningar.
(extra anslag.)
[116.]
114:o) Under punkt 113 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag till diverse behov vid
veterinärhögskolan, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag
av 133,500 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
115:o) Under punkt 114 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ny stat för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, som Kungl. Maj.t må komma att avlåta till riksdagen,
i anslaget till denna anstalt beräkna en förhöjning från 42,700
kronor med 32,800 kronor till 75,500 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
116:o) Under punkt 115 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av
17,550 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Vägunderhållet och skjntsväsendct.
117:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 116
gjorda framställning hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr It A.
117
att riksdagen må i likhet med vad under eu följd
av år skett å extra stat för år 1920 anvisa för bestridande
av statsverkets andel i kostnaden för väg-delnmgar
såsom förslagsanslag 25,000 kronor.
118:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad ägt rum för
åren 1907 —1919 till understöd åt synnerligt betungade
väghållningsdistrikt å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 150,000 kronor.
119:o) Under punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående understöd till svenska vägföreningen,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 15,000 kronor.
Härefter har Kungl. Magt i en den 7 februari 1919 avlåten, till
jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 75, under åberopande av bilagt
utdrag av stats lådsprotokollet över jord bruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska vägföreningen å extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
Av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet framgår,
att den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan angående förändrad
organisation av allmänna väghållningsbesväret på landet icke heller detta
år kan föreläggas riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till understöd åt svenska vägföreningen
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 7,000 kronor.
Diverse.
120:o) Under punkt 119 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående höjning av ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
Understöd åt
synnerligt
betungade
v äy hållning sdisirikt.
(extra anslag.)
[117.]
Svenska vägföreningen.
(extra anslag.)
[118.]
Utskottet.
Ålderstillägg.
(ordinarie
anslag.)
[119.]
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Jordförmed
lingsbyråer.
(extra anslag.)
[120.] ''
Jor ibruksstatisliken.
(extra anslag.)
1121.]
Utskottet.
riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 140,000 kronor
med 110,000 kronor till 250,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
121:o) Under punkt 120 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidau på den proposition angående anslag till jordlörmedlingsbyråer,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, iör detta ändamål
å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 26,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
122:o) Under punkt 121 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till insamlande av jord bruks stati stis k a uppgifter genom lokalundersökningar
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,000
kronor.
För vart och ett av åren 1913—1918 har riksdagen på extra stat
beviljat anslag av 25,000 kronor till insamlande av jordbro ksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar. För motsvarande ändamål under
år 1919 har anvisats ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
I statsrådsprotokollet gjorda beräkningar hava givit vid handen,
att enligt vad med stor visshet kan förutsägas samtliga på år 192o belöpande
kostnader av ifrågavarande slag måste helt täckas av samma
års anslag utan att härför kunna påräknas några reserverade medel.
Då enligt vad departementschefen anfört erfarenheten under år
1918 gjort det nntacligt, att ett med 10,000 kronor förhöjt anslag för
ifrågavarande ändamål blir behövligt för år 1920, hemställer utskottet,
att riksdagen må till insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
119
123:o) Med tillstyrkande av Knngl. Maj:ts under punkt 122 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Knngl.
Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i
främmande länder av alster av svenska lantbruket och
dess binäringar samt fiskerinäringen.
124:n) Under punkt 123 har Knngl. Magt föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1920 anvisa eit reservationsanslag
av 5,00(> kronor.
Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett av
åren 1907 —1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande-i internationella lantbruksinstitutet
i Horn. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida
kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men
för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något
anslag. Av samma anledning hava anslagen kunnat inskränkas för vartdera
av åren 1917 och 1918 till 2,000 kronor och för år 1919 till
4,000 kronor.
Sveriges årliga andel i kostnaderna för detta institutet har i statsrådsprotokollet
beräknats till omkring: 5,000 kronor.
Framställningen i fråga föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden
för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 5,000 kronor.
125:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkt 124 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av 35,000 kronor.
Befrämjande
av avsättning
i främmande
länder
av alster av
svenska lantbruket
och dess
binäringar
samt fiskerinäringen.
(extra anslag.)
L122.]
Internationella
lantbruksinstitutet
i Rom.
(extra anslag.)
[123.]
Utskottet.
Understöd åt
föreningar för
jordbrukskredit.
(extra anslag.)
[124.]
120
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Inventering
av odling sjord
å kronomarker
i
Norrland och
Dalarna.
(extra anslag.)
[125.]
Kolonisation
å vissa
kronoparksr.
(extra anslag.)
[126.]
126:o) Med tillstjvrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 125 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918—1919 för inventering av odlingsjord å kronomarker
i Norrland och Dalarna å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
127:o) Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i Gävleborgs
län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas samt Östra och
Västra Jörnsmarkens kronoparker i Västerbottens län ävensom Ångeså
kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse
med norrländska kolonisationskommitténs i statsrådsprotokollet framlagda
förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för
fullföljande av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens,
Luspbergets och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö
kronopark i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag av 490,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 342—355 i statsrådsprotokollet.
För 1918 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 198
förslag till kolonisation å vissa kronoparker i övre Norrland. Med bifall
till detta förslag har riksdagen, enligt vad som anmälts i skrivelsen
nr 173, dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets
och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö
kronopark i Norrbottens län finge ske i huvudsaklig överensstämmelse
med norrländska kolonisationskommitténs förslag med av chefen för jordbruksdepartementet
i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
tillstyrkta jämkningar, dels ock för anordnande av dessa kolonat anvisat
såsom förslagsanslag ej mindre å tilläggsstat för år 1918 150,000 kronor
än även å extra stat för år 1919 225,000 kronor.
Enligt kommitténs beräkningar skulle kostnaderna för kolonisationen
å dessa fyra kronoparker samt för kolonisationsarbetets ledning uppgå
till 864,900 kronor, vilka borde fördelas på fyra år.
Vid anmälan den 3 maj 1918 av riksdagens nyssnämnda skrivelse
har Kungl. Maj:t tillsatt en särskild nämnd av tre personer för handhavande
av ledningen av ifrågavarande kolonisationsförsök. Därefter
har Kungl. Maj:t den 11 juli 1918 fastställt bestämmelser att tjäna
såsom instruktion för nämnden vid ifrågavarande kolonisationsverksamket.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i) A
121
Efter ntt först hava redogjort för vissa av kolonisationsnämnden
i ämnet framställda förslag och av domänstyrelsen avgivet yttrande i
ärendet liar departementschefen för egen del anfört följande:
»Anslag till fullföljande av den kolonisation å Röunlidens, Luspbergets,
MeDekens och Djupsjö kronoparker, som beslöts år 1918, bör
nu äskas av riksdagen, och har jag ej något att erinra mot det härtill
begärda beloppet av 320,000 kronor för år 1920.
Jag biträder jämväl förslaget om n va koloniseringsåtgärder i föreslagen
omfattning å kronoparkerna Hamra, Ansjö, Aronsjöknllarna,
Ostra och Västra Jörnsmarken samt Ångeså. Å dessa kronoparker skulle
enigt förslaget utläggas 109 kolonat, varav 00 skulle vara s. k. »mindre
kolonat» och 49 »större» sådana.
Vid planläggandet av dessa nya kolonisationsförsök har kommittén
i huvudsak följt samma grunder, som tillämpats vid den redan beslutade
försnkskolonisationen å Djupsjö med flera kronoparker, ehuru vissa
mindre avvikelser härifrån ägt rum, varigenom arbetet i viss mån förenklats.
Sålunda har, bland annat, sk"gstillgången å de skilda kolonatområdena
icke nu i detalj uppskattats och värderats, ej heller har den
kolonaten angränsande skogsmarken fullständigt uppmätts, utan har
den allenast rekognoscerats. Därjämte hava dikningsundersökniugarna
avsett allenast avlopps- och avledningsdiken (ej laggdiken), samt erforderliga
vägar ansetts kunna anordnas med 3 meter bred körbana och
så vitt möjligt med undvikande av schaktningsarbeten och terasseringar.
Under det att vid det tidigare beslutade kolonisationsförsöket varit
fråga om allenast två kolonattyper, en mindre med omkring 5 och en
större med omkring 15 hektar odlingsbar mark, har nu föreslagits försök
med tilläggande jämväl av kolonat med omkring 10 hektar odlingsmark,
vilken areal, där förhållandena i övrigt vore gynnsamma, ansetts
lämna nöjaktig möjlighet till utkomst med jordbruket som huvudsaklig
inkomstkälla. Förenämnda kronoparker Östra och Västra Jörnsmarken
hava, på grund av de goda kommunikationsförhållandena och ett livligt
odlingsintresse i orten, ansetts särskilt lämpa sig för utläggandet
av kolonat av denna typ. Därjämte har kommittén ansett de föreslagna
kolonaten å Hamra kronopark böra, med hänsyn till det å denna kronopark
enligt kommitténs mening stora behovet av arbetskraft samt det
stora virkesförrådet å här ifrågavarande block och i anledning av att
odlingsbar fastmark här icke finnes annat än i mycket begränsad omfattning,
utläggas på så sätt, att till varje lägenhet lägges allenast intill
5 hektar odlingsbar torvmark samt så mycket fästmark, att den
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 16
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
förslår åtminstone till byggnadsplats och ett mindre potatisland ävensom
dessutom, i huvudsak ur arronderingssynpunkt, en mindre skogsmarksareal,
som i allmänhet ej ansetts böra överstiga 2 hektar. Dessa
upplåtelser äro avsedda att utgöra lägenheter för skogsarbetare på
kronoparken.
I fråga om skogstilldelningen till större lägenheter föreslogs i
fjol, att sådana lägenheter skulle förses med ett skogsområde av omkring
15 hektar, varvid beräknades, att sådan areal skogsmark borde
avkasta 10 kubikmeter virke årligen, vilken virkesmassa ansågs motsvara
det beräknade årliga gagnvirkesbehovet. På grund av sedan
dess vunnen erfarenhet har kommittén nu ansett sig böra föreslå, att
skogsanslaget till större lägenheter visserligen skall i regel sättas till
omkring 15 hektar, men med iakttagande av att, där den årliga skogsavkastningen
från denna areal väsentligt överstiger eller understiger 10
kubikmeter, arealen jämkas i motsvarande grad.
Ehuru det med hänsyn till nuvarande abnorma förhållanden i
fråga om arbets- och materialpriser med mera kunde ifrågasättas att
med statens egen byggnadsverksamhet för vissa av de föreslagna
kolunatens bebyggande borde anstå, till dess gynnsammare konjunkturer
inträtt, har kommittén dock ansett att, då viktiga statsintressen
fordra en snar kolonisation av vissa kronoparker, staten icke bör undandraga
sig de större uppoffringar, som eu dylik verksamhet kräver.
Då statens intressen av Hamra kronoparks kolonisation synts kommittén
särskilt stort, har kommittén förordat, att samtliga de 12 kolouateu
av mindre typ, som föreslagits till upplåtelse å denna kronopark,
måtte förses med byggnader genom statens försorg, varvid dock, i likhet
med vad som gäller vid 1918 års kolonisatiousförsök, denna statens
b}7ggnads verksam het endast borde avse uppförande av så stor del
av byggnaderna, att kolonisten finge tak över huvudet så väl för sig
och sin familj som för den första kreatursbesättningen, under det att
bj^ggnadernas fullbordande får därefter ankomma på kolonisten själv.
Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten, inberäknade byggnadsmaterialier
med undantag av trävarorna, har kommittén beräknat till 4,550
kronor för mangårdsbyggnaden och 3,150 kronor för uthusbyggnaden
eller tillhopa 7,700 kronor, varvid förutsatts, att, med hänsyn till den
i allmänhet mycket goda byggnadsgrunden, särskild sockelgruud helt
och hållet kunde undvaras, varigenom avsevärd besparing vunnes.
Vad beträffar upplåtelsevillkoren för de nu föreslagna kolonaten
har kommittén ansett sig höra föreslå tillämpande av samma bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänts att läggas till
Jordbruksutskottets utlåtande År i) A
-
123
grund för de redan beslutade upplåtelserna. Kommittén har emellertid
erinrat om att, då samtliga nu ifrågavarande kronoparker förutom
Aronsjökullarna äro belägna utom lappmarken, lagstiftningsåtgärd i
sinom tid bör åstadkommas i så avseende, att även å de kolonisationsområden,
som upplåtas å dessa kronoparker, utsyningstvåug blir infört
till förhindrande av skövling genom saluavverkning av skogsbestånden
å kolonaten.
Kolonisationsföretagets ledning anser kommittén böra anförtros åt
statens kolonisationsnämnd, och föreslår kommittén, att nu förevarande
försök snarast möjligt må komma till utförande.
Vad kommittén i nu angivna hänseenden anfört och föreslagit
synes mig välgrundat och biträdes av mig till alla delar. Ej heller
har jag något att erinra mot kommitténs eller kolonisationsnämndens
kostnadsberäkningar eller mot de anslagsbelopp, som begärts för åren
1919 och 1920, uppgående för såväl själva kolonisationen som för
nämndens administrationskostnader till 166,750 kronor för år 1919 och
170,000 kronor för år 1920. Det för år 1919 behövliga beloppet torde
böra avjämnas till 167,000 kronor. För år 1920 skulle till såväl den
redan beslutade som den nya kolonisationen krävas tillhopa 490,000 kronor.»
Utredningen i ärendet ger vid handen, att de i anledning av statsmakternas
beslut i ämnet år 1918 igångsatta kolonisationsåtgärderna
utvecklat sig på ett tillfredsställande sätt. I betraktande härav synes
såsom Kung!. Maj:t nu föreslagit icke blott de redan beslutade kolonisationsförsöken
böra fullföljas utan jämväl dessa utvidgas att omfatta även
de i statsrådsprotokollet angivna nya kronoparkerna.
Ifråga om de sistnämnda kolonisationsförsöken har ifrågasatts, att,
under det att vid det tidigare beslutade kolonisationsförsöket varit fråga
om allenast två kolonattyper, eu mindre med omkring 5 och en större
med omkring 15 hektar odlingsbar mark, försök med utläggande jämväl
av kolonat med omkring 10 hektar sådan mark skulle företagas. Utskottet
håller i detta avseende för sin del före, att, där omständigheterna
sådant tillåta, kolonaten av den större typen i allmänhet böra såsom
hittills utläggas med en areal av omkring 15 hektar odlingsbar mark.
Aven om så stor areal icke från början i varje fall kommer att tagas i
anspråk för odlingsändamål, synes det nämligen utskottet vara av icke
ringa betydelse för kolonisten att i mån som kolonatets utveckling och
familjens tillväxt göra en utökning av den odlade jorden önskvärd och
behövlig äga tillgång till en viss reserv odlingsbar mark.
Utskottet,
124
Jordbruksutskottets utlåtande Nr tf A.
Berberisbusken*
utrota
de.
(extra anslag.)
[127.]
Åtgärder i
prisreglerande
syfte.
(extra anslag.)
[128.]
Utskottet, som i övrigt icke funnit det föreliggande förslaget föranleda
något uttalande från utskottets sida, tiar icke något att erinra
vare sig mot det för ändamålet för År 1920 begärda anslaget eller det
å tilläggsstat för år 1919 ifrågasatta beloppet.
Hörande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att gorå
särskild hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra
kronopark i Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands
län, Aronsjö ku liarnas samt Ostra och Västra
Jörnsmarkens kronoparker i Västerbottens län ävensom
Angeså kronopark i Norrbottens län må ske i
huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs
nu framlagda förslag,
dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat
som ock för fullföljande av den år 1918 beslutade
kolonisationen å Rönnlidens, Luspbergets ochMetsekens
kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö kronopark
i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920
ett förslagsanslag av 490,000 kronor.
128:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till berberislniskens utrotande i de
trakter av landet, där den förekommer i större mängd,
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor att utgå i den mån motsvarande
belopp av enskilda kommuner, landsting eller hushållnirigs-ällskap
för ändamålet tillskjutes och i övrigt på
de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:tmå
äga föreskriva.
129:o) Under punkt 128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920 till åtgärder
i prisreglerande syfte, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riks
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
125
dagen, för detta ändamål å extra stat för sagda år beräkna ett anslagav
5,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
130:o) Under punkt 129 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920 för beredande
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat
för sagda år beräkna ett anslag -av 5,000,0U0 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
131:o) Under punkt 130 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att för beredande av bidrag i enlighet med de av 1918 års lagtima
riksdag godkända grunder till odlingsiöretag å fast in arks jord, myr- och
torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betesoch
ängsmarker anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 3,600,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 19 februari 1918
nr 93 och vissa i ämnet väckta motioner har riksdagen, enligt vad
densamma anmält i skrivelsen nr 79 den 20 mars 1918, för beredande
av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen tillstyrkta
grunder med vissa av riksdagen angivna förändringar anvisat under
nionde huvudtiteln till odlingsiöretag å fastmarksjord, myr- och torvjord
samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och
ängsmarker dels å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av
8,800,000 kronor och dels å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 7,350,000 kronor.
Kun görelse angående villkoren för erhållande av statsbidrag från
dessa anslag har utfärdats den 16 april 1918, nr 197.
Enligt d enna kungörelse, som är avfattad i enlighet med de av
riksdagen godkända grunder, utgår statsbidrag till odlingsbaretag å
fastmarksjord och å myr- eller torvjord ävensom till torrläggning av
sidlänt ängsmark för dess odling till åker med högst 60 procent av
Beredande av
lindring i de
mindre bemedlades
levnadsvillkor.
(extra anslag.)
[129.J
Bidrag till
vissa odiingsföre
ag m. m.
(extra anslag.)
fl 30.]
126
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motioner.
Utskottet.
godkända kostnader för nyodling av mark, som första gången under
vären 1918 besås med säd till mogen skörd eller användes till sättning
av potatis, högst 50 procent för odling, varmed på enahanda sätt första
gången förfares under hösten 1918 eller våren 1919, högst 40 procent
för odling, som användes på angivet sätt första gången under hösten
1919 eller våren 1920, samt högst 30 procent för odling, som sålunda
användes första gången under hösten 1920 eller våren 1921. Till
nyodling inom Norrland och Dalarna må dylikt bidrag utgå utan hinder
av att marken första gången användes till frambringande av annan
gröda än säd till mogen skörd eller potatis. Statsbidraget må ej
beräknas efter större odlingskostnad än 500 kronor för hektar. Statsbidrag
till företag, som avser förbättring av betes- eller ängsmark, utgår
i förhållande till de godkända kostnaderna därför med högst 40 procent
vid arbeten, som avslutas under år 1918, högst 30 procent vid arbeten,
som avslutas under år 1919, och högst 20 procent vid arbeten, som
avslutas under år 1920, dock högst efter eu sammanlagd kostnad för
hektar av 200 kronor. Av beviljat statsbidrag kunna intill två tredjedelar
utbekommas under arbetets fortgång och i mån av nedlagda kostnader.
Återstoden utbetalas, sedan arbetet avsynats och godkänts.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre
inom andra kammaren väckta motioner nämligen
a) nr 21 av herr Bergström i Bäckland, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, det odlingsbidrag för nyodling av mera svårbruten
fastmark bestämmes till högst 1,000 kronor pr hektar;
b) nr 85 av herr Ertansson, vari hemställts, att riksdagen ville besluta,
att för den odling, som första gången besås under hösten 1919,
skall statsbidrag utgå med 50 procent av odlingskostnaden;
c) nr 253 av herr Andersson i Grimbo, vari hemställts, att riksdagen
vid behandling av Kungl. Maj:ts hemställan om ovannämnda
reservationsanslag å extra stat för år 1920 å kronor 3,600,000 måtte
besluta, att personer, vilka utan anslag av statens odlingsbidrag innevarande
år uppodla ny mark, må äga rätt att utan hinder av nu gällande
krist ^förordningar fritt förfoga över å denna nybrutna mark tagna
skördar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
För bidrags utgående från det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget,
mot vars belopp utskottet icke har något att erinra, har av Kungl.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
127
Maj:t föreslagits enahanda grunder, som år 1918 vunno riksdagens godkännande
och som finnas intagna här ovan.
I de av herrar Bergström och Erlansson i ämnet väckta motionerna
ifrågasättas vissa ändringar i nämnda grunder. Sålunda föreslås
i den förstnämnda, att högsta odlingsbidraget, vilket nu beträffande
såväl fastmark som mossmark utgår med 50() kronor, måtte i fråga om
mera svårbrukad fastmark bestämmas till 1,000 kronor. Herr Erlansson
åter yrkar sådan ändring i det nu fastställda statsbidraget till nyodlingar,
att detsamma skulle jämväl under hösten år 1919 och våren år 1920
utgå med 50 procent samt hösten år 1920 och våren år 1921 med 40
procent.
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen har statens odlingskommbté
i anledning av till kommittén från vissa odlingsråd inkomna
framställningar med i huvudsak enahanda syfte som motionerna anfört,
att, även om det icke borde förnekas, att med de nu rådande högt uppdrivna
arbetskostnaderna de fastställda maximikostnaderna för nyodling
i många fall komme att överskridas, tillräckliga motiv dock icke syntes
föreligga för någon höjning av vare sig nämnda maxim ikostnader eller
den procent, efter vilken bidraget skulle beräknas. Av inkomna anmälningar
att döma syntes det kommittén, som om det med odlingsanslaget
avsedda ändamålet i det väsentliga komme att uppnås, så att härför tillgängliga
medel skulle tagas i anspråk. Jämväl syntes den nu fastställda
fallande skalan för bidragens storlek i förhållande till kostnaderna hava
varit riktigt avvägd och tillräckligt hög för att locka även till sådana
odlingar, som beräknades bliva färdiga först efter ett eller två år och
därtör endast bleve delaktiga av det lägre eller lägsta bidraget. Kommittén
har dessutom erinrat därom, att avsikten med det beviljade anslaget
varit att framdriva nyodlingsarbetet framför allt under .nu rådande
och närmast stundande tid i och för mötandet av kristidens
svårigheter. Någon anledning att frångå denna plan och utsträcka
den tid, under vilken det högre statsbidraget skulle utgå, förelåge
enligt kommitténs uppfattning icke. Kommittén har slutligen påpekat,
att en sådan förändring skulle medföra såsom konsekvens, att i ett
mycket stort antal fall redan beviljade belopp finge omräknas och efterbetalning
ske, samt att detta skulle vålla ett betydande arbete och avsevärda
svårigheter.
Med hänsyn till vad odlingskommittén, vilken har att leda ifrågavarande
verksamhet, i ämnet anfört finner utskottet icke anledning biträda
motionärernas förslag vare sig i ena eller andra avseeudet.
Vad slutligen angår den av herr Andersson väckta motionen,
128
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
vilken avser att riksdagen i detta sammanhang skulle besluta, att de
personer, vilka utan auslag av statens odlingsbidrag innevarande år uppodla
ny mark, må äga rätt att utan hinder av nu gällande kristidsförordningar
fritt förfoga över å denna nybrutna mark tagna skördar,
torde detta vara ett spörsmål, som närmast bör prövas av Kungl. Maj:t.
För övrigt synes utskottet ett sådant medgivande i verkligheten bliva
i stort sett värdelöst i betraktande av att de i motionen åsyftade restriktiva
bestämmelser rörande förfogande över producerad vara liksom
överhuvud andra under kr''stiden tilljemna den enskildes iörfoganderätt
inskränkande författningar faktiskt redan äro under avskrivning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med avslag å de av herrar
Bergström och Erlansson i ämnet vä< loa motioner och
med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställningför
beredande av bidrag i enlighet med de av 1918 års
lagtima riksdag godkända grunder till od lin gs företag
å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta ängsmarker
ävensom till föi-bättrande av betes- och ängsmarker
anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 3,600,000 kronor;
2) att, den av herr Andersson väckta motionen
ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Od/ings
organisation.
l32:o) Under punkt 131 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(extra anslag.) atf, bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.
I. anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 92 den
19 februari 1918 samt i ämnet väckta motioner har riksdagen till bestridande
av kostnaderna för en odlingsorganisution i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkt förslag
med vissa ändringar anvisat särskilda förslagsanslag med 800,000 kronor
å tilläggsstat för år 1918 och 800,000 kronor å extra stat för år 1919.
Instruktion för odlingsorganisationen är utfärdad den 16 april 1918,
nr 196.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 364—374 i statsrådsprotokollet.
Efter att först hava redogjort för vissa av statens odlingskommitté
gjorda framställningar i ämnet och däröver av lantbruksstyrelsen avgivna
Jordbruksutskottets utlutande Nr 9 A,
129
utlåtanden har departementschefen till statsrådsprotokollet för egen del
anfört följande:
»Då odlingsorganisationens verksamhet synes böra fortfara även
under år 1920, bör anslag till upprätthållande av densamma anvisas å
detta års stat.
Vad beträffar de nu av odlingskommittén tillstyrkta förändringarna
biträder jag förslaget, att för Norrland och Dalarna ersättningen till
odlingsnämnd må kunna, efter medgivande i varje fall av statens odlingskommitté,
höjas med fem kronor per hektar under året nyodlad jord
inom odlingsnämndens område, dock högst till ett sammanlagt belopp
av 1,500 kronor. En följd härav torde vara, att det förskott, som nu
kan under året av odlingsråd utanordnas till odlingsnämnd och som nu
utgör 200 kronor, må efter medgivande av odlingskommittén kunna
höjas, förslagsvis till 500 kronor, varvid kommittén uppenbarligen äger
föreskriva nödiga villkor, exempelvis att viss areal redan nyodlats vid utbetalningstillfället.
Odlingskommitténs förslag, att dagarvodet av statsmedel till täckdikningsförmännen
skall höjas från 3 till 4 kronor, vill jag tillstyrka.
Såsom kommittén nu framhållit förutsattes i fjol av såväl Kungl.
Maj:t som riksdagen, att de hos hushållningssällskapen anställda täckdikningsförmännen
skulle komma att stå till förfogande vid företag,
som åtnjöte understöd från dräneringsfonden. Jag framhöll särskilt,
att anledning icke torde förefinnas att ifrågasätta, att kostnaderna för
dessa förmän skulle till någon del övertagas av staten. Emellertid
synes, såsom kommitténs framställning utvisar, denna förutsättning icke
kunna förverkligas. Det torde för övrigt icke kunna förnekas, att den
i fjol uppställda principen innebär viss obillighet gent emot de hushållningssällskap,
vilka hava dylika förmän hos sig anställda, i det att
dessa sällskap måste av egna medel betala en utgift, som staten själv
annorstädes åtager sig. Jag anser därför i likhet med såväl kommittén
som lantbruksstyrelsen det vara angeläget, att ändring härutinnan sker.
För att i någon mån förminska sagda missförhållande har nu
odlingskommittén föreslagit, att ersättning av statsmedel skulle utgå
till högst halva antalet av de hos hushållningssällskapen vid 1918 års
början anställda täckdi k ningsförmännen, då de av odlingsråd anlitas vid
med dräneringslån understött företag. Lantbruksstyrelsen har däremot
i första hand föreslagit, att staten från och med år 1919 och så länge
understöd utginge ur dräneringsfonden skulle från hushållningssällskapen
helt övertaga avlönandet av sällskapens täckdikningslörmän. Alternativt
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 käft (Nr 9 A—9 B.) 17
130
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
har lantbruksstyrelsen tillstyrkt, att från nämnda tidpunkt skulle för
varje vid dräneringsföretag använd arbetsdag utgå ersättning av statsmedel,
avsedd att — eventuellt jämte den från rekvirenten utgående
ersättning — motsvara på arbetsdagen proportionerligt belöpande andel
av de för täckdikningsförmannen bestämda avlönin<<sförmånerua.
Av dessa olika förslag synes mig det av odlingskommittén framlagda,
som avser att verkställa en kostnadsfördelning efter antalet anställda
täckdikningsförmän, vara mindre lämpligt och i praktiken ganska
svårhanterligt. Jag har inhämtat, att odlingskommittén icke heller
längre vidhåller detta förslag utan ansluter sig till lantbruksstyrelsens
mening. Att staten skulle såsom lantbruksstyrelsen i första hand ifrågasatt,
helt och hållet från hushållningssällskapen övertaga avlönandet av
dessas täckdikningsförmän, kan jag emellertid icke tillstyrka. Det bör
härvid beaktas, att avlöningarna till dessa förmän nu utgå efter särdeles
växlande grunder och att staten väl i varje fall bör tillämpa
samma bestämmelser överallt. Beträffande sättet för statens bidrag till
dessa täckdiknirigsförmäns avlönande kunna olika metoder tänkas. Att
staten skulle lämna visst årligt bidrag — eventuellt motsvarande årsarvodet
till statens egna täckdikningsförmän — synes icke lämpligt,
enär därigenom icke hänsyn kan tagas till den olika omfattning, vari
sällskapens täckdikningsförmän bliva anlitade vid nu ifrågavarande
företag. Ersättningen synes bliva riktigast avvägd, om den sättes i
relation till arbetsdagarna. Detta har också varit odlingskommitténs
mening beträffande det av kommittén åsyftade halva antalet förmän
och har alternativt tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Det skulle emellertid
kunna ifrågasättas, att denna dagersättning skulle utgöras blott av
det dagarvode, som av statsmedel utgår till statens egna förmän och
som jag nu tillstyrkt skola höjas till 4 kronor. Genom en sådan bestämmelse
skulle emellertid hela årsarvodet fortfarande belasta hushållningssällskapen
och fog fortfarande finnas för den här ovan antydda
erinringen om obillighet gent emot de sällskap, som hade dylika förmän.
Jag finner det därför riktigt, att även årsarvodet tages i beräkning.
Härvid kunna dock, såsom ovan nämnts, icke de av hushållningssällskapen
bestämda, till beloppen synnerligen växlande årsarvodena godkännas
såsom beräkningsgrund, utan måste ett enhetligt arvode användas, varvid
det naturliga är att begagna det av staten själv fastställda å 150
kronor. För att ytterligare förenkla saken bör icke det faktiska totalantalet
arbetsdagar få inverka på storleken av det belopp av detta årsarvode,
som bör belöpa per arbetsdag, utan synes det euklast att förutsätta
150 arbetsdagar om året, vilket gör ett belopp av 1 krona för
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
131
arbot,sdag. Inalles skulle alltså staten för en av hushållningssällskap
anställd täckdikningsförman betala en ersättning per dag av 5 kronor,
varav 4 kronor såsom dagarvode till förmannen och 1 krona till sällskapet
såsom bidrag till årsarvodet.
Resekostnads- och traktamentsersättning enligt sjätte klassen bör
utgå av statsmedel även till hushållningssällskapens täckdikningsförmän,
när resan gäller ett med lån ur dräneringsfonden understött företag.
Såväl dagarvodots höjning till 4 kronor åt alla täckdikninjrsförmän
som ock statens övertagande av viss ersättning till hushållningsällskapens
täckdikningsförmän bör träda i tillämpning redan från och med detta år.
Kommittén har vidare föreslagit, dels att de reseersättningar och
dagtraktamenten till vissa förrättningsmän, tekniska biträden och täckdikningsförmän,
vilka nu utgå från särskilt beviljade förslagsanslag å
extra stat, skola även vid förrättningar, som angå med lån ur dräneringsfonden
understödda företag, gäldas ur samma anslag som det, ur vilket
odlingsorganisationens kostnader bestridas, och dels ätt dagtraktamenten
och reseersättningar åt lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och
vikarier för dem skola även vid förrättningar, till vilka de jämlikt § 7
i instruktionen för odliugsorganisationen påkallas av odlingsråd, utgå
från nionde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.
Dessa förslag synas välgrundade och ägnade att medföra större
enkelhet och reda vid kostnadernas fördelning å de särskilda anslagen.
Jag vill därför för min del tillstyrka dem under framhållande att även
årsarvodena till täckdikningsförmän böra gäldas från anslaget till odlingsorganisationen.
Jag har ej något att erinra mot att nyssnämnda utgifter
för lantbruksingenjörer in. fl. redan från och med år 1919 påföras
det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar.
Vad beträffar odlingskommittéus framställning om utbetalande av
ersättning till vissa förrättningsmän och biträden utöver dagtraktamente
och resekostnadsersättning — angående vars utbetalande med vissa belopp
särskilda bestämmelser äro meddelade — vill jag erinra, att jag
vid motiverandet av Kungl. Maj:ts proposition nr 92 till fjolårets lagtima
riksdag icke fann skäl till erinran mot produktionskommittens förslag
angående anslag för täckande av odlingsrådens kostnader för arbetsbiträde,
expenser m. in. Detta förslag innefattade bland annat, att ersättning
skulle utgå till hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter
och andra befattningshavare, då dessas biträde av odlingsråden anlitades,
ävensom för sekreterararbete, trycksaker, skrivmaterialier och andra
expenser. I avseende å tolkningen av detta beslut har nu uppstått
ovisshet. Det synes mig givet, att till befattningshavare i hushållnings
-
132
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskttlet.
sällskapens tjänst, vilka uppbära avlöning av sagda sällskap, icke bör
— bortsett från förut omförmälda täckdikningsförmän — av odlingsråd
utbetalas ersättning utöver redan fastställt dagtraktamente och reseersättning.
I den mån däremot dylika befattningshavare icke — jämte
lantbruksingenjörer och andra statstjänstemän, om vilkas avlönande särskilda
regler äro givna — räcka till utförande av de utav odlingsråden
påkallade arbetena, utan ytterligare arbetskrafter måste anlitas såsom
förrättning3män eller biträden åt sådana, torde det vara nödvändigt, att
viss ersättning utöver dagtraktamente och resekostnadsersättning utgår
till dem, som sålunda ytterligare anlitas. Sådan ersättning torde böra
utgå av de till odlingsrådens förfogande ställda medel efter grunder,
som fastställas av statens odlingskommitté. Att från samma medel ersättning
bör utgå för fullgörande av löpande göromål hos odlingsråden,
även om detta icke egentligen kan hänföras till sekreterararbete, synes
mig självklart.
Odlingskommittén har hållit för sannolikt, att det nuvarande anslaget
å 800,000 kronor till odlingsorganisationen kommer att för år
1920 visa sig otillräckligt. Härtill kommer, dels att riksdagens beslut
år 1918 angående ersättning åt täckdikningsförmän torde medföra något
ökade utgifter i jämförelse med vad Kungl. Maj:t då föreslagit, utan att
dock de av Kungl. Magt äskade beloppen höjdes, dels att jag nu tillstyrkt
höjning i täckdikningsförmännens dagarvode med 1 krona, dels
ock att jag ävenledes tillstyrkt, att staten skall i viss mån övertaga
ersättningen till hushållningssällskapens täckdikningsförmän. Med hänsyn
härtill anser jag — även med beaktande att förenämnda utgifter
till lantbruksingenjörer m. fl. framdeles böra utgå från annat anslag —
att det nu behövliga anslaget för år 1920 bör sättas något högre än
odlingskommittén föreslagit. Då anslaget påtagligen bör fortfarande
vara förslagsanslag, torde större ökning än till 1,150,000 kronor icke
vara behövlig».
Jämväl utskottet håller före, att anslag till en odlingsorganisation,
•med uppgift att såsom hittills genom vissa speciella organ handhava och
leda den sedan förlidet år med särskilt statsanslag understödda nyodlingsverksamheten
i större skala inom landet, är behövligt även för år 1920.
På samma gång vill utskottet uttala, att denua organisation, vilken är
att hänföra till de uteslutande av kristiden föranledda särskilda föranstaltningarna
från statens sida, ingalunda torde vara avsedd att bliva av mera
permanent karaktär.
Mot de av departementschefen i hans ovan återgivna yttrande till
-
Jordbruksutskottets utlåtande Kr 9 A.
133
styrkta förändringar beträffande grunderna för bestridande av kostnaderna
för nämnda organisation eller mor vad departementschefen i övrigt
anfört har utskottet intet att erinra. Ej heller föranleder det auslagsbelopp,
vartill departementschefen kommit, någon invändning från utskottets
sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för odlingsorganisationen å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.
133:o) Under punkt 132 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående odlingsbidrag till vissa krononybyggare
i Norrbottens län, som Kungl. Maj-.t må komma att avlåta
till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år 1920 ett
anslag av 10,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
134:o) Under punkt 133 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående förhöjning av ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, som Kungl. Maj:tmå
komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en höjning från
650,000 kronor med 350,000 kronor till 1,000,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
135:o) Under punkt 134 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan värda riksdagen
förelagd, för beredande av tillfällig lönereglering under år 1920 åt
vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
å extra stat för år 1920 under nionde huvudtiteln beräkna ett anslag
av 300,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Odlingsbidrag
till vissa
krononybyg•
gare i Norrbottens
län.
(extra anslag.)
[132.]
Rese- och
traktamentspenningar
.
(ordinarie
anslag.)
[133.]
Tillfällig
lönereglering
för vissa
ordinarie befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen.
(extra anslag.)
[134.]
134
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariats•
ersättningar
m. m. anvisade
medel.
(extra anslag.)
[135. j
Extra lönetillägg.
(extra anslag.)
[130.]
Utskottet.
Trycknings
kostnader.
(ordinarie
anslag.)
[137.]
136 o) Under punkt 135 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen
förelagd, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel å extra stat för år 1920 under nionde
huvudtiteln beräkna ett anslag av 70,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
137:o) Under punkt 136 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 9 januari 1919 angivna grunder av extra lönetillägg
för år 1920 åt eu del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av 1,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande verk och
stater.
I anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut för
beredande av extra lönetillägg för år 1920 åt en del tjänstemän och
betjänte under andra huvudtiteln på extra stat för år 1920 anvisat
särskilt förslagsanslag att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder.
I anledning av Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt gjorda
framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat
hemställer utskottet,
att riksdagen må till beredande i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden för ovannämnda
dag angivna grunder av extra lönetillägg för
år 1920 åt eu del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1920
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
138:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Kung]. Majrt
icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 185
slutsumma föreslagits en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,321 kronor med 35
kronor till 32,356 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1920 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader må få göras
den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan bliva erforderlig.
Stockholm den 27 februari 1919.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande: herrar greve Hamilton, Ericsson, Aaby, Holmquist, Hellström, greve Wachtmeister
Barihelson, friherre Silfverschiftld, Nilsson, Öberg, Sjöblom (från och med punkt
46). Olsson, Johansson i Uppmttlby, Lundström och Sävström, friherre Hermelin
(från och med punkt 46), Vasseur (punkterna 1-45), Magnusson, Flognfält (punkterna
1—4:5).
Reservation
under punkt 7
av herr Vasseur.
opaginerad Kontrollera mot PDF
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1919.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.
137
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 nionde
huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
i Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
i
anslag
anslag
anslag
. . Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Departementet.
Departementschefen...........................................I
17 000
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli......
118,800
Eguahemsavdelning inom jordbruksdepartementet........
.
1 23,000
Säger för departementet ■............
135,800
23,000
Lantbruksstyrelson.
! Lantbruksstyrelsen.........................
Lanthushållningen.
158,300i
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
.....................................................
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Lantbruksingenjörer och deras biträden...............
Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,
högst......................................................
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:
Bestämt
anslag:
Lantbruksinstituten m. m............... 1490,650 j
Förslagsanslag:
Understöd åt lantmannaskolor1400,000
Understöd åt lanthushållsskolor.
.......................1 175,000
Understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsan
stalter.
...................... 100,000 675,000 ji, 165,650
428,950;
110,800
63,000
■
1 Av Knngl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 höft. {Nr 9 A) 18
138
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,
förslagsanslag, högst..................................
Lärlingsbyggnad vid Ultima, reservationsanslag.....
Bränsle in. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp, förslagsanslag, högst...................
Byggnadsarbeten vid Alnarp.............................
Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksunder
visningsanstiilter,
förslagsanslag.....................
Utbildningskurscr för kontrollassistenter, reservationsanslag
...............................................
Utbildningskurscr för ladugårdsförmän m. fl., reservationsanslag.
...........................................
Uthildning^kurser för kvinnliga ladugårdsskötare i
Norrland och Dalarna, reservatiunsunslag.........
Jordbrukskonsulenter......................................
Yandringsrättaie. reservationsanslag...................
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,
reservationsanslag.....................................
Utbildande av eu stipendiat i boskapsskötsel och
mejerihushållning m. m., förslagsanslag, högst...
Statsbidrag åt lanthtishållningsskolan vid Kimforsa,
förslagsanslag, högst...................................
Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å Brogård, förslagsanslag, högst..........
Ilästavcln:
21,000
100,000
13,500
1 245,000
30.000
14,800
36.000
7.000
1 150,000
48.000
2.000
1,500
11.000
8,500
1,165,650
688,300
Bästavelns förbättrande:
lteservationsanslag......................... 388,800
Förslagsanslag:
Friheter.................................... 1,070
ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag,
högst............................................
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslagsanslag,
högst................................................
Åtgärder för inhemska häststainmar, reservationsanslag
.....................................................
Stamboksföring rörande hästar, reservationsanslag..
389,870
5,600
4,630
20.000
10,000
389,870
40,230
Boskapsskötsel m. m.:
Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk-
domar bland husdjuren, förslagsanslag............
50,000
Karantänsaustulten i Haparanda för husdjur, för-
slagsanslag, högst......................................
v Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande nr .9 A.
139
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag.......
32,000
Främjande av nötboskapsavelu inom Norrbottens län,
förslagsanslag, högst ..................................
5,000
Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
bos nötkreaturen, reservationsanslag...............
110,000
Höjande av landets svinavel, reservationsanslag.....
65.000
Färaxelns befrämjande, reservationsanslag............
35,000
Fjftderfäavclns befrämjande, reservationsanslag......
20,000
Iiiskötselns befrämjande, reservationsanslag..........
12.000
50,000
280,500
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst.............
32,000
Kemiska stationer m. m.:
Kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behov, förslagsanslag. högst........................
64,000
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län,
förslagsanslag, högst ..................................
22.300
86,300
Befrämjande av mossodlingar:
Svenska mosskulturföreuingen, förslagsanslag, högst
73,000
Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,
högst......................................................
52,200
125,200
Trädgårdsodlingens befrämjande ...........................
1 40,000
Befrämjande av fröodlingen:
Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,
högst......................................................
10,000
Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag
5,000
Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst......
133,500
148,500
Linodlingens främjande.......................................
1 34,600
Mindre jordbruket:
Höjande av det mindre jordbruket, reservations-
Ulislag ....................................................
400,000
Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,
förslagsanslag...........................................
15,000
415,000
Fortgående smörprovningar, reservationsanslag........
10,000
Yattenavtappningar m. in.:
Norrländska avdikningsanslaget, reservationsanslag.
200,000
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag____
800,000
Tilläggsbidrag till vis-a med bidrag från norrländska
avdikningsanslaget understödda foretag, förslags-
anslag, högst.............................................
1,000,000
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna
avdikningsanslaget understödda företag, förslags-
anslag, högst.............................................
200,000
2,200,000
1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
140
Jordbruksutskottets utlåtande nr it A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
''
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Torvtillgångarnas tillgodogörande:
Kronor
! Kronor
Kronor
Kronor
Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande, reser-
vationsanslag............................................
1 100,000
Torvingenjörer ochtorvässistenter,/<>Wa<7satts7a<7, högst
55,900
Upprätthållande av en torvskola, förslagsanslag, högst
10,400
Undersökning av staten tillhöriga mossar, reserva-
tionsanslag...............................................
9,500
Undersökningar av torvmarker i södra Sverige, reser-
vationsanslag...........................................
124,000
299,800
Husslöjden:
i
Befrämjande av husslöjden................................
25,000
En andre instruktör i husslöjd m. m., förslagsan-
slag, högst................................................
4,500j
; Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg av
kalk m. m. för jordbrukets behov, förslagsanslag
j
2,000,000
Landsbygdens elektrifiering:
Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, högst...
100,000
i
Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering m. m.,
förslagsanslag, högst..................................
15,000
115,000
Upplysningsverksamhet angående försäljningsföreningar,
förslagsanslag, högst ....................................
10,000
Säger för lanthushållningen
2,170,270
6,592,930;
Fiskeriväsendet.
!
Fiskerinäringens understöd...................................
140,000
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare,
reservationsanslag.........................................
1,550
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst...
22,000
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven, reservationsanslag...............
34,100
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak,
reservationsanslag......................................
98,000
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,
högst......................................................
14,400
i 146,500
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt,
reservationsanslag.........................................
15,000
Fiskehamnar:
Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag
2,000,000j
Understödjande av mindre tiskehamnsbyggnader, re-
servation sans lag.........................................
1
150,000
2,150,000
Säger för fiskeriväsendet
i
............1 140,000
2,335,050
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.
141
1
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Skogsväsendet.
j Skogsundervisning m. m.:
Skogsbögskolan och statens skogsförsöksanstalt.......
Docentstipendium vid skogsbögskolan m. m.
1 221,450
1 5,700
Personligt ålderstillilgg åt extra läraren G. Grön-
berg, förslagsanslag, högst...........................
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsan-
500
slag........................................................
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-
75,200
vationsanslag............................................
1 28,250
Specialundersökningar rörande de norrländska sko- garnas föryngring, reservationsanslag...............
i Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning
1 26,400
i allmänhet...............................................
Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservations-
178,000
anslag.....................................................
80,000
Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag, högst
27,250
399,450
243,300
Skogsvård m. m.:
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Särna
socken.....................................................
500,000
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norr- bottens läns kustland.................................
Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och
347,000
Norrbottens län samt Särna socken, reservations- anslag.....................................................
98.000
Skogsodlingens befrämjande, reservationsanslag......
Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reservationsan-
90,000
slag—..................................................
67,500
847,000
255,500
Släckning av skogseld, förslagsanslag____________________
50,<>00
Säger för skogsväsendet
1,296,450
498,800
Lantmftteriväsendet.
Lantmätpriväsendet............................................
Diverse behov för lantmäteriväsendet.....................
1 1,713,100
1 156,800
Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs län....
1 80,000
Säger för lantmäteriväsendet
1 713,100
236,800
1 Av Kung!. Maj:t föreslaget ''belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
142
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
Bestämt anslag............................................
Förslagsanslag.............................................
Reservationsanslag........................................
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva
tio
n sanslag..................__...................._........
Namngranskning för rikets allmänna kartverks behov,
förslagsanslag, högst......................................
Säger för rikets allmänna kartverk
210,845
20,155
201,800
442,100
442,100
20,000
3,000
23,000
Geologiska samt meteorologiska och
hydrografiska undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
Sveriges geologiska undersökning........................
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.,
reserrationsunslag......................................
Expenser för Sveriges geologiska undersökning, re
serrationsanslag.
.......................................
Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska undersöknings
lokaler, reservationsanslag................
Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings
museum, förslagsanslag, högst.......................
Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och
Västerbottens län, reseroutionsunslag...............
Meteorologiska oeh hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-bydiogratiska anstalt:
Bestämt anslag:
Avlöningar.................................... 99,500
Reserrat länsanslag:
Arvoden åt observatörer...........40,000
Expenser .......................... 8,000 4S,000
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra
fiska
anstalt, reserrationsunslag.....................
Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,
resa-vationsanslag......................................
Undersökningar av de högre luftlagren, förslagsanslag,
högst...............................................
Meteorologisk! iakttagelser i Abisko, reservationsanslag.
....................................................
108,730
92,500
25.000
10.000
1,865
8,500
147,500
85,000
4,400
720
! 10,000
108,730
;
137,865
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.
143
i
1
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reserva- tionsanslag.......
8,750
5,000
llydrogeologiska specialundersökningar, reservutions- ansla</.........
147,500
1 13,870
*
Säger för geologiska samt meteorologiska och hydrogra- fiska undersökningar ................................
256.230
251,735
V eterinärväsendet.
Vcterinärundervisningsanstalter:
Veterinärundervisningen...................................
Personliga arvodeslörhöjningar för vissa befattnings- havare vid veterinärhögskolan.....................
1208,850
1 4,800
Diverse behov vid vcterinärhögskolnn......
1 133,500
208,850
1 75,500
138,300
Statens veterinårbakteriologiska anstalt:
Statens veterinärbakteriologiska anstalt................
Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt.......................
1 17,550
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
Länsveterinärer och veterinärstipendiater..........
Förslagsanslag:
Distriktsveterinärers avlönande.......................
86,500
146,000
232,500
Säger för veterinärväseudet
516,850
155,850
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
Vägunderhållet:
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag .........
2,700,000
25,000
150,000
7,000
Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-
distrikt, reservationsanslag...........
Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst.........
2,700,000
182,000
Färjor och färjkarl:
Bestånd anslag......................
354
Förslagsanslag:
Friheter..........................................
25
379
j
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag.......
400,000
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet
3,100,379
:
182,000
1 Av Kungl. Muj.t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
144
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.
1
Ordinarie
|
Extra
Ordinarie
1
Extra
anslag
anslag |
anslag
anslag
1
Kronor
Kronor :
Kronor
Kronor
Diverse.
Ålderstillägg...........................................—.....-
......!
1 250,000
| Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl.,
'' ■
först ap sanslag....._.......................................
25,000
! Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag.......
38,000
Ersättning till hushållningssällskapen för till statsver-
1 ket indragna brännvinsförsäljningsmedel...............
|
2,100,000
! Jordförmedliiigsbvråer för egnahemsrörelsen..............
1 26,000
j Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lo-
kalundersökningar, reservationsanslag.................
40,000
! Befrämjande av avsättningen i främmande länder av
alster av svenska lantbruket m. m., förslagsanslag,
högst............................................-.............
29,000|
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservations-
\ anslag .......................................................
Ox
O
O
O
j Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslags-
anslag.......................................................
35,000;
| Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland
och Dalarna, reservationsanslag ...—...............
90,000
i Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag —
490.000
j Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst.......
15,000
I Åtgärder i prisreglerande syfte „........................—
''
1 5,000,000
1 Beredande av lindring i de mindre bemedlades lev-
nadsvillkor...................................................
.
‘5,000,000;
Bidrag till odlingsföretag m. m., reservationsanslag...
-
3,600,000t
| Odlingsorganisation, förslagsanslag........................
1,150,000
Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län
1 10,000
i Rese- och traktamentspenningar..........................
11,000,000
'' Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
anslag.......................................................
150,000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-
slagsanslag..................................................
.
150,000
1 Extra utgifter, reservationsanslag.........................
20,000
Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningsba-
vare inom den civila statsförvaltningen................
11 300,000
J Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt-
ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel......
1 70,000
Extra lönetillägg, förslagsanslag.........................
1,000
Tryckningskostnader, förslagsanslag......................
1 ■
1
32,oöö|
Säger för diverse
3,765,356
15,861,000
Summa
I............
1
I
13,694,835| 26,160,165
1 Av Kung!. MaJ:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm 1919. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
101376
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar.
- Rskr. 1919:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1919:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Knngl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för odlingsorganis a1 i texten
- Rskr. 1919:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om bidrag till vissa odlingsföretag m. m. a1 i texten
- Rskr. 1919:260 Skrivelse till Konungen i anledning av utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. s. 14 i texten
- Rskr. 1919:74 Skrivelse till Konungen i anledning av idav Kungl. Maj:t gjord framställning om anslag såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer. s. 1 i texten