Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1919-02-27 · 144 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 137 av 144 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:9a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1919 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

(l:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari innevarande år avlåtna Jordbruksproposition

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t tft?ZdZZ

under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att dels god- av Kungl.

känna sådana ändringar i staten för jordbruksdepartementets avdelning av kansli:

Kungl. Maj:ts kansli, att gälla från och med år 1920, att med uteslutande

av en kvinnlig biträdesbefattning i första lönegraden i stället där “q]

uppföres en dylik befattning i tredje graden, samt att avlöningarna åt L

de å staten uppförda kvinnliga biträdena upptagas i enlighet med de i

statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna

belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma

kommer att höjas från 115,500 kronor med 3,300 kronor till 118,800

kronor, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 115,500 kronor

med 3,300 kronor till 118,800 kronor.

I jordbruksdepartementets stat finnas för närvarande uppförda fyra

kvinnliga biträdesbefattningar, varav en i andra och tre i första normalgraden.

Ifrågavarande framställning avser nu uppflyttande på i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för ovannämnda dag närmare

angivna skäl dels till tredje graden av biträdesbefattningen i andra

graden dels ock till andra graden av ett kvinnligt biträde av första

graden. Med andra ord innebär den föreslagna förändringen allenast

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motion.

Utskottet.

uteslutande ur staten av en kvinnlig biträdesbefattning i första graden

och uppförande i stället av en dylik befattning i tredje graden. Den

härav påkallade ökningen i staten blir skillnaden mellan en första och

tredje gradens avlöning eller 800 kronor. Vidare skulle av Kungl.

Maj:t på chefens för finansdepartementet föredragning framställt förslag

angående lönereglering för kvinnliga biträden föranleda en höjning med

1,600 kronor. Slutligen påkalla avj 1918 års lagtima riksdag i samband

med lönereglering för vaktmästare in. fl. beslutat tillägg till avlöningsstaten

för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli en höjning av det ordinarie anslaget för detta departement av

900 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag rörande lönereglering

för de kvinnliga biträdesbefattningarna skulle med dessa såsom hittills vara

förenade rätt till tre ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15 år.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, nr 106,

av herr Modig, vari hemställts, att riksdagen måtte, så vitt angår befattningshavare,

som lyda uuder jordbruksdepartementet, bifalla Kungl.

Maj:ts ovanberörda proposition angående lönereglering för kvinnliga

biträden, med den ändring att ålderstilläggen för de åsyftade befattningshavarna

utfalla efter respektive 3, 6 och 9 år.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning i vad den avser föreslagen förändring av de

nuvarande biträdesgraderna inom departementet. Beträffande frågan om

lönereglering för de kvinnliga biträdena därstädes får utskottet erinra,

att innevarande riksdag redan fastställt vissa grunder för reglering från

och med år 1920 av avlöningarna vid de hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie

kvinnliga biträdesbefattningarna. Detta beslut innebär, att med nämnda

befattningar förenats rätt till tre ålderstillägg efter respektive 5, 10 och

15 år. Utskottet anser, att enahanda grunder böra komma till tillämpning

beträffande de hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda under

nionde huvudtiteln, nu befintliga ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna.

Utskottet kan sålunda icke biträda det i motionen framställda

förslaget. Uppförande i staten av föreslaget förhöjt belopp till vaktmästarnas

avlöning är såsom ovan antytts endast en följd av riksdagens

beslut år 1918.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

3

att riksdagen må med avslag å den av herr

Modig i ämnet väckta motionen i anledning av Kungl.

Maj:ts förevarande framställning

dels ej mindre godkänna sådana ändringar i staten

för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli, att gälla från och med år 1920, att med uteslutande

av en kvinnlig biträdesbefattning i första

lönegraden i stället där uppföres en dylik befattning

i tredje graden, än även från och med år 1920 bestämma

avlöningarna vid de å staten uppförda kvinnliga

biträdesbefattningarna ävensom villkoren för avlöningarnas

åtnjutande m. in. i överensstämmelse med

vad riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de

hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda under andra

—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna,

i följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från

115,500 kronor med 3,300 kronor till 118,800 kronor,

dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget

till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli från 115,500 kronor med 3,300 kronor till

118,800 kronor.

2:o) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående inrättande av en eguahemsavdelning

inom jordbruksdepartementet, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920

beräkna ett anslag av 23,000 kronor.

över denna .framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Lantbruksstyrelsen.

3:o) Under punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksstyrelsen

att gälla från och med år 1920, att

Egnahemsavdelning

inom jordbruksdepartementet.

(extra anslag.)

[2.]

Lantbruks
styrelsen.

(ordinarie

anslag.)

[3.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Central anstalten

för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

(ordinarie

anslag.)

[4-]

avlöningarna åt de å staten uppförda kvinnliga biträdena

upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna belopp,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas

från 152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300

kronor,

dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget

till lantbruksstyrelsen från 152,700 kronor med 5,600

kronor till 158,300 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 här ovan anfört

beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda

under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels från och med år 1920 bestämma avlöningarna

vid de å lantbruksstyrelsens stat uppförda kvinnliga

biträdesbefattningarna ävensom villkoren för avlöningarnas

åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad

riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de hos

ämbetsverk och myndigheter, uppförda under andra—

åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från

152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300 kronor,

dels ock vid bifall härtill höja det ordinäre anslaget

till lantbruksstyrelsen från 152,700 kronor med 5,600

kronor till 158,300 kronor.

L aiitliusli a lin in gen.

4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att från

och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till central anstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet från 159,950 kronor med 3,500

kronor till 163,450 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

5

Förslaget är uteslutande föranlett av utav 1918 års lagtima riksdag,

i samband med lönereglering för vaktmästare m. 11., beslutat tillägg till

avlöningsstaten för ifrågavarande anstalt.

Med hänsyn härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må från och med år 1920 höja det

ordinarie anslaget till centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet från 159,950 kronor med

3,500 kronor till 163,450 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

av jordbruk och lantmannanäringar» att undergå motsvarande förhöjning

eller från 425,450 kronor till 428,950 kronor.

5:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

godkänna sådana ändringar i staten för statens lantbruksingenjörer,

extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, att tillämpas från

och med år 1920, att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare en

ordinarie lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar

500 kronor samt rätt till ålderstillägg enligt nuvarande bestämmelser,

än även anslagsposten till lantbruksstipendiater skall avse

en anställningstid av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor till

14,400 kronor; dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer

och deras biträden från 101,900 kronor med 8,900 kronor

till 110,800 kronor; dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må under en

tid av fem år från och med år 1920 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst

icke kan tillsättas i följd av brist på kompetenta sökande,

använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse

av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde inom

lantbruksingenjörsdistrikt.

Till lantbruksingenjörer och deras biträden finnes för närvarande

å ordinarie stat uppfört ett anslag av 101,900 kronor. Enligt den av

1914 års senare riksdag godkända staten för statens lantbruksingenjörer,

extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater utgå från

detta anslag avlöningar till 23 lantbruksingenjörer och 4 extra lantbruksingenjörer

med sammanlagt 92,900 kronor samt arvoden till lantbruksstipendiater

med sammanlagd anställningstid av 60 månader efter

150 kronor för månad med 9,000 kronor.

Lantbruksingenjörernas distrikt bestämmas av Kungl. Maj:t. De

sammanfalla i allmänhet med länen, dock med vissa undantag i syfte

att arbetet skall bliva fördelat så jämnt som möjligt. Sålunda äro nu

Utskottet.

Lantbruksingenjörer

och deras

biträden.

(ordinarie

anslag.)

[5.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Kalmar läns södra de! och Blekinge län förenade till ett distrikt med

bostadsort för lantbruksingenjören i Kalmar.

Departementschefen har framhållit, att det vore naturligt, att i mån

som förhållandena utvecklade sig den distriktsindelning, som förut fastslagits,

kunde komma att visa sig otillfredsställande. Till en viss grad

kunde dessa olägenheter enligt departementschefens åsikt avhjälpas genom

ändringar i distriktsindelningen, men då detta ej längre läte sig göra framträdde

krav på anställande av ökat antal lantbruksingenjörer. Detta vore

nu fallet beträffande det distrikt, som består av Kalmar läns södra del

och Blekinge län.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—14 i statsrådsprotokollet.

Framställningen i fråga avser att genom uppförande i staten för

statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

av ytterligare en lantbruksingenjörsbefattuing möjliggöra en

uppdelning av det distrikt, som nu består av Kalmar läns södra del och

Blekinge län i två särskilda distrikt, omfattande det ena Kalmar läns

södra del och det andra Blekinge län. Den härav betingade ökningen

i nämnda stat uppgår till 3,500 kronor. Vidare begäres att ett av 1914

års senare riksdag lämnat medgivande, att Kungl. Maj:t finge under en

tid av fem år från och med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst

i följd av brist på kompetenta sökande icke kunde

tillsättas, använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande

i händelse av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde

inom lantbruksingenjörsdistrikt, måtte utsträckas för en ny femårsperiod.

Tillika föreslås en förhöjning med 5,400 kronor i ovannämnda

i staten upptagna post å 9,000 kronor till arvoden till lantbruksstipendiater

för att därigenom möjliggöra en ökad anställningstid

för sådana stipendiater av 36 månader eller från 60 till 96 månader.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Vad som av myndigheterna anförts till stöd för att ytterligare en

ordinarie lantbruksingenjörsbefattning må uppföras i staten för dessa

tjänstemän finner jag tydligt ådagalägga behovet av en dylik åtgärd.

De uppgifter, lantbruksingenjörerna hava att fylla, äro av vital betydelse

för jordbrukets utveckling. Det är dålig hushållning, om ärendena

på grund av otillräckliga arbetskrafter skjutas undan och vänta på handläggning.

Men detta synes bliva fallet i allt större utsträckning i nu

ifrågavarande distrikt, därest detta icke blir delat. I likhet med lantbruksstyrelsen

hyser jag ingen farhåga för att icke den nye lantbruksingenjören

skall för framtiden erhålla fullt arbete, helst som Kungl. Maj:t ju äger

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

7

vidtaga de jämkningar distrikten emellan, som tilläventyrs må finnas

önskvärda. På grund härav behöver anslaget höjas med 3,500 kronor.

Förlängning för en ny femårsperiod av riksdagens medgivande

till användande av besparade avlöningsmedel åt extra lantbruksingenjörer

för anställande av ökat antal lantbruksstipendiater eller tillfälligt

ingenjörsbiträde finner jag av behovet påkallad.

Jag finner det även vara genom lantbruksstyrelsens utredning

ådagalagt, att för närvarande betydande svårigheter möta för att återbesättandet

av lediga tjänster inom lantbruksingenjörskåren må kunna

försiggå någorlunda normalt. Visserligen synas sagda svårigheter i

väsentlig mån vara av tillfällig natur, beroende dels av att flera ordinarie

tjänstemän itngefär samtidigt uppnå pensionsåldern och dels av

inrättandet av nya tjänster inom lantbruksstyrelsen. En närmare undersökning

utvisar emellertid, att även med hänsyn till normala förhållanden

en ökning av stipendiatantalet är behövlig. Om man tar i betraktande,

att hela den ordinarie personal, som rekryteras från lantbruksstipeudiatklassen,

nu utgör omkring 30 personer samt att lantbruksingenjörerna

bliva pensiousmässiga vid 65 levnadsår, skulle, därest man

Ange antaga, att ordinarie anställning vunnes vid i medeltal 35 levnadsår

och ingen extra avgång ägde rum, det erfordras, att i

genomsnitt tillfälle bereddes till återbesättande av en plats varje år.

Då utbildningstiden såsom lantbruksstipendiat är minst sex år, skulle

redan till följd härav krävas minst sex lantbruksstipendiater, motsvarande

minst 72 månaders årlig anställningstid. Med hänsyn emellertid

dels till att det, enligt vad verkställd undersökning givit vid handen,

synes föga sannolikt, att ordinarie tjänst kan i regel vinnas vid så

tidig ålder som 35 år, dels till att utbildningstiden som stipendiat bör,

som nyss angivits, anslås till minst sex år, dels ock till att extra vakanser

givetvis alltid uppstå av oförutsedda anledningar, synes det icke

vara överdrivet att bestämma det normala antalet lantbruksstipendiater

till det av lantbruksstyrelsen föreslagna antalet åtta, motsvarande en

årlig anställningstid av 96 månader. Härtill kräves ett anslag, som efter

150 kronor i månaden uppgår till 14,400 kronor eller 5,400 kronor mer

än det nuvarande. Jag finner mig därför böra tillstyrka detta förslag.

Nu ifrågavarande ordinarie anslag behöver alltså höjas med 3,51)0

+ 5,400 = 8,900 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen nr 78 i första kammaren av herr Tengvall och nr 187 i andra

Motion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

kammaren av herr Jeppsson, vari hemställts, dels att riksdagen måtte

besluta sådan ändring i Kungl. Majrts proposition nr 1 angående nionde

huvudtiteln punkt 5, att den i staten för statens lantbruksingenjörer m. fl.

föreslagna ändringen måtte tillämpas snarast möjligt innevarande år,

dels ock att riksdagen måtte till bestridande av kostnaden för anställande

så fort ske kan innevarande år av ytterligare en ordinarie lantbruksingenjör

å tilläggsstat för år 1919 anvisa därför erforderligt belopp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till

motionen.

För egen del ansluter sig utskottet till vad departementschefen i

ovan återgivna yttrande i ärendet anfört.

Vad angår det av motionären framställda förslaget om tilläggsanslag

för år 1919 för att därigenom få en uppdelning av ifrågavarande

lantbruksingenjörsdistrikt till stånd redan detta år håller utskottet före

att, därest oavvisligt behov därav förefunnits, lantbruksstyrelsen, från

vilken myndighet det av Kungl. Maj:t framställda förslaget utgått, icke

skulle underlåtit att jämväl göra framställning i av motionären angivet

avseende. Då emellertid så ej skett och med hänsyn jämväl till vad

lantbruksstyrelsen i en den 7 september 1918 gjord framställning om

ökat anslag till lantbruksstipendiater anfört rörande den för närvarande

ringa tillgång på stipendiater med lantbruksingenjörskompetens anser

sig utskottet sakna anledning att på de i motionen anförda skäl gå

utöver vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å de av herrar

Tengvall och Jeppsson väckta motionerna samt med

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

dels godkänna sådana ändringar i staten för statens

lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater,

att tillämpas från och med år 1920,

att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare en ordinarie

lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och

tjänstgöringspenningar 500 kronor samt rätt till ålderstillägg

enligt nuvarande bestämmelser, än även anslagsposten

till lantbruksstipendiater skall avse en anställningstid

av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor

till 14,400 kronor;

dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

9

lantbruksingenjörer och deras biträden från 101,900

kronor med 8,900 kronor till 110,800 kronor;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må under

en tid av fem år frän och med år 1920 i de fall, då

extra lantbruksingenjörstjänst icke kan tillsättas i följd

av brist på kompetenta sökande, använda därigenom

tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse

av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde

inom lantbruksingenjörsdistrikt.

6:o) Under punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å extra stat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.

Lantbruksingenjörernas tjänstebiträden utgöras för närvarande av

dels lantbruksstipendiater, dels extra lantbruksstipendiater och dels tillfälliga

tekniska biträden. Biand dessa äro lantbruksstipendiaterna uppförda

i ordinarie staten för lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater. Såsom utskottet här ovan erinrat skola

lantbruksstipendiater enligt den nu gällande staten årligen anställas till

sådant antal, att deras sammanlagda anställningstid uppgår till 60 månader

om året, motsvarande fem för helt år anställda stipendiater.

Utskottet har förut tillstyrkt, att sagda antal månader måtte höjas till 96.

Månatliga arvodet till en var av dessa stipendiater är 150 kronor. Lantbruksstipendiaterna

äga dessutom att under sina tjänsteresor uppbära traktamente

för resdagar och resersättning, vilken gottgörelse förut utgått enligt

femte klassen i gällande resereglemente men genom kungörelse den

14 juni 1918 (nr 457) bestämts skola utgå efter fjärde klassen. Annan

inkomst under sin tjänstgöring hos lantbruksingenjör äga dessa

lantbruksstipendiater ej rätt att fordra. I den mån de under sin

tjänstgöring hos lantbruksingenjörerna förmå underlätta dessas arbeten,

bruka lantbruksingenjörerna frivilligt av egna medel lämna

lantbruksstipendiaterna arvode, olika efter beskaffenheten av det verkställda

arbetet. Lantbruksstipendiaterna hava dock på grund av den

omfattande praktiska utbildning i tjänsten, som jämlikt § 3 i reglementet

den 5 december 1914 för statens lantbruksingenjörer, extra

lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater (nr 431) kräves av dem

för att de må kunna bliva antagna till lantbruksingenjörer, under en

följd av år icke kunnat i någon större mån användas såsom verkliga

tjänstemedhjälpare hos lantbruksingenjörerna. Deras tjänstgöring har

måst så inrättas, att de i främsta rummet skola hinna tillgodogöra sig

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 2

Assistenter

hos låntbruksingenjörer.

(extra anslag.)

[6.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

de praktiska erfarenheter, som de måste besitta för sin framtida verksamhet

såsom lantbruksingenjörer.

Utöver dessa i staten upptagna lantbruksstipendiater har, såsom

i nästföregående punkt erinrats, under senare år jämlikt riksdagens medgivande

ytterligare stipendiater anställts med avlöning från medel, som

besparats därigenom, att extra lantbruksingenjörsbefattningar, av vilka

staten upptager fyra, icke kunnat tillsättas till följd av brist å kompetenta

personer därtill. I mån som de extra lantbruksingenjörstjänsterna bliva

besatta, bortfaller denna möjlighet att anställa ytterligare stipendiater. Hela

denna anordning har träffats, icke i syfte att bereda lantbruksingenjörerna

tillfälliga tjänstebiträden utan för att befordra kårens rekrytering.

1 § 9 av reglementet för statens lantbruksingenjörer m. fl. stadgas,

att förutom lantbruksstipendiat lantbruksingenjörer ej må vid undersökning

använda till tekniskt biträde annan än den, som därtill blivit

godkänd av lantbruksstyrelsen. Det är dessa tekniska biträden, som

den nu föreliggande frågan gäller. Dessa tekniska biträden, bestående

i regel av teknici eller agronomer eller andra personer, som under en

längre tid förvärvat sig nödiga erfarenheter och kunskaper i de arbeten,

som härvidlag kunna ifrågakomma, äro de enda, som lantbruksingenjörerna

hava att tillgå såsom verkliga medhjälpare i tjänsten. Dessa

tekniska biträden avlönas helt och hållet av lantbruksingenjörerna själva.

Jämväl deras resor i tjänsten hava lantbruksingenjörerna måst med få

undantag bestrida av egna medel, intilldess Kungl. Maj:t på lantbruksstyrelsens

framställning allt sedan år 1912 medgivit, att tjänstebiträden

till viss begränsning må hos lantbruksingenjörerna anställas med rätt

för dessa biträden att av allmänna medel åtnjuta dagtraktamente och

reseersättning enligt de för statens lantbruksstipendiater gällande grunder.

Till skillnad från de biträden, för vilka lantbruksingenjörerna även

bekosta resorna, kallas dessa tjänstebiträden numera extra lantbruksstipendiater.

Förr lärer ett och annat hushållningssällskap lämnat visst

bidrag till avlönande av tjänstebiträde åt lantbruksingenjörer. Detta

tillvägagångssätt är dock numera helt ur bruk.

Skillnaden mellan extra lantbruksstipendiat och tekniskt biträde

hos lantbruksingenjörer är alltså blott den, att den förre äger under

sin anställningstid av allmänna medel åtnjuta rese- och traktamentsersättning,

medan annat biträde icke har sådan rätt. Såväl extra läntbruksstipendiat

som annat tekniskt biträde är vederbörande lantbruksingenjörs

enskilda medhjälpare och har icke någon avlöning av statsmedel.

Den 12 oktober 1917 medgav Kungl. Maj:t, att dylika så kallade

extra lantbruksstipendiater finge för år 1918 anställas för en sammanlagd

tjänstgöring av högst 200 månader.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

11

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18—29 i statsrådsprotokollet.

Med ifrågavarande framställning avses att för lantbruksingenjörerna

underlätta anställandet och jämväl bibehållandet av tekniska biträden,

varav de enligt vad utredningen ger vid handen torde vara i alltjämt

ökat behov. Ifrågavarande biträden avlönas på sätt framgår av ovanstående

helt och hållet av lantbruksingenjörerna själva. Möjligheten

härtill har emellertid såsom i ärendet framhållits blivit mindre i samma

mån som ersättningen till biträdena på grund av dyrtiden måst ökas.

Med hänsyn härtill föreslås nu anvisande av ett extra anslag å 03,000

kronor för år 1920 att efter biträdenas särskilda kvalifikationer och

längden av deras anställningstid utgå såsom bidrag till avlönande av

ifrågavarande biträden, vilka härefter skulle benämnas assistenter, med

intill högst 200 kronor för månad. Anslaget är beräknat för 30 assistenter.

Jämväl för år 1919 begäres för ifrågavarande ändamål ett

belopp av 42,000 kronor, avseende dock endast tiden efter den 1 maj.

Assistenternas rese- och traktamentsersättning, som enligt föreliggande

framställning, i likhet med vad fallet är med lantbruksstipendiaterna, är

avsedd att åtnjutas enligt fjärde klassen i resereglementet, har föreslagits

att utgå från nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.

Det är enligt utskottets förmenande en angelägenhet av vikt, att

lantbruksingenjörerna kunna med önskvärd skyndsamhet handlägga de

frågor, vilka av den jordbruksidkande befolkningen anförtros dem. Av

utredningen att döma synes detta emellertid icke låta sig göra utan

ekonomisk uppoffring från vederbörande lantbruksingenjörers sida. Under

sådana förhållanden anser utskottet skäligt, att lantbruksingenjörerna

av statsmedel beredas någon hjälp vid avlönandet av deras biträden.

Vad i sådant avseende föreslagits föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet vill emellertid understryka vad departementschefen jämväl

framhållit, att den föreslagna anordningen endast är att betrakta såsom

provisorisk och att den följaktligen under inga omständigheter

får föregripa en eventuell omläggning av statens ifrågavarande agrikulturtekniska

verksamhet.

Rörande anslagsbeloppet för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan därom under nionde huvudtitelns tillägrsrsstat för samma år.

I anslutning till det anförda hemställer utskottet nu,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande

av assistenter hos lantbruksingenjörer å extra stat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Dagtraktamenten

åt

lantbrulcsingenjörer

m. /?.

7:o) För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i punkten

123 under nionde huvudtiteln förslag till väsentlig höjning av ordinarie anslaget

till rese- och traktamentspenningar. Förnämsta orsaken till denna

höjning var, att dagtraktamenten av statsmedel ansågos böra tillerkännas

de med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmätarna i stället

för den förut till dem från jordägarna utgående obetydliga ersättningen

för kost och tidsspillan. För sistnämnda ärende lämnades utförlig redogörelse

under avdelningen »lantmäteriväsendet» i statsrådsprotokollet vid

statsverkspropositionen nämnda år.

Sedan riksdagen enligt skrivelsen nr 90 den 6 april 1918 bifallit

vad sålunda föreslagits, utfärdades den 7 maj 1918 kungörelse (nr 270)

angående traktamentsersättning åt vissa lantmätare in. fl. Enligt denna

kungörelse äger på eget ansvar arbetande lantmätare — dock ej förste

lantmätare — så ock tjänstemedhjälpare samt sådant tekniskt biträde,

som med tillstånd av lantmäteristyrelsen begagnas, åtnjuta traktamentsersättning

av allmänna medel under resor och förrättningar, som äga

rum på grund av gällande instruktion, annan författning eller särskilt

förordnande. Sådan ersättning utgår oberoende av huruvida ersättning

för själva resekostnaden skall gäldas av sakägare eller ej. I fråga om

den medgivna traktamentsersättningen skola bestämmelserna i gällande

resereglemente tillämpas, dock med vissa i kungörelsen angivna jämkningar.

När dylik traktamentsersättning åtnjutes, utgår ej den i arvodestaxan

för lantmäteriförrättningar den 23 december 1909 (nr 166) bestämda

gottgörelse för kost och tidsspillan. Genom sagda kungörelse

bar tillika upphävts vad i 5 § 1 mom. av nämnda arvodestaxa fanns

stadgat om visst pris för husrum och kost, innefattande i huvudsak att

sakägare var skyldig att på tillsägelse tillhandahålla lantmätare och hans

biträden husrum för 60 öre samt kost för 1 krona 90 öre för dag och person.

Emellertid är i kungörelsen den 27 maj 1909 (nr 46 s. 2) angående

ersättning åt förrättningsmän och vissa gode män för sådan syn,

som omförmäles i 27 § av lagen om dikning och annan avledning av

vatten den 20 juni 1879, stadgat, att i avseende å arvodet till lantbruksingenjörer

m. fl. för sådan syn skola tillämpas de i fråga om arvode för

lantmäteriförrättningar gällande bestämmelser. Utgående från den uppfattning,

att genom denna föreskrift stadgats, att jämväl åt lantbruksingenjörer

m. fl. skulle vid dylik syneförrättning tillhandahållas husrum

och kost för nyssnämnda i lantanäteritaxan fastställda, numera synnerligen

låga pris, hava nu såväl föreningen statens lantbruksingenjörskår

som lantbruksstyrelsen gjort gällande, att genom upphävandet av bestämmelsen

härom i lantmäteritaxans 5 § 1 mom. lantbruksingenjörerna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

13

berövats en förmån, utan att de liksom lantmätarna i stället kommit i

åtnjutande av dagtraktamenten av statsmedel. Tillika bär påyrkats, att

lantbruksingenjörerna måtte härutinnan likställas med lantmätarna.

Vad beträffar frågan huruvida före kungörelsen den 7 maj 1918

lantbruksingenjörer ägt att vid syneförrättningar enligt dikningslagen i

likhet med lantmätare påkalla husrum och kost för i lantmäteritaxan

bestämt pris, har en sådan rätt — vilken av lantbruksingenjörsföreningen

och lantbruksstyrelsen ansetts självklar — av lantmäterikommissionens

majoritet ansetts hava stöd i gällande författningar men däremot

bestritts såväl av en minoritet inom kommissionen, nämligen ordföranden,

hovrättsrådet O. H. Arsell, och ledamoten hovrättsrådet J.

Stenberg, som ock av statskontoret. Prövningen av rätta innebörden

av bestämmelserna härom torde tillkomma regeringsrätten. Emellertid

har Kungl. Maj:t icke funnit skäl att, såsom lantbruksstyrelsen och kommissionens

majoritet ifrågasatt, genom ny kungörelse förordna om dylik

rätt för lantbruksingenjörer efter upphävandet den 7 maj 1918 av omförmälda

bestämmelser i lantmäteritaxans 5 § 1 mom. utan har den rätt,

som till äventyrs tidigare må hava tillkommit lantbruksingenjörerna i

detta hänseende, numera upphört.

Lantbruksingenjör tillgodonjuter för närvarande i allmänhet traktamentsersättning

endast för dag som helt använts till resa och följaktligen

varken för kombinerad rese- och förrättningsdag eller enbär förrättningsdag.

Efter att hava redogjort för av föreningen statens lantbruksingenjörer

och av lantbruksstyrelsen gjorda framställningar, att lantbruksingenjörerna

liksom lantmätarna måtte komma i åtnjutande av dagtraktamenten

av statsmedel, ävensom för över framställningarna avgivna

utlåtanden av statskontoret och 1917 års lantmäterikommission har

departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:

»I frågan, huruvida dagtraktamenten av statsmedel böra tillerkännas

lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer, lantbruksstipendiater

och sådana tekniska biträden, som användas med lantbruksstyrelsens

tillstånd, ansluter jag mig till den av lantbruksingenjörsföreningen och

lantbruksstyrelsen omfattade och av lantmäterikommissionen enhälligt

biträdda mening, att rätt därtill nu bör medgivas nämnda personer.

I likhet med lantmäterikommissionen finner jag för ett dylikt medgivande

föreligga samma principiella skäl, som i fjol föranledde statsmakterna

att bevilja rätt till dylika dagtraktamenten åt lantmätare.

Jag vill särskilt betona, att lantmäterikommissionen, vilken har under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motioner.

utredning frågan om ny arvodestaxa för lantbruksingenjörerna, varvid

givetvis åtskilliga spörsmål angående lantbruksingenjörskårens avlöningar

och andra förmåner, dess tjänsteåligganden eu. m. måste komma

under bedömande, ansett denna dagtraktamentsfråga lämpligen kunna —

liksom i fjol skedde beträffande lantmätarna — utbrytas och behandlas

i förväg särskilt för sig. Jag vill vidare framhålla, att kommissionen

vid avgivande av sitt nu ifrågavarande förslag haft att beakta jämväl

de nu av statskontoret uppmärksammade olikheterna mellan lantmätare

och lantbruksingenjörer och att kommissionen likafullt ansett dessa

bägge kategorier av tjänstemän böra likställas i nu förevarande hänseende.

De förefintliga olikheterna torde komma att vinna erforderligt

beaktande i kommissionens blivande huvudförslag beträffande lantbruksingenjörstaxan

m. m. Jag vill därjämte såsom min med lantmäterikommissionens

överensstämmande åsikt uttala, att de nuvarande förhållandena

å lantbruksingenjörsbanan göra det i hög grad önskligt, för att

icke säga nödvändigt, att denna kår, i likhet med lantmätarna, snarast

möjligt erhåller den förbättring i sina villkor, som dylika dagtraktamenten

skulle för densamma medföra.

Vad kostnaderna för nu ifrågavarande dagtraktamenten angår vill

jag erinra, att jag förut i dag vid behandlingen av frågan om anställande

av assistenter hos lantbruksingenjörer uttalat såsom min mening,

att såväl de nuvarande extra lantbruksstipendiaterna som de blivande

assistenterna böra hänföras till resereglementets fjärde klass. På grund

härav anser jag årskostnaden böra beräknas till 60,000 kronor.

Jag biträder förslaget, att dessa dagtraktamenten må utgå från

nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar,

vilket anslag med anledning härav bör från och med år

1920 undergå erforderlig förhöjning.

Den nu förordade förändringen bör träda i tillämpning från och

med år 1920. Tillräckligt skäl att genomföra densamma redan från

viss tidpunkt under innevarande år synes mig icke förefinnas.

Vad jag nu anfört torde icke behöva föranleda någon annan direkt

hemställan till riksdagen än i fråga om nyssnämnda förhöjning av

nionde huvudtitelns reseanslag. Till denna fråga skall jag senare i dag

återkomma.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta, till jordbruksutskottet remitterade likalydande motioner,

nämligen nr 79 i första kammaren av herr Vasseur och nr 84 i andra

kammaren av herr Pettersson i Bjälbo, i vilka föreslagits riksdagen att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 15

till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget under nionde huvudtiteln

till rese- och traktamentspenningar å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

För egen del anser utskottet, att i huvudsak samma principiella

skäl kunna åberopas för att medgiva ifrågavarande befattningshavare

rätt till traktamente av statsmedel jämväl under förrättningar, som

förlidet år föranledde statsmakterna medgiva lantmätare sådan rätt.

Då vidare enligt vad i ärendet framhållits denna fråga torde kunna

på av departementschefen angivet sätt provisoriskt lösas oberoende av

pågående revision av resereglementet och arvodestaxan för statens lantbruksingenjörer,

biträder utskottet den av departementschefen uttalade uppfattning

i ämnet. Departementschefen har ansett den ifrågasatta nya

ordningen böra träda i tillämpning först från och med år 1920. Då

traktamentsersättning skulle utgå av nionde huvudtitelns ordinarie anslag

till rese- och traktamentsersättning, torde såsom departementschefen framhållit

erforderlig ökning beredas i detta anslag. Den beräknade storleken

härav ger ej anledning till erinran från utskottets sida. I de i

ämnet väcka motionerna åter anses, att traktamente till lantbruksingenjörerna

skulle få utgå så tidigt som möjligt redan under år 1919 och

hemställes förty om ett särskilt tilläggsanslag för år 1919 till förstärkning

av ovannämnda ordinarie anslag. För egen del håller utskottet i

likhet med departementschefen före, att tillräckligt skäl att bestämma

tidpunkten för förändringens ikraftträdande redan till viss dag innevarande

år icke torde förefinnas.

I anslutning till det anförda kommer utskottet, som sålunda icke

kan biträda motionärernas förslag, att framdeles göra hemställan om ovannämnda

ökning av det ordinarie anslaget till rese- och traktamentspenningar.

För närvarande hemställer utskottet,

att de av herrar Vasseur och Pettersson i ämnet

väckta motionerna icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

8:o) Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels

godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet vid Ultima

att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten till arvoden åt

extra lärare höjes från 9,250 kronor med 3,250 kronor till 12,500 kronor

Utikottet.

Lantbruk»- institutet vid

Vltuna.

(ordinarie

anslag.)

[7-j

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Uttkoitet.

samt anslagsposten till institutets övriga utgifter ökas från 33,600 kronor

med 1,000 kronor till 34,600 kronor, till följd varav och på grund tillika

av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring med

600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma kommer att ökas från

98,650 kronor med 4,850 kronor till 103,500 kronor, dels ock vid bifall

härtill höja det ordinarie anslaget till ifrågavarande institut från 92,350

kronor med 4,850 kronor till 97,200 kronor.

I den nu gällande, av 1917 års riksdag godkända staten för lantbruksinstitutet

vid Ultuna upptages en post å 9,250 kronor till arvoden

åt extra lärare. Denna post är bibehållen vid detta belopp sedan 1911

års riksdag. Såväl enligt de den 20 juni 1918 utfärdade, från och med

ingången av år 1919 gällande stadgar för detta institut som enligt de

förut gällande, den 12 augusti 1912 utfärdade stadgarna skola vid institutet

finnas anställda nio extralärare, nämligen en i jordbrukslära, en

i kemi, en i botanik, en i fältmätning rn. m., en i skogshushållning, en

i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt, en i trädgårdsskötsel,

en i bokföring och en i pedagogik. På grund av att vissa

svårigheter uppstått att låta undervisningen i ritning, såsom varit avsett,

meddelas av extraläraren i fältmätning m. m., har under senare tid en

särskild extralärare i ritning funnits anställd, dock utan att arvodessumman

till följd härav överskridits.

Ifrågavarande framställning avser beredande åt de vid Ultuna lantbruksinstitut

anställda lärare av viss ökning i de för deras olika tjänster

dem för närvarande tillkommande arvoden, av vilka enligt vad statsrådsprotokollet

ger vid handen flertalet icke äro högre än då de nyinrättades,

de äldsta tjänsterna år 1892, ett par år 1909 och de senast inrättade år

1912. För detta ändamål föreslås, att anslagsposten till arvoden åt extra

lärare höjes med 3,250 kronor. Vidare ifrågasättes, för att möjliggöra

publicerandet i de båda lantbruksinstitutens årsberättelser av redogörelser

för vid instituten eller andra dit förlagda instituiioner erhållna forskningsresultat,

beträffande vartdera av lantbruksinstituten höjningar i anslagsposten

till institutets övriga utgifter, vad angår Ultuna med 1,000 kronor

och vad rör Alnarp med 1,500 kronor. Dessutom är en i staten föreslagen

höjning med 600 kronor föranledd av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring till vissa vaktmästare m. fl.

Utskottet har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.

Rörande Alnarp kommer utskottet att göra hemställan under nästföljande

punkt.

Utskottet hemställer,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .9 A.

17

att riksdagen må

dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet

vid Ultima, att tillämpas från och med

år 1920, att anslagsposten till arvoden åt extra lärare

höjes från 9,250 kronor mod 3,250 kronor till 12,500

kronor samt anslagsposten till institutets övriga utgifter

ökas från 33,000 kronor med 1,000 kronor till 34,000

kronor,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

med 000 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma

kommer att ökas från 98,050 kronor med 4,850 kronor

till 103,500 kronor,

dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget

till ifrågavarande institut från 92,350 kronor

med 4,850 kronor till 97,200 kronor.

9:o) I anledning av Kungl. Majrts under punkt 8 därom gjorda

framställning och i anslutning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels godkänna sådan ändring i staten för lantbruks-

och mejeriinstitutet vid Alnarp att tillämpas

från ocli med år 1920, att anslagsposten till institutets

övriga utgifter höjes från 39,200 kronor med 1,500

kronor till 40,700 kronor,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

med 600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma

kommer att ökas från 119,850 kronor med 2,100 kronor

till 121,950 kronor,

dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget

till nämnda institut från 112,800 kronor med

2,100 kronor till 114,900 kronor.

Lantbruksoch

mejeriinstitutei

vid

Alnarp.

(ordinarie

anslag.)

[8.]

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Lantbruks
skolor.

(ordinarie

anslag.)

[9.1

Raseunderstöd

för lantbrukets

studerande.

(ordinarie

anslag.)

[10.]

10:o) Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående ökat anslag till lantbruksskolor,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i de till understöd

åt sådana skolor å ordinarie stat anvisade anslag beräkna en förhöjning

från 91,500 kronor med 43,500 kronor till 135,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

ll:o) Under punkt 10 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

från och med år 1920 under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» uppföra ett ordinarie anslag till reseunderstöd

för lantbrukets studerande å 20,000 kronor.

Under den ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» och den del därav, som är av bestämt

anslags natur, har varit upptaget ett anslag av 15,000 kronor till reseunderstöd

åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande. Understöden

hava utdelats av Kungl. Maj:t och utgått med växlande belopp

allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd har varit bestämt.

Understöden kunde utdelas såväl för resor inom landet som i

utlandet.

Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den 17 december 1914 förordnat,

att med åtgärder för dessa stipendiers utdelning för år 1915

skulle tillsvidare anstå, har riksdagen år 1915 på Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att den behållning, som härav uppkomme, finge användas

för sitt ändamål under år 1916, dels ock uteslutit anslaget ur riksstaten.

Dylika stipendiers utdelning inställdes även för åren 1916, 1917

och 1918. Med anledning härav lämnade dessa års riksdagar medgivande,

att behållningen å anslaget finge användas under nästföljande år.

För år 1919 finnes således disponibelt ett belopp av 15,000 kronor,

vilket av departementschefen beräknats i sin helhet åtgå under detta år.

Från och med år 1920 bör emellertid enligt departementschefens

mening ordinarie anslag för detta ändamål ånyo upptagas i riksstaten.

Med hänsyn till resekostnadernas stegring har han ansett beloppet nu böra

höjas. För år 1920 torde emellertid höjningen kunna begränsas till

5,000 kronor, så att anslaget skulle uppgå till 20,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

19

Utskottet delar departementschefens uppfattning och hemställer

därför,

att riksdagen må från och med år 1920 under

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar» uppföra ett ordinarie anslag till

reseunderstöd för lantbrukets studerande å 20,000 kronor.

12:o) Under punkt 11 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående ökning i förslagsanslaget till

understöd åt lantmannaskolor, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta

till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 240,000 kronor

med 160,000 kronor till 400,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

13:o) Under punkt 12 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lanthushållsskolor,

som Kungl. ÄJaj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie

förslagsanslaget till lanthushållsskolor beräkna en förhöjning från 60,000

kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

14:o) Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet

vid Ultima å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 21,000 kronor.

Av den i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna upptagna anslagspost

»till institutets övriga utgifter» har sedan flera år i de årligen

av Kungl. Magt fastställda inkomst- och utgiftsstaterna disponerats ett

belopp av 3,500 kronor till bränsle och lyse samt ett belopp av 400

Lantmanna
skolor.

(ordinarie

anslag.)

[ii]

Lanthushålls
skolor.

(ordinarie

anslag.)

[12.]

Bränsle m. m.

vid lantbruksinstitutet

vid

Ultuna.

(extra anslag.)

[13.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

kronor till bränsle åt tjänare. Dessa belopp hava under de senare åren

visat sig i hög grad otillräckliga. År 1917 måste därför av riksdagen

anvisas 3,000 kronor för täckande av uppkommen brist under år 1916

och för täckande av dylik brist under år 1917 anvisade 1918 års lagtima

riksdag ett anslag av 10,000 kronor.

Då riksdagen år 1917 godkände ny stat för detta institut, anvisade

riksdagen tillika å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av

högst 3,700 kronor för bestridande av vissa kostnader för bränsle för

institutet. För enahanda ändamål har 1918 års lagtima riksdag å extra

stat för innevarande år anvisat ett förslagsanslag av högst 7,500 kronor.

utskottet. Enligt vad utredningen i ärendet utvisar hava de för ifråga
varande

ändamål tillgängliga medlen även efter ovannämnda tillökningar

befunnits otillräckliga. Uti förevarande framställning begäres nu dels ett

belopp av 15,900 + 10,000 = 25,900 kronor för täckande av brist i institutets

bränslekonto för åren 1918 och 1919, dels ock ett belopp av 15,000

kronor till bestridande av ifrågavarande kostnad för år 1920. Vidare

är i det föreliggande förslaget viss höjning beräknad i den gottgörelse

av statsmedel, som utgår för frielevernas kosthåll, med hänsyn till att

Ultunastyrelsen höjt de betalande elevernas avgift för kosthållet. För

sistnämnda ändamål ävensom för institutioner och samlingar, stallet, nattvakt,

vattenuppfordring m. m. föreslås tillhopa 6,000 kronor. Detta

belopp har ansetts böra utgå jämväl för år 1919.

Då de begärda ökade anslagen äro påkallade av den allmänna

prisfördyringen, finner sig utskottet icke böra göra någon erinran mot

beviljande av desamma.

Beträffande de för åren 1918 och 1919 erforderliga anslagen kommer

utskottet att göra särskild hemställan om dessas uppförande å tilläggsstat

för sistnämnda år. Utskottet hemställer nu,

• att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader

för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å

extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

21,000 kronor.

Lärlings 15:o) Under punkt 14 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att

by99*ad vid för uppförande vid Ultima av en lärliugsbyggnad i huvudsaklig överuna"

ensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag bevilja ett anslag av

sura mij.) 200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920 anvisa ett reserva
L

J tionsanslag av 100,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr !) A.

21

I denna fråga har departementschefen till en början anfört:

»Den byggnad vid Ultuna, vari lärlingarna vid den dit förlagda

lantbruksskolan hava sina bostadsrum, har länge befunnits otidsenlig

och i flera avseenden olämplig. På grund av att under kristiden vidlyftigare

byggnadsföretag för statens räkning sjmts böra om möjligt

uppskjutas, bär denna fråga ännu icke blivit anmäld för Kungl. JNlajit.

Jag finner emellertid förhållandena numera hava utvecklat sig därhän,

att ett längre uppskov icke bör äga rum.»

Efter att därefter hava lämnat eu redogörelse för alltsedan år

1906 gång efter annan framställda förslag till byggnads frågans lösning

och däröver av vederbörande nryndigheter avgivna utlåtanden (sid. 52—56

i statsrådsprotokollet) har departementschefen yttrat sig sålunda:

»Såsom jag redan anfört, anser jag ifrågavarande, sedan mer än

12 år tillbaka planerade byggnadsföretag ej längre kunna uppskjutas.

Åven om i den nuvarande byggnaden något bättre utrymme erhållits

genom att de förra lektionssalarna kunnat användas till logement, sedan

den nya skolbyggnaden uppförts, är byggnaden fortfarande för trång,

vilket visar sig bland annat i att ända till 5 eller flera elever måste bo

i samma rum. Ett sådant förhållande är naturligtvis synnerligen ofördelaktigt

för studierna. Byggnaden är för övrigt även i flera andra

hänseenden olämplig för sitt ändamål, synnerligast med hänsyn till de

skäliga krav, som man numera bör ställa på en dylik byggnad vid

statens lantbruksskola. Sedan skolbyggnaden uppförts, är även läget av

den nuvarande bostadsbyggnaden mindre lämpligt.

Det senaste av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget synes mig

tilltalande och vara praktiskt anordnat, på samma gång som det gjorts

så enkelt, som är förenligt med soliditet och ändamålsenlighet. Att byggnadskostnaden

under årens lopp stigit högst väsentligt, är en sak som

icke lär kunna undvikas. Emellertid är det icke uteslutet, att vid arbetets

utbjudande på entreprenad lägre anbud kan erhållas än kostnadsförslaget,

vilket upprättades å en tid, då bygga adskostnaderna voro

mycket höga. Med hänsyn härtill anser jag, att större byggnadsanslag

än 200,000 kronor icke nu bör beviljas. Jag kan ej heller finna nödvändigt,

att någon del av anslaget anvisas redan för innevarande år,

utan synes anslaget kunna fördelas med 100,000 kronor å vartdera av

åren 1920 och 1921. Ifall så efter anbudens prövning visar sig erforderligt,

torde frågan om ökat anslag böra upptagas till vederbörlig

prövning.»

Utskottet har vid besök å ort och ställe förvissat sig därom, att

den nuvarande lärlingsbyggnaden befinner sig i ett sådant skick, att

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

uppförande av en ny dylik byggnad är av verkligt behov påkallat.

Vid granskning av ;det av departementschefen om förmälda, av byggnadsstyrelsen

senast uppgjorda förslaget härtill har utskottet funnit detsamma

väl ägnat att böra vinna godkännande. Vad byggnadsplatsen

beträffar fick utskottet vid sitt ovan nämnda besök den uppfattningen, att

byggnaden lämpligast borde förläggas till platsen för den invid institutets

försöksfält belägna, numera utdömda logbyggnaden. I detta avseende vill

utskottet jämväl erinra därom, att, enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet

till nionde huvudtiteln i 1918 års statsverksproposition anfört

angående uppförande av en ny logbyggnad vid Ultuna, nedrivning och

ersättande med en ny bj^ggnad å annan plats vid egendomen av den

ovannämnda logbyggnaden — vartill riksdagen även beviljade medel —

aAsetts utgöra en förutsättning för realiserandet av just den plan till

uppförande av lärlingsbyggnad, varom Kungl. Maj:t nu framställt förslag.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att bygge ad skostnaden

bör kunna hållas inom beloppet av 200,000 kronor, fördelat med 100,000

kronor på vartdera av åren 1920 och 1921.

I anslutning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för uppförande vid Ultuna av

en lärlingsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med byggnadsstyrelsens förslag bevilja ett anslag av

200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Bränsle m. m.

vid lantbruksoch

mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

(extra anslag.)

[15.]

16:o) Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruks- och

mejeriinstitut vid Alnarp å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 13,500 kronor.

Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för år 1918

för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid nämnda institut

ett förslagsanslag, högst, 7,550 kronor. För år 1919 har för enahanda

ändamål anvisats 8,500 kronor. Dessa anslag beräknades skola komma

till användning sålunda:

1918

1919

Till dagsverken in. m. ...

................. kronor 850

850

» renhållning m. m. ...

.................. » 1,200

1,200

» bränsle .......................

.................. » 4,800

5,000

> kost för frielever......

.................. » 700

1,450

Summa kronor 7,550

8,500.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.

23

Nu begäres jämväl för 1920 ett med 5,000 kronor förhöjt belopp

lör ifrågavarande ändamål. Då de ökade omkostnaderna på sätt av utredningen

i ärendet framgår löranletts av den allmänna prisstegringen,

biträder utskottet det föreliggande förslaget och hemställer därför,

att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader

för bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeri•

institutet vid Alnarp å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 13,500 kronor.

17:o) Under punkt 16 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående anslag till byggnadsarbeten vid

Alnarp, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 245,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.

18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 17 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

år 1919 för beredande av höjda stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

under läsåret 1919—1920

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av 30,000 kronor.

19:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under

punkt 18 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1914 —1919 till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 14,800 kronor.

20:o) Under punkt 19 har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att

för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 36,000

kronor.

Utskottet.

Byggnadsarbeten

vid

Alnarp.

(extra anslag.)

[16-]

Höjda stipendier

åt elever

vid lägre

lontbruksundervisningsanstalter.

(extra anslag.

[■17-]

Utbildningskur

ser för

kontrollassistenter.

(extra anslag.)

- [18-] ''

Utbildnings

kurser för

ladugårdsförmän

och svinskötare.

(extra anslag.)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag anvisade riksdagen på extra

stat för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anslag av 18,800

kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän. Under

åren 1916 och 1917 bestredos, efter särskilda medgivanden av riksdagen,

utgifterna för nämnda kurser med vad som vid utgången av år

1915 kvarstod oanvänt å förenämnda anslag. 1917 års riksdag- medgav

sedermera, att den vid 1918 års ingång kvarstående ytterligare behållning

å förut beviljade anslag finge under år 1918 användas till

anordnande av utbildningskurser icke blott för ladugårdsförmän utan

även för svinskötare, och anvisade därjämte för samma ändamål å extra

stat för år 1918 ett reservationsanslag av 16,300 kronor. För år 1919

har för samma ändamål anvisats ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 28 september 1917 utfärdat reglemente för

de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän

och svinskötare. Dessa kurser äro dels praktiska, förlagda till enskilda

egendomar, med vilkas innehavare kontrakt därom upprättats, och dels

teoretiska kurser, förlagda till lantbruksskola eller annan lantbruksundervisningsanstalt.

Den praktiska kursen räcker från den 29 oktober

ena året till den 23 oktober påföljande år, dock med avbrott för eu

månad eller, beträffande svinskötarelev, kortare tid, varunder eleven

bevistar teoretisk kurs. Elev äger av den praktiska kursens anordnare

åtnjuta fri bostad jämte bränsle samt kost eller full stat ävensom kontant

270 kronor.

Enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut, grundade på för riksdagen

vid anslags äskande framlagda beräkningar, äger innehavaren av den

egendom, där praktisk kurs bedrives, av statsmedel åtnjuta för varje

elev 200 kronor. Till läroanstalt, där teoretisk kurs hålles, utgår dels

av statsmedel för varje kurs 300 kronor och dels för varje elev 70

kronor såsom ersättning för bostad, kost och undervisning.

I förevarande framställning föreslås en höjning av det för ifrågavarande

ändamål utgående anslag med 16,000 kronor eller till 36,000

kronor. Denna höjning är föranledd av vissa av departementschefen

ifrågasatta ändringar beträffande nu tillämpade grunder för statsbidrags

utgående till kurserna i fråga. Sålunda har departementschefen, som,

vad rör de praktiska kurserna, med hänsyn till svårigheten att erhålla

elever till svinskötarkurser funnit statsbidraget till dessa kurser böra

bestämmas till något högre belopp än till ladugårdsskötarkurserna,

ansett statsbidraget böra bestämmas vid de förra kurserna till 350

kronor per elev och vid de senare till 300 kronor per elev. I fråga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Ur 9 A.

25

om de teoretiska kurserna tiar ifrågasatts, att den per elev utgående

ersättningen borde bestämmas att gälla endast kostnaderna för bostad

och kost samt att övrig ersättning, bland annat för undervisningen, borde

lämnas i en rund summa för varje kurs, och har med hänsyn till rådande

förhållanden denna ersättning icke ansetts kunna sättas till lägre

belopp än 90 kronor för varje elev för bostad och kost per kurs om

en månad samt 800 kronor till vederbörande läroanstalt såsom ersättning

i övrigt för kursens hållande. Det erforderliga anslagsbeloppet har,

under förutsättning att statsbidrag skulle utgå till fem teoretiska kurser,

beräknats på följande sätt.

70 ladugårdselever å 300 kr......... kronor 21,000

10 svinskötarelever å 350 » ......... » 3,500

5 teoretiska kurser å 800 » ......... » 4,000

80 elever vid dito dito å 90 » ......... » 7,200 kronor 35,700.

vilket belopp avrundats till 36,000 kronor.

De av kristiden orsakade förhållandena hava givetvis även på detta

område medfört avsevärt ökade omkostnader. I betraktande härav och

med hänsyn till angelägenheten att säkerställa fortvaron av ifrågavarande

för landets husdjursskötsel betydelsefulla kurser håller utskottet

före, att ökat statsbidrag bör beredas till hållande av sådana kurser.

Vad i sådant avseende föreslagits biträdes av utskottet. Mot att de

föreslagna förhöjningarna få träda i tillämpning redan beträffande nu

pågående praktiska kurser och de teoretiska kurser, som skola hållas

innevarande år, har utskottet så mycket mindre något att erinra som

något särskilt anslag härför enligt vad departementschefen anfört icke

erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare å extra

stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

36,000 kronor.

21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 20 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918 och 1919 till anordnande av utbildningskurser

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 4

Utbildning sÅ

urser för

kvinnliga

ladugårdsskötare

i

Norrland och

Dalarna.

(extra anslag.)

[20.1

L .1

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr J A.

Jordbrukskon
sulenter.

(•xtra anslag.'':

[2i.;;

Vandring

rättare.

(•xtra anslag.)

[22.]

för kvinnliga lada gård sskötare i Norrland och Dalarna

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

22:o) Under punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående statsbidrag för anställande av

jordbrukskonsulenter, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag

av 150,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

23:o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å

extra stat för år 1920 anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,

såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag

av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för

vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest,

samt på de villkor i övrigt, Kungl. Magt kan finna gott föreskriva.

För år 1912 anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas såsom bidrag till avlönande

av vandringsrättar-e i Dalarna och Norrland under villkor, att övriga

kostnader för desamma bestredes av landsting, hushållningssällskap eller

eljest, samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde finna gott

föreskriva. Därefter har anslag beviljats för anställande av vandringsrättare

även i övriga delar av landet och anslagens belopp hava småningom

ökats för att bereda statsbidrag till ökat antal dylika befattningshavare.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag har 1918 års

riksdag på extra stat för år 1919 anvisat såsom bidrag till anställande

av vandringsrättare utan begränsning till vissa landsdelar ett reservationsanslag

av 48,000 kronor under samma villkor som bestämdes för

1912 års anslag.

Enligt kungörelsen den 1 november 1912 angående statsbidrag

till avlönande av vandringsrättare må till hushållningssällskap utgå bidrag

av statsmedel för anordnande av praktisk undervisning i lanthushållning,

husdjursskötsel och lantbrukets binäringar genom så kallade

vandringsrättare med belopp, motsvarande högst hälften av den summa

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .9 A.

27

vartill kostnaderna för undervisningen uppgått, dock icke med högre

belopp än 000 kronor för år räknat för värjo anställd vandringsrättare.

Då statsbidraget i fråga sålunda är begränsat till högst 600 kronor

för varje vandringsrättare, lämnar det av riksdagen anvisade anslaget

tillgång till anställande av inalles 80 vandringsrättare. Då anslag för

ifrågavarande ändamål år 1911 första gången anvisades av riksdagen,

utgick man med hänsyn till då rådande förhållanden från den förutsättningen,

att lämpliga vandringsrättare skulle kunna anställas mot en

årsavlöning av 1,200 kronor, varav staten skulle bidraga med halva beloppet

och andra hälften skulle tillhandahållas av hushållningssällskap,

landsting eller eljest inom orten.

Ifrågavarande framställning avser att statsbidraget, vilket såsom utskottet.

ovan nämnts för närvarande är bestämt till hälften av kostnaden för

undervisningen genom vandringsrättare dock högst 600 kronor för varje

anställd vandringsrättare räknat, måtte efter i övrigt oförändrade grunder

från och med år 1919 utgå med ett intill högst 900 kronor förhöjt

belopp för varje vandringsrättare. På grund av förefintliga besparingar

å tidigare års anslag är icke vare sig tilläggsanslag för år 1919 eller

ökning av anslaget för år 1920 behövligt.

Utskottet anser den föreslagna ökningen av statsbidragets maximibelopp

motiverad av den allmänna prisstegringen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,

såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett

reservationsanslag av 48,000 kronor,

under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna

bestridas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

24:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 23 gjorda Ulbildni

framställning tar utskottet hemställa, kursiv i bete*-

kultur och

att riksdagen må i likhet med vad skett för år än9sskslsel1919

till anordnande av utbildningskurser i betes- (extr» anslag.)

kultur och ängsskötsel å extra stat för år 1920 anvisa !- ''J

ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Stipendiat i

boskapsskötsel

och mejerihushållning

m. m.

(extra anslag.)

[24.]

Fredrika

Bremer-förbundets

lånthushållning

sskola

vid

Rim for sa.

(extra anslag.)

[25.]

Utskottet.

Lanthushållningsskolan

ti

Brogård.

(extra anslag,'';

[26]

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i enlighet med vad under en

följd av år ägt rum till utbildande av en stipendiat i

boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. å extra

stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,500

kronor.

26:o) Under punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att

såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 11,000 kronor.

Till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa

för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksamhet,

har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungl.

Maj:ts framställning anslag för varje av åren 1908—1910 å 4,000 kronor,

för vart och ett av åreu 1911—1913 å 6,000 kronor och för varje av

åren 1914—1919 å 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 70—74 i statsrådsprotokollet.

Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med 3,000

kronor. Härjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.

Då såväl anslagsökningen för år 1920 som tilläggsanslaget äro

föranledda, utom av en önskan att tillgodose skolans föreståndarinna och

lärarinnor med i någon mån förhöjda avlöningar, i huvudsak av ökade

omkostnader för uppehållande av skolans hittillsvarande verksamhet,

giva de ej anledning till någon utskottets erinran.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att i

särskilt utlåtande göra hemställan därom.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må såsom statsbidrag åt Fredrika

Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa

för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 11,000 kronor.

27:o) Under punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig

ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård

Brogård å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 8,500 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

29

Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård för utbildande

av lärarinnor har anvisats med 4,000 kronor om året för åren 1911 —

1913 och med 5,500 kronor årligen för åren 1914—1919.

Utredningen i ärendet åter linnes å sid. 74—80 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser dels en höjning av anslaget för år 1920

med 3,000 dels ock ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.

Utskottet anser, att huvudsakligen enahanda skäl, som under näst

föregående punkt anförts för beviljande av ökat statsbidrag till Rimforsaskolan,

föreligga beträffande lanthushållningsskolan å Brogård. De begärda

anslagsbeloppen ge ej anledning till erinran.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra

särskild hemställan om dess uppförande å 1919 års tilläggsstat.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må såsom statsbidrag åt Uppsala

enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi för

utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans

lantgård Brogård å extra stat för år 1920 bevilja ett

förslagsanslag, högst, 8,500 kronor.

28:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 27 gjorda

framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 81

och 82 innehåller i ämnet, hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna sådan ändring i den

för Strömsholms hingstdepå gällande stat, att de nu

för veterinären uppförda lön och tjänstgöringspenningar

å tillhopa 2,100 kronor ur staten uteslutas, i samband

varmed bestämmelsen om ålderstillägg icke längre skall

gälla veterinären, och att i stället för honom uppföres

arvode å 1,500 kronor; i följd varav statens

slutsumma kommer att minskas från 14,200 kronor

med 600 kronor till 13,600 kronor.

29:o) Under punkt 28 har Kungl. Ma:jt föreslagit riksdagen att

höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande» upptagna

ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande

av prisjmlöningar av hästar, från 160,000 kronor med 20,000 kronor

till 180,000 kronor.

(skottet.

StrömshoLins

hingstdepå.

(ordinarie

anslag.)

[27.]

Prisbelöningar

av

hästar.

(ordinarie

anslag.)

[28.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Departementschefen har först redogjort för en av stuteriöverstyrelsen

i skrivelse den 14 december 1918 gjord framställning om förhöjning

från 160,000 till 260,000 kronor uli det i ordinarie reservationsanslaget

till hästavelus förbättrande ingående anslaget till understödjande av

prisbelöningar av hästar.

Styrelsen har däri beräknat anslagsbehovet på följande sätt:

till penningpris, skådepenningar och inlösen av frisedlar för premierade

hästar, i den mån kostnaderna härför skulle bestridas av

statsverket, i runt tal ....................................................................... kronor 215,000

till resekostnader m. m. för ordförandena och de av Kung!. Maj:t

förordnade ledamöterna i hästpremieringsnämndema, i runt tal... » 28,000

till arvoden åt fem premieringsnämndsordförande å kronor 2,500 ... » 12,500

» arvode åt en premieringsnämndsordförande ................................... » 400

» anskaffande av trycksaker och bestridande av andra expenser

samt för oförutsedda utgifter ............................................................ » 4,100

Summa kronor 260,000

Därefter har departementschefen för egen del anfört följande:

»Såsom förnämsta skäl till den nu ifrågasatta väsentliga ökningen

av detta anslag har anförts, att de statsmedel, vilka kunna användas

till egentliga belöningar — penningpris, skådepenningar och inlösen av

frisedlar —, befunnits alltmera otillräckliga för utbetalande av dylika, av

premieringsnämnderna tillerkända belöniugar. Det framkålles, att ehuru

det förutsatts, att statens bidrag skulle vara lika stort som ortsbidragen,

det icke på långt när uppgått därtill och för år 1918 stannat vid allenast

65 procent därav. I avseende härå må ju medgivas, att det skulle vara

önskligt, ifall rikligare penningmedel kunde härtill avses, men då, såsom

stuteriöverstyrelsen anfört, fråga uppkommit om premieringsreglementets

omarbetning och förslag därom är inom kort att förvänta, samt det

vid prövning av detta ärende torde böra tagas under övervägande, huruvida

penningbelöningar böra stadgas i lika stor utsträckning som hittills

och om icke själva godkännandet eller tilldelandet av pris, högre

eller lägre, kan i vissa fall utgöra belöning nog, synes mig med premieringsmedlens

ökning av den nu nämnda anledningen böra åtminstone

för närvarande anstå.

Vad däremot beträffar det skäl för ökning, som består i att resekostnaderna

för premieringsuämndernas ordförande och av Kungl. Maj:t

förordnade ledamöter ökats, finner jag detsamma icke kunna underkännas.

Enligt de i stuteriöverstyrelsens förevarande framställning intagna uppgifter

hava dessa kostnader ökats frän år 1914 till år 1918 med drygt

12,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A. 31

Vidare bar framhållits, att det nuvarande arvodet till premieringsnämndsordförandena

av allenast 400 kronor är för lågt, och höjning

därav ända till 2,500 kronor har föreslagits för de ordförande, som icke

äro chefer för hiugstdepå. Såsom styrelsens redogörelse utvisar, utgöres

emellertid dessa ordförandes ersättning icke enbart av detta arvode.

Så nyligen som år 19 L7 tillerkändes dem dels ersättning med 10

kronor för premieringsdag och dels särskilt arvode av 500 kronor

för konsulentverksamhet. Jag vill emellertid icke förneka, att bland

annat med hänsyn till yppade svårigheter att förmå på området skickliga

personer att åtaga sig ordförandeskapet en arvodesökning nu

bör medgivas, men jag kan ingalunda tillstyrka så stor höjning, som

styrelsen ifrågasatt. Jag håller före, att arvodet lämpligen kan besiämmas

till 1,000 kronor för dem, som icke äro depåcheler. Då emellertid

anslagets storlek icke bör bestämmas med hänsyn till den tillfälliga

omständigheten, att en eller bägge depåcheferna hava dylikt ordförandeuppdrag,

bör anslagsökningen ske så, att den räcker även i det fall, att

ingen depåchef är ordförande, och alltså avse alla sex ordförandearvodena.

Härtill behövs sålunda 6 x 600 = 3,600 kronor.

Då även för trycksaker och övriga expenser samt oförutsedda utgifter

något ökade medel torde behövas, finner jag mig kunna tillstyrka

en anslagsökning av inalles 20,000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta motioner nämligen:

dels nr 31 i första kammaren av herr Nilsson, Nils Anton, vari

hemställes, att riksdagen måtte höja den till understödjande av liästpremieringen

avsedda delen av det under anslagstiteln »hästavelns

främjande» upptagna ordinarie reservationsanslaget med 84,000 kronor

utöver det av Kungl. Magt föreslagna eller till 264,000 kronor;

dels ock i andra kammaren av herr Olsson i Kollungeröd, vari

hemställts

att till penningpris, skådepenningar och inlösen av frisedlar för

premierade hästar, i den mån kostnaden härför skulle bestridas av stats
-

verket, måtte anslås............................................................... kronor 215,000

till resekostnader m. m. för ordföranden och statens

ledamot i hästpremieringarna ............................................... » 28,000

till arvode åt fem premieringsnämndsordförande » 7,500

till arvode åt en ordförande...................................... » 400

till trycksaker, expenser och oförutsedda behov » 4,100

Summa kronor 255,000.

Motioner.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för sistnämnda framställningar,

hänvisas till motionerna.

utskottet. Motionärernas förslag ansluter sig i huvudsak till stuteriöver
styrelsens.

Skillnaden består allenast däri, att i herr Nilssons motion

arvodena till premieringsnämndsordförandena föreslagits till oförändrat

belopp eller 400 kronor för år samt posten till anskaffande av trycksaker

m. m. strukits, under det att herr Olsson ansett samma arvoden

böra bestämmas till 1,500 kronor för år.

Enligt utskottets förmenande kunna de goda resultat, som under

senaste åren vunnits på hästavelns område, i avsevärd mån tillskrivas

den med statsmedel understödda hästpremieringen. Ifrågavarande verksamhet

är därför väl förtjänt av statsmakternas synnerliga intresse och

uppmuntran. Utskottet inser också till fullo vikten av att medel finnas

tillgängliga för verksamhetens fortsatta upprätthållande i önskvärd omfattning.

I detta avseende synes visserligen den av stuteriöverstyrelsen

förebragta utredningen giva vid handen, att en ej obetydlig höjning av

ifrågavarande anslag är behövlig. På de av departementschefen anförda

skäl anser sig utskottet emellertid härvid icke nu böra gå utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit. Rörande beloppet av arvodena till hästpremieringsnämndsordförandena

anser utskottet i likhet med departementschefen,

att detta bör under angiven förutsättning bestämmas till

1,000 kronor för år.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å de av herrar

Nilsson och Olsson i ämnet väckta motioner och med

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning höja

den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande»

upptagna ordinarie reservationsanslaget, som

är avsedd till understödjande av prisbelöningar av hästar,

från 160,000 kronor med 20,000 kronor till 180,000 kronor.

ökat arbets- 30:o) Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

biträde vid för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. å extra stat för år

överstyrelsen 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 5,600 kronor.

»>• m- Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—93 i statsrådsprotokollet.

(extra anslag.)

[29.] Med jet nu begärda anslaget å 5,600 kronor avses förnämligast

utskottet, att i avvaktan på prövningen av ett till löneregleringskommittén remit
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

33

terat förslag till omorganisation av stuteriöverstyrelsen bereda styrelsens

sekreterare av utredningen i ärendet att döma behövligt arbetsbiträde.

Av anslaget skulle sålunda 3,900 kronor utgå till en extra tjänsteman,

1.200 kronor till ett kvinuligt skrivbiträde samt 500 kronor till förstärkning

av den ordinarie statens anslagspost till vaktmästares avlöning

och expenser m. m. För år 1919 ifrågasattes ett tilläggsanslag av

4.200 kronor, motsvarande tre fjärdedels år.

Departementschefen har anfört, att, då reservationsanslaget till

liästavelns förbättrande numera visat sig så otillräckligt, att förstärkningsanslag

därtill måst anvisas å tilläggsstat för år 1918 och nu begäres

för år 1919, detta anslag icke borde belastas med dessa ökade utgifter.

Vid sådant förhållande biträder utskottet förslaget om uppförande för

ändamålet ifråga av ett särskilt extra anslag. Anslagets belopp föranleder

ingen utskottets erinran.

Rörande tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för ökat arbetsbiträde vid

stuteriöverstyrelsen m. in. å extra stat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,600 kronor.

31:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad ägt rum för

åren 1911—1919 till extra personal vid Flyinge hingstdepå

å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 4,630 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Majits under punkt 31 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad senast för år

1919 ägt rum å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 20,000 kronor, att under de villkor,

Kungl. Mäj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande

och utveckling av sådana i Sverige förekommande

s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen

»inhemska häststammar».

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.)

Extra personal

vid

Flyinge

hingstdepå.

(extra anslag.)

[30.]

Åtgärder för

inhemska

häststammar.

(extra anslag.)

[31.]

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Stambolcs foting

rörande

hästar.

(extra anslag.)

[32.]

33:o) Under punkt 32 har Kung!. Magt föreslagit riksdagen att

till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,

Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för vartdera

av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under de

villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande av

stamboksföring rörande hästar.

Bidragsbehovet för ifrågavarande ändamål under år 1916 tillgodosågs

med uppkommen behållning å de båda föregående årens anslag.

För år 1917 fnnnos till förfogande dels behållning vid 1916 års utgång,

uppgående till 6,<>00 kronor, dels ock nytt anslag å samma belopp

eller tillhopa 12,000 kronor. Av denna summa disponerades under år

1917 ett belopp av 6,000 kronor, vadan vid årets slut kvarstod en

oanvänd behållning av 6,000 kronor. De för år 1918 till förfogande

stående medlen voro dels nyssnämnda 6,000 kronor dels ock nyanvisat

anslag å 8,000 kronor eller tillhopa 14,000 kronor, av vilken summa

enligt beslut den 1 mars 1918 ett belopp av 10,000 kronor disponerats

på följande sätt, nämligen:

till styrelsen för hingstuppfödningsan stalten å Fången för

upprättande och förande av rasstambok för nordsvenska

hästar ................................................................. kronor 3,500

» Skånes stuteribokstyrelse

dels för upprättande och förande av rasstambok

för ädla hästar inom Malmöhus län ochKristian
stads

län .............................................. » 2,000

dels ock för upprättande och förande av rasstambok

för ardennerhästar inom dessa två län......... » 1,500

» stamboks föreningen för svenska ardennerliästen såsom

bidrag till förande av nämnda förenings rasstambok

för ardennerhästar inom landet.......................... » 3,090

eller tillhopa kronor 10,000.

Vid 1918 års utgång fanns sålunda en behållning å anslaget av

4,000 kronor. Då därjämte riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat

för ändamålet ett reservationsanslag å 6,000 kronor, finnes alltså för

innevarande år tillgängligt ett belopp av 10,000 kronor, vilket bör antagas

komma att i sin helhet t;igas i anspråk under aret.

Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är

utfärdad den 24 oktober 1913.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

35

Ifrågavarande anslag har i allmänhet beräknats så, att ett belopp

av 10,000 kronor för år skulle finnas tillgängligt. Enligt vad departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, torde det visserligen vara

antagligt, att för år 1920 medelsbehovet kommer att överstiga det

hittills vanligen beräknade årsbeloppet, men då Kungl. Maj:t lärer

kunna från liästavelsfondens avkastning, i den mån den av riksdagen

ställes till Kungl. Maj:ts förfogande, bereda tillgång till de erforderliga

ökade medlen, har departementschefen ansett nu ifrågavarande anslag

icke böra för år 1920 bestämmas högre än till 10,000 kronor.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till understödjande av stamboksföring

rörande hästar under de villkor, Kungl. Magt

må bestämma, å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

34:o) Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till karautänsanstalten i Haparanda för husdjur å extra stat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen anvisat anslag på extra stat för vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917 av 750 kronor samt för åren 1918 och 1919 av 1,000

kronor till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.

Den föreslagna anslagsökningen av 500 kronor är föranledd av

de ökade kostnaderna för anstaltens drift.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet

och hemställer därför,

att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur å extra stat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

35:o) Under punkt 34 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa dels för upprätthållande

av de år 1916 utsedda avelscentra för nötboskap 12,000

kronor, dels ock för bestridande av kostnaderna för den år 1918 beslutade

förnyade tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap 20,000

kronor eller tillhopa 32,0<>0 kronor.

År 1902 begärde Kungl. Maj.t första gången hos riksdagen anslag

till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och an
-

Utskottet.

Karantänsanstalten

i

Haparanda

för husdjur.

(extra anslag.)

[33.]

Utskottet.

Avelscentra

för nötboskap.

(extra anslag.)

[34.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

visade riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta

ändamål.

År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande

av förnyad tävlan för utseende av dylika centra. Riksdagen

anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid dem utsedda

avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren 1909

—1915.

År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande

av ytterligare tävling av ifrågavarande slag. Kostnaderna för

denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma utsedda avelscentra

beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000 kronor skulle tagas

från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns

förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades skola av riksdagen

anvisas med visst belopp för vart och ett av åren 1914—1920, därav

12.000 kronor för sistnämnda år. Riksdagen har för varje av åren

1914—1919 anvisat de sålunda beräknade beloppen.

Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i

fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga

om besättningar av fjällras.

År 1918 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om beviljande

av medel för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande

fjällras och ayrshireras. Kostnaderna härför beräknades till i runt tal

177.000 kronor, vilket belopp skulle täckas dels med 40,000 kronor

från avkastningen av fonden för hornboskaps- och fåravelns förädling

dels ock genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor enligt följande

fördelning å de särskilda åren, nämligen 25,000 kronor för år 1919,

20.000 för vart och ett av åren 1920 och 1921 samt 18,000 kronor

för vart och ett av åren 1922—1925. Riksdagen har för år 1919 anvisat

det för året beräknade beloppet.

De nu begärda anslagen stå på sätt framgår av ovanstående i

överensstämmelse med av riksdagen godkänd plan därför.

Under åberopande av ovan angivna anslagsberäkningar hemställer

utskottet,

att riksdagen må å extra stat för år 1920 såsom

reservationsanslag anvisa

dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda

avelscentra för nötboskap 12,000 kronor,

dels ock för bestridande av kostnaderna för den

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

37

år 1918 beslutade förnyade tävlan för utseende av

avelscentra för nötboskap 20,000 kronor eller tillhopa

32,000 kronor.

36:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att riksdagen må på sätt skett för åren 1907—

1919 till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 5,000 kronor.

37:o) Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 101 —104.)

Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag

å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för

året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1919 års

stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag

av 115,000 kronor.

Enligt det vid propositionen i ämnet till 1897 års riksdag fogade

statsrådsprotokoll skulle ifrågavarande anslag användas, bland annat, till

bestridande av kostnader för tillverkning av tuberkulin för undersökning

av nötkreatur.

Kostnaderna för tillverkning av det för ifrågavarande undersökningar

erforderliga tuberkulinet, vilket framställdes vid dåvarande veterinärinstitutet

och genom lantbruksstyrelsen tillhandahölls för utrönande

av tuberkulos hos nötkreatur, utgingo sålunda intill utgången av år 1911

från ifrågavarande anslag.

Sedan emellertid statsmakterna år 1908 fattat beslut om inrättande

av en veterinärbakteriologisk anstalt och i samband därmed bestämts,

att den vid veterinärinstitutet dittills bedrivna tillverkningen av

tuberkulin skulle förläggas till nämnda anstalt och bekostas av de för

anstaltens drift anslagna medel, förordnade Kungl. Maj:t den 15 december

1911 vid bestämmandet av anslagets användning under år 1912,

att veterinärbakteriologiska anstalten skulle till lantbruksstyrelsen på

rekvisition översända för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen under

år 1912 erforderligt tuberkulin. På samma sätt har därefter förfarits

Främjande av

nötboskapsavcln

inom

Norrbottens

län.

(extra anslag.)

135.]

Förekommande

och

hämmande av

tuberkelsjukdomar

hos

nötkreaturen.

(extra anslag.)

[36.j

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9A.

under följande år. Någon ersättning för tuberkulinet har alltså icke

utgått till veterinärbakteriologiska anstalten.

Sedan på grund av att veterinärbakteriologiska anstaltens anslag

visat sig otillräckligt fråga uppkommit, huruvida icke ersättning kunde

beredas anstalten för det av densamma levererade tuberkulinet, har Kungl.

Maj:t på framställning av lantbruksstyrelsen den 29 november 1918 vid

meddelande av bestämmelser angående användningen av de för år 1919

tillgängliga medel till förekommande och hämmande av tuberkeljukdomar

hos nötkreaturen av dessa medel ställt till lantbruksstyrelsens förfogande

ett belopp av 14,000 kronor att användas till gäldande av kostnader

för till styrelsen levererat tuberkulin.

vttkoiui. Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det begärda an
slagsbeloppet,

vilket beräknats under förutsättning att ersättning för

till lantbruksstyrelsen levererat tuberkulin fortfarande skall utgå, och

hemställer därför,

att riksdagen må till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra

stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 110,000

kronor.

Åtgärder för

avinavelns

höjande.

(extra anslag.)

[37.]

38:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 37 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918 och 1919 till åtgärder för höjande av landets

svinavel å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 65,000 kronor.

Fåravelns befrämjande.

(extra anslag.)

[38.]

39:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 38 gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918 och 1919 till fåravelns befrämjande å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 35,000

kronor.

Fjäderfä- 40:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 39 gjorda

befrämjande, framställning hemställer utskottet,

(extra anslag.) att riksdagen ma i likhet med vad skett för aren

[39.] 1909 —1919 till ijäderfäavelns befrämjande anvisa å extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

41 :o) Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att BismseU>

till biskötselns befrämjande å extra stat för 1920 anvisa ett reservations- bcf,ämJai,deanslag

av 12,000 kronor. (extra anslag.)

(Statsrådsprotokollet sid. 106 och 107). 1-40.]

dill biskötselns befrämjande har riksdagen å extra stat för vartdera

av åren 1918 och 1919 anvisat reservationsanslag av 6,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag till åtgärder för biskötselns befrämjande

har utfärdats den 9 oktober 1917.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

))I likhet med lantbruksstjrelsen finner jag ökning av detta anslag

vara erforderlig. Jag tillåter mig här hänvisa till de skäl, som år 1917

av dåvarande departementschefen förebragte3 för äskande hos riksdagen

av anslag för ändamålet. Intresset för denna binäring till jordbruk

och trädgårdsskötsel har under senare år alltmera ökats, vilket framgår

av bland annat den omständigheten, att det belopp, som genom anslag

inom orterna ställts till hushållningssällskapens förfogande för ändamålet,

stigit från ungefär 8,800 kronor år 1914 till 12,700 kronor år 1918.

Sistnämnda belopp är mer än dubbelt så stort som det för året disponibla

statsanslaget.

Under erinran att enligt förenämnda kungörelse den 9 oktober

1917 av statsmedel icke må för äudamålet användas mer än av inom

orten tillskjutna medel, anser jag mig kunna tillstyrka, att anslaget nu

höjes till det av lantbruksstyrelsen ifrågasatta beloppet, 12,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till invändning mot nu utskottet.

ifrågavarande framställning, får hemställa,

att riksdagen må till biskötselns befrämjande å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag-av

12,000 kronor.

42:o) Under^ punkt 41 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Redskapså

extra stat för år 1920 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, höo-st, Provnin9*™-

dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och stalterAlnarp

31,500 kronor; (extra, anslag.)

dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifråga- L ^

varande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap 500 kronor eller tillhona

32,000 kronor. P

Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1919 anvisat medel

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultima och Alnarp. För

år 1919 utgår detta anslag med 26,000 kronor. Därjämte har riksdagen

för vartdera av åren 1918 och 1919 såsom personligt ålderstillägg till

föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld

under viss förutsättning anvisat 500 kronor.

utskottet. Ku förevarande framställning innebär en ökning av det för år

1919 anvisade beloppet med 5,500 kronor beroende på skedda höjningar

i dagtraktamentsbeloppen och i järnvägsbiljetter m. m. ävensom på den

allmänna stegringen i prisen på instrument och i tryckningskostnader m. m.

Behovet av anslagsökningen synes utskottet ådagalagt av utredningen

i ärendet, varför utskottet tillstyrker densamma. Härvid vill

utskottet särskilt framhålla angelägenheten, att resultaten av ifrågavarande

redskapsprovningar, vilka enligt utskottets uppfattning äro av

stor betydelse för landets jordbruk, icke minst i betraktande av det

utvecklingsstadium, varpå detsamma nu befinner sig, bringas till mera

allmän kännedom bland landets jordbrukare. Utskottet håller nämligen

före, att detta är en nödvändig förutsättning för att det med redskapsprovningarna

avsedda syftet helt skall kanna vinnas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa

såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna och Alnarp 31,500 kronor;

dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren

för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik

Theodor Adelsköld, därest han fortfarande med gott

vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor;

eller tillhopa 32,000 kronor.

Kemiska 43:o) Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

stationer. gås om bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

(extra anslag.) och närino-arnas behov — inom de orter, där landsting eller hushall[42-]

ningssällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta oj mindre lokal för detta jämte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och

laboratoriet)änaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

41

att utgå till varje station med G,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall bevilja

ytterligare bidrag med högst 2,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 110—115.)

Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov har under en lång följd av år anvisats anslag å

extra stat. Dessa anslag hava under senare år utgått med högst 6,000

kronor till eu var av åtta stationer eller tillhopa högst 48,000 kronor

och anvisats under villkor, att landsting eller hushållningssällskap, vart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta

ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist

och assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom

de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av

böcker och inventarier för stationens behov.

Framställningen ifråga avser nu dels en höjning av anslaget för

år 1920 med 2,000 kronor räknat för varje station, så att det erforderliga

anslaget skulle uppgå till 64,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag för

år 1919 av 2,000 kronor för varje station eller sammanlagt 16,000 kronor.

Departementschefen har ansett den föreslagna ökningen böra betraktas

såsom föranledd av nödvändigheten att oavsett de speciella kristidsförhållandena

giva den vid de kemiska stationerna anställda personalen

förbättrade löner samt bekosta i övrigt höjda utgifter för stationerna.

Då det enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen visat sig

omöjligt att täcka stationernas ökade omkostnader, ehuru höjningar i

stationernas taxor vidtagits och viss tilläggsavgift medgivits, anser sig

utskottet böra biträda det framställda förslaget.

Beträffande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av

åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att

upprätta laboratorium och bekosta ej mindre lokal för

detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och

assistent än även avlöning till dessa och laboratorieBihung

till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 6

Vtshottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Kemiskväxlbiologisk

anstalt inom

Norrbottens

län.

(extra anslag.)

[43.]

Utskottet.

42 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

tjänai’en ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp av böcker och inventarier för

stationens behov — å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor att utgå till

varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att efter prövning av omständigheterna i varje

särskilt fall bevilja ytterligare bidrag med högst 2,000

kronor.

44:o) Under punkt 43 har Kungl. Mnj:t föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med

sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.

Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som i början utgått

med 5,000 kronor men småningom ökats, så att det för år 1919 uppgår

till 18,200 kronor. Såsom villkor för dessa statsbidrag har varje gång

uppställts fordran på bidrag från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest till belopp motsvarande minst tre femtedelar av statsbidraget.

För närvarande är detta bidrag bestämt till minst 10,950

kronor.

Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,100

kronor, är avsedd att enligt förut fastslagen proportion täcka viss del

av anstalten genom lönereglering till tjänstemännen åsamkad ytterligare

utgift för löner. Samma belopp begäres för enahanda ändamål även

för innevarande år.

Utskottet tillåter sig erinra därom, att riksdagen i fjol ställde sig

avvisande mot beviljande av dyrtidstillägg till tjänstemän vid med statsmedel

understödda institutioner. Enligt vad departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört, avser emellertid nu ifrågavarande lönereglering

att tillgodose det av förhållandena i allmänhet förorsakade behovet av förbättrade

löner till anstaltens tjänstemän och utgör alltså en motsvarighet till

de löneregleringar, som tid efter annan företagits även för skilda grupper

av statstjänstemän. Däri ingå icke några speciella krigstidstillägg, utan

hava medel för sistnämnda ändamål anvisats av vederbörande hushållningssällskap

och länets landsting.

Utskottet, som i likhet med departementschefen icke finner någon

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 9 A.

43

skälig anmärkning kunna göras mot de nya lönebeloppen, när i betraktande

tagas deri utbildning och den ganska krävande tjänstgöring, som

fordras av innehavarna av de flesta av nu ifrågavarande befattningar,

kommer beträffande det för år 1919 erforderliga anslaget att göra särskild

hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma är.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av

kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län

— under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens

underhåll med sammanlagt minst 13,450 kronor

— å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 22,300 kronor.

45:o) Under punkt 44 liar Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra slät för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 122—125.)

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på

extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som

för år 1919 utgår med 70,000 kronor såsom förslagsanslag, högst. I

detta anslag är inräknat ett belopp av 10,000 kronor för anläggande

av fasta försök å myr jord i Jämtland.

Av det nu begärda anslagsbeloppet är icke någon del avsedd för

de fasta försöken i Jämtland, utan har särskild framställning därom

gjorts, till vilken utskottet återkommer under nästa punkt. Den begärda

anslagsökningen för föreningens egen verksamhet utgör alltså 13,000

kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till utgifterna för resor,

kemikalier, lyse och bränsle, pappers- och tryckningskostnader samt

höjda arbetslöner på försöksgårdarna. Dessutom äro 5,000 kronor avsedda

för löneförbättring för personalen, varemot i det begärda anslaget

ej ingår något krigstidstillägg.

Då utskottet med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts om

behovet av ökade anslagsmedel icke funnit något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen

å extra stat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.

Svenska mosskulturföreningen.

(extra anslag.)

144.]

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Fönöksgårdar 46:o) Under punkt 45 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

äNurrlånd.1 ® extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

(extra anslag.) dels anläggningskostnader och inventarier för en av svenska

[45.] mosskulturföreningen anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 22,600

kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 9,000 kronor eller

tillhopa 31,600 kronor,

dels ock till inventarier för en försöksgård å myrjord vid Alträsk

i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i

Luleå 15,600 kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 5,000

kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså inalles 52,200 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 126—130 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse angående statsanslag för år 1919 hemställde svenska

mosskulturföreningen bland annat om anvisande av 10,000 kronor till

anläggande av fasta försöksfält i Norrland för prövande av olika metoder

för dikning och bearbetning av slåttervallar på myrjord samt anläggning

och skötsel av betesvallar på samma jordslag. Försöksfälten,

för vilka anläggningskostnaderna komme att bii rätt avsevärda, skulle

förläggas till ett par olika platser, där de kunde ligga kvar under en

tid av minst 10 år hos enskilda myrägare, som genom kontrakt skulle

tillförbindas att följa av föreningens kulturingenjör givna föreskrifter

samt sköta fälten mot skälig ersättning.

Samtidigt hade Alträsks nybyggesnämnd i skrivelse till Kungl.

Maj:t meddelat, att byggnaderna å det normalkolonat vid Alträsk, till

vars bebyggande och iordningsställande framlidne grosshandlaren Moritz

Fraenckel ställt medel till förfogande, nu vore färdiga; under sådana förhållanden

syntes det nämnden böra tillses, på vad sätt detta kolonat

skulle bäst fylla sin uppgift att vara i första hand ett stöd för kolonisterna

vid Alträsk och indirekt gagna hela Norrland, något som bäst

borde kunna ske, om kolonatet bleve en försöksgård under kemisk-växtbiologiska

anstaltens i Luleå inseende. Nämnden hemställde därför, att

det måtte uppdragas åt densamma att i samråd med nämnda anstalt

anordna en försöksgård å berörda normalkolonat samt att 10,000 kronor

måtte anvisas härtill.

Över dessa båda framställningar avgåvos utlåtanden dels av lantbruksstyrelsen,

som föreslog upprättande av två fasta försöks- och

mönstergårdar, en i Jämtland, anordnad av mosskulturföreningen, samt

en å Fraenckelska normalkolonatet vid Alträsk under ledning av kemiskväxtbiologiska

anstalten i Luleå, dels ock av styrelsen för centralanstalten

för jordbruksförsök, som anförde, att de av mosskulturföreningen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A,

föreslagna försöksfälten i Jämtland icke fyllde de ändamål, som avsåges

med inrättande av mönstergårdar, vadan en last lörsöks- och mönstergard

också vore önskvärd därstädes. I sammanhang härmed framhöll

central anstaltens styrelse önskvärdheten av att försöksgårdarna bleve

försedda med eu fast, lör orten lämplig kreatursbesättning, helst av den

beskaffenhet, som borde lordras vid en mönstergård.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1918

erinrade jag om riksdagens skrivelse den 6 juni'' IDIG nr 170 angående

åtgärder till myrodlingars befrämjande i Norrland- och Dalarna samt om

däröver avgivna utlåtanden, i vilka inrättandet av försöksgårdar förordats

från .flera håll. Jag framhöll för egen del lämpligheten av att de

omedelbara åtgärderna för främjande av myrodlingen i Norrland nu inriktades

på att skapa fasta försöksgårdar. Åven om det syntes ovisst,

huruvida mosskulturföreningens förslag avsåge en dylik försöksgård,

vore det dock önskligt, att det utvecklades därhän. Ifråga om försöksgårdarnas

förseende med kreatursbesättning fann jag en sådan utvidgning

av planen jämväl önskiig, även om detta skulle föranleda ytterligare

kostnader. På min hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att anvisa dels 10,000 kronor till mosskulturföreningen för inrättande

av fasta försök i Jämtland, vilket belopp inberäknades i anslaget till

föreningen för år 1919, dels ock 10,000 kronor för anordnande under

kemisk-växtbiologiska anstaltens i Luleå ledning av den föreslagna försöksgården

vid Alträsk.

Vad Kungl. Maj:t sålunda äskat blev ock av riksdagen bifallet,

därvid riksdagen särskilt framhöll, hurusom den i ärendet lämnade utredningen

givit vid handen, att anläggandet å myrjord i Norrland av

lasta försöksgårdar vore ett kraftigt medel till nämnda landsdels snara

kolonisation.

Ifrågavarande framställning avser en utvidgning av den ursprungligen

tilltänkta planen rörande ifrågavarande båda försöksgårdar så till

vida, som nu föreslås upprättande därstädes av kreatursbesättningar och

anskaffande av fullt moderna, för rationell myrodling erforderliga redskap.

Avsikten torde med andra ord vara att på försöksgårdarna få

till stånd verkliga^mönsterjordbruk för att därigenom i än högre grad

göra dessa ägnade att främja det med dem avsedda syftet. Kostnaderna

hava härför beräknats'' beträffande försöksgården i Jämtland till 22,600

kronor och ifråga om försöksgården vid Alträsk till 15,600. Driftkostnaderna

äro beräknade till 9,000 kronor för den förra och till 5,000

kronor för den senare försöksgården.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Departementschefen har i ärendet för egen del anfört följande:

»De utredningar, som verkställts sedan 1918 års riksdag anvisade

anslag för ifrågavarande försöksverksamhet, utvisa, att kostnaderna ställa

sig väsentligt högre än som då av mosskulturföreningen och kemiskväxtbiologiska

anstalten beräknats. Anledningen härtill är—jämteden

allmänna prisstegringen — förnämligast, att försöken nu utvidgats till

att äga rum efter en i vissa delar förändrad plan. Dessa utvidgningar stå

emellertid i full överensstämmelse med de grundsatser, som uttalades i fjol

såväl av mig i statsrådsprotokollet som av riksdagen i dess skrivelse.

I betraktande av vikten av jordbrukets främjande i allmänhet i våra

nordligare bygder samt med särskild hänsyn till det huvudsakligen på

myrjordsodlingar grundade koloniseringsarbetet, som därstädes nu igångsatts

på kronomark och som förvisso genom exemplets makt bör kunna

bli av stor betydelse även för odlingsarbetet å myrjord i enskild ägo,

finner jag det vara i hög grad angeläget, att så tillförlitliga, väl planlagda,

utförda och kontrollerade försök som möjligt göras till ådagaläggande

av de bästa metoderna för myrjordens odling och skötsel samt

för uppnående av ett gott ekonomiskt resultat av ett på myrjord baserat

jordbruk. Såsom jag redan i fjol uttalade och nu fått från samtliga i

ärendet hörda institutioner och myndigheter ytterligare bekräftat, låter

sig en dylik verkligt effektiv försöksverksamhet knappast bedrivas annat

än vid verkliga försöksgårdar. Att nödig kreatursbesättning bör finnas

vid varje dylik försöksgård, finner jag uppenbart, bland annat enär eljest

icke förhållandena skulle bliva lika med de vid landsdelens vanliga jordbruk

rådande och de vunna erfarenheternas tillämplighet därför skulle

väsentligt reduceras.

Jag tillstyrker därför försökens verkställande enligt den nu framlagda

planen och har icke funnit något att erinra mot kostnadsberäkningarna.

För åtnjutande av de anslag, som må bliva beviljade, torde

böra av Kungl. Maj:t föreskrivas väsentligen samma villkor, som stadgats

beträffande 1919 års enahanda anslag.»

Utskottet har ställt sig i viss man tveksamt inför frågan, huruvida

anslag nu bör beviljas för inköp av de för försöksgårdarna erforderliga

inventarier och kreatursbesättningar, för vilka kostnaderna beräknats

med hänsyn till rådande utomordentligt höga prisläge.

Med" hänsyn emellertid till angelägenheten att anskaffningen ifråga,

mot vilken utskottet i och för sig icke har något att erinra, icke fördröjes,

har utskottet icke velat motsätta sig, att det begärda anslaget

redan nu beviljas. Utskottet vill dock härvid uttala, att utskottet är

s. 47 Kontrollera mot PDF

■JordsbruksutskotleJs utlåtande Nr 9 A.

47

förvissat därom, att därest för år 1920, vilket år inköpen ifråga skola

verkställas, förändrade konjunkturer skulle medföra prissänkningar å kär

ifrågavarande inventarier, vederbörande icke skall underlåta göra de

besparingar å anslaget ifråga, som därigenom kunna bliva möjliga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å extra stat för år 1920 såsom

särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till anläggningskostnader och inventarier fölen

av svenska mosskulturföreningen anordnad försöksgård

å myrjord i Jämtland 22,600 kronor och till

driftkostnader vid samma försök sgård 9,000 kronor

eller tillhopa 31,600 kronor,

dels och till inventarier för en försöksgård å myrjord

vid Alträsk i Isorrbottens län under ledning- av

kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå 15,600 kronor

och till driftkostnader vid samma försöksgård 5,000

kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså inalles

52,200 kronor.

47.o) ^ Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i Trudgårdsavbidan

pa den proposition angående åtgärder för träd gå rdsodl i n o-ens odlingens

befrämjande, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen? för iefrämjande''

detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av°40 000 (extfa

kronor. ’ L4D-J

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

48:o) 1 överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 47 gjorda Fmkontroiiframställning

hemställer utskottet, anstalter.

(extra anslag.)

att riksdagen må i likhet med vad skett för [47.]

åren 1887—1919 å extra stat för år 1920 till Kungl.

Maj:ts förfogande anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000

kronor för att — med högst 1,000 kronor för varje

anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9A.

Befordrande

av inhemsk

fröodling.

(extra anslag.)

[48.]

Sveriges utsädesförening.

(extra anslag.)

[49.]

Motion.

samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter

vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende

på analysmetoder och övriga förhållanden, som

fastställas av Kungl. Maj:t.

49:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 48

gjorda framställning och under hänvisning till vild statsrådsprotokollet

till ifrågavarande huvudtitel sid. 133—134 innehåller hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för

befordrande av den inhemska odlingen av frö av vallväxter,

foderrotfrukter och köksväxter å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

50:o) Under punkt 49 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 72,600 kronor;

dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var av föreningens

sju filialer vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland, Värmland,

Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor eller tillhopa

60,900 kronor; eller sålunda inalles 133,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—141 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har å extra stat för år 1919 anvisat såsom särskilda

förslagsanslag, högst, dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete

med föreningens filialer 60,000 kronor, dels ock till uppehållande av

verksamheten vid en var av föreningens sju filialer vid Ultuna, i Östergötland,

Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland samt

i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa 56,000 kronor eller sålunda inalles

116.000 kronor. Det bör erinras, att föreningen sedan länge plägat

utöver det av riksdagen anvisade extra anslaget erhålla statsbidrag å

15.000 kronor från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt motion nr 124 av herr Andersson i Knäppinge,

vari hemställts

att riksdagen ville, för inrättande av en filial av Sveriges utsädes
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

49

förening inom södra Kalmar län för år 1919, anvisa ett belopp av

2,000 kronor och för uppehållande av verksamheten vid denna filial

8,700 kronor eller tillhopa 10,700 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen.

Kung], Maj:ts förevarande framställning avser beviljande för uppehållande

av Sveriges utsädesförenings verksamhet såväl vid dess huvudstation

som vid dess nuvarande filialer av ett till 17,500 kronor förhöjt anslag

för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919 motsvarande

nämnda ökning. Ökningen är föranledd av behovet att bereda

föreningens tjänstemän* i någon mån förbättrade löner, vartill föreningen,

enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen, icke synes vara i stånd

utan ytterligare statsbidrag. Framställningen föranleder icke någon utskottets

erinran.

Vad åter angår det i motionen framställda förslaget om anvisande

av statsbidrag till inrättande jämväl i södra Kalmar län av en filial av

Sveriges utsädesförening, vill utskottet först erinra därom att garanti

från hushållningssällskapets sida icke lämnats rörande tillhandahållande

av loge och lada för den ifrågasatta filialen, något som riksdagen uppställt

såsom villkor vid beviljande av anslag till de nuvarande filialerna

av utsädesföreningen. Ån mindre är frågan om plats för filialen utredd,

vilket riksdagen beträffande tidigare inrättade filialer ansett önskvärt,

innan statsbidrag beviljades. — Emellertid kan utskottet oavsett nämnda

omständigheter icke biträda motionärens förslag. Utskottet håller nämligen

före, att beträffande ifrågavarande landsdel sådana skiljaktiga

förhållanden med avseende å klimat och jordmån i jämförelse med

Övriga sydligare delar av landet icke föreligga, som motivera upprättandet

av en ny sådan filial.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra

särskild hemställan härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet nu,

att riksdagen må med avslag å den av herr

Andersson i ämnet väckta motionen och med bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande framställning å extra stat för

år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer 72,600 kronor;

dels och till uppehållande av verksamheten vid en

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.) 7

Utskottet,

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

binodUngent

befrämjande.

(extra anslag.)

[50.]

Höjande av

det mindre

jordbruket.

(extra anslag.)

[51.]

Ordnad bokföring

vid

mindre jordbruk.

(extra anslag.)

[52.]

Smörprov
ningar.

(extra anslag.)

[53.]

var av föreningens sju filialer vid Ultima, i ÖstergötlandT

Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland

samt i Luleå 8,700 kronor eller tillhopa 60,900 kronor;

eller sålunda inalles 133,500 kronor.

51:o) Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för linodlingensbefrämjande,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, å

extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 34,600 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen,

anmäla.

52:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 51 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till åtgärder för höjande av det mindre

jordbruket å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

53:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 52 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1916—1919 såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor,

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda

högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande

av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

54:o) Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till statsbidrag till fortgående smörprovningar å extra stat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Under en följd av år har Kungl. Maj:t till smörprovningar i Malmö

och Göteborg anvisat statsbidrag från ordinarie anslaget till befrämjande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .9 A

51

i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, vilket bidrag under

senare åren intill 1918 utgått med 15,000 kronor årligen. Med hänsyn

till av förhållandena förorsakade inskränkningar i smörprovningarnas

verksamhet beviljades för år 1918 från nämnda anslag allenast ett

.belopp av 10,000 kronor.

Såsom ökat statsbidrag till dessa smör provningar har därjämte

riksdagen, på framställning av Kung!. Magt, för vart och ett av åren

1906—1919 anvisat å extra stat 10,000 kronor, varjämte ytterligare

beviljats för varje av åren 1910—1919 6,000 kronor till anställande

av särskilda undersökningar av vattenhalten i svenskt exportsmör. De

av riksdagen sålunda för åren 1918 och 1919 anvisade anslagen hava

reservationsanslags natur.

Enligt vad departementschefen anfört, är nytt anslag för vattenhaltsundersökningar

icke erforderligt för 1920, alldenstund det för detta

ändamål för år 1918 anvisade anslaget icke till någon del tagits i

anspråk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till statsbidrag till fortgående

smörprovningar å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

55:o) Under punkt 54 han Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldigket av

myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna,

vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller

äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande

bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920

anvisa under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Under benämning »norrländska avdikningsanslaget» hava sedan

liera år medel anvisats å extra stat till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling av till åker och äng lämplig jord eller minskning av frostländighet

för närliggande bygd. Anslagsbeloppet har utgjort för vartdera

av åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor, för år 1915 1,900,000

kronor, varav dock 400,000 kronor voro avsedda att utgå redan under

år 1914, för 1916 1,500,000 Icionoi SRint för v&rt och. ett äv åren

Utskottet.

Norrländska

av dikning S''

anslaget.

''extra anslag.)

[54. J

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Allmänna

avdiknings
anslaget.

(extra anslag.)

[55.]

1917, 1918 och 1919 1,900,000 kronor. De senaste åren har anslaget

haft reservationsanslags natur.

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen bör av förut

anvisade medel till år 1920 kunna reserveras ungefär 1,700,000 kronor.

Då det även för år 1920 synes vara tillräckligt att räkna med ett

anslag av 1,900,000 kronor, har departementschefen ansett nytt anslagför

sistnämnda år behövas å allenast 200,000 kronor.

Utskottet biträder den av departementschefen uttalade meningen

och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar

och vattenavtappningar inom Norrland och

Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller

minskning av frostländighet för närliggande bygd eller

utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år

1920 anvisa under benämning »norrländska avdikningsanslaget»

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

56:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 55 gjord

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

år 1919 till understödjande medelst statsbidrag utan

återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland

och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller

minskning av frostländighet för närliggande bygd eller

utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920

anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande

att av samtliga för år 1920 tillgängliga medel

högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan

mark, vars torrläggning avser endast minskning av

frostländighet för närliggande bygd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

57:o) Under punkt 56 har Kung-I. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget

understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst 1,000,000 kronor, dels ock godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående

föreslagna bestämmelser.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 151—164.

För år 1919 ifrågasattes därjämte ett tilläggsanslag av 1,000,000

kronor.

De av departementschefen angående de sålunda ifrågasatta tillläggsbidragen

föreslagna bestämmelserna äro följande:

»Till företag, för vars utförande bidrag beviljats ur norrländska avdikningsanslaget

före år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motsvarande

i avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag,

som lyfts enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning,

som verkställts under år 1916, samt 50 procent av den del

av samma bidrag, som lyfts eller lyftes enligt dylikt intyg på grund

av besiktning under något av åren 1917, 1918, 1919 eller 1920.

Till företag, till vars utförande bidrag beviljats från förenämnda

anslag under år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motsvarande i

avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag, som

lyfts eller lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning,

som verkställts under något av åren 1918, 1919 eller 1920.

Tilläggsbidrag utbetalas av statskontoret, på framställning av

lantbruksstyrelsen, i den mån därtill anvisade medel lämna tillgång och

där så ske kan i samband med utbetalande av sista delen av tidigare

beviljat statsbidrag.

Tilläggsbidrag må icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande

utbetalas till sådant företag, där avvikelse utan därtill erhållen vederbörlig

tillåtelse skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan

av vederbörande myndighet medgivet anstånd, icke blivit fullbordat

inom därför bestämd tid, och ej heller till sådant företag, som före 1917

års utgång blivit avslutat och avsynat samt på grund därav godkänt.» I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt motion nr 244 av herr Lundström, vari hemställts,

att i de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna för tilläggsbidragets utgående

till vissa med bidrag från norrländska och allmänna avdikningsanslagen

understödda företag vidtages den förändringen, att orden »på grund

av besiktning» ändras till »på grund av besiktning av verkställt arbete.»

Tilläijysbidrciy

till vissa

tned bidrag

frän r.nrrl

bindal n, avdi

kniv y nånsin

get understödda

före! afl.

(extra anslag.)

[56.]

Motion.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till

motionen.

Rörande frågan om beviljande av tilläggsbidrag till vissa med

bidrag från norrländska och allmänna avdikningsanslagen understödda

företag, vilket spörsmål redan förlidet år var föremål för utskottets bedömande

i anledning av två inom riksdagen i ämnet väckta, till utskottet

remitterade likalydande motioner, anslöt sig utskottet då i princip till

den uppfattningen, att så borde ske, och hemställde i anslutning härtill

i utlåtande nr 89 om anvisande av medel till tilläggsbidrag till vissa

från norrländska och allmänna avdikningsanslagen understödda företag

att utgå enligt vissa av utskottet angivna grunder, vilken framställning

emellertid blev efter gemensam votering avslagen av riksdagen. Utskottet

har ytterligare styrkts i nämnda sin åsikt genom den nu av

Kungl. Maj:t i ärendet förebragta utredningen.

I fråga om de bestämmelser, som torde böra stadgas för tilläggsbidragens

åtnjutande, har departementschefen, som i likhet med lantbruksstyrelsen

ansett, att tilläggsbidrag borde kunna utgå till vid 1917

års utgång icke avslutat företag, oberoende av tiden för beviljandet till

detsamma av statsbidrag ur norrländska avdikningsanslaget, men blott

för den del av detta statsbidrag, som lyfts på grund av besiktningsintyg,

avgivet efter viss tidpunkt under kristiden. Denna tidpunkt har

av lantbruksstyrelsen föreslagits olika i skilda fall. För företag, till

vars utförande statsbidrag beviljats före år 1915, har nämligen styrelsen

föreslagit, att besiktningen skulle vara verkställd under år 1916 eller

senare, men vid företag, till vilket statsbidrag erhållits under året 1915,

har styrelsen ansett tilläggsbidrag kunna utgå även på grund av besiktning,

som verkställts redan samma år. Departementschefen däremot

har ansett, att i bägge fallen 1916 års ingång borde antagas såsom den

tidigaste tidpunkten. Först vid denna tidpunkt syntes honom de kostnader,

som vore av betydelse i förevarande hänseende, blivit så mycket

stegrade, att extra tillskott vore motiverat.

I den i ämnet väckta motionen göres i detta avseende gällande

att genom den formulering, som givits åt andra stycket av ovan intagna

bestämmelser ifrån rätten att erhålla tilläggsanslag undantag^ ej endast

sådana företag, som icke kommit till utförande före 1916 års ingång,

utan jämväl sådana företag, »som icke kommit till utförande före 1916

års ingång, vilkas delägare på grund av företett intyg om att arbetet

påbörjats före nämnda tidpunkt erhållit ett förskott, avsett att användas

för de efter 1916 års ingång utförda arbetena». Givetvis hade enligt

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

55

motionärens uppfattning avsikten härmed icke varit att från rätten till

tilläggsbidrag utesluta andra företag eller delar av företag än dem, för

vilka arbetet utförts redan under år 1915. I syfte att möjliggöra

erhållande av tilläggsbidrag jämväl å sådant belopp, vilket visserligen

på grund av intyg om under år 1915 verkställd besiktning att arbetet

påbörjats blivit under samma år förskottsvis lyftat men som först år

1916 tagits i anspråk för arbetes utförande, föreslår motionären visst i

motionen angivet tillägg till ovannämnda bestämmelser.

I likhet med motionären anser utskottet billighetsskäl tala för att

även uti de i motionen åsyftade fall tilläggsbidrag bör utgå. Svårigheten

att sedan arbetet fortskridit under år 1916 i det särskilda fallet

bestämt avgöra, hur stor del av det verkställda arbetet, som belöpt på

år 1915 och på år 1916, något som bleve en följd av motionärens förslag,

synes emellertid utskottet påtaglig. Med hänsyn härtill torde enligt

utskottets uppfattning lämpligast vara, att såsom lantbruksstyrelseu föreslagit,

beträffande under år 1915 beviljat anslag, låta tilläggsbidrag få

utgå på grund av besiktning, som verkställts redan under samma år.

Utskottet hyser så mycket mindre några betänkligheter häremot, som

en sådan anordning står i full överensstämmelse med vad utskottet i

sitt ovanberörda utlåtande till 1918 års lagtima riksdag tillstyrkt. 1

övrigt föranleda de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser för tilläggsbidrags

utgående icke någon utskottets erinran.

Den jämkning, som utskottet föreslagit i nämnda bestämmelser,

torde icke påkalla någon ändring vare sig i det för år 1920 eller i det

såsom tilläggsanslag för år 1919 av Kungl. Magt beträffande norrländska

avdikningsanslaget begärda anslagsbeloppet. Till allmänna avdikningsanslaget

återkommer utskottet under nästföljande punkt.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra

särskild hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och den i ämnet väckta

motionen

dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från

norrländska avdikningsanslaget understödda företag å

extra stat''för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

1,000,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen för

dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna bestämmelser

med däri av utskottet föreslagen ändring.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Tilläggsbidrag

till vissa

med bidrag

från allmänna

avdikningsanslaget

understödda

företag.

(extra anslag.)

[57.]

58:o) Under punkt 57 har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att

dels för till äggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget

understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst 200,000 kronor; dels ock godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna

bestämmelser.

Därjämte ifrågasättes för år 1919 ett tilläggsanslag av 200,000

kronor.

utskottet. Utskottet har redan under nästföregående punkt i princip uttalat

sig för beviljande av tilläggsbidrag jämväl beträffande allmänna avdikningsanslaget.

Ifråga om det erforderliga beloppets storlek ansluter

sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag. De av utskottet under nämnda

punkt tillstyrkta bestämmelser torde böra gälla även nu ifrågavarande tillläggsbidrag,

allenast med utbytande av ordet »norrländska» mot »allmänna».

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att göra

särskild hemställan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från

allmänna avdikningsanslaget tmderstödda företag å

extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

200,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen för

dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna bestämmelser

med däri av utskottet föreslagen ändring.

Åtgärder för 59:o) Under punkt 58 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

!,arnas9m- till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år

godcgörandc. 1920, at,t i män av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av

(extra anslag.) 100,000 kronor.

[58.] (Statsrådsprotokollet sid. 165 och 166).

Till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande har 1918 års

riksdag på Kungl. Maj:ts förslag anvisat dels å tilläggsstat för år 1918

150,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1919 samma belopp, i vartdera

fallet såsom reservationsanslag.

Utskottet.

Framställningen ifråga föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer därför,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

57

att riksdagen må till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande å extra stat för år 1920, att i män av

behov användas, anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

60:o) Under punkt 59 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

för år 1920 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer och

två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400 kronor till förste torvingenjören

skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort

är Stockholm, dels ock till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt eu

var av förste torvingenjören .Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören

-Thure Gustat T horgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna

friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor Sjögren,

i varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor eller tillhopa

55,900 kronor.

Statens torvtjänstemän utgöras för närvarande av en förste torvingenjör

med ett arvode från och med år 1907 av 6,000 kronor, fyra

torvingenjörer, var och en med ett arvode från och med år 1918 av

3,500 kronor, samt en torvassistent med ett arvode, likaledes från och

med år 1918, av 2,500 kronor. Före sistnämnda år utgjorde torvingenjörernas

och torvassistentens arvoden respektive 3,000 och 2,000 kronor.

Härtill komma personliga ålderstillägg till förste torvingenjören Ernst

Jacob Wallgren från och med år 1918 och torvingenjören Thure Gustaf

Thorgny Björkman från och med år 1916, vartdera å 500 kronor, vilka

ålderstillägg på framställning av Kungl. Maj:t beviljats till Wallgren,

sedan denne under 10 år uppburit sitt ovan angivna arvode, samt till

Björkman, efter det att denne i 10 år innehaft sin befattning som torvingenjör.

Förutom sålunda angivna arvoden jämte ålderstillägg, sammanlagt

23,500 kronor, har riksdagen för år 1918 anvisat till en var av

ovannämnda sex befattningshavare ett anslag till resor av 3,200 kronor

eller tillhopa 19,200 kronor, varav 6,000 kronor å tilläggsstat. Anslaget

till statens torvtjänstemän har sålunda under år 1918 utgått med tillhopa

42,700 kronor.

För år 1919 utgår* anslaget med .samma belopp.

Utredningen återfinnes å sid. 167 —173 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.)

Torvingenjörer

och torvassistenter.

fextra anslag.)

[59.]

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Torvskola.

(extra anslag.

[60.]

Nu begäres för ifrågavarande ändamål ett med 13,200 kronor

förhöjt anslag för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år

1919'' av 4,800 kronor. Framställningen är föranledd av behovet att dels

från och med den 1 juli 1919 anställa ytterligare en torvassistent, dels

höja förste tor vingenjörens avlöning med 400 kronor, under förutsättning

att han är bosatt i Stockholm, samt övriga torvtjänstemäns avlöning med

500 kronor, dels ock öka det till eu var av torvtjänstemännen nu utgående

reseanslag med 300 eller till 3,500 kronor. Vidare skulle enligt

förevarande framställning dels förste torvingenjören Wallgren och torvingenjören

Björkman erhålla en var ett med 50Ö kronor förhöjt personligt

ålderstillägg, dels ock torvingenjörerna friherre Falkenberg och Sjögren

vardera komma i åtnjutande av ett personligt ålderstillägg a oOO kronor.

Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen övertygats

om behovet av den begärda anslagsökningen.

Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet, kommer utskottet

att göra särskild hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för år 1920 å extra stat anvisa

såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra

torvingenjörer och två torvassistenter 52,900, kronor

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola

utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort

är Stockholm,

dels och till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor

åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren

och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman

samt å 500 kronor till eu var av torvingenjörerna

friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor

Sjögren, i varje fall under förutsättning att befattningshavaren

fortfarande med gott vitsord tjänstgör

i denna egenskap, 3,000 kronoi'', eller tillhopa 55,900

kronor.

61:o) Under punkt 00 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

) å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels av det

av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000 kronor till upprätthållande

av en torvskola under åren 1918—1922 8,000 kronor, dels ock

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr''9 A.

59

såsom ökat statsbidrag'' till samma skola 2,400 kronor eller tillhopa

10,400 kronor.

1917 års riksdag har på Kung!. Maj:ts förslag beviljat ett anslag

av 40,000 kronor för uppehållande av en torvskola under åren 1918—

1922 och har härav anvisats å extra stat för vartdera av åren 1918

och 1919 ett belopp av 8,000 kronor.

Enligt Kung!. Maj:ts bemyndigande har den 19 februari 1918

av lantbruksstyrelsen upprättats kontrakt med styrelsen för svenska

torvindustriföreningen om upprätthållande av dylik torvskola vid Markaryd

i Kronobergs län under femårsperioden 1918—1922 mot åtnjutande

av det av riksdagen beviljade anslaget. För år 1918 skulle statsbidraget

utgå med 7,175 kronor för själva skolan och 275 kronor för en var av

högst tre frielever. Enahanda bestämmelser om årsanslagets utgående

hava därefter meddelats för år 1919.

Förevarande framställning om ökat statsbidrag, vilken avser anvisande

dels för år 1920 av ett med 2,400 kronor förhöjt belopp, dels ock av ett

tilläggsanslag för år 1919 å enahanda belopp, är föranledd av de stegrade

kostnaderna för uppehållande av verksamheten vid skolan. I likhet

med departementschefen linner utskottet det vara med billigheten överensstämmande,

att med hänsyn därtill viss ökning i statsbidraget till

skolan nu medgives. Mot storleken härav har utskottet intet att erinra.

Angående det ökade statsbidraget för år 1919, kommer utskottet

att göra särskild hemställan därom.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa

såsom förslagsanslag, högst,

dels av det av 1917 års riksdag beviljade anslag

av 40,000 kronor till upprätthållande av en torvskola

under åren 1918—1922 8,000 kronor,

dels ock såsom ökat statsbidrag till samma skola

2,400 kronor eller tillhopa 10,400 kronor.

62:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts under punkt

61 därom gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1918—1919, för undersökning av staten tillhöriga

mossar i huvudsaklig överensstämmelse med

Utskottst.

Undersökning

av staten titthö

riga mossar.

(extra anslag.)

[6U]

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Jordbruksutskottets utlåtande JSr 9 A.

den för 1916 års riksdag framlagda plan, å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 9,500

kronor.

Undersök- 63:o) Under punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

torvniarker i fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linje»odra

Sverige, inventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

(extra anslag.) dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering

[62.] av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 124,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade 1917

års riksdag å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 60,000

kronor för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst

linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering av

mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen»

att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge

förskottsvis utanordnas under år 1917.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har vidare 1918

års lagtima riksdag för dessa torvundersökningar anvisat såsom reservationsanslag

dels å tilläggsstat, för år 1918 18,000 kronor och dels å

extra stat för år 1919 85,000 kronor. Inalles har sålunda hittills för

ändamålet anvisats 163,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 177—179 i statsrådsprotokollet,

vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

Efter att hava redogjort för en av Sveriges geologiska undersökning

den 14 oktober 1918 gjord framställning om ökat anslag till

ifrågavarande torvmarksundersökningar ävensom för en av undersökningen

senare avgiven P. M. i ämnet har departementschefen för egen

del anfört följande:

»Såsom av geologiska undersökningens nu ifrågavarande skrivelse

och omförmälda P. M. framgår, har den fortsatta prisstegringen på olika

områden medfört behov av ökade medel för år 1919 till ifrågavarande

arbeten utöver vad som beräknades i den under hösten 1917 framlagda

planen. Till denna orsak hänföra sig de för år 1919 nu begärda ökningarna

med 9,500 + 11,100 = 20,600 kronor för ökade reskostnader

och gottgörelse till hantlangare samt 1,000 kronor för expenser. Mot

dessa ökningar finner jag skälig invändning icke kunna göras.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.

61

Vad angår det ifrågasatta tillägget av 1,500 kronor till bestridande

av den arvodesökning m. in., som skulle tillkomma extrageolöger, vilka

överfördes från linjeinventeringen till torvmarksrekognosceringen, innebär

visserligen ett sådant överförande en utvidgning av den plan för

1919 års rekognosceringsarbeten, som legat till grund för anvisandet av

anslag därtill för samma år. Då emellertid det synes mig riktigt, att

rekognosceringsarbetena, vilka åsyfta mera direkt praktisk användning,

befordras, även om detta i någon mån skulle ske på linjeinventeringens

bekostnad, samt ökningsbeloppet är obetydligt, vill jag tillstyrka förslaget

i denna del.

Behovet av anslag för ordnande och utställande av torvmarksregistret

med en del av proven in. m. i skåp jämte kortsystem vill jag

icke bestrida. Då ett så dyrbart undersökningsarbete, som det nu

ifrågavarande igångsatts, böra uppenbarligen åtgärder också vidtagas

för att dess resultat må bevaras och göras lätt tillgängliga samt därigenom

komma till avsedd nytta. Jag kan emellertid icke finna det

nödvändigt eller ens lämpligt, att anslag till detta förut icke i framställningarna

berörda ändamål utgår på tilläggsstat för innevarande år,

utan bör det vara tillräckligt, ifall medel därtill anvisas för år 1920.

Å tilläggsstat för år 1919 bör alltså enligt min mening anvisas

ett belopp av allenast 23,100 kronor.

Mot förslaget att under år 1920 ytterligare något öka antalet extrageologer,

särskilt vid rekognoseeringsarbetet, har jag ej något att erinra.

Den för år 1920 framlagda kostnadsberäkningen, slutande å 101,000

kronor med tillägg enligt chefens P. M. av 12,100 kronor eller tillhopa

113,100 kronor, ger mig icke anledning till erinran. Då härtill bör för ovannämnda

anordningar för skåp och kortsystem komma eu kostnad, som

beräknats till 11,850 kronor, skulle totalkostnaden stiga till 124,950

kronor. Detta belopp torde kunna avjämnas till 124,000 kronor.

Angående anslag å tilläggsstat kommer jag att göra särskild hemställan.

»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot nu ifrågavarande

framställning, kommer beträffande det för år 1919 erforderliga

beloppet att därom göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för fortsättande av dels eu

förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering

av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom

JJtakoittt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

A ndre instruktör

i

husslöjd m. m.

(extra anslag:.;

[63.]

Viskottet.

62 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma

område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast

trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

det av torvlcommittén framlagda förslag, på extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 124,000

kronor.

64:o) Under punkt 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

såsom särskilda föranslagsanslag, högst, anvisa å extra stat för år 1920

dels till anställande av andre instruktör i husslöjd 3,000 kronor, dels

till arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd 1,000 kronor, dels

ock för beredande av personligt ålderstillägg med 500 kronor till extra

instruktören i husslöjd Olof Olsson Hagner, därest han fortfarande med

gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa

4,500 kronor.

Den från det ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av

slöjderna utgående avlöningen till en instruktör i husslöjd är enligt

nådigt brev den 1 juli 1877 fastställd till 2,000 kronor jämte tre ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor efter respektive fem, tio och femton

års väl vitsortad tjänstgöring. Sedan Kung]. Maj:t den 21 november

1913 medgivit, att nämnda befattning tillsvidare finge uppehållas på

förordnande med användande av det för befattningen anvisade arvode,

förordnade lantbruksstyrelsen den 11 mars 1914 Olof Olsson Hagner att

tillsvidare vara extra instruktör i husslöjd.

Sedan eu följd av år har vidare riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag

anvisat å extra stat dels ett anslag av 2,000 kronor för anställande av

en andre instruktör i husslöjd och dels ett anslag av 1,500 kronor

såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander.

Vad anslagsbehovet för 1920 beträffar, framgår av statsrådsprotokollet,

att instruktören Wallander, som i april 1920 uppnår 70 års ålder

och som redan av riksdagen tillerkänts pension, icke torde komma att

i tjänsten kvarstå längre än till 1919 års utgång, vadan något anslag

för personligt ålderstillägg åt honom för år 1920 icke lärer böra beräknas.

De föreslagna förhöjningarna i anslagsbeloppen avse att, medan

frågan om ordnande av statens verksamhet för husslöjdens befrämjande

ännu är under utredning, bereda innehavarna av de nuvarande slöjdinstruktörsbefattningarna

någon förbättring i deras jämförelsevis låga

avlöningar, vilka förblivit oreglerade sedan mer än 40 års tid. I avseende

å beloppet har detta föreslagits till 1,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i) A.

63

Utskottet har intet att häremot erinra, liksom ej heller förslaget

om beviljande åt instruktören Hagner av ett personligt ålderstillägg ä

500 kronor för år 1920 föranleder någon invändning från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisa å extra stat för år 1920

dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd

3,000 kronor,

dels till arvodesförhöjning åt extra instruktören

i husslöjd 1,000 kronor,

dels ock för beredande av personligt ålderstillägg

med 500 kronor till extra instruktören i husslöjd Olof

Olsson Hagner, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa

4,500 kronor.

65:o) Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Lindring av

för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalk- d^ff^kafk.

stensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1920 (extra anslag^

anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor. [64.]

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

66:o) Med tillstyrkande av Kung]. Maj:ts under punkt 65 gjord Främjande av

framställning hemställer utskottet, liekirifiertng

att riksdagen må i likhet med vad skett för inne- (extra anslag.)

varande år för främjande i vad på länsstyrelserna lump- [65.]

ligen må ankomma av eu planmässig organisation och

utveckling av landsbygdens elektrifiering å extra stat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 100,000

kronor.

67:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918 och 1919 för anställande av eu statskonsulent för

landsbygdens elektrifiering ävensom till rit- och skrivbiträden

åt densamme samt expenser å extra stat för

år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

Statskonsulent

för

landsbygdens

elektrifiering

m. m.

(extra anslag.)

[66.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Upplysningsverksamhet

angående

försäljningsföreningar

m. m.

/extra anslag.)

[67.]

Motioner.

Utskottet.

68:o) Under punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande

av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst

10,000 kronor.

Till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för

ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande

jordbrukskasserörelsen har riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat

ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 3 december 1918 utfärdat kungörelse i ämnet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet remitterade motioner

nämligen

1) nr 91 av herr Jönsson i Fridhill, vari hemställts, att riksdagen

måtte anslå 5,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att

användas för upplysningsverksamhet och organisationsarbete för befrämjande

av jordbrukskasseverksamheten.

2) nr 248 av densamme, vari hemställts att riksdagen måtte bifalla

Kungl. Maj:ts framställning under nionde huvudtiteln, punkt 67,

med den förändring att det begärda anslaget, 10,000 kronor, anvisas

enbart för främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för

lantmannaprodukters avsättning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Ifrågavarande motioner torde avse dels att inskränka användningen

av det för närvarande under nionde huvudtiteln å extra stat uppförda

anslaget till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för

ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande

jordbrukskasserörelsen till att omfatta allenast upplysningsverksamhet

beträffande föreningar för lantmannaprodnkters avsättning dels samtidigt

uppförande av ett särskilt anslag å 5,000 kronor för enbart främjande

av sådan verksamhet rörande jordbrukskasserörelsen.

Utskottet vill först erinra därom, att i det Kungl. Maj:ts förslag,

som föranledde riksdagen att för år 1919 bevilja anslag för ifrågavarande

ändamål, endast avsågs upplysningsverksamhet beträffande försälj

ningsföreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter

men att riksdagen i anledning av bland annat just en av herr Jönsson

i ämnet väckt motion, under uttalande att riksdagen fullt insåg vikten

och behovet av en systematiskt ordnad upplysningsverksamhet jämväl å

jordbrukskasserörelsens område, medgav, att ändamålet med anslaget

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 65

finge så tillvida utvidgas, att därav kunde få utlämnas bidrag även till

främjande av upplysningsverksamhet å jordbrukskasserörelsens område.

För att, såsom det av motionären nu framställda förslaget faktiskt

innebär, uppdela ifrågavarande anslag på två särskilda anslag med hänsyn

till de olika ändamål detsamma är avsett att främja, synes utskottet

icke tillräckliga skäl hava anförts. Rörande anslagsbeloppets storlek

kan utskottet så mycket mindre biträda motionärens förslag, som utskottet

håller före, att detta i avvaktan på erfarenhet om verkningarna av de

av riksdagen så sent som år 1918 beslutade ändrade grunder för jordbrukskasserörelsen

bör bibehållas oförändrat för år 1920.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å de av herr

Jönsson i ämnet väckta motioner och med bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande framställning i likhet med vad

skett för innevarande år till främjande av upplysningsverksamhet

rörande föreningar för ordnande av avsättningen

av lantmannaprodukler ävensom beträffande

jordbrukskasserörelsen å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

69:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 68 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation

. m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning att

av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller

landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst

1,150 kronor, å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,550 kronor.

70:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 69 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad ägt rum

för innevarande år till understöd åt södra Sveriges

fiskeriförening å extra stat för år 1920 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.)

Undervisningskurser

i

navigation för

bohuslänska

fiskare.

(extra anslag.)

[68.]

Södra

Sveriges

fiskeri
förening.

(extra anslag.)

[69.]

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Hydrografiskbiologiska

undersökningar

av de

Sverige omgivande

haven.

(extra anslag.)

[70.]

Underhållsoch

driftkostnad

för

fartyget

Skagerak.

(extra anslag.)

[71-]

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,500 kronor;

dels ock, såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska

undersöknings- och fiskodlingsverksamhet

13,500 kronor;

eller tillhopa 22,000 kronor.

71:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 70

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918—1919 till utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra

stat för år 1920 såsom särskilda reservationsanslag anvisa

dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna

29,000 kronor;

dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk

centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor;

eller tillsammans 34,100 kronor, att enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.

72:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till underhålls- och driftkostnad för fartj^get Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven, å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen

har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad

för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909

—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav

5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000 kronor,

varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år 1917.

Den 22 januari 1918 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda belopp

av 10,000 kronor finge, så långt det försloge, användas till ersättande

av förskott för sillrekognosceringar under hösten 1917. Då emellertid

de därefter för år 1918 för fartyget tillgängliga medlen, 46,000 kronor,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

67

under do första månaderna av året i stor utsträckning tagits i anspråk

för sillrekognosceringar, visade sig beredandet av ytterligare medel för

samma ändamål oundgängligen nödvändigt, därest, bland annat, sillrekognosceringarna

skulle kunna fortsättas även under senare delen av

samma år. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t efter hemställan av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som har överinseendet över

fartyget, riksdagen att till ytterligare underhålls- och driftkostnad för

fartyget under år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor. Riksdagen biföll detta förslag. För

år 1918 hava alltså stått till förfogande anslag till belopp av sammanlagt

81,000 kronor.

För år 1919 har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

för ändamålet å extra stat beviljat ett reservationsanslag av 46,000

kronor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade visserligen begärt

ett anslag av 60,000 kronor, men med hänsyn till vanskligheten att

vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande år 1918 beräkna kostnaderna

för fartygets drift år 1919 och enär vid samma tid var för vartdera

av åren 1917 och 1918 beräknat ett anslågsbelopp av allenast

46,000 kronor samt i allt fall möjlighet skulle föreligga att av 1919

års riksdag begära tilläggsanslag, ansåg sig departementschefen då ej

kunna tillstyrka större anslag än 46,000 kronor.

Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 52,000 kronor.

Därjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 av 40,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Det till ytterligare underhålls- och driftkostnad av fartyget Skagerak

under innevarande år begärda anslaget å 40,000 kronor finner

jag mig böra tillstyrka. Såsom länsstyrelsen framhållit bör detta anslag

upptagas i tilläggsstat för år 1919. Härom torde jag senare i dag

få göra särskild hemställan.

De skäl, länsstyrelsen anfört för en seglationstid för fartyget under

år 1920 av sju månader, synas mig synnerligen vägande. Som länsstyrelsen

erinrar böra sillrekognosceringarna, vilka hittills lämnat så

goda resultat, för att bliva till avsedd nytta bedrivas under en tid av

fem månader, vilken tid bör infalla under vintern, då de viktigaste

fiskena pågå. Då även det arbete i övrigt, som är avsett att utföras

från fartyget, är av synnerlig vikt för såväl veienskapen som fiskerinäringen

och då det bör till väsentlig del utföras under annan tid av året än

då sillrekognosceringarna pågå samt å andra delar av det Sverige omgivande

vattenområdet, bör den tid av en månad, som hittills kunnat

ytterligare anslås- till dessa arbeten, för år 1920 utsträckas till, som

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Försäkring

av fartyget

Skageruk.

(extra anslag.)

[72.]

Underhållsoch

driftkostnad

för

fartyget

Bystrasalt.

(extra anslag.)

[73.]

länsstyrelsen ansett önskligt, två månader. Huruvida de med det internationella

havsfoiskningsarbetet sammanhängande terminsfärderna kunna

år 1920 återupptagas eller böra allt fortfarande inställas, kan ej för närvarande

bedömas.

1 den mån de medel, som kunna komma att för ändamålet beviljas,

därtill förslå, bör tiden för fartygets expeditioner kunna förlängas.

Rörande den av länsstyrelsen gjorda uppskattningen av det behövliga

anslaget för fartygets underhålls- och driftkostnad under år

1920 har jag intet att erinra.»

Tilläggsanslaget är föranlett av ökade omkostnader för fartygets

drift. Den föreslagna ökningen i beloppet för år 1920 härleder sig

dessutom såsom departementschefen anfört från framställt förslag, att

fartyget måtte hållas i gång under sju i stället för såsom för närvarande

är fallet under sex månader. • -

Utskottet har icke funnit anledning till invändning mot förevarande

framställning.

Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet kommer utskottet

därom göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven, å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

98,000 kronor.

73:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 72 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till bestridande av kostnader för försäkring

av fartyget Skagerak å extra stat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,400 kronor.

74:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg

Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje år från

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

69

och med år 1909. För de senaste åren hava dessa kostnader beräknats

till 10,000 kronor om året och anslaget för år 1919 uppgår också till

detta belopp, varvid förutsatts att eventuell behållning från år 1918

jämväl skulle, om så behövdes, komma till användning.

Den föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor är föranledd av

ökade drift- och underhållskostnader för fartyget.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot förevarande framställning

och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

75:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

74 gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må

för stationerande under vintern 1919 — 1920 av ett

armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

av ordning och skydd vid fiskets bedrivande använda

erforderligt belopp av behållning å redan anvisade

anslag för motsvarande ändamål.

76:o) Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

medgiva, att det till fiskehamnsanläggning vid Östra Torp i Malmöhus

län anvisade anslag må sammanslås med anslagen till utförande av vissa

utav fiskehamskommissionen föreslagna hamnar, dels ock till bestridande

av kostnaderna för utförande av dessa hamnar å extra stat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av

själva området för hamnarna än även av det område i land, som med

hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202—209 i statsrådsprotokollet.

Fiskehamnskommissionen föreslog i sitt betänkande år 1909, att

staten skulle själv bygga och för framtiden underhålla hamnanläggningar,

huvudsakligen lör fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed

rikets kuster, ävensom att staten därjämte skulle lämna anslag en gång

Utskottet.

Ett armerat

ångfartygs

stationerande

under vintermånaderna

vid rikets

kuster till ordning

och skydd

vid fisket.

(extra anslag.)

[74.]

Utförande av

vissa fiskehamnar.

(extra anslag.)

[75.J

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna skulle

under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för framtiden

underhållas av intressenterna själva. Av omförmälda 79 hamnar

voro emellertid, enligt kommissionens åsikt, 31 av beskaffenhet att böra

i första hand komma till utförande. Arbetet på återstående 48 hamnar

skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra hand. Av nämnda

31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av staten, men de 7 övriga

av intressenterna själva med statsbidrag till anläggningskostnaden.

Riksdagen beslöt år 1911 byggande av samtliga till utförande i

första hand föreslagna 24 hamnar, vilka skulle byggas uteslutande av

staten, och beviljade därtill ett anslag å 2,788,000 kronor, hrån detta

anslag anvisades därefter av riksdagen särskilda belopp under de följande

åren.

År 1912 beviljade riksdagen ett särskilt anslag å 30,000 kronor

för iståndsättande av hamnen vid Barsebäck, vilken icke var upptagen

bland de 24 hamnarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade i skrivelse den 9

september 1915 plan och kostnadsberäkning för de då återstående 19

hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck. Därvid framhöll styrelsen, att

för beräkningen lagts 4111 grund sådana arbets- och materialpris, som

motsvarade förhållandena före det pågående kriget. Sammanlagda kostnaden

för de beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck upptogs

nu till 7.202,800 kronor. För anvisandet av dessa medel framlade

styrelsen följande plan:

För år

, , . | Summa

Anvisade medel . anvisade medel

För år

Anvisade medel

Summa

anvisade medel

1912—1913

464,000

464,000

1920

610,000

4,608,000

1914

464,000

928,000

1921

610,000

5,218,000

1915

620,000

1,548,000

1922

610,000

5,828,000

1916

620,000

2,168,000

1923

610,000

6,438,000

1917

610,000

2,778,000

1924

609,200

7,047,200

1918

1919

610,000

610,000

3.388.000

3.998.000

1925

155,600

7,202,800

1916 års riksdag beslöt, att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland

dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande pa statens bekostnad,

och att det till denna hamn beviljade anslaget skulle sammanslås med

det år 1911 beviljade anslaget till ett anslag å 2,818,000 kronor, samt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

71

anvisade återstående beloppet av det sålunda sammanslagna anslaget.

Tillika anvisades för samma ändamål ytterligare 150,000 kronor. Därjämte

uttalade riksdagen, att densamma funne ifrågavarande fiskehamnsbyggnader

böra, därest det icke på grund av alldeles särskilda omständigheter

kunde finnas lämpligt att tillgripa entreprenadsystemet, utföras

direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I skrivelse den 3 maj IDIG beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att den för fiskehamnsbyggnadernas direkta utförande av

staten erforderliga arbetsmaterielen skulle draga eu kostnad av ungefär

523.500 kronor, som i likhet med själva byggnadskostnaderna beräknats

efter de pris, som rådde före världskriget. Denna kostnad överstege

icke det belopp, som i form av entreprenadvinst beräknats ingå i

kostnaden för de då ännu icke påbörjade fiskehamnarna. Den skulle

alltså icke höja totalkostnaden. Av nämnda 523,500 kronor ansågos

323.500 kronor kunna utgå av de för åren 1916 och 1917 anvisade

medlen.

För år 1918 föreslog Kungl. Magt riksdagen att anvisa 810,000

kronor, varav 610,000 kronor voro i enlighet med 1915 års plan och

200,000 kronor skulle utgöra återstoden av det behövliga materialanskaffningsbeloppet.

Detta bifölls av riksdagen.

Vid anmälan om sitt beslut i detta ämne anhöll tillika 1917 års

riksdag, att Kungl. Maj:t ville genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnavdelning omedelbart låta verkställa undersökningar och uppgöra

kostnadsberäkningar rörande sådana mindre kostsamma, i huvudsak av

muddringar bestående fiskehamnsförbättringar, vilka i fiskehamnskommissionens

förslag förordats att komma till utförande i andra hand och vilka

med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kunde bedrivas jämsides

med andra i gång varande fiskehamn sbyggnader, ävensom för

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Den 3 juli 1917 anbefallde Kungl. Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att genom sin hamnavdelning verkställa den sålunda" av riksdagen

begärda utredningen.

I skrivelse den 27 augusti 1917 framhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att de för år 1918 anvisade medlen komme att till följd

av stegrade kostnader av alla slag bliva otillräckliga för fullföljande

under samma år av de redan under arbete varande fiskehamnarna samt

att vissa kostnader föranleddes jämväl av nyssnämnda utredning angående

vissa mindre kostsamma fiskehamnsförbättringar. Säkerligen skulle

ej heller för år 1919 ett anslag i enlighet med förenämnda plan bliva

tillfyllest. Styrelsen ifrågasatte därför ett anslag för år 1919 å 1,100,000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

kronor med förskottsrätt beträffande 400,000 kronor under år 1918.

Kungl. Maj:t föreslog riksdagen att bevilja dels å tilläggsstat för år

1918 400,000 kronor och dels för år 1919 ett belopp av 610,000 kronor

i enlighet med planen. Detta bifölls av riksdagen.

Därjämte har riksdagen år 1914 för byggande av en fiskehamn

vid Östrå Torp beviljat ett anslag av 180,000 kronor, vilket anvisats

med 100,000 kronor för år 1915 och 80,000 kronor för år 1918. Denna

hamn ingår icke bland de med det stora anslaget avsedda.

Efter att hava redogjort för vissa från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkomna framställningar i ämnet har departementschefen lör

egen del yttrat sig sålunda:

»De i väg- och vatten byggnadsstyrelsens skrivelser angivna förhållanden,

vilka i hög grad fördyrat arbetena å ifrågavarande fiskehamnsbyggnader,

komma antagligen att i huvudsak göra sig gällande

även under innevarande år, och det synes ganska ovisst, i vad mån

någon ändring härutinnan är att påräkna för år 1920. Under dessa

omständigheter är det givet, att den år 1915 framlagda planen för medelsauvisuingen

icke längre kan följas, ifall icke arbetena skola undanskjutas

över en mjmket lång framtid, vilket dock ur många synpunkter

vore högst ofördelaktigt. Riksdagen har också upprepade, gånger framhållit

angelägenheten av dessa arbetens skyndsamma bedrivande.

Jag finner mig därför böra tillstyrka såväl tilläggsanslag för ar

1919 som väsentligt böjt anslag för år 1920.

Vad angår den ifrågasatta sammanslagningen av det särskilda anslaget

till östra Torp med det stora anslaget till övriga fiskehamnar

föreligger gent emot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åberopade

jämförelsen med det förut beviljade särskilda anslaget till Barsebäcks

fiskehamn skiljaktigheter så till vida, som dels Barsebäck av fiskehamnskommissionen

upptagits bland de hamnar, som borde utföras i första

hand, ehuruväl icke helt och hållet på statens bekostnad, dels ock något

arbete å denna fiskehamn icke verkställts, när anslagens sammanslagning

skedde. Såsom statskontoret framhållit blir följden av den nu ifrågasatta

sammanslagningen, att den fördyring, som otvivelaktigt inträffar

i fråga om hamnbyggnaden vid Östra Torp, kommer att bestridas från

det stora anslaget, i stället för att eljest särskilt anslag torde få därtill

anvisas. Mot en sådan sammanslagning synas mig emellertid några

sakskäl av betydelse icke kunna anföras, och jag vill därför tillstyrka,

att riksdagens bifall därtill utverkas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 21

augusti 1918 hemställt om ett tilläggsanslag för år 1919 å 1,800,000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

73

kronor, varav dock 800,000 kronor beräknats skola förskottsvis utgå

redan under år 1918. Kung!. Maj:t har emellertid den 18 oktober 1918

till styrelsens förfogande ställt ett belopp av 015,000 kronor från anslaget

till oförutsedda utgifter till nu ifrågavarande fiskehamnar jämte

hamnen vid Ostra ''korp. Om detta redan anvisade belopp dragés fiån

det för år 1919 begärda tilläggsanslaget å 1,800,000 kronor, återstår

ett belopp av 1,185,000 kronor, som torde böra anvisas å tilläggsstat

för år 1919.

För år 1920 har styrelsen begärt ett anslag av 2,500,000 kronor.

Såväl av statsfinansiella skäl som enär det icke är uteslutet, att kostnaderna

komma att under år 1920 ställa sig lägre än styrelsen tilltrodde

sig att beräkna i augusti 1918, anser jag detta anslagsbelopp

nu kunna begränsas till 2 miljoner kronor och vill framhålla, att det är

nödvändigt, att arbetena anordnas på sådant sätt, att årskostnaderna

komma att hålla sig inom detta belopp.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre

inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner

nämligen

1) nr 191 av herr Månsson i Erlandsro, vari hemställts, att riksdagen

ville bevilja ett belopp '' av 15,000 kronor till upprensning av

Abbekås hamn;

2) nr 257 av herr Pehrsson i Bramstorp, vari hemställts, att riksdagen

må besluta att till uppmuddring utav östliga delen i Abbekås

hamn (å fiskehamnskommissionens karta streckat med rött S. V. — N. O.)

bevilja ett extra anslag av 20,000 kronor;

3) nr 247 av herr Jönsson i Fridhill, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att staten, mot förbindelse att snarast iståndsätta och lör

framtiden underhålla fiskehamnen vid Kåseberga, efter erbjudande utan

ersättning övertager aktiebolaget Kåseberga hamns fastighet med hamnbyggnad

jämte de kontanta medel, bolaget innehar vid blivande överlåtelse.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser förutom anslag för

år 1920 å 2,000;000 kronor till utförande av vissa fiskehamnar jämte

tilläggsanslag för samma ändamål av 1,185,000 kronor för år 1919,

sammanslagning av det särskilda anslaget till Östra Torp med det stora

Bihang till riksdagens protokoll 1919. tU samt, 5 käft, (Nr 9 A—9 B) 10

Motioner.

Utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

anslaget till övriga fiskehamnar. Utskottet har intet att häremot erinra.

Beträffande tilläggsanslaget kommer utskoltet att göra särskild hemställan.

I båda de två förstnämnda motionerna begäres bidrag till uppmuddring

eller upprensning av Abbekås fiskehamn, vilken i fiskehamnskommissionens

ovanberörda betänkande finnes upptagen såsom nr 44

bland de fiskehamnar, som föreslagits till utförande i andra hand. Skillnaden

mellan motionärernas yrkanden gäller allenast det för ändamålet

såsom erforderligt ansedda anslagsbeloppet, vilket av herr Pehrsson

föreslagits till 20,000 kronor, under det att herr Månsson beräknat allenast

15,000 kronor. I den av herr Jönsson väckta motionen åter ifrågasattes

statens övertagande av en aktiebolaget Kåseberga hamn tillhörig

fiskehamn vid Kåseberga.

Vad först angår det rörande Abbekås fiskehamn framställda förslaget

vill utskottet erinra därom, att riksdagen år 1917 i anledning av

en inom riksdagen väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t ville genom

väg- och vatten byggnadsstyrelsens hamnavdelning omedelbart låta verkställa

undei''sökningar och uppgöra kostnadsberäkningar rörande sådana

mindre kostsamma, i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar,

vilka i det av fiskehamnskommissionen på sin tid uppgjorda

förslag förordats att komma till utförande i andra hand och

vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kunde bedrivas

jämnsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, ävensom för

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Då den nu ifrågavarande fiskehamnen av motionerna att döma

synes vara att hänföra till i berörda utredning åsyftade hamnar, men

resultatet av denna utredning ännu icke föreligger, kan utskottet icke

biträda det av motionärerna nu framställda förslaget.

Vad därefter beträffar herr Jönssons förslag om statens övertagande

av Kåseberga hamn inhämtas av motionen, att denna hamn, vilken anlades

år 1882, därefter vid åtskilliga tillfällen måst undergå reparationsoch

förstärkningsarbeten. Till kostnaden för såväl hamnens anläggning

som utförandet varje gång av berörda förbättringsarbeten har bidrag lämnats

av statsmedel. År 1914 hava sådana arbeten ånyo befunnits erforderliga,

och hava kostnaderna härför enligt motionen beräknats till 60,000 kronor.

Av motionen framgår vidare, att nämnda hamnbolag hos Kungl.

Majrt gjort framställning, dels »att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om

att förenämnda arbeten helt och hållet utfördes och bekostades av staten,

dels att staten övertager hamnen i befintligt skick med de kontanta

medel, varöver bolaget vid överlåtelsen kan förfoga».

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

75

Enligt vad utskottet från vederbörligt håll inhämtat har hamnbolagets

berörda framställning remitterats till väg- och vatten byggnadsstyrelsen,

vilken styrelse i skrivelse till hamnbolaget den 10 oktober

1917 — med tillkännagivande att, då Kåseberga hamn varken vore upptagen

bland de hamuföretag, till vilka riksdagen år 1911 beviljat anslag,

ej heller bland dem, beträffande vilka riksdagen samma år hos Kungl.

Maj:t anhållit om framläggande av förslag, styrelsen icke kunnat förorda

framställningen ifråga, — hänvisat hamnbolaget att söka bidrag från

fonden för understödjande av brobyggnader och företrädesvis mindre

hamnbyggnader. I avvaktan på sådan framställning är ärendet enligt

vad utskottet likaledes erfarit fortfarande vilande hos väg- och vattenbygguadsstyrelsen.

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit och då utskottet

håller före, att därest såsom motionären anfört ifrågavarande hamn är

en livssak såväl för fiskläget på platsen som för angränsande b}^gd

vederbörande intressenter icke torde underlåta att göra framställning

om bidrag från ovannämnda fond för understödjande av bro- och

mindre hamnbyggnader, kan utskottet, som jämväl förmenar, att i betraktande

av hamnens uppgivna utomordentliga betydelse anskaffande

av det för sådant statsbidrags erhållande erforderliga ortsbidraget icke

bör erbjuda oöverstigliga svårigheter, icke biträda det i motionen framställda

förslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet, 1

1) att riksdagen må med avslag å de av herrar

Månsson och Pehrsson väckta motionerna och med

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

dels medgiva, att det till fiskehamnsanläggning

vid Östra Torp i Malmöhus län anvisade anslag må

sammanslås med anslagen till utförande av vissa utav

fiskehamnskommissiouen föreslagna hamnar,

dels och till bestridande av kostnaderna för utförande

av dessa hamnar å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

. att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t

må hona gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej

mindre av själva området för hamnarna än även av

det område i land, som med hänsyn till den rörelse,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Understödjande

av

mindre fiskehamnsbyygnader.

(extra anslag.

[76.]

som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet;

2) att den av herr Jönsson väckta motionen ej

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

77:o) Under punkt 76 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

dels till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnadt-r än de

av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand föreslao-na å

. • . O

extra stat lör år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor;

) dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

villkor och bestämmelser rörande statsbidrag- från detta anslag-.

bassin i nästföregående punkt erinrats har riksdagen från och med

år 1911 årligen å extra stat under nionde huvudtiteln anvisat anslag

för utförande av vissa av tiskehamnskommissionen till utförande i första

hand föreslagna fiskehamnar. De hamnbyggnader, för vilka detta anslag

avsetts, utföras helt och hållet av staten. Till bjTggande av andra fiskehamnar

utgår däremot statsbidrag från ett alltsedan år 1894 under sjätte

huvudtiteln anvisat extra anslag, avsett till understödjande av brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av

åar och farleder. För år 1919 uppgår sistnämnda anslag till 900,000

kronor. Bestämmelser angående statsbidrag från detta anslag äro meddelade

i kungörelse den 27 juni 1914 och innehålla, så vitt angår hamnbyggnader,

huvudsakligen följande.

För varje företag skall plan och kostnadsberäkning fastställas av Kungl.

Maj:t. Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till högst två tredjedelar av

den beräknade kostnaden enligt den fastställda arbetsplanen, dock att för mindre

hamnar, företrädesvis fiskehamnar, anslag må bestämmas till mer än två tredjedelar,

dock högst till nio tiondelar av den beräknade kostnaden, i vilket fall av

statsanslaget endast sju niondelar må kunna användas till arbetets utförande, varemot

återstående två niondelar skola avsättas till en hamnfond. Menighet, bolag

eller andra vederbörande, vilka antagas komma att hava nytta av ett genom statsbidrag

understött företag, skola genom kontant tillskott, materialier, arbete eller

andra bidrag enligt nyss angivna proportion av minst en tredjédel eller minst tre

tiondelar bestrida den återstående, icke av statsmedel anvisade andelen av kostnaderna

för företaget. Därest för mindre hamnbyggnad anslag beviljats till belopp,

överstigande två tredjedelar av den beräknade kostnaden, skall, innan något av anslaget

får utbetalas, vara styrkt, dels att vederbörande landsting åtagit sig att ansvara

för framtida underhållet av hamnbyggnaden, dels ock att såväl själva området

för hamnen som ock ett för den rörelse, som skall bedrivas i hamnen, tillräckligt

område i land blivit avsöndrade för det gemensamma behovet. Därest hamn
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 77

avgifter skola upptagas, bör taxa därå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter

sig göra. Den hamnfond, vilken skall bildas av de två niondelar av statsanslaget,

som i visst fall skola avsättas, skall stå under vederbörande landstings egen förvaltning.

Till denna fond må jämväl efter Kungl. Maj:ts bestämmande inflyta viss

andel av hamnavgifterna. Denna fond må anlitas för underhållet av hamnbyggnaden.

Job

Ifrågavarande framställning avser nu uppförande från och med

år 1920 under nionde huvudtiteln av ett särskilt anslag till bidrag

för byggande av andra fiskehamnar än sådana, som avses i fiskehamnskommissionens

under näst föregående punkt omförmälda betänkande, att

utgå enligt vissa föreslagna villkor och bestämmelser. Samtidigt har

under sjätte huvudtiteln föreslagits, att berörda anslag under denna

huvudtitel ej vidare borde avses för bidrag till byggande av fiskehamnar.

För åtnjutande av bidrag från det nu ifrågasatta anslaget under

nionde huvudtiteln ha föreslagits följande villkor och bestämmelser:

Do) För varje fiskehamn måste plan till arbetets utförande jämte beräkning

över därmed förenade kostnader vara uppgjord och hava vunnit Kungl. Maj:ts fastställelse.

2:o) Innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse vederbörande

menighet hava avgivit yttrande om hamnbyggnadsföretagets behövlighet,

lämplighet och nytta.

3:o) Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till lägst 66 2/3 och högst

90 procent av verkliga byggnadskostnaden;

och skola kommun, bolag eller andra vederbörande, vilka antagas komma

att hava nytta av fiskehamnen, genom kontant tillskott enligt ovan angivna proportion

av lägst 10 och högst 33 */3 procent bestrida den återstående, icke av statsmedel

anvisade andelen av verkliga kostnaden för fiskehamnsbyggnaden.

• x j f:o) ^ aV s*''orm e^er annan naturhändelse vållad skada å hamnen skall

iståndsättandet bekostas av staten och kommunen eller annan vederbörande, som

deltagit i nybyggnadskostnaden, i samma proportion som vid bestridandet av denna.

. 5-°) Innan utförandet av fiskehamnsbyggnad med statsbidrag ur denna fond

påbörjas, skall såväl själva området för hamnen som ock ett för den rörelse, som

skall bedrivas i hamnen, tillräckligt område i land vara för det gemensamma behovet

till hamnområde avsöndrat.

6;o) De mindre fiskehamnar, till vilka statsbidrag skall utgå ur denna fond,

skola utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom dess hamnavdelning, som

jämväl skall ombesörja deras underhåll med anlitande av hamninkomsterna och i

övrigt på bekostnad av kommunen eller annan vederbörande, som deltagit i nybyggnadskostnaden.

^ °) ^''axa.. ^ banavgifter, som skola upptagas av de hamnen trafikerande,

skall vara fastställd. Hamnavgifterna skola i första hand användas till fiskehamnens

underhåll genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motion.

Vt skott et.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren väckt till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 89 av herr Andersson i Fiskebäckskil m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader

än de av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand

föreslagna å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

300,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen.

I likhet med departementschefen anser utskottet vissa skäl föreligga

för att under nionde huvudtiteln uppföra ett särskilt anslag för

bidrag för byggande av mindre fiskehamnar, varför utskottet icke har

något att erinra mot förslaget härom.

I fråga om det erforderliga anslagets storlek har detta av Kungl.

Maj:t föreslagits till 150,000 kronor, under det att i motionen ansetts,

att 300,000 kronor vore det lägsta belopp, som borde ifrågakomma för

ifrågavarande ändamål.

För egen del anser utskottet vara tillräckligt, om anslaget bestämmes

till 150,000 kronor, vilken summa i det närmaste motsvarar det

belopp, som under de senaste åtta åren för ifrågavarande ändamål utgått

från det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å den av herr

Andersson i Fiskebäckskil m. fl. i ämnet väckta motionen,

i enlighet med Kungl. Maj:t förevarande framställning

dels till understödjande av andi a mindre fiskehamnsbygguader

än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 150,000

kronor;

dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta villkor och bestämmelser

rörande statsbidrag från detta anslag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande AV 9 A.

79

Skogsväsendet.

78:o) Under punkt 77 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen 1)

godkänna sådana ändringar i staten för skogsliögskolan att gälla

från och med år 1920, att dels för en var av de bägge lektorerna

avlöningen uppföres med 3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,

eller tillhopa 5,800 kronor, med anteckning att lönen

karl höjas efter "5 år med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare

500 kronor, dels anslagsposten till amanuerisarvode höjes från 600 kronor

med 1,200 kronor till 1,800 kronor, dels ock anslagsposten till expenser

höjes från 26,200 kronor med 800 kronor till 27,000 kronor, i följd

varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående

avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas

från 133,650 kronor med 6,650 kronor till 140,300 kronor; 2) vid bifall

härtill höja ordinarie anslaget till skogsliögskolan från 132,400 kronor

med 6,650 kronor till 139,050 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 219—225 i statsrådsprotokollet.

Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan

med däri vid 1917 och 1918 års riksdagar vidtagna ändringar slutar

å 133,650 kronor. På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare

med tillhopa 1,250 kronor upptages anslaget till endast 132,400

kronor. Härtill kommer, att 1918 års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen

för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

beslutat tillägg till avlöningsstaten för skogsliögskolan, innefattande dels

avlön i ags förhöjningar för en trädgårdsmästare och preparator med 550

kronor, för en vaktmästare och maskinist med 400 kronor och för

en port- och planteringsvakt med 100 kronor, dels ock enligt anmärkning

3) att till vaktmästaren och maskinisten skall utöver den honom

tillkommande ordinarie avlöning utgå ett belopp av 200 kronor för år

till avlönande av biträde vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål.

Dessa belopp å tillhopa 1,250 kronor ingå i det av riksdagen å ordinarie

stat för år 1919 till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.

under nionde huvudtiteln anvisade anslag.

Förevarande framställning avser först beredande åt de bägge lektorerna

vid skogshögskolan, vilka för närvarande åtnjuta avlöning av

4,000 kronor för år, av löneförhöjning i likhet med vad vid 1918 års

S''cog*hög
skolan.

(ordinarie

anslag-.)

[77.]

Viskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

lagtima riksdag beviljades lektorerna vid de allmänna läroverken från

och med år 1919 eller med 1,800 kronor, varav föranledes eu ökning

i högskolans stat av 3,600 kronor. För samma ändamål föreslås

uppförande å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 3,400 kronor motsvarande

nämnda löneförhöjning med avdrag för pensionsavgifter. Vidare

ifrågasattes en ökning av anslagsposten till amanuenser från 600 kronor

med 1,200 eller till 1,800 kronor. Tillika avser framställningen i fråga

uppförande i staten för högskolan av avlöning till en vid Garpenberg

anställd gårdskarl, vars avlöning hittills endast till en del bestritts av högskolans

expensanslag. Då enligt det föreliggande förslaget hans avlöning

bör till sin helhet utgå från expensansbiget, har detta nh föreslagits att för

ifrågavarande ändamål ökas med 600 kronor. Slutligen har utav 1918

års lagtima riksdag beslutad avlöningsförbättring åt de vid skogshögskolan

anställda vaktmästare m. fl. till belopp av tillhopa 1,250 kronor

nu ansetts böra från och med 1920 intagas i högskolans stat och inbegripas

i högskolans ordinarie anslag. Därvid har det till biträde åt

vaktmästaren och maskinisten anvisade belopp av 200 kronor föreslagits

böra tillföras statens post till expenser. Sammanlagda ökningen i sistnämnda

post blir alltså 800 kronor. Statens ökning blir sålunda 3,600

+ 1,200 + 1,050 + 800 = 6,650.

Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Beträffande tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan,

att riksdagen må

1) godkänna sådana ändringar i staten för skogshögskolan

att gälla från och med år 1920, att

dels för en var av de bägge lektorerna avlöningen

uppföres med 3,900 kronor lön och 1,900 kronor

tjänstgöringspenningar, eller tillhopa 5,800 kronor, med

anteckning att lönen kan höjas efter 5 år med 500

kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor,

dels anslagsposten till amanuensarvode höjes från

600 kronor med 1,200 kronor till 1,800 kronor,

dels ock anslagsposten till expenser höjes från

26,200 kronor med 800 kronor till 27,000 kronor,

i följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas

från 133,650 kronor med 6,650 kronor till 140,300

kronor;

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

81

2) vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till

skogshögskolan från 132,400 kronor med 6,650 kronor

till 139,050 kronor.

79:o) Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående ny stat för skogsförsöksanstalten,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

beräkna en höjning i ordinarie anslaget till denna anstalt från

69,350 kronor med i3,050 kronor till 82,400 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla

80:o) Under punkt 79 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående anslag till docentstipendium vid

skogshögskolan samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid

nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, vilken Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra

stat för år 1920 beräkna ett anslag av 5,700 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

81:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 80

därom gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till personligt ålderstillägg åt extra

läraren vid skogshögskolan, docenten filosofie doktorn

Gösta Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 500, kronor.

Bihang till riksdagens •protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 11

Statens

slcogsförsöks
anstalt.

(ordinarie

anslag.)

[78.]

Docent stipendium

och

studieunderstöd

vid skogshögskolan.

(extra anslag.)

[79.]

Personligt

ålderstillägg

till extra

läraren O.

Grönberg.

(extra anslag.)

L80.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Diverse, behov

vid skogshögskolan.

(extra anslag.)

[81.]

82:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 75,200 kronor.

Till diverse behov vid skogshögskolan har riksdagen å extra stat

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 65,900 kronor. Detta

anslag har enligt statsrådsprotokollet och riksdagsskrivelsen beräknats

sålunda:

Extra lärare:

Extra lektor i botanik ...............................................

kr.

3,900

Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition m. m.

»

360

Ökat arvode till extra lärare i agronomi .....................

160

Assistent i skogsindelning m. m............................

»

1,050

» i skogsteknologi ro. m. .............................

Jägmästarkursens praktiska övningar:

700

Assistent ..........................................................................

»

3,000

» vid den förberedande kursen ..................

»

3,100

Ökning i assistenters arvoden in. m......................

3,900

Resekostnad för 5 nya elever...................................

»

1,125

Ökade resekostnader för elever .................................

»

3,200

Hantlangning..................................................................

»

800

Ökade kostnader för de praktiska övningarna......

Dagtraktamenten till på grund av elevantalets

»

6,020

ökning tillkomna lärare ..........................................

600

21,745

Forstmästarkursens praktiska övningar:

Ökade resekostnader för elever.............

.................... »

600

Ökning i assistentarvoden m. m.......

.................... »

200

Hantlangning ..............................................

.................... y>

700

1,500

Hushållsuppsättning å övningsskogar ....

................... »

10,000

Avvägningsinstrument m. m...................

................... »

700

Expenser vid högskolan...............................

.................... y>

17,900

» » Garpenberg............................

................... »

4,850

Reparationer vid Garpenberg ...................

.................... »

600

» » Bjur fors............................

.................... »

2,350

Summa kr.

65,815

eller i avrundat tal 65,900 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

83

Nu föreslås för diverse behov vid skogshögskolan ett belopp av

sammanlagt 75,200 kronor för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag

för år 1919 av 4,500 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Förslaget att höja avlöningen till den extra lektorn i botanik till

likhet med vad som föreslagits för de ordinarie lektorerna, dock med

iakttagande av vederbörligt pensionsavdrag, får jag tillstyrka, enär

denna höjning synes mig vara en given följd av vad jag tillstyrkt beträffande

de ordinarie lektorerna. Likaledes tillstyrker jag, att ett belopp

av 1,700 kronor anvisas å tilläggsstat till lönetillägg åt honom

för innevarande år, varemot arvodesförhöjning icke bör utgå till honom

från de medel, som må bliva anvisade lör dylik förhöjning beträffande

extra civila befattningshavare i allmänhet.

De fyra poster, som i den här förut återgivna förteckningen över

de vid fjolårets lagtima riksdag beviljade extra anslagen till skogshögskolan

komma närmast efter den första, föreslås nu upptagna med oförändrade

belopp för år 1920. Häremot har jag ej något att invända.

Vad beträffar frågan om höjning av forstmästarkursens elevantal

finner jag utredningen tydligt ådagalägga behovet av en sådan

ökning, för att den privata skogsskötseln må äga tillgång till erforderligt

antal kvalificerade skogsförvaltare. Huruvida och i vad mån forstmästare

må böra anställas även i statens tjänst, är ännu eu öppen

fråga, som emellertid synes mig förtjänt att tagas under övervägande.

Jag tillstyrker alltså förslaget att tillsvidare för femårsperioden 1920—

1924 antalet forstmästarelever ökas till 16 om året.

De föreslagna ökningarna i de belopp, som avses för jägmästarkursens,

respektive forstmästarkursens praktiska övningar, till 30,080 kronor,

respektive 8,092 kronor, finner jag välgrundade och tillstyrker dem därför.

Ej heller den föreslagna höjningen i högskolans extra expensanslag

till 21,180 kronor för år 1920 ger mig anledning till erinran, och

jag tillstyrker likaledes, att 2,800 kronor må anvisas för år 1919 för

ökad bränslekostnad vid högskolan.

Jag tillstyrker jämväl de belopp, som nu föreslagits till expenser

vid Garpenberg samt till reparationer vid Malingsbo och anordning av

telefonledning vid Bjur fors.»

De olika anslagsposterna kunna sammanfattas sålunda.

År 1919 År 1920

Extra lektor i botanik.............................................. kronor 1,700 5,600

Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition

m. in................................................................. »

360

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Diverse behov

vid statens

skogsförsöksanstalt.

(extra anslag.)

[82.]

Ökat arvode till extra lärare i agronomi............ kronor — 160

Assistent i skogsindelning m. m............................ » — 1,050

» i skogsteknologi in. m........................... » — 700

Jägmästarkursens praktiska övningar .................. )> — 30,080

Forstmästarkursens » » .................. » — 8,092

Expenser vid högskolan........................................... » 2,800 21,180

» » Garpenberg ..................................... » — 6,700

Reparationer vid Malingsbo .................................... » — 800

Telefonledning vid Bjnrfors.................................... » — 400

Summa kronor 4,500 75,122.

Det för år 1920 erforderliga anslagsbeloppet har avrundats till

75,200 kronor.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda föreslagna

beloppen.

Beträffande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för diverse behov vid skogshögskolan

å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 75,200 kronor.

83:o) Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen

må för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 28,250 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

85

84:o) Under punkt 83 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för specialundersökningar rörande norrländska skogarnas föryngring i

huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 26,400

kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

85:o) Under punkt 84 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels

godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

staten för statens skogsskolor, att tillämpas från och med år 1920,

ävensom förklara, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie befattningar

å skogsskolornas nuvarande stat gällande villkor och bestämmelser

skola tillämpas även å dylika avlöningar å den nya staten, dels

medgiva, att föreståndare och skogsrättare må för ålderstillägg enligt

den nya staten tillgodoräkna sig ordinarie tjänstetid i motsvarande befattning

å nuvarande stat, dels ock höja ordinarie anslaget till den

lägre skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet från

120,000 kronor med 58,000 kronor till 178,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sidan 253—268 i statsrådsprotokollet.

Enligt beslut av 1917 års riksdag uppfördes i riksstaten ett ordinarie

anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i

allmänhet till belopp av 110,000 kronor. Vid 1918 års lagtima riksdag

höjdes anslaget till 120,000 kronor och beräknades sålunda:

Statens skogsskolor .............................................................. kronor 79,600

Den enskilda skogsundervisningen .......................... » 1,000

Kolarskolan vid Hällnäs .......... » 1,000

» » Bisp gården .................................................. » 1,000

Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition ............... » 37,400

Summa kronor 120,000.

Den sista posten har beräknats sålunda:

till underhåll av skogsskolornas byggnader........................ kronor 25,000

» svenska skogsvårdsföreningen för utgivande av dess

tidskrift .............................................................................. » 4,000

Specialunder8ökningar

rörande de

norrländska

skogarnas föryngring.

(extra anslag.)

[83.]

Den lägre

skogsundervisningen

och

skogshushållning

i allmänhet.

(ordinarie anslag.

)

[84.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande iVV 9 A.

Utskottet.

till svenska skogsvårdsföreningen för utgivande av tidskriften

Skogen ............................................................ kronor 1,500

» Norrlands skogsvårdsförbund för stödjande av dess

verksamhet........................................................................ » 3,000

» oförutsedda och diverse ändamål ..................................... » 3,900

Summa kronor 37,400.

Den år 1917 fastställda staten för statens skogsskolor med däri

enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag vidtagen ändring är av följande

utseende:

Lön

Tjänst-

göringspen-

Summa

kronor

ningar

kronor

kronor

1 föreståndare.........................................................

2,000

1,400

3,400

7 » .........................................................

14,000

9,800

23,800

1 skogsrättare.........................................................

700

700

1,400

7 » .........................................................

4,900

4,900

9,800

Expens- och underhållsmedel, 1,400 kronor till varje

skola ..................................................................

11,200

98 stipendier å 300 kronor, att fördelas mellan samtliga

åtta skolor efter Kungl. Maj:ts beprövande ............

_

_

29,400

Respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Kungl.

Maj:ts beprövande ................................................

-

600

Summa

—

—

79,600

Anm. 1. Föreståndare och. skogsrftttare åtnjuta därjämte fri bostad och vedbrand.

Anm. 2. För föreståndare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor.

Anm. 3. För skogsrättare kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter 10 år med

ytterligare 100 kronor.

Det nu föreliggande förslaget innebär först en höjning av skogsskoleföreståndarnas

avlöningsförmåner i överensstämmelse med vad statsmakterna

redan förlidet år beslutat beträffande revirförvaltarna eller med

900 kronor till 4,300 kronor ävensom en höjning av skogsrättarnas i

ordinarie staten för skogsskolorna upptagna avlöning om 1,400 kronor

till 2,100 kronor, varjämte föreslås, att till sistnämnda befattningshavare

nu utgående ålderstillägg höjes med 100 kronor eller till 200

kronor. Detta föranleder en ökning från och med er 1920 av nämnda

stat med sammanlagt 12,800 kronor. För att nämnda avlöningsförbättring

skall kunna komma dessa befattningshavare till del från samma

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

87

tidpunkt, från vilken skogsstatspersonalens utgår eller från och med innevarande

år, föreslås jämväl för ändamålet tilläggsanslag för år 1919.

Med hänsyn till att skogsrättarna av 1918 års lagtima riksdag beviljats

tillfällig löneförbättring av 400 kronor, inskränker sig den effektiva

skillnaden i avlöningen för dessa till 300 kronor, vadan det erforderliga

tilläggsanslaget för de nu i verksamhet varande sju skogsskolorna beräknats

till 7 x 900 + 7 x 300 = 8,400 kronor.

Vidare har förslag framställts om vissa förändringar beträffande

skogsskolornas nuvarande organisation. Härvid är först att märka, att

antalet stipendier vid dessa, vilka för närvarande utgå med endast 65

procent i förhållande till elevantalet, nu föreslås böra utgå till samtliga

elever. Denna förändring har ansetts böra genomföras redan från och

med innevarande år. Då nuvarande antalet elever uppgår till 130 men

stipendierna blott till 98 stycken å 300 kronor, erfordras ett tilläggsanslagför

detta år av 9,600 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, har en ökning av

den nuvarande lärarpersonalen visat sig vara av behovet påkallad. Med

hänsyn härtill har föreslagits inrättande av en assistentbefattning och

en extra skogsrättarbefattning vid en var av skogsskolorna. Då assistenten

enligt förslaget skulle avlönas av medel från domänfonden, enär

hans anställande finge anses huvudsakligen vara betingat av föreståndarens

arbete med skötseln av skolreviret, berör frågan om hans avlöning

icke nu ifrågavarande anslag. För den extra skogsrättaren föreslås ett

arvode av 1,600 kronor jämte såsom för såväl föreståndare som skogsrättare

fri bostad och vedbrand. Härav föranledes en vtterligare ökning

i staten med 12,800 kronor.

I de nuvarande expens- och underhållsmedel av 1,400 kronor för

varje skola — vartill emellertid av 1918 års lagtima riksdag beviljats å

tilläggsstat för år 1918 tillskott med 600 kronor — ifrågasattes nu en

förhöjning till 3,000 kronor. Härav äro 900 kronor avsedda till avlönande

av en gårdskarl, varav behov ansetts föreligga. Ökningen i

övrigt är förorsakad av den allmänna prisstegringen. Staten ökas härigenom

med ytterligare 12,800 kronor. För år 1919 föreslås ett tilläggsanslag

för ändamålet av tillhopa 4,900 kronor.

För anordnande av bostäder för de nya assistenterna och extra

skogsrättarna har Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 150,000 kronor

varav 70,000 för år 1919 och 80,000 för år 1920.

Då med inrättande av den redan av statsmakterna beslutade åttonde

skogsskolan vid Haddebo på grund av de starkt stegrade byggnadskostnaderna

ansetts böra tills vidare anstå, har förslag framställts att

provisoriskt anordna en skogsskola vid Baggå i Västmanland. Vid denna

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

skola skulle plats beredas för 17 lärjungar. Vid Hällnäs skogsskola

skulle i samband härmed elevantalet ökas från 14 till 17. Anläggningskostnaderna

hava beräknats till 3,000 kronor, varjämte ett belopp av

7,000 kronor avsetts för anskaffning av möbler m. m. Dessa belopp

hava föreslagits att utgå för år 1919.

Den nya skolan skall enligt förslaget träda i verksamhet redan

den 1 oktober 1919 samt föreståndaren utnämnes redan från den 1

september. Med hänsyn härtill och då såsom departementschefen också

framhållit de för den åttonde skogsskolan för år 1919 avsedda, i staten

upptagna medel icke torde kunna användas på annat sätt än staten

angiver, har till förhöjd avlöning till föreståndaren beräknats 300 kronor,

utgörande den på tredjedels år belöpande delen av den föreslagna avlöningsförhöjningen

å 900 kronor. För samma ändamål har beträffande

skogsrättaren beräknats 75 kronor eller en fjärdedel av den på sista

kvartalet belöpande avlöniugsskillnaden 300 kronor. För extra skogsrättaren

har avlöning däremot icke ansetts behövlig förrän år 1920. Till

stipendiemedel för de vid Baggå och Hällnäs tillkommande 20 eleverna

har föreslagits 20 ^30Q = 1,500 kronor. Sistnämnda tre belopp borde

beviljas för år 1919.

Det framlagda förslaget till ny stat för statens skogsskolor att

tillämpas från och med år 1920 är av följande utseende:

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

kronor

Summa

kronor

1 föreståndare.......................................

2,400

1,900

4,300

1 Efter 5 år kan lönen hö-

7 » .......................................

16,800

13,300

30,100

| jas med 400 kronor.

1 skogsrättare.......................................

1,100

1,000

2,100

''t Efter 5 år kan lönen hö-j

[ jas med 200 kronor och!

7 » .......................................

7.700

7,000

14,700

( efter ytterligare 5 år lika- J ledes med 200 kronor.

1 extra skogsrättare, arvode ..................

—

—

1,600

7 » » » ..................

—

—

11,200

Expens- och underhållsmedel, 3,000 kronor

till varje skola ..............................

—

—

24,000

i

150 stipendier å 300 kronor, att fördelas

45,000

efter Kungl. Maj:ts beprövande.........

Respenningar åt skogsrättare att fördelas

efter Kungl. Maj:ts beprövande.....—

Summa

600

—

—

—

133,600

■ 1

Anm. Föreståndare, skogsrättare ock extra skogsxättare åtnjuta dessutom fri bostad

jämte bränsle.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr DA.

89

De å tilläggsstat för innevarande år begärda anslagen utgöras —

förutom 70,000 kronor till arbeten för bostäder åt assistenter och extra

skogsrättare vid 7 skolor — av:

Avlöningsskillnad för 7 föreståndare och 7 skogsrättare kronor 8,400

Ökade expens- och underhållsmedel för 7 skogsskolor... » 4,900

32 stipendier å 300 kronor åt elever vid nuvarande 7

skolor ................................................................................. » 9,600

Ändringsarbeten å byggnad vid Dagga............................. » 3,000

Möbler och sängutredning ..................................................... » 7,000

Avlöningsskillnad till föreståndare och skogsrättare vid

Baggå .............................................................................. » 375

20 stipendier för oktober—december 1919 å 75 kronor » 1,500

Summa kronor 34,775.

vilket belopp avjämnats till 34,800 kronor.

Till omförmälda bostadsbyggnader begäres såsom ovan nämnts å

extra stat för år 1920 80,000 kronor.

Vad beträffar övriga ändamål, för vilka ifrågavarande anslag är

avsett, har föreslagits, att anslagen till kolarskolorna vid Hällnäs och

Bispgården borde höjas från 1,000 till 1,500 kronor. Slutligen har

ifrågasatts en höjning av det till Kungl. Maj:ts förfogande stående be
-

loppet med 3,000 kronor eller till 40,400 kronor.

Det ordinarie anslaget har beräknats sålunda:

statens skogsskolor................................................................... kronor 133,600

den enskilda skogsundervisningen ....................................... » 1,000

kolarskolan vid Hällnäs........................................................ » 1,500

» » Bispgården................................................... » 1,500

diverse ändamål till Kung]. Maj:ts disposition ............... » 40,400

Summa kronor 178,000.

De av Kungl. Maj:t framställda förslagen biträdas av utskottet.

Departementschefens uttalande, att statens bestämmelse, att de 98

stipendierna skola fördelas mellan »samtliga åtta skolor» icke torde, då

den åttonde skolan ännu icke inrättats, böra utgöra hinder för Kungl.

Maj:t att fördela alla stipendierna å de sju skolor, som existera, föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Rörande anslagen å extra stat och tilläggsstat kommer utskottet

att göra särskild hemställan därom.

Utskottet hemställer nu,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

att riksdagen må,

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda staten för ståtens skogsskolor,

att tillämpas från och med år 1920, ävensom

förklara, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie

befattningar å skogsskolornas nuvarande stat

gällande villkor och bestämmelser skola tillämpas även

å dylika avlöningar å den nya staten,

dels medgiva, att föreståndare och skogsrättare

må för ålderstillägg enligt den nya staten tillgodoräkna

sig ordinarie tjänstetid i motsvarande befattning å nuvarande

stat,

dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre

skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet

från 120,000 kronor med 58,000 kronor till 178,000

kronor.

Byggnadsarbeten

vid

statens skogsskolor.

(extra anslag.)

[85.]

86:o) Under åberopande av vad utskottet i nästföregående punkt

anfört angående anslag å extra stat för bostadsbyggnader åt assistenter

och extra skogsrättare hemställer utskottet,

att riksdagen må för vissa byggnadsarbeten vid

statens skogsskolor å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 80,000 kronor.

^skoiar^vid3'' 87:o) Under punkt 86 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att till

Kloten. fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1920 anvisa ett företrä

anslag.) slagsanslag, högst, 27,250 kronor.

[86.] Till en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor

utgångna lärjungar har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje

av åren 1917, 1918 och 1919. Det för innevarande år anvisade anslaget

utgör 15,700 kronor och är avsett att utgå enligt följande statförslag:

Föreståndare, arvode l)............................. kronor 4,000

Assistent, » *).............................. )> 3,000

Repetitör, » '')............................. » 2,000

Stipendier, 10 å 300 .............................. » 3,000

Expenser och underhåll2)........................ » 3,700.

Summa kronor 15,700.

*) Jämte fri bostad och vedbrand.

*) Därav 900 kronor till arvode åt gårdskarl

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

91

Ifrågavarande framställning avser att bereda lärarpersonalen vid fortsättningsskolan

vid Kloten samma provisoriska löneförbättring, som från och

med 1919 ägt ram för skogsstatens personal och som utskottet här ovan

under punkt 85 tillstyrkt beträffande lärarpersonalen vid statens skogsskolor.

Den härav föranledda ökningen uppgår till 900 + 600 = 1,500

kronor. Vidare föreslås här, att stipendier böra från och med 1919

utgå till samtliga lärjungar vid fortsätta!ngsskolan i likhet med vad

Kung!. Maj:t föreslagit och utskottet tillstyrkt beträffande statens skogsskolor.

Då för närvarande endast 10 stipendier å 300 kronor utgå och

elevantalet är 15, erfordras ytterligare belopp av 1,500 kronor för såväl

år 1919 som år 1920. Slutligen ifrågasättas en höjning från och med

år 1919 av expens- och underhållsmedlen med 1,800 kronor, varjämte

föreslås ett belopp av 6,750 kronor till vissa i statsrådsprotokollet

angivna byggnads- och reparationskostnader samt till anskaffande av

kap- och klyvverk med motor.

De begärda anslagen fördela sig på åren 1919 och 1920 sålunda:

För år 1919

För år 1920

Föreståndare, arvode........................

900

4,900

Assistent, » .......................

Repetitör ............................................

600

3,600

—

2,000

Stipendier.............................................

1,500

4,500

Expenser och underhåll ..................

1,800

5,500

Byggnadsarbeten m. m..................

—

6,750

Summa kronor

4,800

27,250.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de föreslagna anslagsbeloppen.

Beträffande anslagen för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till fortsättningsskolan vid Kloten

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 27,250 kronor.

88:o) Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

och Sårna socken från 200,000 kronor med 300,000 kronor till 500,000

kronor.

För bekostande av domänfondens utgifter för den skogsstaten

Utskottet.

Tillsyn å enskildas

skogar

i lappmarkerna

och

Surna socken.

(ordinarie

anslag.)

[87.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Tillsyn å enskildas

skogar

iVästerbottens

och Norrbottens

läns kustland.

(ordinarie

anslag.)

[88.]

Utskottet.

Skogsvård å

enskildas skogar

i Väster
-

åliggande tillsyn över de skogar, som äro underkastade förordningen

den 16 juni 1915 angående utsyning å viss skog inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker med flera områden, finnes uppfört ett

ordinarie anslag av 200,000 kronor.

Anslagsökningen är huvudsakligen betingad av ökade avlöningsoch

arvodeskostnader för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.

Framställningen ger icke anledning till någon utskottets erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie anslaget för tillsyn

å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna

socken från 200,000 kronor med 300,000 kronor till

500,000 kronor.

89:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland från 130,000 kronor med 217,000 kronor

till 347,000 kronor.

Av motsvarande anledning, som legat till grund för det under

nästföregående punkt om förmälda anslag, finnes även uppfört ett ordinarie

anslag av 130,000 kronor för ersättning till domänfonden för tillsyn

å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

varjämte på grund av tillfälligt stegrade utgifter ett extra anslag å

80,000 kronor anvisats för samma ändamål för år 1919.

I likhet med under nästföregående punkt omförmälda anslagsökningär

även den nu ifrågavarande betingad av ökade avlönings- och arvodeskostnader

för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie anslaget för

tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens

läns kustland från 130,000 kronor med 217,000

kronor till 347,000 kronor.

90:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda

framställning hemställer utskottet,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

93

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1918 och 1919 för främjande av skogsvård å

enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län

samt Sårna socken med Idre kapellag å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor,

att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande

hushållningssällskap under förutsättning, att

landsting och hushållningssällskap tillsammans eller

ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp,

motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt

under villkor, dels att anslag från sålunda av statsmedel

och från orten anvisade medel icke må utgå

till bolag, dels och att vederbörande hushållningssällskap

skall vara skyldigt att efter årets utgång till

vederbörande länsstyrelse avgiva redogörelse över

användningen av samtliga för ändamålet erhållna

bidrag.

91:o) Under punkt 90 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för skogsodlingens befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens

och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i män av tillgång tilldelas

skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap

för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må

till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än det, varmed

landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller ettdera av dem

till ändamålet bidragit.

För vart och ett av åren 1897—1919 har riksdagen beviljat anslag

på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes

vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till

90,000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande

av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens

län samt Särna socken med Idre kapellag.

Anslagets belopp för år 1919 är 90,000 kronor.

Av tillgängliga statistiska uppgifter har utskottet inhämtat, att

skogsvårdsstyrelsernas överskottsmedel den 31 december 1917 utgjorde

sammanlagt i runt tal 2,170,000 kronor, utgörande, om skogsvårdsstyrelserna

i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, beträffande

bottens och

Norrbottens

län samt

Särna socken

med Idre

kapellag.

(extra anslag.)

[89.1

Skogsodlingens

befrämjande.

(extra anslag.)

[90.]

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande Nr it A.

vilka inkomster ocli utgifter synas hava tagit ut varandra, icke medräknas,

för skogsvårdsstyrelse i medeltal 114,000 kronor, varierande

mellan i runda tal 39,000 och 317,000 kronor. Vidare ger statistiken

vid handen, att de skogsvårdsstyrelserna tilldelade skogsvårdsavgiftsmedel

under år 1917 uppgått till sammanlagt i runt tal 1,320,000 kronor

eller i medeltal 60,000 kronor per skogsvårdsstyrelse, varierande mellan

i runda tal 12,000 och 139,000 kronor.

I betraktande av nu nämnda förhållanden torde med skäl kunna

ifrågasättas, huruvida särskilt bidrag för skogsodlingens befrämjande

bör utgå till alla skogsvårdsstyrelser oberoende av beloppet av de skogsvårdsavgifter,

de uppbära. Utskottet förbiser härvid icke, att anslagets

utgående är beroende på motsvarande bidrags erhållande från vederbörande

landsting eller hushållningssällskap. Det vill nämligen synas utskottet,

som om åtminstone vissa av skogsvårdsstyrelserna med hänsyn till de

ekonomiska resurser, på grund av inflytande skogsvårdsavgifter, med

vilka dessa numera torde vara utrustade, skulle vara i stånd att utan

hjälp av statsmedel i önskvärd omfattning verka för skogsodlingens

främjande. Då emellertid utskottet anser ifrågavarande spörsmål böra

bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande, har utskottet icke nu velat

ifrågasätta anslagets indragning eller någon sänkning däri.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918 och 1919 för skogsodlingens befrämjande inom

andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län

samt Sårna socken med Idre kapellag'' å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån

av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting

eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat

bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må till

någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än

det, varmed landstinget och hushållningssällskapet

tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.

Skogsvårds- 92:6) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

styrelsernas g y gjorda framställning hemställer utskottet,

verksamhet. °

(extra anslag.)

[91.]

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr !) A.

95

att riksdagen må i likhot med vad som skett

för åren 1910—1919 såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelseruas

verksamhet å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 67,500 kronor.

Xiantmätcriväsciulet.

93:o) Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i Lantmäteriavbidan

på den proposition angående de under rubriken lantmäteriväsen- väsendetdet

i riksstaten ingående anslag, som Kungl. Maj:t må komma att av- K*!?.].0*)

låta till riksdagen, för detta ändamål beräkna anslag dels å ordinarie [92 ]

stat till belopp av 1,713,100 kronor, dels ock å extra stat för år 1920

till belopp av 156,800 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

94:o) Under punkt 93 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för skifteslagsindelning

i vissa delar av Kopparbergs län, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920

beräkna ett anslag av 80,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

Åtgärder för

skift esl i g sindelning

i vissa

delar av Kopparbergs

län.

(extra anslag.)

[93.]

anmäla.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Riket» allmänna

kartverk.

(ordinarie

anslag.)

[94.]

Utskottet.

Rikets allmänna kartverk.

95:o) Under punkt 94 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i avlöningsstaten för rikets allmänna

kartverk, att avlöningarna åt de i staten uppförda kvinnliga

ritarna upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

denna dag för kvinnliga biträden av andra graden föreslagna

belopp,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare avlöningsstatens

slutsumma kommer att höjas från 222,700 kronor med 4,400 kronor till

227,100 kronor, _ .

dels ock vid bifall härtill höja bestämda anslaget till rikets allmänna

kartverk från 206,445 kronor med 4,400 kronor till 210,84o

kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 här ovan anfört

beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda

under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels från och med år 192Ö bestämma avlöningarna

för de å staten för rikets allmänna kartverk uppförda

kvinnliga ritarna ävensom villkoren för avlöningarnas

åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad riksdagen

innevarande år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk

och myndigheter, uppförda under andra—

åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna i andra graden,

till följd varav och på grund tillika av 1918

års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare avlöningsstatens slutsumma

kommer att höjas från 222,700 kronor med 4,400

kronor till 227,i00 kronor,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

97

dels ock vid bifall härtill höja bestämda anslaget

till rikets allmänna kartverk från 206,445 kronor med

4,400 kronor till 210,845 kronor.

På grund härav komma de under anslagstiteln »rikets allmänna

kartverk» å ordinarie stat upptagna anslag att utgöras av:

avlöningar, bestämt anslag .................. kronor 210,845

ålderstillägg, förslagsanslag................. » 29,455

kartarbeten m. m., reservationsanslag » ’201,800

Summa kronor 442,100.

96.o) Linder punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Diverse behov

för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år 1920 wmännakart

anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor. m "”rfc.°r"

Jämte det riksdagen ar 1918 godkände nya stater för rikets all- (extra anslag.)

manna kartverk, samt höjde de ordinarie anslagen till detta verk, an- L950

visade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för år 1919

ett reservationsanslag av 16,000 kronor för diverse behov vid kartverket.

Enligt statsrådsprotokollet vid propositionen i ämnet, nr 373, var

detta extra anslag beräknat sålunda:

ökade resekostnader vid den geodetiska avdelningen kronor

» » » » ekonomiska » »

® » » » topografiska » »

Biträde vid topografiska avdelningen för tillsyn och

vård av förråd av kartor m. m.............................. »

ökade bränslekostnader ......................................... »

3,000: —

5,000: —

4,000: —

2,000: —

2,<>00: —

Summa kronor 16,000

Anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,000 kronor, är betingad vtsiettet.

av de höjningar i biljettpris och skjutstaxor, som ägt rum sedan detta

anslag i fjol bestämdes. Den begäres för såväl år 1919 som år 1920.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran.

Beträffande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan därom.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 käft. (Nr 9 A—9 B.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

. Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för diverse behov vid rikets

allmänna kartverk å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 20,000 kronor.

Namngransk- 97:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 96

ning. gjorda framställning hemställer utskottet,

(extra anslag.)

[96.] '' att riksdagen må i likhet med vad under en

följd av år ägt rum till bestridande av kostnader för

namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3,000 kronor.

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

Sveriges 98:6) Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

undersökntn godkänna sådan ändring i staten för Sveriges geologiska undersökning,

(■ordinarie ^ att anslagsposten till extra geologer och andra biträden samt vikariatsansiag.

) ersättning höjes från 14,000 kronor med 6,000 kronor till 20,000 kronor,

[97.] till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut

angående avlöningsföibättring för vaktmästare statens slutsumma kommer

att höjas från 101,780 kronor med 7,200 kronor, till 108,980 kronor,

dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till Sveriges geologiska

•undersökning från 101,530 kronor med 7,200 kronor till 108,730 kronor.

Staten för Sveriges geologiska undersökning slutar på 101,780

.• . ; kronor.’ På grund av bostadsavdrag för en vaktmästare utgår det ordinarie

anslaget med allenast 101,530 kronor. Vaktmästarnas avlöningar

hava genom 1918 års lagtima riksdags beslut höjts med tillhopa

1,200 kronor.

I staten finnes upptagen en post av 14,000 kronor till extra geologer

och andra biträden samt vikariatsersättning.

; • Efter att hava återgivet en av geologiska undersökningen gjord

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

99

framställning om förhöjning av sistnämnda anslagspost liar departementschefen

för egen del i ärendet anfört följande:

»Av den nu lämnade utredningen framgår, att ifrågavarande

anslagspost sedan flera år måst i så hög grad tagas i anspråk för avlönande

av vissa andra fast anställda biträden, att den blivit allt otillräckligare

att även lämna tillgång till anställande av extra geologer.

Därest från och med år 1919 vissa såsom nödvändiga befunna arvodesökningar

medgivas åt nyssnämnda mera fast anställda biträden, blir sagda

missförhållande ännu mer framträdande och anslaget skulle icke ens

kunna lämna medel till vikariatsersättningar.

Undersökaing;en har med styrka framhållit, att någon inskränkning

i biträdenas antal icke kan ske utan allvarlig skada för undersökningens

verksamhet. De hittills till de fasta biträdena utbetalda arvodena torde

icke tåla någon minskning. Tvärtom har nu i flera fall ökning ifrågasatts

från och med år 1919. Dessa ökningar åsyfta till viss del

att ställa denna extra personals avlöningar i bättre förhållande till de avlöningar,

som på senare tid beviljats åt jämförliga ordinarie befattningshavare.

Så till vida synes mot förslaget ej vara annat att erinra än

att vissa förhöjningar synas vara alltför högt tilltagna. Andra förhöjningar

synas däremot hava naturen av ålderstillägg, vilken omständighet

icke bör öva inverkan på beloppet av anslagspostens belopp. Med

hänsyn härtill kan jag icke finna större höjning än med 2,000 kronor

böra ske för att motväga de arvodesförhöjningar, som nu må finnas

böra vidtagas.

Såsom nyss framhållits, har emellertid redan förut anslaget visat

sig icke kunna lämna tillgång till anställande av vetenskapligt bildad

personal för vikariat och annan extra tjänstgöring i den utsträckning,

som ursprungligen avsetts. Härtill hade nämligen beräknats ett belopp

av 7,000 kronor, men redan under år 1918 hava allenast 3,000 kronor

kunnat avses härtill, utgörande knappt behovet enbart av vikariatsersättningar.

Jag får på grund härav biträda förslaget, att av denna anledning

anslagsposten må ökas med 4,000 kronor. Inalles blir alltså

ökningen 6,000 kronor.

Med tillägg av förberörda ökning i vaktmästararvodena blir statens

och anslagets ökning sammanlagt 7,200 kronor.

Då de avsedda arvodesförhöjningarna synas böra medgivas redan

för år 1919 samt någon ökning i de för extra geologer och vikariatsersättningar

avsedda medlen torde vara redan under detta år oundviklig,

tillstyrker jag anslag å tilläggsstat å tillhopa 3,000 kronor för detta

ändamål. Jag skall göra särskild hemställan härom.»

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Fältarbeten

m. m.

(extra anslag.)

[98.]

Förslaget föranleder ingen utskottets erinran. Beträdande tilläggsanslaget

för år 1919 kommer utskottet att göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer nu

att riksdagen må,

dels godkänna sådan ändring i staten för Sveriges

geologiska undersökning, att anslagsposten till extra

geologer och andra biträden samt vikariatsersättning

höjes från 14,000 kronor med 6,000 kronor till 20,000

kronor,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från

101,780 kronor med 7,200 kronor till 108,980 kronor,

dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget

till Sveriges geologiska undersökning från 101,530

kronor med 7,200 kronor till 108,730 kronor.

99:o) Under punkt 98 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 92,500 kronor.

Det å extra stat utgående anslaget till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten m. m. anvisades för vartdera av åren 1917 och 1918

med ett belopp av 40,500 kronor. På framställning av Kungl. Maj:t

anvisade 1918 års lagtima riksdag till s imma ändamål för år 1919 ett

anslag av 72,700 kronor, enligt följande beräkning:

Rese- och traktamentsersättning............................................ kronor 43,000

Inköp av materiel ...................................................................... » 2,500

Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ..................... » 7,200

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ......... » 20,000

Summa kronor 72,700.

Förhöjningen i jämförelse med det av 1917 års riksdag för år

1918 beviljade anslaget motiverades med de inträdda förhöjningarna å

ångbåts- och järnvägsbiljetter, de i utsikt ställda och sedermera i kraft

trädda förhöjningarna av dagtraktamentena under resor, höjning av

hantlangarlöner, prisstegringen å för fältarbetena nödig materiel, de år

1917 inträdda förhöjningarna för kart- och boktryck, nödvändigheten

att förbättra extrageologernas ställning genom att uppflytta dem till

fjärde klassen i resereglementet samt slutligen nödvändigheten att anställa

två extra tjänstemän för kartarbetenas påskyndande.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

101

Då vissa av dessa förhållanden gjorde sig gällande redan under

år 1918, begärdes och anvisades å tilläggsstat för detta år ett anslag

å 12,700 kronor, vadan de för år 1918 tillgängliga medlen uppgingo

till 53,200 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen, 19,800 kronor, fördelar sig

sålunda:

Rese- och traktamentsersättning......................................... kronor 9,300

Inköp och underhåll av materiel............................................ » 500

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ......... » 10,000

Summa kronor 19,800.

Ökningarna äro föranledda av väsentlig höjning i maximiskjutslegan

inom flertalet län och ökade biljettpriser ävensom av den allmänna

prisstegringen.

Samma belopp har av departementschefen ansetts erforderligt

jämväl såsom tilläggsanslag för innevarande år. Härtill återkommer

utskottet i särskilt utlåtande.

Utskottet har ingen erinran att göra mot de begärda anslagen.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten m. m. å extra stat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 92,500 kronor.

100:o) Under punkt 99 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Å Sveriges geologiska undersöknings ordinarie stat finnes uppförd

en anslagspost å 10,000 kronor till expenser.

För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,

som förorsakas av undersökningens inflyttning i de nya lokalerna vid

Frescati, har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje av åren

1914—1919. För vart och ett av åren 1915—1917 uppgick detta anslag

till 8,800 kronor.

För år 1916 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris

å bränsle m. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Till täckande av denna

brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid

1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917

Utskottet.

Ökade medel

till expenser.

(extra anslag.)

[99.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet

Inredningsarbeten

m. m.

i Sveriges

geologiska

undersöknings

lokaler.

(extra anslag.

[100.]

Utskottet.

och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola

komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.

På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att

till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter

under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.

Detta bifölls av riksdagen. För åren 1917 och 1918 blev alltså härtill

disponibelt ett belopp av 13,800 kronor för vartdera året.

För år 1919 har anslaget, huvudsakligen på grund av stegrade

bränsleutgifter, höjts till 17,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 291—293).

Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 8,000 kronor

och ifrågasattes därjämte ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp,

ökningen är huvudsakligast föranledd av stegrade omkostnader för

värme. I övrigt hänför densamma sig till kostnader för reugöring och

städning, elektrisk ström, telefon, skriv- och ritmateriel, diverse förbrukuingsartiklar

samt inbindning av böcker.

Behovet av de begärda auslagsbeloppen synes ådagalagt genom

utredningen i ärendet. Rörande tilläggsanslaget för år 1919 kommer

utskottet att göra särskild hemställan. Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till expenser för Sveriges geologiska

undersökning å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

101:o) Under punkt 100 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till inredningsarbeten och anskaffning av möbler i Sveriges geologiska

undersöknings lokaler anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 293—295).

Ifrågavarande framställning avser beredande i geologiska undersöknings

byggnad vid Frescati genom vissa ändringsarbeten av erforderligt

arbetsutrymme för extrageologerna och tillfälliga arbetskrafter under

byråarbeteua ävensom anskaffande av inredning härtill. Dessa kostnader

hava av departementschefen beräknats till 20,000 kronor, vilken kostnad

denne ansett böra fördelas på de bägge åren 1919 och 1920 med 10,000

kronor vartdera året.

Då enligt vad utredningen ger vid handen verkligt behov före
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

103

ligger av de ifrågasatta byggnadsarbetena och anskaffningarna, biträder

utskottet förslaget ifråga.

Rörande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till inredningsarbeten och an-,

skaffning av möbler i Sveriges geologiska undersöknings

lokaler anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

102) Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för anställande av en vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings

museum å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,865

kronor.

Vid Sveriges geologiska undersökning finnas för närvarande å

ordinarie stat uppförda en förste vaktmästare och två vaktmästare med

för sådana befattningshavare i allmänhet bestämda avlöningar. Enligt

riksdagens beslut år 1918 har till dessa vaktmästare beviljats avlöningsförbättring

från och med år 1919, så att avlöningen numera utgör för

den förstnämnde 1,900 kronor och för en var av de båda övriga

1,600 kronor, i vartdera fallet jämte tre ålderstillägg å 100 kronor.

Utom nu nämnda vaktmästare finnes för närvarande vid själva

undersökningen, ej vid museet, inrättad en preparatorsbefattning med

ett arvode av 2,000 kronor från det å undersökningens ordinarie stat

uppförda anslaget å 14,000 kronor till extra geologer och andra biträden

samt vikariatsersättning.

(Statsrådsprotokollet sid. 295-—297.)

Av utredningen i ärendet framgår, att den föreslagne nye befattningshavaren,

av vilken behov torde förefinnas, skulle i avlöningshänseende

likställas med vissa vaktmästare vid vetenskapliga institutioner,

s. k. institutionsvaktmästare och avlöningen följaktligen utgå med 1,900

kronor, minskat med ett mot pensionsavgift för ordinarie befattningshavare

svarande belopp, eller till 1,865 kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer följaktligen,

att riksdagen må för anställande av en vaktmästare

vid Sveriges geologiska undersöknings museum

Vaktmästare

vid Sveriges

geologiska

undersöknings

museum.

(extra anslag.)

'' [101.]

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

1,865 kronor.

Praktiskt- 103:o) Under punkt 102 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

9denolninunl för fullföljande av den genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

Jämtlands och anordnade praktiskt-geologiska undersökningen av fjälltrakterna i nordFas<e^,

en*’ligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för

(extra anslag) utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1920 an
[102.

] visa reservationsanslag av 8,500 kronor.

Till anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

av en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste

delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning

av därvarande malm förekomster, har riksdagen på Kungl. Maj:ts

förslag anvisat reservationsanslag av 14,000 kronor å tilläggsstat, för

år 1918 och av 6,500 kronor å extra stat för år 1919. Enligt den

vid fjolårets statsverksproposition framlagda utredning beräknades kostnaden

till inalles 27,000 kronor, varav 6,500 kronor nu skulle återstå

att anvisa för år 1920.

utskottet. Nu begäres för utförande av ifrågavarande undersökningsarbeten

på grund av inträdda prisstegringar dels för år 1920 ett med 2,000

kronor förhöjt belopp, dels ock för år 1919 ett tilläggsanslag å nämnda

belopp. Härjämte ifrågasattes, i betraktande att dessa undersökningar,

enligt vad framgår av statsrådsprotokollet, ådagalagt befintligheten av

malmförekomster, vilka möjligen vid närmare undersökning kunna visa

sig vara av större betydelse, att eu noggrannare undersökning av dem

ofördröjligen sker. Härför har beräknats ett belopp av 58,000 kronor,

som ansetts böra utgå för 1919.

Förslaget föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Beträffande anslagsbeloppet för år 1919, tillhopa 60,000 kronor,

kommer utskottet att göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för fullföljande av den genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg anordnade

praktiskt-geologiska undersökningen av fjälltrakterna

i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens

län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster,

å extra stat lör år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 8,500 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

105

104:o) Under punkt 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådan ändring i staten för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, att avlöningarna till de å staten uppförda kvinnliga

biträdena upptagas med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

denna dag föreslagna belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918

års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare

statens slutsumma kommer att höjas från 94,700 kronor med 4,800

kronor till 99,500 kronor, dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget

till avlöningar vid ifrågavarande anstalt från 94,700 kronor med 4,800

kronor till 99,500 kronor, dels ock höja det under denna anslagstitel

upptagna reservationsanslaget till arvoden åt observatörer från 35,000

kronor med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Stat för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt antogs av 1918

års lagtima riksdag, slutande å 94,700 kronor. Det ordinarie anslaget

till denna anstalt har följande uppställning:

bestämt anslag:

till avlöningar ............................................ kronor 94,700

reservationsanslag:

till arvoden åt observatörer.................. kronor 35,000

» expenser ........................................... » 8,000

Summa kronor 137,700.

Med anledning av riksdagens beslut angående inrättande från och

med år 1919 av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt fastställde

Kungl. Maj:t den 11 juli 1918 stat för anstalten. Den 13 september 1918

erhöll chefen för jordbruksdepartementet Kungl. Maj:ts bemyndigande att

tillkalla särskilda sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande

av förslag beträffande förläggande till Göteborg av en avdelning av omförmälda

anstalt. Den 29 oktober 1918 utfärdades instruktion för anstalten.

Den 8 november 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt en interimsstyrelse, bestående

av de verkchefer, som enligt instruktionen skulle vara självskrivna

ledamöter i styrelsen, att vidtaga erforderliga åtgärder för att anstalten

skulle med ingången av år 1919 träda i verksamhet samt anbefallde

denna interimsstyrelse att inkomma med förslag till de anslagsäskanden,

som ansåges böra göras hos 1919 års riksdag. Sedan ledamöter i styrelsen

utsetts av vetenskapsakademien och av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen, samt förslag å de två ledamöter, som skola

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 14

Statens

meteorologisk
hydrografiska
anstalt.

(ordinarie

anslag.)

nos.i

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Vtuhottd.

utses av Kungl. Maj:t, på anmodan inkommit från hushållningssällskapens

ombud, svenska teknologföreningen, svenska vattenkraftföreningen

och Sveriges allmänna sjöfartsförening, utsåg Kungl. Magt den 13 december

1918 två ledamöter i sagda styrelse och förordnade tillika, med

återkallande av interimsstvrelsens uppdrag, att styrelsen omedelbart

skulle träda i funktion.

Ifrågavarande framställning avser dels en höjning av statens belopp

med 4,800 kronor, beroende dels på ifrågasatt reglering av de kvinnliga

biträdenas avlöningar dels ock på att den av fjolårets lagtima riksdagbeslutade

löneförbättringen för vaktmästare nu jämväl bör införas i

staten. Motsvarande ökning erfordras i det bestämda anslaget. Vidare

föreslås en höjning i observatörernas arvoden med 300 kronor, vilket

medför eu ökad utgift av 1,900 kronor. Dessutom beräknas ett belopp

av 3,100 kronor till gratifikationer samt arvodestillägg för speciellt svåra

observationsförhållanden och för att möjliggöra överförande av frivilliga

stationer till avlönade. Reservationsanslaget bör således ökas med tillhopa

5,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits beträffande höjning av observatörernas

arvoden m. m. har utskottet intet att erinra.

Under hänvisning tillika till vad utskottet anfört under punkt 1

här ovan angående lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels från och med år 1920 bestämma avlöningarna

vid de å staten för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt uppförda kvinnliga biträdena ävensom

villkoren för avlöningarnas åtnjutande m. m. i överensstämmelse

med vad riksdagen innevarande år beslutat

i fråga om de hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga

ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna,

i följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöniugsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas

från 94,700 kronor med 4,800 kronor till 99,500 kronor,

dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets attalnndr Nr !) A.

107

till avlöningar vid ifrågavarande anstalt från 94,700

kronor med 4,800 kronor till 99,500 kronor,

dels ock höja det under denna anslagstitel upptagna

reservationsanslaget till arvoden åt observatörer

från 35,000 kronor med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Vid bifall till dessa förslag kommer .ordinarie anslaget till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt att upptagas sålunda:

bestämt anslag:

till avlöningar....................................................................... kronor 99,500

reservationsanslag:

till arvoden åt observatörer................................................... » 40,000

» expenser.......................................................................... » 8,000

Summa kronor 147,500.

105:o) Under punkt 104 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å extra

stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

har å extra stat för år 1919 anvisats ett anslag av 63,200 kronor.

Detta anslagsbelopp har grundat sig på följande beräkning:

Utvidgad väderlekstjänst........................... kronor 20,200

Resekostnader m. m................................. » 18,000

Utgivande av publikationer ................... » 16,000

Underhåll av stationer och utrustning

m. m................................. » 9,000

kronor 63,200.

Anslagsposten utvidgad väderlekstjänst, vilken numera ansetts böra

benämnas endast väderlekstjänst, har föreslagits höjd med 7,800 kronor

till 28,000 ki''onor, beroende på att den internationella utväxlingen av

väderlekstelegram nu antages komma att återupptagas i samma omfattning

som före världskriget. För utveckling och förbättring av väderleksobservationerna

medelst användning av ballonger beräknas 1,000

Diverse behov

vid statens

meteorologisk - hydrografiska

anstalt.

(extra anslag.)

[104.]

TJtskottet

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Meteorolog

iska telegram

från Färöarna

och

Island

(extra anslag.)

[105.1

kronor. På väderlekstjänsten kommer alltså ett belopp av 29,000 kronor

för år 1920. A tilläggsstat för år 1919 begäres för detta ändamål ett

anslag av 8,800 kronor. Till resekostnader m. m. föreslås ett med

3,000 kronor förhöjt belopp för åren 1919 och 1920. I de för publikationer

avsedda medlen har föreslagits en ökning av 10,000 kronor för

år 1920, varjämte samma belopp ansetts böra anslås å tilläggsstat för

år 1919. I anslaget till underhåll av stationer och utrustning m. in. har

icke föreslagits någon förändring.

De olika anslagsbeloppen kunna sammanfattas sålunda:

För år 1919. För år 1920.

Väderlekstjänst ......................................... kronor 8,800 29,000

Resekostnader in. m................................. i> 3,000 21,000

Utgivande av publikationer ................ » 10,000 26,000

Underhåll av stationer och utrustning » — 9,000

Summa kronor 21,800 85,000.

Mot de föreslagna beloppen har utskottet icke någon erinran att

göra.

Rörande anslagen för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan härom.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för diverse behov vid statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

106:o) Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende

med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island

beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 4,400 kronor.

Riksdagen har år 1900 för meteorologiska centralanstaltens förseende

med dagliga meteorologiska telegram under tjugu års tid från

Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000 kronor. Härav ha

hittills anvisats 42,438 kronor. I anledning av uppkomna besparingar

har anvisning icke behövt ske för åren 1917 och 1918, och för år 1919

har anslaget inskränkts till 2,500 kronor. Anslaget har använts till

abonnemang å dylika telegram för 6,000 francs för år hos det store

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr it A.

109

nordiske telegraf selskab i Köpenhamn. Under krigsåren har emellertid

telegralering ej kunnat ske, utan meddelandena för sänts postledes.

Anslagets summa, som nu upptagits till ungefär samma belopp

som före kriget, föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må av det utav 1900 års riksdagför

meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga

meteorologiska telegram från Färöarna och Island

beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 4,400 kronor.

107:o) I anslutning till Kung!. Maj:ts underpunkt 106 framställda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag från Sverige för

år 1920 till bekostande av den internationella kommissionens

för vetenskaplig luftsegling publikation av

undersökningar rörande de högre luftlagren å extra stat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 720 kronor.

108:o) Under punkt 107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga

stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser vid

•nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Till fortsättande av de sedan år 1905, först i Vassijaure och därefter

i Abisko genom en enskild naturvetenskaplig kommitté bedrivna

och bekostade meteorologiska iakttagelserna har riksdagen på Kungl.

Maj:ts förslag anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslagav

3,150 kronor, varav avsetts 2,400 kronor för observatörens avlöning,

instrumentens underhåll m. m. samt 750 kronor för iakttagelsernas

bearbetning.

Av anslagsökningen, som belöper sig till 6,850 kronor, hänför

sig 840 kronor till höjning av den vid observationsstationen anställde

observatorns avlöning-, vilken nu utgår med 2,160 kronor, 450 kronor

till kostnaderna för iakttagelsernas bearbetning och 60 kronor till ut
-

Utskottet.

Undersökningar

av de

högre luftlagren.

(extra anslag.)

[106.]

Meteorologiska

iakttagelser

i

Abisko m. in.

(extra anslag.)

[107.]

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

gifterna för instrumentens underhåll. Såsom nytt anslag ingår i nämnda

belopp en summa av 5,500 kronor för iakttagelsernas publicerande.

Dessutom ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919 å 900 kronor.

Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida. Beträffande

tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer nn,

att riksdagen må till fortsättande av de meteorologiska

iakttagelserna vid naturvetenskapliga stationen

i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser

vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa

å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

10,000 kronor.

Meteorologi- 109:o) Under punkt 108 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

“''“tioner™11'' medgiva, att ett belopp av 1,750 kronor av det utav 1918

Påi~tetjAkko. års lagtima riksdag å tilläggstat för samma år anvisade anslag å 3,500

(extra anslag.) kronor till utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt

[108. j det av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda ändamål

beviljade anslag å 7,000 kronor må . användas såsom bidrag till bekostande

av tryckning av de meteorologiska observationer, som under

tiden från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918 anställts å

Pårtetjåkko;

dels ock för bestridande av ytterligare kostnader för tryckning av

berörda observationer under angivna tidrymd bevilja ett anslag av

26,250 kronor och därav å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

anvisa 8,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 316—319 i statsrådsprotokollet.

Sedan under åtskilliga är anslag under åttonde huvudtiteln beviljats

av riksdagen för fullföljande av professor Axel Hambergs vetenskapliga

undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde, beviljade

1916 års riksdag till fortsättande under två år från och med

juli 1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko ett anslag

av 12,000 kronor. Härav anvisades för år 1917 6,000 kronor. Av

1917 års riksdag har såsom reservationsanslag å 1918 års stat anvisats

återstoden. Aid vardera anvisningen medgavs, att 3,000 kronor, som

voro avsedda för senare delen av det löpande året, finge utgå förskottsvis.

Av 1918 års lagtima riksdag hava för dessa observationers fortsättande

anvisats dels å tilläggsstat 3,500 kronor, som voro avsedda för senare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

in

halvåret 1918, och dels å extra stat för år 1919 ett anslag av 7,000

kronor, avsett för kalenderåret 1919. Bägge anslagen anvisades såsom

reservationsanslag.

Efter att hava redogjort för en av professor Hamberg i ämnet

gjord framställning samt däröver avgivna yttranden av professorerna Ekholm

och Åkerblom ävensom av vetenskapsakademien har departementschefen

för egen del anfört följande:

"’d)ä ifrågavarande observationer måst på grund av de i professor

Hambergs skrift angivna omständigheter nedläggas i mitten av september

förra året, synes det mig vara ganska lämpligt, att de redan av riksdagen

anvisade medel, som därigenom icke komma till avsedd användning, få

anlitas för bestridande av kostnader för publicerande av resultaten av

sagda observationer. Visserligen torde det vid statsanslagens beviljande

icke varit avsett, att statsverket skulle behöva särskilt bidraga jämväl

till publicerandet, och professor Hamberg anför nu, att han själv från

början antagit, att de för Sarekundersökningarnas publicerande tillgängliga

statsanslag och andra medel skulle förslå även härtill. Tryckningskostnadernas

stegring under senare år har emellertid gjort detta omöjligt.

Om detta gäller beträffande odisponerad återstod av de redan av riksdagen

anvisade anslagen, synes det mig visserligen icke lika givet, att ytterligare

anslag för ändamålet nu bör anvisas, helst som det härtill begärda

anslaget är ganska betydande och tryckningskostnaderna nu äro högt

uppdrivna samt professor Hamberg angivit, att tryckningen komrae att

taga i anspråk ett flertal år. Då emellertid det vetenskapliga värdet

av dessa observationer blivit av auktoriteter på området vitsordat och

deras utgivande från trycket varmt anbefallt samt därtill kommer, att

den av professor Hamberg avgivna förbindelsen att av egna medel intill

visst maximibelopp bekosta tryckningskostnaderna utöver 35,000 kronor

förutsätter, att det av honom begärda anslaget oavkortat beviljas, anser

jag mig kunna biträda framställningen därom.

Då det för år 1919 anvisade anslaget å 7,000 kronor ännu icke

av Kung!. Maj:t disponerats, anser jag, att såväl detta anslag som det

nu ifrågasatta nya anslaget böra ställas till vetenskapsakademiens förfogande

för att i mån av tryckningsarbetets fortgång utanordnas till

Hamberg med 7,000 kronor under år 1919 samt därefter i poster å

8,750 kronor, vilka torde böra i mån av behov anvisas av riksdagen,

törsta posten för år 1920. Sista posten må dock icke utbetalas till

Hamberg, förrän arbetet i sin helhet föreligger färdigt i tryck. Det för

år 1918 anvisade anslaget är, som nämnt, redan av Kung!. Maj:t anvisat

till förenämnda vetenskapliga kommission.))

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Hyclrogeolo •

giska specialundersökningar.

(extra anslag)

[109.J

Utskottet.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört

och hemställer,

att riksdagen må

dels medgiva, att ett belopp av 1,750 kronor av det

utav 1918 års lagtima riksdag å tilläggsstat för samma

år anvisade anslag å 3,500 kronor till utförande av

meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt det

av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda

ändamål beviljade anslag å 7,000 kronor må

användas såsom bidrag till bekostande av tryckning

av de meteorologiska observationer, som under

tiden från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918

anställts å Pårtetjåkko;

dels ock för bestridande av ytterligare kostnader

för tryckning av berörda observationer under angivna

tidrymd bevil ja ett anslag av 26,250 kronor och därav

å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa

8,750 kronor.

110:o) Under punkt 109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den hydrografiska

undersöxningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Till de i den Irydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

ingående, genom Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska

specialundersökningarna har å extra stat för år 1919 i likhet

med för föregående år anvisats ett särskilt förslagsanslag å högst 3,000

kronor.

Förevarande framställning innebär en höjning av anslaget för år

1920 med 2,000 kronor, varjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1919

å samma belopp.

Då det nuvarande anslaget bibehållits oförändrat alltsedan år 1908,

synes utskottet i betraktande av därefter inträdda prisstegringar skäligt,

att beloppet höjes på sätt föreslagits. Ej heller har utskottet något att

erinra mot att'' åt anslaget för år 1920 gives reservationsanslags natur.

Rörande anslaget för år 1919 kommer utskottet att göra särskild

hemställan härom. Utskottet hemställer nu,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr !) A.

118

att riksdagen må till utförande av bydrogeologiska

specialundersökningar för den hydrografiska

undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa ä extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

V ctcrinärväscndct.

lll:o) Under punkt 110 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående ändringar i staten för veterinärhögskolan,

som Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, i

ordinarie anslaget till nämnda högsta la beräkna en förhöjning från

187,150 kronor med 13,200 kronor till 200,350 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

112:o) Under punkt 111 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels

godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till stat för veterinärinrättningen i Skara att tillämpas från

och med år 1920 ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser,

som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens nuvarande stat

för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar, skola vara gällande

även i fråga om avlöningarna å den nya staten; dels medgiva, att nuvarande

innehavaren av befattningen såsom föreståndare vid veterinärinrättningen

skall äga att lör åtnjutande av ålderstillägg såsom föreståndare

enligt den nya staten tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring

såsom föreståndare därstädes; dels ock vid bifall härtill höja ordinarie

anslaget till veterinärinrättningen i Skara från 4,400 kronor med 4,100

kronor till 8,500 kroma-.

Utredningen återfinnes å sid. 326—329 i statsrådsprotokollet.

Under anslagstiteln »veterinärundervisningen» finnes uppfört ett

ordinarie anslag å 4,400 kronor till veterinärinrättningen i Skara. För

denna inrättning är stat fastställd av riksdagen år 1908 med vissa

ändringar år 1916 och Jyder sålunda:

B ihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 15

Veterinärhögs

''talan.

(ordinarie

anslag.)

[no.]

Veterinärinrättning

en

i Skara.

(ordinarie

anslag.)

[in-]

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Lön

Tjänst-

görings-

penning-

gar

Summa

2,fi00

1,400

4,000

1,000

700

1,700

Betjäning (Imvsl.igarc; fodermarsk, tillika förste stalldräng; andre

3,200

_

_

200 :

\ lKtll IUltM.1 Stut 1.11111^ .....................

Premier åt lärlingarna, motsvarande avkaslningen av det utav

E. U. Uggla, A Hellsladius och N. Thuuberg för ändamålet

75

_

—

3,125

Summa kronor

—

—

12,300

A nmärkningar:

1. För föreståndaren kan avlöningen köjas efter 5 år med 500 kronor ock efter ytter
ligare

5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor och efter än

ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. „ _ .... , .

Av varje sådant ålderstillägg skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjanstgönngs
penningar.

2. För instmktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare

5 år med likaledes 200 kronor.

3 Därest fri bostad åtnjutes, skall avdrag av lönen ske för föreståndaren med 500 kronor

ock för instmktionssmeden med 300 kronor årligen.

4. Instmktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna avslutats ock av styrelsen

godkänts, uppbära 10 procents andel av den å rörelsen i smedjan under året uppkomna nettovinsten.

Av återstoden av sagda nettovinst må användas erforderligt belopp för anställande av

extra betjäning i smedjan.

Enligt vad som inhämtas av statsrådsprotokollet vid propositionen

nr 184 till 1916 års riksdag har beräknats, att till-gäldande av utgifterna

enligt staten och den i anmärkningen 4 omtörmälda provision,

uppskattad till 200 kronor, skulle, sedan 800 kronor avgått för

fria bostäder, användas inrättningens inkomster av fastigheter och kapital

samt av rörelsen i smedjan, tillhopa beräknade till 7,300 kronor,

så att det därutöver behövliga anslaget kunde begränsas till 4,400

kronor.

Ändringarna år 1916 avsågo att ordna vissa förhållanden angående

betjäningen. Under det att förut ett belopp av 2,500 kronor upptagits

Dtill betjäuingD, infördes nu i staten anslagsposten å 3,200 kronor

till tre uppgivna befattningshavare samt tillädes slutet av anmärkningen

4.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbrulcsutsk<,ttets utlåtande Nr t) A.

115

Nu föreslås sådan ändring i anstaltens stat, att föreståndarens avlöning,

nu 4,000 kronor, uppföres i likhet med vad i förlidet år bestämdes

för läroverk^lektorer eller till 5,8()0 kronor jämte två ålderstillägg

å 500 kronor samt instruktionssmedens avlöning, nu 1,700 kronor, höjes

till 3,000 kronor. Häijämte ifrågasättes böjning av maximibeloppet av

de tre under titeln »betjäning» i staten upptagna befattningshavarnas

sammanlagda avlöning med 1,000 kronor. Ökningen i staten blir sammanlagt

4,100 kronor. Utskottet biträder detta förslag och hemställer,

att riksdagen må

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda förslaget till stat för veterinärinrättningen

i Skara att tillämpas från och med år

1920 ävensom förklara, alt de villkor och bestämmelser,

som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens

nuvarande stat för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningar, skola vara gällande även i fråga

om avlöningarna å den nja staten;

dels medgiva, att nuvarande innehavaren av

befattningen såsom föreståndare vid veterinärinrättningen

skall äga att för åtnjutande av ålderstillägg

såsom föreståndare enligt den nya staten tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring såsom föreståndare

därstädes;

dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget

till veterinärinrättningen i Skara från 4,400 kronor

med 4,100 kronor till 8,500 kronor.

H3:o) Under punkt 112 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående personliga arvodesförhöjningar

för vissa befattningshavare vid veterinärhögskolan, som Kungl. Maj t må

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år

1920 beräkna ett anslag av 4,800 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgivna utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Ut s kottet

Personliga

arvo des för höjningar

för

vissa befattningshavare

vid veterinärhögskolan.

(extra anslag.)

[112.]

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Diverse behov

vid veterinärhögskulan.

(extra anslag.)

[113.]

Statens veterinärbakteriologiska

anstalt.

(ordinarie

anslag.)

[114.J

Diverse behov

vid statens

vetei inärbakteriologiska

ans1 alt.

(extra anslag.)

[115.]

Kostnad för

vagdelningar.

(extra anslag.)

[116.]

114:o) Under punkt 113 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående anslag till diverse behov vid

veterinärhögskolan, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag

av 133,500 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

115:o) Under punkt 114 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående ny stat för statens veterinärbakteriologiska

anstalt, som Kungl. Maj.t må komma att avlåta till riksdagen,

i anslaget till denna anstalt beräkna en förhöjning från 42,700

kronor med 32,800 kronor till 75,500 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

116:o) Under punkt 115 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av

17,550 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Vägunderhållet och skjntsväsendct.

117:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 116

gjorda framställning hemställer utskottet,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr It A.

117

att riksdagen må i likhet med vad under eu följd

av år skett å extra stat för år 1920 anvisa för bestridande

av statsverkets andel i kostnaden för väg-delnmgar

såsom förslagsanslag 25,000 kronor.

118:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad ägt rum för

åren 1907 —1919 till understöd åt synnerligt betungade

väghållningsdistrikt å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 150,000 kronor.

119:o) Under punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående understöd till svenska vägföreningen,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 15,000 kronor.

Härefter har Kungl. Magt i en den 7 februari 1919 avlåten, till

jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 75, under åberopande av bilagt

utdrag av stats lådsprotokollet över jord bruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska vägföreningen å extra

stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

Av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet framgår,

att den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan angående förändrad

organisation av allmänna väghållningsbesväret på landet icke heller detta

år kan föreläggas riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till understöd åt svenska vägföreningen

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 7,000 kronor.

Diverse.

120:o) Under punkt 119 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående höjning av ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

Understöd åt

synnerligt

betungade

v äy hållning sdisirikt.

(extra anslag.)

[117.]

Svenska vägföreningen.

(extra anslag.)

[118.]

Utskottet.

Ålderstillägg.

(ordinarie

anslag.)

[119.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Jordförmed
lingsbyråer.

(extra anslag.)

[120.] ''

Jor ibruksstatisliken.

(extra anslag.)

1121.]

Utskottet.

riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 140,000 kronor

med 110,000 kronor till 250,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

121:o) Under punkt 120 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidau på den proposition angående anslag till jordlörmedlingsbyråer,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, iör detta ändamål

å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 26,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

122:o) Under punkt 121 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till insamlande av jord bruks stati stis k a uppgifter genom lokalundersökningar

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,000

kronor.

För vart och ett av åren 1913—1918 har riksdagen på extra stat

beviljat anslag av 25,000 kronor till insamlande av jordbro ksstatistiska

uppgifter genom lokalundersökningar. För motsvarande ändamål under

år 1919 har anvisats ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

I statsrådsprotokollet gjorda beräkningar hava givit vid handen,

att enligt vad med stor visshet kan förutsägas samtliga på år 192o belöpande

kostnader av ifrågavarande slag måste helt täckas av samma

års anslag utan att härför kunna påräknas några reserverade medel.

Då enligt vad departementschefen anfört erfarenheten under år

1918 gjort det nntacligt, att ett med 10,000 kronor förhöjt anslag för

ifrågavarande ändamål blir behövligt för år 1920, hemställer utskottet,

att riksdagen må till insamlande av jordbruksstatistiska

uppgifter genom lokalundersökningar å extra

stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,000

kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

119

123:o) Med tillstyrkande av Knngl. Maj:ts under punkt 122 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år å extra stat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Knngl.

Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i

främmande länder av alster av svenska lantbruket och

dess binäringar samt fiskerinäringen.

124:n) Under punkt 123 har Knngl. Magt föreslagit riksdagen att

till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1920 anvisa eit reservationsanslag

av 5,00(> kronor.

Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett av

åren 1907 —1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande-i internationella lantbruksinstitutet

i Horn. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida

kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men

för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något

anslag. Av samma anledning hava anslagen kunnat inskränkas för vartdera

av åren 1917 och 1918 till 2,000 kronor och för år 1919 till

4,000 kronor.

Sveriges årliga andel i kostnaderna för detta institutet har i statsrådsprotokollet

beräknats till omkring: 5,000 kronor.

Framställningen i fråga föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till bestridande av kostnaden

för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 5,000 kronor.

125:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkt 124 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till understöd åt föreningar för jordbrukskredit

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av 35,000 kronor.

Befrämjande

av avsättning

i främmande

länder

av alster av

svenska lantbruket

och dess

binäringar

samt fiskerinäringen.

(extra anslag.)

L122.]

Internationella

lantbruksinstitutet

i Rom.

(extra anslag.)

[123.]

Utskottet.

Understöd åt

föreningar för

jordbrukskredit.

(extra anslag.)

[124.]

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Inventering

av odling sjord

å kronomarker

i

Norrland och

Dalarna.

(extra anslag.)

[125.]

Kolonisation

å vissa

kronoparksr.

(extra anslag.)

[126.]

126:o) Med tillstjvrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 125 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1918—1919 för inventering av odlingsjord å kronomarker

i Norrland och Dalarna å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

127:o) Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i Gävleborgs

län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas samt Östra och

Västra Jörnsmarkens kronoparker i Västerbottens län ävensom Ångeså

kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse

med norrländska kolonisationskommitténs i statsrådsprotokollet framlagda

förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för

fullföljande av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens,

Luspbergets och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö

kronopark i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag av 490,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 342—355 i statsrådsprotokollet.

För 1918 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr 198

förslag till kolonisation å vissa kronoparker i övre Norrland. Med bifall

till detta förslag har riksdagen, enligt vad som anmälts i skrivelsen

nr 173, dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets

och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö

kronopark i Norrbottens län finge ske i huvudsaklig överensstämmelse

med norrländska kolonisationskommitténs förslag med av chefen för jordbruksdepartementet

i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

tillstyrkta jämkningar, dels ock för anordnande av dessa kolonat anvisat

såsom förslagsanslag ej mindre å tilläggsstat för år 1918 150,000 kronor

än även å extra stat för år 1919 225,000 kronor.

Enligt kommitténs beräkningar skulle kostnaderna för kolonisationen

å dessa fyra kronoparker samt för kolonisationsarbetets ledning uppgå

till 864,900 kronor, vilka borde fördelas på fyra år.

Vid anmälan den 3 maj 1918 av riksdagens nyssnämnda skrivelse

har Kungl. Maj:t tillsatt en särskild nämnd av tre personer för handhavande

av ledningen av ifrågavarande kolonisationsförsök. Därefter

har Kungl. Maj:t den 11 juli 1918 fastställt bestämmelser att tjäna

såsom instruktion för nämnden vid ifrågavarande kolonisationsverksamket.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i) A

121

Efter ntt först hava redogjort för vissa av kolonisationsnämnden

i ämnet framställda förslag och av domänstyrelsen avgivet yttrande i

ärendet liar departementschefen för egen del anfört följande:

»Anslag till fullföljande av den kolonisation å Röunlidens, Luspbergets,

MeDekens och Djupsjö kronoparker, som beslöts år 1918, bör

nu äskas av riksdagen, och har jag ej något att erinra mot det härtill

begärda beloppet av 320,000 kronor för år 1920.

Jag biträder jämväl förslaget om n va koloniseringsåtgärder i föreslagen

omfattning å kronoparkerna Hamra, Ansjö, Aronsjöknllarna,

Ostra och Västra Jörnsmarken samt Ångeså. Å dessa kronoparker skulle

enigt förslaget utläggas 109 kolonat, varav 00 skulle vara s. k. »mindre

kolonat» och 49 »större» sådana.

Vid planläggandet av dessa nya kolonisationsförsök har kommittén

i huvudsak följt samma grunder, som tillämpats vid den redan beslutade

försnkskolonisationen å Djupsjö med flera kronoparker, ehuru vissa

mindre avvikelser härifrån ägt rum, varigenom arbetet i viss mån förenklats.

Sålunda har, bland annat, sk"gstillgången å de skilda kolonatområdena

icke nu i detalj uppskattats och värderats, ej heller har den

kolonaten angränsande skogsmarken fullständigt uppmätts, utan har

den allenast rekognoscerats. Därjämte hava dikningsundersökniugarna

avsett allenast avlopps- och avledningsdiken (ej laggdiken), samt erforderliga

vägar ansetts kunna anordnas med 3 meter bred körbana och

så vitt möjligt med undvikande av schaktningsarbeten och terasseringar.

Under det att vid det tidigare beslutade kolonisationsförsöket varit

fråga om allenast två kolonattyper, en mindre med omkring 5 och en

större med omkring 15 hektar odlingsbar mark, har nu föreslagits försök

med tilläggande jämväl av kolonat med omkring 10 hektar odlingsmark,

vilken areal, där förhållandena i övrigt vore gynnsamma, ansetts

lämna nöjaktig möjlighet till utkomst med jordbruket som huvudsaklig

inkomstkälla. Förenämnda kronoparker Östra och Västra Jörnsmarken

hava, på grund av de goda kommunikationsförhållandena och ett livligt

odlingsintresse i orten, ansetts särskilt lämpa sig för utläggandet

av kolonat av denna typ. Därjämte har kommittén ansett de föreslagna

kolonaten å Hamra kronopark böra, med hänsyn till det å denna kronopark

enligt kommitténs mening stora behovet av arbetskraft samt det

stora virkesförrådet å här ifrågavarande block och i anledning av att

odlingsbar fastmark här icke finnes annat än i mycket begränsad omfattning,

utläggas på så sätt, att till varje lägenhet lägges allenast intill

5 hektar odlingsbar torvmark samt så mycket fästmark, att den

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 5 höft. (Nr 9 A—9 B.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

förslår åtminstone till byggnadsplats och ett mindre potatisland ävensom

dessutom, i huvudsak ur arronderingssynpunkt, en mindre skogsmarksareal,

som i allmänhet ej ansetts böra överstiga 2 hektar. Dessa

upplåtelser äro avsedda att utgöra lägenheter för skogsarbetare på

kronoparken.

I fråga om skogstilldelningen till större lägenheter föreslogs i

fjol, att sådana lägenheter skulle förses med ett skogsområde av omkring

15 hektar, varvid beräknades, att sådan areal skogsmark borde

avkasta 10 kubikmeter virke årligen, vilken virkesmassa ansågs motsvara

det beräknade årliga gagnvirkesbehovet. På grund av sedan

dess vunnen erfarenhet har kommittén nu ansett sig böra föreslå, att

skogsanslaget till större lägenheter visserligen skall i regel sättas till

omkring 15 hektar, men med iakttagande av att, där den årliga skogsavkastningen

från denna areal väsentligt överstiger eller understiger 10

kubikmeter, arealen jämkas i motsvarande grad.

Ehuru det med hänsyn till nuvarande abnorma förhållanden i

fråga om arbets- och materialpriser med mera kunde ifrågasättas att

med statens egen byggnadsverksamhet för vissa av de föreslagna

kolunatens bebyggande borde anstå, till dess gynnsammare konjunkturer

inträtt, har kommittén dock ansett att, då viktiga statsintressen

fordra en snar kolonisation av vissa kronoparker, staten icke bör undandraga

sig de större uppoffringar, som eu dylik verksamhet kräver.

Då statens intressen av Hamra kronoparks kolonisation synts kommittén

särskilt stort, har kommittén förordat, att samtliga de 12 kolouateu

av mindre typ, som föreslagits till upplåtelse å denna kronopark,

måtte förses med byggnader genom statens försorg, varvid dock, i likhet

med vad som gäller vid 1918 års kolonisatiousförsök, denna statens

b}7ggnads verksam het endast borde avse uppförande av så stor del

av byggnaderna, att kolonisten finge tak över huvudet så väl för sig

och sin familj som för den första kreatursbesättningen, under det att

bj^ggnadernas fullbordande får därefter ankomma på kolonisten själv.

Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten, inberäknade byggnadsmaterialier

med undantag av trävarorna, har kommittén beräknat till 4,550

kronor för mangårdsbyggnaden och 3,150 kronor för uthusbyggnaden

eller tillhopa 7,700 kronor, varvid förutsatts, att, med hänsyn till den

i allmänhet mycket goda byggnadsgrunden, särskild sockelgruud helt

och hållet kunde undvaras, varigenom avsevärd besparing vunnes.

Vad beträffar upplåtelsevillkoren för de nu föreslagna kolonaten

har kommittén ansett sig höra föreslå tillämpande av samma bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänts att läggas till

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande År i) A
-

123

grund för de redan beslutade upplåtelserna. Kommittén har emellertid

erinrat om att, då samtliga nu ifrågavarande kronoparker förutom

Aronsjökullarna äro belägna utom lappmarken, lagstiftningsåtgärd i

sinom tid bör åstadkommas i så avseende, att även å de kolonisationsområden,

som upplåtas å dessa kronoparker, utsyningstvåug blir infört

till förhindrande av skövling genom saluavverkning av skogsbestånden

å kolonaten.

Kolonisationsföretagets ledning anser kommittén böra anförtros åt

statens kolonisationsnämnd, och föreslår kommittén, att nu förevarande

försök snarast möjligt må komma till utförande.

Vad kommittén i nu angivna hänseenden anfört och föreslagit

synes mig välgrundat och biträdes av mig till alla delar. Ej heller

har jag något att erinra mot kommitténs eller kolonisationsnämndens

kostnadsberäkningar eller mot de anslagsbelopp, som begärts för åren

1919 och 1920, uppgående för såväl själva kolonisationen som för

nämndens administrationskostnader till 166,750 kronor för år 1919 och

170,000 kronor för år 1920. Det för år 1919 behövliga beloppet torde

böra avjämnas till 167,000 kronor. För år 1920 skulle till såväl den

redan beslutade som den nya kolonisationen krävas tillhopa 490,000 kronor.»

Utredningen i ärendet ger vid handen, att de i anledning av statsmakternas

beslut i ämnet år 1918 igångsatta kolonisationsåtgärderna

utvecklat sig på ett tillfredsställande sätt. I betraktande härav synes

såsom Kung!. Maj:t nu föreslagit icke blott de redan beslutade kolonisationsförsöken

böra fullföljas utan jämväl dessa utvidgas att omfatta även

de i statsrådsprotokollet angivna nya kronoparkerna.

Ifråga om de sistnämnda kolonisationsförsöken har ifrågasatts, att,

under det att vid det tidigare beslutade kolonisationsförsöket varit fråga

om allenast två kolonattyper, eu mindre med omkring 5 och en större

med omkring 15 hektar odlingsbar mark, försök med utläggande jämväl

av kolonat med omkring 10 hektar sådan mark skulle företagas. Utskottet

håller i detta avseende för sin del före, att, där omständigheterna

sådant tillåta, kolonaten av den större typen i allmänhet böra såsom

hittills utläggas med en areal av omkring 15 hektar odlingsbar mark.

Aven om så stor areal icke från början i varje fall kommer att tagas i

anspråk för odlingsändamål, synes det nämligen utskottet vara av icke

ringa betydelse för kolonisten att i mån som kolonatets utveckling och

familjens tillväxt göra en utökning av den odlade jorden önskvärd och

behövlig äga tillgång till en viss reserv odlingsbar mark.

Utskottet,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Jordbruksutskottets utlåtande Nr tf A.

Berberisbusken*

utrota

de.

(extra anslag.)

[127.]

Åtgärder i

prisreglerande

syfte.

(extra anslag.)

[128.]

Utskottet, som i övrigt icke funnit det föreliggande förslaget föranleda

något uttalande från utskottets sida, tiar icke något att erinra

vare sig mot det för ändamålet för År 1920 begärda anslaget eller det

å tilläggsstat för år 1919 ifrågasatta beloppet.

Hörande tilläggsanslaget för år 1919 kommer utskottet att gorå

särskild hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra

kronopark i Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands

län, Aronsjö ku liarnas samt Ostra och Västra

Jörnsmarkens kronoparker i Västerbottens län ävensom

Angeså kronopark i Norrbottens län må ske i

huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs

nu framlagda förslag,

dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat

som ock för fullföljande av den år 1918 beslutade

kolonisationen å Rönnlidens, Luspbergets ochMetsekens

kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö kronopark

i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920

ett förslagsanslag av 490,000 kronor.

128:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till berberislniskens utrotande i de

trakter av landet, där den förekommer i större mängd,

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor att utgå i den mån motsvarande

belopp av enskilda kommuner, landsting eller hushållnirigs-ällskap

för ändamålet tillskjutes och i övrigt på

de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:tmå

äga föreskriva.

129:o) Under punkt 128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920 till åtgärder

i prisreglerande syfte, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riks
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

125

dagen, för detta ändamål å extra stat för sagda år beräkna ett anslagav

5,000,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

130:o) Under punkt 129 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920 för beredande

av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat

för sagda år beräkna ett anslag -av 5,000,0U0 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

131:o) Under punkt 130 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att för beredande av bidrag i enlighet med de av 1918 års lagtima

riksdag godkända grunder till odlingsiöretag å fast in arks jord, myr- och

torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betesoch

ängsmarker anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 3,600,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 19 februari 1918

nr 93 och vissa i ämnet väckta motioner har riksdagen, enligt vad

densamma anmält i skrivelsen nr 79 den 20 mars 1918, för beredande

av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen tillstyrkta

grunder med vissa av riksdagen angivna förändringar anvisat under

nionde huvudtiteln till odlingsiöretag å fastmarksjord, myr- och torvjord

samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och

ängsmarker dels å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av

8,800,000 kronor och dels å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 7,350,000 kronor.

Kun görelse angående villkoren för erhållande av statsbidrag från

dessa anslag har utfärdats den 16 april 1918, nr 197.

Enligt d enna kungörelse, som är avfattad i enlighet med de av

riksdagen godkända grunder, utgår statsbidrag till odlingsbaretag å

fastmarksjord och å myr- eller torvjord ävensom till torrläggning av

sidlänt ängsmark för dess odling till åker med högst 60 procent av

Beredande av

lindring i de

mindre bemedlades

levnadsvillkor.

(extra anslag.)

[129.J

Bidrag till

vissa odiingsföre

ag m. m.

(extra anslag.)

fl 30.]

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motioner.

Utskottet.

godkända kostnader för nyodling av mark, som första gången under

vären 1918 besås med säd till mogen skörd eller användes till sättning

av potatis, högst 50 procent för odling, varmed på enahanda sätt första

gången förfares under hösten 1918 eller våren 1919, högst 40 procent

för odling, som användes på angivet sätt första gången under hösten

1919 eller våren 1920, samt högst 30 procent för odling, som sålunda

användes första gången under hösten 1920 eller våren 1921. Till

nyodling inom Norrland och Dalarna må dylikt bidrag utgå utan hinder

av att marken första gången användes till frambringande av annan

gröda än säd till mogen skörd eller potatis. Statsbidraget må ej

beräknas efter större odlingskostnad än 500 kronor för hektar. Statsbidrag

till företag, som avser förbättring av betes- eller ängsmark, utgår

i förhållande till de godkända kostnaderna därför med högst 40 procent

vid arbeten, som avslutas under år 1918, högst 30 procent vid arbeten,

som avslutas under år 1919, och högst 20 procent vid arbeten, som

avslutas under år 1920, dock högst efter eu sammanlagd kostnad för

hektar av 200 kronor. Av beviljat statsbidrag kunna intill två tredjedelar

utbekommas under arbetets fortgång och i mån av nedlagda kostnader.

Återstoden utbetalas, sedan arbetet avsynats och godkänts.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre

inom andra kammaren väckta motioner nämligen

a) nr 21 av herr Bergström i Bäckland, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, det odlingsbidrag för nyodling av mera svårbruten

fastmark bestämmes till högst 1,000 kronor pr hektar;

b) nr 85 av herr Ertansson, vari hemställts, att riksdagen ville besluta,

att för den odling, som första gången besås under hösten 1919,

skall statsbidrag utgå med 50 procent av odlingskostnaden;

c) nr 253 av herr Andersson i Grimbo, vari hemställts, att riksdagen

vid behandling av Kungl. Maj:ts hemställan om ovannämnda

reservationsanslag å extra stat för år 1920 å kronor 3,600,000 måtte

besluta, att personer, vilka utan anslag av statens odlingsbidrag innevarande

år uppodla ny mark, må äga rätt att utan hinder av nu gällande

krist ^förordningar fritt förfoga över å denna nybrutna mark tagna

skördar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

För bidrags utgående från det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget,

mot vars belopp utskottet icke har något att erinra, har av Kungl.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

127

Maj:t föreslagits enahanda grunder, som år 1918 vunno riksdagens godkännande

och som finnas intagna här ovan.

I de av herrar Bergström och Erlansson i ämnet väckta motionerna

ifrågasättas vissa ändringar i nämnda grunder. Sålunda föreslås

i den förstnämnda, att högsta odlingsbidraget, vilket nu beträffande

såväl fastmark som mossmark utgår med 50() kronor, måtte i fråga om

mera svårbrukad fastmark bestämmas till 1,000 kronor. Herr Erlansson

åter yrkar sådan ändring i det nu fastställda statsbidraget till nyodlingar,

att detsamma skulle jämväl under hösten år 1919 och våren år 1920

utgå med 50 procent samt hösten år 1920 och våren år 1921 med 40

procent.

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen har statens odlingskommbté

i anledning av till kommittén från vissa odlingsråd inkomna

framställningar med i huvudsak enahanda syfte som motionerna anfört,

att, även om det icke borde förnekas, att med de nu rådande högt uppdrivna

arbetskostnaderna de fastställda maximikostnaderna för nyodling

i många fall komme att överskridas, tillräckliga motiv dock icke syntes

föreligga för någon höjning av vare sig nämnda maxim ikostnader eller

den procent, efter vilken bidraget skulle beräknas. Av inkomna anmälningar

att döma syntes det kommittén, som om det med odlingsanslaget

avsedda ändamålet i det väsentliga komme att uppnås, så att härför tillgängliga

medel skulle tagas i anspråk. Jämväl syntes den nu fastställda

fallande skalan för bidragens storlek i förhållande till kostnaderna hava

varit riktigt avvägd och tillräckligt hög för att locka även till sådana

odlingar, som beräknades bliva färdiga först efter ett eller två år och

därtör endast bleve delaktiga av det lägre eller lägsta bidraget. Kommittén

har dessutom erinrat därom, att avsikten med det beviljade anslaget

varit att framdriva nyodlingsarbetet framför allt under .nu rådande

och närmast stundande tid i och för mötandet av kristidens

svårigheter. Någon anledning att frångå denna plan och utsträcka

den tid, under vilken det högre statsbidraget skulle utgå, förelåge

enligt kommitténs uppfattning icke. Kommittén har slutligen påpekat,

att en sådan förändring skulle medföra såsom konsekvens, att i ett

mycket stort antal fall redan beviljade belopp finge omräknas och efterbetalning

ske, samt att detta skulle vålla ett betydande arbete och avsevärda

svårigheter.

Med hänsyn till vad odlingskommittén, vilken har att leda ifrågavarande

verksamhet, i ämnet anfört finner utskottet icke anledning biträda

motionärernas förslag vare sig i ena eller andra avseeudet.

Vad slutligen angår den av herr Andersson väckta motionen,

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

vilken avser att riksdagen i detta sammanhang skulle besluta, att de

personer, vilka utan auslag av statens odlingsbidrag innevarande år uppodla

ny mark, må äga rätt att utan hinder av nu gällande kristidsförordningar

fritt förfoga över å denna nybrutna mark tagna skördar,

torde detta vara ett spörsmål, som närmast bör prövas av Kungl. Maj:t.

För övrigt synes utskottet ett sådant medgivande i verkligheten bliva

i stort sett värdelöst i betraktande av att de i motionen åsyftade restriktiva

bestämmelser rörande förfogande över producerad vara liksom

överhuvud andra under kr''stiden tilljemna den enskildes iörfoganderätt

inskränkande författningar faktiskt redan äro under avskrivning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med avslag å de av herrar

Bergström och Erlansson i ämnet vä< loa motioner och

med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställningför

beredande av bidrag i enlighet med de av 1918 års

lagtima riksdag godkända grunder till od lin gs företag

å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta ängsmarker

ävensom till föi-bättrande av betes- och ängsmarker

anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 3,600,000 kronor;

2) att, den av herr Andersson väckta motionen

ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Od/ings
organisation.

l32:o) Under punkt 131 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(extra anslag.) atf, bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å

extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

I. anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 92 den

19 februari 1918 samt i ämnet väckta motioner har riksdagen till bestridande

av kostnaderna för en odlingsorganisution i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkt förslag

med vissa ändringar anvisat särskilda förslagsanslag med 800,000 kronor

å tilläggsstat för år 1918 och 800,000 kronor å extra stat för år 1919.

Instruktion för odlingsorganisationen är utfärdad den 16 april 1918,

nr 196.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 364—374 i statsrådsprotokollet.

Efter att först hava redogjort för vissa av statens odlingskommitté

gjorda framställningar i ämnet och däröver av lantbruksstyrelsen avgivna

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 9 A,

129

utlåtanden har departementschefen till statsrådsprotokollet för egen del

anfört följande:

»Då odlingsorganisationens verksamhet synes böra fortfara även

under år 1920, bör anslag till upprätthållande av densamma anvisas å

detta års stat.

Vad beträffar de nu av odlingskommittén tillstyrkta förändringarna

biträder jag förslaget, att för Norrland och Dalarna ersättningen till

odlingsnämnd må kunna, efter medgivande i varje fall av statens odlingskommitté,

höjas med fem kronor per hektar under året nyodlad jord

inom odlingsnämndens område, dock högst till ett sammanlagt belopp

av 1,500 kronor. En följd härav torde vara, att det förskott, som nu

kan under året av odlingsråd utanordnas till odlingsnämnd och som nu

utgör 200 kronor, må efter medgivande av odlingskommittén kunna

höjas, förslagsvis till 500 kronor, varvid kommittén uppenbarligen äger

föreskriva nödiga villkor, exempelvis att viss areal redan nyodlats vid utbetalningstillfället.

Odlingskommitténs förslag, att dagarvodet av statsmedel till täckdikningsförmännen

skall höjas från 3 till 4 kronor, vill jag tillstyrka.

Såsom kommittén nu framhållit förutsattes i fjol av såväl Kungl.

Maj:t som riksdagen, att de hos hushållningssällskapen anställda täckdikningsförmännen

skulle komma att stå till förfogande vid företag,

som åtnjöte understöd från dräneringsfonden. Jag framhöll särskilt,

att anledning icke torde förefinnas att ifrågasätta, att kostnaderna för

dessa förmän skulle till någon del övertagas av staten. Emellertid

synes, såsom kommitténs framställning utvisar, denna förutsättning icke

kunna förverkligas. Det torde för övrigt icke kunna förnekas, att den

i fjol uppställda principen innebär viss obillighet gent emot de hushållningssällskap,

vilka hava dylika förmän hos sig anställda, i det att

dessa sällskap måste av egna medel betala en utgift, som staten själv

annorstädes åtager sig. Jag anser därför i likhet med såväl kommittén

som lantbruksstyrelsen det vara angeläget, att ändring härutinnan sker.

För att i någon mån förminska sagda missförhållande har nu

odlingskommittén föreslagit, att ersättning av statsmedel skulle utgå

till högst halva antalet av de hos hushållningssällskapen vid 1918 års

början anställda täckdi k ningsförmännen, då de av odlingsråd anlitas vid

med dräneringslån understött företag. Lantbruksstyrelsen har däremot

i första hand föreslagit, att staten från och med år 1919 och så länge

understöd utginge ur dräneringsfonden skulle från hushållningssällskapen

helt övertaga avlönandet av sällskapens täckdikningslörmän. Alternativt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 5 käft (Nr 9 A—9 B.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

har lantbruksstyrelsen tillstyrkt, att från nämnda tidpunkt skulle för

varje vid dräneringsföretag använd arbetsdag utgå ersättning av statsmedel,

avsedd att — eventuellt jämte den från rekvirenten utgående

ersättning — motsvara på arbetsdagen proportionerligt belöpande andel

av de för täckdikningsförmannen bestämda avlönin<<sförmånerua.

Av dessa olika förslag synes mig det av odlingskommittén framlagda,

som avser att verkställa en kostnadsfördelning efter antalet anställda

täckdikningsförmän, vara mindre lämpligt och i praktiken ganska

svårhanterligt. Jag har inhämtat, att odlingskommittén icke heller

längre vidhåller detta förslag utan ansluter sig till lantbruksstyrelsens

mening. Att staten skulle såsom lantbruksstyrelsen i första hand ifrågasatt,

helt och hållet från hushållningssällskapen övertaga avlönandet av

dessas täckdikningsförmän, kan jag emellertid icke tillstyrka. Det bör

härvid beaktas, att avlöningarna till dessa förmän nu utgå efter särdeles

växlande grunder och att staten väl i varje fall bör tillämpa

samma bestämmelser överallt. Beträffande sättet för statens bidrag till

dessa täckdiknirigsförmäns avlönande kunna olika metoder tänkas. Att

staten skulle lämna visst årligt bidrag — eventuellt motsvarande årsarvodet

till statens egna täckdikningsförmän — synes icke lämpligt,

enär därigenom icke hänsyn kan tagas till den olika omfattning, vari

sällskapens täckdikningsförmän bliva anlitade vid nu ifrågavarande

företag. Ersättningen synes bliva riktigast avvägd, om den sättes i

relation till arbetsdagarna. Detta har också varit odlingskommitténs

mening beträffande det av kommittén åsyftade halva antalet förmän

och har alternativt tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Det skulle emellertid

kunna ifrågasättas, att denna dagersättning skulle utgöras blott av

det dagarvode, som av statsmedel utgår till statens egna förmän och

som jag nu tillstyrkt skola höjas till 4 kronor. Genom en sådan bestämmelse

skulle emellertid hela årsarvodet fortfarande belasta hushållningssällskapen

och fog fortfarande finnas för den här ovan antydda

erinringen om obillighet gent emot de sällskap, som hade dylika förmän.

Jag finner det därför riktigt, att även årsarvodet tages i beräkning.

Härvid kunna dock, såsom ovan nämnts, icke de av hushållningssällskapen

bestämda, till beloppen synnerligen växlande årsarvodena godkännas

såsom beräkningsgrund, utan måste ett enhetligt arvode användas, varvid

det naturliga är att begagna det av staten själv fastställda å 150

kronor. För att ytterligare förenkla saken bör icke det faktiska totalantalet

arbetsdagar få inverka på storleken av det belopp av detta årsarvode,

som bör belöpa per arbetsdag, utan synes det euklast att förutsätta

150 arbetsdagar om året, vilket gör ett belopp av 1 krona för

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

131

arbot,sdag. Inalles skulle alltså staten för en av hushållningssällskap

anställd täckdikningsförman betala en ersättning per dag av 5 kronor,

varav 4 kronor såsom dagarvode till förmannen och 1 krona till sällskapet

såsom bidrag till årsarvodet.

Resekostnads- och traktamentsersättning enligt sjätte klassen bör

utgå av statsmedel även till hushållningssällskapens täckdikningsförmän,

när resan gäller ett med lån ur dräneringsfonden understött företag.

Såväl dagarvodots höjning till 4 kronor åt alla täckdikninjrsförmän

som ock statens övertagande av viss ersättning till hushållningsällskapens

täckdikningsförmän bör träda i tillämpning redan från och med detta år.

Kommittén har vidare föreslagit, dels att de reseersättningar och

dagtraktamenten till vissa förrättningsmän, tekniska biträden och täckdikningsförmän,

vilka nu utgå från särskilt beviljade förslagsanslag å

extra stat, skola även vid förrättningar, som angå med lån ur dräneringsfonden

understödda företag, gäldas ur samma anslag som det, ur vilket

odlingsorganisationens kostnader bestridas, och dels ätt dagtraktamenten

och reseersättningar åt lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och

vikarier för dem skola även vid förrättningar, till vilka de jämlikt § 7

i instruktionen för odliugsorganisationen påkallas av odlingsråd, utgå

från nionde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Dessa förslag synas välgrundade och ägnade att medföra större

enkelhet och reda vid kostnadernas fördelning å de särskilda anslagen.

Jag vill därför för min del tillstyrka dem under framhållande att även

årsarvodena till täckdikningsförmän böra gäldas från anslaget till odlingsorganisationen.

Jag har ej något att erinra mot att nyssnämnda utgifter

för lantbruksingenjörer in. fl. redan från och med år 1919 påföras

det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar.

Vad beträffar odlingskommittéus framställning om utbetalande av

ersättning till vissa förrättningsmän och biträden utöver dagtraktamente

och resekostnadsersättning — angående vars utbetalande med vissa belopp

särskilda bestämmelser äro meddelade — vill jag erinra, att jag

vid motiverandet av Kungl. Maj:ts proposition nr 92 till fjolårets lagtima

riksdag icke fann skäl till erinran mot produktionskommittens förslag

angående anslag för täckande av odlingsrådens kostnader för arbetsbiträde,

expenser m. in. Detta förslag innefattade bland annat, att ersättning

skulle utgå till hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter

och andra befattningshavare, då dessas biträde av odlingsråden anlitades,

ävensom för sekreterararbete, trycksaker, skrivmaterialier och andra

expenser. I avseende å tolkningen av detta beslut har nu uppstått

ovisshet. Det synes mig givet, att till befattningshavare i hushållnings
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskttlet.

sällskapens tjänst, vilka uppbära avlöning av sagda sällskap, icke bör

— bortsett från förut omförmälda täckdikningsförmän — av odlingsråd

utbetalas ersättning utöver redan fastställt dagtraktamente och reseersättning.

I den mån däremot dylika befattningshavare icke — jämte

lantbruksingenjörer och andra statstjänstemän, om vilkas avlönande särskilda

regler äro givna — räcka till utförande av de utav odlingsråden

påkallade arbetena, utan ytterligare arbetskrafter måste anlitas såsom

förrättning3män eller biträden åt sådana, torde det vara nödvändigt, att

viss ersättning utöver dagtraktamente och resekostnadsersättning utgår

till dem, som sålunda ytterligare anlitas. Sådan ersättning torde böra

utgå av de till odlingsrådens förfogande ställda medel efter grunder,

som fastställas av statens odlingskommitté. Att från samma medel ersättning

bör utgå för fullgörande av löpande göromål hos odlingsråden,

även om detta icke egentligen kan hänföras till sekreterararbete, synes

mig självklart.

Odlingskommittén har hållit för sannolikt, att det nuvarande anslaget

å 800,000 kronor till odlingsorganisationen kommer att för år

1920 visa sig otillräckligt. Härtill kommer, dels att riksdagens beslut

år 1918 angående ersättning åt täckdikningsförmän torde medföra något

ökade utgifter i jämförelse med vad Kungl. Maj:t då föreslagit, utan att

dock de av Kungl. Magt äskade beloppen höjdes, dels att jag nu tillstyrkt

höjning i täckdikningsförmännens dagarvode med 1 krona, dels

ock att jag ävenledes tillstyrkt, att staten skall i viss mån övertaga

ersättningen till hushållningssällskapens täckdikningsförmän. Med hänsyn

härtill anser jag — även med beaktande att förenämnda utgifter

till lantbruksingenjörer m. fl. framdeles böra utgå från annat anslag —

att det nu behövliga anslaget för år 1920 bör sättas något högre än

odlingskommittén föreslagit. Då anslaget påtagligen bör fortfarande

vara förslagsanslag, torde större ökning än till 1,150,000 kronor icke

vara behövlig».

Jämväl utskottet håller före, att anslag till en odlingsorganisation,

•med uppgift att såsom hittills genom vissa speciella organ handhava och

leda den sedan förlidet år med särskilt statsanslag understödda nyodlingsverksamheten

i större skala inom landet, är behövligt även för år 1920.

På samma gång vill utskottet uttala, att denua organisation, vilken är

att hänföra till de uteslutande av kristiden föranledda särskilda föranstaltningarna

från statens sida, ingalunda torde vara avsedd att bliva av mera

permanent karaktär.

Mot de av departementschefen i hans ovan återgivna yttrande till
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Kr 9 A.

133

styrkta förändringar beträffande grunderna för bestridande av kostnaderna

för nämnda organisation eller mor vad departementschefen i övrigt

anfört har utskottet intet att erinra. Ej heller föranleder det auslagsbelopp,

vartill departementschefen kommit, någon invändning från utskottets

sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för odlingsorganisationen å extra stat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

133:o) Under punkt 132 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående odlingsbidrag till vissa krononybyggare

i Norrbottens län, som Kungl. Maj-.t må komma att avlåta

till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år 1920 ett

anslag av 10,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

134:o) Under punkt 133 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående förhöjning av ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, som Kungl. Maj:tmå

komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en höjning från

650,000 kronor med 350,000 kronor till 1,000,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

135:o) Under punkt 134 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan värda riksdagen

förelagd, för beredande av tillfällig lönereglering under år 1920 åt

vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

å extra stat för år 1920 under nionde huvudtiteln beräkna ett anslag

av 300,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Odlingsbidrag

till vissa

krononybyg•

gare i Norrbottens

län.

(extra anslag.)

[132.]

Rese- och

traktamentspenningar

.

(ordinarie

anslag.)

[133.]

Tillfällig

lönereglering

för vissa

ordinarie befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen.

(extra anslag.)

[134.]

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till vikariats•

ersättningar

m. m. anvisade

medel.

(extra anslag.)

[135. j

Extra lönetillägg.

(extra anslag.)

[130.]

Utskottet.

Trycknings
kostnader.

(ordinarie

anslag.)

[137.]

136 o) Under punkt 135 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen

förelagd, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel å extra stat för år 1920 under nionde

huvudtiteln beräkna ett anslag av 70,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

137:o) Under punkt 136 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 9 januari 1919 angivna grunder av extra lönetillägg

för år 1920 åt eu del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag ett

belopp av 1,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande andra departement underlydande verk och

stater.

I anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut för

beredande av extra lönetillägg för år 1920 åt en del tjänstemän och

betjänte under andra huvudtiteln på extra stat för år 1920 anvisat

särskilt förslagsanslag att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll

angivna grunder.

I anledning av Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt gjorda

framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat

hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden för ovannämnda

dag angivna grunder av extra lönetillägg för

år 1920 åt eu del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å extra stat för år 1920

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

138:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Kung]. Majrt

icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 185

slutsumma föreslagits en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,321 kronor med 35

kronor till 32,356 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,

må för år 1920 fastställas till samma belopp som uti

innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader må få göras

den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

kan bliva erforderlig.

Stockholm den 27 februari 1919.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: herrar greve Hamilton, Ericsson, Aaby, Holmquist, Hellström, greve Wachtmeister

Barihelson, friherre Silfverschiftld, Nilsson, Öberg, Sjöblom (från och med punkt

46). Olsson, Johansson i Uppmttlby, Lundström och Sävström, friherre Hermelin

(från och med punkt 46), Vasseur (punkterna 1-45), Magnusson, Flognfält (punkterna

1—4:5).

Reservation

under punkt 7

av herr Vasseur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1919.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.

137

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 nionde

huvudtitel. Jordbruksdepartementet.

i Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

i

anslag

anslag

anslag

. . Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Departementet.

Departementschefen...........................................I

17 000

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli......

118,800

Eguahemsavdelning inom jordbruksdepartementet........

.

1 23,000

Säger för departementet ■............

135,800

23,000

Lantbruksstyrelson.

! Lantbruksstyrelsen.........................

Lanthushållningen.

158,300i

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

.....................................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Lantbruksingenjörer och deras biträden...............

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,

högst......................................................

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:
Bestämt

anslag:

Lantbruksinstituten m. m............... 1490,650 j

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor1400,000

Understöd åt lanthushållsskolor.

.......................1 175,000

Understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsan
stalter.

...................... 100,000 675,000 ji, 165,650

428,950;

110,800

63,000

■

1 Av Knngl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 5 höft. {Nr 9 A) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst..................................

Lärlingsbyggnad vid Ultima, reservationsanslag.....

Bränsle in. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, förslagsanslag, högst...................

Byggnadsarbeten vid Alnarp.............................

Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksunder
visningsanstiilter,

förslagsanslag.....................

Utbildningskurscr för kontrollassistenter, reservationsanslag

...............................................

Utbildningskurscr för ladugårdsförmän m. fl., reservationsanslag.

...........................................

Uthildning^kurser för kvinnliga ladugårdsskötare i

Norrland och Dalarna, reservatiunsunslag.........

Jordbrukskonsulenter......................................

Yandringsrättaie. reservationsanslag...................

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,

reservationsanslag.....................................

Utbildande av eu stipendiat i boskapsskötsel och

mejerihushållning m. m., förslagsanslag, högst...

Statsbidrag åt lanthtishållningsskolan vid Kimforsa,

förslagsanslag, högst...................................

Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lanthushållning

å Brogård, förslagsanslag, högst..........

Ilästavcln:

21,000

100,000

13,500

1 245,000

30.000

14,800

36.000

7.000

1 150,000

48.000

2.000

1,500

11.000

8,500

1,165,650

688,300

Bästavelns förbättrande:

lteservationsanslag......................... 388,800

Förslagsanslag:

Friheter.................................... 1,070

ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag,

högst............................................

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslagsanslag,

högst................................................

Åtgärder för inhemska häststainmar, reservationsanslag

.....................................................

Stamboksföring rörande hästar, reservationsanslag..

389,870

5,600

4,630

20.000

10,000

389,870

40,230

Boskapsskötsel m. m.:

Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk-

domar bland husdjuren, förslagsanslag............

50,000

Karantänsaustulten i Haparanda för husdjur, för-

slagsanslag, högst......................................

v Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr .9 A.

139

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag.......

32,000

Främjande av nötboskapsavelu inom Norrbottens län,

förslagsanslag, högst ..................................

5,000

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

bos nötkreaturen, reservationsanslag...............

110,000

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag.....

65.000

Färaxelns befrämjande, reservationsanslag............

35,000

Fjftderfäavclns befrämjande, reservationsanslag......

20,000

Iiiskötselns befrämjande, reservationsanslag..........

12.000

50,000

280,500

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst.............

32,000

Kemiska stationer m. m.:

Kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behov, förslagsanslag. högst........................

64,000

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län,

förslagsanslag, högst ..................................

22.300

86,300

Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreuingen, förslagsanslag, högst

73,000

Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,

högst......................................................

52,200

125,200

Trädgårdsodlingens befrämjande ...........................

1 40,000

Befrämjande av fröodlingen:

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,

högst......................................................

10,000

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag

5,000

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst......

133,500

148,500

Linodlingens främjande.......................................

1 34,600

Mindre jordbruket:

Höjande av det mindre jordbruket, reservations-

Ulislag ....................................................

400,000

Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,

förslagsanslag...........................................

15,000

415,000

Fortgående smörprovningar, reservationsanslag........

10,000

Yattenavtappningar m. in.:

Norrländska avdikningsanslaget, reservationsanslag.

200,000

Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag____

800,000

Tilläggsbidrag till vis-a med bidrag från norrländska

avdikningsanslaget understödda foretag, förslags-

anslag, högst.............................................

1,000,000

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna

avdikningsanslaget understödda företag, förslags-

anslag, högst.............................................

200,000

2,200,000

1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr it A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

''

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Kronor

! Kronor

Kronor

Kronor

Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande, reser-

vationsanslag............................................

1 100,000

Torvingenjörer ochtorvässistenter,/<>Wa<7satts7a<7, högst

55,900

Upprätthållande av en torvskola, förslagsanslag, högst

10,400

Undersökning av staten tillhöriga mossar, reserva-

tionsanslag...............................................

9,500

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige, reser-

vationsanslag...........................................

124,000

299,800

Husslöjden:

i

Befrämjande av husslöjden................................

25,000

En andre instruktör i husslöjd m. m., förslagsan-

slag, högst................................................

4,500j

; Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg av

kalk m. m. för jordbrukets behov, förslagsanslag

j

2,000,000

Landsbygdens elektrifiering:

Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, högst...

100,000

i

Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering m. m.,

förslagsanslag, högst..................................

15,000

115,000

Upplysningsverksamhet angående försäljningsföreningar,

förslagsanslag, högst ....................................

10,000

Säger för lanthushållningen

2,170,270

6,592,930;

Fiskeriväsendet.

!

Fiskerinäringens understöd...................................

140,000

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare,

reservationsanslag.........................................

1,550

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst...

22,000

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven, reservationsanslag...............

34,100

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak,

reservationsanslag......................................

98,000

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,

högst......................................................

14,400

i 146,500

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt,

reservationsanslag.........................................

15,000

Fiskehamnar:

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag

2,000,000j

Understödjande av mindre tiskehamnsbyggnader, re-

servation sans lag.........................................

1

150,000

2,150,000

Säger för fiskeriväsendet

i

............1 140,000

2,335,050

s. 141 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.

141

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Skogsväsendet.

j Skogsundervisning m. m.:

Skogsbögskolan och statens skogsförsöksanstalt.......

Docentstipendium vid skogsbögskolan m. m.

1 221,450

1 5,700

Personligt ålderstillilgg åt extra läraren G. Grön-

berg, förslagsanslag, högst...........................

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsan-

500

slag........................................................

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-

75,200

vationsanslag............................................

1 28,250

Specialundersökningar rörande de norrländska sko- garnas föryngring, reservationsanslag...............

i Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning

1 26,400

i allmänhet...............................................

Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservations-

178,000

anslag.....................................................

80,000

Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag, högst

27,250

399,450

243,300

Skogsvård m. m.:

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Särna

socken.....................................................

500,000

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norr- bottens läns kustland.................................

Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och

347,000

Norrbottens län samt Särna socken, reservations- anslag.....................................................

98.000

Skogsodlingens befrämjande, reservationsanslag......

Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reservationsan-

90,000

slag—..................................................

67,500

847,000

255,500

Släckning av skogseld, förslagsanslag____________________

50,<>00

Säger för skogsväsendet

1,296,450

498,800

Lantmftteriväsendet.

Lantmätpriväsendet............................................

Diverse behov för lantmäteriväsendet.....................

1 1,713,100

1 156,800

Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs län....

1 80,000

Säger för lantmäteriväsendet

1 713,100

236,800

1 Av Kung!. Maj:t föreslaget ''belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag............................................

Förslagsanslag.............................................

Reservationsanslag........................................

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva
tio

n sanslag..................__...................._........

Namngranskning för rikets allmänna kartverks behov,

förslagsanslag, högst......................................

Säger för rikets allmänna kartverk

210,845

20,155

201,800

442,100

442,100

20,000

3,000

23,000

Geologiska samt meteorologiska och

hydrografiska undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning........................

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.,

reserrationsunslag......................................

Expenser för Sveriges geologiska undersökning, re
serrationsanslag.

.......................................

Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska undersöknings

lokaler, reservationsanslag................

Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings

museum, förslagsanslag, högst.......................

Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län, reseroutionsunslag...............

Meteorologiska oeh hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-bydiogratiska anstalt:

Bestämt anslag:

Avlöningar.................................... 99,500

Reserrat länsanslag:

Arvoden åt observatörer...........40,000

Expenser .......................... 8,000 4S,000

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra
fiska

anstalt, reserrationsunslag.....................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,

resa-vationsanslag......................................

Undersökningar av de högre luftlagren, förslagsanslag,

högst...............................................

Meteorologisk! iakttagelser i Abisko, reservationsanslag.

....................................................

108,730

92,500

25.000

10.000

1,865

8,500

147,500

85,000

4,400

720

! 10,000

108,730

;

137,865

s. 143 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.

143

i

1

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reserva- tionsanslag.......

8,750

5,000

llydrogeologiska specialundersökningar, reservutions- ansla</.........

147,500

1 13,870

*

Säger för geologiska samt meteorologiska och hydrogra- fiska undersökningar ................................

256.230

251,735

V eterinärväsendet.

Vcterinärundervisningsanstalter:

Veterinärundervisningen...................................

Personliga arvodeslörhöjningar för vissa befattnings- havare vid veterinärhögskolan.....................

1208,850

1 4,800

Diverse behov vid vcterinärhögskolnn......

1 133,500

208,850

1 75,500

138,300

Statens veterinårbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt................

Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt.......................

1 17,550

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

Länsveterinärer och veterinärstipendiater..........

Förslagsanslag:

Distriktsveterinärers avlönande.......................

86,500

146,000

232,500

Säger för veterinärväseudet

516,850

155,850

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Vägunderhållet:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag .........

2,700,000

25,000

150,000

7,000

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-

distrikt, reservationsanslag...........

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst.........

2,700,000

182,000

Färjor och färjkarl:

Bestånd anslag......................

354

Förslagsanslag:

Friheter..........................................

25

379

j

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag.......

400,000

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

3,100,379

:

182,000

1 Av Kungl. Muj.t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 A.

1

Ordinarie

|

Extra

Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag |

anslag

anslag

1

Kronor

Kronor :

Kronor

Kronor

Diverse.

Ålderstillägg...........................................—.....-

......!

1 250,000

| Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl.,

'' ■

först ap sanslag....._.......................................

25,000

! Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag.......

38,000

Ersättning till hushållningssällskapen för till statsver-

1 ket indragna brännvinsförsäljningsmedel...............

|

2,100,000

! Jordförmedliiigsbvråer för egnahemsrörelsen..............

1 26,000

j Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lo-

kalundersökningar, reservationsanslag.................

40,000

! Befrämjande av avsättningen i främmande länder av

alster av svenska lantbruket m. m., förslagsanslag,

högst............................................-.............

29,000|

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservations-

\ anslag .......................................................

Ox

O

O

O

j Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslags-

anslag.......................................................

35,000;

| Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland

och Dalarna, reservationsanslag ...—...............

90,000

i Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag —

490.000

j Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst.......

15,000

I Åtgärder i prisreglerande syfte „........................—

''

1 5,000,000

1 Beredande av lindring i de mindre bemedlades lev-

nadsvillkor...................................................

.

‘5,000,000;

Bidrag till odlingsföretag m. m., reservationsanslag...

-

3,600,000t

| Odlingsorganisation, förslagsanslag........................

1,150,000

Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län

1 10,000

i Rese- och traktamentspenningar..........................

11,000,000

'' Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag.......................................................

150,000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slagsanslag..................................................

.

150,000

1 Extra utgifter, reservationsanslag.........................

20,000

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningsba-

vare inom den civila statsförvaltningen................

11 300,000

J Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt-

ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel......

1 70,000

Extra lönetillägg, förslagsanslag.........................

1,000

Tryckningskostnader, förslagsanslag......................

1 ■

1

32,oöö|

Säger för diverse

3,765,356

15,861,000

Summa

I............

1

I

13,694,835| 26,160,165

1 Av Kung!. MaJ:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm 1919. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

101376

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Knngl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för odlingsorganis a1 i texten
  3. Rskr. 1919:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om bidrag till vissa odlingsföretag m. m. a1 i texten
  4. Rskr. 1919:260 Skrivelse till Konungen i anledning av utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar angående ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. s. 14 i texten
  5. Rskr. 1919:74 Skrivelse till Konungen i anledning av idav Kungl. Maj:t gjord framställning om anslag såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer. s. 1 i texten

Visa alla 6