Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige under våren 1919, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919, dels ock i anledning av propositionerna inom riksdagen väckta motioner.

1919-02-20 · 29 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1919:9, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige under våren 1919, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919, dels ock i anledning av propositionerna inom riksdagen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1919 kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter

i fråga om förrättandet av val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige under våren 1919, dels

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande

till två dagar av vissa valförrättningar under

våren 1919, dels ock i anledning av propositionerna

inom riksdagen väckta motioner.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg *), Bellinder, Mann
heimer

*), K. J. Ekman, von Geijer, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton,

Hulting, Oscar Olsson, Magnusson i Tumhult *), Janson i Kungsör,

Räf *), Zander, Leander *), Hansson i Gärda, Persson i Tofta, Gylfe och

Forssell.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottet hava båda kamrarna hänvisat

l:o) en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 36,

<läri Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, municipaloch

stadsfullmäktige under våren 1919.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad lag eller författning

innehåller häremot stridande, följande skall lända till efterrättelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 7 käft. (Nr 9). 743 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1 §•

De val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, som jämlikt

stadgandena i övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december

1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad den

21 mars 1862 samt om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

komma att förrättas under våren 1919, skola för de båda grupper av

fullmäktige, vilka skola utses för olika tidsperioder, äga rum vid en och

samma förrättning.

2 §■

Å de valkuvert, vilka vid den i 1 § omförmälda valförrättning komma

till användning, skall, innan desamma tillhandahållas valmännen, på

ett för dessa lätt synbart sätt finnas anbragt uppgift å den av de båda

tidsperioder för fullmäktigvalet, vilken valsedel, som skall inneslutas i

kuvertet, bör avse.

Till valmännens ledning vid valet må jämväl å valsedel anbringas

uppgift å den tidsperiod, som därmed avses, och skall nämnda uppgift

ej anses tillhöra å sedeln förekommande partibeteckning.

Den omständigheten, att å valsedel anbragt uppgift å den tidsperiod,

som därmed avses, icke överensstämmer med motsvarande uppgift å det

valkuvert, däri sedeln inlagts, må icke föranleda till att valsedeln förklaras

ogill, utan skall sådan valsedel anses avse den tidsperiod, som

finnes angiven å kuvertet.

3 §•

I röstlängden skall vid namnet å dem, vilkas rösträtt utövas, för

vardera tidsperioden göras stadgad anteckning om rösträtts begagnande.

Vid valförrättningen må en och samma valurna komma till användning

och må, där så befinnes lämpligt, allenast ett protokoll föras; skolande

i sistnämnda fall i protokollet angivas, huru många valkuvert, som

avlämnats för vardera av de båda tidsperioderna. Valkuverten böra för

de olika tidsperioderna inläggas i särskilda omslag.

4 §•

Anslag om vad vederbörande valmän hava att i de i denna lag avsedda

hänseenden iakttaga må finnas anbragt i vallokalen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nv it.

3

däri

2:o) en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 76,

Knngl. Magt föreslagit''riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under

våren 1919.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad. lag eller författning

innehåller häremot stridande, följande skall lända till efterrättelse.

1 §•

Den valförrättning, som under våren 1919 skall i landskommun

företagas för utseende av kommunalfullmäktige, skall i kommun, vars

invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000, utsättas att äga rum

å två på varandra följande dagar. _ ,

I sådan kommun varde ock den valförrättning, som skall under

våren 1919 försiggå för utseende av landstingsmän, utsatt att äga rum,

förutom å den i § 5 mom. 2 c) i förordningen om .landsting den 21 mars

1862 stadgade dag, jämväl å dagen närmast därefter. i

Skall vid val, varom ovan sagts, kommunen vara indelad särskilda

valdistrikt, skola stadgandena i denna § icke gälla för kommunen i dess

helhet, men skola i stället äga tillämpning å varje särskild kommundel,

som utgör eget valdistrikt och vars invånarantal den 1 januari 1918

översteg 3,000.

2 §■

Föreskrifterna i 1 § hava icke avseende 4 köping, som utgör egen

kommun.

3 §.

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka

valförrättning, som ovan sägs, skall minst fortgå, skall äga tillämpning

med avseende å vardera av de två dagar, å vilka enligt 1 § förrättning,

som där avses, kommer att äga rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

4 §•

Beträffande de valförrättningar, som i andra fall, än i 1 § avses, skola

jämlikt övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1918 om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862, _ om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 samt om

landsting den 21 mars 1862, äga rum under våren 1919, ankomme på

landet å vederbörande stämmoordförande och i stad å magistraten att

bestämma, huruvida enahanda utsträckning av tiden för valförrättning

skall äga rum, som ovan i 1 § är stadgad.

Finnes sådan utsträckning böra ske, skall föreskriften i 3 § äga

motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

I samband med propositionerna har utskottet jämväl till behandling

förehaft följande till utskottet överlämnade, inom riksdagen väckta motioner,

nämligen,

* (inledning av propositionen nr 36:

dels motionerna i första kammaren:

nr 132 av herr Åntonsson och

nr 136 av herr Asplund;

dels och motionerna i andra kammaren:

nr 289 av herr Olsson i Rösta m. fl. (här nedan kallad herr Olssons

i Rösta motion);

nr 290 av herr Törnkvist;

nr 296 av herr Zander, och

nr 297 av herr Norman; samt

i anledning av propositionen nr 76:

dels motionen i första kammaren nr 137 av herr Schyller;

dels ock motionerna i andra kammaren:

< 111 3^1. av herr Lindman m. fl. (här nedan kallad herr Lindmans

motion), och

nr 324 av herr Persson i Fritorp, i vilken sistnämnda motions syfte

41 ledamöter av andra kammaren instämt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

5

Beträffande de skal, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts proposition

nr 8(5, har statsrådet och chefen för civildepartementet enligt det

vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet anfört, bland

annat, följande:

»I övergångsbestämmelserna till lagen den 23 december 1918 om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862 finnes föreskrivet, att i kommun eller municipalsamhälle,

där kommunal- eller municipalfullmäktige finnas eller skola

tillsättas, skall å stämma före utgången av mars månad 1919 val av

hela antalet fullmäktige äga rum. Därvid skall halva antalet fullmäktige

eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,

utses för tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december

1920 och återstående antalet fullmäktige för tiden från och med

den 1 maj 1919 till och med den 31 december 1922; och böra de fullmäktige,

som skola kvarstå till utgången av år 1920, och de, som skola

kvarstå till utgången av år 1922, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden

för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts för tid efter

den 31 december 1918, skall utgå den 30 april 1919.

Motsvarande föreskrifter finnas meddelade i lagarna den 23

december 1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna

om kommunalstjnrelse i stad den 21 mars 1862 och i Stockholm den 23

maj 1862, dock att tiden, då val skola äga rum, samt de tidsperioder,

för vilka de olika grupperna fullmäktige skola utses, äro bestämda något

annorlunda än i förstnämnda lag.

De sålunda meddelade bestämmelserna, att de två olika grupperna

fullmäktige, som skola väljas den ena för en längre och den andra för

en kortare tidsperiod, skola utses genom särskilda val, hava emellertid

givit anledning till tvekan. Det har nämligen ifrågasatts, huruvida

och under vilka förutsättningar det kan anses med dessa bestämmelser

förenligt, att valen för de olika grupperna förrättas å en och samma

dag. Uppenbarligen skulle det vara till största olägenhet för de röstande,

om de nödgades avlämna sina valsedlar vid olika tillfällen och sålunda

för begagnande av sin rösträtt måste två gånger begiva sig till förrättningsstället.

Vad landsbygden beträffar, komme denna olägenhet att

bliva än mera framträdande efter den utvidgning av stadgandet om obligatoriskt

införande av kommunalfullmäktige, som av riksdagen beslutades.

Att en dylik uppdelning av valen skulle komma att medföra betydande

merkostnader för såväl kommunerna som vederbörande valorganisationer

är ock tydligt. Det måste därför ur praktisk synpunkt

Statsrådet

och chefen

för civildepartementet
Prop.

nr 36

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 0.

anses i högsta grad önskvärt, att valen förrättas vid ett och samma

tillfälle.

Enligt min mening skulle det därför vara till gagn, att bestämmelser

utfärdades om ett dylikt sammanförande av valen i fråga.

Föreskrifter i angivna hänseende torde böra meddelas genom en särskild

lag, vars giltighet begränsades till de nu ifrågavarande valen.»

Enligt det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 76 fogade utdrag av

statsrådsprotokollet har chefen för civildepartementet yttrat följande:

Prop. nr 76. »Genomförandet av de ändringar, som i lagarna den 23 december

1918 föreskrivits i fråga om de särskilda kommunalförordningarnas lydelse,

kommer att medföra en högst betydande ökning i antalet av dem,

som vid de allmänna kommunala valen äga utöva rösträtt. Det är då

angeläget tillse* att vid de valförrättningar, som skola äga rum med tilllämpning

av de nya föreskrifterna, sådana anordningar vidtagas, att de

stora valmanskårerna erhålla tillfälle att utöva sin rösträtt utan alltför

mycken uppoffring av tid och bekvämlighet. Särskilt gäller detta de val,

som enligt de nya bestämmelserna skola äga rum under våren 1919. Vid

dessa val skola ju i många fall utses representanter för två särskilda tidsperioder,

och valförrättningarna komma därigenom att erbjuda särskilda

svårigheter, som kunna väntas bortfalla vid framtida val.

Den närmast till hands liggande utvägen att undanröja de svårigheter,

valmanskårens storlek vållar, är att fördela rösta vlämningen å

ett flertal olika förrättningar, i första hand genom kommunernas uppdelning

i mindre distrikt för rösternas uppsamlande. Denna utväg är

emellertid, såvitt angår de nu instundande valen, i det stora flertalet

fall stängd. Den korta tid, som stått till buds för röstlängdernas upprättande,

har föranlett, att nya indelningar i valkretsar eller valdistrikt

endast i vissa undantagsfall kunna vinna tillämpning vid marsvalen. Dylika

åtgärder skulle nämligen i allmänhet hava medfört, att röstlängderna ej

kunnat i stadgad tid färdigställas. Såsom allmän regel har därför måst

gälla, att den indelning av kommuner i valkretsar eller valdistrikt, som

vid innevarande års ingång varit gällande, skall fortfarande tillämpas

vid de nu förestående valen.

Så mycket klarare har därför framstått nödvändigheten att med andra

till buds stående medel söka underlätta röstavgivningen vid dessa val.

Kungl. Maj:t har även genom proposition den 24 nästlidne januari

förelagt riksdagen förslag till vissa bestämmelser i detta hänseende, särskilt

avseende att bespara valmännen den olägenheten att i och för valet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

7

av kommunal-, respektive municipal- eller stadsfullmäktige innevarande

år nödgas två gånger begiva sig till vallokalen för rösträttens utövande.

Sedermera har emellertid fråga uppstått om meddelande av ytterligare

föreskrifter till underlättande av berörda val. Enligt vad inhämtade

upplysningar giva vid handen, råda nämligen flerstädes, särskilt på

landsbygden, farhågor för att i kommuner eller kommundelar, som vid

valet komma att utgöra ett enda distrikt, i följd av valmanskårens ökning

det skall visa sig förenat med störa svårigheter att bereda valmännen

tillfälle att avgiva sina röster på en enda dag, åtminstone utan

att därvid besvärande trängsel och tidsutdräkt vållas. En alltför lång

väntetid vid vallokalen är särskilt oläglig för sådana valmän på landsbygden,

som nödgas tillryggalägga lång väg för att uppnå vallokalen.

För att råda bot härpå synas särskilda åtgärder nödvändiga, så mycket

hellre som ett genomförande av det i nyssnämnda proposition innefattade

förslaget, ehuru från andra synpunkter lämpligt, berövat vederbörande

valförrättare den möjlighet till valarbetets fördelande, som legat i att

valförrättningarna för de olika grupper fullmäktige, som väljas för olika

tider, utsatts att äga rum vid skilda tillfällen.

För vinnande av angivna önskemål har fråga uppkommit om en

utsträckning av valförrättningarna till att omfatta mer än en dag. Ehuru

någon erfarenhet icke kunnat vinnas om verkan av en dylik anordning,

synes det dock kunna antagas, att, om valet exempelvis utsättes att äga

rum å två dagar i följd, de röstande skola någorlunda jämnt fördela

sig å de båda dagarna. Det bör för övrigt tydligen vara val förr ättaren

obetaget att i kungörelsen till valet angiva önskvärdheten av att t. ex.

de röstande från vissa delar av en landskommun inställa sig den första

dagen och övriga röstande den följande; men givetvis kunna valmännen

icke vara förpliktade att iakttaga sådana föreskrifter, utan äro oförhindrade

att inställa sig vid valet å dag, som bäst passar dem. En anordning,

varigenom valförrättningen skulle å de särskilda dagarna försiggå

å olika platser inom kommunen, har icke ansetts tillrådlig, då beslut

härom icke bör ankomma på stämmoordföranden och anordningen dessutom

kan missbrukas samt tekniska svårigheter med anordnande av dylika

ambulatoriska valförrättningar föreligga.

Att utsträcka valen över mer än två dagar synes icke vara behövligt

eller lämpligt.

Då en utsträckning av valförrättningarna att omfatta mer än en

dag näppeligen kan äga rum med stöd av gällande lag, torde, om man

anser nödigt anlita denna utväg, medgivande därtill i lagstiftningsväg

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

höra lämnas. Emellertid lärer man i vissa fall hava anledning att gå

ännu ett steg längre.

Vid kommunalfullmäktigvalen å den rena landsbygden, åtminstone

i sådana kommuner, som innefatta en mera avsevärd befolkning, men

likväl icke uppdelats i valdistrikt, synes behovet av en dylik anordningvara

så trängande, att densamma torde böra stadgas såsom obligatorisk.

Vad sålunda sagts om kommun äger motsvarande tillämpning å kommundel,

som utgör särskilt valdistrikt, men vars befolkning uppgår till

ett mera avsevärt antal.

Det invånarantal, som bör föranleda ovillkorlig tillämpning av

nämnda anordning, synes ej lämpligen böra sättas lägre än 3,000.

Ifrågasättas kunde att härvid tillmäta en viss betydelse jämväl åt

kommunens areal. Att i detta avseende vinna lämpliga föreskrifter är

emellertid, med hänsyn till kommunernas synnerligen växlande storlek i

olika trakter av landet, förenat med stora vanskligheter. Åven i kommuner

med förhållandevis mindre areal synes gagnet av den föreslagna

anordningen vara så stort, att någon anledning att för dylika kommuner

stadga andra regler än för de större icke synes föreligga.

Liknande synpunkter kunna i stort sett göras gällande även i fråga

om landsbygdens landstingsmannaval. Visserligen är valmanskåren här

något mindre, men även här synes faran för oskälig tidsutdräkt vid

valet vara så stor, att en obligatorisk utsträckning av valtiden till två

dagar torde böra påbjudas.

I övriga fall åter synes det vara tillfyllest att medgiva vederbörande

valförrättare prövningsrätt, huruvida liknande utsträckning av

valtiden bör ske. De val, om vilka här är fråga, äro val av fullmäktige,

respektive landstingsmän, dels i rena landskommuner, som icke

äro hänförliga under de förut behandlade kategorierna, dels ock i förekommande

fall i städer, köpingar och municipalsamhällen.

För att den ifrågasatta utsträckningen av valtiden skall uppfylla

det därmed avsedda ändamål, synes det böra stadgas, att de bestämmelser,

som finnas meddelade om det antal timmar, valet skall å valdagen

minst fortgå, samt om dessa timmars fördelning å olika delar av

dagen, skola äga tillämpning med avseende å vardera av de båda förrättningsdagarna.

Valet är uppenbarligen att anse som avslutat först

med valsedlarnas avlämnande under den senare dagen, vadan vid första

dagens slut valurnan bör, liksom vid annat uppehåll i valförrättningen,

i stadgad ordning förseglas.

I vissa fall tillstädja författningarna, att val, som här avses, må

förrättas efter upprop. För dylikt fall skulle måhända kunna befaras,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

att de av mig nu ifrågasatta bestämmelserna skulle kunna visa sig svåra

att tillämpa. Då emellertid val efter upprop i bär ifrågavarande fall

sällan torde förekomma och då de svårigheter, som ovannämnda bestämmelser

skulle kunna medföra, i huvudsak torde kunna uppkomma

redan med nu gällande stadganden, har jag ej ansett nödigt att föreslå

några särskilda föreskrifter beträffande dylika fall.»

Uti samtliga de i anledning av propositionen nr 36 väckta motionerna

hemställes, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl.

Maj:ts förslag, att vid valet varje röstande skall använda endast ett valkuvert,

samt anhålles, att utskottet ville formulera de ändringar i lagtexten,

som av de i motionerna framställda förslag påkallas..

Samtliga nyssberörda motioner ansluta sig till propositionen och

åsyfta mer eller mindre väsentliga ändringar i densamma med avseende

å valsedlarna och deras beskaffenhet.

Sålunda föreslås:

av herr Antonsson: att de valsedlar, som vid ifrågavarande val

komma till användning, »skola förses med uppgift om den tidsperiod,

som därmed avses», samt att »genom anslag i vallokalen tydligen tillkännagives,

att tvenne valsedlar, eu för vardera tidsperioden, skola användas»

;

i herr Olssons i Rösta motion: Datt å valsedlarna, som perforeras å

mitten, upptagas såväl de som skola väljas för 2 år som 4 år, att å

desamma i samband med partibeteckningen utsättes 2 år eller 4 år,

samt att det dessutom föreskrives, att det i vallokalen skall tillhandahållas

blanka sedlar perforerade i likhet med det tryckta»;

av herr Törnkvist: Datt valsedlar för två valperioder få inläggas i

ett och samma valkuvert och att valsedlar gällande två skilda valperioder,

därigenom att de äro sammanhängande men lätt åtskiljbara genom perforeringslinje,

icke förlora sin giltighet»;

av herr Zander: Datt en och samma valsedel skall innehålla namn

på de personer, som avses att väljas för såväl tidsperioden 1919—1920

som tidsperioden 1919—1922 — i Stockholm resp. 1919 1921 - , 1919

—1923, — dock så att över namnen på de personer, som avses för

de olika perioderna, årtalen på de år, valet avser, anbringas utan att

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 7 höft. (Nr 9.) 743 19 2

Motionerna.

Herr Antonssons

motion.

Herr Olssons

i Rösta

motion.

Herr Törnkvists

motion.

Herr Zandsrs

motion.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

nämnda uppgift anses tillhöra den å sedeln förekommande partibeteckningen,

samt att, jämte sålunda anbragt uppgift om den period, valet avser,

jämväl må bringas uppgift om att valet avser fullmäktigeval»; samt

Herr Normans av herr Norman: att båda valsedlarna »må vara tryckta eller skrivna

mouon. ^ samma genom perforering åtskilda papper».

Herr Asplunds I herr Asplunds motion hemställes, »att riksdagen ville i anled
moiion.

ning av Kungl. Maj:ts proposition nr 36 för sin del besluta sådan

ändring av övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1018

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862 samt om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, att

dels valet av samtliga fullmäktige må ske på en gång och med

anlitande av samma valsedlar,

dels att av de valda fullmäktige skall, i den ordning de förklaras

valda, den första hälften av antalet, eller, om detta icke är jämnt, det

antal, som är närmast över hälften, förklaras vara vald för tiden från

och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december 1922 och de

återstående fullmäktige för tiden från och med den 1 maj 1919 till och

med den 31 december 1920».

Herrschyiiers Vidkommande härefter de i anledning av propositionen nr 76 väckta

motion, motionerna så hemställer herr Schyller i sin motion, »att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i eller tillägg till det av Kungl. Maj:t i

proposition nr 76 framlagda förslag till lag angående utsträckande till

två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919, att det må tilllåtas

vederbörande valförrättare att på därom av stämmoordföranden

gjord framställning i mera långsträckta kommuner eller i kommuner,

vars invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000, förrätta valen på

två dagar med en dags mellanrum och på skilda ställen inom kommunen»,

samt »att konstitutionsutskottet ville formulera lagparagraf härom».

Herr Lind- I herr Lindmans motion hemställes, »att riksdagen måtte besluta

mans motion, sådant tillägg till den av Kungl. Maj:t föreslagna lagen angående utsträckande

till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919

att i de landskommuner eller valdistrikt, där röstande hava mer än en

mil till den vanliga lokalen, skola, därest icke vederbörande länsstyrelse

iör visst fall annorlunda bestämmer, inrättas enligt beslut av länsstyrelsen,

vilket icke må överklagas, två eller tre vallokaler, å vilka de

s. 11 Kontrollera mot PDF

[Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !). 11

röstande skola äga att vid ifrågavarande val avgiva sina röster med

skyldighet för vederbörande valförrättare dels att i röstlängden, som

skall vid valförrättningens slut å varje vallokal förseglas för att öppnas

å den följande, göra särskild anteckning om de röstande, som i värjo

vallokal avgiva sina röstsedlar, dels ock att vid avslutandet av valförrättningen

å varje vallokal insända där avgivna röstsedlar i förseglat

konvolut till den myndighet, som liar att företaga sammanräkning av

röstsedlarna».

Slutligen hemställer hemställer herr Persson i Fritorp i sin motion, He[rF^.etrosr8pon8

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förevarande proposition nr motion.

76, »att de i densamma omnämnda valen till landstingen innevarande

år måtte förrättas i förra hälften av juni månad, samt att vederböiande

utskott måtte formulera lagstexten».

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

ett sammanhang böra till behandling

propositioner - jämte i anledning av dem

Utskottet har ansett sig

upptaga ifrågavarande kungl.

väckta motioner. .

Vad då först angår herr Perssons i Fritorp motion vill utskottet

erinra om att enligt vid 1918 års urtima riksdag träffad överenskommelse

så väl landstingsmannavalen som övriga här ifrågavarande val

skola förrättas i mars månad och har utskottet på denna grund icke

kunnat tillstyrka bifall till nämnda motion. Utskottet delar däremot den

uppfattning, som i de kungl. propositionerna kommit till uttryck, att särskilda

åtgärder böra vidtagas för underlättande såväl av dessa val som av

de övriga val, vilka jämlikt övergångsbestämmelserna till lagarna den 23

december 1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i

stad den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj

1862 samt om landsting den 21 mars 1862, skola äga rum under våren

1919. För underlättande av nämnda val har Kungl. Maj:t föreslagit tva

åtgärder, nämligen utsträckande av tiden för val i kommunerna till två

dagar samt sammanförande av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen,

som avse två tidsperioder, till en _ och samma förrättning. Ett

genomförande av dessa åtgärder skulle enligt utskottets mening i väsentlig

grad både för väljare och valförrättare underlätta valhandlingen.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

I de motioner, som i anledning av de kungl. propositionerna kava

väckts inom riksdagen, liava även framlagts åtskilliga andra förslag

avseende att underlätta de kommande valen. I kuvudsak yrkas i motionerna

bland annat dels att inom kommun eller valdistrikt å landsbygden

val skall kunna förrättas å särskilda lokaler, vilket med nuvarande lagstiftning

icke är möjligt, dels att röstning för val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige för båda tidsperioderna bör få äga rum

genom avlämnande av två i samma kuvert nedlagda, eventuellt sammanhängande

valsedlar. Utskottet anser, att åtgärder, avseende att efterkomma

dessa önskemål, även skulle vara ägnade att underlätta de

kommande valen.

Då såväl båda propositionerna som motionerna kava samma syfte,

kar utskottet ansett sig böra till ett lagförslag sammanföra de olika bestämmelser,

som utskottet dels i anslutning till de framlagda förslagen,

dels på grund av vad i övrigt förekommit vid utskottets behandling av

frågan, funnit nödigt föreslå för vinnande av det önskade ändamålet.

De fördelar, som skulle vinnas genom att vid val av kommunal-, municipal-

och stadsfullmäktige de röstande skola äga avlämna två valsedlar i

ett valkuvert, ligga för öppen dag. Förslaget, att mer än en vallokal

användes inom kommun eller valdistrikt å landsbygden, förutsätter, att

sådana anordningar vidtagas, att valförrättningen å de särskilda lokalerna

förlägges till särskilda dagar; uppställningen av röstlängden i landskommunerna

medger i regel nämligen icke, att valet samtidigt hålles på två

platser. I Kungl. Maj:ts proposition nr 36 utsages, att en sådan anordning

icke ansetts tillrådlig, då beslut härom icke borde ankomma på stämmoordforanden

och anordningen dessutom kunde missbrukas samt tekniska

svårigheter med anordnande av dylika ambulatoriska valförrättningar förelåge.

Utskottet beaktar väl dessa synpunkter, men i betraktande av de

stora fördelar för väljarna, den ifrågasatta anordningen skulle medföra,

anser utskottet vad i propositionen anförts mot ett anordnande av flera

än en vallokal för val i landskommun icke vara av avgörande natur.

F,n åtgärd, som enligt utskottets uppfattning är särskilt ägnad att

undeilätta de kommande valen, är att, enligt vad Kung-1. Maj:t föreslagit,

valförrättning utsträckes över mer än en dag. Utskottet delar den i

Kungl.^ Maj:ts proposition nr 76 uttalade åsikten, att en utsträckning

av valförrättniug till två dagar bör göras obligatorisk i folkrikare kommun

eller valdistrikt av kommun å. landsbygden. I smärre kommuner

å landsbygden liksom även i städer och stadsliknande samhällen bör en

utsträckning av tiden för valförrättningen åter göras fakultativ. En anhopning

av väljare är givetvis i smärre landsortskommuner icke att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9. 13

vänta eller kommer i varje fall icke att förekomma i så stor utsträckning

som i större kommuner. I städer och stadsliknande samhällen är

en dylik anhopning åter icke av så avsevärd olägenhet för de röstande

som fallet är på landsbygden; beträffande valförrättningar i städerna

kommer utskottet dessutom att föreslå bestämmelser, som möjliggöra

upprättande av flera samtida vallokaler.

Det invånarantal i landskommun eller valdistrikt, som torde föranleda

obligatorisk utsträckning av tiden för valförrättning till två dagar,

synes utskottet böra i enlighet med Kungl. Majrts proposition nr 70

sättas till 3,000.

Ett förläggande av valförrättningen i landskommun till flera lokaler

inom kommunen bör göras helt fakultativt. I kommuner, i vilka

samfärdsförhållandena äro av sämre beskaffenhet, kan ett förläggande

av valet till två eller tre särskilda lokaler vara synnerligen önskligt; i

kommuner med goda samfärdsförhållanden kan åter en dylik åtgärd

vara obehövlig. En bestämmelse av den art, som föreslagits i herr

Lindmans motion, att två eller tre vallokaler skulle inrättas, där de

röstande hava mer än en mil till vallokalen, skulle enligt utskottets

åsikt icke giva den önskvärda smidigheten åt de ifrågasatta bestämmelserna

om valförrättnings förläggande till särskilda lokaler.

I allmänhet bör enligt utskottets mening valförrättning å landsbygden

icke äga rum i flera lokaler än två för varje kommun eller valdistrikt

av kommun. Där särskilda skäl tala därför, torde emellertid

möjlighet böra beredas, att inom kommun- eller valdistrikt upprätta tre

vallokaler. För detta fall måste tydligen valet äga ram å tre skilda

förrättnings daga r.

Bestämmanderätten, huruvida valförrättning å landsbygden skall

inom kommun- eller valdistrikt kunna utsättas att äga rum å särskilda

lokaler, synes icke kunna anförtros åt annan än åt ordföranden i vederbörande

kommunal- eller distriktsstämma. I herr Lindmans motion har

ifrågasatts att uppdraga bestämmanderätten åt länsstyrelsen, vars beslut

i detta fall icke skulle få överklagas; en sådan anordning synes emellertid

med den knappa tid, som står till buds, med nödvändighet komma

att medföra sådant dröjsmål, att dess genomförande skulle äventyras.

Ett hörande av komrmmalstämman eller kommunalnämnden vore för

många fall kanske icke möjligt och skulle alltid medföra tidsutdräkt.

De dagar, under vilka valförrättning skall äga rum, böra där så

ske kan enligt utskottets uppfattning omedelbart följa varandra. För

det fall, att valförrättning äger rum i särskilda lokaler, är detta tydligen

icke alltid möjligt, enär valförrättaren måste äga tid att resa från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

en vallokal till annan. För detta fall synes det böra läggas i hans

hand att förordna, att valförrättning i lokal, som senare användes, icke

skall taga sin början förr än å andra dagen näst efter den, å vilken

förrättningen utsatts att äga rum å lokal, som tidigare under valet användes.

För att bereda största möjliga antal väljare tillfälle att deltaga i

valen torde stadgas, att en av förrättningsdagarna för val av kommunalfullmäktige

bör infalla å en söndag. \''id val av landstingsmän är

enligt nu gällande lag Marie bebådelsedag i regel valdag; i detta förhållande

bör enligt utskottets uppfattning icke göras ändring.

Skall landstingsmannaval förrättas å två dagar synes i regel den

följande dagen eller, om två vallokaler upprättas, den närmast därefter

följande dagen böra tagas i anspråk för den fortsatta förrättningen, men

möjlighet torde beredas att i detta fall förlägga valet även till dagen

närmast före den 25 mars. .

Beträffande formerna för de val, som å landsbygden förrättas å

flera valdagar, bör enligt utskottets uppfattning föreskrivas, att valkuverten

för varje dag förseglas och insändas till vederbörande myndighet.

Försegling av valurnan synes icke vara tillfyllestgörande; särskilt

icke i de fall, då valförrättningen förlägges till skilda lokaler. Däremot

anser utskottet icke behövligt, att föreskrift meddelas därom, att även

röstlängden skulle ovillkorligen behöva förseglas. En dylik föreskrift

skulle, om den icke uppfylldes, vara en anledning till vals överklagande.

Utskottet förutsätter emellertid, att varje valförrättare kommer att vidtaga

betryggande åtgärder för att röstlängden under dess överförande

från en vallokal till annan kommer att skyddas för allt ingrepp.

I vissa större städer har magistraten redan med nu gällande lagstiftning

infört eu anordning, varigenom valkretsarna i stad uppdelats i

smärre distrikt med var sin vallokal. Möjlighet härtill beredes av det

förhållandet, att röstlängden i städerna är uppställd efter rotar och

kvarter. Den enda svårigheten utgöres av, att en väljare, som äger

att rösta å viss vallokal inom valkretsen, lagligen är berättigad att utöva

rösträtt med fullmakt även i annan vallokal. Denna svårighet upphäves

därigenom, att person, som för egen del utövat rösträtt i en vallokal

men icke därstädes tillika röstat med fullmakt, på begäran i denna vallokal

erhåller ett bevis, att han är berättigad att i även annan vallokal

inom valkretsen utöva rösträtt med fullmakt. Sedan genom Kungl.

Maj:ts kungörelse den 24 januari 1919 om magistrats i stad fördelning

på avdelningar samt sammansättning vid valförrättningar under år 1919

befogenhet givits magistrat att utan hinder av vad däremot stridande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

15

må vara föreskrivet i den för magistraten gällande arbetsordning, fördela

sig på två eller flera avdelningar ävensom därvid till ledamöter i magistraten

förordna jämväl icke lagfarna personer, synes en dylik anordning,

varigenom uppenbara fördelar beredas väljarna, kunna åvägabringas

även i smärre städer.

Föreskrift torde icke behöva meddelas, att magistrat eller stadsstyrelse,

som icke har att sammanräkna valsedlarna, bör för varje dag insända

dem till den myndighet, som har att förrätta sammanräkningen. Då i

stad valurnan icke behöver flyttas mellan de olika valdagarna och då

alltid en judiciell myndighet övervakar valet, synes det vara fullt tillräckligt,

att enligt gällande bestämmelser valurnan såsom vid annat uppehåll

i valet i vederbörlig ordning förseglas.

Då under våren 1919 flera val under eu mycket kort period komma

att förrättas, och då stora väljarmassor, vilka förut icke ägt rösträtt och

därför icke äro vana att gå till val, komma att deltaga i dessa valhandlingar,

synes utskottet lämpligt för att undvika förväxlingar av valsedlarna,

att uppgift bör få anbringas å dessa om det slag av val för vilket

valsedeln är avsedd.

De formulär till valfullmakter, som användas, upptaga ofta endast

viss valdag — t. ex. »fullmakt för val av landstingsman i N. N. kommun

Marie bebådelsedag år 1919». Då fullmakter för de val, som skola

äga rum i mars, redan torde börjat spridas, böra särskilda föreskrifter

meddelas, så att fullmakter av det innehåll, ovan berörts, bliva giltiga

för hela valförrättningen.

Såsom redan framgått av vad utskottet inledningsvis yttrat, har

utskottet ansett sig böra förorda, att kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen

under våren 1919, vilka avse två olika tidsperioder,

böra ske vid en och samma förrättning, ävensom att därvid valmännen

må vara berättigade att i ett valkuvert frambära båda de valsedlar, de

äga avlämna. Den i herr Asplunds motion framförda tanken, att »valet

av samtliga fullmäktige må ske på en gång och med anlitande av samma

valsedlar», innebär visserligen en större proportionell rättvisa än de bestämmelser

utskottet ansett sig böra förorda. Så som det proportionella

valsättet för närvarande är anordnat i Sverige, torde dock betydande

olägenheter följa av ett bifall till herr Asplunds motion. Möjligheterna

till att rangordningen skulle brytas skulle högst avsevärt ökas. På sammansättningen

av de fullmäktige, vilkas mandat enligt herr Asplunds

förslag skulle gälla för den kortare perioden, skulle detta förhållande

kunna erhålla en alldeles förryckande verkan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

In

O

Till de båda valsedlar, som enligt utskottets uppfattning böra få

nedläggas i ett och samma valkuvert, bör, därest så önskas, kunna få

användas ett sammanhängande papper, avdelat i två hälfter genom en

lodrätt gående perforerad linje, så att delarna vid sammanräkningen lätt

kunna avskiljas från varandra. För att valsedlarna för det ena valet

skola kunna skiljas från de valsedlar, som avse det andra valet, måste

å de särskilda valsedlarna anbringas en beteckning, vilken av de båda

tidsperioderna valsedel avser. Bäst synes detta ske genom anbringande

av orden »två år» eller »fyra år» såsom beteckningar å valsedlar för

åren 1919—1920 resp. 1919—1922. Såsom anvisning för uppställande

av dylika sammanhängande valsedlar har utskottet bifogat sitt förslag

ett exempel på en så beskaffad valsedel./

Godtages den grundsatsen, att vid ovannämnda val två valsedlar

skulle kunna inläggas i ett valkuvert, måste vissa från de nuvarande

avvikande bestämmelser givas om valsedels ogiltighet. Vid utarbetande

av dessa bestämmelser har utskottet även haft sin uppmärksamhet fäst

på lämpligheten att ändra ett av de allmänna stadganden om ogiltighet

av valsedel, som icke direkt beröras av den nya principen om två valsedlar

i ett valkuvert. Finnas i ett valkuvert två valsedlar, som innehålla

samma tidsbeteckning, borde båda valsedlarna enligt de äldre grundsatserna

vara ogiltiga. Om emellertid båda valsedlarna äro fullständigt

likalydande och det alltså med fullständig visshet kan fastslås, för vilket

val, vilket parti och vilka kandidater den röstande velat avgiva sin röst,

synes, vid det förhållandet, att valman har rätt att vid detta val i valsedel

inlägga två valsedlar, endast den ena sedeln böra anses ogill.

Enligt gällande bestämmelser äger valman att vid val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige å valsedel upptaga endast två namn utöver

det antal valet avser; de två sista namnen å valsedeln anses avse

endast suppleantval. Där valmännen, såsom vid kommunalfullmäktigeval

ofta torde bliva händelsen, komma att gå fram med gemensam lista, kan

ovannämnda regel lätt föranleda att antalet suppleanter blir otillräckligt.

Då någon grund numera icke torde finnas, varför å valsedlar till kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktigeval endast skulle få upptagas ett

begränsat antal namn, synes ovan anförda inskränkande bestämmelser i

den ifrågasatta lagstiftningen rörande instundande val kunna upphävas.

Enligt vad utskottet inhämtat, torde det icke bliva ovanligt, att

samma personer komma att uppsättas å valsedlar för såväl den längre,

som den kortare tidsperioden Särskilda regler, huru bör förfaras vid

sammanräkningen för att icke en och samma person skall bliva vald för

såväl den längre som den kortare tidsperioden, måste därför meddelas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

17

Enligt den valkretsindelning, soni kominer att tillämpas vid det

blivande stadsfullmäktigevalet i Stockholm, komma vid nämnda val att

därstädes förefinnas två valkretsar, diir antalet fullmäktige icke är jämnt

(i den ena 19, i den andra 23). Under förberedelserna till valet har

uppmärksammats, att i följd härav, med tillämpning av övergångsbestämmelserna

i lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj

1862, endast 49 fullmäktige skulle komma att utses för två år och 51

för fyra år. Detta strider tydligen mot grunderna för § 17 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm och kommer dessutom att för

all framtid omöjliggöra tillämpningen av denna §. Svårigheten kan

avhjälpas medelst en bestämmelse analog med omförmälda § 17.

Genom de av utskottet föreslagna bestämmelserna om möjlighet till

fördelande på flere efter varandra följande dagar av valen till kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän uuder varen 1919

skulle svårigheter uppstå att inom mars månad medhinnas samtliga i

övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1918 föreskrivna

val. Några dagars uppskov med vissa val blir därför nödvändigt.

Att uppskjuta landstingsmannavalen till början av april månad synes

emellertid icke behövligt, då dessa val även med tre förrättningsdagar

böra hinna avslutas inom mars månad. Icke heller stadsfullmäktigeval

är det lämpligt att uppskjuta, då nuvarande stadsfullmäktiges mandattid

utgår den 31 mars. Däremot synas kommunal- och municipalfullmäktigevalen

utan olägenhet kunna få förrättas några daggar in i april;

utskottet har ansett, att tillräcklig frist beredes, om det föreskreves att

dessa val behövde förrättas först inom de första sex dagarna i april

månad.

Enligt vad utskottet inhämtat lärer Kungl. Maj: t komma att utfärda

vissa anvisningar till ledning vid valen och vill utskottet uttrycka önskvärdheten

därav att i desamma införas formulär för valprotokoll, som

vid de olika valen skola uppsättas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen, med tillkännagivande att Kungl. Maj:ts förevarande

propositioner icke kunnat i oförändrad form bifallas, måtte i

anledning av sagda propositioner samt de av herr Antonsson, herr Olsson

i Rösta m. fl., herr Törnqvist, herr Zander, herr Norman, herr Schyller

och herr Lindman m. fl. i ärendet väckta motioner för sin del antaga

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 7 höft. (Nr 9.) 743 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Förslag:

till

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande

bestämmelser utan binder av vad lag eller författning innehåller häremot

stridande lända till efterrättelse.

I.

Allmänna föreskrifter.

1 §•

Den valförrättning, som under våren 1919 skall i landskommun

företagas för utseende av kommunalfullmäktige, skall i kommun, vars

invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000, med de i 3 och 4 §§

angivna undantag utsättas att äga rum å två på varandra följande dagar,

av vilka den ena skall vara en söndag.

I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag den valförrättning,

som skall under våren 1919 försiggå för utseende av landstingsmän,

utsatt att äga rum, förutom å den i § 5 mom. 2 c) i förordningen

om landsting dén 21 mars 1862 åsyftade dag, jämväl å dagen

närmast efter eller, efter vederbörande, stämmoordförandes beprövande,

närmast före sagda dag.

År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,

skola stadgandena i denna § i stället äga tillämpning å varje särskilt

valdistrikt, vars invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000.

Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i

8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitution,''aitslcottets utlåtande Nr 9.

19

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å det ställe,

där kommunal- eller distriktsstämma vanligen hålles. . Endera förrättningsdagen

må valet dock äga rum å tillgänglig lokal inom annan del

av kommunen eller distriktet, därest ordföranden i vederböiande kommunal-

eller distriktsstämma med hänsyn till samfärdsförhållandena eller

andra orsaker inom kommun eller distrikt prövar detta erforderligt.

3 §.

Utsätter ordförande i kommunal- eller distriktsstämma valförrättning

att äga rum å annan lokal än den sedvanliga stämmolokalen, äge han

jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna, att valförrättning å lokal,

som senare användes, icke skall taga sin början förrän å andra dagen

efter nästföregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen,

på sätt i 1 § första stycket stadgas, skall. vara en söndag. Tager val

av landstingsmän på grund av stadgandet i 1 § andra stycket sin början

den 24 mars, skall det fortsättas den 25 mars.

4 §•

Där synnerliga skäl därtill äro, ma beträffande kommun eller distrikt,

som i 1 § avses, ordföranden i kommunal- eller distriktsstämma

utsätta valförrättningen att äga rum jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag

å tillgänglig lokal inom sådan del av kommunen eller distriktet,

där förrättning icke å första eller andra förrättningsdagen skall

hållas.

Utsattes valet jämlikt denna paragraf att äga rum

förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

jämväl å en tredje

5 §•

Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet

utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda

lokalen.

6 §.

I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall

tydligt angivas, vilka dagar förrättniugen skall hållas samt å vilken lokal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I kungöielsen

skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.

7 §-

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka

valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tillämpning

med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1__4

§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

A vai särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,

valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter

i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet

valkuvert, inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola

jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen

för dagen. °

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande

myndighet omslaget med valkuverten.

Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han

samtliga protokoll för valet.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.

8 §''

På vederbörande stämmoordförande ankomme att förordna, huruvida

den ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning

skall aga rum vid val under våren 1919 av kommunalfullmäktige eller

landstingsman i köping, som bildar egen kommun, samt i sådan landskommun

eller valdistrikt av landskommun, som den 1 januari 1918 icke

uppnått ett invånarantal av 3,000.

Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar

galla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.

Vid val av municipalfullmäktige under våren 1919 äge vederbörande

stämmoordförande förordna, att den i 1 § stadgade utsträckning

av valet skall äga rum, och gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad

ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskrives.

9 §''

Vid de valförrättningar, som under våren 1919 skola äga rum i

stad för utseende av stadsfullmäktige eller landstingsmän, äge magistra
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

21

ten eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta styrelse

förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda

för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden. Därvid skall

magistrat eller stadsstyrelse vidtaga sådan anordning, att valman, vilken

enligt förordnande som ovan sagts äger rösträtt i viss vallokal, icke betages

sin rätt att med fullmakt xitöva rösträtt inom annan vallokal inom

staden eller valkretsen.

Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,

som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande

dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning

av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 §

första stycket stadgas.

10 §.

Å valsedel, som användes vid något av de i denna lag avsedda val,

må genom utsättande av ordet »kommunalfullmäktige», »municipalfullmäktige»,

»stadsfullmäktige», »landstingsmän» eller på annat liknande sätt

meddelas uppgift om det slag av val, för vilket valsedeln är avsedd.

Sådan uppgift skall icke anses tillhöra å sedeln förekommande partibeteckning.

Om annan jämväl i denna lag omnämnd särskild beteckning å valsedlar

gives föreskrift i 13 §.

11 §•

Fullmakt att utöva rösträtt vid ifrågavarande val skall, där den enligt

sin lydelse äger giltighet för dag, å vilken valförrättningen äger

rum, anses gälla även å annan dag under samma förrättning.

Skulle fullmakt enligt sin lydelse äga giltighet för kommunalfullmäktige-

eller municipalfullmäktigeval, vilket jämlikt övergångsbestämmelserna

till lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862 skulle förrättas under mars månad men vilket jämlikt 16 § av

denna lag uppskjutes till april månad, anses den äga giltighet även för

val under sistnämnda månad.

II.

Särskilda föreskrifter angående sammanförandet av vissa val m. m.

12 §.

De val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, som komma

att förrättas under våren 1919, skola för de båda grupperna av full
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

mäktige, vilka skola utses för olika tidsperioder, äga rum vid en och

samma förrättning.

13 §.

Önskar valman vid i 12 § omförmäld valförrättning utöva rösträtt

beträffande båda de tidsperioder, valet avser, skall han i ett och samma

valkuvert inlägga två valsedlar, en för vardera av nämnda tidsperioder.

Till dessa valsedlar må även kunna användas ett sammanhängande

papper, avdelat i två hälfter genom en lodrätt gående perforerad linje,

så att delarna lätt kunna avskiljas från varandra.

A valsedel, vilken vid valförrättningen kommer till användning,

skall genom anbringande av orden »Två år» eller »Fyra år» utmärkas

den tidsperiod, som med sedeln avses, vid äventyr att densamma eljest

bliver ogill. Nyssnämnda tidsbeteckning skall icke anses tillhöra å

sedeln förekommande partibeteckning.

Finnas i ett valkuvert tre eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Innehåller ett valkuvert två valsedlar, som äro till innehållet lika lydande,

skall endera valsedeln förklaras ogill; innehålla valsedlarna samma tidsbeteckning

men skilja sig i något hänseende beträffande sitt innehåll i

övrigt, vare de bägge ogilla. Ej må den omständighet, att i ett valkuvert

endast en sedel finnes, föranleda, att sedeln anses ogill.

14 §.

Valman vare oförhindrad att å valsedel upptaga det antal namn,

han önskar. Av namnen anses så många från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigevalet och de övriga

allenast valet av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre antal namn från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva valet.

15 §.

I fråga om sammanräkningen av de vid valen avgivna röster iakttages,

att sammanräkning först sker för den grupp av fullmäktige, som

skall utses för den längre tidsperioden, och därefter för den grupp av

fullmäktige, som skall utses för den kortare tidsperioden.

Finnes vid sistnämnda sammanräkning valsedel upptaga namn å

någon, som redan erhållit plats vid valet för den längre tidsperioden,

skall sådant namn anses såsom obefintligt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

23

16 §.

Förrättning för val av kommunal- eller municipalfullmäktige må,

utan hinder av vad i övergångsbestämmelserna till lagen den 23 december

1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 stadgas därom, att valen

skola ske före utgången av mars månad 1919, utsättas att äga rum

även inom de första sex dagarna av påföljande april månad.

17 §.

Vid valet av stadsfullmäktige i Stockholm våren 1919 skall hälften

av hela antalet fullmäktige utses för vardera av de båda tidsperioder,

valet skall avse. Med iakttagande härav äge magistraten att för valkrets,

där hela antalet fullmäktige icke är jämnt, bestämma, huruvida

det antal, som är närmast över eller närmast under hälften, skall utses

för den ena eller den andra tidsperioden.

18 §.

Anslag om vad vederbörande valmän hava att i de i 13 § av denna

lag avsedda hänseenden iakttaga bör finnas anbragt i vallokalen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

2) att herr Asplunds motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda; samt

3) att herr Perssons i Fritorp motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 februari 1919.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Bilaga.

Exempel på sammanhängande valsedlar, avsedda att användas vid

val av kommunalfullmäktige (respektive municipal- och stadsfullmäktige)

under våren 1919.

Kommunalfullmäktige.

Två år

Gemensamma listan.

2.o

p

BQ o

Kommunalfullmäktige.

Pyra år.

Gemensamma listan.

Reservationer:

l:o) av herr Magnusson i Tumhult, som med instämmande av herr

Räf anfört:

Redan'' vid antagande under nästlidne urtima riksdag av de nya

rösträttsbestämmelsema befarades det av mig och många andra att den

tid, som därvid fastställdes för ikraftträdande av dessa bestämmelser,

var alldeles för knapp för att såväl de myndigheter, vilka hade att förrätta

valen, som den stora skaran valberättigade, som nu för första

gången hade att utöva sin rösträtt, skulle hinna inrätta sig efter dessa

nya föreskrifter, och vad vi i detta avseende befarat håller tydligen på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

25

att i rikt mått gå i uppfyllelse. Man har emellertid hela tiden hyst

den förhoppningen, att regeringen skulle förmå att bringa ordning och

reda i det kaos, som hotade att uppstå. Dessa förhoppningar hava dock

icke förverkligats. En av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse av den 31

december 1918, i vilken kungörelse tydligen genast måste vidtagas rättelse

genom utsändandet av ett s. k. kaTtongblad, har sedan varit utsatt

för eu kritik, som synes icke sakna berättigande. För att kunna

medhinna landstingsmannavalen inom den föreskrivna tiden bär regeringen

vidare nödgats föreskriva avhallandet av urtima landsting för bestämmande

av de nya valkretsarna, redan innan de nya lagbestämmelserna

trätt i kraft — en åtgärd om vars laglighet meningarna säkerligen

äro delade. — Förhoppningarna man hyst att regeringen genom

nya förslag till riksdagen skulle kunna bereda lättnad och ordning vid

de stundande valen hava endast delvis gått i uppfyllelse. De förslag,

som detta betänkande innehåller utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, bära

vittne om att utskottet icke funnit regeringens framställningar uti förevarande

avseende tillräckliga lör vinnande av det mål, som väl böi

eftersträvas, eller att alla valmän, även i de vidsträckta landsbygdskommunerna,

skola kunna utan allt för stora besvär och olägenheter

bliva i tillfälle att utöva sin rösträtt. I trots av de stora förbättringar,

som av utskottet föreslagits, lärer man dock allt fortfarande icke kunna

undgå att befara, att svårigheterna icke blivit undanröjda. Det måste

taga tid, innan myndigheterna hunnit ordna på bästa möjliga sätt för

valens förrättande och innan de röstberättigades stora massa hunnit

sätta sig in i de nya bestämmelserna.

Under dessa förhållanden hade det säkert varit lyckligast att den

av herr Persson i Fritorp m. fl. väckta motionen om utsträckning av

tiden för de nya landstingsmannavalens förrättande hade kunnat bifallas.

Först på sådant sätt hade önskvärd trygghet vunnits, att åtminstone

dessa val kommit att anställas under det lugn och den besinning som

särskilt dessa viktiga val synes kräva. Då mina inom utskottet i överensstämmelse

med berörda motion framförda synpunkter icke inom detsamma

vunnit tillräcklig anslutning, vill jag icke framställa ett dylikt

yrkande, men har jag dock velat genom detta mitt uttalande tillkännagiva

att enligt min åsikt ett bifall till nämnda motion varit ägnat att

undanröja åtskilliga av de svårigheter, som säkerligen nu komma att

uppstå.

2:o) av herr von Zweigbergk, som velat fa uttryckt, att han icke

kunnat övervinna sina betänkligheter mot att i den utsträckning som i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 7 höft. (Nr 9.) 748 19 ^

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

denna provisoriska lagstiftning sker medgiva stämmoordförande rätt att

bestämma tider och lokaler för ifrågavarande val. Den lovvärda avsikten

att underlätta röstgivningen för valmännen synes här realiserad

på ett sätt som medför risk av ökat valtrassel.

3:o) vid punkt 1) av utskottets hemställan av herr Clason, som

ansett, att den anvisning för uppställande av sammanhängande valsedlar

som inom utskottet uppgjorts, icke är av natur att böra ingå i siälva

lagförslaget utan bort hava sin plats i utskottets betänkande samt i de

cirkulär med anvisningar rörande valförrättningar, vilka av Kund. Mai-t

lära komma att utfärdas. & J

4.o) vid punkt 3) av utskottets hemställan av herr Forssell som

anfört:

Då förrättandet av kommunal-, municipal- och landstingsmannavalen

vare sig i enlighet med de metoder, som föreslagits i de kungliga propositionerna

nr 36 och 76 eller på det sätt, som konstitutionsutskottet

i sitt betänkande angående sagda propositioner i stället förordat, säkerhgeri

kommer att för avsevärda delar av landsbygdens befolkning medföra

högst betydande olägenheter, har jag yrkat bifall till herr Perssons

,?rP.1m°tion samt sålunda hemställt, att konstitutionsutskottet måtte

loresla riksdagen, det landstingsmannavalen skola uppskjutas till förra

hältten av juni månad innevarande år.

®e.t synes vara att befara, att inom vidsträcktare kommuner eller

valdistrikt, som särskilt i slutet av mars eller början av april på grund

lav„ j 1 regel rådande väderlek besväras av obekväma samfärdselsförhallande,

verkliga olägenheter skola komma att uppstå för de valberattigade

av deras medborgerliga skyldighet att inom den korta tidrymden

av, enligt Kungl. Maj:ts förslag ungefär en vecka, enligt utskottets

förslag omkring fjorton dagar, i tvenne omgångar begiva sig

till vallkokalema. Det bör i dessa fall vara besvärande nog redan med

eu färd för deltagande i ett val.

Det kan då vara en stor risk, att icke så få av dem, som under

sadana villkor deltagit i landstingsmannavalen, skola frestas att utebliva

rån de strax därpå följande kommunalfullmäktigevalen. Med ganska

stor säkerhet lär man däremot kunna antaga, att de, som icke haft beogenhet

att deltaga i landstingsmannavalen men äro röstberättigade i

kommunalfullmäktigevalen, skola mera mangrannt infinna sig vid de

sistnämnda. Men om härvid ihågkommes, att det just är vid kommunalfullmäktigevalen,

som väljarekåren sväller ut med ett antal yngre

årsklasser, kan även den avsevärda risken uppkomma, att dessa för

kommunernas hela förvaltning så ytterligt betydelsefulla val inom ifrågavarande

områden i högre grad skola påverkas av element, som icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

27

ansetts tillräckligt mogna för deltagande i landstingsmannavalen, än

fallet skalle blivit, därest de båda valen icke till tiden förlagts i en

störande närhet av varandra.

Då alltså de praktiska svårigheterna knyta sig vid de förestående

valens karaktär av dubbelval, uppstår självfallet frågan, vilketdera av

valen bör uppskjutas till en så avlägsen tidpunkt, att denna menliga

karaktär utplånas. Vid bestämmandet av det val, som sålunda bör uppskjutas,

synes man lämpligen böra fästa en avgörande vikt vid de synpunkter,

som herr Persson i Fritorp framhållit i sitt anförande vid remissen

i andra kammaren av den kungliga propositionen nr 76 och som

han också i sin motion åberopat. Motionären har därvid betonat, hurusom

landstingsmannavalen äro de av de förestående valen, som genom

sin politiska innebörd av naturliga skäl starkast måste inkräkta på riksdagens

ledamöters tid och därmed på riksdagsarbetet, vars förkortande

nyligen antagna lagbestämmelser dock åsyfta. Det är emellertid självklart,

att landstingsmannavalen icke böra uppskjutas längre än till den

tidpunkt, då dessa viktiga synpunkter förlorat sin giltighet, vilket rimligtvis

bö''r hava inträffat åtminstone vid ingången av juni månad. Genom

att förlägga landstingmannavalen till förra hälften av juni månad

skulle man därför tillgodose flera djupt berättigade krav, som eljest

bliva betänkligt åsidosatta.

Ytterligare en praktisk fördel av ett uppskov med landstingsmannavalen

må här påpekas. Såsom en ersättning för den rikare distriktsindelning,

som i och med den starka utvidgningen av väljarekåren borde

ha uppfattats som ett önskemål, vars realiserande snarast bort på allt

sätt befordras, men som genom den kungl. kungörelsen av den 31 december

1918 i vissa fall på ett egendomligt sätt förmenats kommunerna

till marsvalen, har utskottet föreslagit den s. k. ambulatoriska valförrättningen,

som likväl obestridligen drager med sig en del vanskligheter.

Om landstingsmannavalen uppskötes till förra hälften av juni månad,

skulle till dem en allmän distriktsindelning i enlighet med kommunernas

eventuella egna önskemål kunna träda i kraft och den tungrodda, men

under de förhållanden som utskottet tänkt sig valen, absolut erforderliga

s. k. ambulatoriska valförrättningen åtminstone för landstingsmannavalen

icke vara behövlig.

Det synes lämpligt, att bestämmelserna om de till juni månad uppskjutna

landstingsmannavalen göras under noggrann anpassning efter

§ 5, mom. c i Förordningen om landsting av den 21 mars 1862, så att

en viss söndag, förslagsvis söndagen den 15 juni 1919, fastställes såsom

ordinarie valdag medan dock också en viss valfrihet på de i nämnda §

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

stadgade villkor förbekålles för kommunalstämman. Denna stämma synes

lämpligast, där så ske kan, böra sammanfalla med den ordinarie stämman

i senare hälften av mars. Vid denna stämma böra också tjänligast de

hemställanden om en distriktsindelning beslutas, vilken en kommun kan

önska.

I enlighet med vad jag ovan anfört, har jag sålunda föreslagit, att

konstitutionsutskottets »Förslag till Lag med vissa föreskrifter ifråga om

val under våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän» måtte erhålla följande lydelse:

Förslag

till

Lag:

med vissa föreskrifter om val under forsta halvåret 1919 av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom — — — efterrättelse.

I.

Allmänna föreskrifter.

1 §•

.De val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter, som jämlikt

övergångsbestämmelserna i lagen av den 23 december 1918 om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars

1862, skola under 1919 äga rum inom samtliga landstingsområden,

skola förrättas söndagen den 15 juni detta år, eller, om kommunalstämma

i senare hälften av mars månad med minst två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster så beslutar å annan dag under förra hälften

av juni månad. Valet avser tiden fr. o. m. 1 juli 1919 t. o. m. 31

aug. 1922. Tjänstgöringstiden för de landstingemän och suppleanter,

som dessförinnan utsetts, skall utgå den 30 juni 1919, där ej enligt

särskilt stadgande tjänstgöringstiden för dem upphört tidigare.

§ 2 = § 1 i utskottets förslag med undantag av att punkten 2 i

utskottets § 1 utgår att dennas tredje punkt formuleras sålunda:

År för val, varom i l:a stycket säges--- 3,000, samt att i

sista stycket § 8 ändras till § 9.

§ 3 = § 2 i utskottets förslag, utom i dennas första punkt, som

formuleras:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

29

I fall, som i 2 § — — — erforderligt.

§ 4 = § 3 i utskottets förslag, med undantag av att sista punkten

i andra stycket däraf: Tager val: — — — 25 mars, utgår.

§ 5 = § 4 i utskottets förslag, utom att första punkten får följande

formulering:

Där synnerliga — — — distrikt, som i 2 § avses---hållas;

samt att sista punkten formuleras:

Utsattes-----4 § tillämpning.

§ 6 = § 5 i utskottets förslag.

§ 7 = § 6 i utskottets förslag, utom att sista punkten i denna

formuleras på följande sätt:

I kungörelsen — — — av 6 § — — — lag.

§ 8 = § 7 i utskottets förslag utom att dennas första punkt erhåller

följande lydelse:

Vad i gällande lag---enligt 2—5 §§---äga rum.

§ 9 = § 8 i utskottets förslag utom i följande punkter:

På vederbörande----ovan i 2 § stadgade---kommu
nalfullmäktige

i köping — — — 3,000.

Finnes----ovan i 3, 4, 6, 7 och 8 §§ stadgas.

Vid val — — — att den i 2 § stadgade — — — äga rum, och

galle — — — i 6, 7 och 8 §§ föreskrives.

§ 10 = § 9 i utskottets förslag utom i följande punkt:

Vid de valförrättningar — — — av stadsfullmäktige, äge----

— dagar. Förordnar---i 6 och 7 §§ samt i 8 §---stadgas.

§ 11 = § 10 i utskottets förslag utom i följande punkt:

A valsedel — — — »stadsfullmäktige» eller — — — beteckning.

Om annan — — — i 14 §.

§12 = §lli utskottets förslag utom sista punkten, som bör lyda:

skulle fullmakt — — — jämlikt 17 § — — — månad.

§ 13 = § 12 i utskottsförslaget.

§14 = § 13 i utskottsförslaget, utom i följande punkt:

Önskar--— i 13 § — — — anses ogilt.

§§ 15—19 = utskottets §§ 14—18, med undantag av att utskottets

§ 18 formuleras:

Anslag---de i 14 §---vallokalen.

Denna — — — — 1 mars 1919.

5:o) av herr Räf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:30 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, m a1 i texten