Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarks församling ar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt mom Över-Kalix församling av Norrbottens län.
1919-05-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarks församling ar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt mom Över-Kalix församling av Norrbottens län.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
1
Nr 108.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1919 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående
upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarks församling
ar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens
och Norrbottens län samt mom Över-Kalix församling
av Norrbottens län.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen
har Kung]. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 204) föreslagit
riksdagen''?"att, i avbidan på proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet
inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län samt inom Över-Kalix församling
i Norrbottens län, beräkna för ändamålet dels på ordinarie stat för år
1920 ett belopp av 140,000 kronor, dels ock på extra stat för samma år
ett belopp av 90,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 348, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
för upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt
inom Över-Kalix församling i Norrbottens län
1. såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning bevilja
ett belopp av 270,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder och därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 90,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 saml. 50 käft. (Nr 108.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
2. för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i
skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende
föräldrar under riksstatens åttonde huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag,
högst 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;
3. a) besluta, att till lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor inom ifrågavarande församlingar må under
villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,
utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner av statsmedel utgå särskilda
lönetillägg med 200 kronor för år åt ordinarie och extra ordinarie
lärare eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100 kronor för år
åt vikarierande och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid
mindre folkskola och lärare vid småskola, manlig eller kvinnlig;
b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppföra på ordinarie
stat under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag med titel »Särskilt lönetillägg
åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i över-Kalix församling», å 47,000 kronor;
4. a) besluta, att till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar må enligt villkor och bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag ävensom
särskilda lönetillägg efter samma grunder som till avlöning åt vederbörligen
examinerad lärarinna vid småskola inom samma församlingar;
b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde huvudtiteln
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor;
c) medgiva, att föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga må
under de vilikor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
vinna inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller den
pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda ålderdomsunderstödsanstalts
funktioner;
5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna uppföra
under nämnda huvudtitel ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor att
användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Lika med departementschefen anser utskottet det vara genom utredningen
ådagalagt, att förmedelst särskilda statsbidrag bistånd från statsmakternas
sida är av nöden för ett mera nöjaktigt ordnande av folkskoleväsendet
inom de lappmarksförsamlingar, varom i förevarande proposition
är tal.
3
Statsutskottets utlåtande Nr i08.
Beträffande de ändamål, för vilka särskilda _ statsbidrag ifrågasatts,
liar departementschefen, efter angivande av de olika önskemål, som tran
myndigheternas sida i förevarande avseende uppställts, för egen del ansett,
att det allmänna bör träda hjälpande emellan ifråga om tillgodoseende av
följande krav, nämligen inackordering och skolhem samt extra lönetillägg
åt lärarpersonalen. Utskottet har funnit sig böra i stort sett ansluta sig
till de synpunkter och förslag, som av departementschefen i senast an
givna hänseenden framlagts. .
I samband med förslaget om statsbidrag för skolhems inrättande har
ifrågasatts, att bidrag av allmänna medel skulle, under enahanda villkoi
och" efter samma grunder som ifråga om skolhemmen, utgå till bestridande
av de vid de inom här ifrågavarande lappmarksområde belägna,
<renom enskilda medel upprättade och underhållna arbetsstugorna anställda
föreståndarinnornas löner. Såsom förutsättningar för understödets utgående
har av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, att arbetsstugorna
allt framgent vore anordnade efter lämplig plan och att deias
föreståndarinnor erhölle samma avlöningsförmåner som skolhemmens, eu
statliga kontrollen skulle utövas genom folkskolinspektörerna. ltskottet
har i sistnämnda hänseende intet att erinra, men vill till angivna förutsättningar
ytterligare foga en, nämligen att barnantalet i varje arbetsstuga
ej understiger 20. . ...
Vad angår frågan om extra lönetillägg åt lärarpersonalen^ inom förevarande
lappmarksförsamlingar har utskottet ej kunnat underlåta att med
hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett bifall till förslaget i denna
del skulle medföra, ställa sig synnerligen tveksamt gentemot framställnincren
i denna del. Då emellertid starka skäl äro anförda till förman
för "förslaget och då det allenast avser de lappmarksförsamlingar, som äro
i avseende å skolväsen och lärarpersonal mest ogynnsamt ställda, har utskottet,
jämväl i betraktande av att dylika tillägg i visst fall redan utgå
till lärare inom ett inom lappmarken beläget skoldistrikt, ansett sig höra
låta sina betänkligheter härutinnan vika och får förty förorda förslaget
även i denna del. x ,
I fråga om grunderna för de särskilda statsbidragens utgående har
utskottet vid prövning av desamma allenast funnit anledning till erinran
i följande hänseende. Såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning
har Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 270,000 kronor beloppet
skulle fördelas på tre år, och har på extra stat för ar 1920 llraga
satts såsom reservationsanslag ett belopp av 90,000 kronor. Ifrågavarande
kostnadberäkningar äro emellertid uppgjorda vid en tidpunkt, da konjunkturerna
å byggnadsmarknaden befunno sig å en höjdpunkt, ltskottet
4
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
liar i föregående fall givit uttryck åt den uppfattningen, att ett prisfall
på förevarande område torde vara att förvänta och i anslutning härtill
förordat nedsättning av utav Kungl. Maj:t föreslagna byggnadsanslag. Till
denna uppfattning har även riksdagen genom sitt bifall till utskottets förslag
anslutit sig. I enlighet härmed synes utskottet en nedsättning å den
av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagssuinman böra
vidtagas, och har utskottet i detta avseende velat föreslå, att det för ett
vart av de tre åren erforderliga beloppet bestämmes till 80,000 kronor i
stället för 90,000 kronor och att anslagssumman i dess helhet följaktligen
sättes till 240,000 kronor.
Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer,
att riksdagen må
för upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning i
Västerbottens och Norrbottens län samt inom Över-Kalix
församling i Norrbottens län
1. såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning bevilja ett belopp av 240,000 kronor att utgå
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder och därav
anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 80,000 kronor;
Nf 2. för beredande av möjlighet till skolgång genom
inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolplikt^
barn av fattiga, avlägset boende föräldrar under
riksstatens åttonde huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag,
högst 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva;
3. a) besluta, att till lärare och lärarinnor vid egentliga
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor inom
ifrågavarande församlingar må, under villkor och bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,
utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner
av statsmedel, utgå särskilda lönetillägg med 200
kronor för år åt ordinarie och extra ordinarie lärare
eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100 kronor
för år åt vikarierande och biträdande lärare vid
egentlig folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare
vid småskola, manlig eller kvinnlig;
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
5
b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppföra
på ordinarie stat under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag
med titel »Särskilt lönetillägg åt lärare i
lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Över-Kalix församling», å 47,000 kronor;
4. a) besluta, att till avlönande av föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar
må enligt villkor och bestämmelser, som Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag ävensom
särskilda lönetillägg efter samma grunder som till
avlöning av vederbörligen examinerad lärarinna vid småskola
inom samma församlingar;
b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde
huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag å
11,000 kronor;
c) medgiva, att föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga må under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde i småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller den
pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda
ålderdomsunderstödsanstalts funktioner; samt
5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna uppföra under nämnda huvudtitel ett ordinarie
förslagsanslag å 7,000 kronor att användas enligt av
Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.
Stockholm den 9 maj 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, O. Berggult, C. G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell och E. A. Hallin samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.
Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund i Brattfors, A. Anderson i Råstock, O. H:son Waldén,
S. Bengtsson i Norup, O. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, J. Jönsson i
Slätåker, A. Mossberg och K. A. W Björck.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten