Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarks församling ar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt mom Över-Kalix församling av Norrbottens län.

1919-05-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarks församling ar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt mom Över-Kalix församling av Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1919 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående

upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarks församling

ar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens

och Norrbottens län samt mom Över-Kalix församling

av Norrbottens län.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen

har Kung]. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 204) föreslagit

riksdagen''?"att, i avbidan på proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet

inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län samt inom Över-Kalix församling

i Norrbottens län, beräkna för ändamålet dels på ordinarie stat för år

1920 ett belopp av 140,000 kronor, dels ock på extra stat för samma år

ett belopp av 90,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 348, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

för upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt

inom Över-Kalix församling i Norrbottens län

1. såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning bevilja

ett belopp av 270,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder och därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 90,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 saml. 50 käft. (Nr 108.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

2. för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i

skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar under riksstatens åttonde huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag,

högst 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

3. a) besluta, att till lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor,

mindre folkskolor och småskolor inom ifrågavarande församlingar må under

villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,

utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner av statsmedel utgå särskilda

lönetillägg med 200 kronor för år åt ordinarie och extra ordinarie

lärare eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100 kronor för år

åt vikarierande och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid

mindre folkskola och lärare vid småskola, manlig eller kvinnlig;

b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppföra på ordinarie

stat under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag med titel »Särskilt lönetillägg

åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i över-Kalix församling», å 47,000 kronor;

4. a) besluta, att till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar må enligt villkor och bestämmelser,

som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag ävensom

särskilda lönetillägg efter samma grunder som till avlöning åt vederbörligen

examinerad lärarinna vid småskola inom samma församlingar;

b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde huvudtiteln

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor;

c) medgiva, att föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga må

under de vilikor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

vinna inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller den

pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda ålderdomsunderstödsanstalts

funktioner;

5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna uppföra

under nämnda huvudtitel ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor att

användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Lika med departementschefen anser utskottet det vara genom utredningen

ådagalagt, att förmedelst särskilda statsbidrag bistånd från statsmakternas

sida är av nöden för ett mera nöjaktigt ordnande av folkskoleväsendet

inom de lappmarksförsamlingar, varom i förevarande proposition

är tal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr i08.

Beträffande de ändamål, för vilka särskilda _ statsbidrag ifrågasatts,

liar departementschefen, efter angivande av de olika önskemål, som tran

myndigheternas sida i förevarande avseende uppställts, för egen del ansett,

att det allmänna bör träda hjälpande emellan ifråga om tillgodoseende av

följande krav, nämligen inackordering och skolhem samt extra lönetillägg

åt lärarpersonalen. Utskottet har funnit sig böra i stort sett ansluta sig

till de synpunkter och förslag, som av departementschefen i senast an

givna hänseenden framlagts. .

I samband med förslaget om statsbidrag för skolhems inrättande har

ifrågasatts, att bidrag av allmänna medel skulle, under enahanda villkoi

och" efter samma grunder som ifråga om skolhemmen, utgå till bestridande

av de vid de inom här ifrågavarande lappmarksområde belägna,

<renom enskilda medel upprättade och underhållna arbetsstugorna anställda

föreståndarinnornas löner. Såsom förutsättningar för understödets utgående

har av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, att arbetsstugorna

allt framgent vore anordnade efter lämplig plan och att deias

föreståndarinnor erhölle samma avlöningsförmåner som skolhemmens, eu

statliga kontrollen skulle utövas genom folkskolinspektörerna. ltskottet

har i sistnämnda hänseende intet att erinra, men vill till angivna förutsättningar

ytterligare foga en, nämligen att barnantalet i varje arbetsstuga

ej understiger 20. . ...

Vad angår frågan om extra lönetillägg åt lärarpersonalen^ inom förevarande

lappmarksförsamlingar har utskottet ej kunnat underlåta att med

hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett bifall till förslaget i denna

del skulle medföra, ställa sig synnerligen tveksamt gentemot framställnincren

i denna del. Då emellertid starka skäl äro anförda till förman

för "förslaget och då det allenast avser de lappmarksförsamlingar, som äro

i avseende å skolväsen och lärarpersonal mest ogynnsamt ställda, har utskottet,

jämväl i betraktande av att dylika tillägg i visst fall redan utgå

till lärare inom ett inom lappmarken beläget skoldistrikt, ansett sig höra

låta sina betänkligheter härutinnan vika och får förty förorda förslaget

även i denna del. x ,

I fråga om grunderna för de särskilda statsbidragens utgående har

utskottet vid prövning av desamma allenast funnit anledning till erinran

i följande hänseende. Såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning

har Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 270,000 kronor beloppet

skulle fördelas på tre år, och har på extra stat för ar 1920 llraga

satts såsom reservationsanslag ett belopp av 90,000 kronor. Ifrågavarande

kostnadberäkningar äro emellertid uppgjorda vid en tidpunkt, da konjunkturerna

å byggnadsmarknaden befunno sig å en höjdpunkt, ltskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

liar i föregående fall givit uttryck åt den uppfattningen, att ett prisfall

på förevarande område torde vara att förvänta och i anslutning härtill

förordat nedsättning av utav Kungl. Maj:t föreslagna byggnadsanslag. Till

denna uppfattning har även riksdagen genom sitt bifall till utskottets förslag

anslutit sig. I enlighet härmed synes utskottet en nedsättning å den

av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagssuinman böra

vidtagas, och har utskottet i detta avseende velat föreslå, att det för ett

vart av de tre åren erforderliga beloppet bestämmes till 80,000 kronor i

stället för 90,000 kronor och att anslagssumman i dess helhet följaktligen

sättes till 240,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer,

att riksdagen må

för upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning i

Västerbottens och Norrbottens län samt inom Över-Kalix

församling i Norrbottens län

1. såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning bevilja ett belopp av 240,000 kronor att utgå

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder och därav

anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 80,000 kronor;

Nf 2. för beredande av möjlighet till skolgång genom

inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolplikt^

barn av fattiga, avlägset boende föräldrar under

riksstatens åttonde huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag,

högst 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva;

3. a) besluta, att till lärare och lärarinnor vid egentliga

folkskolor, mindre folkskolor och småskolor inom

ifrågavarande församlingar må, under villkor och bestämmelser,

som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,

utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner

av statsmedel, utgå särskilda lönetillägg med 200

kronor för år åt ordinarie och extra ordinarie lärare

eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100 kronor

för år åt vikarierande och biträdande lärare vid

egentlig folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare

vid småskola, manlig eller kvinnlig;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

5

b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppföra

på ordinarie stat under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag

med titel »Särskilt lönetillägg åt lärare i

lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i Över-Kalix församling», å 47,000 kronor;

4. a) besluta, att till avlönande av föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar

må enligt villkor och bestämmelser, som Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag ävensom

särskilda lönetillägg efter samma grunder som till

avlöning av vederbörligen examinerad lärarinna vid småskola

inom samma församlingar;

b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde

huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag å

11,000 kronor;

c) medgiva, att föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga må under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna inträde i småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller den

pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda

ålderdomsunderstödsanstalts funktioner; samt

5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna uppföra under nämnda huvudtitel ett ordinarie

förslagsanslag å 7,000 kronor att användas enligt av

Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.

Stockholm den 9 maj 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, O. Berggult, C. G. Ekman,

H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell och E. A. Hallin samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.

Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund i Brattfors, A. Anderson i Råstock, O. H:son Waldén,

S. Bengtsson i Norup, O. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, J. Jönsson i

Slätåker, A. Mossberg och K. A. W Björck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten