Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majt.-s proposition angående understöd åt småskoleseminarier m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1919-05-09 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:110, Utlåtande i anledning av Kungl. Majt.-s proposition angående understöd åt småskoleseminarier m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

1

Nr no.

Ankom till riksdagens kansli ilen 9 maj 1919 kl. 4 e. in
Utlåtande

i anledning av Kungl. Majt.-s proposition angående

understöd åt småskoleseminarier m. in. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t under punkt 194 av åttonde huvudtiteln föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående småskoleseminariernas

omorganisation, beräkna för ändamålet, utöver de i 1919 års

riksstat under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat upptagna anslagen till

småskoleseminarier å tillhopa 112,000 kronor, ett belopp av 388,000

kronor, eller sammanlagt 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 363, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

- a) besluta,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarier med två elevklasser samtidigt utgår med

12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100

kronor för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för

år till parallellavdelning av årsklass.

Härförutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag:
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 52 Käft. (Nr Ilo.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och

kvinnlig lärares grundlön;

2) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda

arvodet;

3) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande

läraren tillkommande ålderstillägg;

4) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt

uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl. Maj:t för

det särskilda fallet bestämmer; samt

5) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels ock att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det

må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka

i detta avseende kunna befinnas erforderliga;

b) föreskriva,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier

skola gälla följande villkor och bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet

skall med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta två

årsklasser.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig

ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Kungl.

Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer,

pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier, tillfälliga

lovdagar samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri

inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler

samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriel.

6) Seminariet skall förestås av en för viss tid utsedd manlig eller

kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid seminariet finnas minst två ordi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

3

narie lärare, såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver

undantag.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad

behörig och lämplig till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner:
rektor,

manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte

fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

L,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 1D0 kronor för varje veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik 95 kronor för varje

veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för

veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså undervisningen

vid seminariets övningsskola, såvida icke Kungl. Maj:t i visst

fall annorlunda bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse, bestående av

seminariets rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad

utsedda medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och

vara underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva;

c) förklara,

att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor och bestämmelser,

vilka torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

d) bestämma,

att ordinarie lärare vid småskoleseminarium, varom nu är fråga,

skall i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare

vid folkskoleseminarium;

e) medgiva,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat

småskoleseminarium må under en övergångstid av högst tre år, ändock

att seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej

uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i

varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar

efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Kungl. Maj:t

med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal samt

övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;

dels och att småskoleseminarium, som under år 1919 åtnjuter statsbidrag

och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande

av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla

statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter; samt

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln

å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till

lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor,

uppföra i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie

stat under rubriken: Småskoleseminarier:

dels till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 381,000

kronor;

dels ock till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag

å 96,800 kronor.

I avseende å utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar O. Bergqvist och O. Mannheimer (nr 22) och den andra

inom andra kammaren av herrar E. Moberger och U. Leander (nr 103),

däri hemställts, att riksdagen ville till understöd under år 1919 åt enskilda

småskoleseminarier, att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

och på de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på tililäggästat

för år 1919 ett reservationsanslag av 18,000 kronor;

dels ock en inom första kammaren av herr O. Bergqvist väckt motion,

(nr 184), däri hemställts, att riksdagen ville till understöd åt enskilda

småskoleseminarier under år 1920 att utgå enligt Kungl. Maj:t,s bestämmande

och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja

på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 18,000 kronor.

Till stöd för förstnämnda två motioner har anförts följande:

»Bland de anstalter, som giva ökad bildning åt vårt lands ungdom,

torde det för närvarande vara få, som ej åtnjuta statsunderstöd.

Det finnes dock ett slag av läroanstalter, som allt hittills stått utanför

denna förmån, och detta i trots av att de ej blott ge sina elever ökad

bildning och mognad att själva leva livet på ett något högre och lyckligare

sätt, utan även avse, att denna ökade bildning och mognad må göras

fruktbärande för barn och ungdom i hundradetal. Vi tänka på de enskilda

småskoleseminarierna. Dessa ha hittills saknat varje slag av ekonomiskt

stöd utav staten, och de ha dock i bortåt ett halvt sekel arbetat

för något så synnerligen behj ärtans värt som utbildandet av vårt lands småskolelärarinnor.

Om småskoleseminariernas betydelse för vårt land säger

ock Folkundervisningskommittén i sitt Betänkande av den 1 augusti 1914

angående folkskolan (IV. s. 21): »Och vad seminarieutbildningen beträffar,

har man att tänka ej blott på folkskoleseminarierna utan även på

de i vårt land för folkskoleväsendet ej mindre viktiga småskoleseminarierna.

Mer än halva antalet av de lärarekrafter, som tjänstgöra vid våra

folk- och småskolor, utbildas vid dessa sistnämnda av landstingen eller

av enskilda personer upprättade läroanstalter. »Mer än halva antalet» —

ja, den 30 juni 1916 arbetade i våra folk- och småskolor över tolvtusen

fyrahundra lärare och lärarinnor, som utgått från småskoleseminarierna,

medan endast niotusen niohundra utgått från folkskoleseminarierna eller,

närmare bestämt, 12,429 mot 9,908, d. v. s. 56 % mot 44 % av samtliga

lärarekrafter. Långt senare ha enskilda folkskoleseminarier upprättats,

och de ha dock redan i flera år fått uppbära statsbidrag.

Av landsting upprättade eller underhållna småskoleseminarier ha

även under rätt lång tid fått åtnjuta anslag av staten. Givet är, att de

enskilda småskoleseminarierna ha att kämpa med stora svårigheter genom

de så ytterligt förhöjda kostnaderna på alla områden, framförallt för uppvärmning

av lokalerna och avlönandet av lärarepersonalen. Denna sista

post har ju ökats så väsentligt sista tiden, och de för innevarande år av

statsmakterna bestämda höga lönerna återverka givetvis på lönerna åt se
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

minarielärarne. För att bara alla dessa ökade krav ha landstingsseminarierna

helt andra förutsättningar än de enskilda seminarierna. Dessa

senare ha endast att fly till ökandet av terminsavgifterna. Men dessa

kunna ej rimligtvis skruvas upp allt för högt. Flertalet av de unga

kvinnor, som söka sig in vid småskoleseminarierna, är från obemedlade

eller mindre bemedlade hem, och på många av dessa trycker dyrtiden hårt.

Billighet och rättvisa tala för, att de enskilda småskoleseminarierna

må få åtnjuta statsunderstöd.

För att tillgodose behovet av nya lärarekrafter för de platser, som

den 30 juni 1917 uppehöllos av småskollärare och lärarinnor, utexaminerades

höstterminen 1916 och vårterminen 1917 från samtliga småskoleseminarier

inalles endast 583 nya lärare eller lärarinnor.

Följande tabell anger antalen för de olika platser, som skötas av

småskollärare och lärarinnor och för de utexaminerade nya lärarne (lärarinnorna)

ävensom förhållandet i procent dem emellan för åren 1907,

1910, 1913 och 1917.

Åren

I.

Såsom

biträ-

dande

II.

I mindre

folkskola

III.

I små- skola

IV.

Uti egentl.

folkskolan

vikarie- rande

V.

Summa

VI.

Utexami- nerade

lärare och

lärarinnor

VII.

Kol. VI.

procent av

kol. V.

1907............

783

2,288

7,323

_

10,394

857

8,2

1910............

945

2,404

7,757

—

11,106

746

6,t

1913............

1,102

2,553

8,245

—

11,900

619

5,2

19 1 7 30/e ......

1,108

2,763

8,774

—

12,645

583

4,T

Av tabellen framgår, huru antalet platser i fråga ökats från 10,394

till 12,655 eller med över 2,000, under det att nyutexaminerades antal

har minskats från 857 till 583 eller med 274, så att, då procenten av

nyutexaminerade i förhållande till antalet lärarekrafter år 1907 var 8,2,

utgjorde den år 1917 blott 4,7.

Ännu sämre hade dessa tal visat sig vara, om i kol. IV kunnat intagas

antalen av de småskollärarinnor, som tjänstgjort såsom vikarier uti

egentliga folkskolor, vilka antal de sista åren lära ha uppgått till en 400 ä

500, men dessa^ torde ej ännu vara exakt fastslagna. Från olika folkskoleinspektörer

erfar man ock av deras berättelser, dels att redan pensionerade

småskollärarinnor (lärare) måst återkallas i arbete, dels att personer utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

examen måst anlitas, dels att flera församlingar-t. o. in. måst inställa undervisningen

kortare eller längre tid av brist på småskollärare (lärarinnor).

Det har talats och skrivits mycket om brist på (examinerade) folkskollärare

och -lärarinnor. En liknande jämförelse mellan antalen folkskollärarebefattningar

och nyutexaminerade folkskollärare och -lärarinnor och

förhållandet mellan dem torde därför vara belysande. Följande tablå

visar, hur det varit (är) ställt med dem.

År

I.

Ordinarie

folkskol-

lärare

II.

Extra

ordinarie

folkskol-

lärare

III.

Summa

IV.

Nyutexami-

nerade

folkskol-

lärare

V.

Kol. IV. i

proc. av

kol. III

1907 ........................

7,651

411

8,062

371

4,6

1911 ........................

8,367

492

8,859 | 443

5,0

1917 8% .................

9,817

552

10,369

645

6,2

År 1907 utexaminerades alltså 371 nya folkskollärare och -lärarinnor,

år 1917 däremot 645, således här en betydande ökning, nämligen med

274. Beträffande dem har procenten stigit från 4,6 år 1907 till 6,2 år 1917.

Från de då befintliga sju enskilda småskoleseminarierna utexaminerades

höstterminen 1916 och vårterminen 1917 193 elever mot 390 från av

stat och landsting underhållna seminarier; i det närmaste en tredjedel av

alla (583) utgick således från de privata seminarierna eller 31,4 %. Om

de enskilda småskoleseminarierna skulle nödgas upphöra med sin verksamhet

på grund av bristande förståelse och ekonomiskt stöd, utan att samtidigt

nya vägar öppnades, skulle således de utexaminerades antal nedgå

till omkring 400 (390), och procenten (vid en ungefärligt liknande ökning

av lärarekrafterna) sjunka till omkring 3,05.

Med den sista december 1917 upphörde ett av de privata seminarierna

(Malmös) att existera, och ett annat har övertagits av vederbörande

landsting. Två landsting ha avböjt framställning om att inrätta egna (eller

övertaga enskilt) småskoleseminarier under framhävande av, att utbildandet

av småskolepersonalen är av lika stor vikt för vår folkundervisning som

utbildandet av folkskolans lärarpersonal, varför även småskoleseminarierna

borde helt övertagas av staten.

Uti denna vår framställning ha vi endast tagit hänsyn till det gagn

i yttre avseende, som de enskilda småskoleseminarierna medföra. Men

även mer ideellt sett hava de väl varit och komma alltfort vara till gagn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

Vad det nu närmast gäller, är att för innevarande år lämna de

privata småskoleseminarierna ett så pass stort bidrag av staten, att terminsavgifterna

ej måste höjas alltför mycket. För ett seminarium, beläget i

stad (Borås) med dyra levnadsomkostnader och höga lärarlöner, kommer

enligt uppgjort förslag till stat även med en terminsavgift å 150 kr. en

brist på 3,700 kronor att uppstå, varför dess föreståndare, om ej staten ingriper

stödjande, måste höja avgiften till 180 kr. pr termin. Vid de övriga

seminarierna torde ett anslag å 4,500 kronor förhjälpa dem att hålla

terminsavgifterna nere vid 125 kronor.

Det vore ock önskvärt, att avgiften kunde sättas ned något för de

elever, som hade det svårast ställt ur ekonomisk synpunkt.

Enär Ateneum för flickor lär för innevarande år beviljats väsentligt

högre anslag av Stockholms läns landsting, torde detta för närvarande ej

vara i behov av ytterligare bidrag. Det återstår således blott fyra enskilda

småskoleseminarier, som tarva understöd, nämligen »Nya småskoleseminariet»

(Alma Detthows) i Stockholm, G. V. Uléns i Borås, L. A. Cederboms

i Skara och J. B. Wockats i Hagaström.

Följande »normalstat» för innevarande år har uppgjorts av representanter

för dessa seminarier:

Utgifter:

Löner och arvoden ............................................................... kronor 11,900: —

Hyra för lokalerna .................................... » 2,500: —

Bränsle och lyse............................... » 2,100: —

Vaktmästare och städning................................................... » 850: —

Pensionsavgifter ..................................................................... » 300: —

Annonser och tryck............................................................... » 200: —

Diverse utgifter ..................................................................... » 300: —

Nedsättning i avgifterna vid eventuellt statsbidrag

för 10 % av eleverna med 50 kr. i terminen......... » 600: —

» andra 10 % av eleverna med 62: 50 kr. i

terminen ................................................. » 750: —

Summa kronor 19,500: —

Inkomster:

.................... kr. 15,000: -

.................... » 4,500; —

Summa kronor 19,500: —

Terminsavgifter 2x60 (elever)xl25 kr.

Brist, täckt genom statsbidrag.................

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110. 9

För att bereda ett understöd av i medeltal 4,500 kronor åt varje

seminarium skulle behövas ett anslag av 18,000 kronor. Anslagets fördelning

mellan seminarierna torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t, som

ock lärer böra fastställa de närmare villkoren för åtnjutande av anslag.

Bland villkoren synes särskilt böra intagas föreskrift om skälig begränsning

av terminsavgifterna samt om nedsättning utav avgiften för visst

antal elever.»

I sistberörda motion nr 184: I har till stöd för där framställt

yrkande anförts följande:

»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 363 angående understöd

åt småskoleseminarier m. in. finner jag mig föranlåten väcka följande

motion. I nämnda proposition begäres bland annat till understöd åt av

landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier

å ordinarie stat för år 1920 ett förslagsanslag av 381,000 kronor.

Enligt vad såväl av statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

punkt 194 som av här ovan åberopade proposition framgår, hade

folkskoleöverstyrelsen föreslagit, att ett belopp av 20,000 kronor måtte

av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskas till understöd för 1920 åt enskilda

småskoleseminarier. Dessa seminarier äro till antalet fem, men då ett

av dem, nämligen det, som är förenat med Ateneura för flickor i Stockholm,

åtnjuter sådant kommunalt bidrag, att det icke finner sig vara i

behov av statsbidrag, återstå fyra, för vilka sådant bidrag skulle vara

erforderligt.

Kungl. Maj:t har emellertid såsom framgår av meranämnda proposition

icke funnit anledning hos riksdagen göra någon framställning om

understöd åt enskilda småskoleseminarier. Då de likväl fylla ett behov

för den allmänna folkundervisningen, synes ej tillräckligt skäl finnas att

vägra dem statsbidrag. Sådant bidrag utgår ju också till enskilda folkskoleseminarier.

I en motion nr 22 i första kammaren har hemställts om statsbidrag

åt enskilda småskoleseminarier å tilläggsstat för år 1919.

De skäl, som anförts för denna framställning, kunna även åberopas

för ett liknande statsbidrag för år 1920.

Därest ett anslag för detta ändamål beviljas, torde det emellertid

böra uppföras på extra stat.»

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser dels småskoleseminariernas

organisation, dels dessa seminariers ekonomiska förhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. C samt. 52 käft. [Nr 110). 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

Småskollärarutbildningen har hittills till det väsentliga påvilat landstingen.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har ifrågasatts, att staten

skulle helt och hållet ombesörja denna utbildning. En sådan uppfattning

har dock icke vunnit anslutning från departementschefens sida.

Lika med denne anser jämväl utskottet, att staten icke för närvarande

bör övertaga denna gren av lärarutbildningen, utan att denna utbildning

fortfarande och tillsvidare bör vara en angelägenhet huvudsakligen för

landstingen och de städer, som icke deltaga i landsting.

Lärokursen skulle, i likhet med vad för närvarande i regel är

fallet, vara tvåårig, och läsåret skulle utsträckas från 34 V2 till 38 a 39

veckor. Häremot har utskottet intet att erinra.

I fråga om målet för småskoleseminariernas verksamhet har departementschefen

angivit, att nämnda seminarier borde hava till sin enda

och egentliga uppgift att utbilda lärare för småskolan. Däremot har

departementschefen ställt sig avvisande mot tanken att låta ifrågavarande

seminariers verksamhet omfatta jämväl utbildningen av lärare lör den

mindre folkskolan och biträdande lärare för den egentliga folkskolan.

Åven om goda skäl synas tala för den uppfattning, som av departementschefen

gjorts gällande, anser utskottet dock den möjligheten ej böra vara

utesluten att, där förhållandena sådant påkalla och utan att seminariernas

huvuduppgift äventyras, i ett eller annat fall dessa läroanstalters verksamhet

kan utsträckas utöver den egentliga småskollärarutbildningen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare för tillgodoseende av

elevernas praktiska utbildning seminarierna vara förenade med eu övningsskola,

omfattande barn, tillhörande de två första skolåren. Mot vadhärutinnan

föreslagits har utskottet intet att erinra, men då enligt utskottets

mening hinder ej böra möta för landsting, som sådant önska,

att anordna en övningsskola, omfattande jämväl någon årsklass av den

egentliga folkskolan, har utskottet ansett bestämmelsen om övningsskola

böra så avfattas, att skolan bör omfatta minst två årsklasser.

Vad angår fordringarna för inträde vid småskoleseminarium har,

såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, pensionsstyrelsen gjort framställning

om ändring i de nu gällande villkoren, så att större möjlighet

skulle beredas kvinnor, vilka äro behäftade med kroppsfel eller lyte, att

vinna inträde vid småskoleseminarium, i syfte att sådana kvinnor efter

genomgången utbildning skulle kunna erhålla anställning såsom småskollärarinnor.

I berörda avseende gäller för närvarande, att den, som vill undergå

prövning vid småskoleseminarium, skall genom vederbörligt läkarbe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

11

tyg visa sig vara fri från smittosam sjukdom och från sådan sjuklighet

eller så beskaffat kroppslyte, som gör honom olämplig till lärare, och

folkskoleöverstyrelscn har föreslagit motsvarande bestämmelser att i allmänhet

gälla såsom villkor för inträde vid småskoleseminarium. Överstyrelsen

har velat tillmötesgå pensionsstyrelsen i så måtto, att överstyrelsen,

där särskilda skäl sådant föranleda, skulle på gjord framställning

äga att medgiva undantag från nyssnämnda inträdesfordran. Departementschefen

åter har ställt sig avvisande mot pensionsstyrelsens

framställning och överstyrelsens förslag om undantag från den allmänna

regeln i förevarande avseende.

I gällande folkskolestadga är föreskrivet, att den, som skall kunna

antagas till ordinarie eller extra lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid egentlig folkskola, skall vara fri

från sjukdom och lyte, som medför olämplighet för anställning såsom

lärare. Givetvis bör i en blivande stadga för småskoleseminarierna

en motsvarande bestämmelse i avseende å inträdessökande fastställas.

Enligt utskottets uppfattning bör dock en dylik bestämmelse ej utgöra

ett oöverstigligt hinder för en sökande med visst kroppsfel eller lyte

att vinna inträde vid seminarium. År felet eller lytet ej av svårare

beskaffenhet, torde sökanden, säger folkskolöverstyrelsen, ofta kunna

erhålla sådant läkarebetyg, som ej utgör hinder för hennes inträde.

Om så ej vore fallet och om det kunde anses, att lytet uppvägdes av

framstående skicklighet och lämplighet för lärarinnekallet i andra avseenden,

borde enligt överstyrelsens mening tillträde till seminariet

kunna vinnas genom särskild framställning. Utskottet kan för egen del

ej annat än ansluta sig till den uppfattning, som av folkskoleöverstyrelsen

i denna fråga gjorts gällande.

Den höjning av anslaget till avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier,

som på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition

nr 350) beslöts av 1918 års riksdag, var föranledd av den utav

samma riksdag vidtagna löneregleringen för lärarpersonalen vid egentliga

folkskolor och småskolor. Enligt då gällande bestämmelser skulle nämligen

statsbidrag till avlönande av landstingsseminariernas lärare utgå

efter samma grunder som för avlönande av lärare vid nämnda skolor.

Såsom villkor för utgående av statsbidrag till landstingsseminarierna var

föreskrivet, att lärarna vid dessa seminarier skulle erhålla minst lika

stora löneförmåner som dem, vilka vore stadgade för lärare vid omförmälda

skolor. Med anledning härav fastställde också nämnda riksdag

o O

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

rainimiavlöningen till samma belopp för förstnämnda lärare som för de

sistnämnda.

Till det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden yttrade departementschefen, att den

av honom då ifrågasätta likställigheten i avlöning mellan de båda lärargrupperna

tilläventyrs skulle komma att få endast en provisorisk karaktär,

emedan folkskolöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1917 gjorda framställning

rörande småskoleseininarierna pekat på en omorganisation av nämnda

seminarier och en särskild lönereglering för dessas lärare, men att den

dåvarande likställigheten med folk- och småskolans lärare i alla fall syntes

böra äga bestånd tills vidare och intill dess den av överstyrelsen antydda

frågan blivit avgjord.

Det nu föreliggande förslaget avser, att landstingsseminariernas

lärare med full tjänstgöring skulle i avlöningshänseende likställas med

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor, och att därvid ingen

skillnad skulle göras mellan lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i seminarieklasserna,

och lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i övningsskolor.

Såväl i avseende å nu angivna lärare som beträffande vad i övrigt föreslagits

i fråga om avlönings- och pensionsförhållanden har utskottet icke

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår statsbidraget, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag bidrag

till seminarium med två elevklasser samtidigt utgå med 12,800 kronor

för år och till seminarium med en elevklass 9,100 kronor för år samt

därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år till parallellavdelning

av årsklass. Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit, skulle landstingens kostnader, 13,100 kronor för tvåklassigt

och 9,300 kronor för enklassigt seminarium, icke avsevärt ökas utöver

de belopp, som av dem nu tillskjutas. I avseende å statsbidragens storlek

har utskottet intet att erinra. Att landstingens bidrag icke skulle nämnvärt

höjas utan i stort sett bibehållas vid nuvarande storlek, finner utskottet

berättigat, allra helst landstingen hava att svara för seminariernas

materiella utrustning och lokala anordningar och i en nära framtid

krav torde komma att ställas på tidsenligare byggnader för ifrågavarande

seminarier ävensom sådana anspråk komma att resas på inredning och

undervisningsmateriel, som bliva en följd av en förbättrad seminarieorganisation.

Härjämte skulle statsbidrag utgå efter grunder, motsvarande dem,

som av 1918 års riksdag fastställts i fråga om de kommunala mellanskolan

och de högre folkskolorna. Utskottet har häremot intet att erinra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

18

I anslutning härtill bör dock, i enlighet med vad departementschefen i motiveringen

till sitt förslag uttryckligen angivit, ävenledes i bestämmelserna

om statsbidrag tillfogas, att sådant bidrag skall för varje manlig extra

ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring utgå med skillnaden

mellan manlig och kvinnlig sådan lärares arvode.

Till stipendier åt elever vid ifrågavarande läroanstalter har föreslagits

ett belopp av 96,800 kronor. Vid beräkningen av sistnämnda

belopp har man utgått ifrån 44 elevklasser med i medeltal 25 elever i

varje klass; antalet behövande elever i varje klass har beräknats till i

medeltal 22, i följd varav hela antalet behövande elever skulle utgöra

968 och, med ett stipendium å 100 kronor för varje elev, beloppet sättas

till ovan angivna 96,800 kronor. Utskottet, som funnit det angivna

medeltalet av behövande elever i varje klass väl högt beräknat, har ansett

det föreslagna beloppet kunna något nedsättas och vill föreslå, att detsamma

bestämmes till 90,000 kronor.

I sitt förslag till småskoleseminariernas omorganisation hade folkskolöverstyrelsen

upptagit frågan om statsunderstöd åt de enskilda seminarierna.

Dessa äro för närvarande 5, nämligen 2 i Stockholm, 1 i

Borås, 1 i Skara och 1 i Hagaström, överstyrelsen hade ifrågasatt, att

vart och ett av dessa seminarier, som alla äro tvåklassiga, skulle undervisa

villkor erhålla ett årligt statsunderstöd av högst 4,000 kronor. Departementschefen

har däremot ställt sig avvisande mot överstyrelsens förslag i förevarande

avseende. I ovanberörda motioner har framställning gjorts om

understöd åt enskilda småskoleseminarier för såväl år 1919 som år 1920;

understöd skulle utgå med 4,500 kronor till ett vart av fyra seminarier,

nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm,

G. V. Uléns seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i Skara

och J. B. Wockats seminarium i Hagaström.

Utskottet har av de .utav departemenschefen till stöd för hans

uppfattning anförda skäl icke funnit sig övertygat om, att ett understödjande

från statens sida av vissa enskilda småskoleseminarier skulle

under alla förhållanden vara mindre tillrådligt. Åtminstone synes ett

dylikt betraktelsesätt näppeligen kunna göras gällande, om det allenast

är fråga om understöd av mer tillfällig art. Det kan visserligen dragas

i tvivelsmål, huruvida, vid sidan av de officiella anstalterna, en anordning,

sådan i motionerna påyrkas, bör för framtiden fastslås såsom

en lämplig utväg för tillgodoseende av småskollärarutbildningen, men

att nu genom mindre bidrag hjälpa de seminarier, som äro i behov av

understöd, i deras av kristiden åsamkade svårigheter, kan enligt utskot
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

tets mening icke innebära åtgärder, ägnade att ur konsekvensens synpunkt

ingiva betänkligheter. Utskottet vill nämligen framhålla, att det understöd,

som utskottet är sinnat föreslå, ej bör betraktas såsom begynnelsen

till ett stadigvarande statsbidrag utan allenast som en tillfällig hjälp att

lindra dyrtidens tryck. Härmed vill utskottet ej hava tagit någon ståndpunkt

till principfrågan om statens framtida understödjande av dessa

seminarier. Utskottet delar dock den av folkskolöverstyrelsen hävdade

uppfattningen, att de enskilda seminarier, som kunna anses direkt ersätta

landstingsseminaider, endast under den närmaste tiden och i avvaktan

på att vederbörande landsting kunna hinna vidtaga nödiga åtgärder

för upprättande av seminarier av här ifrågavarande art, må tillerkännas

statsunderstöd.

Ifråga om beloppet av det understöd, som nu i motionen ifrågasattes,

har utskottet intet att erinra mot, att detsamma bestämmes till

det av folkskolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet av 4,000 kronor till ett

vart av nämnda fyra seminarier. Likaså anser utskottet, att understöd

bör tillerkännas ifrågavarande seminarier såväl för år 1920 som för

år 1919.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition samt herrar Bergqvists och

Mannheimers samt herrar Mobergers och Leanders

ävensom som herr Bergqvists ovanberörda motioner, må

a) besluta,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad,

som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier

skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser

samtidigt utgår med 12,800 kronor för år och till

seminarium med- en elevklass med 9,100 kronor för

år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000

kronor för år till parallellavdelning av årsklass.

Härutom skola till varje sådant seminarium

utgå följande statsbidrag:

1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden

mellan manlig och kvinnlig lärares grundlön;

2) för varje manlig extra ordinarie och vikari
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

15

erande lärare med full tjänstgöring skillnaden mellan

manlig och kvinnlig sådan lärares arvode;

3) för rektor dessutom två tredjedelar av det

stadgade särskilda arvodet;

4) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie

lärare ett belopp motsvarande läraren tillkommande

ålderstillägg;

5) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie

eller extra ordinarie lärare, om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som, utöver

vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten

förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av

befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt

6) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken

uppehåller tillfälligtvis ledig lärarebefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, det

belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av

sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels ock att i fråga om tillämpning av ovan angivna

grunder det må ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, vilka i detta avseende

kunna befinnas erforderliga;

b) föreskriva,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda

småskoleseminarier skola gälla följande villkor och

bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning

för lärarkallet skall med seminariet vara förenad

en övningsskola, som bör omfatta minst två årsklasser.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad

med huvudsaklig ledning av den normalundervisningsplan,

som kan komma att av Kungl. Maj:t

utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t

annorlunda bestämmer, pågå minst 38 veckor om

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

året, tid för påsk- och pingstferier, tillfälliga lovdagar

samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar

däri inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande

lämpliga undervisningslokaler samt ändamålsenliga

skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

6) Seminariet skall förestås av en för viss tid

utsedd manlig eller kvinnlig rektor. Utom rektor

böra vid seminariet finnas minst två ordinarie lärare,

såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver

undantag.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen

hava blivit förklarad behörig och lämplig

till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta

minst följande avlöningsförmåner:

rektor, manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av

1,000 kronor jämte fri bostad eller motsvarande ersättning,

icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav

2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgörings
penningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav

1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgörings
penningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare

med full tjänstgöring arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare

med full tjänstgöring arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje

veckotimme;

kvinnli» timlärare i läsämne 100 kronor för

Ö

varje veckotimme;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ne Ilo.

17

timlärare i teckning, i musik eller gymnastik

95 kronor för varje veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål

90 kronor för veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri,

likaså undervisningen vid seminariets övningsskola,

såvida icke Kungl. Maj:t i visst fall annorlunda

bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse,

bestående av seminariets rektor och minst fyra

av vederbörande landsting eller stad utsedda medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen

och vara underkastat den kontroll och

de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva;

c) förklara,

att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka torde för sao-da

avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom

de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna

anses erforderliga;

d) bestämma,

att ordinarie lärare vid småskoleseminarium, varom

nu är fråga, skall i pensionshänseende vara likställd

med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium;
e)

medgiva,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättat småskoleseminarium må under

eu övergångstid av högst tre år, ändock att seminariet

i fråga om organisation, undervisning och utrustning

ej uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Kungl.

Maj:ts beprövande i varje särskilt fall kunna erhålla

statsbidrag beräknat i tillämpliga delar efter ovanstående

grunder, dock med det lägre belopp, som Kungl.

Maj:t med hänsyn till de vid seminariet anställda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 52 käft. [Nr 110.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

lärarkrafternas antal samt Övriga omständigheter kan

finna skäligt bestämma;

dels ock att småskoleseininarium, som under år

1919 åtnjuter statsbidrag och jämlikt ovan meddelade

bestämmelser ej kan komma i åtnjutande av där angivna

bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla

statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter;

samt

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat

under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat upptagna

förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier»

å 110,000 kronor samt »Bidrag till

avlönande av vikarie för lärare vid småskoleseminarium»

å 2,000 kronor uppföra i riksstaten för år 1920

under nämnda huvudtitel å ordinarie stat under rubriken:

Småskoleseminarier:

1) till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag

å 381,000 kronor;

2) till stipendier åt elever vid småskoleseminarier

ett reservationsanslag å 90,000 kronor;

g) till understöd under år 1919 åt följande enskilda

småskoleseminarier, nämligen »Nya småskoleseminariet»

(Alma Detthows) i Stockholm, G. ''V. Uléns

seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i

Skara och J. B. Wockats seminarium i Hagaström bevilja

på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 16,000 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande och på de villkor Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva;

h) till understöd under år 1920 åt samma enskilda

småskoleseminarier bevilja på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor, att utgå

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Stockholm den 9 maj 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

19

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. It. Kvarnxelius, C. J. G. Swartx, O. M. Strömberg,

It. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, U. Bergqvist, C. G. Ekman,

H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell och E. A. Hallin samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.

Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund i Brattfors, A. Anderson i Råstock, 0. H:son Waldén,

S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, J. Jönsson i Slätåker,

A. Mossberg och K. A. W. Björck.

Reservation

av herrar 0. H. Waldén och K. A. W. Björck, vilka ansett, att utskottets

yttrande bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning — — —---—

— — — — — i förevarande avseende.

I gällande folkskolestadga — — — — — — -— — — — —

— — — — — å inträdessökande fastställas. Utskottet kan för sin

del ej annat än ansluta sig till den uppfattning, som av departementschefen

i denna fråga gjorts gällande.

Den höjning av — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — som för år 1919.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:8b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepart s. 1 i texten