Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

1919-05-26 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:158, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1

Nr 158.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1919 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen med

förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919 har Kungl. Maj:t under

punkt 75 av åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på

proposition angående krigstidstillägg till lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1919

ett belopp av 9,275,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten, till statsutskottet

hänvisad proposition, nr 372, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda

dag, föreslagit riksdagen att

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 9,250,000

kronor för beredande beträffande statsunderstödda folkhögskolor under

läsåret 1918 —1919 samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter

under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda lärare, att —

vad angår statsunderstödda folkhögskolor, efter Kungl. Majrts beprövande

i varje särskilt fall — utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa

grunder må befinnas erforderliga:

A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid egentlig folkBihang

till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 76 höft. (Nr 158.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

skola, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har

eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars

man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje ordinarie lärare

vid egentlig folkskola, som icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i

punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att

de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom

villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av

sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid egentlig folkskola,

äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola,

lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke

uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den,

vilken vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare

vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som

icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,

under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämjnelser

i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag

äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller

lärare vid småskola, äro uppfyllda.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning

som lönen.

B. Högre folkskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie

lärare vid statsunderstödd högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig

ordning anställd ordinarie lärare vid statsunderstödd högre folkskola, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

3

icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,

dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre folkskola,

under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 24 timmar i veckan och åtnjuter den minimiavlöning,

som är bestämd för utbekommande av statsbidrag till avlönande av

vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund av

sjukdom.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning

som lönen.

C. Kommunala mellanskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie

lärare vid kommunal mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års

ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift

kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig

ordning anställd ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, som icke äger

erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp, dels ock

till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare vid kommunal mellanskola,

under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 24 timmar i veckan.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning

som lönen.

D. Vissa småskoleseminarier,

Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting och av städer,

som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna enligt

samma grunder, som kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt

lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid lärare vid småskoleseminarium,

som äger behörighet till folkskollärarbefattning, skall likställas

med folkskollärare och lärare med behörighet till småskollärarbefattning

skall likställas med lärare vid småskola.

E. Privatläroverk.

1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den, som under år 1919

eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av föreståndare,

ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt

lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda

gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver föreskriven

minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver den

avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913-1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 500 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 500 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 15 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid

bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för

veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 10 kronor för veckotimme.

F. Folkhögskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med högst 700 kronor för vinterkurs och högst 300 kronor för

sommarkurs till varje ordinarie lärare;

b) med högst 450 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för

sommarkurs till varje icke ordinarie, manlig och kvinnlig, ämneslärare,

som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan;

c) med högst 350 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för

sommarkurs till varje annan manlig och kvinnlig lärare, som har en

tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan och vilken icke

äger erhålla dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna

grunder.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

5

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en av herr 0. H. Wctldén in. fl. inom andra kammaren väckt

motion (nr 421), däri hemställts,

att riksdagen måtte på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av 31,545,000 kronor för beredande under år 1919 av dyrtidstillägg

och dyrtidshjälp åt lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor

och småskolor samt vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor

ävensom vid vissa småskoleseminarier att utgå enligt följande grunder,

med rått för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för

tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

A. Lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1. Dyrtidstillägg utgår å den del av ifrågavarande lärares avlöning,

som motsvarar det till denna avlöning utgående statsbidraget, och efter de

beräkningsgrunder som angivas i § 3 av det till propositionen nr 225 till

innevarande års riksdag fogade förslaget till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt befattningshavare i statens

tjänst, dock att grundtalet i förevarande fall skall utgöra två tredjedelar

av det grundtal, som enligt § 2 i nämnda förslag till kungörelse skall av

Kungl. Maj:t fastställas.

2. Dyrtidshjälp utgår med belopp, som motsvara två tredjedelar av

de för dyrtidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst i § 9 av sagda

förslag till kungörelse angivna beloppen och under de förutsättningar, som

i samma paragraf angivas, varvid det grundtal, som skall vara bestämmande

för dyrtidshjälpens belopp, skall vara samma grundtal, som i detta avseende

gäller för befattningshavare i statens tjänst.

3. För övrigt skall i fråga om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp i tilllämpliga

delar gälla, vad som i detta hänseende kan varda stadgat för befattningshavare

i statens tjänst.

B. Lärare vid högre folkskolor och kommunala méllanskolor.

1. Dyrtidstillägg utgår dels å ett belopp, motsvarande den för läraren

författningsenligt bestämda begynnelseavlöningen, minskad med en tiondel

av stadgad begynnelseavlöning för kvinnlig innehavare av den befattning,

varom i varje fall är fråga, dels ock å ett belopp, motsvarande till lärarens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Utskottets

yttrande.

avlöning direkt utgående statsbidrag, samt efter de grunder i övrigt, som

kunna varda fastställda rörande dyrtidstillägg åt folkskollärare.

2. Dyrtidshjälp utgår enligt de grunder, som kunna varda fastställda

beträffande dyrtidshjälp åt folkskollärare. *

C. Vissa småskoleseminarier.

Dyrtidstillägg och dyrtidshjälp utgå åt lärare vid de av landsting och

av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna

enligt samma grunder, som kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstilllägg

och dyrtidshjälp åt lärare vid egentliga folkskolor och småskolor,

därvid lärare vid småskoleseminarium, som äger behörighet till folkskollärarbefattning,

skall likställas med folkskollärare och lärare med behörighet

till sinåskollärarbefattning skall likställas med lärare vid småskola,

dels en av herr E. Möberger inom andra kammaren väckt motion

(Nr 400), däri hemställts, att riksdagen, med ändring av vad Kungl. Maj:t

i proposition nr 372 i den delen föreslagit, måtte besluta, att extra ordinarie

eller vikarierande lärare vid högre folkskola och kommunal mellanskola,

vilken har full tjänstgöring och fyller av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna

villkor, må erhålla dyrtidstillägg för år 1919 med ett belopp av

400 kronor,

dels ock två lika lydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Alexanderson (Nr 190) och den andra inom andra

kammaren av herrar A. Bökelund och J. Pettersson i Södertälje (Nr 405),

däri hemställts, att riksdagen måtte ifråga om den under »E. privatläroverk»

i förevarande proposition upptagna lärarpersonal höja de under 2 a)

och b) angivna belopp från 500 till 750 kronor, det under c) angivna

belopp från 15 till 30 kronor samt de under d)—-f) angivna belopp från

10 till 25 kronor, ävensom i följd härav höja det av Kungl. Maj:t äskade

förslagsanslaget med 343,750 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för de i ovanberörda motioner

gjorda yrkandena tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag genomfördes en definitiv lönereglering

för lärarpersonalerna vid folk- och småskolor, högre folkskolor och

kommunala mellanskolor. Under de närmaste åren dessförinnan hade dessa

personalgrupper varit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring liksom även

för innevarande år sådan förmån tillkommer lärarna vid privatläroverken

och folkhögskolorna.

Då under senare delen av år 1918 de brydsamma förhållandena gjorde

dyrtidens tryck synnerligen kännbart för alla löntagare och i anledning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

företrädesvis härav 1918 års urtima riksdag sammankallades, uppkom fråga

om tillgodoseende i ekonomiskt avseende av samtliga ovanberörda lärarkårer

vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna. I särskilda till

sistnämnda års urtima riksdag avlåtna propositioner framlade Kungl. Makt

förslag om extra krigstidstillägg för senare halvåret 1918 åt de lärare, om

vilka nu är tal. Departementschefen har framhållit, hurusom dessa

framställningar rönte en välvillig behandling från riksdagens sida, och att

de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen blevo i samtliga fall ökade. Riksdagen

_ visade ^ sig sålunda behjärta de svåra ekonomiska villkor, under

vilka ifrågavarande lärare bedriva sitt arbete, och enligt riksdagens

beslut utgick sålunda visserligen ej efter samma grunder som

för statens befattningshavare — extra krigstidstillägg till kommunalt anställda

lärare ävensom till lärare vid vissa privata läroanstalter under senare

delen av år 1918.

Departementschefen har vidare erinrat, hurusom de svåra förhållanden,

varmed under kristiden löntagare av alla slag haft att kämpa, vore

ännu långt ifrån till ända. Efter erinran om den till riksdagen avlåtna

propositionen om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till statens befattningshavare,

framhåller departementschefen, att billigheten syntes kräva, att

staten även beträffande de kommunala och andra tjänstinnehavare, varom

nu vore fråga, fortsatte på den väg, som en gång beträtts, och genom

dyrtidstillägg för innevarande år sökte biträda dem i den verkligen bekymmersamma

ställning, vari de på grund av dyrtiden befunne sig.

Vid bedömande av frågan, på vad sätt och i vilken utsträckning detta

dyrtidstillägg borde utgå, har departementschefen ansett det från början

kunna fastslås, att de allmänna grundsatser, som varit gällande och eventuellt

komrae att bestämmas för utgående av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,

icke i förevarande fall kunde tillämpas. En sådan tillämpning

skulle nämligen enligt departementschefens mening medföra konsekvenser,

vilka såväl i ekonomiska som andra hänseenden icke läte sig för

närvarande överskåda. Vid övervägande av spörsmålet rörande de ltmpligaste

formerna för det dyrtidstillägg han ämnade föreslå, ävensom i vilken

utsträckning detsamma skäligen kunde anses böra utgå, hade departementschefen

stannat för att tillstyrka i stort sett enahanda grunder, som

de, enligt vilka 1918, respektive 1919 års tillfälliga löneförbättring utgått

och utgår till de olika lärarkårerna.

Den väg, som departementschefen anvisat för ett tillgodoseende av

ifrågavarande lärarkårer, synes utskottet vara den under förhandenvarande

förhållanden mest framkomliga. Det av herr Waldén m. fl. i ovanberörda

motion nr 421 framställda yrkandet om tillämpning på de i motionen om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

förmälda lärarkårerna av de grunder i fråga om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp,

som föreslagits beträffande statstjänare i allmänhet, finner utskottet

visserligen i och för sig beaktansvärt, men i betraktande av förslagets

ekonomiska konsekvenser och det nuvarande statsfinansiella läget som

ock med hänsyn till förevarande tjänstemannagruppers förhållande till vederbörande

kommuner icke tillrådligt. Härmed vill dock utskottet icke

hava sagt, att Kungl. Maj:ts förslag enligt utskottets förmenande är ägnat

att giva en tillfredsställande lösning av frågan. Fastmera anser utskottet

fullgiltiga skäl tala för en höjning av de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen.

Då utskottet för statens samtliga befattningshavare tillstyrkt dyrtidstillägg

för innevarande år, ägnade att enligt utskottets mening på ett

tillfredsställande sätt tillgodose dessa, synes utskottet billigt, att jämväl

de lärarkårer, varom i förevarande proposition är tal, i något rikligare

mått än vad Kungl. Maj:ts förslag innebär, av staten erhålla dyrtidstilllägg

såsom bidrag till lindrande av kristidens svårigheter. Vad särskilt

angår lärarna vid folk- och småskolorna, finner utskottet en höjning av

de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen så mycket mer motiverad, som

dessa lärare i mycket ringa utsträckning av vederbörande kommuner tillerkänts

dyrtidstillägg utöver sin kontanta avlöning och i de fall, där så

skett, i regel med allt för knappt tillmätta belopp.

Vid övervägande av storleken av den höjning utöver Kungl. Maj:ts

förslag, som lämpligen bör förordas, har utskottet ansett, att man med

hänsyn till de statsfinansiella förhållandena ej kan sträcka sig längre än

att vidtaga en ökning av de utav Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ifrågasatta

beloppen med 50 procent.

Härmed har utskottet ävenledes i viss utsträckning tillmötesgått de

krav, som motionsvis framställts beträffande privatläroverkens lärarpersonal.

Att för de vid dessa skolor anställda timlärare och övningslärare förorda

en sådan förhöjning, som i ovanberörda motioner ifrågasatts, har utskottet

med hänsyn till konsekvensenra och till undvikande av föregripande

av en definitiv lönereglering icke ansett sig kunna gorå.

Utskottet har vidare väl uppmärksammat, hurusom ett bifall till utskottets

förslag innebär beträffande lärarpersonalerna vid folk- och småskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor ett bibehållande av

principen om högre tillägg åt sådana befattningshavare, vilka äro att i

viss mån betrakta som familjeförsörjare, än åt andra. Om utskottet också

i frågan om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till befattningshavare i statens

tjänst ansett denna princip böra uppgivas, innebär dess bibehållande i

förevarande fall enligt utskottets mening icke någon motsättning mot vad

utskottet beträffande statens tjänsteinnehavare förordat, enär de grunder

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

9

på vilka det föreliggande förslaget vilar, äro helt andra än de, som skulle

gälla statstjänstemannen.

Vad angår det i herr Mobergers ovanberörda motion framställda yrkandet,

finner utskottet sådana skäl vara för detsamma förebragta, att utskottet

ansett sig böra i Kungl. Maj:ts förslag vidtaga ändring på sätt i

motionen hemställts.

I fråga om den tillfälliga löneförbättring för år 1920, som utskottet

i sitt utlåtande nr 14G förordat för privatläroverkens lärarpersonal, har utskottet

uttalat sig för att denna löneförbättring bör jämväl under sjukdom

utgå till övningslärare med tjänstgöring av den art och omfattning, att

den berättigar till tjänstårsberäkning för erhållande av ålderstillägg. Under

hänvisning till vad utskottet härutinnan anfört, vill utskottet allenast framhålla,

att enahanda bör gälla i fråga om nu förevarande dyrtidsunderstöd.

Kungl Maj:t har för ifrågavarande ändamål äskat ett förslagsanslag

av 9,250,000 kronor. Ett bifall till utskottets förslag om höjning av de

utav Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ifrågasatta beloppen med 50 procent

medför alltså en ökning av anslagssumman med 4,625,000 kronor till

13,875,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke funnits anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning samt herr Waldéns m. fl. ävensom

herrar Alexandersons och Bökelunds ovanberörda

motioner samt med bifall till herr Mobergers i ämnet

väckta motion, må

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag

av 13,875,000 kronor för beredande beträffande

statsunderstödda folkhögskolor under läsåret 1918—1919

samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter

under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda

lärare, att — vad angår statsunderstödda folkhögskolor,

efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall —

utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning

av dessa grunder må befinnas erforderliga:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 76 höft. (Nr 158.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 900 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap av

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget

äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att

dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift

kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 600 kronor dels till

varje ordinarie lärare vid egentlig folkskola, som icke

äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda

belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande

lärare beträffar, att de bestämmelser i fråga om

behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för

statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund

av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie

lärare vid egentlig folkskola, äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap

av biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre

folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta

barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att. dyrtidstillägg

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig

befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken

vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 375 kronor till varje

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola

och lärare vid småskola, som icke äger erhålla

dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,

under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,

att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning,

vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade

beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig

biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola

eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

It

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

B. Högre folkskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 900 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är i vederbörlig ordning

anställd i egenskap av ordinarie lärare vid statsunderstödd

högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn,

som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg

med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,

vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 600 kronor dels till

varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare vid

statsunderstödd högre folkskola, som icke äger erhålla

dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,

dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid

högre folkskola, under förutsättning att sådan befattningshavare

har full tjänstgöring och åtnjuter den minimiavlöning,

som är bestämd för utbekommande av

statsbidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola under tjänstledighet på grund av sjukdom.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

C. Kommunala mellanskof.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 900 kronor till den,

som vid ingången av år 1919 är i vederbörlig ordning

anställd i egenskap av ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta

belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,

vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 600 kronor dels till

varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

vid kommunal mellanskola, som icke äger erhålla dyrtidstillågg

med det i punkt a) omförmälda belopp, dels

ock till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

vid kommunal mellanskola, under förutsättning att sådan

befattningshavare har full tjänstgöring.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

D. Vissa småskoleseminarier.

Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting

och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna

småskoleseminarierna enligt samma grunder, som

kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt

lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid

lärare vid småskoleseminarium, som äger behörighet till

folkskollärarbefattning, skall likställas med folkskollärare

och lärare med behörighet till småskollärarbefattning

skall likställas med lärare vid småskola.

E. Privatläroverk.

1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den,

som under år 1919 eller någon del av nämnda år är

anställd i egenskap av föreståndare, ämneslärare med

full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter

understöd frän det i riksstaten uppförda gemensamma

reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om

minimiavlöning saknas, utöver den avlöning, som för

motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 750

kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig

eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola,.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

13

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 750 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 22 kronor 50 för veckotimme, dock beträffande

lärare vid högre goss- eller samskola endast för

det antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt

tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda

understödet för anlitande i större omfattning av manliga

lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med

15 kronor för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 15 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 15 kronor

för veckotimme.

F. Folkhögskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med högst 1,050 kronor för vinterkurs och högst

450 kronor för sommarkurs till varje ordinarie lärare;

b) med högst 675 kronor för vinterkurs och högst

375 kronor för sommarkurs till varje icke ordinarie,

manlig och kvinnlig, ämneslärare, som har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 15 timmar i veckan;

c) med högst 525 kronor för vinterkurs och högst

375 kronor för sommarkurs till varje annan manlig och

kvinnlig lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet av

minst 15 timmar i veckan och vilken icke äger erhålla

dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna

grunder.

Stockholm den 26 maj 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swarte, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, G. M. II. Ekelund, A. C. Lindblad, O. Bergqvist, G. G. Ekman,

H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, C. A. Stålberg och É. G. H. von Kock samt

från andra kammaren: herrar J. E. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.

Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock. J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i

Norup, P. A. Hansson i Stockholm, J. Erlansson, K. E. W. Söderhielm och J.

Nilsson i Malmö.

Stockholm 1919, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

191573

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:8b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepart s. 1 i texten