Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående avsättning för år 1920 till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

1919-06-10 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:212, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående avsättning för år 1920 till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

0

Nr 212.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1919 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående avsättning för år 1920

till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under år 1920 har Kungl. Maj:t,

under titel »utgifter för kapitalökning» föreslagit riksdagen

dels att, under förutsättning att inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt,

brännvinsförsäljningsmedel, maltskatt och punschskatt för

åren 1918 och 1919 understiga 41,900,000 kronor, för avsättning till

statsverkets fond av rusdrycksmedel av det belopp, varmed samma inkomster

för år 1920 må komma att överstiga medeltalet av motsvarande

inkomster under närmast föregående tre år, anvisa ett förslagsanslag å

§,800,000 kronor,

dels ock att till statsverkets fond av rusdrycksmedel såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av 360,000 kronor.

Vad angår förstnämnda anslag å 5,800,000 kronor har departementschefen

till statsrådsprotokollet rörande inkomstberäkningen anfört följande:

»I förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

stadgas i förordningens 1 §, sådan den lyder efter ändring den 10 november

1916, följande:

''Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution

för denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 98 höft. (Nr 209—213.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

omedelbart använts för tillverkning av svagdricka, till en särskild fond

avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000

kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter

detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år

ytterligare nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spirituosa
accis.

’

Det i förordningen förutsatta fallet, att den hittills gällande maximisilfran

41,900,000 kronor för det belopp av rusdrycksmedel, som må för

statsregleringsändamål tagas i anspråk, skall ersättas av en ny sådan

maximisiffra, synes komma att inträffa, då 1919 års riksbokslut föreligger,

alltså under det statsregleringsår, om vilket nu är fråga.

Medan under år 1916 inkomsten av de fyra först i fondförordningen

nämnda rusdrycksmedlen uppgått till ungefär 43.2 miljoner,

har den för år 1917 enligt riksbokslutet utgjort 21.2 miljoner kronor.

För åren 1918 och 1919 torde motsvarande belopp komma att uppgå

i runda tal till: för år 1918 14.9 miljoner och för år 1919 14.8

miljoner. Sedan alltså för vart och ett av dessa tre år 1917, 1918 och

1919 inkomsten understigit beloppet 41.9 miljoner, har man att, beträffande

år 1920, lägga till grund ett nytt maximibelopp, utgörande

medeltalet för de tre närmast föregående åren. Det exakta bestämmandet

av detta medeltal kan givetvis ej ske, förrän riksbokslutet är känt för

år 1919, således ett gott stycke in på år 1920. Att till dess undanskjuta

varje hänsynstagande till nu påpekade omständighet skulle uppenbarligen

innebära, att man för år 1920 och sannolikt även för år 1921

kom me att räkna vid statsregleringen med en tillgång, som icke får

för ändamålet disponeras. Ty av det beräknade beloppet 22.8 miljoner

för rusdrycksmedlen år 1920 lärer — såvitt nu kan bedömas — icke mer

än ungefär 17 miljoner, vilket är medeltalet för åren 1917—1919, kunna

få tagas i bruk, medan överskottet, eller 5.8 miljoner, bör vid 1920

års bokslut tillföras rusdrycksmedelsfonden.

Under sådana omständigheter synes det vara lämpligast, att man

icke nu för ordinära statsutgifter disponerar mer av 1920 års rusdrycksmedel

än förutnämnda medeltalsbeloppet 17 miljoner. Budgetmässigt

synes detta böra utföras så, att å inkomstsidan visserligen uppföras de

av statskontoret beräknade beloppen, tillhopa 22.8 miljoner, men att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

Il

samtidigt under utgifter för kapitalökning uppföres som förslagsanslag

en avsättning till statsverkets fond av rnsdrycksmedel å 5.8 miljoner

kronor vid sidan av den regelbundet återkommande avsättningen av

fondens räntemedel. Skulle det exakta medeltalsbeloppet komma att

avvika från det härförut antagna, skulle därav, liksom därest de faktiska

inkomsterna komma att avvika från de i riksstaten upptagna summorna,

intet annat föranledas än att, då anslaget erhåller förslagsanslags karaktär,

det verkliga överskottet över det rätta medeltalet skulle i överensstämmelse

med förordningen tillföras fonden. Eventuellt kunde en del av

anslaget komma att gå till kassafonden.»

Vidkommande det senare av Kungl. Maj :t äskade anslaget å 360,000

kronor avser detta ränteavkastningen av fonden, vilken enligt gällande

bestämmelser skall läggas till kapitalet.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) under förutsättning dels att inkomsttitlarna

brännvinstillverkningsskatt, brännvinsförsäljningsmedel,

maltskatt och punschskatt i riksstaten för år 1920 upptagas

med ett sammanlagt belopp av 22,800,000 kronor,

dels ock att inkomsterna av förenämnda inkomsttitlar

för åren 1918 och 1919 understiga 41,900,000 kronor,

för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel

av det belopp, varmed samma inkomster för år 1920

må komma att överstiga medeltalet av motsvarande

inkomster under närmast föregående tre år, anvisa ett

förslagsanslag å 5,800,000 kronor,

b) för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel,

att av fondens avkastning direkt utgå,

anvisa ett förslagsanslag å 360,000 kronor.

Stockholm den 10 juni 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 209.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående avsättning för år 1920 till statsverkets fond av ru s. 8 i texten