Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder jämte en i ämnet väckt motion.
1919-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr ä!).
i
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1919 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning
å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder
jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
Allmänna järnvägslånefonden.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
om statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel »utgifter
för kapitalökning, statens utlåningsfonder» föreslagit riksdagen besluta, att
de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden, som enligt riksdagens
beslut skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum
under åren 1921 och 1922.
Under hänvisning till vad det vid statsverkspropositionen under rubrik
»utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden
den 9 januaii 1919 sid. 263 (punkt 64) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta, att de avsättningar till
allmänna järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut
skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället
skola äga rum under åren 1921 och 1922.
Fonden för bibanor i vissa delar av riket.
2:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 65) och under hänvisning till ovanberörda statsrådsprotokoll
sid. 264 och 265 hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 25 käft. (Nr 39—41.)
Allmänna
järnvägs
lånefonden.
Fonden
för bibanor
i visso delar
av riket.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
Vatten
kraftslåne
fond.
att riksdagen må besluta, att den avsättning till
fonden för att underlätta åstadkommande av bibanor i
vissa delar av riket, som enligt riksdagens beslut
skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under
år 1921.
Vattenkraftslånefond.
3 ro) Kungl. Maj:t bar (punkt 66) föreslagit riksdagen
dels besluta, att en särskild fond, benämnd vattenkraftslånefonden,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån
må av Kungl. Maj:t beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda,
dels till företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande
av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera
allmänt intresse, dels till vissa mindre lokala vattenkraftsanläggningar för
distribution inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,
då dessa äro av allmännare betydelse;
dels besluta, att för denna lånerörelse skola gälla följande huvudgrunder
:
att lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar av den beräknade
anläggningskostnaden;
att lån skall löpa med fem procent ränta samt, sedan lånet innehafts
under tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett av
därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp om året;
att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från första lyftningsdagen, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i
stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
att
lån ej må beviljas annat företag än som befinnes i ekonomiskt
och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar;
att för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som statskontoret godkänner;
samt
att Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna
erfordras för vinnande av de med ifrågavarande lån avsedda ändamål;
dels ock såsom kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
3
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 265—293.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr I. Venners/röm
m. fl. väckt motion, nr 109, vari, bland annat varom nu ej är fråga,
hemställts, att riksdagen måtte såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
1918 års lagtima riksdag beslöt, i huvudsaklig överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t i ämnet framlagt förslag, inrättandet av en s. k.
kraftledningslånefond avsedd för utlämning av låneunderstöd till ekonomiska
föreningar för anläggande på landsbygden av distributionsnät för
elektrisk energi ävensom tillsvidare, intill dess en statslånefond för vattenkraftanläggningar
kunde varda inrättad, till vissa mindre lokala sådana
anläggningar för distribution inom orten av elektrisk energi. Vid upprättandet
av nämnda fond förutsattes alltså, att en fond för understöd åt
företag för utbyggande av landets vattenkraft framdeles skulle komma till
stånd. Behovet av en sådan fond har ock allmänt vitsordats, vadan utskottet
får tillstyrka, att beslut om uppläggande av en vattenkraftslånefond
nu fattas.
Vad angår lånevillkoren, har utskottet endast beträffande räntefoten
å lånen funnit skäl till avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag föreligga.
I detta hänseende hava de sakkunnige, vilka förberett förslaget om
vattenkraftslånefondens inrättande, framhållit, att man kunde se frågan
härom ur två olika synpunkter, nämligen antingen så, att staten borde hava
sina självkostnader för penningarnas anskaffande fullt betäckta eller att
med hänsyn till angelägenheten att befordra vattenfallsbyggandet staten
betingade sig en ränta, i någon mån understigande självkostnaderna. De
sakkunnige hava stannat vid att såsom en medelväg förorda en räntefot
av 5 % för den närmaste framtiden. Fullmäktige i riksgäldskontoret hava
anslutit sig till den förstnämnda ståndpunkten och med hänsyn härtill
förordat räntefotens bestämmande till 5 V2 %.
Då de rådande försämrade förhållandena å penningemarknaden måhända
vore av mera övergående art samt med hänsyn särskilt därtill, att
räntan för lån ur kraftledningslånefonden av nästlidet års riksdag bestämts
till 5 %, har departementschefen, ehuru med tvekan, ansett sig
böra i denna del ansluta sig till de sakkunniges förslag.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
Enligt utskottets uppfattning måste redan en räntefot för ifrågavarande
lån av 5 i/% % anses innebära en avsevärd fördel för låntagarna,
då enskilda långivare torde betinga sig en betydligt högre ränta. Beaktas
bör även, att enligt de föreslagna villkoren för understöd från fonden
låntagarna skulle erhålla förmånen av viss tids anstånd med räntebetalningen.
Att räntefoten beträffande vattenkraftslånefonden bestämmes
till något högre belopp än den för kraftledningslånefonden gällande synes
utskottet vara motiverat icke blott av den stegring i den effektiva räntan
å statslånen, som ägt rum sedan kraftledningslånefonden upprättades, utan
även av den olika naturen av de företag, som de båda fonderna äro avsedda
att understödja. Utskottet får fördenskull, i enlighet med riksgäldsfullmäktiges
förslag, tillstyrka, att räntefoten bestämmes till 5 /2 %.
Vad angår den nya lånefondens storlek, hava vattenfallssakkunnige
föreslagit, att den årliga avsättningen måtte bestämmas till 2,000,000
kronor. Såsom i den av herr Vennerström väckta motionen framhållits,
har emellertid från åtskilliga håll påyrkats en större avsättning. Detta
önskemål har departementschefen visserligen delat, men har på grund av
den lådande ekonomiska situationen och med hänsyn jämväl till angelägenheten,
att någon tids erfarenhet vinnes beträffande den nya vattenlagens
verkningar samt rörande de anspråk på bidrag, som komma att ställas
på fonden i fråga, likväl ansett, att man för närvarande borde stanna vid
det av de sakkunnige föreslagna beloppet. Då utskottet ansluter sig till
den av departementschefen uttalade uppfattningen och med hänsyn tagen
jämväl därtill, att det statsfinansiella läget tvingat till betydliga inskränkningar
i statens egna anläggningar för produktiva ändamål, har utskottet
icke kunnat tillstyrka bifall till den ovanberörda motionen.
I enlighet med vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt med avslag av herr Vennerströms
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må
a) besluta, att en särskild fond, benämnd vattenkraftslånefonden,
skall inrättas, från vilken fond, som
skall förvaltas av statskontoret, lån må av Kungl.
Maj:t beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda,
dels till företag, vilka avse utbyggande av
statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga
vattenfall, då tillgodogörandet är av mera all
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3!>.
6
mänt intresse, dels till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar
för distribution inom orten av elektrisk
energi, dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa
äro av allmännare betydelse;
b) besluta, att för denna lånerörelse skola gälla
följande huvudgrunder:
att lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar
av den beräknade anläggningskostnaden;
att lån skall löpa med fem och en halv procent
ränta samt, sedan lånet innehafts under tre år från
första lyftuingsdagen, återbetalas under vart och ett av
därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp
om året;
att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp
upplöper under en tid, omfattande högst tre år
från första lyftningsdagen, må medgivas anstånd med
betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till
staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan
ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
att lån ej må beviljas annat företag än som be
finnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat
på rationella förutsättningar;
att för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som
statskontoret godkänner; samt
att Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser,
som kunna erfordras för vinnande av de
med ifrågavarande lån avsedda ändamål;
c) såsom kapitalökning för denna fond för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
I fråga om sättet för täckande av sistnämnda anslag, vilket av Kungl.
Maj:t föreslagits skola utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva yttrande.
Stockholm den 20 mars 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELOTS.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, H. F. Lamm, A. C.
Lindblad, J. Nilsson, O. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell,
A. R. Rooth och C. A. Stdlberg samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, 4. Anderson i
Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H.son Waldén, P. A. Hansson i Stockholm, G”. R. Jansson i
Falun, J. Jönsson i Slätåker, S. E. J. Liibeck och K. E. W. Söderhielm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:95 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartemen s. 1 i texten