Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder jämte en i ämnet väckt motion.

1919-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ä!).

i

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1919 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning

å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder

jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

Allmänna järnvägslånefonden.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

om statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel »utgifter

för kapitalökning, statens utlåningsfonder» föreslagit riksdagen besluta, att

de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden, som enligt riksdagens

beslut skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum

under åren 1921 och 1922.

Under hänvisning till vad det vid statsverkspropositionen under rubrik

»utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden

den 9 januaii 1919 sid. 263 (punkt 64) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, att de avsättningar till

allmänna järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut

skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället

skola äga rum under åren 1921 och 1922.

Fonden för bibanor i vissa delar av riket.

2:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 65) och under hänvisning till ovanberörda statsrådsprotokoll

sid. 264 och 265 hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 25 käft. (Nr 39—41.)

Allmänna

järnvägs
lånefonden.

Fonden

för bibanor

i visso delar

av riket.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Vatten
kraftslåne
fond.

att riksdagen må besluta, att den avsättning till

fonden för att underlätta åstadkommande av bibanor i

vissa delar av riket, som enligt riksdagens beslut

skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under

år 1921.

Vattenkraftslånefond.

3 ro) Kungl. Maj:t bar (punkt 66) föreslagit riksdagen

dels besluta, att en särskild fond, benämnd vattenkraftslånefonden,

skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån

må av Kungl. Maj:t beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda,

dels till företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande

av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera

allmänt intresse, dels till vissa mindre lokala vattenkraftsanläggningar för

distribution inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,

då dessa äro av allmännare betydelse;

dels besluta, att för denna lånerörelse skola gälla följande huvudgrunder

:

att lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar av den beräknade

anläggningskostnaden;

att lån skall löpa med fem procent ränta samt, sedan lånet innehafts

under tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett av

därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp om året;

att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från första lyftningsdagen, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i

stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
att

lån ej må beviljas annat företag än som befinnes i ekonomiskt

och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar;

att för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som statskontoret godkänner;

samt

att Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna

erfordras för vinnande av de med ifrågavarande lån avsedda ändamål;

dels ock såsom kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

3

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 265—293.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr I. Venners/röm

m. fl. väckt motion, nr 109, vari, bland annat varom nu ej är fråga,

hemställts, att riksdagen måtte såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

1918 års lagtima riksdag beslöt, i huvudsaklig överensstämmelse

med av Kungl. Maj:t i ämnet framlagt förslag, inrättandet av en s. k.

kraftledningslånefond avsedd för utlämning av låneunderstöd till ekonomiska

föreningar för anläggande på landsbygden av distributionsnät för

elektrisk energi ävensom tillsvidare, intill dess en statslånefond för vattenkraftanläggningar

kunde varda inrättad, till vissa mindre lokala sådana

anläggningar för distribution inom orten av elektrisk energi. Vid upprättandet

av nämnda fond förutsattes alltså, att en fond för understöd åt

företag för utbyggande av landets vattenkraft framdeles skulle komma till

stånd. Behovet av en sådan fond har ock allmänt vitsordats, vadan utskottet

får tillstyrka, att beslut om uppläggande av en vattenkraftslånefond

nu fattas.

Vad angår lånevillkoren, har utskottet endast beträffande räntefoten

å lånen funnit skäl till avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag föreligga.

I detta hänseende hava de sakkunnige, vilka förberett förslaget om

vattenkraftslånefondens inrättande, framhållit, att man kunde se frågan

härom ur två olika synpunkter, nämligen antingen så, att staten borde hava

sina självkostnader för penningarnas anskaffande fullt betäckta eller att

med hänsyn till angelägenheten att befordra vattenfallsbyggandet staten

betingade sig en ränta, i någon mån understigande självkostnaderna. De

sakkunnige hava stannat vid att såsom en medelväg förorda en räntefot

av 5 % för den närmaste framtiden. Fullmäktige i riksgäldskontoret hava

anslutit sig till den förstnämnda ståndpunkten och med hänsyn härtill

förordat räntefotens bestämmande till 5 V2 %.

Då de rådande försämrade förhållandena å penningemarknaden måhända

vore av mera övergående art samt med hänsyn särskilt därtill, att

räntan för lån ur kraftledningslånefonden av nästlidet års riksdag bestämts

till 5 %, har departementschefen, ehuru med tvekan, ansett sig

böra i denna del ansluta sig till de sakkunniges förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Enligt utskottets uppfattning måste redan en räntefot för ifrågavarande

lån av 5 i/% % anses innebära en avsevärd fördel för låntagarna,

då enskilda långivare torde betinga sig en betydligt högre ränta. Beaktas

bör även, att enligt de föreslagna villkoren för understöd från fonden

låntagarna skulle erhålla förmånen av viss tids anstånd med räntebetalningen.

Att räntefoten beträffande vattenkraftslånefonden bestämmes

till något högre belopp än den för kraftledningslånefonden gällande synes

utskottet vara motiverat icke blott av den stegring i den effektiva räntan

å statslånen, som ägt rum sedan kraftledningslånefonden upprättades, utan

även av den olika naturen av de företag, som de båda fonderna äro avsedda

att understödja. Utskottet får fördenskull, i enlighet med riksgäldsfullmäktiges

förslag, tillstyrka, att räntefoten bestämmes till 5 /2 %.

Vad angår den nya lånefondens storlek, hava vattenfallssakkunnige

föreslagit, att den årliga avsättningen måtte bestämmas till 2,000,000

kronor. Såsom i den av herr Vennerström väckta motionen framhållits,

har emellertid från åtskilliga håll påyrkats en större avsättning. Detta

önskemål har departementschefen visserligen delat, men har på grund av

den lådande ekonomiska situationen och med hänsyn jämväl till angelägenheten,

att någon tids erfarenhet vinnes beträffande den nya vattenlagens

verkningar samt rörande de anspråk på bidrag, som komma att ställas

på fonden i fråga, likväl ansett, att man för närvarande borde stanna vid

det av de sakkunnige föreslagna beloppet. Då utskottet ansluter sig till

den av departementschefen uttalade uppfattningen och med hänsyn tagen

jämväl därtill, att det statsfinansiella läget tvingat till betydliga inskränkningar

i statens egna anläggningar för produktiva ändamål, har utskottet

icke kunnat tillstyrka bifall till den ovanberörda motionen.

I enlighet med vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt med avslag av herr Vennerströms

ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må

a) besluta, att en särskild fond, benämnd vattenkraftslånefonden,

skall inrättas, från vilken fond, som

skall förvaltas av statskontoret, lån må av Kungl.

Maj:t beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda,

dels till företag, vilka avse utbyggande av

statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga

vattenfall, då tillgodogörandet är av mera all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3!>.

6

mänt intresse, dels till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar

för distribution inom orten av elektrisk

energi, dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa

äro av allmännare betydelse;

b) besluta, att för denna lånerörelse skola gälla

följande huvudgrunder:

att lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar

av den beräknade anläggningskostnaden;

att lån skall löpa med fem och en halv procent

ränta samt, sedan lånet innehafts under tre år från

första lyftuingsdagen, återbetalas under vart och ett av

därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp

om året;

att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp

upplöper under en tid, omfattande högst tre år

från första lyftningsdagen, må medgivas anstånd med

betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till

staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan

ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

att lån ej må beviljas annat företag än som be

finnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat

på rationella förutsättningar;

att för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som

statskontoret godkänner; samt

att Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser,

som kunna erfordras för vinnande av de

med ifrågavarande lån avsedda ändamål;

c) såsom kapitalökning för denna fond för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

I fråga om sättet för täckande av sistnämnda anslag, vilket av Kungl.

Maj:t föreslagits skola utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 20 mars 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELOTS.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, H. F. Lamm, A. C.

Lindblad, J. Nilsson, O. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell,

A. R. Rooth och C. A. Stdlberg samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, 4. Anderson i

Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H.son Waldén, P. A. Hansson i Stockholm, G”. R. Jansson i

Falun, J. Jönsson i Slätåker, S. E. J. Liibeck och K. E. W. Söderhielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:95 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartemen s. 1 i texten