Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och propositionen om tillägg sstat för år 1919 under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1919-04-01 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:42, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och propositionen om tillägg sstat för år 1919 under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 1 ((april 1919 kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

och propositionen om tillägg sstat för år 1919 under

åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående tekniska

elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro

jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(2:a avel.)

Uti den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åberopande

av punkt 247 av det vid åttonde huvudtiteln fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastika ärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro godkänna

följande ordinarie stat för år 1920:

Lön

Tjänstgö- ringspen- ningar.

Summa

Kronor

Kronor.

Kronor

1 rektor (förutom av kommunen bekos- tad fri bostad eller ersättning härför)

5,000

2,500

7,500

1 lektor (förutom ålderstillägg)........

3,900

-

1,900

—

''5,800

—

9 lektorer (förutom ålderstillägg)......

35,100

—

17,100

—

l52,200

—

1 lektor (från och med den 1 juli 1920)

1,950

—

950

—

2,900

—

1 lektor (från och med den 1 juli 1920

1,950

—

950

—|

2,900

—

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 26 käft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Lön

Kronor

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Kronor

Summa

Kronor

1 vaktmästare..............

900

550

_

2 1,450

1 maskinisfoch eldare ............

1,100

—

650

—

31,750

1 laboratoriervaktmästare från och med

den 1 juli 1920)...........................

550

_

325

_

875

_!

Till arvoden åt extra lärare vårtermi- nen 1920 för 160 veckotimmar

_

_

_

15,000

_i

t arvoden åt extra lärare hösttermi- nen 1920 för 99 veckotimmar......

_

_

_

__

7,800

> bokförings- och skrivbiträde åt rek- tor..........................................

__

_

_

900

_

» övningar i lantmäteri ...............

—

—

—

—

600

—

» föredrag om arbetarskydd och hy- gien ......................................

—

—

—

—

400

_

» skolläkare ..............................

—

—

—

700

—

» bibliotek ................................

—

-

—

—

1,500

—

» samlingar och undervisningsmate- riell

_

_

_

2,500

J

» verkstaden för materialier och di- verse.......................................

_

_

_

1,000

J

» laborationer .........................

—

—

—

—

4,000

—i

» tryckningskostnader, annonser,

skrivmacerialier m. m.

_

_

_

2,000

» lyshållning, uppvärmning m. m-

—

—

—

17.550

—

Summa kronor

—

—|

—

—!

129,325

—i

1 Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

2 Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 och efter

9 år med än ytterligare 100 kronor. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och

elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen

avstås för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest befattningshavare

åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i öviigt erforderligt bränsle,

ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda

värde, skall det ankomma på Kung!. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag,

som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en

årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. I övrigt skola i fråga

om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3 av

kung! kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919

för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

3

dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga

att beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta avlöning till ordinarie

personal, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas.

Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna

propositionen (nr 2) med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år

1919 under respektive punkterna 60 och 61 av åttonde huvudtiteln föreslagit

riksdagen

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren samt maskinisten

och eldaren vid tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i

Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 650 kronor,

att utgå med 400 kronor till vaktmästaren samt med 250 kronor till

maskinisten och eldaren; samt

att till täckande av dels under år 1917 uppkommen brist i den för

tekniska elementarskolan i Örebro för sagda år gällande staten, dels ock för

år 1918 beräknad brist i nämnda skolas stat anvisa på tilläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag, högst 9,406 kronor.

Utredningen i berörda ämnen återfinnes å sid. 751—766 i det vid

statsverkspropositionen för år 1920 fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastika

ärenden för ovannämnda dag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling dessutom förehaft

fyra särskilda motioner väckta, två inom första kammaren av herr A. Lindgren

m. fl. (nr 45 och 46) och två inom andra kammaren av herr A. P.

Gustafsson m. fl. (nr 215 och 216), av vilka motioner I: 45 och II: 215

samt I: 46 och II: 216 äro sinsemellan likalydande.

I de båda sistnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen, utöver

av Kungl. Maj:t äskade medel, måtte för tekniska gymnasiets i Örebro

utvidgning från och med hösten 1919 med en fjärde parallellavdelning och

en i samband därmed inrättad tekniskt merkantil linje bevilja

a) på tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 4,000 kronor, och

b) på extra stat för 1920 ett anslag av 12,000 kronor.

I motionerna 1:45 och 11:215 har föreslagits, att riksdagen för

att bereda lärjungarna vid det blivande tekniska gymnasiet i Örebro större

frihet i valet mellan gymnasiets tre linjer, än de skulle få enligt Kungl.

Maj:ts förslag, måtte höja det i Kungl. Maj:ts förslag till stat för tekniska

gymnasiet i Örebro för år 1920 upptagna anslaget till arvoden åt extra

lärare för höstterminen nämnda år från 7,800 kronor till 8,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

I avseende å de skäl, som motionärerna förebragt för ovanberörda

förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Över de i omförmälda motioner framlagda förslag har utskottet i vederbörlig

ordning införskaffat skolöverstyrelsens yttrande, vilket är av följande

lydelse:

»De till Överstyrelsen remitterade motionerna sammanhänga principiellt på det

närmaste med varandra. Överstyrelsen anser sig därför böra upptaga dem till behandling

i ett sammanhang. I motionerna om förhöjning i anslaget till arvoden åt

extra lärare (nr 45 och 215) uppgifves visserligen, att såväl sagda motioner som skolstyrelsens

framställningar i samma syfte icke hava något som helst samband med

graden av undervisningens specialisering, utan endast åsyfta en lämplighetsåtgärd av

mycket ringa om ens någon principiell betydelse för den pågående omorganisationen

av läroanstalten. Kort förut framhålla emellertid motionärerna, att skillnaden emellan

de av Kungl. Maj:t föreslagna och av motionärerna ifrågasatta anslagsbeloppen är så

ringa, att den icke i och för sig skulle påkallat en förnyad framställning från deras

sida, om icke ett obetingat godkännande av Kungl. Majrts förslag måste anses innebära

en principiell anslutning till de'' skäl, som anförts för nedsättningen i anslaget,

och att detta enligt motionärernas förmenande skulle kunna leda till avsevärda svårigheter

för skolans lärjungar. De åberopade, av Kungl. Maj:t anförda skälen sammanfattas

i departementschefens yttrande (prop. 1919 sid. 762) sålunda, att styrelsens

framställning »syftar åt en viktig och i viss mån genomgripande förändring i det

blivande tekniska gymnasiets organisation». Att denna uppfattning icke, såsom motionärerna

anse, beror på att de sakkunniga, som avgivit yttrande i ärendet, »missuppfattat

frågans innebörd», utan att framställningen verkligen syftar åt en sådan förändring,

framgår med all önskvärd tydlighet av den andra motionen nr 46 respektive

216, i vilken anslag begäres till en starkt specialiserad merkantil linje under

särskilt betonande av de förutvarande linjernas specialisering. Motionärerna framhålla

här såsom önskligt, att »gymnasiets tekniska undervisning i hufvudsak finge bibehålla

samma karaktär som i den nuvarande tekniska elementarskolan», något som

förvisso icke kan vara avsett, när riksdagen fattade sitt beslut angående den lägre

tekniska undervisningens omorganisation.

Den tekniska kommittén, i vilken tekniska elementarskolans i Örebro nuvarande

rektor var ledamot och sekreterare, framställer i sitt år 1912 avgivna betänkande en

skarp kritik av de tekniska elementarskolorna och föreslår i deras ställe upprättande

av ett system av tekniska fackskolor med strängt specialiserad undervisning och lärotiden

avkortad till två läsår. De myndigheter, korporationer och enskilda, som yttrat

sig över förslaget, bland dem även stadsfullmäktige i Örebro, hava i stort sett gillat

kommitténs synpunkter och framhållit, att de tekniska elementarskolorna borde ombildas

i den riktning kommittén föreslagit. Från åtskilliga håll framhölls emellertid,

att det ej vore tillräckligt med enbart fackskolor, utan att det även behövdes läro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

anstalter, som meddelade en allmänt teknisk och i förening med denna eu viss merkantil

utbildning. Av Kungl. Maj:t för frågans ytterligare utredning särskilt tillkallade

sikkunniga anslöto sig till den tekniska kommitténs uppfattning angående de tekniska

eaementarskolornas olämplighet och förordade principiellt de av den tekniska kommittén

föreslagna tvååriga fackskolorna, men föreslogo därjämte upprättandet av tekniska

gymnasier, som skulle meddela den allmänt tekniska och därmed förenade

merkantila bildning, som ansetts behövlig. De tekniska fackskolorna skulle emottaga

företrädesvis »begåvade framåtsträvande arbetare, som redan hunnit arbeta sig in i

någon bestämd industrigren och definitivt beslutat att ägna sig åt denna samt på

grund därav hade sitt intresse inriktat just på specialstudier inom denna gren». För

den skull blevo inträdesfordringarna i teoretiska ämnen begränsade till sådant, som

oundgängligen behöves för de tekniska studiernas bedrivande, huvudsakligen matematik,

ett ämne, som utan svårighet kunde inhämtas snart sagt var som helst utan de

med en längre vistelse vid någon förberedande läroanstalt förenade kostnaderna. De

tekniska gymnasierna åter skulle emottaga huvudsakligen sådana sökande, som önskade

ga den »tekniska vägen» utan att hava bestämt sig för något visst fack, och vilka

sålunda i regel icke ägnat sig åt någon längre tids praktiskt arbete, men som i stället

varit i tillfälle att förvärva det större mått av sådana kunskaper i allmänbildande

ämnen, som för studier på gymnasialstadiet ansåges erforderliga. För sådana lärjungar

skulle det vara en fördel, att undervisningen icke specialiserades mera, än att de efter

slutad skolgång kunde välja mellan olika fack, allt efter som deras framtida praktiska

verksamhet komme att gestalta sig. Oaktat den extra belastning, som skulle

tillkomma genom undervisningen i merkantila ämnen, skulle den tekniska undervisningen

i gymnasierna icke behöva bliva mindre omfattande än den varit i de tekniska

elementarskolorna, enär ett väsentligt antal undervisningstimmar kunde vinnas

genom indragning av verkstadsarbetet och därigenom att bland inträdesfordringarna

upptoges nödig färdighet i ritning och teckning, så att den i de tekniska elementarskolorna

härför anslagna tiden kunde minskas.

Skolöverstyrelsen finner det sålunda uppgjorda och af riksdagen godkända programmet

för den ifrågavarande undervisningens ordnande synnerligen lämpligt. De

skal, som av den tekniska kommittén år 1912 anfördes mot de tekniska elementarskolornas

bibehållande, synas alltjämt äga oförminskad giltighet och förringas icke av

den senare framkomna tanken på upprättande jämväl av tekniska gymnasier. Även

om under årens lopp undervisningen vid de tekniska elementarskolorna i vissa avseenden

förbättrats, kvarstår dock det missförhållandet, att, så som de tekniska elementarskolornas

inträdesfordringar äro bestämda, elevmaterialet i dessa skolor måste

bliva i hög grad ojämnt. Skolöverstyrelsen måste hålla före, att den uppdelning av

elevmaterialet, som föranledes av olikheten i de för de tekniska fackskolorna och för

de tekniska gymnasierna angivna inträdesfordringarna, måste komma att bliva av

mycket stor betydelse för skolarbetets rationella bedrivande. Det torde lätt inses, att

eu elev, som före inträdet i skolan genom praktiskt arbete under en följd av år

skaffat sig god erfarenhet i något visst fack, ingalunda kan känna sig till freds med

den undervisning i fackliga ämnen, som med hänsyn till de mindre erfarna, ofta väsentligt

yngre eleverna i samma avdelning måste rättas efter dessas nivå. Å andra

sidan måste det för sistnämnda elever, vilka ofta äga bättre förkunskaper i andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

ämnen, exempelvis i språk, verka hinderlig!, att vid undervisningen eu långt gående

hänsyn måste tagas till de elever, som hava sämre eller inga förkunskaper i dessa

ämnen. Föredraganden, som själv genomgått en teknisk elementarskola, har en livlig

hågkomst av berörda missförhållanden och den olust de vållade bland skolans lärjungar

till orimlig skada för studiearbetet. Nu påpekade förhållanden synas motionärerna

icke hava tillräckligt beaktat, varför de också kommit att på ett påfallande

sätt lämna ur räkningen de möjligheter till undervisningsresultatets förbättring och

studietidens förkortning, som ligga i en med hänsyn till arten av elevernas förkunskaper

företagen lämplig fördelning av elevmaterialet på olika slag av läroanstalter,

fackskolor och gymnasier.

Enligt Tekniska elementarskolans i Örebro • redogörelse för läsåret 1917—1918

hade av skolans vid höstterminens början 1917 intagna 96 lärjungar nära hälften

genomgått 6 eller flera klasser av allmänt läroverk, under det att de återstående i

allmänhet erhållit blott folkskoleunderbyggnad samt förberedande privat undervisning.

I en den 24 januari 1918 daterad underdånig skrivelse upplyser skolans styrelse, att

av nämnda 96 lärjungar endast 78 företedde intyg om föregående praktisk verksamhet,

därav 17 under mindre än 1/2 år, 16 under minst 1/i år men mindre än 1 år,

14 under minst 1 år men mindre än 2 år och 31 under 2 år och däröver. Samtidigt

varierade elevernas levnadsålder mellan 15 och 29 år. Oavsett att arten av

den praktiska verksamhet, åt vilken eleverna före inträdet i skolan ägnat sig, kan

hava varit mycket olika, framgår tydligt, att de elever, skolan sålunda fått emottaga,

måste besitta mycket olika förutsättningar för arbetet i skolan. Och likväl var, enligt

den af skolan lämnade uppgiften, antalet kompetenta inträdessökande så stort,

att icke mindre än 37 måste avvisas på grund av bristande utrymme och lärarekrafter.

Det fanns alltså vid elevernas intagning en gallringsmöjlighet, om vilken man

torde få antaga, att den icke lämnats obegagnad. Det nu förefintliga elevmaterialet

vid tekniska elementarskolan i Örebro företer alltså just en sådan sammansättning

av heterogena element, som den av statsmakterna senast beslutade reformen avser att

förebygga. Denna åsyftar nämligen, som förut nämnts, en rationell fördelning av

elevmaterialet, så att de elever, som hava längre praktik i något visst fack och önska

vidare utbildning i detta, hänvisas till motsvarande fackskola, under det att de, som

icke äro i besittning av så lång praktik och icke valt något visst fack, men hava

för studier i gymnasiet erforderliga förkunskaper, hänvisas till tekniskt gymnasium.

Nu kan det visserligen till stöd för motionärernas förslag anföras, att trots berörda

olägenhet i fråga om elevmaterialets ojämna beskaffenhet tekniska elementarskolan

i Örebro kommit till jämförelsevis goda resultat och tillvunnit sig fackmännens

stora förtroende. Det är nu så långt ifrån att överstyrelsen skulle vilja förneka

eller förringa detta förhållande, att överstyrelsen med tacksamhet anser sig böra

erkänna det i många avseenden framstående arbete, som tekniska elementarskolan i

Örebro hittille lyckats utföra, tack vare en för undervisningens uppgifter varmt intresserad

styrelse och en mycket energisk ledning, vilken även lyckats utverka åt skolan

jämförelsevis goda resurser. Dock torde varken motionärerna eller någon annan,

som uttalat sig i samma riktning som dessa, kunna förneka, att resultatet skulle

kunna hava blivit ännu bättre, om skolans lärjungar vid sitt inträde i skolan varit

mera jämställda i fråga om förkunskaper och övriga förutsättningar för studierna i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42. 7

skolan, och allra minst torde någon kunna förneka, att för de skolans elever, som

vid sitt inträde i skolan ha en längre tid praktisk verksamhet bakom sig och som

önska en speciell facklig utbildning, skolans treåriga kurs kommer att medföra eu

avsevärd tidsförlust.

•i s^^un<^a htr anses klart, att den tekniska elementarskoletypen icke bör

bibehållas och att de tekniska gymnasierna för att på ett lyckligt sätt fylla sin uppgut

bredvid de tekniska fackskolorna icke böra differentieras på olika linjer i större

grad, än att lärjungarna efter avgången från gymnasiet, liksom hittills ofta varit fallet

med dem, som avgått från eu teknisk elementarskola, kunna ägna sig åt vilken

som helst teknisk verksamhet, som för dem erbjuder de bästa utsikterna, så synas

de skäl, motionärerna anfört för bifall till motionerna nr 45 och 215, icke äga betydelse.

Riksdagen har visserligen medgivit att, då antalet lärjungar i det tekniska

gymnasiet i Örebro är så stort, att en uppdelning i parallellavdelningar är behövlig,

en viss differentiering i fråga om undervisningen må ske enligt närmare föreskrifter’

som meddelas av Kungl. Maj:t, men det kan därvid icke hava varit riksdagens mening,

att differentieringen skulle få göras så stark, att läroanstalten förlorade sin karaktär

av tekniskt gymnasium och i stället närmast komme att utgöra en grupp av

treåriga fackskolor med i stort sett samma fel, som vidlåda de tekniska elementarskolorna.

Beslutet avser uppenbarligen endast den fördelning, som kan bliva nödvändig,

då antalet elever i en klass är så stort, att dessa ej kunna undervisas tillsammans i

en avdelning, men icke den ytterligare uppdelning, som skulle erfordras för tillgodoseende

av larjungarnas speciella önskningar i fråga om fackutbildning. Ett bifall till

motionen skulle därför enligt överstyrelsens mening verka i strid mot riksdagens tidigare

beslut och . innebära ett erkännande av helt andra principer för det tekniska

gymnasiets organisation än dem, som innefattas i riksdagens beslut angående det lä°re

tekniska undervisningsväsendets omorganisation, principer, vilka skulle komma att i

vä,sentliga avseenden för framtiden fastslå en organisationsform, vilkens allmänt påtalade

brister det av statsmakterna sistlidna år fattade beslutet avsett att avlägsna.

Vad nu särskilt angår frågan om det tekniska gymnasiets i Örebro utvidgning

med en fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt merkantil linje (motionerna

nr 46 och 216), anföra motionärerna det skälet, att ett stor antal inträdessökande

årligen måste avvisas på grund av bristande utrymme och lärarkrafter samt att industriens

efterfrågan på från skolan utgångna lärjungar eljest icke kan tillgodoses.

I dessa avseenden vill överstyrelsen erinra om, att enligt riksdagens tidigare beslut

en icke obetydlig utvidgning av utbildningsmöjligheterna på ifrågavarande undervisningsområde

är omedelbart förestående. Så kommer den elektrotekniska fackskolan

i \ ästerås att börja sin verksamhet instundande höst, och lär denna kunna emottaga

ett 30-tal lärjungar redan då. Vidare medför omorganisationen av den tekniska

elementarskolan i Malmö, att den kan emottaga ett större antal lärjungar än förut.

Aven den tekniska elementarskolan och det tekniska gymnasiet i Örebro torde i den

män tillräckliga lokaler anskaffas, erhålla möjlighet till elevantalets ökning genom

det störa antal nya lektorat,. som snarast skola där inrättas. Överstyrelsen behjärtar

val vikten av, att det tekniska undervisningsväsendet snarast möjligt ytterligare utvmgas,

men med tanke på den tekniska kommitténs förslag till tekniska fackskolor

och deras förläggning till olika orter inom landet synes det dock överstyrelsen önsk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

värt, att tid måtte reserveras för de undersökningar, som denna frågas utredning

kräver. Överstyrelsen har sig bekant, att förberedande åtgärder redan blivit igångsatta

från olika håll. Särskilt anser överstyrelsen angeläget, alt tekniska skolan i

Stockholm omorganiseras så snart ske kan, och att i samband därmed de av den

tekniska kommittén föreslagna fackskolorna i Stockholm för maskin- och byggnadsindustri

bliva inrättade. Då dessa åtgärder icke böra allt för starkt föregripas, anser

överstyrelsen, att man även ur denna synpunkt bör ställa sig avvaktande i flaga om

en ytterligare utvidgning av den tekniska läroanstalten i Örebro.

Vad beträffar det nu föreliggande förslaget till undervisningsplan för det tekniska

gymnasiet, vilken i vissa avseenden kritiseras i motionen, anser sig överstyrelsen

böra erinra om, att densamma ännu icke är slutligt fastställd och att den även

i sitt slutgiltiga skick alltid torde komma att i viss utsträckning lämna utrymme åt

individuella och lokala önskningar.

Om, såsom motionärerna anse, icke hela det elevantal, som tekniska gymnasiet

i Örebro är avsett att emottaga, skulle vara i behov av den utbildning, gymnasiet

har till syfte att meddela, utan någon del därav erfordrar en rent teknisk fackbildning,

så synes det överstyrelsen kunna tagas i övervägande, huruvida icke någon eller

några av det tekniska gymnasiets parallellavdelningar skulle kunna ombildas till motsvarande

fackskolor med tvåårig, lärokurs liksom övriga fackskolor.

I betraktande av det förhållandet att tekniska elementarskolan i Örebro under

de senaste åren undergått en stark utveckling i sådan riktning, att undervisningen

på de olika linjerna nu faktiskt står närmare den, som skulle förekomma i motsvarande

fackskolor, än den, som skulle tillhöra det tekniska gymnasiet, och att kurserna

redan äro treåriga, skulle emellertid även den möjligheten kunna tänkas, att

den tekniska läroanstalten i Örebro bereddes en särställning, som möjliggjorde dess

fortsatta utveckling till ett slags högre teknisk läroanstalt med en mellanställning

mellan teknisk högskola och teknisk fackskola. Då detta dock skulle förutsätta ett

fullständigt frångående av riksdagens under förra året fattade beslut i fråga om läroanstaltens

organisation, och motionärerna icke öppet yrka på något sådant, utan endast

ifrågasätta vissa anordningar inom den redan beslutade organisationsramen, anser sig

överstyrelsen icke böra närmare ingå på nyss nämnda alternativ.

Ehuru överstyrelsen alltså livligt uppskattar värdet av det intresse för den tekniska

läroanstaltens i Örebro utveckling, som ligger till grund för nu ifrågavarande

motioner, finner sig överstyreslen på grund av det ovan anförda förhindrad tillstyrka

bifall till framställningen, sådan den nu föreligger.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

9

Som de i motionerna 1:4(5 och II: 216 framlagda förslagen avse utskottets yttsjälva

organisationen av ifrågavarande läroanstalt, anser sig utskottet höra ""e''

först yttra sig härom.

Enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen

av den lägre tekniska undervisningen skulle den tekniska elementarskolan

i Örebro ombildas till ett tekniskt gymnasium, vars första årsklass skulle

upprättas från och med höstterminen 1919. Jämsides med att det tekniska

gymnasiet sålunda successivt komme till stånd, skulle den tekniska

elementarskolan försvinna. Med hänsyn till det stora antalet elever vid

gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning i parallellavdelningar

samt av en viss differentiering av den mer allmänt lagda tekniska

undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras

på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskt-teknisk och en elektroteknisk,

varjämte en förstärkning av språkundervisningen och särskilt den merkantila

undervisningen skulle komma till stånd. Bland inträdesfordringarna,

sådana de förelågo för riksdagens prövning och från riksdagens sida lämnades

utan erinran, var ej upptaget krav på särskilda språkkunskaper.

Ifrågavarande motioner innebära nu en utvidgning av det tekniska

gymnasiet i Örebro med en fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt

merkantil linje, avsedd att åt dess elever bereda ett större mått av teknisk

merkantil utbildning än som skall givas åt gymnasiets alla elever. Det

har härvid gjorts gällande, att motionärernas förslag allenast innebära en

utveckling av den beslutade organisationen och ingalunda åsyfta något sönderbrytande

eller upprivande av det beslut, som av 1918 års riksdag fattades

beträffande ifrågavarande läroanstalt. Dessa synpunkter kunna enligt --

utskottets mening tillmätas ett visst berättigande, så till vida som förslagen

avse en sådan jämkning i gällande undervisningsplan, som icke länder till

förfång för den tekniska undervisningen och den läggning, densamma bör

i förevarande gymnasium äga.

Beträffande den tekniska läroanstalten i Örebro vill utskottet erinra,

hurusom densamma i sällsynt grad vunnit industriens och de praktiska intressenas

sympatier och att en mera fri och av allt för snäva former obunden

utveckling av skolan utan tvivel torde lända till fromma för just de

syften, denna skola bar att fylla. Den särställning, Örebroskolan tillförne

haft och varigenom den förstått att tillvinna sig allmänt förtroende, bör

den enligt utskottets förmenande i möjligaste mån bibehålla i det nya systemet.

Riksdagens ovanberörda beslut om undervisningens differentiering

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 26 höft. (Nr 42.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

på tre parallella linjer vid ifrågavarande läroanstalt innebar jämväl, att

skolan skulle komma att i den nya organisationen erhålla en något avvikande

form i förhållande till andra tekniska gymnasier.

Yad särskilt beträffar det i motionen omförmälda förslaget till undervisningsplan

för det tekniska gymnasiet, vill utskottet vidare allenast erinra

om den av skolöverstyrelsen meddelade upplysningen, att undervisningsplanen

ännu icke är slutligt fastställd och att den även i sitt slutgiltiga

skick alltid torde komma att i viss utsträckning lämna utrymme åt individuella

och lokala önskningar.

Om utskottet sålunda i förevarande motioner ej vill se ett uttryck för ett

frångående av fjolårets riksdagsbeslut beträffande ifrågavarande läroanstalt

utan snarare ett steg i riktningen att föra läroanstalten framåt till undervisningens

och det allmännas båtnad, anser sig utskottet dock icke under

förhandenvarande förhållanden kunna tillstyrka bifall till de förslag, som i

motionerna avses. Oen nya av 1918 års riksdag beslutade omorganisationen

av skolan har ännu ej börjat träda i verksamhet, och någon erfarenhet

om den nya anordningens ändamålsenlighet och dess möjlighet för anpassning

till ytterligare utveckling kan följaktligen icke föreligga. Att redan

innan läroanstalten börjat arbeta under sina nya former besluta en ändring i densammas

organisation, finner utskottet mindre välbetänkt. Härtill komma

vidare de uppslag, som av skolöverstyrelsen i dess ovanberörda utlåtande

gjorts, nämligen dels tanken på huruvida någon eller några av gymnasiets

parallellavdelningar skulle kunna ombildas till motsvarande fackskolor med

tvåårig lärokurs liksom övriga fackskolor, dels ock beredande åt den tek•

niska läroanstalten i Örebro av en särställning, som kunde möjliggöra dess

fortsatta utbildning till en slags högre teknisk läroanstalt med en mellanställning

mellan teknisk högskola och teknisk fackskola. Även har den

tanken varit uppe, att vid sidan av det nuvarande tekniska gymnasiet i Örebro

kunde anordnas en tvåårig teknisk fackskola för viss industrigren.

I betraktande av vad sålunda förekommit anser sig utskottet ej böra

intaga en definitiv ståndpunkt till dessa olika förslag, men då utskottet är

övertygat, att en fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste lända

till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för den

svenska industrien samt för övrigt torde nödvändiggöras av det stora antalet

inträdessökande, anser utskottet att riksdagen bör hos Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t, i samband med den pågående utredningen beträffande

det tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling,

ville särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

11

i Örebro lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning

eller på annan väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Utskottet övergår härefter till det av Kungl. Maj:t framlagda statförslaget

för ifrågavarande läroanstalt för år 1920, därvid må erinras, hurusom

i detsamma upptagits en post å 7,800 kronor till arvoden åt extra

lärare höstterminen 1920 för 99 veckotimmar. Ovan om förmälda motioner

1:45 och II: 215 avse en höjning av denna post till 8,000 kronor för

beredande av möjlighet för eleverna till större frihet vid val mellan gymnasiets

tre linjer. Utskottet, som icke kan finna ett bifall till detta förslag

innebära någon rubbning av skolans hittills av riksdagen beslutade organisation

och anser goda skäl vara förebragta till stöd för förslaget, vill

följaktligen för sin del biträda detsamma.

A statförslaget äro vidare uppförda anslag till viss vaktbetjäning och har

dessutom för två befattningshavare föreslagits lönetillägg för år 1919 att

utgå på tilläggsstat för samma år. Utskottet tillstyrker vad i dessa hänseenden

föreslagits. Framställningen om anslag till täckande av brist i elementarskolans

räkenskaper till belopp av sammanlagt 9,406 kronor anser

sig utskottet ävenledes böra tillstyrka.

1 anslagsposten till lyshållning, uppvärmning m. m., har föreslagits

en höjning från nuvarande belopp, 7,000 kronor, till 17,550 kronor.

Utskottet anser, i anslutning till vad utskottet i andra motsvarande fall

tillstyrkt, denna anslagspost böra kunna begränsas och vill förorda, att

den bestämmes till 15,000 kronor. I övrigt har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

I) i anledning av Kungl. Majt:s ovanberörda framställningar

ävensom herr Lindgrens m. fl. och herr Gustafssons

m. fl, omförmälda motioner nr 45 och nr 215,

a) för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet

i Örebro godkänna följande ordinarie stat för år

1920:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Tjänstgö-

Lön

ringspen-

ningar

Summa

1 rektor (förutom av kommunen be- kostad fri bostad eller ersättning

härför) ....................................

5,000

—

2,500

—

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg)......

3,900

—

1,900

—

‘5,800

—

9 lektorer (förutom ålderstillägg) ...

35,100

—

17,100

—

>52,200

_

, 1 lektor (från och med den 1 juli

1920).......................................

1,950

—

950

—

2,900

—

1 lektor (från och med den 1 juli

1920).......................................

1,950

—

950

—

2,900

—

1 vaktmästare..............................

900

—

550

—

21,450

—

1 maskinist och eldare ...............

1,100

—

650

—

21,750

—

1 laboratorievaktmästare (från och

med den 1 juli 1920) ...............

550

—

325

—

875

—

Till arvoden åt extra lärare vårter-

minen 1920 för 160 veckotimmar

—

—

—

—

15,000

—

* arvoden åt extra lärare höstter-

minen 1920 för 99 veckotimmar

—

—

—

—

8,000

—

» bokförings- och skrivbiträde åt

rektor .................................

—

—

_

_

900

—

» övningar i lantmäteri ............

—

—

—

—

600

—

» föredrag om arbetarskydd och

hygien .................................

—

—

—

—

400

—

» skoll åkare ...........................

—

—

—

—

700

—

» bibliotek ..............................

—

—

—

—

1.500

—

> samlingar och undervisningarna-

teriell .................................

_

_

_:

_

2,500

1,000

_

3 verkstaden för materialier och

diverse .................................

» laborationer...........................

—

—

—

_

4,000

—

> tryckningskostnader, annonser,

skrivmaterialier m. m.............

—

—

—

—

2,000

—

> lyshållning, uppvärmning m. m.

—

—

—

—

15,000

—

Summa kronor

—

—

—

—

126,975

—

1 Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

2 Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare

100 och efter 9 år med an ytterligare 100 kronor. Därest bostad

med bränsle, eventuellt bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,

anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen avstås

för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor för år.

Därest befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme

men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av

sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde,

skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma

det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen

av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk

ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall

själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av

bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelsen i

§ 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring

från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

13

b) ) medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt

må äga att beträffande de utgiftstitlar, som icke

innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post

göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas;

c) för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren

samt maskinisten och eldaren vid tekniska

elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro anvisa

på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,

650 kronor, att utgå med 400 kronor till vaktmästaren

samt med 250 kronor till maskinisten och eldaren;

d) till täckande av dels under år 1917 uppkommen

brist i den för tekniska elementarskolan i Örebro

för sagda år gällande staten, dels ock för år 1918 beräknad

brist i nämnda skolas stat anslå på tilläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 9,406 kronor;

kommande, vid bifall ej mindre till vad utskottet

under a) här ovan tillstyrkt än även till vad utskottet

under punkterna 245, 249, 258 och 255 i sitt utlåtande

nr 8 A tillstyrkt, det ordinarie anslaget till de

tekniska läroverken, nu 988,675 kronor, att ökas med

102,100 kronor till 1,090,775 kronor;

II) i anledning av herr Lindgrens m. fl. och herr

Gustafssons m. fl. omförmälda motioner nr 46 och nr

216, angående utvidgning av det tekniska gymnasiet i

Örebro med en fjärde parallellavdelning i form av en

tekniskt merkantil linje, i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes i samband med den

pågående utredningen beträffande det tekniska undervisningsväsendets

fortsatta ombildning och utveckling,

särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska

gymnasiet i Örebro lämpligast bör, vare sig i av motionärerna

föreslagen riktning eller på annan väg, ytter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

ligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag

vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 1 april 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, 0. Bergqvist, G. G. Ekman,

H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widéll och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N.A.

Nilsson i Kabbarp, J. Jönsson i Revinge, 0. H:son Waidén, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, C. B. Jansson i Falun,

S. E. J. Liibeclc och K. A. V. Björck.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1819.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:8b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepart s. 1 i texten