Utlåtande beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m.
1920-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1920:38, Utlåtande beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 38.
1
Nr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. x/2 1 e- m
-
Utlåtande beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till ny giftermålsbalk m. m.
Närvarande: herrar Åkerman*, Högberg, Alexanderson, Reuterskiöld*, Walles*,
Berglund, Lindley, Hederstierna, Söderberg, Carlsson i Solberga*
och Billqvist.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Första lagutskottet har tidigare i sitt utlåtande nr 27 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 15 med förslag till ny giftermålsbalk
m. m. funnit behandlingen av det i nämnda proposition intagna förslaget
till lag om ändring i vissa delar av den nu gällande konkurslagen
böra uppskjutas, till dess det med proposition nr 82 till riksdagen
överlämnade förslaget till ny konkurslag blivit slutbehandlat, samt förklarat
sig skola framdeles avgiva utlåtande över propositionen nr 15,
såvitt den avsåge förslaget till lag om ändring i vissa delar av konkurslagen.
Sedan riksdagens båda kamrar den 12 innevarande maj förklarat
propositionen nr 82 icke kunna godkännas, har nu utskottet att avgiva
utlåtande över sistnämnda lagförslag. Det bar icke särskilt berörts i
någon av de med anledning av propositionen nr 15 väckta motionerna.
Förevarande förslag, angående vars närmare innehåll utskottet får
hänvisa till propositionen nr 15 jämte de därvid fogade utdragen av
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. lavd. 27 höft. (Nr 38). 1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 38.
protokoll, förda i statsrådet och lagrådet, har huvudsakligen till syfte att
genomföra de ändringar i den gällande konkurslagen, vilka antingen äro
uppenbara konsekvenser av den nu antagna nya giftermålsbalkens ordning
för makars förmögenhetsförhållanden eller synts behövliga för att
skydda borgenärerna mot de vådor, som kunna följa av makarnas rätt
enligt nämnda ordning att sluta avtal sig emellan. Utskottet har icke
någon principiell anmärkning att anföra emot förslaget, men finner på
särskilda punkter i detsamma anledning föreligga till följande erinringar.
Vad angår § 32 Imnlturslagen har riksdagen vid behandling av nya
giftermålsbalken av skäl, som finnas angivna i utskottets utlåtande nr 27,
till 7 kap. 3 § denna balk överflyttat det enligt propositionen i förevarande
paragraf intagna stadgandet om befrielse för kvinna, som är
eller varit gift, från ansvar för gäld, som avses i 7 kap. 3 § giftermålsbalken.
Såsom en följd därav synes § 32 konkurslagen böra bibehålla
sin nuvarande lydelse med tillägg allenast av en erinran om ifrågavarande
stadgande.
Enligt mom. 5 av § 36 konkurslagen skall återvinning till konkursboet
kunna äga rum, om lös egendom under de sista trettio dagarna
före konkursens början blivit för någon borgenärs fordran i mät tagen
och försåld. Genom det föreslagna mom. 6 av samma paragraf blir
bland annat nämnda tid av trettio dagar förlängd till ett år i fråga om
återvinning från gäldenärens make. I 17 kap. 8 § handelsbalken, där
förmånsrätt tillerkännes borgenär i lös egendom, som blivit för hans fordran
utmätt men ännu icke försåld, stadgas tillika, att förmånsrätt icke
skall äga rum, om utmätningen blivit verkställd inom en månad före
den dag, gäldenärs konkurs börjades. Följdriktigheten lärer kräva, att
även sistnämnda tidrymd förlänges till ett år för det fall att utmätningen
skett för fordran, som tillkommer gäldenärens make. För genomförande
av denna ändring har utskottet upprättat nedan intagna förslag till lag
om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § handelsbalken.
Såsom det föreslagna mom. 7 av § 36 konkurslagen giver vid
handen, skall beträffande återvinning mot bodelning mellan gäldenären
och hans make eller dennes arvingar den avgörande tidpunkten vara icke
själva bodelningens verkställande utan bodelningshandlingens ingivande till
rätten. Men detta kan ske även under konkursen. För att borgenärernas
rätt icke skall kunna obehörigen kringskäras, synes därför den
föreslagna avfattningen av § 37 konkurslagen böra fullständigas därhän
att, då fråga är om återgång av bodelning, tiden för anställande av återvinningstalan
skall räknas icke från inställelsedagen utan från bodelningshandlingens
ingivande till rätten, såvida detta skett efter inställelsedagen.
Första lagutskottets utlåtande Nr 38. 3
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förslag till lag om ändring i vissa delar av
konkurslagen icke kunnat i oförändrat skick antagas,
måtte för sin del antaga följande
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Lag
om ändring i vissa delar av konkurslagen.
Härigenom förordnas, att §§ 1, 5, 27, 30, 31, 32, 35, 36, 37 ock 140 konkurslagen
skola hava följande ändrade lydelse:
§ 1.
Vill någon avträda egendom till konkurs; give ansökning därom in till
underrätten i den stad, eller, å landet, till domaren i den ort, där gäldenär bör
inför domstol svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Ansökning av
stärbhusdelägare om avträdande av den dödes egendom skall göras, där den
döde bort svara i mål, som nyss är sagt.
§ 5.
Bär likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter, på
vilka han sin ansökning om egendomsavträdet grundar, vare den ansökning utan
verkan.
Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning
i fast egendom; äge ej den rätt, i 2, 3 och 4 §§ omförmäld är, där han ej gitter
visa, att panten eller inteckningen till gäldande av hans fordran otillräcklig är.
Gräldenärs make gånge ock sådan ed, som omförmäld är, där någon av
borgenärerna det äskar. Tjänare och andra, som om boets tillstånd kunskap
äga, åligge jämväl, där så äskas, att det uppgiva och uppgiften med ed fästa.
År gäldenär död, eller har han vikit undan; äge rätten, där så skäligt prövas,
förelägga barn, som till laga ålder komna äro, att bouppteckningen edeligen
styrka.
Omyndig förklarad, vars egendom till konkurs avträdes, vare ock pliktig
bouppteckningsed avlägga, där rätten eller domaren så skäligt prövar.
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 38.
{Kungi. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 30.
Gäldenär skall av konkursboet njuta nödigt underhåll för sig, make och
oförsörjda barn eller adoptivbarn under två månader från den dag, offentlig
stämning given är, där ej han själv eller hans make kan annorledes försörja
familjen. Kan ej inom nämnda tid bouppteckningen med ed fästas och boet till
gode män överlämnas; njute gäldenären, till dess sådant skett, underhåll som
sagt är. Gäldenären varde ock tilldelat vad som erfordras för resa och uppehälle,
då han, efter kallelse, har att inställa sig vid rätten till förhör, eller annorstädes
till avgivande av upplysningar rörande konkursboet, dock ej mer, om han vistas
utom rättens domsaga, än som tarvades, om. han därinom, å ort, där han sist
vistades, sig uppehölle. I övrigt äge han från konkursboet utbekomma och behålla
dels nödiga- gång- och sängkläder för sig, make och oförsörjda barn eller
adoptivbarn, dels ock nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören till ett
värde av högst femhundra kronor, eller, där gäldenären icke är familjeförsörjare
och ej heller har eget hushåll, högst tvåhundra kronor.
Kommer tvist upp i anledning av vad nu stadgat är; pröve rätten vad
gäldenären bestås må med avseende så väl å hans behov och boets ställning, som
å hans omsorg att rätt för sig göra och beredvillighet att gode männen tillhandagå.
§ 31.
Avträdes ämbets- eller tjänstemans egendom till konkurs; varde det hans
närmaste förman ofördröjligen av rätten eller domaren kungjort; och ankomme
på den myndighet, under vilken gäldenären i och för tjänsten lyder, att pröva
huruvida han förr, än fyra månader efter inställelsedagen förflutit, må i utövningen
av tjänsten åter inträda.
Av gäldenärens lön varde, efter avdrag av det, som utgår till den, tjänsten
i hans ställe förestår, gäldenären så mycket tillagt, som till hans eget, hans
makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns underhåll tarvas: vad övrigt är,
gånge till kokursboet.
§ 32.
Gäldenär svare med den egendom,
han kan i framtiden förvärva, där
ej annan överenskommelse blivit i laga
ordning träffad, till fulla gälden, evad
den i konkursen är bevakad eller icke.
Kvinna, som är eller varit gift, vare
dock ej pliktig att med egendom hon efter
konkursens början förvärvar ansvara
för dessförinnan i äktenskapet gjord gäld
av beskaffenhet, som avses i 7 kap. 3 §
giftermålsbalken, såvida hon ej iklätt sig
sådant betalningsansvar.
§ 32.
Gäldenär svare med den egendom,
han i framtiden ärva eller förvärva kan,
där ej annan överenskommelse i laga
ordning träffad blivit, till fulla gälden,
evad den i konkursen är bevakad eller
icke. Om befrielse för kvinna, vilken är
eller varit gift, från ansvar för gäld av
beskaffenhet, som avses i 7 kap. 3 § giftermålsbalken,
är stadgat i nämnda balk.
5
Första lagutskottets utlåtande AV 38.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 35.
Till konkursbo räknas all egendom, som gäldenären tillhörde den tid, då
han sin konkursansökning till rätten eller domaren ingav, eller, i anledning av
borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning utfärdades, så ock vad honom
under konkursen tillfaller av sådan beskaffenhet, att det för gäld kan i mät tagas,
ävensom vad enligt 36 § till boet återvinnas kan. Ej må dock av vad gäldenären
under konkursen genom eget arbete förvärvar boet tillkomma mera än
den behållning, som återstår, sedan avdrag skett för all kostnad till förlag jämte
gäldenärens, hans makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns nödiga underhåll.
Om gäldenärens lön för ämbete eller tjänst är i 31 § stadgat.
§ 36.
1 mom. Har gäldenär genom gåva avhänt sig egendom av sådant värde att
borgenärerna därav märkelig skada haft, och äro ej mer än tre månader före konkursens
början förflutna, sedan gåva av lös egendom fullbordad, eller lagfart å
gåva av fastighet sökt blivit; äge konkursboet den egendom återvinna: samma
lag vare, där köp, byte, lega eller annat sådant avtal skett, och av missförhållandet
mellan de å ömse sidor utfästade villkor skönjas kan, att avtalet huvudsakligen
har egenskap av gåva.
2 mom. Har under de trettio sista dagarna före konkursens början gäldenären
betalt gäld, som icke före den början till betalning förfallen varit, eller har
han under samma tid annorledes än med penningar, växlar, i köpenskap löpande
förbindelser, eller andra, med hänsyn till gäldenärens yrke, vanliga betalningsmedel,
betalt förfallen gäld; gånge den betalning åter, om borgenärerna därå tala;
fordringsägaren obetaget att i konkursen göra sin fordran gällande. I fråga om
växel, som på gäldenären dragen är, må dock talan om återbäring av redan verkställd
betalning, som med penningar skett, ej kunna anställas mot annan än den,
för vars räkning växeln dragen är, eller, om detta är gäldenären själv, emot första
emottagaren.
3 mom. Har under den tid, i nästföregående mom. sagd är, gäldenären
annorledes ingått avtal, varigenom han iklätt sig förbindelse eller avhänt sig
egendom, borgenärerna till förfång och under sådana omständigheter, att den, med
vilken avtalet ingicks, haft skälig anledning att sådant antaga; gånge ock det
avtal, på borgenärernas åkäran, åter såsom i 1 mom. sägs.
4 mom. Är under de sista trettio dagarna före konkursens början pant av
gäldenären lämnad för skuld, vid vars tillkomst sådan säkerhet ed varit betingad,
vare pantsättningen utan verkan, där borgenärerna det påstå. Har under sagda
tid borgenär sökt inteckning i fast egendom för fordran, vid vars tillkomst sådan
säkerhet ej betingats, vare han pliktig att, där borgenärerna det påstå, återställa
inteckningshandlingen till konkursboet eller för verkställande'' av utbyte efter ty
därom är stadgat hålla den till hända; dock att vad sålunda är föreskrivet icke
skall äga tillämpning å inteckning, som inom den ill kap. 2 § jordabalken stadgade
tid sökts för fordran, som där avses.
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 38.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
5 mom. Har under de sista trettio dagarna före konkursens början lös
egendom blivit för någon borgenärs fordran i mät tagen och försåld; vare lag
som i 2 mom. sägs.
6 mon. Från gäldenärens make må återvinning, som i 1—5 mom. sägs,
äga rum, där vid konkursens början ej mer än ett år förflutit, sedan åtgärd, som
för varje fall avses, blivit företagen.
7 mom. Har vid bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes
arvingar gäldenären i märklig mån eftergivit sin rätt, eller har vid sådan bodelning
egendom, borgenärerna till förfång, frångått gäldenären mot det att fordran
å honom utlagts på hans lott, och är ej bodelningshandlingen minst ett år före
konkursens början ingiven till rätten, gånge bodelningen på borgenärernas
talan åter.
8 mom. Har gäldenären i avsikt att förekomma, att egendom går i betalning
för gäld, med sin make ingått avtal, varav kommit skada för borgenärerna,
och hade maken kännedom om gäldenärens avsikt, gånge det avtal på talan av
konkursboet åter, ändå att avtalet slutits mera än ett år före konkursens början.
9 mom. Då egendom till konkursbo återvinnes, vare konkursboet skyldigt
återbära vad gäldenären må hava i vederlag bekommit, (.-rår bodelning åter,
svare konkursboet andra maken eller hans arvingar för återbäring av den egendom
gäldenären vid bodelningen bekommit från andra sidan.
När egendom å någondera sidan återbäres, skall ock utgivas ränta eller
avkomst, som under tiden fallit. Har nödig kostnad å egendomen gjorts, vare
den kostnad ersatt. År egendom, som skall återbäras, kommen i annan mans hand
genom sådant fång, att denne finnes berättigad egendomen behålla, eller är egendomen
eljest så förskingrad eller förstörd, att den ej återställas kan, skall ersättning
utgå efter egendomens värde.
10 mom. Återvinnes från gäldenärens make egendom, som denne erhållit
i gåva, eller går bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes arvingar
åter, och har maken eller arvingarna i följd av vad som stadgas i 8 kap. 5 §
eller 13 kap. 14 § giftermålsbalken, innan stämning om återvinning skedde, infriat
någon gäldenärens skuld, vare konkursboet skyldigt återgälda maken eller
arvingarna vad sålunda gnidits jämte ränta.
§ 37.
Vilja gode männen, sysslomännen
eller borgenärerna egendom till boet enligt
36 § återvinna; tage stämning och
fortställe den sist inom tre månader efter
inställelsedagen. Har å fast egendom,
som gäldenären sig avhänt, lagfart ej
blivit sökt förrän efter inställelsedagen;
varde den klandertid, nu sagd är,
beräknad från den dag, lagfarten söktes.
Enskild borgenär äge ock rätt återvinna)
gstalan anställa, på sätt nämnt är:
§ 37.
Vilja gode männen, sysslomännen
eller borgenärerna egendom till boet enligt
36 § återvinna; tage stämning och
fortställe den sist inom tre månader efter
inställelsedagen. Har å fast egendom,
som gäldenären sig avhänt, lagfart ej
blivit sökt förrän efter inställelsedagen,
eller kar, då fråga är om återgång av
bodelning mellan gäldenären och hans
make eller dennes arvingar, bodelningshandlingen
ej förrän efter nämncla dag
7
Första lagutskottets utlåtande Nr 38.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
kungöre det dock, innan saken vid domstolen
förekommer, för godemännen eller
sysslomannen: försummar han det; då må
hans talan ej till prövning upptagas.
Vill den, emot vilken återvinningstalan
anställd är, i följd därav fordran
i konkursen bevaka, och är den talan
ej så tidigt väckt, att han kunnat bevaka
fordringen å inställelsedagen; vare
han berättigad att, sedan fordringen, där
sä äskas, blivit med borgenärsed fästad,
på vad han till konkursboet återbära
skall, avräkna sä mycket, som på fordringen
belöpa bort, om den å inställelsedagen
bevakad blivit.
(Utskottets förslag.)
ingivits till rätten; varde den klandertid,
nu sagd är, beräknad från den dag,
lagfarten söktes eller bodelning shandlingen
ingavs. Enskild borgenär äge
ock rätt återvinningstalan anställa, på
sätt nämnt är: kungöre det dock, innan
saken vid domstolen förekommer, för
gode männen eller sysslomannen: försummar
han det; då mä hans talan ej
till prövning upptagas.
Vill den, emot vilken återvinningstalan
anställd är, i följd därav fordran
i konkursen bevaka, och är den talan
ej så tidigt vackt, att han kunnat bevaka
fordringen å inställelsedagen; vare
han berättigad att, sedan fordringen, där
så äskas, blivit med borgenärsed fästad,
på vad han till konkursboet återbära
skall, avräkna så mycket, som på fordringen
belöpa bort, om den å inställelsedagen
bevakad blivit.
§ 140.
, „ , gäldenär, vars egendom till konkurs avträdes, gift; varde andra maken
kallad till det förhör, som i 39 § omförmäles.
., 1D3en1na las ska11 träda i kraft den 1 januari 1921; dock skall ''Öl 8 i dess
aidre lydelse gälla beträffande konkurs, däri inställelsedagen infallit före nya lagens
ikraftträdande, och skall i övrigt förut gällande lag fortfarande lända till
efterrättelse beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden äldre giftermälsbalken
är tillämplig. °
B) att riksdagen, med anledning av ifrågavarande
förslag till lag om ändring i vissa delar av konkurslagen,
måtte för sin del dessutom antaga följande förslag
till
8
Första lagutskottets utlåtande År 38.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Lag
om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § liamlelsbalken.
(Nuvarande lydelse.)
Sedan äge borgenär, för vars fordran
lös egendom blivit i laga ordning i mät
tagen, förmånsrätt till. betalning nr den
utmätta egendomen. År densamma utmätt
för fleras fordringar; have den,
för vars fordran utmätning först verkställdes,
företräde: har utmätningen skett
på en gång; äge var lika rätt. År utmätning
verkställd inom en månad, före
den dag, gäldenär konkurs börjades;
äge den förmånsrätt, nu sagd är, ej rum:
ej heller då utmätning skett efter gäldenär
död, innan en manad förflutit
från den dag, då uppteckningen av den
dödes bo slutades, där konkurs inom
sagda tid börjas.
(.Föreslagen lydelse.)
Härigenom förordnas, att 17 kap. 8 §
handelsbalken skall hava följande ändrade
lydelse:
Sedan äge borgenär, för vars fordran
lös egendom blivit i laga ordning i mät
tagen, förmånsrätt till., betalning ur den
utmätta egendomen. År densamma utmätt
för fleras fordringar; have den,
för vars fordran utmätning först verkställdes,
företräde: har utmätningen skett
på en gång; äge var lika rätt. År utmätning
verkställd inom en månad, före
den dag, gäldenärs konkurs börjades,
eller, där utmätningen skett för fordran,
som tillkommer gäldenärs make, inom ett
år före nämnda dag; äge den förmånsrätt,
nu sagd är, ej rum: ej heller då
utmätning skett efter gäldenärs död,
innan en månad förflutit från den dag,
då uppteckningen av den dödes bo slutades,
där konkurs inom sagda tid börjas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1921; dock skall förut gällande lag
fortfarande lända till efterrättelse beträffande
makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden
äldre giftermålsbalken är tilllämplig.
Stockholm den 18 maj 1920.
På första lagutskottets vägnar:
CARL HEDERSTIERNA.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
202124
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:286 Skrivelse till Konungen beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m. s. 19 i texten