Sök i Ratio Lex

Utlåtande beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m.

1920-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:38, Utlåtande beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. x/2 1 e- m
-

Utlåtande beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till ny giftermålsbalk m. m.

Närvarande: herrar Åkerman*, Högberg, Alexanderson, Reuterskiöld*, Walles*,

Berglund, Lindley, Hederstierna, Söderberg, Carlsson i Solberga*

och Billqvist.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Första lagutskottet har tidigare i sitt utlåtande nr 27 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 15 med förslag till ny giftermålsbalk

m. m. funnit behandlingen av det i nämnda proposition intagna förslaget

till lag om ändring i vissa delar av den nu gällande konkurslagen

böra uppskjutas, till dess det med proposition nr 82 till riksdagen

överlämnade förslaget till ny konkurslag blivit slutbehandlat, samt förklarat

sig skola framdeles avgiva utlåtande över propositionen nr 15,

såvitt den avsåge förslaget till lag om ändring i vissa delar av konkurslagen.

Sedan riksdagens båda kamrar den 12 innevarande maj förklarat

propositionen nr 82 icke kunna godkännas, har nu utskottet att avgiva

utlåtande över sistnämnda lagförslag. Det bar icke särskilt berörts i

någon av de med anledning av propositionen nr 15 väckta motionerna.

Förevarande förslag, angående vars närmare innehåll utskottet får

hänvisa till propositionen nr 15 jämte de därvid fogade utdragen av

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. lavd. 27 höft. (Nr 38). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

protokoll, förda i statsrådet och lagrådet, har huvudsakligen till syfte att

genomföra de ändringar i den gällande konkurslagen, vilka antingen äro

uppenbara konsekvenser av den nu antagna nya giftermålsbalkens ordning

för makars förmögenhetsförhållanden eller synts behövliga för att

skydda borgenärerna mot de vådor, som kunna följa av makarnas rätt

enligt nämnda ordning att sluta avtal sig emellan. Utskottet har icke

någon principiell anmärkning att anföra emot förslaget, men finner på

särskilda punkter i detsamma anledning föreligga till följande erinringar.

Vad angår § 32 Imnlturslagen har riksdagen vid behandling av nya

giftermålsbalken av skäl, som finnas angivna i utskottets utlåtande nr 27,

till 7 kap. 3 § denna balk överflyttat det enligt propositionen i förevarande

paragraf intagna stadgandet om befrielse för kvinna, som är

eller varit gift, från ansvar för gäld, som avses i 7 kap. 3 § giftermålsbalken.

Såsom en följd därav synes § 32 konkurslagen böra bibehålla

sin nuvarande lydelse med tillägg allenast av en erinran om ifrågavarande

stadgande.

Enligt mom. 5 av § 36 konkurslagen skall återvinning till konkursboet

kunna äga rum, om lös egendom under de sista trettio dagarna

före konkursens början blivit för någon borgenärs fordran i mät tagen

och försåld. Genom det föreslagna mom. 6 av samma paragraf blir

bland annat nämnda tid av trettio dagar förlängd till ett år i fråga om

återvinning från gäldenärens make. I 17 kap. 8 § handelsbalken, där

förmånsrätt tillerkännes borgenär i lös egendom, som blivit för hans fordran

utmätt men ännu icke försåld, stadgas tillika, att förmånsrätt icke

skall äga rum, om utmätningen blivit verkställd inom en månad före

den dag, gäldenärs konkurs börjades. Följdriktigheten lärer kräva, att

även sistnämnda tidrymd förlänges till ett år för det fall att utmätningen

skett för fordran, som tillkommer gäldenärens make. För genomförande

av denna ändring har utskottet upprättat nedan intagna förslag till lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § handelsbalken.

Såsom det föreslagna mom. 7 av § 36 konkurslagen giver vid

handen, skall beträffande återvinning mot bodelning mellan gäldenären

och hans make eller dennes arvingar den avgörande tidpunkten vara icke

själva bodelningens verkställande utan bodelningshandlingens ingivande till

rätten. Men detta kan ske även under konkursen. För att borgenärernas

rätt icke skall kunna obehörigen kringskäras, synes därför den

föreslagna avfattningen av § 37 konkurslagen böra fullständigas därhän

att, då fråga är om återgång av bodelning, tiden för anställande av återvinningstalan

skall räknas icke från inställelsedagen utan från bodelningshandlingens

ingivande till rätten, såvida detta skett efter inställelsedagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 38. 3

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förslag till lag om ändring i vissa delar av

konkurslagen icke kunnat i oförändrat skick antagas,

måtte för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Lag

om ändring i vissa delar av konkurslagen.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 5, 27, 30, 31, 32, 35, 36, 37 ock 140 konkurslagen

skola hava följande ändrade lydelse:

§ 1.

Vill någon avträda egendom till konkurs; give ansökning därom in till

underrätten i den stad, eller, å landet, till domaren i den ort, där gäldenär bör

inför domstol svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Ansökning av

stärbhusdelägare om avträdande av den dödes egendom skall göras, där den

döde bort svara i mål, som nyss är sagt.

§ 5.

Bär likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter, på

vilka han sin ansökning om egendomsavträdet grundar, vare den ansökning utan

verkan.

Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning

i fast egendom; äge ej den rätt, i 2, 3 och 4 §§ omförmäld är, där han ej gitter

visa, att panten eller inteckningen till gäldande av hans fordran otillräcklig är.

Gräldenärs make gånge ock sådan ed, som omförmäld är, där någon av

borgenärerna det äskar. Tjänare och andra, som om boets tillstånd kunskap

äga, åligge jämväl, där så äskas, att det uppgiva och uppgiften med ed fästa.

År gäldenär död, eller har han vikit undan; äge rätten, där så skäligt prövas,

förelägga barn, som till laga ålder komna äro, att bouppteckningen edeligen

styrka.

Omyndig förklarad, vars egendom till konkurs avträdes, vare ock pliktig

bouppteckningsed avlägga, där rätten eller domaren så skäligt prövar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

{Kungi. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 30.

Gäldenär skall av konkursboet njuta nödigt underhåll för sig, make och

oförsörjda barn eller adoptivbarn under två månader från den dag, offentlig

stämning given är, där ej han själv eller hans make kan annorledes försörja

familjen. Kan ej inom nämnda tid bouppteckningen med ed fästas och boet till

gode män överlämnas; njute gäldenären, till dess sådant skett, underhåll som

sagt är. Gäldenären varde ock tilldelat vad som erfordras för resa och uppehälle,

då han, efter kallelse, har att inställa sig vid rätten till förhör, eller annorstädes

till avgivande av upplysningar rörande konkursboet, dock ej mer, om han vistas

utom rättens domsaga, än som tarvades, om. han därinom, å ort, där han sist

vistades, sig uppehölle. I övrigt äge han från konkursboet utbekomma och behålla

dels nödiga- gång- och sängkläder för sig, make och oförsörjda barn eller

adoptivbarn, dels ock nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören till ett

värde av högst femhundra kronor, eller, där gäldenären icke är familjeförsörjare

och ej heller har eget hushåll, högst tvåhundra kronor.

Kommer tvist upp i anledning av vad nu stadgat är; pröve rätten vad

gäldenären bestås må med avseende så väl å hans behov och boets ställning, som

å hans omsorg att rätt för sig göra och beredvillighet att gode männen tillhandagå.

§ 31.

Avträdes ämbets- eller tjänstemans egendom till konkurs; varde det hans

närmaste förman ofördröjligen av rätten eller domaren kungjort; och ankomme

på den myndighet, under vilken gäldenären i och för tjänsten lyder, att pröva

huruvida han förr, än fyra månader efter inställelsedagen förflutit, må i utövningen

av tjänsten åter inträda.

Av gäldenärens lön varde, efter avdrag av det, som utgår till den, tjänsten

i hans ställe förestår, gäldenären så mycket tillagt, som till hans eget, hans

makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns underhåll tarvas: vad övrigt är,

gånge till kokursboet.

§ 32.

Gäldenär svare med den egendom,

han kan i framtiden förvärva, där

ej annan överenskommelse blivit i laga

ordning träffad, till fulla gälden, evad

den i konkursen är bevakad eller icke.

Kvinna, som är eller varit gift, vare

dock ej pliktig att med egendom hon efter

konkursens början förvärvar ansvara

för dessförinnan i äktenskapet gjord gäld

av beskaffenhet, som avses i 7 kap. 3 §

giftermålsbalken, såvida hon ej iklätt sig

sådant betalningsansvar.

§ 32.

Gäldenär svare med den egendom,

han i framtiden ärva eller förvärva kan,

där ej annan överenskommelse i laga

ordning träffad blivit, till fulla gälden,

evad den i konkursen är bevakad eller

icke. Om befrielse för kvinna, vilken är

eller varit gift, från ansvar för gäld av

beskaffenhet, som avses i 7 kap. 3 § giftermålsbalken,

är stadgat i nämnda balk.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande AV 38.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 35.

Till konkursbo räknas all egendom, som gäldenären tillhörde den tid, då

han sin konkursansökning till rätten eller domaren ingav, eller, i anledning av

borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning utfärdades, så ock vad honom

under konkursen tillfaller av sådan beskaffenhet, att det för gäld kan i mät tagas,

ävensom vad enligt 36 § till boet återvinnas kan. Ej må dock av vad gäldenären

under konkursen genom eget arbete förvärvar boet tillkomma mera än

den behållning, som återstår, sedan avdrag skett för all kostnad till förlag jämte

gäldenärens, hans makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns nödiga underhåll.

Om gäldenärens lön för ämbete eller tjänst är i 31 § stadgat.

§ 36.

1 mom. Har gäldenär genom gåva avhänt sig egendom av sådant värde att

borgenärerna därav märkelig skada haft, och äro ej mer än tre månader före konkursens

början förflutna, sedan gåva av lös egendom fullbordad, eller lagfart å

gåva av fastighet sökt blivit; äge konkursboet den egendom återvinna: samma

lag vare, där köp, byte, lega eller annat sådant avtal skett, och av missförhållandet

mellan de å ömse sidor utfästade villkor skönjas kan, att avtalet huvudsakligen

har egenskap av gåva.

2 mom. Har under de trettio sista dagarna före konkursens början gäldenären

betalt gäld, som icke före den början till betalning förfallen varit, eller har

han under samma tid annorledes än med penningar, växlar, i köpenskap löpande

förbindelser, eller andra, med hänsyn till gäldenärens yrke, vanliga betalningsmedel,

betalt förfallen gäld; gånge den betalning åter, om borgenärerna därå tala;

fordringsägaren obetaget att i konkursen göra sin fordran gällande. I fråga om

växel, som på gäldenären dragen är, må dock talan om återbäring av redan verkställd

betalning, som med penningar skett, ej kunna anställas mot annan än den,

för vars räkning växeln dragen är, eller, om detta är gäldenären själv, emot första

emottagaren.

3 mom. Har under den tid, i nästföregående mom. sagd är, gäldenären

annorledes ingått avtal, varigenom han iklätt sig förbindelse eller avhänt sig

egendom, borgenärerna till förfång och under sådana omständigheter, att den, med

vilken avtalet ingicks, haft skälig anledning att sådant antaga; gånge ock det

avtal, på borgenärernas åkäran, åter såsom i 1 mom. sägs.

4 mom. Är under de sista trettio dagarna före konkursens början pant av

gäldenären lämnad för skuld, vid vars tillkomst sådan säkerhet ed varit betingad,

vare pantsättningen utan verkan, där borgenärerna det påstå. Har under sagda

tid borgenär sökt inteckning i fast egendom för fordran, vid vars tillkomst sådan

säkerhet ej betingats, vare han pliktig att, där borgenärerna det påstå, återställa

inteckningshandlingen till konkursboet eller för verkställande'' av utbyte efter ty

därom är stadgat hålla den till hända; dock att vad sålunda är föreskrivet icke

skall äga tillämpning å inteckning, som inom den ill kap. 2 § jordabalken stadgade

tid sökts för fordran, som där avses.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

5 mom. Har under de sista trettio dagarna före konkursens början lös

egendom blivit för någon borgenärs fordran i mät tagen och försåld; vare lag

som i 2 mom. sägs.

6 mon. Från gäldenärens make må återvinning, som i 1—5 mom. sägs,

äga rum, där vid konkursens början ej mer än ett år förflutit, sedan åtgärd, som

för varje fall avses, blivit företagen.

7 mom. Har vid bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes

arvingar gäldenären i märklig mån eftergivit sin rätt, eller har vid sådan bodelning

egendom, borgenärerna till förfång, frångått gäldenären mot det att fordran

å honom utlagts på hans lott, och är ej bodelningshandlingen minst ett år före

konkursens början ingiven till rätten, gånge bodelningen på borgenärernas

talan åter.

8 mom. Har gäldenären i avsikt att förekomma, att egendom går i betalning

för gäld, med sin make ingått avtal, varav kommit skada för borgenärerna,

och hade maken kännedom om gäldenärens avsikt, gånge det avtal på talan av

konkursboet åter, ändå att avtalet slutits mera än ett år före konkursens början.

9 mom. Då egendom till konkursbo återvinnes, vare konkursboet skyldigt

återbära vad gäldenären må hava i vederlag bekommit, (.-rår bodelning åter,

svare konkursboet andra maken eller hans arvingar för återbäring av den egendom

gäldenären vid bodelningen bekommit från andra sidan.

När egendom å någondera sidan återbäres, skall ock utgivas ränta eller

avkomst, som under tiden fallit. Har nödig kostnad å egendomen gjorts, vare

den kostnad ersatt. År egendom, som skall återbäras, kommen i annan mans hand

genom sådant fång, att denne finnes berättigad egendomen behålla, eller är egendomen

eljest så förskingrad eller förstörd, att den ej återställas kan, skall ersättning

utgå efter egendomens värde.

10 mom. Återvinnes från gäldenärens make egendom, som denne erhållit

i gåva, eller går bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes arvingar

åter, och har maken eller arvingarna i följd av vad som stadgas i 8 kap. 5 §

eller 13 kap. 14 § giftermålsbalken, innan stämning om återvinning skedde, infriat

någon gäldenärens skuld, vare konkursboet skyldigt återgälda maken eller

arvingarna vad sålunda gnidits jämte ränta.

§ 37.

Vilja gode männen, sysslomännen

eller borgenärerna egendom till boet enligt

36 § återvinna; tage stämning och

fortställe den sist inom tre månader efter

inställelsedagen. Har å fast egendom,

som gäldenären sig avhänt, lagfart ej

blivit sökt förrän efter inställelsedagen;

varde den klandertid, nu sagd är,

beräknad från den dag, lagfarten söktes.

Enskild borgenär äge ock rätt återvinna)

gstalan anställa, på sätt nämnt är:

§ 37.

Vilja gode männen, sysslomännen

eller borgenärerna egendom till boet enligt

36 § återvinna; tage stämning och

fortställe den sist inom tre månader efter

inställelsedagen. Har å fast egendom,

som gäldenären sig avhänt, lagfart ej

blivit sökt förrän efter inställelsedagen,

eller kar, då fråga är om återgång av

bodelning mellan gäldenären och hans

make eller dennes arvingar, bodelningshandlingen

ej förrän efter nämncla dag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

kungöre det dock, innan saken vid domstolen

förekommer, för godemännen eller

sysslomannen: försummar han det; då må

hans talan ej till prövning upptagas.

Vill den, emot vilken återvinningstalan

anställd är, i följd därav fordran

i konkursen bevaka, och är den talan

ej så tidigt väckt, att han kunnat bevaka

fordringen å inställelsedagen; vare

han berättigad att, sedan fordringen, där

sä äskas, blivit med borgenärsed fästad,

på vad han till konkursboet återbära

skall, avräkna sä mycket, som på fordringen

belöpa bort, om den å inställelsedagen

bevakad blivit.

(Utskottets förslag.)

ingivits till rätten; varde den klandertid,

nu sagd är, beräknad från den dag,

lagfarten söktes eller bodelning shandlingen

ingavs. Enskild borgenär äge

ock rätt återvinningstalan anställa, på

sätt nämnt är: kungöre det dock, innan

saken vid domstolen förekommer, för

gode männen eller sysslomannen: försummar

han det; då mä hans talan ej

till prövning upptagas.

Vill den, emot vilken återvinningstalan

anställd är, i följd därav fordran

i konkursen bevaka, och är den talan

ej så tidigt vackt, att han kunnat bevaka

fordringen å inställelsedagen; vare

han berättigad att, sedan fordringen, där

så äskas, blivit med borgenärsed fästad,

på vad han till konkursboet återbära

skall, avräkna så mycket, som på fordringen

belöpa bort, om den å inställelsedagen

bevakad blivit.

§ 140.

, „ , gäldenär, vars egendom till konkurs avträdes, gift; varde andra maken

kallad till det förhör, som i 39 § omförmäles.

., 1D3en1na las ska11 träda i kraft den 1 januari 1921; dock skall ''Öl 8 i dess

aidre lydelse gälla beträffande konkurs, däri inställelsedagen infallit före nya lagens

ikraftträdande, och skall i övrigt förut gällande lag fortfarande lända till

efterrättelse beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden äldre giftermälsbalken

är tillämplig. °

B) att riksdagen, med anledning av ifrågavarande

förslag till lag om ändring i vissa delar av konkurslagen,

måtte för sin del dessutom antaga följande förslag

till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande År 38.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § liamlelsbalken.

(Nuvarande lydelse.)

Sedan äge borgenär, för vars fordran

lös egendom blivit i laga ordning i mät

tagen, förmånsrätt till. betalning nr den

utmätta egendomen. År densamma utmätt

för fleras fordringar; have den,

för vars fordran utmätning först verkställdes,

företräde: har utmätningen skett

på en gång; äge var lika rätt. År utmätning

verkställd inom en månad, före

den dag, gäldenär konkurs börjades;

äge den förmånsrätt, nu sagd är, ej rum:

ej heller då utmätning skett efter gäldenär

död, innan en manad förflutit

från den dag, då uppteckningen av den

dödes bo slutades, där konkurs inom

sagda tid börjas.

(.Föreslagen lydelse.)

Härigenom förordnas, att 17 kap. 8 §

handelsbalken skall hava följande ändrade

lydelse:

Sedan äge borgenär, för vars fordran

lös egendom blivit i laga ordning i mät

tagen, förmånsrätt till., betalning ur den

utmätta egendomen. År densamma utmätt

för fleras fordringar; have den,

för vars fordran utmätning först verkställdes,

företräde: har utmätningen skett

på en gång; äge var lika rätt. År utmätning

verkställd inom en månad, före

den dag, gäldenärs konkurs börjades,

eller, där utmätningen skett för fordran,

som tillkommer gäldenärs make, inom ett

år före nämnda dag; äge den förmånsrätt,

nu sagd är, ej rum: ej heller då

utmätning skett efter gäldenärs död,

innan en månad förflutit från den dag,

då uppteckningen av den dödes bo slutades,

där konkurs inom sagda tid börjas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1921; dock skall förut gällande lag

fortfarande lända till efterrättelse beträffande

makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden

äldre giftermålsbalken är tilllämplig.

Stockholm den 18 maj 1920.

På första lagutskottets vägnar:

CARL HEDERSTIERNA.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

202124

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:286 Skrivelse till Konungen beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m. s. 19 i texten