Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om medling i arbetstvister m. m.

1920-04-23 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1920:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om medling i arbetstvister m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 2G april 1920 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med

förslag till lag om medling i arbetstvister m. m.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow, von Koch, Alfred Petrén* Westman,

Boberg, Linder, Sigfrid*, Carlsson i Frosterud, Nilsson i

Vibberbo, Hagman i Stockholm, Johansson i Sollefteå, Ödström,

Johanson i Stockholm* och Svensson i Kompersmåla.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 20 februari 1920 dagtecknad proposition, nr 155,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Maj it, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga här nedan

införda förslag till

1) lag om medling i arbetstvister,

2) lag om central skiljenämnd för vissa arbetstvister samt

3) lag om särskilda skiljedomare i arbetstvister.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i

den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till propositionen.

Vid ärendets föredragning i statsrådet har föredragande departementschefen

erinrat, hurusom socialstyrelsen med ett den 13 juli 1916

dagtecknat utlåtande såsom resultat av en styrelsen anbefalld utredning

angående huruvida och i vad män åtgärder, särskilt på lagstiftningens

väg, kunde åstadkommas i syfte att på verksamt sätt befrämja arbetsfreden,

framlagt ett förslag till lag om vissa åtgärder till främjande av

arbetsfred, upptagande dels vissa bestämmelser om arbetsavtal och kolBihang

till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 17 höft. (Nr 27—28). isos 20 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

lektivavtal, dels ändrade regler om förlikningsväsendet i arbetstvister,

dels särskilda föreskrifter om vissa villkor för arbetsinställelser, dels

slutligen bestämmelser om lokala arbetsdomare och om upprättande av

en särskild domstol i vissa arbetstvister, arbetsdomstolen. Över socialstyrelsens

betänkande, som tillförne icke föranlett förslag till liksdagen,

hade yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter och korporationer.

Då av en stor del av de ingivna yttrandena framgått, att en så omfattande

lagstiftning på området, som föreslagits, icke i den gestaltning,

förslaget fått av styrelsen, skulle uppbäras av den allmänna opinion

inom de närmast intresserade kretsarna, som syntes önskvärd lör eit

framgångsrikt ingripande från lagstiftarens sida på ifrågavarande område

och då det förty sannolikt icke vore något att vinna genom att

nu ifrågasätta en lagstiftning av den omfattning, socialstyrelsens förslag

innefattade, ansåg departementschefen sig icke höra förorda längre

gående förslag än de genom ifrågavarande proposition framlagda.

Utskottet delar den uppfattning, som gjorts gällande i föredragande

departementschefens nu återgivna anförande. Utskottet vill emellertid

giva uttryck åt den förhoppning, att Kungl. Maj:t, så snart i framtiden

en fastare rättsuppfattning på ifrågavarande område bildats, måtte vidtaga

åtgärder för att sådan rättsuppfattning i största möjliga omfattning

fastslås genom lag, på det att arbetsfreden därigenom må effektivt främjas.

Utskottet övergår härefter till de särskilda lagförslagen.

Lagen om medling i arbetstvister.

Departementschefen har erinrat, hurusom gällande lag om medling

i arbetstvister vore i behov av revision, och har departementschefen utgått

ifrån att vid genomförande av sådan revision väsentligen allenast

sådana bestämmelser borde upptagas, varom enighet rått mellan de

närmast intresserade parterna eller som ersätta föråldrade eller mindre

lämpliga bestämmelser med nya på vunnen erfarenhet grundade stad
ganden.

. . , ... ...

Vid granskning av förslaget har utskottet icke i sak lunnit skal till

anmärkning mot detsamma. I 2 och 3 §§ förekomma emellertid feltryck,

som rättats i den av utskottet föreslagna lagtexten.

Lagen om central skiljenämnd för vissa arbetstvister.

Vidkommande förslaget till lag om central skiljenämnd för vissa

arbetstvister har utskottet, som finner inrättandet av sådan skiljenämnd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

3

välbetänkt, funnit förslaget i huvudsak vara väl avvägt. På enskilda

punkter har dock utskottet funnit sig böra föreslå vissa ändringar, för

vilka redogörelse skall nedan lämnas vid de särskilda lagrummen.

3 §•

I första stycket av paragrafen föreslås, att den centrala skiljenämnden

äger helt eller delvis avvisa till densamma hänskjuten fråga bland

annat då nämnden anser betryggande garantier icke förefinnas för avkunnad

skiljedoms efterlevande. Utskottet anser emellertid, att det är

principiellt oriktigt att en i viss mån med domstol jämförlig myndighet

tillerkännes rätt att efter prövning av sannolikheten, huruvida dess

beslut komma att lända till efterrättelse — en prövning som i många

fall måste grundas på obestämda skäl — undandraga sig skyldigheten

att meddela beslut. Härtill kommer, att stadgandet ur praktisk synpunkt

torde medföra den olägenheten, att ena parten uti en hos nämnden

anhängiggjord tvist genom en enkel förklaring, att han icke kommer

att ställa sig avkunnad skiljedom till efterrättelse, kan komma att

betaga den andra parten rätten att få meddelat utslag i en tvist, om

vars hänskjutande till nämnden parterna likväl förut träffat överenskommelse.

Ifrågavarande stadgande torde hava tillkommit i avsikt att

upprätthålla den centrala skiljenämndens auktoritet, men utskottet kan

icke anse stadgandet ur sådan synpunkt nödvändigt. Nämndens auktoritet

torde nämligen med säkerhet bliva beroende av den rättrådighet

och insiktsfullhet, varom dess utslag bära vittnesbörd. Utan att nämnden

förvärvar en på förvissningen om förefintligheten av nämnda egenskaper

grundad auktoritet, kommer nämnden säkerligen icke att i någon

större omfattning anlitas. Vinner nämnden åter allmänt förtroende, lärer

den omständigheten, att i särskilt fall dess utslag av någon part icke

respekteras, icke lända nämndens anseende till men, utan måhända fastmera

utsätta den tredskande parten för ogillande av den allmänna opinionen.

5 §•

I paragrafen finnes föreskrivet, att två ledamöter av nämnden skola

utses av svenska arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd och två av landsorganisationens

representantskap. Vidkommande sättet för utseende av

arbetsgivarsidans representanter har utskottet icke funnit anledning till

anmärkning, enär berörda förtroenderåd är den gemensamma representationen

för flertalet betydande arbetsgivarföreningar. Landsorganisationen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

åter, vars officiella namn är landsorganisationen i Sverige, utgör en

enhet, och utskottet anser vid sådant förhållande, att det icke är lämpligt

att föreskriva vilket av landsorganisationens organ, som skall förrätta

ifrågavarande val, utan anser det böra överlämnas åt landsorganisationen

själv att härom förordna. Utskottet hemställer alltså, att

orden »landsorganisationens representantskap» måtte utbytas mot orden

>landsorganisationen i Sverige''».

Lagen om särskilda skiljedomare i arbetstvister.

Utskottet har mot förslaget icke funnit anledning till anmärkning.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande

lagar, nämligen:

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

l:o) Lagom

medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vart och ett av de distrikt, i vilka riket för sadant ändamål av

Konungen indelas, förordnar Konungen en förlikningsman med uppgift

att, på sätt nedan sägs, medla i tvister mellan arbetsgivare och arbetare.

Därest så prövas påkallat, må Konungen tillika antingen uppdraga

åt förlikningsman att jämväl utom sitt distrikt vara förlikningsman med

visst, på annat sätt bestämt verksamhetsområde eller ock för sådant verksamhetsområde

förordna särskild förlikningsman.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

5

Kungl. Mafts förslag.

Utskottets förslag.

2 §.

Förlikningsman åligger:

att med synnerlig uppmärksamhet följa arbetsförhållandena inom

det honom anvisade verksamhetsområdet;

att, i de fall och på det sätt i denna lag sägs, lämna sin medverkan

till biläggande av arbetstvister, som inom samma område uppstå;

samt

att eljest, på anmodan, gå arbetsgivare och arbetare tillhanda för

åvägabringande av överenskommelser, som äro ägnade att främja ett

gott förhållande dem emellan samt förekomma störande avbrott i

arbetet.

Åstunda arbetsgivare och arbetare, att förhandling om sådan överenskommelse

skall äga rum under ledning av opartisk ordförande, och

kan förlikningsmannens medverkan för förhandlingen icke lämnas eller

anses den icke böra påkallas, må på framställning av parterna socialstyrelsen,

där den finner omständigheterna därtill föranleda, utse lämplig

person att leda förhandlingarna.

3 §.

Har inom förlikningsmans verksamhetsområde uppkommit arbetstvist,

som medfört eller synes hota att medföra arbetsinställelse av större

betydenhet, bör förlikningsmannen genom personligt besök å den plats,

där tvisten utbrutit, eller på annat sätt träda i förbindelse med de tvistande,

gorå sig noga underrättad om, vari tvisten består, hemställa till de

tvistande att i avbidan på tvistens lösning icke vidtaga, vidhålla eller

utvidga arbetsinställelse, kalla de tvistande att, själva eller genom utsedda

ombud, å bestämd tid och plats sammankomna till förhandling

med varandra inför förlikningsmannen samt söka att under dessa förhandlingar,

vilka anordnas på sätt lämpligast synes, åvägabringa tvistens

lösning.

4 §•

För inkallande av de tvistande skall förlikningsmannen, i den mån

de ej lämpligen kunna personligen kallas, anlita annan utväg, som efter

omständigheterna kan anses ändamålsenlig, såsom meddelande till förening,

vilken de tvistande å endera sidan tillhöra, eller till någon, som

för talan i tvisten, eller anslag å eller vid arbetsplatsen eller kungörelse

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

i tidning. Arbetsgivare är pliktig att på begäran av förlikningsmannen

låta å eller vid arbetsplatsen anslå kallelse å arbetarna.

Det åligger de tvistande att efterkomma förlikningsmannens kallelse.

5 §•

År arbetsinställelse icke för banden och hava de tvistande, sedan förhandling

ägt rum, å båda sidor för förlikningsmannen tillkännagivit, att

de anse fortsatt förhandling ej vara till gagn för tvistens lösning, må

kallelse å de tvistande ej vidare av förlikningsmannen utfärdas; dock

äger han, om ändrade förhållanden därtill föranleda, inbjuda de tvistande

till nya förhandlingar.

6 §•

De förhandlingar, som av förlikningsmannen anordnas med och

mellan de tvistande, skola i främsta rummet hava till syfte att åvägabringa

överenskommelse i enlighet med anbud eller förslag, som under

förhandlingarna kunna bliva Iramställda från de tvistande själva; ankommande

därvid på förlikningsmannen att, om och i den mån sådant

kan anses ägnat att befordra en god lösning av tvisten, hemställa om

de jämkningar eller medgivanden, som för ändamålet kunna synas

lämpliga.

7 §•

Det bör vara en var av de tvistande angeläget att, i den mån sådant

erfordras för att bereda förlikningsmannen tillförlitlig grund lör

tvistens bedömande, på anhållan av förlikningsmannen giva honom del

av räkenskaper och andra handlingar samt meddela statistiska och andra

uppgifter, varöver de tvistande förfoga, ävensom hålla vederbörande

arbetsplatser för förlikningsmannen tillgängliga. Den som, enligt vad

nu är sagt, går förlikningsman tillhanda äger att, i den omfattning han

finner behövligt, göra förbehåll, att vad förlikningsmannen på sådant

sätt erfar ej må av denne yppas.

8 §•

Kan icke vid förhandlingarna inför förlikningsmannen enighet vinnas,

må han uppmana de tvistande att låta tvisten avgöras av sådan skilje
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27. 7

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

nämnd eller skiljedomare i arbetstvister, varom i lag är särskilt stadgat,

eller att eljest lämna uppdrag åt en eller flera personer, vilkas utlåtande

de tvistande utlästa sig att efterkomma, att, efter prövning, om och i

vilken mån de från ena eller andra sidan framkomna påståendena må

vara befogade och på vilket sätt följaktligen den föreliggande tvisten

rättast bör lösas, såsom skiljemän skilja de tvistande emellan.

I händelse uppmaning i sistnämnda syfte efterkommes av parterna,

bör förlikningsmannen, i den mån så befinnes behövligt, lämna sin medverkan

för utseende av skiljemän, underrätta dessa om uppdraget samt

i övrigt medverka till, att det åsyftade avgörandet må komma till stånd.

Ej må förlikningsman själv åtaga sig skiljemannauppdrag i arbetstvister.

9 §•

Vad i 3 § är stadgat avser icke arbetstvist, som uppstått inom

näringsgren, industriell anläggning eller arbetsföretag, där särskild förhandlings-,

förliknings- eller skiljenämnd är upprättad, med mindre de

tvistande å ömse sidor påkalla förlikningsmannens mellankomst eller

förhållandena göra sannolikt, att den särskilda nämnden icke varder för

tvistens biläggande anlitad, eller ock förhandling inför sådan nämnd i

stadgad ordning ägt rum, utan att uppgörelse vunnits.

Ej heller äga stadgandena i berörda paragraf tillämpning i fråga

om tvist, som hänskjuta till sådan skiljenämnd eller skiljedomare i

arbetstvister, varom i lag är särskilt stadgat.

10 §.

I fråga om rättsverkan av de tvistandes överenskommelser, utfästelser

eller andra beslut under förhandlingar, om vilka i donna lag är sagt,

gäller, allt efter beslutens innehåll och det sätt, varpå de tillkommit,

vad allmän lag förmår.

ii §•

Berör utbruten tvist, som påkallar förlikningsmans ingripande,

även annan förlikningsmans verksamhetsområde, åligger det förlikningsmannen

att, så fort ske kan, om tvistens utbrytande ävensom, så vitt

möjligt, angående densammas omfattning insända underrättelse till socialstyrelsen,

som förordnar en av förlikningsmännen att i tvisten medla

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

eller, där sådant finnes påkallat, hos Konungen anhåller om dylikt förordnande

för annan person.

12 §.

Där arbetstvist innebär synnerlig fara för arbetsfreden eller sådant

eljest prövas påkallat, äger Konungen uppdraga åt sakkunniga och erfarna

personer att i egenskap av särskild förliknings kommission, jämte

vederbörande förlikningsman eller, där han finnes icke lämpligen kunna

taga befattning med arbetstvisten, i hans ställe medla i densamma.

Sådant uppdrag må även lämnas särskild person.

13 §.

Förlikningsman skall föra dagbok angående vad som förefaller i de

tvister, med vilka han tager befattning. Överenskommelser, utfästelser

eller andra beslut av de tvistande skola i nämnda dagbok fullständigt

intagas eller densamma biläggas.

Förlikningsman skall inom tre månader efter varje kalenderårs utgång

till socialstyrelsen insända berättelse om sin verksamhet under aret

samt om förloppet av de tvister, som under detsamma handlagts.

Berättelsen skall genom socialstyrelsens försorg befordras till trycket.

14 §.

Närmare föreskrifter rörande förlikningsmännens och förlikningskommissions

verksamhet meddelas av Konungen.

15 §.

Angående ersättning till förlikningsman, ledamot av förlikningskommission

och sådan opartisk ordförande, om vilken i 2 § sägs, gälle

vad Konungen därom stadgar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920, då lagen den 31 december

1906 angående medling i arbetstvister upphör att gälla.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

9

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

2: o) Lag

om central skiljenämnd för vissa arbetstvister.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För slitande av sådana arbetstvister, varom bär nedan sägs, skall

finnas en central skiljenämnd.

2 §•

Den centrala skiljenämnden äger upptaga till avgörande fråga om

kollektivavtals rätta innebörd och tillämpning, därest enligt bestämmelse

i avtalet eller eljest genom överenskommelse mellan dem, som

slutit detsamma, sådan fråga hänskjuta till nämnden.

Ej må fråga, som nu är sagd, av nämnden upptagas, där skiljeavtalet

innefattar rätt för parterna att klandra skiljedomen eller tvist

angående frågan är vid domstol anhängig.

3

Den centrala skiljenämnden äger

helt eller delvis avvisa till densamma

hänskjliten fråga, då nämnden med

hänsyn till frågans begränsade betydelse

eller eljest finner densamma

icke lämpligen böra av nämnden

handläggas, så ock då nämnden anser

betryggande garantier icke förefinnas

för avkunnad skiljedoms efterlevande.

Varder till nämnden hänskjuten

fråga, på sätt nu är sagt, av nämnden

avvisad, och har ej i skiljeavBihang

till riksdagens protokoll 1920. 9 samt

§•

Den centrala skiljenämnden äger

helt eller delvis avvisa till densamma

hänskjuten fråga, då nämnden med

hänsyn till frågans begränsade betydelse

eller eljest finner densamma

icke lämpligen böra av nämnden

handläggas.

Varder till nämnden hänskjuten

fråga, på sätt nu är sagt, av nämnden

avvisad, och har ej i skiljeavtalet

anvisats annan utväg för

tvistens slitande genom skiljedom,

2 avd. 17 käft. (Nr 27—28). msto 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

talet anvisats annan utväg för tvis- vare i avseende å sådan fråga skiljetens

slitande genom skiljedom, vare avtalet förfallet,

i avseende å sådan fråga skiljeavtalet

förfallet.

4 §•

Av den centrala skiljenämnden meddelad skiljedom skall lända till

efterrättelse lika som domstols laga kraft ägande dom.

Nämnden må, där så finnes erforderligt, giva förklaring av skiljedom,

som av nämnden meddelats.

5 §.

Den centrala skiljenämnden

består av sju ledamöter.

Tre av ledamöterna förordnas

av Konungen för en tid av två år

i sänder bland personer, som icke

kunna anses företräda arbetsgivareller

arbetarintressen, och utser

Konungen eu av dessa ledamöter

till nämndens ordförande samt en

till ställföreträdare för denne. Minst

en av de utav Konungen förordnade

ledamöterna skall vara lagkunnig

man, vilken fullgjort vad författningarna

föreskriva om dem, som

må nyttjas uti domarämbeten.

Övriga fyra ledamöter utses

för ett år i sänder, två av svenska

arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd

och två av landsorganisationens

representantskap. För dessa lyra

ledamöter utses i enahanda ordning

dubbelt så många suppleanter.

Avgår ledamot eller suppleant,

utses annan ledamot eller suppleant

Den centrala skiljenämnden

består av sju ledamöter.

Tre av ledamöterna förordnas

av Konungen för en tid av två år

i sänder bland personer, som icke

kunna anses företräda arbetsgrtfareller

arbetarintressen, och utser

Konungen en av dessa ledamöter

till nämndens ordförande samt en

till ställföreträdare för denne. Minst

en av de utav Konungen förordnade

ledamöterna skall vara lagkunnig

man, vilken fullgjort vad författningarna

föreskriva om dem, som

må nyttjas uti domarämbeten.

Övriga fyra ledamöter utseB

för ett år i sänder, två av svenska

arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd

och två av landsorganisationen

i Sverige. För dessa fyra ledamöter

utses i enahanda ordning dubbelt

så många suppleanter.

Avgår ledamot eller suppleant,

utses annan ledamot eller suppleant

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

11

Kungl. May.ts förslag.

för återstående delen av den tid,

för vilken den avgångne varit utsedd.

Skiljenämnden skall hava sitt

säte i Stockholm.

Utskottets förslag.

för återstående delen av den tid,

för vilken den avgångne varit utsedd.

Skiljenämnden skall hava sitt

säte i Stockholm.

6 §■

Ledamot eller suppleant, som i 5 § avses, skall vara svensk medborgare

och hava uppnått tjugufem års ålder. Ej må befattningen innehavas

av den,

som står under förmynderskap,

som är i konkurstillstånd eller vars egendom, utan att vara avträdd

till konkurs, förvaltas för borgenärers räkning,

som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller som är under framtiden

ställd för brott, vilket kan medföra sådan påföljd, eller

som blivit dömd ovärdig att föra andras talan inför rätta.

7 §•

Mot ledamot av den centrala skiljenämnden gälla samma jäv, som

i rättegångsbalken stadgas i fråga om domare.

8 §•

Fråga, som hänskjutits till den centrala skiljenämnden, må avgöras

av fem ledamöter. Ej må annat än udda antal ledamöter deltaga i

avgörandet.

Vid besluts fattande skola närvara lika antal representanter för

arbetsgivare och arbetare samt minst en lagfaren ledamot bland dem,

som förordnats av Konungen.

9 §•

Uppkomma vid tvistefrågas avgörande olika meningar mellan den

centrala skiljenämndens ledamöter, galle den mening, varom mer än halva

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

\

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

antalet av de röstande är ense. Ernås ej sådan röstövervikt angående

fråga, som blivit överlämnad till nämndens prövning, vare i avseende

därå skiljeavtalet förfallet.

10 §.

Den centrala skiljenämndens avgörande av tvistefråga påkallas hos

ordföranden i skrift, som skall innehålla uppgift på den eller de frågor,

om vilka skiljedom äskas.

Ordföi’anden utsätter tid för nämndens sammanträde samt tecknar

å skriften resolution med uppmaning till parterna att å angiven tid och

plats inställa sig inför nämnden eller dessförinnan till ordföranden inkomma

med skriftliga yttranden och därvid foga de handlingar, som

de i övrigt önska åberopa.

Hava ej parterna å ömse sidor gjort ansökan om tvistens upptagande,

. åligger det sökanden att bevisligen tillställa motparten ansökningen

med därå av ordföranden tecknad resolution.

11 §.

Till utredning av fråga, som av den centrala skiljenämnden handlägges,

äger nämnden låta vid allmän underrätt höra vittnen och sakkunniga.

Finner nämnden sådan åtgärd nödig, äger nämnden därom

göra framställning hos den underrätt, inom vars område den, som skall

höras, har sitt hemvist eller någon tid uppehåller sig, och varde denne

genom rättens eller domarens försorg till rätten kallad. Rätten äger

tillägga vittne och sakkunnig ersättning med vad som prövas skäligt.

Sedan förhöret hållits, skall rätten tillställa skiljenämnden protokoll

däröver.

12 §•

Av den centrala skiljenämnden beslutad skiljedom skall skriftligen

avfattas och av de i beslutet deltagande ledamöterna undertecknas samt

av ordföranden förvaras.

Utskrifter av skiljedomen skola, å nämndens vägnar underskrivna

av ordföranden, till parterna utgivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

13

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

13 §.

Kostnaderna för förhör, som i 11 § sägs, bestridas av allmänna medel.

Skiljenämndens beslut meddelas avgiftsfritt.

14 §.

Närmare föreskrifter angående den centrala skiljenämndens verksamhet

må meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

3:o) Lag

om särskilda skiljedomare i arbetstvister.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger, i mån av behov, efter framställning av kommuner

eller eljest, förordna särskilda personer att på anmodan av parter var

för sig avgöra arbetstvister, som av parterna bänskjutits till skiljedom,

eller på anmodan av parter eller av dem valda skiljemän såsom opartiska

ordförande i skiljenämnder deltaga i dylika tvisters slitande. Förordnanden,

som nu nämnts, meddelas på viss tid, högst två år i sänder.

Skiljedomare, som här avses, skola hava fullgjort vad författning

gama föreskriva om dem, som må nyttjas uti domarämbeten.

I övrigt skall i avseende å dessa skiljedomare och deras verksamhet

vad i lagen om skiljemän är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Närmare föreskrifter om skiljedomarnes verksamhet må meddelas

av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920.

Stockholm den 23 april 1920.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

Reservationer:

1) av herr von Kock, som anfört: »Mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, vilket innefattar en del på praktiska erfarenheter grundade ändringsförslag

i 1906 års medlingslag, har jag visserligen intet att anmärka.

Ej heller vill jag motsätta mig förslagen till lagar om central

skiljenämnd och särskilda skiljedomare i arbetstvister. Men jag be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 27.

15

Knngl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tvivlar, att, om riksdagen nu antager de föreliggande förslagen, något

väsentligt kommer att vinnas ur arbetsfredens synpunkt. Och är "det

väl just detta, särskilt med hänsyn till de vittomfattande och förlustbringande

arbetskonflikter^ under detta år, som borde varit avsikten

med lagförslagens tillkomst.

För att vinna något väsentligt i antytt syfte borde förslagen enligt

min mening ha upptagit vissa av de bestämmelser, som innefattades i

de propositioner i frågan, som förelädes riksdagen åren 1910—1911 och

som även återfinnas i socialstyrelsens förslag av år 1916, varjämte även

bort beaktas vissa senare i utlandet gjorda erfarenheter på området.

Sålunda synes mig först och främst den gamla tanken på en arbetsdomstol,

vilket förslag framlagts av socialstyrelsen i dess betänkande

och i huvudsak vunnit understöd från såväl arbetsgivarnas som arbetarnas

representanter i styrelsen, böra förverkligas. I samband härmed

skulle — såsom ock socialstyrelsen förordat — förbud utfärdas för

parter, bundna av kollektivavtal, att tillgripa stridsåtgärder dem emellan,

utan dylika frågor hänvisas till arbetsdomstolen. Härigenom skulle en

lösning av rättstvisterna kunna äga rum utan förödande strider, och

näppeligen kan väl från något håll invändas något mot att dessa tvister

skola lösas på fredlig väg. Det bör i detta sammanhang erinras, att

den av Kung!. Maj:t föreslagna centrala skiljenämnden ingalunda avser

att ersätta arbetsdomstolen, emedan denna nämnd får upptaga endast

sådana tvister till behandling, som båda parterna frivilligt hänskjuta till

nämndens definitiva avgörande. •

Men ytterligare bör lagstiftningen upptaga den bestämmelse, som

med sådan framgång tillämpats i utlandet, särskilt Norge och Canada,

att vid varje konflikt en obligatorisk medling skall äga rum samt att

viss s. k. varseltid skall iakttagas, innan arbetsinställelse företages. Det

är att förvänta, att en dylik bestämmelse skall förekomma många arbetsstrider,

som hittills kommit till utan tillräckligt övervägande.

Men slutligen bör enligt min uppfattning tagas under övervägande,

om. ej tiden är kommen för att även i vårt land upptaga tanken på

obligatorisk skiljedomstol i sådana arbetskonflikter, som äro av allmänfarlig

natur. Jag är fullt medveten om att mot denna tanke resas allvarliga

betänkligheter på åtskilliga håll och jag anser visserligen, att

obligatorisk skiljedom för alla tvister är en utopi. Men när skiljedomen

begränsas till sådana tvister, som innebära fara för samhället, håller jag

före, att landets och befolkningens intressen i sin helhet måste vara av
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

görande framför de särintressen, som kunna föreligga. Att utvecklingen

går i denna riktning synes ock vara oförtydbart. Vårt grannland Norge

har sålunda sedan år 1916 en dylik lag, vilken ursprungligen tillkom

som en kristidslag men sedermera två gånger blivit prolongerad, sista

gången intill den 1U 1921. Förslag föreligger ock att införa en liknande

lag i Finland och Frankrike, varjämte tecken tyda på att även i

andra länder sådan lagstiftning skall komma till stånd.

Med denna uppfattning har jag ej kunnat underlåta att inom utskottet

yrka, att riksdagen borde genom en hemställan till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga förslag till en

lagstiftning i den riktning jag här antytt. Då emellertid majoritet för

en dylik åtgärd ej vunnits inom utskottet, är jag urståndsatt att inom

riksdagen framställa något yrkande i frågan.»

2) av herrar Linder, Carlsson i Frosterud, Hagman, Johansson i

Sollefteå och Johanson i Stockholm, vilka yrkat

a) att i andra stycket å sid. 2 i utskottets utlåtande punkten: »Utskottet

vill emellertid — — — — — effektivt främjas.» måtte ur motiveringen

utgå, samt,

b) att följande bestämmelse måtte utgå ur lagen om särskilda skiljedomare

i arbetstvister: »Skiljedomare, som här avses, skola hava fullgjort

vad författningarna föreskriva om dem, som må nyttjas uti domarämbeten».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om medling i arbetstvister m. m. s. 7 i texten