Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta motioner.

1920-06-08 · 448 sidor, varav 411 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 411 av 448 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SärU 1920:1, Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande tf t- 1.

1

Sr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1920.

Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag

till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta

motioner.

Närvarande vid beslutens fattande: herrar Eden, Trygger, Gustaf Nilsson ), Bror

Petrén, Swartz, Örne, Pålsson, J. Johansson i Kälkebo, Möller, Barthelsson,

Rune, Wigforss *), K. J. A. Gustafsson, Kristensson, Lindman, Bärg,

Jönsson i Boa, Lindqvist i Kosta *), R. G. Hamilton, Sjöblom*), Brännström,

Löfgren i Stockholm *), Engberg och Svedberg.

*) Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

I en den 12 mars 1920 till riksdagen avlåten, till dess andra Kunfll.jMaj:t»

särskilda utskott överlämnad proposition, nr 191, har Kungl. Maj:t7

under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet övei finansärenden

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga härvid såsom bilaga

(bil. 10) fogade förslag till kommunalskattelag.

° Vidare har Kungl. May.t i särskilda till riksdagen avlåtna och till

dess andra särskilda utskott överlämnade propositioner föreslagit riksdagen

att antaga vissa av förslaget till kommunalskattelag betingade

förslag till författningsändringar, nämligen:

i proposition nr 216, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av §§15 och 35 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, samt

2:o) lag om ändrad lydelse av § 37 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863;

i proposition nr 222, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4.o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862, samt

5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården

den 14 juni 1918; &

i proposition nr 223, förslag till förordning om ändrad lydelse

av o2 och o5 §§ i stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911;

i proposition nr 224, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 19, 20 och 21 SS i lagen den 9

december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning,

_2:o) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 angående lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan

samt hennes prästerskap och betjäning-, samt

loon 3:°^ °m äudrad lJåelse av § 9 mom. 6 i lagen den 31 mai

looJ angående dövstumundervisningen;

varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit riksdagen

att lämna medgivande därtill att, när inom någon till svenska kyrkan

hörande församling medlemmar av sådan i riket befintlig församling av

främmande kristna eller mosaiska trosbekännare, vilken äger rät? till

offentlig religionsövning, böra, i enlighet med vad därom i den föres

agna lagen om ändring i lagen angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning är stadgat, komma i åtnjutande av lindring vid utgörande

av de avgifter till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjä
som

a ,m belöpa för inkomst, och det avgiftsbelopp, från vilket

befrielse sålunda åtnjutes, för året uppgår till sammanlagt minst femtio

kronor, den till svenska kyrkan hörande församlingen må av allmänna

medel undfå ersättning med motsvarande belopp;

q ce ProPosi^on nr 225, förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och

6 1 ^agen skogsaccis och om virkestaxering den 11 oktober 1912-

i proposition nr 227, förslag till

V0) Oordning angående upphörande av allmänna taxeringar till

bevillning- av fast egendom samt av inkomst m. m.,

1 ^:o) förordning angående ändrade grunder för utgörande av vissa

avgifter, samt

„ förordning angående gäldande av utlagor, vilka bestämts att

utgå efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade

grunder;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3

varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit riksdagen

att vid uppgörande av statsreglering för år 1921 ur riksstaten utesluta

i Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering upptagna inkomsttiteln »bevillning

av fast egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag

till landsting och städer, som icke deltaga i landsting», båda till ett

belopp av 4,600,000 kronor;

i proposition nr 357, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 och 12 §§ handelsbalken,

samt

2:o) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 23 § i lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom;

i proposition nr 358, förslag till lag om ändring i vissa delar av

lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet, samt

i proposition nr 400, förslag till förordningar om ändring i vissa

delar dels av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock av förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

I samband med propositionerna har utskottet till behandling förehaft

följande med dem sammanhängande och till utskottet hänvisade

motioner, nämligen inom första kammaren:

nr 52 av herr Johansson, Johan Bernhard,

» 258 » » Östberg,

» 259 » » Ivvarnzelius m. fl.,

» 260 » » Rosén, med instämmande i motionens syfte av

herr Vindahl m. fl.,

» 261 och 262 av herr Rosén,

» 271 av herr Trygger m. fl.,

» 272—280 av herr Trygger,

» 281 av herr Clason,

» 282 » herrar Wohlin och Johansson, Johan, i Friggeråker,

» 283 » herr Björnsson,

» 284 och 285 av herr Nilsson, Gustaf,

» 286 av herr Larson, Edward,

» 287 » » Lindhagen,

inom andra kammaren:

ur 140 av herr Alvin,

» 214 i) » Hallén in. fl..

Motioner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

nr 361 av herr Magnusson i Skövde,

» 393 » » Eden ro. fl.,

» 394 » » Ham rin,

» 395 » » Lindman m. fl.,

» 396—404 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

» 405 av herrar Hage och Alvin,

» 406 ® » Andersson i Grimbo och Ericson i Oberga,

» 407 » herr Forssell in. fl.,

» 408

»

»

Sköld,

» 409

»

»

Karlsson i Gasabäck,

» 410

»

»

Osberg,

» 411

»

»

Ljungkvist med instämmande i motionens syfte

av herr Skagerberg m. fl.

Uti i tråg

avarande motioner har hemställts:

i motionen 1:52 av herr Johansson:

att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering, att den i 11 § g) av nämnda förordning stadgade uppgiftsskyldighet

må utsträckas till att gälla arbetsgivare, som nästföregående

år i sin rörelse eller yrke haft någon person stadigvarande anställd,

varvid även uppgift skall lämnas om den tid, under vilken den

anställning varat, på grund varav den uppgivna avlöningsförmånen

uppburits;

i motionen 1:258 av herr Östberg:

att kungl. propositionen nr 191 i vad den avser progressiv kommunalskatt

icke måtte vinna riksdagens godkännande, utan förslaget i

denna del omarbetas i enlighet med i motionen angivna grunder, samt

att, om riksbanken och riksförsäkringsanstalten befrias från näringsskatt,

samma frihet måtte tillerkännas bankverksamhet och försäkringsverksamhet

över huvud;

i motionerna 1:259 av herr Kvarnzelius in. fl. och 11:393 av

herr Edén m. fl.:

att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts proposition om

kommunalskattelag jämte därmed sammanhängande övriga förslag icke

kunnat av riksdagen bifallas, måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville föranstalta om en förnyad, skyndsam och allsidig prövning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. *>

av frågan om en reformerad kommunalskattelagstiftning samt föi riksdagen

snarast möjligt framlägga de förslag, vartill denna provning må

föranleda; samt .

att riksdagen måtte i avvaktan pa eu fullständig kommunalskattereform

för sin del antaga vid motionen fogade förslag till förordningar,

nämligen:

a) förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,

b) förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering, . „ _

c) förslag till förordning om kommunal progressivskatt ar 192-,

d) förslag till provisorisk förordning med särskilda bestämmelser

angående tillämpningen i vissa tall av lagen den 11 oktober 1912 om

skogsaceis och virkestaxering;

varjämte motionärerna anhållit, att de ändringar eller tillägg, som

i övrigt kunde föranledas av ovanstående förslag, måtte av vederbörande

utskott utarbetas och framläggas för riksdagen;

i motionerna 1:260 av herr Rosen och 11:394 av herr Hamrin.

att riksdagen måtte vidtaga i motionen ^ föreslagna ändringar i

kommunalbeskattningen rörande dyrorts- och familjeavdrag'' samt taxeringen

av äkta makars inkomst;

i motionen I: 261 av herr Rosen:

att riksdagen måtte besluta, att fastighetstaxering skall äga ruin

är 1921 och därefter vart tredje år;

i motionen I: 262 av'' herr Rosén:

att riksdagen måtte avslå samtliga förslag, som avse ändringar i

nu gällande bestämmelser rörande skogsaceis;

i motionerna

Lindman m. fl.:

1: 271 av herr

att riksdagen ville, med avslag a w .....

antaga förslag till kommunalskattelag av den lydelse vid motionen I: 271

fogad bilaga utvisar;

variämte motionärerna anhållit, att vederbörande utskott måtte i

- J . , , . . i.. • J _..........År.

in. fl. och II: 395 av herr

Kung!. Majds proposition nr 191

seende å deklarationsformulär,

av

ändnnuar, som i

taxenngslängder

in. in.

vidtaga de

händelse av bifall till förslaget pakallades;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

i motionerna I: 272—275, 277, 279 och 280 av herr Trygger och

11:396—399, 401, 403 och 404 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp:

att i de av den i Kung!. Maj:ts proposition nr 191 ifrågasatta

skattereformen betingade förslag till författningar och författingsändringar,

som framlagts i Ivungl. Maj:ts propositioner nr 216, 222, 223.

224, 227, 358 och 400, måtte vidtagas av motionerna J: 271 och II: 395

föranledda ändringar;

i motionen 1:281 av herr Clason:

att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 191 och

i sammanhang med antagande såsom provisorisk lösning av kommunalskattefrågan

av det av herr Trygger m. fl. i första kammaren framburna

förslaget, ville i skrivelse till Kungl. Magt hemställa om en

utredning av vårt finansproblem i enlighet med de'' i motion nr IT: 407

av herr Forssell m. fl. antydda riktlinjerna;

i motionerna 1:282 av herrar \\ ohlin och Johansson i Friggeråker

och 11:406 av herrar Andersson i Grimbo och Ericson i Oberga:

dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville, om möjligt till 1923 års lagtima riksdag, framlägga

ett förslag till definitiv kommunalskattelag, upptagande, förutom kommunal

inkomstskatt och kommunal progressivskatt, lämpligt anordnade

och sä utmätta objektskatter att fast egendom och näringsföretag'' beskattades

efter intresse endast i den mån det kunde visas, att fastighetsägare

och näringsidkare droge särskild nytta av vissa kommunala

anordningar eller uppenbarligen föranledde kommunen vissa kostnader;

börande de båda utvägarna att anordna ifrågavarande objektskatter,

nämligen antingen i form av fristående skatter eller i form av i inkomstskatten

ingående garantiskatter komma under förnyad ingående

prövning, med utgångspunkt från olika repartitionstal och procentsiffror;

varjämte till ledning för bedömande av det framlagda förslagets och

eventuella alternativförslags praktiska verkningar en tillfredsställande

statistisk utredning, byggd på ny provtaxering, borde åtfölja förslaget,

dels vidare att riksdagen måtte i ovan nämnda skrivelse anhålla,

att i förslaget till kommunalskattelag sådana grunder måtté fastställas

för taxering av jordbruksfastigheter och skogsfastigheter, att dessa bleve

taxerade efter avkastningsvärdet och icke efter saluvärdet,

dels ytterligare att i samma skrivelse måtte begäras framläggandet av

förslag till en genomgripande omorganisation av taxeringsväsendet med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

7

syfte att uppnå större enhetlighet vid taxeringarna och kontroll över

dessas utförande, varjämte, för den händelse understöd till skattetyngda

kommuner skulle utgå av andra kommuners skattemedel, en central

myndighet borde upprättas med uppgift att omhänderhava alla med den

kommunala skatteutjämningen sammanhängande frågor,

dels slutligen att riksdagen måtte såsom en provisorisk kommunalskattereform

antaga en kommunalskattelag, vilkens giltighetstid begränsades

till den 1 januari 1924 och som upptoge de i Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 191 intagna fyra skatter; dock att de s. k.

repartitionstalen måtte bestämmas för jordbruksvärde till 2 procent,

för skogsvärde till 1.5 procent, för »annat värde» till 2 procent och för

näringsskattekapital till 2 procent; att vidare provisoriska anordningar

måtte träffas till förminskande av de svårigheter, som de nya kommunalskatterna

komriie att bereda taxeringsmyndigheterna, eventuellt så att

länstaxeringsnämnder tillsattes för handläggning av vissa taxeringsärenden;

börande de i den kungl. propositionen intagna bestämmelserna om

förenämnda nya kommunalskatter jämväl i övrigt, i den mån så befinnes

lämpligt, undergå erforderliga ändringar i detaljer;

i motionerna 1:283 av herr Björnsson och 11:411 av herr

Ljungkvist:

att riksdagen måtte besluta, att vid bifall i övrigt till Kungl.

Maj:ts proposition nr 191 första stycket av 39 § 1 mom. måtte få följande

ändrade lydelse:

Med avseende å taxering av äkta makars inkomst skall gälla:

att hustrus inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av näring,

annan rörelse eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om

och i den mån ifrågavarande inkomst överstiger 500 kronor;

i motionen 1: 284 av herr Nilsson, Gustaf:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 191 med

förslag till kommunalskattelag ville besluta sådan ändring i 24 §, att

närings företag, vars näringsskattekapital icke uppgår till 10,000 kronor,

må. undantagas från utgörande av näringsskatt, samt att i den mån

näringsskattekapitalet överstiger 10,000 kronor, näringsskatt må utgå

endast för den del av näringsskattekapitalet, som överstisrer nämnda

summa;

i motionen I: 285 av herr Nilsson, Gustaf:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 191 med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

förslag till kommunalskattelag ville besluta, att 33 § mom. a) skall

erhålla följande ändrade lydelse:

Från kommunal inkomstskatt frikallas:

a) medlem av kungahuset: för av staten anvisat anslag;

i motionen I: 280 av herr Larson, Edward:

att riksdagen måtte besluta att lägsta beskattningsbara inkomstbelopp,

för vilket kommunal progressivskatt skall utgå, skall vara 4,000

kronor, och att progressivskattens grundbelopp skall vara 1 procent

för beskattningsbart belopp mellan 4,000 och 7,000 kronor och 2 procent

för belopp mellan 7,000 och 10,000 kronor;

i motionen I: 287 av herr Lindhagen:

att riksdagen, vid behandlingen av propositionen om ny kommunal

beskattning måtte göra den jämkningen i densamma, att egnahemsanläggningar,

individuella såväl som kooperativa, med bostäder intill

högst fyra rum och kök må befrias från en dubbelbeskattning, som i

sin män måste bidraga till att motverka egnahemsbildningen och den

frivilliga bostadsproduktionen samt kvarhålla stads- och industrisamhällenas

mindre bemedlade befolkning i hopplös hemlöshet under de

vidrigaste förhållanden;

i motionen II: 140 av hen- Alvin:

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredningom

och förslag till riksdagen om kommunal beskattning inom den kommun,

där inkomst av rörelse eller arbete åtnjutes av utlänning och i

annan kommun mantalsskriven person;

i motionen IT: 244 av herr Hallén m. fl.:

att riksdagen ville besluta sådan ändring i kungl. förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering den 28 oktober

1910, att taxeringsnämnd tillerkännes rätt att med sig adjungera sakkunnigt

biträde;

varjämte motionärerna hemställt, att vederbörande utskott ville vidtaga

erforderliga ändringar i 25 § och 54 § 5 mom. av ovannämnda

förordning;

i motionen 11:361 av herr Magnusson i Skövde:

att all trädgårdsskötsel till avsalu, vare sig den bedrives såsom

självständig rörelse eller i samband med jordbruk, må kommunalbe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr i. 9

skattas efter samma grunder, och att näringsskatteplikt ej pålägges trädgårdsskötsel;
i

motionen II: 405 av herrar Hage och Alvin:

A) att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts proposition nr 191,

dock med följande ändringar:

beträffande § 4,

dels att i denna paragraf införes en bestämmelse, att vid taxering

av fastighet, å vilken finnes uppförd bostadsbyggnad, den del av taxeringsvärdet,

som anses motsvara värdet av högst 2 rum och kök, må undantagas

från fastighetsskatt i sådana fall, då fastighetens hela taxeringsvärde

ej uppgår till 6 gånger det beräknade taxeringsvärdet av ett rum

och kök, samt att denna bestämmelse även skall omfatta fastighet, å

vilken huvudsakligen finnes bostadsbyggnad bestående av endast ett

rum eller ett kök, i vilket fall bostadsfastigheten må under ovannämnda

förutsättningar undantagas från fastighetsskatt,

dels att ur lagtexten borttages under j) upptagen allmän flottled,

beträffande § 33,

att ur denna paragraf borttages orden: »a) medlem av kungahuset

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital»,

beträffande § 46,

att skatteskalan för den progressiva beskattningen såväl med avseende

på mom. 1 (enskilda personer) som mom. 2 (bolag) höjes på

sådant sätt, att höjningen kan, så långt det är möjligt, för kommunerna

medföra en ersättning ungefärligen eller i någon mån motsvarande den

förlust av skatteobjekt, som uppstår vid ett bifall till det första yrkandet

under § 4 här ovan,

B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida, på vilket sätt och efter vilka

grunder en kommunalskatt, ungefärligen motsvarande fastighetsskatten,

må kunna läggas på innehavet av möblemang utöver ett visst värde, samt

C) att riksdagen ävenså måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte ytterligare utreda,

dels huruvida ej kommunens rätt att uttaga skatt av staten, landsting

eller av annan kommun anses böra ytterligare utsträckas,

samt dels huruvida ej kommunal fastighetsskatt bör läggas på för

allmän trafik upplåtna, staten icke tillhöriga kommunikationsföretag i de

fall, då dessa lämna en god avkastning;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (N 1.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

i motionen 11:407 av herr Forssell m. fl.:

att riksdagen med avslag å kungl. propositionen nr 191 och

i sammanhang med antagande av ett provisoriskt förslag i kommunalskattefrågan

ville besluta om en skrivelse till Kungl. Maj:t med underdånig

hemställan om en utredning av vårt finansproblem i enlighet med

i motionen antydda riktlinjer;

i motionen II: 408 av herr Sköld:

1) att riksdagen matte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition

nr 191, att förmögenhet, vilken icke åsamkar ägaren vare sig

tastighets- eller näringsskatt, må efter de grunder, som angivits i motionen,

påföras en särskild skatt — förslagsvis kallad kommunal kapitalskatt;

2) att särskilda utskottet matte formulera nödig lagtext och vidtaga

de övriga åtgärder, vartill ett bifall till vad under 1) hemställts

kan föranleda;

i motionen II: 409 av herr Karlsson i Gasabäck:

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

dels om utredning, i syfte som i motionen angivits angående förändrade bestämmelser

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt om

de speciella grunderna för fastighetstaxering och dels om framläggande

av det förslag, som av utredningen må föranledas, så tidigt, att det

kan under 1921 års riksdag förekomma till avgörande; och

i motionen II: 410 av herr Osberg:

att riksdagen med ändring av hithörande bestämmelser i gällande

bevillningsförordning, måtte fatta beslut därom, att ny allmän fastighetstaxering

skall verkställas under år 1921.

Beträffande de av motionärerna anförda motiveringarna tillåter sig

utskottet hänvisa till motionerna.

Av departementschefen

angivna

allmänna

synpunkt^

för skattereformen.

I det utdrag av protokollet över finansärenden den 12 mars 1920,

som är bilagt den till utskottets behandling hänvisade kungl. propositionen

nr 191 med förslag till kommunalskattelag, lämnar föredragande

departementschefen efter en kort framställning av kommunalskattefrågans

allmänna innebörd en översikt över kommunalbeskattningens utveckling

och nuvarande gestaltning i Sverige. Sedan vidare redogörelse lämnats

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

11

för olika beskattningsteorier samt för kommimalbeskattningen i vissa

främmande länder, förekommer en mera detaljerad framställning av förarbetena

till kommunalskattereformen, med särskilt avseende fästat vid

de förslag som år 1917 framlagts av kommunalskattesakkunniga, nämligen

dels av landskamreraren Eiserman och kammarrättsrådet von

Wolcker, dels av landskamreraren Landén. Härefter sammanfattar departementschefen

de allmänna riktlinjerna för det föreliggande förslaget

till kommunalskattelag i följande uttalande:

»Jag har tidigare berört de båda principerna skatt efter intresse Beskattning

och skatt efter förmåga. Det torde numera vara allmänt erkänt, att de

direkta skatterna till staten i det väsentliga böra utgöras enligt sist- förmåga.

nämnda princip; men allmänt har också uttalats, att denna princip icke

lämpar sig att enbart ligga till grund för den kommunala bidragsskyldigheten.

Sålunda anförde kommunalskattekommittéu i sitt år 1900 av- Tidig»!»

givna betänkande: ''Såväl i den moderna skattepolitiska litteraturen utt*laadsn

som under praktiska förhandlingar i ämnet har i förevarande avseende,

väl icke enstämmigt men dock under betydande tillslutning, uttalats den

uppfattning, att en principiell åtskillnad förefinnes mellan de grunder,

efter vilka direkt skatt till stat och kommun bör utkrävas, samt att

denna åtskillnad även låter sig praktiskt genomföras. Enligt denna uppfattning

skall staten av sina medborgare utkräva skatt huvudsakligen

med hänsyn till deras olika skatteförmåga, varemot den kommunala beskattningen

i viss grad bör givas formen av en intressebeskattning,

enligt vilken bidragsskyldigheten mätes icke endast efter skatteförmågan

utan även efter, å ena sidan, de fördelar, kommunen genom sina anstalter

eller sin verksamhet för något visst ändamål bereder sina medlemmar

eller vissa grupper bland dem, samt, å andra sidan, de olägenheter eller

särskilda utgifter, den enskilde genom sin verksamhet förorsakar kommunen.

Riktigheten av denna åskådning, för vilken, såvitt angår vårt

lands kommunala beskattning, redan allmänna besvärs- och ekonomiutskottet

vid 1840—41 års riksdag gjorde sig till målsman, synes kommittén

svårligen kunna jävas, om man tillbörligt beaktar den olika arten

av statens och kommunens verksamhet och organisation i det hela samt

individens härav betingade olika ställning till stat och kommun.’

En liknande uppfattning uttalas av sammansatta bevillnings- och

lagutskottet vid 1903 års riksdag. Utskottet, vilket förmenade, att det

icke skulle vara omöjligt att även i vårt land till en del bygga den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kommunala budgeten på objektskatter samt på avgifter och bidrag av vederlags

natur, ifrågasatte i enlighet därmed en ob jektbeskattning utom av fastighet

även av sådana näringar, som vore lokalt bundna vid kommunen och

vilkas intressen alltså kunde anses i väsentliga punkter sammanfalla med

kommunens. Utskottet framhöll därvid, att, om ett stort industriellt

företag orsakade en fattig landskommun betydande utgifter för skola,

fattigvård, polisväsen o. d., rättvisan syntes bjuda, att företaget även

under ett år, då det tilläventyrs icke lämnat någon nettovinst, dock i

någon mån bidroge till kommunens omkostnader för detsamma, samt

att enahanda skäl talade för en näringsskatt även i städerna. I anslutning

till sitt nyssnämnda uttalande erinrade utskottet, att en väsentlig

del av de kommunala skatterna under alla omständigheter torde höra

utgå i form av tillägg till de direkta statsskatterna.

Ihågkommas bör, att, då dessa uttalanden gjordes, kommunerna

till sina utgifter icke erhöllo statsbidrag i samma utsträckning som nu

samt att, enär vid sådant förhållande kommunernas utgifter för allmänna

ändamål voro jämförelsevis högre än nu, en intressebeskattning då var

mindre påkallad.

Åven övriga auktoritativa uttalanden i frågan gå i samma riktning.

Sålunda framhöll, på sätt jag tidigare omnämnt, dåvarande statsrådet

och chefen för finansdepartementet vid den anmälan för Kungl. Maj:t,

varigenom 1910 års statsskattereform bebådades, att även i fråga om

kommunalbeskattningen en kommunal inkomstskatt icke kunde avvaras,

men att vid sidan av densamma borde utvecklas ett kommunalt objektskattesystem.

Eiserman och von Wolcker hava vid sina ingående undersökningar

av det kommunala beskattningsproblemet kommit därhän att

lägga den huvudsakliga vikten vid intressebeskattningen. Landén tillerkänner

densamma likaledes stor betydelse.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för avgivna

utlåtanden, hava länsstyrelserna — vilka såväl på grund av beskattningsarbetet

i prövningsnämnderna som ock med hänsyn till deras handläggning

av andra kommunala ärenden torde hava synnerligen stora förutsättningar

att bedöma hithörande frågor — så gott som enhälligt antingen

direkt tillstyrkt eller icke hatt något att erinra mot en utvidgad intressebeskattning.

Kammarrätten har ställt sig på samma ståndpunkt.

Den förut lämnade framställningen av utländsk lagstiftning utvisar, att

även i utlandet intresseprincipen allmänt kommit i tillämpning i fråga

om den kommunala beskattningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Otvivelaktigt torde också eu beskattning efter intresse vara berät- Skäljern

tigad för kommunernas vidkommande. 1 detta hänseende ma erinras efter intresse.

om kostnaderna för t. ex. anläggandet av en hamn eller framdragandet

av gata eller vattenledning. Val är det sant, att dylika företag kunna

sägas lända kommunen i dess helhet till gagn, men i främsta rummet är ciet

dock vissa grupper av kommunens medlemmar, som hava fördel därav.

Sålunda komma ju förbättrade kommunikationer i första hand näringsidkarna

och fastighetsägarna till godo, medan åter igen gaturegleringar

och liknande arbeten särskilt medföra varaktig nytta för närbelägna

fastigheter och därmed för dessas ägare. De nu anförda förhållandena

äro endast exempel. Såsom regel torde väl åtgärder, som avse att

främja vad man i dagligt tal benämner ett samhälles materiella

utveckling eller uppblomstring, vara jämförbara med de bär nämnda:

ökade avsättningsmöjligheter beredas producenter, fastigheterna stiga

i pris och handelsomsättningen ökas. För löntagaren blir däremot förhållandet,

rent ekonomiskt sett, ofta det motsatta, i det att levnadskostnaderna

å orten samtidigt stegras. Det kan därför ej anses annat

än rätt och billigt, att de, vilka draga särskild nytta av vissa kommunala

anordningar, jämväl få i större utsträckning än andra deltaga i

kostnaderna därför. Det nu sagda gäller dock endast åtgärder, som

mer eller mindre direkt tjäna främjande av de skattskyldiges ekonomiska

intressen. Givetvis kunna dock härur icke få dragas sådana

konsekvenser som exempelvis skärpning av beskattningen för den obemedlade,

därför att han med större sannolikhet kommer att ligga

fattigvården till last. Lika litet lärer det kunna ifrågakomma att

ålägga familjeförsörjarna att ensamma bestrida kostnaderna för skolundervisningen.

En speciell beskattning måste emellertid anses befogad, ej blott då

det gäller att. täcka kommunens utgifter för åtgärder, som närmast

gagna vissa skattskyldiga, utan även för anskaffande av medel till

bestridande av kostnader, som föravletts av särskilda skattskyldiga.

Liksom en beskattning på den förra grunden bör inskränkas till do

fall, där fråga är om åtgärder, som tjälla främjande av vissa skattskyldiga

kommunmedlemmars ekonomiska intressen, synes eu beskattning

på den senare grunden endast böra komma i fråga, därest

kommunens ökade utgifter föranletts av vederbörandes ekonomiska

verksamhet. Medan det sålunda, enligt min mening, vittnar om missuppfattning

av intresseteoriens innebörd, då kommunalskattekommitténs

förslag, i vad detsamma angick skuttelindring för familjeförsörjare,

på sin tid från visst håll avstyrktes på den grund, att kommunens

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skatt även

efter förmåga.

14 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

utgifter exempelvis för skola och hälsovård till en väsentlig del

skapade kommunens skattebehov samt att familjeförsörjare kunde sägas

i viss glad förorsaka kommunen dessa utgifter, anser jag däremot

en skärpt beskattning vara befogad i de fall, då någon genom sin

ekonomiska verksamhet förorsakar kommunen ökade utgifter jämväl av

nu angiven art. Sålunda lärer det vara rättvist att tyngre beskatta

t. ex. den industriella verksamhet som genom sammanförande av en

stor arbetarbefolkning föranleder utgifter för olika ändamål och vållar

kommunen en kostnadsökning, vilken ej uppväges utav ökningen av de

beskattningsbara inkomsterna inom kommunen.

angår de rena landskommunerna, bör det ihågkommas, att

nödvändigheten av att trygga tillgången på beskattningsföremål i de

olika kommunerna talar för en på intresseprincipen vilande objektbeskattning.

^ I en kommun med dess begränsade område kunna förhållandena

från det ena året till det andra ändras så avsevärt, att, om en

beskattning grundades iiteslutande på de taxerade inkomstbeloppen,

kommunen skulle kunna finna sig ur stånd att fylla sitt skattebehov.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att den nuvarande fastighetsbevillmngen

utgör en objektskatt.

. Enligt v^d jag tidigare nämnt har vidare såsom stöd för en differentiering

i fråga om beskattningen åberopats, att kommunernas utgifter

för gemensamma angelägenheter av såväl allmän som av mera lokal natur,

därtill ofta de mest betydande, icke äro att anse såsom utgifter för årsbehovet

utan avse att skapa värden av mera varaktig art, samt att, i den

mån så vore förhållandet, det ändamål, för vilket utgifterna gjorts, i större

utsträckning komme allenast de samhällsmedlemmar till godo, som stode

i en föi längie tid bestående intressegemenskap med kommunen. Särskilt

har detta ansetts gälla fastighetsägarna; man har nämligen förmenat,

att, även om de icke för någon längre tid behöde sina fastigheter,

det dock vore tydligt, att fastighetsvärdet inom kommunen rönte

inverkan av kommunens hushållning i det hela, vadan hastigt amorterade

kommunala kostnader för skapande av bestående värden och därav

föranlett lägre skattetryck efter amorteringstidens slut lände särskilt

fastighetsägarna, betraktade såsom grupp, till fromma.

Ehuru jag sålunda, ansluter mig till den uppfattningen, att i

den kommunala beskattningen intresseprincipen bör vinna beaktande,

kan jag dock icke tillerkänna intressebeskattningen sådan avgörande

betydelse, som man otta a sakkunnigt håll velat göra. En väsentlig

del, under mer normala förhållanden huvuddelen, av de kommunala

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr J.

15

utgifterna, bör enligt min mening alltid täckas genom skatter efter

förmåga. Fastän man numera i fråga om statsbeskattningen allmänt

erkänner, att först genom progressivitet i beskattningen vinnes, att

densamma verkligen sker efter förmåga, kan dock förmärkas en viss

tveksamhet gent emot anordnandet av en progressiv kommunal beskattning.

Delvis torde detta hava sin grund i åtskilliga rent skattetekniska

svårigheter — till frågan huru desamma må kunna på bästa sätt övervinnas

torde jag få senare återkomma — men delvis har nog skälet även varit

farhågor för att den kommunala beskattningen i så fall skulle allt för mycket

konkurrera med den progressiva statsskatten; man har förmenat, att vissa

skattskyldiga skulle bliva allt för betungade. Givetvis kan det råda

och kommer även alltid att finnas olika meningar, då det är fråga om

att avväga progressionen vid en skatt efter förmåga. Därest emellertid

vid anordnandet av en ny sådan skatt den mening skulle göras gällande,

att skatten allt för tungt komme att drabba vissa grupper skattskyldiga,

så visar detta endast, att skatten enligt vederböraudes uppfattning

icke blivit avvägd efter förmåga och att principen sålunda

oriktigt tillämpats.

Vid uppgörandet av riktlinjerna för ett kommunalt skatteprogram

är det emellertid ej nog att på ett med rättvisa och billighet överensstämmande

sätt fördela skattskyldigheten mellan medlemmarna inom en

och samma kommun. Av synnerlig vikt är även, att rättvisa uppnås

i förhållandet kommunerna emellan, så att, där flera kommuner var för

sig äga befogade anspråk att få för beskattningsändamål tillgodogöra

sig ett och samma beskattningsföremål, deras rätt tillvaratages på

ett betryggande sätt. Lika väl som orättvisa vederfares vissa medlemmar

av en kommun därigenom, att andra medlemmar av samma

kommun bliva för lindrigt beskattade, lika väl måste det anses obilligt

mot de skattskyldiga inom en kommun, därest en samma kommun rätteligen

tillkommande skattekälla får utnyttjas av annan kommun. Ihågkommas

bör nämligen, att kommunernas utgifter måste täckas, oavsett

huruvida utdebiteringen blir större eller mindre. Därest en skattekälla

försvinner eller minskas, går detta ut över andra skattekällor, som få

vidkännas en tyngre beskattning.»

Departementschefen övergår därefter till frågan, i vad mån lcommunalskattesakkunnigas

båda förslag motsvara de allmänna fordringar, som

enligt hans ovan anförda uppfattning borde ställas på ett kommunalt skattesystem.

Härvid upptages först till skärskådande det Eiserman—vonWolc
-

Jtältvis fördelning

av

skatlekällorna

mellan olika

kommuner.

Departementschefen*

granskning

av 1917 års

förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Eiserman—

von Wolckers

förslag.

Landéns

jBrslag.

16 Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kerska förslaget, vilket, på sätt departementschefen förut närmare utvecklat,

innefattar förslag om en fastighetsskatt, eu avkastningsskatt, komplette-*

rad med skogsaccis, samt en inkomst- och förmögenhetsskatt, varjämte

en fjärde skatt, nämligen å oförtjänt värdestegring av jord, varit avsedd

att infogas i systemet. Emot fastighetsskatten, som enligt förslaget skolat

utgå efter fastighets taxeringsvärde utan avdrag för skuldräntor, anmärker

departementschefen att en fullt rättvis fördelning av skattetrycket

mellan olika slag av fastigheter ej genom densamma vinnes,

beroende på att förslaget bibehållit den nuvarande bevillningsförordningens

indelning av fastigheterna i »jordbruksfastigheter» och »andra

fastigheter» i huvudsak oförändrad. Avkastningsskatten hade av förslagsställarna

tänkts såsom en intresseskatt, men, med visst undantag, vore någon

principiell åtskillnad ej gjord mellan olika slag utav avkastning eller inkomst.

Någon starkare belastning av de grupper skattskyldiga, som borde vidkännas

högre kommunalskatter, åstadkommes icke genom avkastningsskatten,

och densamma innebure alltså ej heller någon riktigt avvägd intresseskatt.

Det Eiserman—von Wolckerska förslaget till avkastningsskatt kunde

ej heller läggas till grund för en beskattning efter förmåga. För sådant

fall måste den nämligen kunna ingå i en kombination med progressiv

inkomstskatt i en eller annan form, men häremot mötte hinder på grund

av avkastningsskattens natur av skatt på bruttoinkomsten, i det att vid

»avkastningens» beräkning avdrag ej finge göras för skuldräntor. En

konsekvent tillämpning av förslagsställarnas argumentering för skatt å

bruttoinkomsten ledde till fordran på personliga avgifter, lika för alla.

Mot avkastningsskatten såsom grund för en beskattning efter förmåga

kunde vidare anmärkas, att den lämnade utdelning å aktier och banklotter

helt fri från beskattning.

I fråga om den av Eiserman och von Wolcker föreslagna kommunala

inkomst- och förmögenhetsskatten kunde anmärkas, bland annat,

att skattskyldigheten begränsats till fysiska personer.

Emot Landéns förslag, som upptager egendomsskatt för fast

egendom, egendomsskatt för lös egendom, kommunal inkomstskatt

och kommunal förmögenhetsskatt samt såsom supplement en jordräntestegringsskatt,

anför departementschefen beträffande fastighetsskatten,

bland annat, att genom densamma fastighets skogsvärde skulle beskattas

lika med fastigheten i övrigt. Egendomsskatten på lös egendom vore

avsedd att vara ett slags näringsskatt. Men jordbruksnäringen kunde

på eu enklare väg beskattas till näringsskatt genom att man läte fastigheternas

jordbruksvärde beskattas efter ett något förhöjt repartitionstal.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

17

Vore lösegendomsskatten således åtminstone ej behövlig för beskattning

av jordbruksnäring, kunde densamma än mindre förordas såsom näringsskatt

i övrigt, enär dels åtskilliga näringar knappast bleve berörda av

densamma, dels även vid jämförelse mellan olika företag inom samma

fack vissa ojämnheter bleve påvisbara.

Den av Landén föreslagna inkomstskatten toge, såsom icke progressiv,

ej tillbörlig hänsyn till skatteförmågan, varemot departementschefen

i övrigt kunnat i mycket ansluta sig till den tankegång, som

kommit till synes i nämnda skatteform. Landéns förmögenhetsskatt slutligen

avsåge visserligen ett hänsynstagande till skatteförmågan men

lämnade den större årsinkomsten såsom sådan oberörd, ej heller vore den

progressiv. För övrigt syntes rätten till en fristående förmögenhetsskatt,

därest en sådan skulle införas, böra förbehållas staten ensam.

Ehuru departementschefen sålunda icke ansett sig kunna ansluta

sig till någotdera av de båda utav kommunalskattesakkunniga framlagda

skattesystemen i sin helhet, har han emellertid velat framhålla,

att båda förslagen i olika delar innefatta synnerligen beaktansvärda

synpunkter, att såväl av de sakkunniga framburna uppslag som

ock av dem åvägabragta utredningar och utarbetad lagtext legat till

grund för ärendets vidare beredning inom departementet, samt att så

stora delar av dessa till myndigheters yttranden utställda förslag kunnat

tillgodogöras, att förnyad remiss icke — frånsett vissa delar — behövt

ifrågakomma.

Sedan departementschefen härefter förklarat att han, på anförda

skäl, icke kunnat följa de senare uppslag till frågans lösning, som framförts

av kammarrätten och uti vissa andra avgivna yttranden, anföres

av honom följande:

»Då jag, på sätt nu nämnts, icke kunnat i huvudsak ansluta mig

till någotdera av de föreliggande förslagen, har jag haft att överväga,

huruvida frågan borde ånyo i hela sin utsträckning överlämnas till utredning

av särskilda sakkunniga, eller om dess vidare beredning borde

äga rum inom finansdepartementet.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att det förflutit snart 23 år,

sedan riksdagen begärde eu revision av kommunalbeskattningen. Frågan

var redan då aktuell och är det i än högre grad i dag. Fn granskning

av de över 1917 års förslag avgivna yttrandena giver ett starkt

intryck av, hurusom vederbörande myndigheter och korporationer ansett

behovet av en kommunalskattereform vara trängande. De kommunala

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 3

Senare

uppslag.

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

utgifterna hava emellertid efter dessa yttrandens avgivande än ytterligare

ökats. Till belysande härav vill jag återgiva några siffror ur

statistisk årsbok för Sverige för år 1919. 1 rikets städer utdebiterades

under år 1917 på inkomsten kronor 96,095,424; motsvarande siffra var

för år 1918 kronor 143,832,194 och för år 1919 kronor 205,120,660.

Denna ökning av skattebeloppen uppväges till en del men ingalunda

helt av en ökning utav de taxerade inkomstbeloppen; därför har utdebiteringen

per bevillningskrona, som år 1917 var i medeltal 6 kronor

63 öre, måst för de två följande åren ökas till i medeltal respektive

7 kronor 9 öre och 8 kronor 56 öre. Även för landskommunernas

vidkommande har stegringen av de utdebiterade beloppen varit stark.

Enligt den av mig tidigare lämnade redogörelsen för kommunernas inkomster

år 1916 inflöt sagda år genom utdebiteringen på den beskattningsbara

inkomsten 40,057,000 kronor. Av den statistiska årsboken

inhämtas, att på inkomsten utdebiterade kommunalutskylder inom landskommunerna

belöpte sig för år 1918 (för 1917 finnas ej några siffror

tillgängliga) till 71,464,182 kronor och för år 1919 till 105,471,953

kronor. Utdebiteringen per bevillningskrona, som för år 1918 var i

medeltal 6 kronor 62 öre, höjdes för år 1919 visserligen endast till

i medeltal 6 kronor 96 öre. Att ökningen i utdebiteringen per bevillningskrona

ej blev större, torde väl till en del hava sin grund i

den vid 1918 års allmänna fastighetstaxeringar företagna höjningen av

fastigheternas taxeringsvärden. I den mån kommunerna behöva ytterligare

ökade inkomster, lärer det vara att befara, att detta för framtiden

måste i sin helhet komma till uttryck genom ökning av utdebiteringen

per bevillningskrona.

Vid nu anförda förhållanden har jag ansett det vara min oavvisliga

plikt att vidtaga sådana anordningar, att ett förslag till lösning

av kommunalskattefrågan kunde föreläggas redan innevarande års

riksdag.

För att, å ena sidan, erforderliga överarbetningar av de föreliggande

förslagen till en kommunalskattereform skulle kunna utföras

till nu angiven tidpunkt och, å andra sidan, arbetet ändock skulle bliva

verkställt med tillräcklig sakkunskap, ansåg jag det vara lämpligast

att, på sätt jag förut omnämnt, arbetet visserligen utfördes inom finansdepartementet

efter av mig givna anvisningar, men att jag, vid uppgörandet

av riktlinjerna för arbetet, hade tillfälle att rådgöra med på

olika områden sakkunniga personer, vilka därefter skulle hava att deltaga

i granskningen av det överarbetade nya förslaget.

Jag har förut omnämnt, hurusom jag erhållit Kungl. Maj:ts be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

19

myndigande att för nu angivet ändamål tillkalla högst sex sakkunnigar

samt att jag enligt detta bemyndigande tillkallade dåvarande ledamöterna

av riksdagens första kammare t. d. auditören C. J. von Essen och disponenten

P. A. Forssman samt ledamöterna av riksdagens andra kammare

landskamreraren Axel Bökelund, godsägaren greve Raoul Hamilton,

muraren G. V. Källman och ombudsmannen Gustaf Nilsson.

Dessa sakkunniga hava varit inkallade till sammanträden vid olika

tidpunkter. Under början av augusti 1919 förehades sålunda överläggningar

rörande de riktlinjer, efter vilka det nya kommunala skattesystemet

borde uppbyggas. Sedan därefter förslag till kommunalskattelag

utarbetats, förekom vid sammanträden under slutet av oktober och

början av november diskussion rörande förslagets detaljer. Förslaget

underkastades därefter en ingående detaljgranskning av en subkommitté,

bestående av herrar Bökelund och Källman ävensom kammarrättsrådet

Lybeck, vilken i kammarrätten föredragit 1917 års båda förslag. Efter

det denna detaljgranskning slutförts, sammanträdde de sakkunniga under

medio av december. Därvid genomgicks ånyo det föreliggande förslaget

i dess omarbetade skick; vidare framlades till granskning ået då bearbetade

statistiska materialet, varefter förekommo överläggningar om de

förhållandetal, efter vilka utdebitering skulle verkställas å de föreslagna

olika skatterna.

Då förslaget jämväl i övrigt varit föremål för granskning underhand

av ett flertal sakkunniga personer samt detsamma uti de delar,

där det upptager helt nya bestämmelser, såsom ifråga om en särskild

näringsbeskattning, varit i erforderlig utsträckning utställt till vederbörande

myndigheters och korporationers hörande, är det med den

förvissning, att frågan blivit på noggrannaste sätt utredd och diskuterad,

som jag nu går att framlägga riktlinjerna för det inom finansdepartementet

utarbetade skatteförslaget.

Därvid torde jag få först behandla frågan om beskattningen till

de borgerliga primärkommunerna. munerna.

Såsom jag ovan framhållit, bör kommunernas skattebehov tillgodoses

genom beskattning dels efter intresse och dels efter förmåga.

I de fall, där de skattskyldigas intresse av en kommunal anord- ^es^kattmnj

ning mera noggrant kan mätas eller uppskattas, torde deras bidrags- [Avgifter.]

skyldighet lämpligast utgöras genom avgifter, som ställas i direkt

samband med anordningen i fråga Sålunda synes det lämpligt, att

t. ex. för belysning och renhållning av en gata utav fastighetsägarna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

*Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

uttagas avgifter, som i stort sett motsvara kostnaderna. Väl kan det

göras gällande, att ett dylikt avgiftssystem skulle tungt drabba ett fåtal

kommunmedlemmar, under det att de anordningar, som till större eller

mindre del skulle täckas genom avgifterna, lände en större grupp kommunmedlemmar

till fördel. Sålunda trafikeras ju en gata även av andra

äu därstädes boende, och särskilt måste hyresgästerna vid densamma

hava fördel och trevnad av en väl ordnad belysning, renhållning o. s. v.

Utan att här vilja gå närmare in på skatteövervältningens svårlösta

problem vill jag emellertid erinra, att avgifter utav ifrågavarande

natur — vare sig de såsom i ovan anförda exempel läggas å fastighetsägare

eller vid t. ex. en hamnanläggning å anlöpande fartyg — i stället

för att oskäligt trycka dem, som närmast betala avgifterna, genom förhöjda

hyror, respektive ökade priser, torde slås ut å alla dem, som direkt eller indirekt

hava fördel av den anordning, som skall bekostas genom avgiften.

Ett dylikt avgiftssystem låter sig emellertid tillämpas endast i de

fall, där intresset mera noggrant kan mätas. Åven i det fall att fråga

är om kommunala anordningar, som mera direkt främja ekonomiska

intressen, kan emellertid ofta intresset, ehuru fullt påvisbart, dock vara

svårt att uppskatta. Därest eu kommun t. ex. beslutat att teckna aktier

i en järnväg till trakten, måste detta beslut anses vara av särskild fördel

för fastighetsägare och näringsidkare; men att bestämma huru stora

avgifter, som i anledning därav böra påläggas dessa kommunmedlemmar,

torde svårligen låta sig göra. Ån svårare torde det vara att genom

avgifter verkställa den skärpta beskattning, vilken, enligt vad ovan

nämnts, motiveras av de ökade kostnader, som vissa yrkens utövande

kan medföra för kommunen, eller av den fastare intressegemenskap, som

särskilt fastighetsägare ansetts hava med kommunen.

[Fastighets- Ett genomförande av beskattning efter intresse (begreppet här taget

Soch i eu vidsträcktare bemärkelse) måste därför huvudsakligen ske genom en å

näxingsskatt.] vissa objekt lagd allmän kommunal skatt. Därvid torde fastigheterna

böra i första hand göras till föremål för beskattningen. Såsom av det

tidigare anförda torde framgå, lära emellertid jämväl de inom en kommun

drivna näringsföretagen hava sådan intressegemenskap med kommunen,

att de böra underkastas en beskattning av enahanda art.

Att därutöver utsträcka intressebeskattningen till ytterligare grupper

av skatteobjekt bör enligt min mening ej ifrågakomma. Väl kan det

sägas, att alla skattskyldiga hava en större eller mindre intressegemenskap

med kommunen, men liksom det tidigare förordade avgiftssystemet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

bör tillämpas allenast där vederbörande kommunala anordning medför

en för vissa kommunmedlemmar särskilt mätbar fördel, lika så väl bör

intressebeskattningen inskränkas till att avse allenast de fall, där intressegemenskapen

föreligger i högre grad eller är mera påtaglig.

Då vid en intressebeskattning avseende ej bör fästas vid skatteförmågan

utan allenast vid intressegemenskapen med kommunen, lärer, på

sätt uti 1917 års betänkanden föreslagits, till grund för en fastighetsskatt

böra läggas fastigheternas uppskattade värde utan avdrag för vid fastigheten

häftande gäld. Med hänsyn till fastigheternas olika användningssätt

lärer emellertid en differentiering i fråga om skattskyldigheten böra

ske. Sålunda torde, vad angår fastighets värde för jordbruksändamål,

påkallas en förhållandevis tyngre skatt, därest genom densamma tillika

skall beskattas den av fastighetsägaren drivna jordbruksnäringen såsom

sådan. Däremot torde fastighetens skogsvärde böra beskattas efter lägre

grund än fastigheten i övrigt. Då frågan om skogsbeskattningens närmare

ordnande emellertid bör ses i ett sammanhang, skall jag återkomma

till denna fråga, efter det jag angivit det system, enligt vilket den

kommunala beskattningen efter min uppfattning bör läggas. Att i övrigt

i anledning av fastigheternas natur eller användningssätt gorå någon

åtskillnad mellan olika fastigheter med avseende å skattskyldigheten

har ej av de sakkunniga ifrågasatts och torde ej heller vara lämpligt.

Såsom jag nyss nämnde, bör en intressebeskattriing omfatta ej

blott fastigheter utan även näringsföretag. Emellertid möta i fråga

om dessa större svårigheter än beträffande fastigheterna att finna

en måttstock för skattskyldigheten. Ett näringsföretags kapitalvärde

är icke i samma utsträckning som en fastighets värde måttstock på företagets

intressegemenskap med kommunen. Sålunda kan ett företag, t. ex. en

elektrisk kraftstation, med högt värde hava jämförelsevis mindre fördel av de

kommunala anordningarna och ej heller åsamka kommunen några namnvärda

ökade utgifter, medan däremot en handelsrörelse med föga kapital

kan lämna stor avkastning just till följd av kommunens utveckling, eller

ett industriellt företag, t. ex. ett stenhuggeri, med ringa kapital och utan

att lämna nämnvärd avkastning kan förorsaka kommunen avsevärt ökade

utgifter för undervisning samt hälso- och fattigvård m. m. Lika litet

torde det böra ifrågakomma att, på sätt kammarrätten föreslagit, lägga

endast avkastningen till grund för en näringsskatt. Avkastningen utgör

nämligen icke en tillförlitlig måttstock på vare sig den nytta,

företaget haft av de kommunala anläggningarna, eller den kostnad, företaget

åsamkat kommunen. Att återigen taga den anställda personalens

storlek som jämförelsegrund skulle visserligen låta sig gorå, om det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

endast gällde att bestämma måttet av den ökning i utgifterna, som företaget

medföra för kommunen. Däremot visar antalet anställda intet

rörande den intressegemenskap, som företaget i övrigt kan. hava med

kommunen. För att en näringsskatt skall erhålla avsedd effektivitet, men

ej heller drabba någon näringsgren allt för tungt i förhållande till andra,

torde det vara nödvändigt att till grund för skatten lägga flera olika

faktorer, t. ex. kapital, avkastning och arbetarantal, så avvägda mot

varandra, att de tillsammans bilda en i det hela tillfredsställande

jämförelsegrund för företagets intressegemenskap med kommunen. Till

frågan rörande de närmare riktlinjerna för en näringsskatt torde jag få

återkomma senare i samband med en redogörelse för förarbetena till

förslagets bestämmelser i denna punkt och de i anslutning därtill avgivna

utlåtandena.

Enligt vad det anförda giver vid handen, skulle alltså intressebeskattningen

verkställas dels genom uttagande utav avgifter i vissa

fall, dels ock genom å fastigheter och näringsföretag lagda objektskatter.

^ föregående bär gjorts gällande, att den kommunala beskattnin*

måga.1 £en borde anordnas dels efter intresse och dels efter förmåga. I den mån

kommunernas skattebehov ej skall tillgodoses genom ovan berörda

skatteformer, bör alltså åvägabringas en beskattning i stort sett efter

förmåga.

Givetvis vore det önskligt att kunna verkställa den allmänna kommunala

beskattningen (utöver intressebeskattningen) genom en enda

skatteform. Då skatteförmågan bör i stort sett läggas till grund för

denna beskattning, måste skatten göras progressiv. Detta skulle emellertid

medföra stora svårigheter. Det bör nämligen ihågkommas, att olika

progressionsskalor måste upprättas för att användas vid olika stora utdebiteringar;

en progression, som kan anses skälig och lämplig i de

fall, där utdebiteringen i fråga om en medelstor inkomst uppgår till

exempelvis 5 procent, skulle säkerligen befinnas olämplig i en kommun

med ett tre eller fyra gånger så stort skattetryck. Emellertid

skulle det för de kommunala myndigheterna vara synnerligen betungande

att vid den allmänna skatterepartitionen behöva räkna med möjligheten

av att tillämpa olika progressionsskalor; man tänke sig blott det fall,

att, sedan de för en var skattskyldig beskattningsbara beloppen blivit

beräknade i enlighet med en viss progressionsskala, det efter beräkningens

slutförande visar sig, att det sammanlagda beskattningsbara

beloppet över- eller understiger vad som beräknats, samt att i följd

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

23

härav utdebiteringen kommer att över- eller understiga de för nämnda

progressionsskalas tillämplighet fastslagna gränsvärden. Även med hänsyn

till beskattningskällornas fördelning mellan olika kommuner möter

hinder att använda en enda progressiv skatteform. På sätt nedan kommer

att närmare utvecklas, torde nämligen för ernående av rättvis fördelning

mellan kommunerna av skattekällorna det vara nödvändigt att i vissa

fall låta den skattskyldiges inkomster beskattas i förvärvskommunen.

Att ändock göra beskattningen progressiv i förhållande till den skattskyldiges

samlade inkomst måste medföra betydande svårigheter. Slutligen

må erinras, att det med olika progressionsskalor inom olika kommuner

knappast låter sig göra att anordna skatteutjämningen i form

av en återbetalning till de kommuner (eller till respektive skattskyldiga),

där utdebiteringen, vare sig i dess helhet eller för vissa ändamål, överstiger

en viss gräns. Utan att nu uttala mig om, huruvida skatteutjämningsfrågan

bör slutligt ordnas på dylikt sätt eller ej, anser jag

dock, att man bör undvika att på nämnda frågas nuvarande läge vidtaga

sådana åtgärder, att en lösning i viss riktning omöjliggöres.

De svårigheter, som, enligt vad ovan nämnts, äro förknippade

med anordnandet av en beskattning efter förmåga, därest en enda skatteform

kommer till användning, synas kunna undvikas genom begagnande

av två skatteformer, anordnade vid sidan av varandra på sätt jag nu

går att redogöra för.

Den ena av dessa skatter är en proportionell inkomstskatt. Skatten,

som är avsedd att utgöra den allmänna kommunala inkomstskatten, bör

i princip omfatta all beskattningsbar inkomst. Ett mindre belopp, avsett

att motsvara den skattskyldiges existensminimum, göres skattefritt.

Familjeförsörjare erhålla större avdrag. Frågan huru dessa avdrag

böra anordnas och om de närmare villkoren för deras tillgodonjutande

skall senare beröras. Därigenom att skatten på nu angivet sätt göres

degressiv, vinnes i fråga om de lägre inkomstbeloppen så stor förskjutning

av skattebördan, som vid jämförelse dem emellan må anses påkallad

av ett ordnande av beskattningen efter förmåga. Däremot vinnes

ej, att skattetrycket kommer att uppbäras av de högre inkomsterna

efter dessas förmåga. För detta ändamål erfordras en verkligt progressiv

skatt, som, enligt vad nedan angives, ävenledes ingår i det av

mig nu framlagda systemet. Ett hänsynstagande till skatteförmågan

förutsätter vidare, att avdrag för ränta å gäld för de olika inkomstslagen

medgives. Vad angår fördelningen av beskattningsrätten kommunerna

emellan, så torde det vara lämpligt, att inkomst av fast egendom samt

[Kommunal

inkomst
skatt.

]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

[Kommunal

progressiv
skatt.

]

inkomst av näring beskattas inom den kommun, där fastigheten är belägen

eller näringen idkas. Till stöd härför vill jag erinra, hurusom

det ofta förekommer, att t. ex. industriella företag äro förlagda ute i

landsorten eller i de större städernas församhällen, under det att företagets

ägare bo å annan ort. Det synes då vara riktigast, att de

kommuner, där företagen äro belägna, även få beskatta inkomsten

av 1 öretagen. Skulle dessa kommuners berättigade krav på skatt tillgodoses

endast genom intressebeskattning, bleve följden den, att sistnämnda

skatt finge läggas väsentligt tyngre å näring, än vad som

vid jämförelse med inkomsttagarnas beskattning kunde anses rätt och

billigt. Detsamma gäller i fråga om beskattning utav inkomst av fast

egendom. Särskilt vad skogsbeskattningen angår, torde det knappast

finnas mer än en mening därom, att inkomst av skog bör få beskattas

— vare sig nu detta sker genom kommunal inkomstskatt, skogsaccis

eller på annat sätt — av den kommun, där skogen är belägen. Åven

i fråga om övriga inkomster kunde en uppdelning av beskattningsrätten

å de olika kommuner, där inkomsten förvärvats, äga fog för sig. Av

rent praktiska skäl torde detta emellertid böra såsom regel vara uteslutet.

För att de högre inkomsterna jämväl skola bliva beskattade efter

förmåga, erfordras, såsom nyss antyddes, en progressiv skatt, förslagsvis

benämnd kommunal progressivskatt. Liksom i fråga om statsbeskattningen

bör skatteförmågan vara den ensamt avgörande i fråga om denna skatt.

Till grund för densamma torde därför också lämpligen kunna läggas

den uppskattning av inkomst och förmögenhet, som verkställes i och

för statsbeskattningen. Däremot kommer beskattningen att börja först

vid väsentligt högre inkomster — de smärre inkomsterna bliva tillräckligt

beskattade genom den allmänna kommunala inkomstskatten.

Då en progressiv beskattning i främsta hand avser att täcka de kommunernas

utgifter, som avse mera allmänna ändamål, men det just är

för sådana utgifter, som de skattetyngda kommunerna böra erhålla gottgörelse

vid skatteutjämningen, så synes det lämpligt, att denna progressiva

skatt tillika användes i skatteutjämningssyfte, så att en viss del av vad

som inflyter genom skatten får behållas av vederbörande kommun och

återstoden användes för skatteutjämningsändamål. Skatten bör utgå efter

för hela landet lika, i skatteförfattningen angiven skattesats; denna

bör vara så avpassad, att progressivskatten tillsammans med den kommunala

inkomstskatten i en kommun med medelhögt skattetryck åstadkommer

en väl avvägd progression i beskattningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

25

Det av mig ifrågasatta skattesystemet skulle alltså innefatta en

intressebeskattning genom dels avgifter, dels fastighetsskatt och dels

näringsskatt samt en beskattning efter förmåga genom en kommunal

inkomstskatt, kompletterad med eu progressiv skatt. Jag torde i detta

sammanhang även böra något beröra de olika skatternas inbördes ställning

i systemet.

Beträffande den förstnämnda skatteformen torde böra i författning

angivas, uti vilka fall kommunen må upptaga dylika avgifter.

Vad åter angår intressebeskattningen i övrigt, så kan det ifrågasättas,

huruvida icke det vore riktigast, att fastighets- och näringsskatterna

uttoges till så stort belopp, som erfordrades för att helt eller

delvis täcka vissa av de kommunala utgifterna. Ehuru en sådan anordning

har vissa skäl för sig, lärer det dock möta stora svårigheter

att omsätta densamma i praktiken. Man kan visserligen påvisa, att vissa

yrkesgrupper hava större intressegemenskap med kommunen, men man

kan däremot icke alltid avgöra, i vad mån en viss kommunal åtgärd tjänar

ett statsändamål och i vad mån den närmast främjar ett lokalt intresse.

Sålunda torde t. ex. polisväsendet i en större stad hava en dylik tvåfaldig

uppgift; rättsskyddet är ett statsintresse, medan ordnandet av gatutratiken

är ett rent lokalt intresse; den patrullerande poliskonstapeln tjänar

såväl det ena som det andra syftet. I den mån en objektbeskattning

motiveras därav, att viss verksamhet är ägnad att åsamka kommunen

ökade utgifter eller att vissa grupper skattskyldiga äro mera

stadigvarande buadna vid kommunen och till följd därav hava större

intressegemenskap med densamma, blir det än svårare att avgöra, vilka

utgifter som böra täckas genom eu sådan beskattning. Slutligen torde

de rent budgettekniska svårigheterna vid en dylik uppdelning bliva avsevärda.

Vid sådant förhållande synes det mig, att man åtminstone icke

för det närvarande bör beträda denna väg.

Ej heller torde det låta sig göra att fastställa vissa bestämda kvotdelar

av kommunens utgifter, som skola täckas genom det ena och det

andra slaget av skatter. I de kommuner, där förhållandet mellan de

olika skatteobjekten är ungefär detsamma, möta väl inga hinder för en

dylik anordning. Emellertid avvika förhållandena i en kommun ofta nog

synnerligen starkt från förhållandena i en annan kommun, i det att

skatteobjekten förekomma i ytterst växlande proportion. Att under sådana

omständigheter fastställa enhetliga fördelningsgrunder av antydd

art torde ej låta sig göra.

Fastighetsskatten och näringsskatten torde därför böra anordnas

såsom repartitionsskatter sålunda, att en var skattskyldig deltager i alla

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 4

De olika

skatteformernas

ställning

i systemet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Repartitio;. =

grunderna.

26 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kommunens utgifter,i förhållande till det honom påförda antalet skattekronor.

Vad angår de båda skatteformer, genom vilka skall verkställas en

beskattning efter förmåga, så ligger det i sakens natur, att den kommunala

inkomstskatten skall deltaga i repartitionen. Däremot kan detta

icke bliva fallet med progressivskatten, sådan densamma av mig tänkts

anordnad. Jag bar tidigare framhållit, hurusom det torde vara uteslutet att

göra eu kommunal progressiv skatt till repartitionsskatt i egentlig mening.

Däremot kunde det ifrågasättas att, i den mån utdebiteringen på de allmänna

repartionsskatteima överstiger vissa angivna gränsbelopp per

skattekrona, låta kommunen verkställa en utdebitering av vissa procent

av progressivskattens grundbelopp. Aven en sådan anordning torde

emellertid vara ägnad att medföra åtskilliga svårigheter utan några mera

betydande fördelar. Det synes mig lämpligare, att progressivskatten,

såsom jag förut antytt, fastställes att utgå efter en för hela landet lika

skattesats samt i första band tillgripes till täckande av kommunens

utgifter, varefter återstoden utdebiteras på de tre repartitionsskatterna.

Därest skalan för progressivskatten, på sätt jag tidigare ifrågasatt, avväges

efter ett normalt skattetryck, blir väl följden den, att i kommuner

med särskilt lågt skattetryck, progressionen kommer att te sig något

för stark; denna ojämnhet blir dock mindre, än den synes vara, om man,

såsom riktigt är, bortser från den del av progressivskatten, som är avsedd

att tjäna skatteutjämningsändamål; att denna del bör utgå efter

enhetlig skala, oavsett skattetrycket i kommunen, är ju påtagligt. Däremot

skulle genom den av mig ifrågasatta anordningen vinnas enkelhet

och reda.

Jag torde härefter böra ingå på frågan om repartitionsgrunderna

för de tre allmänna repartitionsskatterna: fastighetsskatten, näringsskatten

och den kommunala inkomstskatten. Att överlåta åt kommunerna bestämmanderätt

i denna del torde under nuvarande förhållanden ej böra

ifrågakomma. En dylik rätt, vilken är okänd för nu gällande kommunala

skattelagstiftning, skulle allt för lätt leda till att i en kommun, där en

viss grupp skattskyldiga ägde majoritet, denna grupp bestämde repartitionsgrunderna

på ett för sig fördelaktigt sätt. Skulle det framdeles

visa sig möjligt att på något sätt uppnå trygghet mot missbruk, kan

frågan givetvis ånyo tagas under övervägande.

Ävenledes finnas skäl för att göra åtskillnad mellan olika slag

av kommuner. I den utpräglade stadskommunen äro ju utgifterna

för lokala ändamål procentuellt av väsentligt större omfattning än

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

27

uti landskommunen; i följd härav vore i den förra kommunen även

en starkare iutressebeskattning motiverad. Emellertid torde även

i detta hänseende möta mycket stora svårigheter; det låter sig

nämligen svårligen göra att finna en tillfredsställande indelningsgrund

emellan de olika kommunerna. Den kamerala uppdelningen i stad och

land lämnar därvid ingen ledning. Den stillastående småstadens budget

kan förete större likhet med den typiska landskommunens, än vad som

är fallet beträffande ett industrisamhälle å landsbygden. Alla gradskillnader

äro tänkbara och finnas. Möjligen kärn man framdeles, om kommunerna

erhålla ordnad enhetlig bokföring, finna eu. lämplig indelningsgrund

i det förhållande, varmed vissa slag av utgifter ingå i kommunens

allmänna budget. Frågan härom torde i varje fäll icke böra

komma under omprövning förrän i samband med ett slutligt ordnande

av skatteutjämningsfrågan. I likhet med de sakkunniga anser

jag sålunda, att för det närvarande enhetliga repartitionsgrunder böra

fastställas för hela landet. Visserligen kan detta rent teoretiskt sett

leda till vissa orättvisor; i praktiken torde dessa i stort sett utjämnas.

I de fall, där en starkare beskattning efter intresse är till följd av

utgifternas beskaffenhet påkallad, kommer nämligen också — frånsett

den rätt att uttaga avgifter, som i dylika fall i regel torde komma

till användning — en starkare intresse beskattning att i själva verket

äga rum, detta beroende på det olika förhållandetal, vari beskattningsobjekten

förekomma inom olika slag av kommuner. I regel torae

det nämligen vara så, att ju större plats utgifterna för icke lokala ändamål

intaga i den kommunala budgeten och ju mindre starka skälen för en

intressebeskattning alltså äro, desto större andel av de kommunala utgifterna

uppbäres redan nu av de grupper skattskyldiga, som skulle

underkastas intressebeskattning (t. ex. den rena landskommunen). . Till

följd av kommunalskatternas egenskap av att vara repartitionsskatter

blir därför ökningen i skattebördan för dessa skattskyldiga

icke särdeles stor. Ett exempel åskådliggör bäst det anförda. Om man

antager, att i en landskommun nio tiondelar av hela skattekraften

finnes hos en viss grupp kommunmedlemmar, skulle tydligtvis, om

alla kommunens utgifter täcktes genom en enda lika inkomstskatt,

denna grupp hava att bära 90 procent av skattetungan. Om nu allenast

av denna grupp kommunmedlemmar därjämte uttoges en intresseskatt

och denna sattes t. o. m. lika hög som kommunens totala inkomstskatt,

finge nyssnämnda grupp betala dels såsom intresseskatt hälften

av alla kommunens skatter dels ock såsom inkomstskatt nio tiondelar

av återstoden. Delta innebure, att man av sagda grupp uttoge 95

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Slutanmärk
ning.

procent av hela skattebehovet i stället för såsom vid en beskattning

uteslutande efter förmåga 90 procent. Genom intressebeskattningen

skulle alltså varje av densamma berörd kommunmedlem vidkännas

endast Vis Högre skatter än förut.

Det från olika båll ofta börda påståendet, att en kommunal intressebeskattning

skulle innebära dubbelbeskattning, vittnar om missuppfattning

av Hithörande frågor. Man frånser, att kommunalskatterna äro

repartitionsskatter, d. v. s. att utgiftsbehovet är lika, vare sig beskattningen

lägges efter den ena eller den andra principen, samt att en

genom intressebeskattning åstadkommen ökning av antalet skatteenheter

(skattekronor) medför desto lägre utdebitering på en var av dem. I

stället för att innebära en verklig dubbelbeskattning medför således

intressebeskattningen endast någon förskjutning av skattetrycket över

på de intressebeskattades sida.

Med Hänsyn till de olika synpunkter, som måste avvägas mot

varandra, och de intressekonflikter, som därvid uppkomma, torde

det vara omöjligt att finna ett system, mot vilket ej anmärkningar

kunna framställas. Jag bär sökt att uppbygga ett system, som, så

långt det är praktiskt genomförbart, bereder möjlighet att på ett med

rättvisa och billighet överensstämmande sätt fördela såväl skattskyldigheten

mellan olika skattskyldiga inom en och samma kommun som ock

skattekällorna mellan olika kommuner, men jag inser fullväl, att brister

finnas. Emellertid har jag icke funnit möjlighet att avhjälpa desamma

utan att antingen begå en större orättvisa i annan riktning eller göra

hela beskattningssystemet så invecklat, att en rätt tillämpning därav

äventyras. Det har vid valet mellan olika anordningar gällt att bestämma

sig för den, som kan förväntas medföra de minsta olägenheterna;

att därvid vissa mera teoretiska inkonsekvenser i skattesystemet måste

tolereras, ligger i sakens natur.

De förslag till bestämmelser rörande den kommunala beskattningen,

vilka jag i enlighet med ovan framhållna synpunkter låtit utarbeta, innefatta

emellertid icke ett slutligt utformande av det skisserade skattesystemet,

så till vida som frågan om kommunernas rätt att uppbära

avgifter icke berörts. Visserligen har inom finansdepartementet varit under

övervägande ett av kommunala nybildningskommittén den 12 december

1917 avgivet betänkande, innefattande, bland annat, förslag till lag om

särskild bidragsskyldighet för gatuhållning med mera i vissa samhällen.

Kammarrätten, vars yttrande över detta förslag infordrats, har emeller
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande År 1.

29

tid, under erinran, bland annat, att 1916 års stadsplanekommitté upptagit

förevarande spörsmål till behandling och därvid ifrågasatt att i stadsplanelugen

intaga bestämmelser om gatas anläggning och underhåll samt renhållning

och belysning, icke ansett sig böra ingå på närmare granskning

av lagtexten. Då kommunernas rätt att upptaga avgifter — jag avser här

icke de fall, där kommunen genom något sitt affärsdrivande verk uppbär

betalning för leverans av elektrisk energi, gas, vatten m. m., utan endast

de fall, då avgifterna avse att täcka utgifter för ändamål, som eljest

skulle bekostas med skattemedel — väl i huvudsak torde komma att

begränsas till ovan antydda fall och det vid sådant förhållande synts

mig lämpligast att icke föregripa stadsplanekommitténs blivande förslag,

har jag funnit det vara lämpligast, att denna fråga får tillsvidare anstå.

Val är det sant, att för ett riktigt avvägande av de repartitionstal, efter

vilka de allmänna skatterna skola deltaga i täckandet av kommunens utgifter,

i viss mån erfordras ett ståndpunktstagande till frågan huru stor

del av dessa utgifter, som skall gäldas genom avgifter. Ju större betydelse

avgifterna erhålla i systemet, desto mindre belopp böra uttagas

genom den egentliga intressebeskattningen. Det oaktat torde något hinder

icke möta för att nu framlägga förslag till ett ordnande av den allmänna

kommunala beskattningen; såsom nämnts lära nämligen avgifterna komma

att begränsas till ett sådant fåtal områden, att, även om de bliva utav avsevärd

betydelse för ett mindre antal kommuner, exempelvis vissa stadskommuner,

desamma dock för det stora flertalet utav landets kommuner

icke kunna inverka på det sätt, varpå skatteregleringen bör ordnas. Därtill

kommer, att, då frågan om skatteutjämningen efter ett eller annat

år upptages till slutlig prövning, repartitionstalen måste ånyo tagas under

omprövning. Frågan om kommunernas rätt att uppbära avgifter torde

då föreligga så utredd, att man då kan taga närmare ståndpunkt till

densamma.

Vid det nu utarbetade förslaget till kommunalskattelag har utländsk

lagstiftning väl varit under noggrant övervägande men däremot

icke kommit att tjäna till mönster. Det har synts mig lämpligast att,

i den mån sådant läte sig göra utan avsteg från det uppgjorda skattesystemet,

anknyta kommunalskattelagen till nu gällande bestämmelser i

bevillningsförordningen och förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Det utarbetade förslaget till kommunalskattelag torde ej

heller komma att erbjuda allt för stora svårigheter för taxeringsmyndigheterna.

Bestämmelserna om fastighetsskatten bliva i tillämpningen

närmast att jämföra med bestämmelserna om den nuvarande fastighets
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Specialkotn
munerna.

bevillningen; och den kommunala inkomstskatten ansluter sig i sak närmare

till förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, än vad fallet

är med nu gällande bestämmelser om inkomstbevillning. Då debiteringen

till kommunal progressivskatt skall grunda sig direkt å den till inkomst-

pcb förmögenhetsskatt verkställda taxeringen, erbjuder denna

skatteform intet större arbete för taxeringsmyndigheterna. Däremot kan

det ej förnekas, att näringsskatten i början kommer att bereda ökat

arbete och besvär. Med hänsyn därtill, att näring sföretagen huvudsakligen

äro tillfinnandes inom de Större kommunerna med deras mera erfarna

och tränade taxeringsnämnder, torde dessa svårigheter dock icke höra

verka avskräckande.

De nya beskattningsformerna torde ej medföra något avsevärt ökat

arbete med avseende å uppgörandet av den kommunala budgeten. Nu

beräknas sammanlagda antalet bevillningskronor å fastighetsbevillningen

och iukomstbevillningen, varefter man genom att med detta antal dela den

summa, som skall täckas genom .de allmänna skatterna, erhåller det

belopp, som skall i kommunalskatt betalas för varje bevillningskrona.

Vid tillämpning av den nya lagen blir förfarandet ungefär detsamma.

Sedan man från de kommunens utgifter, som skola täckas genom de

allmänna skatterna, avräknat vad som beräknas inflyta genom kommunens

andel i progressivskatten, hopräknas de skatteenheter, som belöpa å

fastighetsskatten, näringsskatten och den kommunala inkomstskatten,

varefter man genom att med det därvid erhållna talet dividera den

återstående utgiftssumman erhåller utdebiteringen per skatteenhet.

Jag har i det föregående talat endast om den borgerliga primärkommunen;

med denna sammanfaller emellertid i regel den kyrkliga

församligen. Såväl på grund härav* som med hänsyn till nödvändigheten

av att ej göra taxerings- och debiteringsarbetet allt för

tungt Jorde det ej böra ifrågasättas annat, än att denna specialkommun

skall begagna sig av samma skattesystem som de borgerliga - primärkommunerna. Allenast i fråga om progressivskatten påkallas eu

avvikelse, i det att denna skatteform icke tänkts skola tillgripas i de

fall, då särskild utdebitering för nu nämnda speciälkommun äger rum.

Denna avvikelse är emellertid endast skenbar. Då progressivskattens

skala måste avvägas med hänsyn till det samlade »kommunala» skattetrvcket

(dock ej landstings- eller vägskatten), ligger det i sakens natur,

att ny utdebitering av progressivskatt ej får äga rum. Väl kunde det

ifrågasättas att i de fall, där hela progressivskatten ej behövde tagas i

anspråk för den borgerliga primärkommunen, man skulle tå vid särskild

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 31

utdebitering- för specialkommun först uttaga vad av piogressivskatten

återstår. Ett dylikt förfarande skulle emellertid onekligen bereda vissa

svårigheter. På grund härav och då frågan säkerligen har ringa praktisk

betydelse, har det synts vara lämpligare att i dylika fall, åtminstone

tills vidare, låta utdebiteringen ske på de tre repartitionsskatterna:

fastighetsskatten, näringsskatten och den kommunala inkomstskatten.

Att vad nu sagts i fråga om kyrkoförsamling äger tillämpning

jämväl å övriga specialkommuner såsom municipalsamhälle, skoldistrikt,

tingslag m. m. är påtagligt.

Två slags kommuner, nämligen länskommunerna och väghållniDgsdistrikten,

måste undantagas från en slutlig skattereform. Anledningen

härtill är det ännu oavgjorda spörsmålet, huru vägfrågan bör lösas.

Jag vill erinra därom, att enligt ett för någon tid tillbaka avlämnat

kommittébetänkande den egentliga kostnaden för väghållningen

skulle påläggas länskommunerna. Givet är, att, därest vägfrågans lösning

sker i sådan riktning, skäl finnes att inom landstingsområdena

giva fastighetsbeskattningen en mera framskjuten plats, än om länskommunerna

skola hava endast sina nuvarande uppgifter. Innan denna

fråga blivit avgjord, synes beskattningen till länskommunerna ej kunna

definitivt ordnas. Då det emellertid bör undvikas att vid sidan

av de nya kommunala skatteformer, som jag går att föreslå, bibehålla

jämväl bevillningen, som ju numera har sin enda betydelse för kommunalbeskattuingen,

torde man hava att provisorisk ordna beskattningen

till länskommunen på sådant sätt, att skattetrycket fördelas i stort

sett på samma sätt som nu.

Att beskattningen till väghållningsdistrikt bör ordnas provisoriskt,

fioler i sakens natur.))

oo

Sedan departementschefen sålunda redogjort för de allmänna riktlinjerna

för det föreliggande förslaget till kommunal skattereform, lämnas

av honom särskild utredning angående vissa större specialfrågor, för

vilka redogörelse icke lämpligen kunnat lämnas i specialmotiveringen

under resp. §§, nämligen frågorna om skogsbeskattningen samt om bolags

och kooperativa föreningars beskattning.

Härefter följer specialmotiveringen till kommunalskattelagförslaget

samt den statistiska utredningen, vilken huvudsakligen grundar sig på

de taxeringslängder, som upprättats vid den jämlikt förordningen den

1 juli 1918 inom vissa delar av riket verkställda provtaxeringen för

beräkning av kommunal skattskyldighet vid tillämpning av bestämmel
-

Fissa kommuner

undantagas

från

skattereformen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Den kommunala

repartitionen.

Progressiv
skatten.

Bepartitions
skatterna.

serna i de bägge då framlagda förslagen (det Eiserman—von Wolckerska

och det Landénska).

Beträffande rep arti tionsgrunder m. in. anför departementschefen

följande:

»Såsom jag tidigare framhållit, är progressivskatten avsedd att utgå

efter en för hela landet enhetlig skatteskala.

I fråga om enskilda skattskjddiga har jag sökt så avväga skalan,

att densamma vid en medelhög kommunal inkomstskatt tillsammans med

denna bildar en jämnt stigande progression. Jag hänvisar i detta hänseende

till den nyss framlagda statistiska utredningen.

Vad angår bolags beskattning, har jag förut framhållit, hurusom

av inkomsten så mycket, som motsvarar sex procent av bolagets kapital,

beräknat på sätt i statsskatteförordningen angives, bör undantagas från

beskattning. För överskjutande del av inkomsten har uppgjorts en skatteskala,

slutande med samma maximibelopp som för enskilda skattskyldiga.

Progressivskatten är avsedd att i erforderlig utsträckning användas

för skatteutjämning. Det synes mig lämpligt, att i första rummet den

av bolag erlagda progressivskatten tages i anspråk för sådant ändamål.

Progressivskatten skall nämligen utgöras i samma kommun som inkomstoch''

förmögenhetsskatten, d. v. s. beträffande bolag i den kommun, där

bolagets styrelse har sitt säte. Då denna kommun och bolaget ofta

hava föga med varandra att skaffa, kan kommunen ej heller hava

nägra anspråk på att erhålla en mera betydande del av progressivskatten.

Förslaget utgår från att endast 10 procent skall stanna inom

kommunen och återstoden gå till skatteutjämning. Den progressivskatt,

som utgöres av enskilda, är avsedd att med större delen tillfalla

den egna kommunen. Om 25 procent av denna skatt får disponeras

för utjämningsändamål, torde, såvitt nu kan bedömas, fullt tillräckliga

medel därtill erhållas. I fråga om de belopp, som erfordras i sådant

hänseende, samt de belopp, som beräknas inflyta genom progressivskatten,

åberopar jag den statistiska utredningen.

Vad angår de grunder, efter vilka fastighetsskatten, näringsskatten

och den kommunala inkomstskatten böra ingå i repartitionen, har utredning

verkställts enligt olika alternativ, för vilka jag nyss redogjort.

De inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för överläggning

angående kommunalskattereformen m. m., för vilka det statistiska materialet

framlagts, hava tillstyrkt de i alterativ I angivna repartitions
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

talen. Jag har ansett mig böra ansluta mig- till den sålunda uttalade

meningen.

Förslaget räknar alltså med följande repartitionstal:

För varje 100 kronor av fastighets jordbruksvärde...... 0.0 6 skattekrona

» )i 100 » » » annat värde........... 0.045 »

)> j, 100 » » » skogsvärde ............ O.oB »

y> y> 100 » » näringsskattekapital ............ 0.0 3 »

» » 100 » » beskattningsbar inkomst ...... l.oo »

Sedan man vunnit erfarenhet om huru de föreslagna repartitionstalen

och skatteskalorna verka i praktiken, torde desamma böra av statsmakterna

upptagas till förnyad prövning.

Bestämmelser om repartitionstalen synas, åtminstone för det närvarande,

böra inflyta i kommunallagarna, där de nu hava sin plats.»

Slutligen lämnas av departementschefen en kort redogörelse för

de av kommunalskattelagförslaget'' betingade övriga författningsändringar

och erforderliga ytterligare utredningsarbeten, bland annat beträffande

skatteutjamningen mellan kommunerna, i vilket avseende departementschefen

anför följande:

»Det har förut framhållits, att det nu slutförda arbetet, som avser

ett ordnande allenast av kommunmedlemmarnas allmänna bidragsskyldighet,

är att beteckna såsom provisoriskt vad angår landstings- och

väghållningsbeskattningen, vilka måst ordnas tillfälligt i avbidan på väghållnings

frågans lösning.

Ett antagande av förslaget till kommunalskattelag förutsätter emellertid

även åtgärder för ett ordnande av skatteutjämningen. Visserligen måste

utjämningen, intill dess erfarenhet vunnits om utfallet av skattoregleringen,

ske provisoriskt. På grund därav, att helt andra belopp än hittills

komma att bliva disponibla för utjämningsändamål, erfordras

emellertid ändring i gällande bestämmelser, redan innan frågan kan

ordnas slutligt. Förslag till dylik provisorisk ändring bör framläggas

för 1921 års riksdag. Närmare bestämmelser om huru de för

utjämningsändamål avsedda progressivskattemedlen skola inlevereras och

av statsverket förvaltas lära utan olägenhet kunna anstå till nästkommande

riksdag.

Av synnerlig vikt har det synts mig vara att vid det kommunala

skattesystemets uppbyggande från början taga sikte på att utjämningsbehovet

måsto tillgodoses i större omfattning än hittills. Jag har därBihang

till riksdagens protokoll 1920. It sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 5

Skatteut

jll mningtn.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Följproposi
Moner.

34 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

för, ehuru jag fullt uppskattar det önskvärda i att nya provisoriska

grunder för skatteutj amningen kunnat föreläggas samtidigt med förslaget

till kommunalskattelag, dock icke ansett mig böra avvakta utarbetandet

av förslag till sådana nya grunder. Lämpligheten av att

låta landstingen handhava utjämningen i första hand bör undersökas.

Skulle denna väg väljas, erfordras ändrade bestämmelser rörande landstingens

arbetssätt in. m. Angelägenheten av att bedriva hithörande

utredningsarbeten med all tillbörlig skyndsamhet synes mig uppenbar.

Bland frågor, som böra lösas, är även den om rätt för kommunerna

att upplägga fonder. Förslag till bestämmelser i sådant avseende är

utarbetat och för närvarande utställt till vederbörandes yttrande.»

Såsom bilagor till statsrådsprotokollet följa de av vissa av 1919

års sakkunniga, disponenten Forssman, landskamreraren Bökelund, f. d.

auditören von Essen och greve Hamilton, avgivna reservationer.

Beträffande innehållet av och motiveringen för övriga till utskottet

remitterade kungl. propositioner, vilka senare i detta utlåtande upptagas

till behandling, tillåter sig utskottet hänvisa till respektive propositioner.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

35

Utskottets yttrande.

Det förslag till kommunal skattereform, som i Kungl. Maj:ts pro- mAlimän

position nr 191 och övriga med densamma samhörande propositioner 0medeUJ

förelegat till utskottets behandling, avser en synnerligen genomgripande reform nSd_

omgestaltning av de svenska primärkommunernas beskattningssystem. vändtg.

Att reformer på detta område länge varit behövliga, och att detta behov

under senaste tid blivit alltmera trängande, därom torde knappast råda

mer än en mening. Utskottet vill för sin del uttala sin fulla anslutning

till denna uppfattning, och så till vida kan utskottet obetingat

förena sig med föredragande departementschefens här ovan (sid. 17 ff.;

återgivna uttalanden i huvudpropositionen, som utskottet i likhet

med honom anser, att ett ingripande till rättelse av hittillsvarande missförhållanden

ofördröjligen bör ske.

Den stora huvudfrågan har alltså för utskottet icke vant, huruvida A''eU"n^J‘an

över huvud taget förbättringar i vart kommunala skatteväsende nu skola definitiv.

företagas, men väl, huruvida ett förslag av den omfattning och med den

principiella läggning, som kännetecknar den kungl. propositionen, kan

av utskottet förordas till genomförande. Flera motioner från olika,

meningsriktningar inom riksdagen — motionerna 1: 259, 271, 282

samt 11:393, 395, 400 — hava, i detta hänseende givit uttryck åt eu

annan mening än den, som legat till grund för den kung], propositionen,

och på anförda skäl hävdat, att dess förslag till ett. definitivt

nytt skattesystem icke bör av riksdagen antagas, utan reformen för

närvarande begränsas till provisoriska åtgärder, ägnade att avhjälpa

de väsentligaste bristerna i nuvarande ordning, och på samma gångbereda

rådrum till en förnyad och mera uttömmande beredning, innan

den slutliga nydaningen av kommunernas skatteväsende sker. I motiveringen

till dessa yrkanden har dels gjorts gällande, att det material

för prövningen av det kungliga förslaget, som i samband med detsamma

blivit framlagt, i och för sig icke erbjuder tillfredsställande

hållpunkter för ett definitivt avgörande i eu så betydelsefull fråga, dels

också i olika hänseenden framställts sakliga anmärkningar mot viktiga

delar av förslaget. Utskottet liar vid prövningen av den störa

frågan ur båda dessa synpunkter stannat vid den meningen, att eu

definitiv reform enligt propositionens linjer icke kan tillstyrkas, samt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

att följaktligen den enda möjligheten att nu ernå en revision av vår

kommunala beskattning är att söka samla meningarna om provisoriska

åtgärder, vilka utan att föregripa den slutliga lösningen så långt möjligt

råda bot på missförhållandena i nuvarande kommunala skatteordning.

utredningen Den granskning av det kungliga förslaget, som utskottet haft att

Kunjji.eifaj:ts företaga, Lar etter utskottets mening icke kunnat undgå att bestyrka

lördag iris''- den grundläggande anmärkning, som framförts i samtliga ifrågavarande

fal1''9'' motioner, nämligen att förslaget icke är byggt på eller åtföljt av sådana

utredningar, som göra det för riksdagen möjligt att med erforderlig

säkerhet bedöma vare sig förslagets tekniska hållbarhet i viktiga punkter

eller dess praktiska verkningar för olika grupper av skattskyldiga. Men

så mycket har dock, även med hänsyn tagen till bristerna i det föreliggande

materialet, 1 ram gått ur den verkställda granskningen, att utskottet.

måste befara, att ett sådant skattesystem som det av Kung!.

Maj:t nu föreslagna skulle komma att i stiillet för hittillsvarande olägenheter

och orättvisor medföra andra, som strida mot förslagets eget

huvudsyfte om eu rättvis fördelning av skattetungan i kommunerna.

1 förstnämnda hänseende bär utskottet till en början, med allt

erkännande av det arbete, som inom finansdepartementet nedlagts på

tillgodogörandet av tidigare förarbeten och på utformningen av det nu

föreslagna skattesystemet, känt det såsom en allvarlig svaghet i förslagets

beredning, att detta nya system icke blivit utställt till sedvanliga

yttranden av såväl statsmyndigheter som företrädare för kommunerna

och för de olika näringsgrenar, som av förslaget särskilt beröras.

På punkt efter punkt —- i fråga om den fristående fastighetsskatten,

de förändrade grunderna för skogs beskattningen, de nya närings- och

progressivskatterna — har detta medfört, att utskottet i sitt arbete

saknat den ledning, som kunnat vara att hämta i dylika utlåtanden,

och i all synnerhet har utskottet erfarit saknaden av sådana utlåtanden

rörande det nya skattesystemet såsom ett helt, med hänsyn till de föreslagna

olika skatteformernas samlade verkan på skilda grupper av skattskyldiga

och i skilda delar av landet. Utskottet har likaledes nödgats

konstatera det berättigade i den kritik, som i samtliga anförda motioner

riktats mot värdet av den statistiska utredning rörande förslagets verkningar,

vilken åtföljer huvudpropositionen, framför allt på grund av de

djupgående förändringar av alla ekonomiska förhållanden, som inträtt

efter den tidpunkt, från vilken utredningens primärsiffror äro hämtade.

Och slutligen måste utskottet, likaledes i anslutning till motionerna, med

styrka framhålla, att de brister, som vidlåda vårt nuvarande taxerings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Andra särskilda utskottets utlåtande År 1.

förfarande — och soin endast till någon del skulle avhjälpas genom

förändringar, som lvungl. Maj:t på detta område föreslår i propositionen

nr 400 — i all synnerhet utgöra ett vägande skäl mot att nu skrida

till en definitiv ny kommunalskattelagstiftning. Det är tillräckligt att

erinra om de stärka växlingar vid uppskattningen av fast egendom, som

faktiskt före finnas ej blott mellan olika landsdelar, utan även mellan

olika kommuner inom samma län, och om de otillfredsställande garantier,

som hittills funnits för eu riktig uppskattning bland annat av inkomsten

från jordbruksfastighet, liksom i viss mån från andra näringsioretag,

för ätt det skall klart framstå, att alla beräkningar om verkningarna

av det nya. skattesystemet, vilka utgå från hittillsvarande taxev

in gs för farand e, äro byggda på otillförlitliga grunder. Den betydelsefulla

frågan om avvägningen mellan de föreslagna nya skatteformerna

»repartitionstalen» — blir under sadana förhållanden i själva verket

omöjlig att pröva med någon grad av säkerhet. Ett förbättrat taxeringsförfarande

bör vara förutsättningen för en slutlig kommunal skattereform.

Och detta alldeles särskilt, om i denna, på sått den kung!,

propositionen föreslår, skola ingå nya skatteformer, som ställa i hög

grad ökade fordringar på taxeringsmyndigheternas kompetens och förmåga

att genomföra enhetliga grunder vid taxeringen. Den vittgående

utjämning av skattebördan mellan olika kommuner, som i den Kung!,

propositionen ställes i utsikt, lärer över huvud taget icke kunna med

någon säkerhet planläggas, än mindre bringas till utförande, utan att

någorlunda tillförlitliga garantier skapats för att kommunerna \ai för

sig vederbörligen tillvarataga sina egna skattekällor.

Då sålunda enligt utskottets mening vissa allmänna förutsättningar

för en definitiv omgestaltning av vårt kommunala beskattangsväsen

icke för närvarande föreligga, bär utskottet ansett, att redan detta förhållande

måste utgöra ett allvarligt hinder mot antagande av det kungliga

förslaget. Härtill kommer, såsom ovan antytts, att utskottet har

bestämda invändningar att gorå mot vissa punkter i det föreslagna nya

skattesystemet.

De anmärkningar, som i motionerna l: 251) och 271 samt 11:393

och 395 riktats mot de föreslagna nya »intresseskatterna» — fristående fastighetsskatt

och näringsskatt vid sidan av eu för alla skattskyldiga gemensam

inkomstskatt — hava under utskottets behandling av ärendet blivit

yttermera bestyrkta. Angående den. i propositionen hävdade principen

om »intresset» såsom grund för eu särskild kommunal beskattning skall

utskottet, inskränka sig till att uttala, att donna princip vid eu mera

Intresseprincipen

ej hållbar

beskattni»

tjsgrund.

Objektbeskattningen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Faslighetsoeh

näring sskatterna

enligt Kungi.

Maj:ts förslag

innebära

dubbelbeskattning.

ingående prövning synes synnerligen vansklig att omsätta i praktiska

skattebestämmelser, med hänsyn till omöjligheten att på ett tillförlitligt

sätt gradera olika skattskyldigas »intresse» i kommunen. Vid

utskottets överläggningar har också eu märkbar tendens visat sig bland

det kungliga förslagets anhängare att undanskjuta den egentliga intresseteorien

och i dess ställe låta begreppet »objektbeskattning» träda i förgrunden,

genom att identifiera de olika slagen av särskilt »intresse»

inom kommunerna med vissa »objekt» för särskilda skatteformer, samt

att motivera en dylik särskild objektbeskattning dels med behovet av

fasta skattekällor, som äro oberoende av växlingarna i kommunmedlemmarnas

personliga inkomster, dels med den särskilda skattekraft, som

kan antagas följa av innehavet av ett dylikt skatteobjekt. Utskottet

hyser för sin del den meningen, att en dylik förskjutning av den principiella

frågeställningen borde kunna bliva av ett visst värde såsom

innebärande en mindre omstridd utgångspunkt för det kommunala

skatteproblemets fortsatta behandling. Att eu viss objektbeskattning i

kommunerna kan vara behövlig och berättigad vid sidan av skatt på

personlig inkomst, lärer icke kunna principiellt bestridas, så mycket

mindre som redan vår nuvarande beskattning av jordbruksfastighet och

annan fastighet utgör en form av dylik objektbeskattning. Men utskottet

vill understryka, att, därest en objektskatt skall kunna motiveras genom

den särskilda skattekraft, som innehavet av ett visst objekt anses medföra,

så måste också frågan huruvida en sådan skatteform bör användas och

huru skatten i så fall bör avvägas avgöras genom en prövning av

denna skattekraft, vilken prövning i realiteten uppenbarligen måste ske

enligt principen om skatt efter förmåga. Utskottet anser, att de av

Kungl. Maj:t föreslagna intresse- eller objektskatterna icke motsvara

denna fordran, samt att de även i övrigt äro anordnade på ett sådant

sätt, att de icke kunna förordas till genomförande.

1 motionerna 1:259 och 271 samt 11:393 och 395 har påvisats, att

det kungliga förslagets fastighetsskatt och Häringsskatt innebära eu

dubbelbeskattning för fastighetsägare och näringsidkare, vilka enligt

förslaget även skola erlägga inkomstskatt efter samma regler som övriga

skattskyldiga, samt att denna dubbla beskattning, så som lorslaget blivit

lagt, måste befaras komma att medföra eu orättvis och alltför tyngande

skattebörda för dessa samhällsklasser. Under hänvisning till vad som

i detta hänseende anförts i motionerna vill utskottet för sin del särskilt

framhålla, att de tabeller över 1918 års provtaxering, som åtfölja propositionen,

ingalunda kunna anses jäva sagda farhågor, med hänsyn särskilt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

39

till de förändrade förhållanden, som inträtt efter tidpunkten för denna

provtaxering, och till den ökade belastning, som genom den oundgängliga

förbättringen av taxeringsförfarandet måste komma att drabba såväl

fastighet som näring.

Vad fastighetsskatten angår, har utskottet därjämte lunuit de i

propositionen föreslagna nya grunderna för taxering av fastighet —

med särskiljande av jordbruksvärde, skogsvård© och annat värde — i

flera avseenden icke tillfredsställande.

Det torde enligt utskottets mening få starkt ifrågasättas, huruvida Reglerna för

det kan anses riktigt att på sätt som skett i den kungl. propositionen

till grund för taxering av fast egendom lägga enbart »egendomens värde speciellt av

efter ortens pris (allmänna saluvärdet)»; särskilt ifråga om fastighet med skog, enligt

huvudsakligen jordbruks- och skogsvärde synes denna regel icke. kunna föu”fag ^1- göras så absolut. Likaledes väcker det uppmärksamhet, att enligt det aktiga.

kungliga förslaget maskiner och övriga fasta inventarier skulle utskiljas

från fastighets värde för att överföras till taxeringen av näringsskattepliktig

förmögenhet; denna omläggning av det hittillsvarande fastighetsbegreppet

är uppenbarligen föranledd av den föreslagna näringsskatten,

men det må väl dragas i tvivelsmål, huruvida dess konsekvenser äro

tillräckligt genomtänkta. I all synnerhet har utskottet funnit anledning

till stärka betänkligheter gent emot det sätt, varpå skogsbeskattningen

ordnats i det kungliga förslaget.

Att den växande skogen bör såsom beskattningsföremål på ett

eller annat sätt avsöndras från den nuvarande förbindelsen med jordbruksfastigheterna,

synes utskottet uppenbart. Men när Ivungl. Maj:t

nu föreslår, att »skogens värde skall ingå i taxeringsvärdet med sitt

lulla belopp» (anvisningarna till 7 § i kommunalskattelagen), och att

det taxerade skogsvärdet skall påföras skattekronor efter tre procent av

taxeringen, kan utskottet ej undgå att befara, att en sådan beskattningav

den växande skogen skulle leda till förtidig avverkning och därmed

få till följd eu misshushållning med detta utomordentligt viktiga naturkapital.

Denna farhåga kan icke undanröjas av det tillägg, som finnes

i anvisningarna rörande skogstaxeringen, nämligen att »det är skogens

värde i handel och vandel under förutsättning av normal skötsel och

fortsatt skogsbruk och icke dess värde vid fullständig realisation, som

skall uppskattas». I själva verket synes en dylik regel för taxeringen

knappast möjlig att tillämpa på ett tillfredsställande sätt. Kanot en beskattning

av skogsvärde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kan åven

erinras, att själva taxeringen av detta viirde, om den skall utföras med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sammansättningen

av

näring sskattekapitalet

olämplig.

vederbörlig noggrannhet, svårligen lärer kunna verkställas utan betydande

kostnad och tidsutdräkt. De myndigheter och övriga sakkunniga,

som i samband med tidigare förslag haft tillfälle att yttra

sig om denna fråga, hava också allmänt avstyrkt en skogbeskattning

efter sådana grunder, som nu upptagits i det kungliga förslaget, och

förordat andra utvägar. Utskottet skall sedermera återkomma till denna

fråga; i förevarande sammanhang må endast framhållas, att hela spörsmålet

om skogens taxering och beskattning för närvarande icke befinner

sig i sådant skick, att en tillfredsställande lösning därav nu kan vinnas.

Men om sålunda denna del av det kungliga förslagets fastighetsbeskattning

får anses oantaglig, följer därav, att den nya uppdelning av fastigheternas

taxeringsvärde, varpå det kungliga förslaget är byggt, ej heller

kan genomföras, vilket i sin ordning innebär ett i och för sig mycket

betydelsefullt hinder mot förslaget i dess helhet.

Rörande näringsskatten har utskottet, förutom vad ovan anförts

om dess allmänna karaktär av dubbelbeskattning, funnit de betänkligheter,

som uttalats mot den tekniska utformningen, i flera avseenden

förstärkta vid en närmare granskning. Kammarrätten har med hänsyn

till svårigheterna vid tillämpningen av de invecklade bestämmelserna

icke vågat förorda förslaget med nuvarande organisation av taxeringsarbetet,

och utskottet måste även för sin del redan av denna grund

stanna vid samma omdöme. Därjämte anser sig utskottet ej kunna

lämna oanmärkt, att det torde vara tvivel underkastat, huruvida förslagets

kombination av »meravkastning», »arbetarkapital» och »näringsskattepliktig

förmögenhet» för beräkning av det näringsskattepliktiga

kapitalet, om den också låter sig teoretiskt motiveras, kan anses praktiskt

lycklig eller riktig. Vad meravkastningen angår, är att märka, att

densamma i betydande omfattning föreslås till särskild beskattning även

genom den kommunala progressivskatten; i den kung!, propositionen

hava icke anförts tillräckliga skäl för att under sådana förhållanden införa

denna särbeskattning också inom näringsskatten. Den plats, som arbetarkapitalet

erhållit vid beräkningen av näringsskattekapitalet, föranleder, att

av två företag med samma förmögenhet och meravkastning det, som sysselsätter

ett större antal arbetare, blir hårdare beskattat, vilket icke lärer kunna

anses ur någon synpunkt sakligt berättigat. Den invecklade konstruktionen

av grunderna för näringsskattekapitalets beräkning har för övrigt givit

upphov till oklarheter och tvivelaktiga punkter även i detaljerna av

detta kapitel; exempelvis må nämnas, att reglerna för beräkning av i

näringen anställda personer för många fall torde vara otillräckliga och

att bestämmelserna om avdrag från meravkastningen av näringsidkarens

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

eller affärsledningens arbetsförtjänst måste betecknas såsom tämligen godtvckliga.

Från alla dessa synpunkter har utskottet icke kunnat undgå att

finna, att även frånsett de principiella invändningarna mot eu fristående

näringsskatt det kungliga förslaget i denna del företer sådana svagheter i sin

allmänna läggning och utformning, att det icke bör av riksdagen godtagas.

Vad sålunda anförts i fråga om fastighetsskatten och näringsskatten

torde vara tillräckligt för att angiva de huvudsakliga skäl, som

jämte bristerna i ärendets föregående beredning gjort det för utskottet

omöjligt att tillstyrka eu lösning av den kommunala skattefrågan efter

flen kung!, propositionens linjer.

När det sedan gällt att överväga de provisoriska åtgärder till

förbättring av kommunernas skatteväsende, som under sådana förhållanden

måste bliva den enda utvägen att nu ernå ett positivt resultat, har

utskottet till eu början haft att taga ståndpunkt till den tanke, som

framförts i motionerna I : 282 och II: 406 samt även upptagits under

utskottets överläggningar: att likväl lägga Kung!. Maj:ts förslag till

grund för en provisorisk lagstiftning med begränsad giltighetstid.

Tanken bär inom utskottet blivit utformad i tre olika förslag.

Från ett håll har yrkats, att den kung!, propositionen skulle antagas

oförändrad, så när som på vissa omläggningar i progressivskatten och

en detaljändring under näringsskatten, men endast för ett visst antal

år. Ett annat förslag har anslutit sig till nyss anförda motion; dess

mest framträdande skiljaktighet från propositionen är en stark nedsättning

av repar titionstalen. Slutligen har också framkommit ett yrkande,

som i likhet med de förutnämnda upptager propositionens fristående

fastighetsskatt och näringsskatt ävensom de huvudsakliga, på dessa

skatter uppbyggda delarna av kommunalskattclagen, men något modifierar

grunderna för fastighetsbeskattningen och i fråga om repartitionstalen

går en medelväg mellan propositionen och motionen.

Utskottet har icke kunnat ansluta sig till något av dessa förslag.

Från de synpunkter, som utskottet i det föregående utvecklat,

måste mot själva grundtanken i förslagen riktas den gemensamma och

redan i och för sig avgörande anmärkningen, att samma skäl, som anförts

mot ett godtagande av flen kungl. propositionen såsom definitiv

reform, givetvis också måste tala mot dess antagande såsom provisorium.

När enligt utskottets mening viktiga förutsättningar saknas för

att med säkerhet bedöma hela det kungliga förslagets verkningar, och

när allvarliga betänkligheter framförts mot de springande punkterna i

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. / haft. (Nr 1.) 6

Provisorisk

reform.

Provisorieförslag

med

propositionens

skattesystem

kunna ej tillstyrkas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

själva skattesystemet, så ligger det i öppen dag, att intet av dessa

huvudskäl mot förslaget på något sätt skulle undanrödjas genom att

tillsvidare begränsa dess giltighet till vissa år. Finner man den kungl.

propositionens grundvalar, så långt det varit möjligt att pröva dem, icke

hållbara för en slutgiltig lösning, så vore det ett otillåtlig! experimenterande

på ett så betydelsefullt och ömtåligt område att godtaga dem i

en försökslagstiftning, i varje fall då det, såsom längre fram skall visas,

linnes goda möjligheter att på annan och säkrare väg ernå en provisorisk

reform, som bör kunna tillfredsställa alla skäliga anspråk.

1 fråga om det första av de nu anförda provisorieförslagen torde

dessa allmänna anmärkningar vara tillräckliga. Rörande förslaget

nummer två, som motsvarar motionerna I : 282 och II : 40(5, erinrar

utskottet därjämte om följande. I dessa motioner hava yrkanden gjorts

om betydelsefulla förändringar i den kungl. propositionens kommunala

skattelag: motionärerna hävda, att till grund för jordbruksfastigheternas

taxering bör läggas »avkastningsvärdet» och icke saluvärdet

och för taxeringen av skogsvärde likaledes dess avkastning »vid ett

efter förhållandena lämpat rationellt skogsbruk»; de göra förbehåll för

»lämpliga förändringar i näringsskatten», i synnerhet med hänsyn till

de tekniska svårigheterna vid dess genomförande, och de uppställa såsom

villkor, »om också icke alldeles oeftergivligt», för ett provisoriskt

försök med propositionens nya objektbeskattning, att en provisorisk förbättring

sker av taxeringsmyndigheternas organisation. Intet av dessa

önskemål har visat sig möjligt att nu förverkliga; detta borde även för

dem, som anslutit sig till ifrågavarande motion, utgöra ett hinder

för att fullfölja tanken om ett provisorium på sådan basis. Härjämte

hava motionärerna såsom »oeftergivligt villkor» fordrat den förutnämnda,

starka reduktionen av repartitionstalen: för jordbruksvärde

från (5 procent i Kungl. Maj:ts förslag till 2 procent, för skogsvärde

från 3 till 1.5 procent, för annat värde av fastighet från 4.5 procent

till 2 procent och för näringsskattekapital från 3 till 2 procent. Det

lärer ligga i öppen dag, att en sådan reduktion skulle innebära eu fullständig

omkastning i utnyttjandet av det kungliga förslagets skatteformer

och sålunda i sak, om ej i form, sönderbryta hela den tankegång,

på vilken förslaget blivit byggt. En skatteordning, sammansatt

av så heterogena faktorer, måste även såsom provisorium te sig såsom

en onaturlig konstruktion. Det linnés dessutom alla skäl att befara, att

verkningarna, åtminstone under nuvarande taxeringsförhållanden, skulle

gå i rakt motsatt riktning mot vad som avsetts med hela reformen, och

att särskilt det utomordentligt starkt nedsatta repartitionstalet för jord
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

43

braksfastighet och annan fastighet skulle kunna, i händelse av vikande

konjunkturer och därav följande minskning i den beskattningsbara

inkomsten, medföra ödesdigra följder för kommunerna, som hittills

räknat de stadgade 6 och 5 procenten av fastigheternas taxeringsvärden

såsom sin säkraste skattekälla. Utskottet har låtit uppgöra en sammanställning

av motionens verkningar med användning av de enda

siffror, som för närvarande stå till buds, nämligen från 1918 års

provtaxering, och med all reservation för osäkerheten i denna beräkningsgrund

synes dock sammanställningen oförtydbart visa, att motionens

repartitionstal skulle minska antalet skattekronor för fastighetsskatten

så val i städer och etadsliknande samhällen som på landsbygden

på ett sätt, som knappast kan anses förenligt med denna

skatts betydelsefulla plats i kommunernas ekonomi, samt att i övrigt

även under ett år med så gynnsamma inkomstsiffror som provtaxeringsåret

härav skulle vållas eu påfallande hög utdebitering. Det synes utskottet

ovedersägligt, att häri ligger ytterligare ett bestämt hinder mot godtagande

av ett dylikt provisorium.

Vad slutligen angår det tredje provisorieförslaget på propositionens

grund är först att märka, att ej heller de jämkningar, som detta förslag

avser att gorå i fastighetsskatten, kunna undanrödja svagheterna i dess

konstruktion, men däremot synas på denna viktiga punkt medföra nya

vanskligheter. Jämkningarna innebära, att den av Kungl. Maj:t föreslagna

särskilda beskattningen av skogsvärde skulle utgå och fastigheterna

tillsvidare beskattas enligt hittillsvarande indelningsgrund, såsom

}>jordbruksfastighet» och »annan fastighet». Utskottet kan ej undgå att

fråga sig, om det med hänsyn till sammanhanget i hela propositionens

skattesystem kan vara rådligt att företaga en sådan operation, vilken

bland annat skulle medföra, att skogsfastighet bleve belastad både med

fristående fastighetsskatt efter samma repartitionstal som jordbruksfastighet

och med inkomstskatt. Efter det att den av utskottet förordade

reformen av taxeringsförfarandet ägt rum, skulle enligt förslaget fastighetsindelningen

bliva »jordbruksvärde» och »annat värde», med hänförande

av skogsmark jämte därå växande skog under »jordbruksvärde»; icke

heller donna anordning kan utskottet finna tillrådlig. 1 fråga om näringsskatten

bär detta förslag lika litet som de övriga gjort någon som helst

förbättring; alla de genomgripande anmärkningarna mot denna skatts

konstruktion stå således oförminskade kvar. Repartitionstalen slutligen —

•4 procent av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet, 3 procent av annan

fastighet. 2 procent av näringsskattekapital — kunna te sig såsom eu

summarisk kompromiss mellan propositionen samt motionerna I : 282 och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Utskottets

förslag.

1I: 406, vilken emellertid förefaller lika litet tillfredsställande från propositionens

förutsättningar som från motionernas. Å ena sidan är att märka,

att vid propositionens uppgörande beräkningar skett efter tre alternativ

för dessa tal, och att Kungl. Maj:t föreslagit det högsta av dessa alternativ,

medan nu förevarande kompromissförslag för så väl jordbruksvärde

som annat fastighetsvärde stannar under det lägsta; nedsättuingen i förhållande

till propositionen utgör ej mindre än en tredjedel. Åven om denna

nedsättning i fråga om fastigheterna är mindre än den som yrkats i motionerna

1: 282 och II : 406, synes den svårligen låta förena sig med propositionens

allmänna utgångspunkter, och man måste även vid detta förslagfråga

sig, om ej fastighetsbeskattningens plats såsom grundtillgång- för

kommunerna kan äventyras, i all synnerhet vad städer och stadsliknande

samhällen beträffar. A andra sidan synas dessa reparti tion stal lika

oförenliga med tankegången i de ifrågavarande motionerna; 4 procent

för jordbruksvärde och 3 procent för annat fastighetsvärde äro dock

något helt annat än de 2 procent för dessa värden, som i motionerna

fordras såsom »oeftergivligt villkor». Den mellanståndpunkt, som detta

förslag intagit i fråga om repartitionstalen, torde sålunda knappast

vara ägnad att stärka detsamma. Ur de synpunkter, som utskottet

anlagt på frågan i dess helhet, kan det i varje fall icke förordas.

För egen del har utskottet av både principiella och praktiska

grunder stannat vid den meningen, att, därest ett provisorium nu skall

kunna åstadkommas, som å ena sidan medför verkligt betydande praktiska

förbättringar och å andra sidan lämnar frågan om den slutliga

lösningen öppen för eu förnyad prövning, så bör detta provisorium uppbyggas

på de grundtankar, som återfinnas i motionerna 1:259 och 271

samt II : 393 och 395, nämligen upptagande ur den kungl. propositionen

av de punkter, som låta sig infogas i nuvarande skattesystem,

och komplettering av detta system med beskattning även av inkomst

från fastighet, i den mån densamma överskjuter fastighetens beskattning

på grund av det taxerade fastighetsvärdet. Huvuddragen av detta provisorium,

som utskottet sålunda vill föreslå riksdagen att godkänna,

kunna sammanfattas sålunda.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen och omregleringen av

de skattefria avdragen — däri inbegripet avdrag för ränta å gäld —

accepteras. Ett antal detaljförändringar i fråga om taxeringen av inkomst,

vilka kunna genomföras oberoende av propositionens nya skattesystem,

upptagas likaledes. Den år 1919 beslutade kommunala skattskyldigheten

på aktier bibehålies, ehuru inom utskottet jämväl den mening uttalats,

opaginerad Kontrollera mot PDF

''Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. »o

att dess berättigande måste vid en definitiv lösning av beskattningen

underkastas en förnyad prövning. Utsträckt skattskyldighet införes föi

statens fästa egendom samt av staten bedriven rörelse i full överensstämmelse

med propositionen. Fastighetsbeskattningen kvarstår oförändrad

enligt hittills gällande regler, men utökas genom beskattning även

av den inkomst från fastighet, som överstiger sex procent av taxeringen

för jordbruksfastighet och fem procent av annaii fastighets taxering.

Samtliga härav föranledda nya bestämmelser inarbetas i bevillningsförordningen.

Slutligen införes en fristående provisorisk kommunal progressivskatt,

byggd på det i propositionen ingående förslaget men i väsentliga

punkter omarbetad på grund av anmärkningar och önskemal, som framkommit

dels i vederbörande motioner, dels under utskottsbehandlingen.

Vissa detaljer i dessa förslag skola längre fram närmare motiveras.

Angående de viktigaste punkterna och förslagets innebörd i dess helhet

må anföras följande.

»

])en av utskottet föreslagna beskattningen av fast egendom innebär

eu kombinerad fastighets- och inkomstskatt, i vilken det själva

fastigheten påförda beskattningsbara beloppet ingår såsom ett garanterat

minimum för dess beskattning. Genom denna anordning vinnes* å ena

sidan, att kommunerna få behålla ograverad den viktiga skattekälla, som

de hittills haft i de stadgade sex procenten på jordbruksfastighets och

fem procenten på annan fastighets taxeringsvärden, samt å^ andra sidan

att man undanröjer den anomali, som för närvarande består, nämligen

att inkomst av fastighet, som överskjuter nämnda procent på taxeringsvärdet,

går fri från kommunal beskattning. Det kan tilläggas, att i

och med det att eu dylik överskjutande inkomst av fastighet underkastas

beskattning, vinnes också ett verksamt korrektiv emot alltför

låg fastighetstaxering. Att denna kompletterande beskattning av inkomst

från fastighet bör "kunna tillföra kommunerna ett avsevärt antal nya

bevillningskronor, i all synnerhet om noggrannare regler införas för

taxeringen av sagda inkomst, på sätt Ixungl. Maj.t i propositionen in 400

föreslår och utskottet förordar, ligger i sakens natur och bestyrkes a\

de beräkningar, som utskottet låtit verkställa om verkningarna av di

olika motionernas skatteförslag. Utskottet har ingalunda förbisett den

anmärkning, som både i den kungl. propositionen och under ärendets

behandling blivit framställd mot ifrågavarande anordning ur den synpunkten,

''att de fastighetsägare, som på grund av skuld eller annan

orsak ej nå en nettoinkomst, motsvarande den för fastigheten stadgade

procenten av taxeringsvärdet, på detta sätt fa skatta för mer än sin

Kombinerad

fastighets- och

inkomstskatt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 1.

inkomst. Men denna olägenhet är, såsom framhållits i motionerna 1: 259

och II : 393, oskiljaktig från all minim ibeskattning, den existerar nu och

skulle fortfara även enligt Kungl. Maj:ts förslag, och det kan icke

begäras av ett förslag till provisorium, ätt, detta skall lösa ett problem,

som hittills icke i något framkommet skatteförslag blivit löst.

Avdrag av

skogsaccisen

Genom den kombinerade inkomst- och

_________ fastighetsskatten uppstår,

frånTkaiTför såsom framhållits i motionerna 1: 259 och 271 samt IT: 393 och 395, en sär^Inkomst

fråga om förhållandet mellan denna beskattning och skogsaccisen.

Utskottet ansluter sig till den principiella uppfattning, att därest skogsaccisen

skulle utgå oförändrad vid sidan av fastighets- och inkomstskatt, detta

kan

ryggås,

föreslagna

anses innebära eu dubbelbeskattning, vilken om möjligt borde föreKungl.

Maj:t, som haft att behandla samma fråga från det

nya skattesystemets utgångspunkter, har sökt lösa densamma

genom att nedsätta skogsaccisen till en tiondel; syftet bär varit att

accisen såsom ‘beskattning skulle praktiskt taget sakna betydelse men

taxeringen till accis liksom hittills kunna tjäna till grund för skogsvårdsavgifternas

utdebitering. Denna utväg kan utskottet icke Unna tillrådlig

redan av det skäl, att en dylik sänkning av accisen måste befaras minska de

kommunala myndigheternas intresse för eu omsorgsfull taxering av avverkningarna,

vilket kunde lå betänkliga verkningar för skogsvårdsavgifterna.

Därjämte anser utskottet en avskrivning av skogsaccisen otillrådlig ur den

synpunkten, att mycket synes tala för bibehållande och måhända ytterligare

utvecklande av denna skatteform vid den reform av skogsbeskattningen,

som utskottet föreslår riksdagen att begära. Den enda

utvägen för undvikande av ifrågavarande dubbelbeskattning svnes under

sådana förhållanden vara att söka tillsvidare, intill dess att skogsbeskattningen

blir definitivt ordnad, föreskriva eu avkortning av accisen i

någon form pa den inkomstskatt från fastighet, vilken överskjuter den

egentliga fastighetsskatten.

Utskottet har efter ingående prövning funnit sig närmast tilltalat

av det förslag i detta hänseende, som skisserats i motionerna 1:271 och

11: 395. Emellertid hava svårigheter yppat sig att finna allmängiltiga former

för genomförande av denna avkortning gent emot utdebiteringen till både

den borgerliga och kyrkliga kommunen — vilket utan tvivel är det

riktiga — i sådana fall, där dessa kommuner icke sammanfalla. Utskottet

har icke funnit det möjligt att med den knappa tid och det

otillräckliga material, som stått till dess förfogande, utarbeta författningsförslag

i sagda syfte. Det är ej heller erforderligt, att så sker

vid denna riksdag. Den skogsaccis, för vilken rätt till avkortning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 1.

47

först kan komma att tillämpas, kommer att först under loppet av 1921

påföras och uppbäras samt beräknas vid uppgörande av kommunernas

utgifts- och inkomststat för 1922. Ett beslut, som tekniskt utformar

ifrågavarande avdragsrätt, behöver sålunda ej fattas förr än vid 1921

års riksdag.

På grund härav har utskottet stannat vid att föreslå riksdagen,

att, med bibehållande av skogsaccisen, i den skrivelse till Kungl. Maj:t,

varom utskottet hemställer, anhålla att Kungl. Maj:t ville låta ofördröjligen

utarbeta och för 1921 års riksdag i god tid framlägga förslagom

ordnande av anförda avkortning.

I motionerna 1:271 och 11:395 har uppslaget med kombinerad

objekt- och inkomstskatt blivit utfört även för näringsföretag, i det

att en näringsskatt, dock byggd uteslutande på det i näringsföretaget

nedlagda kapitalet och med ett repartitionstal av endast 1.5 procent

å detta kapital, infogats såsom garanterad minimibeskattning på

sådana företag, i motsvarighet till fastighetsägares fastighetsskatt.

Utskottet har emellertid funnit, att tillräcklig anledning icke föreligger

till införande av en sådan skatt i provisoriet, då den å ena sidan enligt

verkställda beräkningar icke kan under normala förhållanden väntas

erhålla någon egentlig betydelse för kommunernas ekonomi och å andra

sidan dess införande även i denna modifierade form skulle bereda betydande

praktiska och tekniska svårigheter. Därtill kommer, att behovet

av en dylik skatt förminskas genom progressivskattens införande.

Under sådana förhållanden bär utskottet givetvis funnit det riktigast,

att de nya bestämmelserna om fastighets- och inkomstbeskattningen

inarbetas i den hittills gällande bevillningsförordningen, på sätt

som föreslagits i motionerna I : 259 och II : 393. Därmed viunes också

den fördelen, att de provisoriska åtgärderna framträda i en mera naturlig

yttre form; det har synts utskottet mindre tilltalande att upptaga

den formella ramen av Kungl. Maj:ts föreslagna nya kommunalskattelag,

när det nya skattesystem, omkring vilket denna lag blivit utbyggt,

icke kunnat av utskottet förordas.

Att utskottet i sitt förslag till provisorium upptagit eu kommunal

progressivskatt, har särskilt sin grund däri, att det befunnits behövligt

att tillföra kommunerna en dylik skatteinkomst vid sidan av utdebiteringen

på bevillningskronorna för att kunna hålla denna utdebitering

Ingen

n äring sskatt

i prcviaoriei.

Bevillning sförordningen

grundval för

provisoriet.

Kommunal

progressivskal

t.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

nere i skäliga belopp. Den prövning, som Kungl. Maj:ts förslag i

denna del .undergått, har emellertid föranlett väsentliga ändringar däri.

I anslutning till vad som yrkats i motionerna I : 259 och II : 393 har

utskottet enats om att huvudparten av progressivskatten från såväl enskilda

som bolag eller 75 procent bör avses för vederbörande kommuns eget behov,

samt att denna del bör, därest den skattskyldiges inkomst förvärvats inom

flera kommuner, slås ut på dessa efter fördelningen av hans bevillningspliktiga

inkomst, enligt beslut av prövningsnämnden i det län, där han är

mantalsskriven. Därjämte har det befunnits önskvärt att, till befordrande

av en sund kommunal hushållning, sätta varje kommuns rätt att uppbära

den på kommunen belöpande progressivskatten i viss relation till

utdebiteringen på alla skattskyldiga. Så har skett genom infogande av

en ny bestämmelse, att högst en fjärdedel av varje kommuns skattebehov

får fyllas genom progressivskatten — eu proportion, som bör

vara ägnad att hos alla skattskyldiga inskärpa ansvarskänsla vid handhavandet

av kommunens ekonomi, på samma gång som den dock i regel

låter kommunen fullt ut tillgodogöra sig sina progressivskattemedel. 1

samband härmed har stadgats, att inom den sålunda angivna gränsen

progressivskatten får användas till såväl den borgerliga som den kyrkliga

kommunens behov, medan i Kungl. Maj:ts proposition förutsatts,

att den endast skulle komma den borgerliga kommunen till godo. Vad

beträffar den del av progressivskatten, som avsetts för utjämning av

skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan (återstående

25 procent), har utskottet ansett, att, då inga nya grunder för

denna utjämning ens antydningsvis blivit angivna i den kungl. propositionen,

och då det efter utskottet tillgängliga underrättelser knappast

torde vara att vänta, att någon mera omfattande utjämningsplan kan

komma att föreläggas nästkommande riksdag, försiktigheten bjuder att

skapa någon säkerhet mot att denna del av progressivskatten skulle

komma att upptagas i vidare mån än som är erforderligt för det syfte,

för vilket den är särskilt avsedd. I enlighet härmed har man tänkt sig att

de för skatteutjämning avsedda 25 procenten av skattens belopp visserligen

skola påföras samtidigt med kommunandelen, 75 procent, men att

uppbörd av utjämningsandelen ej skall ske, förrän det samlade behovet

av medel för sagda ändamål blivit av Kungl. Maj:t konstaterat; skulle

därvid befinnas, att det påförda beloppet överstiger det sålunda konstaterade

behovet med skälig marginal för restantier vid uppbörden, har

Kungl. Magt att förordna om motsvarande nedsättning av denna del

av skatten. Utskottet erinrar, att grunderna för utjämningen givetvis

s. 49 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

49

fortfarande som hittills komma att bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen

gemensamt.

Slutligen har utskottet ej kunnat i oförändrat skick acceptera de

av Kungl. Maj:t föreslagna skalorna för progressivskatten, enär dessa

så väl för enskilda som för bolag synts strängare än som påkallas av

skattens ändamål och vad som kan anses skäligt med hänsyn till den

skattebörda, vilken i övrigt drabbar dessa kategorier av skattskyldiga.

På grund härav föreslås en jämkning av procentsiffrorna alltifrån de

första grupperna och därjämte en utsträckning uppåt, så att maximum

inträder först vid ett taxeringsbart belopp, som är ungefär dubbelt så

högt som det av Kungl. Maj:t föreslagna; i fråga om bolag har därjämte

högsta procenten i förhållande till det beskattningsbara beloppet

sänkts från 6 till 5. Av utskottet föranstaltade beräkningar, som bifogas

utlåtandet, bil. 8, tab. 7, synas giva vid handen, att denna jämkning av

skalorna icke kommer att reducera skattens avkastning mera än att den

ändock kan motsvara sitt syfte i provisoriet. Med användning av de siffror,

varpå propositionens motsvarande kalkyler äro byggda, nämligen 1917

års taxeringar, och efter en reduktion i fråga om skatten från bolag

efter samma grunder som tillämpats i propositionen, skulle enligt de av

utskottet föreslagna skalorna avkastningen bliva från enskilda 28 miljoner,

mot 36 miljoner enligt propositionen, och från bolag 15 miljoner,

mot propositionens 20 miljoner, alltså summa 43 miljoner mot 56.

Genom att 75 procent av skatten så väl från enskilda som från bolag

enligt utskottets förslag skola tillkomma kommunerna, erhålla dessa även

efter skalornas jämkning ett större belopp — 32 miljoner kronor — än

det, som genom propositionens fördelning tillkommer dem eller 29 miljoner.

Till utjämning skulle i varje fall inflyta 11 miljoner, vilket

utan tvivel är för närvarande tillräckligt. — Härtill kommer, att i dessa

som i andra avseenden alla beräkningar på grundval av 1917 års taxeringar

måste bliva avgjort missvisande. Det till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet uppgick år 1917 till 3,617 miljoner, men år

1919 till 5,741 miljoner — eu stegring alltså på två år av 2,124 miljoner

59 procent. All sannolikhet talar för, att progressivskatten, åtminstone

den del som inflyter från enskilda, kommer att giva betydligt

större avkastning än den, som beräknats på grund av 1917 års taxeringssiffror.

Statistiska

beräkningar

över proviloriels

verkningar.

Givetvis bär utskottet funnit det angeläget att även i andra hänseenden

än de nu berörda söka åstadkomma beräkningar om verkningarna

av det föreslagna provisoriet, liksom i allmänhet av de olika förBihang

till riksdagens protokoll 1920. 11 saml. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

slag, som blivit framställda dels i de väckta motionerna, dels under utskottets

behandling av frågan. Såsom redan på åtskilliga ställen i detta

utlåtande blivit berört, har för sådana sammanfattande beräkningar intet

annat material stått till förfogande än det som använts vid utarbetningen

av Kungl. Maj:ts proposition, och bristerna i detta material äro

förut påvisade. Det är med uttryckligt betonande av att de sålunda

framkomna siffrorna icke kunna giva någon tillförlitlig bild av vare sig

det ena eller det andra förslagets verkningar under nuvarande förhållanden,

som utskottet framlägger jämförande tablåer dels över Kungl.

Maj:ts proposition och de väckta motionerna, dels över de olika under

utskottsarbetet framkomna provisorieförslagen (Bil. 7 och 8).

Det har icke varit möjligt att i tabellerna utslå kommunandelen

av progressivskatten efter fördelningen av den skattskyldiges bevillningspliktiga

inkomst, på sätt utskottet förordar och i samtliga provisorieförslag

godtagits. Tabellerna hänföra sålunda hela kommunandelen

av denna skatt till mantalsskrivningskommunen, vilket gör, att siffrorna

ej heller i detta hänseende giva en riktig bild av förslagens verkningar.

I stort sett torde genom utslagningen de stora stadskommunernas progressivskatt

komma att något minskas och ett flertal mindre städer och landskommuner

erhålla en förhöjd andel.

Utskottet vill härjämte anmärka, att det provisorieförslag, som

närmast ansluter sig till propositionen (i tabellerna betecknat såsom

herr Möllers förslag), skiljer sig från samtliga andra därutinnan, att

det förstnämnda bibehåller skalan för progressivskatten av bolag oförändrad

och endast obetydligt jämkar skalan för samma skatt av enskilda,

vilket naturligtvis ger en högre avkastning än de skalor, som ifråga

om kommunandelen i realiteten äro gemensamma för övriga förslag,

samt sänker utdebiteringen och de icke progressivskattskyldiges skattebelopp

i de kommuner, som komma i åtnjutande av progressivskatt.

Med hänsyn härtill bör framhållas, att de jämkningar i den progressiva

skalan, varom från alla andra håll inom utskottet enighet vunnits, såsom

förut anförts skett med hänsyn till att de under denna skatt fallande

kategorierna av skattskyldiga ej böra drabbas av den nya skattebördan

hårdare än vad som kan anses skäligt och vad som kräves av progressivskattens

ändamål. Det företräde, som sagda förslag kan synas innebära

för övriga skattskyldiga, bör under sådana förhållanden icke tala till dess

förmån.

Utskottet vågar göra gällande, att i stort sett de jämförande

tabellerna i sin mån kraftigt tala för effektiviteten av det förordade

provisorieförslaget. Den lättnad i lönearbetares, lägre inkomsttagares

s. 51 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

51

och tjänsteinnehavares skattebörda, som är det mest trängande behovet

inom vårt kommunala skatteväsende, blir genom utskottets förslag kraltigt

tillgodosett, såsom framgår särskilt av bil. 8, tab. 5. Förskjutningen

av skattebördan till de mera bärkraftiga blir betydande, utan att

överstiga måttet av deras förmåga. Grenom fastighetsbeskattningens

bibehållande enligt nuvarande regler bevaras för kommunerna denna tryggande

grundtillgång av bevillningskronor, oberoende av konjunkturernas

växlingar, och dels genom beskattningen av fastighetsägares överskjutande

inkomst, dels genom att de förhöjda allmänna avdragen icke gälla för

själva fastighetsskatten, blir dessa skattskyldigas skattekraft bättre utnyttjad

(Bil. 8, tab. 2 och 4).

Rörande provisoriets giltighetstid har utskottet enats om en period

av fyra år, med hänsyn därtill, att den förnyade prövning, som problemet

om den definitiva lösningen måste underkastas, om densamma skall

kunna byggas på eu förut genomförd taxeringsreform, icke lärer kunna

resultera i ett förslag från Kungl. Maj:t tidigare än vid 1924 års riksdag.

Att utskottet förordar igångsättande snarast möjligt av denna förnyade

prövning, faller efter den ställning utskottet intagit till frågan i dess helhet

av sig själv. Det torde på grund av det läge, vari kommunalskattefrågan

nu kommit, icke vara möjligt att angiva några andra principiella riktlinjer

än att prövningen bör utgå dels från det material, som sammanförts

i Kungl. Maj:ts proposition, dels från de uppslag, som framlagts

av reservanterna bland 1919 års sakkunniga, dels slutligen från de synpunkter,

som framkommit i de vid innevarande riksdag väckta motionerna

och i utskottets föregående uttalanden. Utskottet anser det angeläget

att betona, att de provisoriska förslag, vartill dess arbete lett, från

dess sida icke äro avsedda att i något hänseende vara bindande för den

blivande nya utredningen, på samma gång utskottet förutsätter, att,

därest detta provisorium vinner giltighet, erfarenheterna från dess tilllämpning

bliva vederbörligen beaktade.

Såsom ett vägande skäl att ej nu skrida till en definitiv ny kommunalskattelagstiftning

har utskottet i det föregående framhållit de

brister, som vidlåda vårt nuvarande taxeringsväsende, och därvid erinrat

bl. a. om den ojämnhet, som föreligger i fråga om fastighetstaxeringen,

samt om saknaden av tillfredsställande garantier för en riktig uppskattning

av inkomsten från jordbruksfastighet.

Provisoriets

giltighetstid.

Skrivelse
förslag:
Förnyad

allmän

utredning.

Fastighets
taxeringens
omorganisa
tion.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tunder det att sistnämnda brist delvis avhjälpes genom i propositionen

nr 400 innefattade förslag till ändringar i förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med tillhörande deklarations

formulär, kvarstår däremot med oförminskad styrka behovet av ett

förbättrat taxeringsförfarande beträffande fastigheter"

I det uti sistnämnda proposition delvis återgivna, tidigare offentliggjorda

yttrande av chefen för finansdepartementet till statsrådsproto-,

kollet den 31 oktober 1919 har framhållits erforderligheten av en genomgripande

omläggning av taxeringsväsendet i fråga om såväl taxeringsmyndigheternas

organisation som taxeringsförfarandet och därvid bland

framkomna önskemål berörts även frågorna om mera sakkunnig utrustningav

taxeringsmyndigheterna och fastighetstaxeringarnas överlämnande åt

särskilda nämnder. I fråga om dessa önskemål ansåg departementschefen

sig böra betona, att de organisatoriska reformerna icke borde utmynna

i en onödigt tung, starkt centraliserad förvaltningsapparat, samt att vid

en reform av taxeringsmyndigheternas organisation icke finge förbises

vikten av att behörigt utrymme fortfarande lämnades åt den självbeskattningsprincip,

som vore för det svenska skattesystemet grundläggande.

Departementschefen förklarade sig emellertid på de i propositionen

återgivna grunder anse, att med ett omedelbart igångsättande av

en mera omfattande omläggning av taxeringsväsendet borde under

den närmaste tiden anstå.

Enligt propositionen nr 191 med förslag till kommunalskattelag

är allmän fastighetstaxering avsedd att ske under år 1921; och föreslås

i propositionen nr 400 i fråga om beskattningsnämndernas sammansättning

och arbetssätt i huvudsak bibehållandet av nu gällande, i förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering meddelade

föreskrifter.

Såsom av förut lämnade redogörelse för i ämnet väckta motioner

framgår, hava i nu förevarande hänseende yrkanden framställts i motionen

1:282, att i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begäras framläggande

av förslag till en genomgripande omorganisation av taxeringsväsendet

med syfte att uppnå större enhetlighet vid taxeringarna och

kontroll över dessas utförande samt i motionen 11:409, att i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhållas dels om utredning i närmare angivet

syfte angående förändrade bestämmelser om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering samt om de speciella grunderna för fastighetstaxering,

och dels om framläggande av det förslag, som av utredningen

kunde föranledas, så tidigt, att det kunde under 1921 års riksdag förekomma

till avgörande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

53

Vid övervägande av hithörande förhållanden har det synts utskottet

vara av största vikt, att ny allmän fastighetstaxering kommer

till stånd så fort det genom ändrade bestämmelser i fråga om taxeringsförfarandet

vunnits säkerhet för åstadkommande av en mera rättvis och

jämn fastighetstaxering än den nuvarande. En skyndsam omvärderingav

fastigheterna är särskilt av behovet påkallad med hänsyn till angelägenheten

av att såmedelst erhålla en mera tillförlitlig grund för bedömandet

vid prövning av framställningar om statsunderstöd till skattetyngda

kommuner av de kommunala skattebördornas verkliga tyngd ävensom

ett fastare underlag för uppgörande så fort ske kan av förslag till en

definitiv kommunalskattelagstiftning.

Utskottet har haft under omprövning att i sådant syfte redan i

år föreslå vissa provisoriska bestämmelser, avsedda att komma i tilllämpning

vid en tillärnad allmän fastighetstaxering under 1921; och

har inom utskottet även utarbetats förslag till förordning i sådant avseende.

Enligt detta förslag skulle Kungl. Maj:ts befallningshavande

hava att för landet och, i den mån så funnes lämpligt, för stad eller

viss del av stad förordna två eller flera personer — av vilka en eller

flera borde äga sakkunskap och erfarenhet i uppskattning av skog och

andra i uppskattning av fast egendom i övrigt — att i egenskap av

sakkunniga vid fastighetstaxering verka för åstadkommande av en riktig

och jämn uppskattning av fast egendom såväl inom varje särskild kommun

som inom olika kommuner sins emellan. Dylik sakkunnig, vars tjänstgöringsområde

Kungl. Maj:ts befallningshavande hade att bestämma,

skulle enligt förslaget hava bl. a. att tillhandagå taxeringsnämnderna

med råd och upplysningar i frågor om uppskattning av fast egendom,

att för sådant ändamål, i den mån så kunde ske, deltaga i förarbetena

till uppskattningen och närvara vid taxeringsnämndernas sammanträden,

då frågor om fastighetstaxering förekom me till behandling,

samt att hos prövningsnämnderna framställa de anmärkningar i anledning

av taxeringsnämndernas beslut rörande fastighetstaxering, vartill han

funne skäl föreligga.

Utskottet har emellertid ej tilltrott sig att framställa förslag om

förevarande bestämmelsers antagande, enär de ej synts utskottet innefatta

tillräckliga garantier för en effektiv och enhetlig fastighetstaxering

och således ej heller vara ägnade att bereda ett nog tillförlitligt underlag

för ett blivande förslag till definitiv kommunalskattelag.

T stället har utskottet funnit sig böra hemställa om påkallande i

skrivelse till Kungl. Maj:t om erforderlig utredning för framläggande

till nästa års riksdag av förslag till mera genomgripande ändringar i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

hithörande bestämmelser, syftande till att komma till användning vid

ny allmän fastighetstaxering under år 1922. Därvid har av utskottet

i första hand tagits sikte å behovet av förändrad organisation av beskattningsnämnderna.

I sådant avseende har det synts utskottet, att

den allmänna fastighetstaxeringen bör grundas å särskilda, under närmast

föregående års höst för ändamålet avgivna deklarationer samt

verkställas genom fristående för dylikt syfte särskilt tillsatta beskattningsnämnder.

Inom utskottet har framlagts följande detaljerade förslag i fråga

om beskattningsnamndernas sammansättning, verksamhetsområden och

arbetssätt. För granskning av de avgivna deklarationerna och inhämtande

i övrigt av nödiga upplysningar angående fastigheterna förordnar

Kungl. Maj:ts befallningshavande personer, som äga särskild sakkunskap

rörande värdering av fäst egendom, att var för sitt taxeringsdistrikt

bereda uppskattningen. Distriktets storlek anpassas så, att den sakkunnige

kan förutsättas dels inom vederbörlig tid medhinna beredningsarbetet

för distriktet och dels — i likhet med övriga för distriktet i

dess helhet utsedda ledamöter i distriktets fastighetstaxeringsnämnd —

besitta erforderlig lokalkännedom inom distriktet. I regel torde taxeringsdistrikt

böra omfatta ett flertal kommuner, exempelvis, där så lämpar

sig, ett härad eller ett tingslag. Etter det deklarationer och andra uppgifter

blivit av den sakkunnige genomgångna, fortsättes beredningen

vid av honom i orterna hållna sammanträden, där lämpligt antal för

varje kommun utsedda representanter äga att deltaga "och yttra sig

angående värdet å de särskilda inom kommunerna belägna fastigheterna,

dock utan att omröstning under detta förberedande arbete synes böra

företagas. Större kommuner må kunna uppdelas i och mindre sammanslas

till beredningsdistrikt. Sedan beredningen, varmed arbetet torde

böra börja på hösten året före det, då taxeringen skall ske, blivit avslutad,

verkställes taxeringen av fastighetstaxeringsnämndén, vilken bör

hava slutfört sitt arbete före mars månads utgång. Denna nämnd synes

förslagsvis böra bestå av — förutom förenämnda sakkunnige såsom

föredragande ledamot — dels ytterligare två för taxeringsdistriktet i

dess helhet förordnade ledamöter, därav en, ordföranden, utses av Kungl.

Maj:ts befallningshavande och den andra utses antingen av landsting

respektive stadsfullmäktige eller ock bland därtill av respektive nämnda

representationer föreslaget antal personer av Kungl. Maj:ts befallningshavande,

dels ock — växlande för varje kommun eller beredningsdistrikt

inom kommun — två av kommunen utsedda, med ortens fästighetsförhållanden

väl förtrogna personer. För åstadkommande av största möjliga en
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

55

hetsighet beträffande fastighetstaxeringen inom länet torde de för distriktet

i dess helhet utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna böra

före taxeringsarbetets påbörjande sammanträda inför Kungl. Maj:ts befallningshavande

för överläggning om de allmänna grunder, som böra föl jas

vid taxeringarna, om särskilda upplysningar i ett eller annat avseende

eller för viss del av länet skola infordras jämte annat som kan vara av

vikt för arbetets planmässiga och enhetliga bedrivande. Klagan över de

åsätta taxeringsvärdena torde böra fullföljas till en för länet gemensam

prövningsnämnd för fastighetstaxering, vars ledamöter torde böra utses

bland personer som för året varit ledamöter i länets fastighetstaxeringsnärnnder.

De år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, torde

särskilda beskattningsnämnder för fastighetstaxering ej vara erforderliga.

Utan att taga bestämd ståndpunkt till detaljerna i nu återgivna

förslag har utskottet funnit grundlinjerna i detsamma vara förtjänta att

komma under prövning vid den av utskottet ifrågasatta utredningen i

ämnet. Av vikt har utskottet emellertid funnit det vara, att taxeringsdistrikten

göras så stora som omständigheterna i varje fall medgiva.

Den omständigheten, att enligt förslaget de föredragande ledamöterna i

taxeringsnämnderna torde i regel komma att under större delen av ett

halvt år bliva helt eller till väsentlig del upptagna av arbetet med

fastighetstaxeringen, lärer göra det nödigt att för erhållande av fullt

lämpliga personer till berörda uppdrag bereda dem jämförelsevis god

ersättning.

Utöver frågan om ändrad organisation av organen för fastighetsbeskattning

synes önskligt att, i den mån så låter sig gorå, jämväl få

i samband därmed till prövning upptaget spörsmålet om lämpligheten

och möjligheten av att hos länsstyrelserna få anställda i taxeringsarbete

och dithörande författningar särskilt förfarna, sakkunniga personer, vilka

skulle hava att tillhandagå de nuvarande taxeringsnämnderna med råd

och upplysningar samt eventuellt även med biträde i vidare omfattning

ävensom frågan om rätt för skattskyldig att, oavsett om han klagat hos

prövningsnämnden eller ej, få anföra "besvär hos kammarrätten.

Med avseende å grunderna för uppskattning av fast egendom jämte

tillhörande särskilda anvisningar till ledning vid uppskattning av sådan

egendoms värde synes det utskottet i främsta rummet vara av vikt,

att nya rationella grunder för skogsbeskattning varda utarbetade cell

förelagda riksdagen till prövning. Utskottet har i det föregående angivit

de huvudsakliga anmärkningar, som måste riktas mot Kungl. Maj:ts

förslag i denna del, och därvid tillika erinrat, att andra uppslag till

Nya grunder

för skogsbeskattning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

lösning- av frågan om skogens beskattning blivit framförda. I främsta

rummet har utskottet fäst uppmärksamheten vid de riktlinjer som finnas

skisserade i domänstyrelsens och Sveriges skogsägareförbunds yttrande

över de år 1917 avgivna kommunalskatteförslagen, och vilka ytterligare

blivit utvecklade i en på anmodan inför utskottet verkställd föredragning

av frågan från sakkunnigt håll. Enligt dessa riktlinjer skulle det behov

av objektbeskattning å skogsfastighet, som kommunerna ovedersägligen

måste anses hava, visserligen tillgodoses genom en fastighetsskatt, men

denna i analogi med vad fallet är i fråga om jordbruksfastighet byggas

på taxering av själva skogsmarkens värde såsom produktionsfaktor.

Taxeringen av skogsmarken skulle alltså ske efter markens lämplighet

för skogsproduktion (bonitet), dess belägenhet med flera synpunkter,

som i detta sammanhang kunna förtjäna beaktande. Skatt på avkastningen

av skogsmarken åter skulle utgå antingen i form av inkomstskatt

eller såsom skogsaccis, i båda fallen i sammanhang med verkställd

avverkning. Utskottet har givetvis icke kunnat taga någon bestämd

ståndpunkt till dessa grunder för skogsbeskattningen, så mycket mindre

som de tillsvidare endast föreligga i form av utkast, men anser uppslaget

vara av sådant värde, att det bör upptagas till ingående prövning

i den utredning, för vilken frågan om skogsbeskattning måste bliva

föremål.

Utskottet anser, att denna utredning rörande skogsbeskattningen

bör ofördröjligen igångsättas, och finner det lämpligt, att den verkställes

vid sidan av den nya allmänna prövningen av kommunalskattefrågan.

Det synes nämligen synnerligen angeläget, att förändrade grunder för

skogsbeskattningen må kunna föreläggas riksdagen så tidigt, att de kunna

komma till användning redan vid den nya allmänna fastighetstaxering,

som, enligt vad ovan utvecklats, synes böra verkställas under år 1922.

Skulle emellertid utredningen i berörda fråga icke hinna föras så långt,

att förslag härutinnan kan föreläggas 1921 års riksdag, synes dock i

varje fall böra föranstaltas om en revision av nu gällande bestämmelser

i ämnet, som möjliggör en enhetligare och riktigare skogstaxering.

Jämväl i fråga om grunderna för fastighetstaxering i övrigt synas, även

under förutsättning att den nuvarande uppdelningen av fastigheter i beskattningsavseende

bibehålies oförändrad, nu gällande föreskrifter i förevarande

ämne i enahanda syfte tarva revision.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

57

För den provisoriska lösning av kommunalskattefrågan, som enligt

utskottets mening för närvarande bör komma i fråga, kräves dels en

omarbetning i vissa delar av de nu gällande skatteförfattningarna, nämligen

förordningen angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt samt förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, dels ock

utarbetande av särskild författning om kommunal progressivskatt och

vissa andra för den föreslagna omläggningens genomförande erforderliga

författningar. Utskottet har låtit utarbeta förslag till de sålunda behövliga

författningsändringarna och till de nya förordningar, som för ändamålet

visat sig erforderliga. Härvid har, i den mån sådant kunnat ske,

anslutning skett till detaljerna i de förslag, som i Kungl. Maj:ts propositioner

nr 191 och 400 förelagts riksdagen, varjämte nödig hänsyn

även tagits till vissa i motioner till riksdagen framlagda förslag och

önskemål, i den mån utskottet funnit dessa förslag och önskemål vara

av beskaffenhet att böra beaktas i sammanhang med den föreliggande

frågans provisoriska lösning.

För de utarbetade förslagens innehåll lämnas härmed följande

redogörelse.

Bevillningsförordningen.

Såsom redan anförts, har utskottet byggt på den uppfattningen,

•att nu förefintliga brister i fråga om den kommunala skattebördans fördelning

kunna, i den män de äro särskilt kännbara och i ögonen fallande,

i första hand avhjälpas genom ändring av vissa bestämmelser i bevillningsförordningen,

i syfte framför allt,

att inkomst av fast egendom, i den mån densamma överstiger den

genom fastighetsbevillning beskattade andelen därav, underkastas särskild

inkomstbeskattning;

att rätten till avdrag för existensminimum och på grund av särskilda

ömmande omständigheter göres mera omfattande och mera avpassas

efter de skattskyldigas individuella förhållanden, än nuvarande

bestämmelser medgiva;

att statens kommunala skattskyldighet för fast egendom i avsevärd

mån utvidgas och att i sammanhang därmed staten även ålägges

skattskyldighet till kommunen för sin affärsverksamhet i egentlig

mening; samt

att vid inkomstberäkningen avdrag i full utsträckning må medgivas

för alla kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 8

Speciell

motivering.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

därunder inbegripen ränta å gäld, ävensom i viss utsträckning för utbetalta

försäkringspremier och periodiska understöd samt för förluster

i skattskyldigs verksamhet.

Bestämmelser, avsedda att förverkliga dessa syften, hava inarbetats

i förslaget till förordning om ändrad tydelse i vissa delar av bevillningsförordningen.

De överensstämma i det stora hela med motsvarande

bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag och

till förordning om ändringar i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

För vissa skiljaktigheter mellan nämnda förslag och utskottets

förslag redogöres här nedan i uttalandena angående förslagets

särskilda paragrafer.

3 §

är i huvudsak oförändrad, dock att dels i enlighet med Kungl. Muj:ts

förslag i propositionen nr 191 i a) med ägare likställts innehavare jämväl

av område, som upplåtits med vattenfalls rätt, samt av egendom,

som innehaves med ständig eller ärftlig besittningsrätt, dels med hänsyn

till utskottsförslagets allmänna grunder bestämmelserna i b) underkastats

en redaktionell omarbetning.

4 §•

Då frågan om en förkortning av fastighetspexdodernas längd synts

utskottet lämpligen böra upptagas till prövning först i samband med

blivande förslag till omorganisation av fastighetstaxeringsväsendet,

bär denna paragraf bibehållits i sin nuvarande lydelse med endast den

ändring, att paragrafhänvisningarna i 3 och 4 mom. blivit rättade till

överensstämmelse med utskottsförslaget.

Det i motionen nr 1:261 framlagda förslag om verkställande av

ny allmän fastighetstaxering år 1921 och därefter vart tredje år har

sålunda lämnats utan bifall av utskottet.

5 §

har avfattats i överensstämmelse med förslaget i motionen 1:259, vari

bestämmelserna i denna del äro i huvudsak likalvdande med bestämmelserna

i 4 och 13 §§ av Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag,

med den avvikelse att sista stycket i förstnämnda paragraf uteslutits

samt att sjätte stycket i utskottets förslag ej motsvaras av någon

bestämmelse i Kungl. Maj:ts förslag. Bestämmelserna i detta stycke

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

hava avfattats i nära anslutning till den lydelse utskottet 1 öreslagit att

giva åt 12 § 6 mom. I utskottets förslag bär vidtagits eu mindre

redaktionell omarbetning av fjärde stycket, vilken ej torde erfordra någon

motivering.

I sammanhang med denna paragraf har utskottet behandlat motionen

m- I: 287 med förslag därom, att egnahemsanläggningar, individuella

såväl som kooperativa, med bostäder intill högst fyra ruin och kök

måtte befrias från dubbelbeskattning, och motionen nr IT: 405 med

förslag, dels att vid taxering av fastighet, å vilken finnes uppförd bostadsbyggnad,

den del av taxeringsvärdet, som anses motsvara värdet

av'' högst 2 rum och kök, må under viss förutsättning undantagas från

fastighetsskatt, in. in., dels att allmän flottled icke ma frikallas från

fastighetsskatt, dels om utredning, huruvida ej kommunens rätt att

uttaga skatt av staten, landsting eller av annan kommun anses höra

ytterligare utsträckas, samt huruvida ej kommunal fastighetsskatt bör

läggas på för allmän trafik upplåtna, staten icke tillhöriga kommunikationsföretag

i de fall, då dessa lämna eu god avkastning.

Utskottet har icke ansett sig böra tillstyrka förslag i någon av de

i nämnda motioner sålunda angivna riktningarna.

8 §.

1 mom. överensstämmer, i fråga om vad som icke skall taxeras

såsom inkomst, närmast med 31 § i förslaget till kommunalskattelag,

enligt propositionen nr 191, jämförd med 8 § i förslaget till ändrad

Ivdelse av'' förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt

propositionen nr 400; dock föreslår utskottet vissa ändringar,^ betingade

dels av hänsyn till bestämmelserna i det av riksdagen i år antagna

förslaget till ny giftermålsbalk, dels ock av Kungl. Maj:ts förslag om

skattefrihet för" visst belopp av gift kvinnas arbetsinkomst i propositionen

nr 191 39 § och i propositionen nr 400, i vad den avser ändringar

i 25 § inkomstskatteförordningen.

2 mom. ansluter sig till Kung!. Maj:ts förslag i 39 och 43 §§

kommunalskattelagen, jämförda med 25 § i inkomstskatteförordningen,

med den ändrade lydelse i andra stvcket, som påkallats av bestämmelsei

i den nya giftermålsbalken. Till ledning för utskottet vid uppgörandet

av förslag till de av den nya giftermålsbalkens innehåll betingade ändrade

bestämmelserna angående äkta makars beskattning har till utskottet

från finansdepartementet överlämnats eu inom departementet upprättad

P. M. i ämnet samt kammarrättens den 31 maj 1920 över densamma

avgivna yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

I sammanhang med denna paragraf har utskottet behandlat

motionerna nr I: 283 och II: 411 med förslag, att hustrus arbetsinkomst

skall vid taxeringen medräknas allenast om och i den mån ifrågavarande

inkomst överstiger 500 kronor; och har utskottet ansett sig böra avstyrka

detta förslag.

Här hava i 1 mom. införts de bestämmelser, som hänföra sig till

den av utskottet föreslagna beskattningen genom inkomstbevillning av

inkomst utav fast egendom. De föreslagna bestämmelserna överensstämma

med Kungl. Majts förslag i 28 § kommunalskattelagen och i

i § inkomstskatteförordningen. 2 mom är likalydande med nuvarande

9 § 1 mom. bevillningsförordningen med iakttagande dock, att inkomst

av krono- eller kyrkotionde m. in., söm enligt förslaget skall taxeras

såsom inkomst av tast egendom, här uteslutits samt att här tillagts föreskrifter

om skatteplikt lör utdelning å insatser i ekonomiska föreningar.

3 inom. överensstämmer närmast med nuvarande innehållet i 9 § 2 mom.

bevillningsförordningen, dock att vissa jämkningar vidtagits för att

bringa förslagets bestämmelser i närmare överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag i motsvarande delar. Utskottet har emellertid icke ailsett

sig böra föreslå riksdagen att i sammanhang med den ifrågasatta provisoriska

lösningen av kommunalskattefrågan antaga Kungl. Maj:ts förslag

angående dels ändrad indelning av inkomstkällorna, dels ändrade grunder

för beskattning av kommanditbolags inkomst.

10 §•

I denna paragraf hava vidtagits de ändringar, som betingats dels

av utskottets förslag att ålägga staten viss kommunal skattskyldighet

lör inkomst dels av Kungl. Maj:ts förslag angående omfattningen av

den skattskyldighet, som bör åläggas svensk medborgare, vilken icke

är här i riket mantalsskriven, samt utlänning. Bestämmelserna överensstämma

med motsvarande bestämmelser i 32 § kommunalskattelagförslaget.

Då utskottet i likhet med Kungl. Maj:t finner goda skäl tala

för att i fråga om skattskyldighet likställa ägare av häradsallmänningar

med ägare av s. k. besparingsskogar och andra likartade samfälligheter,

hava ägare av häradsallmänning här upptagits såsom skattskyldiga.

Däremot har i anslutning till vad redan anförts i fråga om 9 § vad

Kungl. Maj:t i fråga om skattskyldighet för kommanditbolags inkomst

föreslagit i nyssnämnda paragrafer här icke upptagits.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande N:r 1.

61

11 §

liar omarbetats i anslutning dels till Kungl. Majrts förslag i So och 36

§§ kommunalskattelagen, jämförda med förslaget till ändrad lydelse av

i)—11 §§ inkomstskatteförordningen, dels till de i motionerna I: 259 och

1:271 framlagda förslagen om avdrag vid uppskattning av inkomst av

fast egendom och av rörelse eller yrke av den genom fastighetsbevillning

beskattade inkomsten av fast egendom; och har utskottet, som

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag om ändrade grunder för

beskattning av kooperativa föreningars inkomst, i denna paragraf upptagit

det av Kungl. Magt i avseende härå föreslagna stadgandet, varjämte

i 4 § anvisningarna till ledning vid taxeringen hänvisning lämnats

till de särskilda bestämmelser rörande begreppet kooperativa föreningar,

som meddelas i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen

enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Vad Kung!. Maj:t i 35 § av förslaget till kommunalskattelag föreslagit

angående rätt till avdrag för fastighetsskatt och näringsskatt

sammanhänger • med bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag, som icke

blivit av utskottet tillstyrkta, och har sålunda i utskottets förslag icke

upptagits. Kungl. Maj:ts förslag i 4 och 5 mom. av nyssnämnda 35 §

ävensom i anvisningarna till samma paragraf om dels beräkning av avdrag

för underskott dels avdrag för förlust ä icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, böra i den mån de föreslagna bestämmelserna

avvika från nu gällande regler för avdragets beräkning, enligt utskottets

mening icke intagas i det förslag till provisoriska ändringar i bevillninetsförordninsren,

som av utskottet förordas.

Detsamma gäller med avseende å förslaget i 35 § 2 mom. om avdragför

förlust i annan kommun än skattskyldigs hemortskommun, i vilket

avseende utskottet anslutit sig till det i motionen 1: 259 framlagda förslaget.

12 §. •

De av utskottet föreslagna bestämmelserna ansluta sig, vad beträffar

1—5 monn, till Kungl. Maj:ts förslag i 41 och 42 §§ kommunalskattelagen.

Bestämmelserna i 6 och 7 inom. hänföra sig till Kungl.

Maj:ts förslag i 50 § nämnda lag, dock med den ändring beträffande

6 mom. som föreslagits av kammarrätten i dess den 2 mars 1920 avgivna

utlåtande över det förslag till ändringar i förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt in. in., som ligger till grund för Kungl.

Maj:ts förslag i propositionen nr 400. Kammarrättens uttalande i denna

del återfinnes å sid. SO i bilagan vid nämnda proposition. Utskottet

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

förutsätter, att, där beskattningsinyndighet medgiver befrielse från bevillning,

som redan blivit erlagd, dödsboet skall vara berättigad att

restitutionsvis återbekomma den erlagda bevillningen och de utskvlder,

som blivit påförda på grundval av denna, i den mån även dessa blivit

erlagda.

8 mom. ansluter sig närmast till Kungl. Maj:ts förslag i 33 § och

34 § 2 mom. kommunalskattelagen med vissa smärre avvikelser, som

betingats av utskottsförslagets provisoriska karaktär, och med iakttagande

av utskottets ställningstagande till frågan om beskattning av kommanditbolags

inkomst.

Utskottet har i sammanhang med denna paragraf behandlat motionerna

nr I: 260 och II: 394 med förslag att riksdagen måtte vidtaga

vissa ändringar i kommunalbeskattningen rörande dyrorts- och familjeavdrag

samt taxeringen av äkta makars inkomst, ävensom motionen

1: 285 med förslag till ändring av bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förslag

till kommunalskattelag i fråga om skattskyldighet för medlem av

konungahuset samt motionen nr II: 405, i vad den avser ändrade bestämmelser

i sistberörda fråga; och har utskottet icke funnit skäl att

tillstyrka riksdagen att vidtaga ändringar i bevillningsförordningen i

någon av de av motionärerna angivna riktningarna.

13 §

har ändrats till överensstämmelse med den i prop. 400 föreslagna ändrade

lydelsen av 22 § inkomstskatteförordningen.

14 §

är i stort sett oförändrad. Emellertid har införts ett stadgande om beskattningsort

för inkomst av fast egendom, som med hänsyn till gällande

bestämmelser hittills icke varit erforderligt, varjämte stadgandet

om beskattningsort för det i f) omförmälda fall förtydligats i syfte att

klargöra, att inkomst, som där sägs, skall beskattas i den kommun,

varifrån inkomsten åtnjutits.

Utskottet har i sammanhang med denna paragraf behandlat motionen

nr II: 140, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att

hos Kung. Maj:t begära utredning om kommunal beskattning inom den

kommun, där inkomst av rörelse eller arbete åtnjutes av utlänning och

i annan kommun mantalsskriven person, och har utskottet ansett sig

höra avstyrka motionen.

«/

16 §

torde icke behöva närmare motiveras.

s. 63 Kontrollera mot PDF

.Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

63

De särskilda anvisningarna till bevillningsförordning®!).

1 §

motsvarar 1 ock 2 i de gällande anvisningarna med vissa ändringar

i fråga om paragrafhänvisningarna.

I sammanhang med denna paragraf har utskottet förehaft motionerna

1: 261 och II: 410 om verkställande av ny fastighetstaxering år 1921.

Utskottet har beslutit avstyrka motionerna.

2 §.

De här givna bestämmelserna hava hämtats från anvisningarna vid

1 § i Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag, men avvika från dessa

så till vida, att det av Kungl. Maj:t föreslagna tredje stycket uteslutits

och att i 6 styckets sista punkt en mindre väsentlig uteslutning vidtagits.

3 §-

Enär enligt utskottets förslag inkomst av fäst egendom skall underkastas

iukomstbevillning, erfordras bestämmelser om uppskattning av

sådan inkomst. Utskottet föreslår, att sådana bestämmelser införas i

anvisningarna till bevillningsförordningen i en ny paragraf, i huvudsak

byggd på 3 § i anvisningarna till bevillningsförordningen enligt det i

motion I: 259'' framlagda förslaget, men kompletterad med de bestämmelser

i anvisningarna vid 8 och 15 §§ i kommunalskattelagen enligt

Kungl. Maj:ts förslag, som avse att klargöra vad som menas med jordbruk,

jordbrukets binäringar och skogsbruk. I övrigt följer av paragrafens

första stycke, att uppskattningen av inkomst av fast egendom

vid bevillningstaxeringen skall i huvudsak äga rum efter samma regler,

som gälla vid enahanda uppskattning i och för taxeringen till inkomstoch

förmögenhetsskatt. Det i motionen I: 259 under 2:o) gjorda förbehåll

för tillämpning av där givna fördelningsregler, att fastigheterna

skola ligga i sambruk, har, såsom ägnat att hindra en rättvis fördelning

av inkomst från fastigheter, vilka icke ligga i sambruk, icke upptagits

i utskottsförslaget.

Det i motionen 11:361 väckta förslaget, att all trädgårdsskötsel

till avsalu må kommunalbeskattas efter samma grunder, vare sig rörelsen

bedrives såsom självständig rörelse eller i samband med jordbruk,

har utskottet funnit sig icke böra biträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6t

Andra särskilda utskottets utlutande Nr 1,

4 §

motsvarar 3 § i de gällande anvisningarna, men har kompletterats med

en del nya bestämmelser. Så har till eu början stadgats, att bestämmelserna

i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen till inkomstocli

förmögenhetsskatt skola lända till efterrättelse även vid motsvarande''

taxering till inkomstbevillning, ett stadgande som hänger samman med

det genomgående strävandet att i största möjliga omfattning låta taxeringen

av inkomst, vare sig den sker enligt inkomstskatteförordningen eller

bevillningsförordningen, verkställas efter likartade grunder. De särskilt för

bevillningstaxeringen erforderliga bestämmelserna angående fördelning av

viss inkomst mellan olika kommuner hava blivit i någon män omarbetade,

vilket dels betingats av förslaget om särskild beskattning av inkomst av fast

egendom, med avseende varå erinras om de föreslagna undantagen vid beräkning

av sådan inkomst av rörelse, som skall fördelas mellan kommunerna,

beträffande sådan inkomst, som beskattas såsom inkomst av

fast egendom (vid järnvägsdrift och kanaldrift), dels föranletts av Kung!.

Maj:ts förslag till ändrade grunder för fördelningen av inkomst av järnvägsdrift

samt av företag, som avser att med hjälp av ledni ng tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi. Utskottet har ansett sig böra

i sådant avseende tillstyrka antagandet i deras helhet av de bestämmelser

angående fördelning av inkomsten av järnvägsdrift, som av Kungl. Maj:t

föreslagits i anvisningarna vid 37 § kommunalskattelagen. Vad beträffar

fördelningen av inkomst av företag, som avser att med hjälp av

ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, har utskottet i sitt

förslag upptagit vad Kung]. Maj:t i nyssnämnda anvisningar föreslagit

därom, att vid leverans av vatten eller elektrisk energi till någon, som

utövar distribution därav, förbrukningen skall för leverantörens del anses

hava skett i den kommun, där leveransen ägt ruin, ävensom angående

beskattningsort, där förbrukningen ägt rum i utlandet, samt angående

vad som skall iakttagas vid taxering av statens inkomst av rörelse, som

avser att tillhandahålla elektrisk energi. Med avgörandet av övriga av

Kungl. Maj:t i anvisningarna vid 37 § föreslagna ändringar av nu gällande

regler för fördelning av viss inkomst, bör enligt utskottets ståndpunkt

kunna anstå, till dess frågan om kommunal beskattningens omläggning

erhåller sin slutliga lösning.

5 och 6 §§

motsvara i alla delar nuvarande 4 och 5 §§. Nuvarande G § har med

hänsyn till den föreslagna beskattningen av inkomst av fäst egendom

ansetts böra uteslutas ur utskottsförslaget.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

65

7 §

motsvarar med vissa ändringar nuvarande 7 §. Ändringarna avse uteslutandet

av stadgandet i andra stycket därom, att boställshavare, som

erlagt fastighetsbevillning för boställe, icke skall taxeras till inkomstbevillning

för sin förmån av fri bostad på samma ställe, ett uteslutande

som hänger samman med förslagets bestämmelser angående beskattning

genom inkomstbevillning av inkomsten av fast egendom, ävensom uteslutandet

av de detaljerade bestämmelserna om avdrag för vissa med

arbetsanställning eller tjänst törenade kostnader, vilka bestämmelser ersatts

med den i efterföljande 8 § gjorda hänvisningen till 5:o) av anvisningarna

till ledning vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

8 §•

Enär rätten till avdrag för kostnaderna för inkomstens förvärvande

och bibehållande in. in. enligt bevillningsförordningens föreslagna lydelse

sammanfaller med rätten till motsvarande avdrag enligt inkomstskatteförordningen,

har det ansetts lämpligt att här pa ett ställe stadga, att i

detta avseende skola vid bevillningstaxeringen tillämpas enahanda regler,

som gälla vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

9 §

är likalydande med nuvarande 8 §.

10 §

är avsedd att ersätta nuvarande 9 § och har avfattats i överensstämmelse

med punkt 4:o) av anvisningarna till inkomstskatteförordningen

i dess av utskottet föreslagna lydelse, dock med tillägg av ett stadgande

i anslutning till innehållet i 34 § 1 mom. av förslaget till kommunalskattelag

därom, att, i den mån utdelning å aktier och banklotter

samt å insatser i ekonomiska föreningar skall hänföras till inkomst av

rörelse eller yrke, sådan utdelning är underkastad inkomstbevillnin

även där den åtnjutits av inländska aktiebolag, solidariska bankbola

och ekonomiska föreningar.

11 och 12 §§

hava jämkats till överensstämmelse med de ändringar, som enligt utskottets

förslag skola vidtagas i motsvarande delar av bevillningsförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sam!. ''1 avd. 1 käft. (Nr 1.) 9

Cfc Cfc

opaginerad Kontrollera mot PDF

t>6

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Övergångsbestämmelsen avser att bereda möjlighet att redan under

år 1921 effektivt tillämpa de föreslagna bestämmelserna om utsträckt

skattskyldighet för fast egendom eller del av sådan egendom i de fall,

då egendomen eller egendomsdelen icke på grund av hittills gällande

bestämmelser haft särskilt taxeringsvärde sig åsatt.

Förordningen om inkomst* och förmögenhetsskatt.

Med avseende å de ändringar i vissa delar av denna förordning,

som dels påkallas av hänsyn till föreslagna ändringar i bevillningsförordningen,

dels eljest anses behövliga eller önskvärda, har utskottet

ansett sig kunna i allt väsentligt ansluta sig till det förslag härutinnan,

som i propositionen nr 400 förelagts riksdagen. De av utskottet vidtagna

ändringarna i Kung!. Majrts förslag hänföra sig i främsta rummet

till 7 §, i vilken paragraf utskottet förordat dels bibehållande av nu

gällande indelning av inkomstkällorna, dels uteslutande av den föreslagna

bestämmelsen om beskattning av utdelning å kommanditlotter

i kommanditbolag, vilket senare sammanhänger med utskottets redan

angivna ställningstagande till frågan om beskattning av kommanditbolags

inkomst. I anslutning till utskottets förslag till avfattning av

7 § har utskottet förordat härav föranledda ändringar i Kungl. Majrts

förslag i 3, 4, 5, G och 19 §§ samt i 3:o) och 4:o) av anvisningarna.

Utskottets ställningstagande till Kungl. Majrts i propositionen

nr 400 framlagda förslag om införandet av fastighetsskatt och näringsskatt

har föranlett utskottet att ur förslaget till inkomstskatte förordningutesluta

sådana bestämmelser, som hava avseende å dessa skatter.

Härav föranledda avvikelser från Kungl. Majrts förslag beröra, utom de

redan nämnda 6 och 7 §§ jämte 3:o) av anvisningarna, 9 § samt öro)

av anvisningarna, i vad de avse avdrag för fastighetsskatt och näringsskatt,

ävensom öro) av anvisningarna, i vad denna punkt stadgar i

fråga om beräkning av värdet av byggnad å annans mark.

Utskottet har vidare i anslutning till sitt förslag till avfattning

av 12 § 6 mom. bevillningsförordningen föreslagit ändrad lydelse av

24 § 1 mom. och åberopar sitt vid förstnämnda paragraf här ovan

gjorda uttalande. Därjämte har utskottet med hänsyn till bestämmelser

i giftermålsbalken föreslagit sådan ändrad lydelse av 8 § och 25 § 1

mom., som överensstämmer med utskottets förslag till motsvarande "bestämmelser

i bevillningsförordningen.

Beträffande innehållet i 5 § 2 mom. g) har utskottet uppmärk
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Barnmat, att den skattefrihet, som medgivits enskilda samfund i fråga

om viss inkomst av dem tillhöriga kyrkobyggnader och bönehus, icke

motsvaras av någon uttrycklig bestämmelse om liknande skattefrihet i

fråga om sådana byggnader, tillhöriga enskilda personer. Utskottet förutsätter

emellertid, att även de enskilda personerna framdeles, såsom hittills

i praxis lärer hava skett, skola vara fritagna från inkomstskatt för

här ifrågavarande inkomst.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:t,s förslag i 3:o) av anvisningarna

i fråga om särskild beskattning under angivna förutsättningar av

näringsidkare, då han till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans

Häringsföretag eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt,

varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i

allmänhet gällande eller vidtagit andra likartade åtgärder, har utskottet

beslutat avstyrka förslaget, på de skäl, som vid ärendets tidigare behandling

i riksdagen anförts, men då bestämmelser torde vara av behovet

påkallade dels för att hindra utländska företag att undandiaga

sig stats- eller kommunalskatt i Sverige för dotterföretag härstädes, dels

ock för att i fall, då ett svenskt företag har ett dotterföretag i annan

kommun, förekomma att någondera kommunen i väsentlig män går

miste om skatt för inkomst, som skäligen där bort beskattas, föreslår utskottet,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förnyad

utredning av frågan, med särskild hänsyn till beskattning av utländska

dotterföretag i Sverige samt den kommunala beskattningen av moderoch

dotterföretag. Kungl. Maj:ts förslag i denna del har såsom följd

härav icke upptagits i utskottets förslag.

Utskottet erinrar, att 1913 års riksdag genom skrivelse nr 251

hus Kungl. Maj:t anhållit om utredning angående rätt för den, som har

ordnad bokföring, att vid avgivandet av deklaration för inkomst av fäst

egendom följa de grunder, efter vilka räkenskaperna äro uppställda,

beträffande vilken fråga i det statsrådsprotokoll, varav utdrag fogats vid

propositionen nr 400, meddelas, att utredningen ännu icke blivit slutförd.

Tax eri ngsförordn i ngen.

De förslag till ändringar i denna förordning, som framlagts i

Kungl. Mapts proposition, nr 400, hava, i den mån ändringsförslagen

icke stå i direkt strid med de inom utskottet utarbetade förslagen till

ändringar i bevillningsförordningen och inkomstskatteförordningen, i det

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

väsentliga blivit följda vid avfattandet av utskottets förslag till förordning

om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen. I övriga delar

har utskottet enligt sakens natur avvikit från Kungl. Maj:ts förslag.

Sålunda hava de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna beträffande 1

och 9 §§, 18 § 5 inom., 20 §, 29 § 1 mom., 31 § 1 mom. i) och 36 §

2 mom. samt 39 § såsom icke överensstämmande med utskottets ståndpunkt

i huvudfrågan icke upptagits i utskottets ändringsförslag. I 2,

3, 11, 14, 16, 31, 32 och 50 §§ hava. vidtagits de ändringar i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag, som betingats därav, att utskottet icke

till antagande förordat Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag

och i samband därmed stående förslag, om ändrade grunder för beskattning

av kommanditbolags inkomst och av inkomst genom icke yrkesmässig

avyttring av fäst egendom in. in. Sakliga avvikelser från Kungl.

Maj:ts förslag hava oberoende av skiljaktigheterna mellan Kungl. Maj:ts

och utskottets förslag i själva huvudfrågan skett beträffande 30 och 45

§§ i fråga om beskattningsnämnds rätt att erhålla sakkunnigt biträde,

vilken rätt enligt utskottets förslag gjorts något mindre begränsad än

enligt Kungl. Maj:ts förslag, i 50 §, vars bestämmelser om extra besvärsrätt

dels erhållit en något vidare omfattning så till vida, att dylik

rätt även tillerkänts den, som utan, att vara uppgiftspliktig eller, där

han varit uppgiftspliktig och i stadgad ordning avlämnat behörig deklaration,

mot innehållet i deklarationen eller uppgiften blivit taxerad till bevillning

eller inkomst- och förmögenhetsskatt, men icke erhållit föreskriven

underrättelse om taxeringen så tidigt, att han kunnat i vanlig

ordning överklaga densamma, dels i redaktionellt avseende omarbetats

till närmare överensstämmelse i erforderliga delar med paragrafens nuvarande

innehåll och med 49 §, samt i 54 § 6 mom., i fråga om beloppet

av den traktamentsersättning, som må tillkomma ledamot i prövningsnämnd

in. fl., i vilket avseende utskottet i anslutning till riksdagens

beslut i ett liknande ärende (vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition

nr 22 år 1920) ansett sig böra förorda eu höjning av de nu stadgade

och av Kungl. Maj:t utan ändring lämnade ersättningsbeloppen.

1 övriga delar överensstämmer utskottets förslag i det närmaste med

Kungl. Maj:ts förslag, och de i detta sistnämnda upptagna allmänna

förbättringar av vissa stadganden hava alltså vunnit anslutning från utskottets

sida.

1 detta sammanhang har utskottet ansett sig böra framhålla vikten

av att taxeringsnämndernas ordförande och de av Kungl. Maj:ts befallningshavande

förordnade ledamöterna i samma nämnder tilldela*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 6#

ersättningar, som stå i skäligt förhållande till deras krävande och betydelsefulla

arbete.

I fråga om deklarationsformulären hava dessa enligt utskottets förslag

avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag till formulär,

som bilagts motionen I: 259, med iakttagande allenast, att vissa

av utskottets beslut i särskilda beskattningsfrågor föranledda ändringar

i nämnda formulär blivit vidtagna. Enär dessa formulär med frånseende

av de skilj aktigheter, som nödvändigtvis föranledas av propositionens

och motionens olika utgångspunkter i fråga om sättet för kommunalskattefrågans

lösning vid innevarande års riksdag, med avseende å sin

allmänna uppställning och sitt innehåll nära överensstämma med de i

propositionen nr 400 framlagda, hava följaktligen de i propositionen

framkomna uppslag till nyttiga förbättringar i fråga om deklarationsformulärens

uppställning och innehåll blivit även i utskottets förslag

tillvaratagna.

1 sammanhang med taxeringsförordningen har utskottet till behandling

förehaft vissa i motioner till riksdagen väckta förslag om

ändringar i samma förordning, nämligen utöver de i motionen I: 259

framställda:

i motionen nr I: 52 om viss ändring i 11 §, vilken ändring, såsom

även föreslagen i Kungl. Maj:ts förslag, redan blivit av utskottet omnämnd

och förordad; och i motionen nr II: 244 om sådan ändring i

taxeringsförordningen, att taxeringsnämnd tillerkännes rätt att med sig

adjungera sakkunnigt biträde, med avseende å vilket förslag gäller detsamma,

som utskottet anfört beträffande motionen I: 52, dock att de i

motionen 11:244 påyrkade ändringar i 25 § och 54 § 5 mom., såsom

icke av behovet påkallade, icke blivit av utskottet vidtagna.

Vid behandling av de i motionerna I: 281 och II: 407 väckta

förslag, att riksdagen ville besluta om skrivelse till Ivungl. Maj:t med

hemställan om eu utredning av vårt finansproblem i enlighet med de

i motionerna angivna riktlinjerna, har utskottet med hänsyn därtill, att

andra kammaren med anledning av ett i motionen II: 139 väckt förslag

i ungefär enahanda riktning redan gjort ett uttalande beträffande

detta spörsmål, ansett sig böra hemställa, att de här först omnämnda

tvänne motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Utöver de ändringar i skatteförfattningarna, vilka ingå som ett

led i den av utskottet förordade provisoriska kornmunalskattereformen,

erfordras uppenbarligen för reformens genomförande även andra föreskrifter.

Kommunalförfattningarnas bestämmelser måste sålunda bringas

i konformitet med ändringarna i bevillningsförordningen. Vidare erfordras

bestämmelser angående grunden för den kommunala progressivskatten

och taxeringen till sådan skatt ävensom angående kommunernas

rätt att utnyttja dylik skatt. Ytterligare har man att taga ställning till

Irågan om grunderna för utgörande av landstings- och vägskatt, bidrag

till prästerskapets avlöning m. fl. avgifter, som utgå i visst förhållande

till bevillningen eller taxeringen till bevillning. Med hänsyn

till de erforderliga föreskrifternas provisoriska karaktär synes det lämpligast

att inrjunma dem i särskilda fristående författningar. Huru härmed

i detalj bör förfaras, skall utskottet i det följande utveckla.

Den kommunala progressivskatten.

Redan i det föregående har antytts, vilka förändringar i Kungh

Maj:ts förslag, som synts utskottet önskvärda i avseende å den kommunala

progressivskatten. I anslutning till den tankegång, som kommer

till synes i den allmänna motiveringen, har utskottet låtit utarbeta ett

förslag till förordning om kommunal progressivskatt för åren 1921

—1924.

1 och 2 §§

hava sin motsvarighet i 45 och 46 §§ i Kungl. Maj:ts förslag och

innehålla bestämmelser om villkoren för skattskyldighet samt om progressivskalor.

I förra avseendet är Kung]. Maj:ts förslag godtaget, dock

med vissa tillägg av företrädesvis formell natur, medan däremot progressivskalorna,

såsom förut framhållits, omarbetats. 1 fråga om enskilda

personer har skalan för personer med små inkomster synts för

hög såsom begynnande med 1 procent, och vidare har maximum synts

inträda vid ett alltför lågt belopp. Beträffande bolagen åter har utskottet

funnit den av Kungl. Maj:t föreslagna skalan börja för tvärt

med så hög skatt som 2 procent, varjämte skalan med sina få men

stora intervaller synts utskottet påfallande grov. Genom de av utskottet

föreslagna skalorna har man sökt avhjälpa dessa missförhållanden, varjämte

maximum för bolagsskalan sänkts från 6 till 5 procent.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

71

Genom vad bär anförts torde motionen I: 28G och motionen II: 405

i vad den berör skalan för progressivskatten vara besvarade.

3 §

iunehåller bestämmelse om uppdelning av grundbelopp av progressivskatten

i eu kommunandel, avsedd att helt eller delvis omedelbart

uttagas av vederbörande kommuner m. fl., och en utjämningsandel, avsedd

att, sedan särskilda föreskrifter därom av Konung och riksdag ett

följande år meddelats, i då beslutad utsträckning tagas i anspråk för

utjämning. Reglerna om kommunandelens fördelning på de kommuner,

där fastigheter äro belägna och där näringar bedrivits, hava möjliggjort,

att progressivskattens kommunandel kunnat genomgående bestämmas

till 75 procent av grundbeloppet och utjämningsandelen alltså till 25

procent för både bolag in. fl. och enskilda. Den enligt Kungl. Maj:ts

förslag bestående olikheten för bolag och enskilda skulle hava medfört,

bland annat, den högst väsentliga olägenheten, att, om eu enskild företagare

ombildade sin affär till aktiebolag, kommunen skulle gått miste

om huvudparten av den på företaget belöpande progressivskatten.

Det torde vidare böra ihågkommas, att det skäl, som väl isynnerhet

föranlett Kungl. Majrts förslag i denna punkt, nämligen att ett bolags

styrelse ofta vore stationerad på annan ort, än där bolagets egentliga

rörelse bedreves, visst icke alltid håller streck, utan att det beträffande

det stora flertalet mindre och medelstora bolag och åtskilliga av de

större bolagen förhåller sig så, att bolagsstyrelsen har sitt säte i verksamhetskommunen.

3 § innehåller även en hänvisning till den i det följande berörda

förordningen angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924

års allmänna kommunalutskylder in. m. I denna förordning synes nämligen

böra angivas den ordning, i vilken kommunen äger tillgodogöra

sig den kommunala progressivskattens kommunandel.

4 §.

I 4 § meddelas bestämmelser om vilka kommuner som äga rätt

till kommunandelen av progressivskatten. ! de fall, där den skattskyldige

taxeras till bevillning, synes det lämpligt att, på sätt förut antytts,

låta fördelningen ske i proportion till den till bevillning taxerade

inkomsten. Såsom sådan måste dock beträffande fäst egendom räknas

icke blott den s. k. bevillningspliktiga inkomsten, som beräknats efter

avdrag av 6 respektive 5 procent av den fasta egendomens taxeringsvärde,

utan det belopp, som återfinnes i deklarationsformuläret, innan

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

detta avdrag ägt rum. Motsvarande gäller i fråga om inkomst av

rörelse eller yrke, därest vid denna taxering avdrag skett för hyresvärdet

motsvarande 5 procent av taxeringsvärdet å fastighet, som använts

i rörelsen eller yrket. Det torde svårligen låta sig göra att annorledes

få en fördelning av progressivskatten, vilken kunde betraktas

såsom någorlunda rättvis. Om man läte fördelningen ske exempelvis

i förhållande till själva den påförda bevillningen, skulle hemkommunen

bliva lidande, enär de allmänna avdragen för existensminimum m. m.

där föranledde minskning i bevillningen. Och därjämte skulle med

en dylik metod hänsyn komma att tagas även till sådana belopp, som

icke vore inkomst, nämligen 6 respektive 5 procent av fastighetstaxeringsvärdena,

i den män dessa belopp överstege de verkliga inkomsterna.

För det fall, att till progressivskatt skattskyldig icke någonstädes

taxeras till bevillning — vilket särskilt kan inträffa, om han äger förmögenhet

men under föregående år icke åtnjutit inkomst — synes

hemkommunen böra få rätt till hela kommunandelen. Samma synes

böra bliva förhållandet, därest progressivskattens hela grundbelopp icke

uppgår till 50 kronor. I dylikt fall synes nämligen betydelsen av den

jämförelsevis besvärliga fördelningen vara så ringa, att man bör undvika

densamma. Ävenledes synes fördelningen höra undvikas, därest

de belopp, som skulle tillföras de olika kommunerna, skulle bliva särskilt

små. Därför föreslås, att belopp understigande 20 kronor alltid

skola stanna i hemkommunen.

Av vad som senare skall anföras om rätten att anlita kommunandel

av progressivskatten framgår, att sådan rätt i regel tillkommer

också församlingar och särskilda skoldistrikt, även om dessa icke

sammanfalla med den borgerliga kommunen. Förefinnes sådan rätt,

måste, fördelning av progressivskatten äga rum på de olika församlingarna

eller skoldistrikten, vilket däremot, om dylik rätt ej förefinnes,

icke är erforderligt.

5 och 6 §§.

Uppenbarligen bör taxeringen till kommunal progressivskatt ske

i samband med taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, då det

är storleken av det till dylik skatt beskattningsbara beloppet, som blir

bestämmande för skattskyldigheten och grundbeloppets storlek. Det

blir alltså de organ, vilka förrätta denna taxering, som även få

verkställa taxeringen till progressivskatt, Taxeringsnämnden fattar själv

beslut beträffande såväl skattskyldigheten som storleken av progressivskattens

grundbelopp för skattskyldig ävensom detta grundbelopps uppdelning

s. 73 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

73

i utjämnings- och kommunandel. I taxeringslängden inforas också

omedelbart uppgifter i dessa avseenden. Beträffande fördelningen av

kommunandelen har däremot taxeringsnämnden endast att avgiva förslag,

medan beslut om fördelningen fattas av prövningsnämnden. Angående

den särskilda ordningen härför ävensom angående förfarandet

vid ändring i taxering på grund av besvär och vid efterbeskattning

torde utskottet kunna hänvisa till författningstexten.

7-9 §§•

7 § har sin motsvarighet i bevillningsförordningen och någon

särkild motivering för densamma ävensom för 8 och 9 §§ torde ej vara

erforderlig.

10 §.

I 10 § har meddelats uttrycklig föreskrift, att vissa paragrafer

i taxeringsförordningen skola i tillämpliga delar gälla i fråga om taxeringen

till kommunal progressivskatt. Uppenbart är emellertid, att på

grund av sambandet emellan denna taxering och taxeringen till inkomstoch

förmögenhetsskatt även mycket annat i taxeringsförordningen kommer

att få motsvarande tillämpning beträffande den kommunala progressivskatten,

ehuruväl särskilda föreskrifter därom synts överflödiga.

Förordning angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924

ars allmänna kommunalutskylder m. in.

Särskilda bestämmelser måste, såsom i det föregående angivits,

meddelas angående sättet för kommunalutskylders utgörande under provisorietiden.

Det torde vara lämpligt att i eu särskild författning sammanföra

dessa bestämmelser, i den män de beröra sådana förordningar,

som kunna röna inverkan av den kommunala progressivskatten. Dessa

förordningar äro följande: förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet, förordningen samma dag om kommunalstyrelse i

stad, förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm:

förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd, samt förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm. Bestämmelserna om landstingsskatten

torde däremot, såsom av det följande framgår, lämpligare böra

behandlas i annat sammanhang.

Vad alltså kommunallagarna utom landstingsförordningen beträffar,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1) 10

Förordningarna

om

kommunalstyrelse

på

landet ock i

stad, om

kyrkostämma

m. m. samt

de särskilda

kommunalförordningarna

för

Stockholm.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

torde de beträffande dessa erforderliga provisoriska ändringarna höra

införas i en »förordning angående särskilda grunder för utgörande av

1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.».

1 §‘

Vad 1 § angår, torde någon särskild motivering icke vara erforderlig.

Det torde dock förtjäna erinras, att med 1921—24 års utskylder

som vanligt förstås de utskylder, som grunda sig på de angivna

årens taxeringar och som alltså uppbäras under de nästföljande

åren 1922—1925.

2 §

innehåller deri särskilda bestämmelse, som är en omedelbar följd

av ändringarna i bevillningsförordningen, nämligen att »inkomst av

kapital och arbete» skall ersättas med »inkomst av fast egendom, kapital

och arbete». Någon ytterligare särskild föreskrift med avseende på de

efter taxeringen till bevillning utgående kommunalutskylder synes icke

erforderlig.

3 §•

Däremot äro uppenbarligen utförliga föreskrifter nödvändiga om i

vilken ordning den kommunala progressivskatten må av kommun, församling

och eventuellt även särskilda skoldistrikt tagas i anspråk. Bestämmelser

härom meddelas i 3 §. Huvudregeln är, såsom av den allmänna

motiveringen framgår, den, att högst en fjärdedel av utdebiteidngsbehovet

må fyllas medelst kommunal progressivskatt. Med utdebiteringsbehovet

förstås då tydligen det belopp, som under nuvarande

förhållanden skulle täckts genom uttaxering i förhållande till bevillningstaxeringen.

Uttag ur skogsaccisfonden ävensom progressivskatt,

som erhålles genom efterbeskattning eller efter besvär (se 4 §), skola

tagas i beräkning, innan utdebiteringsbehovet fastställes.

Progressivskatten skall i regel i första hand tagas i anspråk av

den borgerliga kommunen. Utan tvivel kommer det också i det stora flertalet

fall att inträffa, att den borgerliga kommunen använder hela progressivskatten.

Beträffande själva formen för detta tillgodogörande har man

genom formuleringen i viss mån lämnat öppen möjligheten för olika

förfaringssätt. Progressivskatten kan nämligen antingen tagas i beräkning,

innan utdebiteringsprocenten för den efter taxeringen till bevillning

utgående kommunalskatten bestämmes eller av den verkställande myn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

digheten avräknas å vad stämman till utdebitering beslutat, varvid den

beslutade utdebiteringsprocenten minskas.

Emellertid förslår det tydligen icke med denna bestämmelse för

normalfallen. Man måste också i möjligaste mån reglera de undantagsfall,

som kunna inträffa,

I andra hand får progressivskatten, därest överskott å densamma

uppstår, vanligen användas för församlingens räkning. Beträffande formen

härför finnas även samma möjligheter som med avseende å den borgerliga

kommunen. Därest kyrkostämman hålles, efter det den borgerliga

kommunens stat lastställts, kan stämman själv löretaga avräkning

av progressivskatt. År detta icke lallet, lår avräkningen ske av den

verkställande myndigheten. Det torde böra anmärkas, att samma anordning

redan nu förekommer i förordningen om skogsaccis och om virkestaxering

beträffande den kyrkliga kommunens ianspråkstagande av skogsaccisfonden.

I de mera ovanliga fall, där församlingen eller eventuellt ett skoldistrikt

i första hand anlitar progressivskatten — vilka fall nedan skola

beröras — blir förfarandet det rakt motsatta, d. v. s. församlingen eller

skoldistriktet behandlas enligt 2 mom. och kommunen enligt 3 inom. 1 st,

De olika bestämmelserna om vilkendera av kommunen, församlingen

eller skoldistriktet i första hand skall få taga i anspiak den kommunala

progressivskatten betingas därav, att en rättvis fördelning praktiskt

taget icke kan åstadkommas på annat sätt, än att den större enheten

kommer i törsta hand. Den princip, som i detta a\ seende går

igenom paragrafen, är i korthet den, att den större enheten går före

den mindre, men att i händelse å ena sidan kommun, å andra sidan församling

eller skoldistrikt sammanfalla, kommunen kommer i första hand.

Någon med den sistnämnda analog bestämmelse beträffande församling

och skoldistrikt inbördes erfordras tydligen icke, då särskilda skoldistrikt

endast förekomma i sådana fall, där förvaltningsområdet för skolväsendet

icke sammanfaller med församlingen.

Där den borgerliga och den kyrkliga indelningen korsa varandra,

gå de ovan omförmälda bestämmelserna icke att tillämpa, och det synes svart

att överhuvud finna sådana praktiskt användbara regler, som skulle

giva ett någorlunda rättvist resultat. Utskottet har förvissat sig om

att de fall, där detta inträffar, bliva högst få, och det synes mindre

sannolikt, att frågan kommer att få någon som helst praktisk betydelse.

I städer, där särskild folkskolestyrelse finnes, och där sålunda folkskoleväsendet

hör under don borgerliga kommunen, synas, därest kommunen

består av flera församlingar, dessa senare böra undantagas från

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

rätt att anlita progressivskatten. Förhållandet är nämligen det, att en

sådan rätt sannolikt endast skulle hava betydelse på papperet, medan

däremot rättens blotta existens skulle medföra skyldighet för beskattningsnämnderna

att verkställa fördelning av progressivskatten, något

som synes böra undvikas.

Till belysande av de i förevarande 3 § berörda förhållanden har

utskottet låtit utarbeta en statistisk tabell angående oregelbundenheter

i kommunbildningen m. m., vilken såsom bilaga 9 bifogas utskottets

utlåtande.

I likhet med vad i kungl. propositionen nr 222 föreslås bör enligt

utskottets mening i förevarande förordning intagas bestämmelse, att

kommunal progressivskatt ej må tagas i anspråk för municipalsamhälles

räkning, och ej heller för sådant fattigvårdssamhälle, som omförmäles i

6 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

Uppenbart synes vara, att, om tillgängligt belopp av progressivskatten

icke enligt det föregående i sin helhet tagits i anspråk, återstoden

icke kommer att uttaxeras. Detta framgår också av uttryckssättet

i 1 mom.

4 §•

Därest kommun i efterhand tillföres kommunandel av kommunal

progressivskatt antingen genom efterbeskattning eller i anledning av besvär,

synes kommunen böra hava rätt att uttaga progressivskatt till det

belopp, som skulle belöpt på vederbörande, om beskattning i rätt tid

ägt rum. Däremot synes vad sålunda får uttagas icke böra inräknas i

den fjärdedel, som enligt 3 § högst må uttaxeras genom progressivskatt,

utan den tillkomna skatten torde i utgifts- och inkomststaten böra behandlas

lika med sådana inkomster, som beräknas, innan utdebiteringsbehovet

bestämmes.

I förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad meddelas

bestämmelser om vad debiterings- och uppbördslängden för kommunen

skall innehålla. 5 § upptager nu i eu gemensam bestämmelse

nämnda båda förordningars föreskrifter i berörda avseende med de ändringar,

som betingas av införandet av den kommunala progressivskatten.

Nu förevarande förordning torde med utskottets allmänna ståndpunkt

ersätta de i propositionen nr 216 samt de i propositionen nr 222

under Do, 2:o, 3:o och 5:o givna förslag.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

77

Förordning angående beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till

1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst eller efter de för

utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 222 föreslås under 4:o antagandet

av lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862. ''De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna gå

ut på att i det nya kommunalskattesystemet söka motsvarigheter till

vad som nu gäller — en avsikt som visat sig medföra vissa tekniska

svårigheter. Utskottet anser sig sakna anledning att i detta avseende

förorda ett bibehållande av status quo, då alldeles samma skäl, som

eljest tala för en provisorisk reform, synas äga giltighet även beträffande

landstiugsbeskattningen. Utskottet anser sålunda, att anslutning till

bevillningsförordningen i dess ändrade lydelse bör äga rum.

Vad som anförts om landstingsskatten gäller även de s. k. entreprenadbidragen

till skjutsväsendet enligt stadgan den 22 juni 1911 om

skjutsväsendet, vilka behandlas i Kungl. Maj:ts proposition nr 223,

ävensom vägskatten enligt lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesväret^

utgörande på landet, behandlad i propositionen nr 358.

Vad vägskatten beträffar, har utskottet väl hyst någon tvekan men

dock stannat vid att i vägskattepliktig inkomst inräkna även taxerad inkomst

av fast egendom, därvid beaktande, att inkomst vid fyrktalssättningen

ingår efter en jämförelsevis avsevärt billigare norm än fastighet

såsom sådan.

I fråga om bidrag till prästerskapets avlöning enligt lagen den

9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning har i Kungl.

Maj:ts proposition nr 224 väckts ett förslag, som i stort sett går ut på,

att, dels dessa bidrags sammanlagda belopp, dels utdebiteringen av desamma

skulle bestämmas i förhållande till de föreslagna repartitionsskatterna.

Dessa motsvaras ju enligt utskottets förslag av den kommunala

skatt, som utgöres på grundval av taxeringen till bevillning.

En anslutning till bevillningsförordningens bestämmelser i denna punkt

innebär alltså också eu anslutning till samma tankegång, som är grunden

för Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

1 Kungl. Maj:ts proposition nr 224 beröras även bidrag till dövstumundervisningen,

vilka skola utgå efter § 9 inom. 6 i lagen den 31

Landstingsskatt.

Skjutsbidrag

och vägskatt.

Bidrag till

prästerskapets

avlöning.

Bidrag till

dövstumundervisningen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Skattelindring

för främmande

trosbekännare.

Ändrade

grunder för

utgörande av

vissa avgifter.

Utlagor som

skola utgå

efter de för

utgörande av

kommunal
utskyld

er i

allmänhet

stadgade

grunder.

maj 1889 angående dövstumundervisningen. Någon särskild föreskrift

i anledning av denna bestämmelse torde emellertid med utskottets ståndpunkt

ej erfordras.

Den — likaledes i proposition nr 224 berörda — skattelindring

för vissa främmande trosbekännare, som nu jämlikt lag den 16 oktober

1908 förefinnes beträffande avgifter till svenska kyrkan eller hennes

prästerskap eller betjäning, i den män de uttaxeras i förhållande till

inkomst av kapital och arbete, bör tydligen utvidgas att gälla uttaxering

i förhållande till inkomst av fäst egendom, kapital och arbete. Vad

däremot kommunal progressivskatt beträffar, synes någon motsvarande

skattelindring ej böra komma i fråga — ett spörsmål, som endast sällan

torde bliva aktuellt, då ju endast undantagsvis deu kyrkliga kommunen

kommer i tillfälle att använda progressivskatt.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 227 finnes bland annat intaget ett

förslag till förordning angående ändrade grunder för utgörande av vissa

avgifter, avseende att i kommunalskatteförslaget finna motsvarigheter till

grunderna för bevillnings utgörande för sådana fall, där avgifter skola

utgöras i förhållande till bl. a. bevillningstaxerad eller till bevillning

beskattningsbar inkomst. Även utskottet anser, att de av Kungl. Maj:t

anförda skäl tala för att minsta möjliga förändring sjrer i vad som nu

gäller. Särskilt har frågan betydelse för vissa efter äldre löneregleringsresolutioner

utgående prästlöner, som skulle kunna röna en synnerligen

stark inverkan av de föreslagna ändringarna i bevillningsförordningen.

Utskottet anser, att det rättvisaste resultatet vinnes genom att i detta

speciella avseende såvitt möjligt bibehålla de nuvarande begreppen, och

att en bestämmelse i dylikt syfte bör formuleras i anslutning till den

tankegång, varpå Kungl. Maj:ts förslag härutinnan grundar sig.

I propositionen nr 227 finnes slutligen även ett förslag till förordning

angående gäldande av utlagor, vilka bestämts att utgå efter de

för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder.

Denna förordning, som i föredragande departementschefens anförande

till statsrådsprotokollet angives avse avgifter enligt lag den 15 april

1904 angående sättet för organistlöns utgående, ävensom lag den 5 juni

1909 angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhåll av tingshus och liäradsfängelse, angående byggnad och underhåll

av kyrka med vad därtill hörer så oek av särskild sockenstuva

samt angående skyldighet att deltaga i kostnaden för bvggnad och

s. 79 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

79

underhåll av prästgård, avser särskilt att betona, att med kommunalutskylder

i denna bemärkelse icke avses kommunal progressivskatt. En

motsvarande bestämmelse torde även med utskottets utgångspunkter

vara erforderlig.

De bestämmelser, som enligt det nu anförda erfordras, hava synts

utskottet lämpligen kunna och böra infogas i en gemensam författning

med den här ovan angivna rubriken.

Det i propositionen nr 224 framställda förslaget om medgivande, Statsenattatt

till svenska kyrkan hörande församling av statsmedel måtte i vissa samlinga^fer

fall undfå ersättning för skatt, från vars erläggande främmande tros- skatteiindnng

bekännare njutit befrielse, bör icke i sin givna form av riksdagen ^trosbMn-*

bifallas, men ett motsvarande medgivande torde av riksdagen böra lämnas nere.

om ersättning åt församlingarna även med de förändrade grunder för

skattelindringen, som utskottet föreslår.

Med hänsyn till utskottets allmänna ståndpunkt är klart, att enligt ut- Kungi. Maj:t$

skottets mening den i Kungl. Maj:ts proposition nr 227 föreslagna förordning ^hörande

angående upphörande av allmänna taxeringar till bevillning av fast av allmänna

egendom samt av inkomst m. m. icke bör av riksdagen antagas. Det ta*"™i9J*glU

i samma proposition framställda förslaget, att riksdagen vid uppgörande

av riksstaten för år 1921 måtte ur riksstaten utesluta i Kungl. Maj:ts

förslag till statsreglering upptagna inkomsttiteln »bevillning av last

egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag till landsting och

städer, som icke deltaga i landsting», båda till ett belopp av 4,600,000

kronor, torde likaså böra avslås.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 357 hava bl. a. föreslagits vissa Kungi.jsiaj**

ändringar i 17 kap. handelsbalken i syfte att bereda kommuner en ändring i''17

bättre förmånsrätt än den nu gällande för fastighetsskatt. Med hänsyn kap''b^”deh''

bland annat till den nu ifrågavarande kommunalskattereformens provi- “ en

soriska karaktär synes det emellertid icke vara på sin plats att införa

en motsvarande förmånsrätt för fastighetsbevillning.

I nämnda proposition nr 357 föreslås även en ändring av 23 § i KungLjiaju,

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom, föranlett ändring i

av de särskilda bestämmelserna om arrendators skattskyldighet enligt arrcndeiagen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Skogs accis.

Offentliggörande

av

skatteförordningarna.

förslaget till kommunalskattelag. Motsvarande ändring är enligt utskottets

förslag icke erforderlig.

Någon ändring i skogsaccisförordningen liknande den i Kungl.

Maj:ts proposition nr 225 föreslagna bör, i enlighet med vad utskottet

tidigare anfört, icke ske. Utskottet hänvisar för övrigt till vad angående

skogsaccisen yttrats å sid. 46. Herr Roséns motion I: 262 torde

härmed få anses besvarad.

Utskottet har med hänsyn till omfattningen av de ändringar, som

av utskottet föreslagits beträffande samtliga skatteförfattningar, velat

uttala önskvärdheten av att genom Kungl. Maj:ts försorg dessa författningar,

för underlättande av taxeringsmyndigheternas och de skattskyldigas

begagnande av dem, offentliggöras med fullständigt återgivande i ett

sammanhang av deras hela textinnehåll, de ändrade delarna i deras av

riksdagen nu antagna lydelse och övriga delar i deras nu gällande

lydelse. Något beslut av riksdagen härom torde emellertid icke erfordras.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen med förklarande, att Kungl.

Maj:ts i nedannämnda propositioner framlagda förslag,

nämligen

i propositionen nr 191, förslag till kommunalskattelag
i

proposition nr 216, förslag till ändrad lydelse

av §§ 15 och 35 i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 m. m.,

i proposition nr 222, förslag till lag om ändrad

lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 in. m.,

i proposition nr 223, förslag till ändrad lydelse

av 52 och 55 88 i stadgan angående skiutsväsendet

den 22 juni 1911,

i proposition nr 224, förslag till lag om ändrad

lydelse av 19, 20 och 21 §§ i lagen om reglering av

prästerskapets avlöning den 9 december 1910 m. m.,

i proposition nr 225, förslag till lag om ändrad

lydelse av 1 och 3 §§ i lagen om skogsaccis och om

virkestaxering den 11 oktober 1912,

i proposition nr 227, förslag till förordning an
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 81

gående upphörande av allmänna taxeringar till bevillning

av fast egendom samt av inkomst in. m.,

i proposition nr 357, förslag till lag om ändrad

lydelse av 17 kap. 6 och 12 §§ handelsbalken m. m.,

i proposition nr 358, förslag till ändring av vissa

delar av lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet,

icke kunnat av riksdagen bifallas, samt

att Kungl. Maj:ts i proposition nr 400 framlagda

förslag till förordningar om ändring i vissa

delar dels av förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt, dels ock av förordningen

samma dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering icke kunnat i oförändrat skick

av riksdagen antagas,

i avvaktan på en fullständig kommunalskattereform

måtte antaga följande av utskottet upprättade,

såsom bilagor till detta utlåtande fogade förslag:

A. till förordning om ändring i vissa delar av

förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst (bil. 1);

B. till förordning om ändring i vissa delar av

förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och

förmögenhetsskatt (bil. 2);

C. till förordning om ändring i vissa delar av

förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering (bil. 3);

D. till förordning om kommunal progressivskatt

för åren 1921—1924 (bil. 4);

E. till förordning angående särskilda grunder

för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder

m. m. (bil. 5);

F. till förordning angående beräkning av utlagor,

som skola utgå i förhållande till 1921—1924

års taxering till bevillning för inkomst eller efter de

för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder

(bil. 6);

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

II. att riksdagen måtte medgiva, att det av

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 maj 1908

nr 190 lämnade medgivande om ersättning i vissa fall

av allmänna medel åt till svenska kyrkan hörande församlingar

på grund av lindring för främmande trosbekännare

vid utgörande av vissa avgifter, som belöpa

å inkomst av kapital eller arbete, måtte gälla även

för det fall, att skattelindringarna avse avgifter för

inkomst av fast egendom, kapital eller arbete;

III. att riksdagen måtte i skrivelse hos Kung!.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, med beaktande

av de synpunkter utskottet här ovan i särskilda avseenden

framhållit, föranstalta om

A. förnyad, skyndsam och allsidig prövning av

frågan om en reformerad kommunalskattelagstiftning

samt för riksdagen snarast möjligt framlägga det förslag,

vartill denna prövning må föranleda;

B. särskild och skyndsam, förnyad utredning av

frågan om den kommunala beskattningen av skog med

aktgivande å ena sidan på kommunernas behov av

säkra och stadigvarande skattekällor, å andra sidan av

angelägenheten att främja ett uthålligt skogsbruk,

börande härvid tagas i övervägande, huruvida och i

vad män den kommunala skogsbeskattningen må ske

i form av en fastighetsskatt grundad på skogsmarkens

värde jämte inkomstskatt eller skogsaccis i sammanhang

med skogens avverkning, samt för riksdagen

snarast möjligt framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda;

C. skyndsam utredning angående ändrade grunder

för dels beskattningsnämndernas organisation och

taxeriugsförfarandet dels uppskattning av fast egendoms

värde, avsedda att lända till efterrättelse vid den

allmänna fastighetstaxering, som enligt utskottets

mening bör verkställas under år 1922, samt för 1921

års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda;

D. skyndsam utredning om ordnande av frågan

om skattskyldigs rätt till avdrag från de på grundval

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

av bevillnings taxerad inkomst av fast egendom påförda

utskylder till den borgerliga och kyrkliga kommunen

för belopp, motsvarande erlagd skogsaccis, samt för

1921 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda;

E. förnyad utredning av frågan om beskattning

av moder- och dotterföretag med särskild hänsyn till

beskattning av utländska dotterföretag i Sverige samt

den kommunala beskattningen av moder- och dotterföretag,

samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må föranleda;

IV. att följande i detta utlåtande behandlade

motioner, nämligen:

a) 1:258 av herr Östberg,

b) 1:259 av herr Kvarnzelius in. fl.,

c) 1:260 av herr Rosén,

d) 1:261 av herr Rosén,

e) 1:262 av herr Rosén,

f) 1:271 av herr Trygger m. fl.,

g) 1:272 av herr Trygger,

h) 1:273 av herr Trygger,

i) 1:274 av herr Trygger,

j) 1:275 av herr Trygger,

k) 1:277 av herr Trygger,

1 ) 1:279 av herr Trygger,

m) 1:280 av herr Trygger,

n) 1:281 av herr Clason,

o) 1:282 av herrar Wohlin och Johansson i Frigger
åker,

p) 1:283 av herr Björnsson,

q) 1:284 av herr Gustaf Nilsson,

r) 1:285 av herr Gustaf Nilsson,

s) 1:286 av herr Edvard Larsson,

t) 1:287 av herr Lindhagen,

u) 11:140 av herr Alvin,

v) 11:361 av herr Magnusson i Skövde,

x) 11:393 av herr Edén m. fl.

y) 11:394 av herr Hamrin,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

z) 11:395 av herr Lindman m. fl.

å) 11:396 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ä) 11:397 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ö) 11:398 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

aa) 11:399 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ab) 11:401 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ac) 11:403 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ad) 11:404 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ae) 11:405 av herrar Hage och Alvin,

af) 11:406 av herrar Andersson i Grimbo och Ericson

i 0 berga,

ag) 11:407 av herr Forssell m. fl.,

ah) 11:408 av herr Sköld,

ai) 11:410 av herr Osberg,

aj) 11:411 av herr Ljungkvist och

ak) 11:244 av herr Hallén m. fl.;

i den mån de icke blivit av utskottet beaktade eller

tillstyrkta, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 juni 1920.

På utskottets vägnar:

NILS EDÉN.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

85

Bilaga i.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst ävensom de vid

samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen

skola i nedan angivna delar hava följande lydelse:

3 §•

Bevillning för fast egendom erlägges av den, som för löpande året

författningsenligt mantalsskrivits eller bort mantalsskrivas såsom ägare

eller innehavare av fastigheten. Bevillningen erlägges av ägaren utom

i följande fall, då bevillningen utgöres av innehavaren, nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är av

allmän myndighet eller av stiftelse till begagnande mot livstidsstädja

upplåten, för i stad befintlig så kallad ofri tomt, varifrån innehavaren

ej må skiljas så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gives, för område, som är upplåtet med tomträtt eller med vattenfallsrätt,

för egendom, som eljest innehaves med ständig eller ärftlig besittningsrätt,

samt för skogsområde, som blivit upplåtet till bergshanteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehaves av stad eller

annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till

boställe eller eljest på lön anslagen, såvida densamma tillhör staten,

kommun eller annan menighet eller akademi eller annan sådan institution,

som förmäles i 5 § e), och hela fastigheten är åt endast eu person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på livstid

från annan egendom avsöndrad.

Har efter mantalsskrivningen skattskyldig ägare eller innehavare

av fastigheten avlidit, påföres bevillningen hans stärbhus.

Bilaga

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 1.

4 § 3 och 4 mom.

3 mom. Det värde, vartill fast egendom blivit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändrat under fem år, därest

icke under tiden mellan två på varandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 1 § av de till ledningvid

taxeringen utfärdade särskilda anvisningarna närmare omförmälas,

påkalla förändrad värdering.

4 mom. Uppskattning av värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 5 § j), äger icke rum.

5 §•

Fastighetsbevinning erlägges icke av:

a) staten för nationalparker;

b) staten för densamma tillhöriga, för försvarsändamål avsedda

fastigheter, i den mån de för sådant ändamål nyttjas;

c) staten samt kommun eller annan menighet för dem tillhöriga

allmänna platser, så ock begravningsplatser;

d) staten samt kommun eller annan menighet för deras byggnader

för allmän styrelse eller förvaltning ävensom för kultur- eller rättsvård,

ordning eller säkerhet, fattigvård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning;
e)

akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser

för dem tillhöriga, för nämnda institutioners verksamhet såsom sådana

avsedda byggnader, så ock för dylika institutioner tillhöriga allmänna

platser;

f) regementen, officerskårer och underofficerskårer för deras vid

mötesplatser till begagnande under mötena uppförda byggnader;

g) nykterhetsföreningar för dem tillhöriga, för deras verksamhet

såsom sådana avsedda byggnader;

h) samfund eller enskilda för dem tillhöriga kyrkobyggnader och

bönehus;

i) staten för post- och telegrafverkens för driftens omedelbara behov

avsedda byggnader; samt

j) ägare av för allmän trafik avsedd eller upplåten kanal, järnväg,

spårväg eller annan farväg, så ock allmän farled eller allmän flottled för

den mark, som av anläggningen upptages, ävensom för själva kanal- och

vägbyggnaden, varunder jämväl inbegripas de till sagda kommunikations
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

87

anstalter hörande stationshus och övriga för driftens omedelbara behov

avsedda anläggningar.

Därest under d)—i) angiven fastighet eller byggnad jämväl användes

för industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes

till begagnande, vare fastigheten eller byggnaden underkastad

fastighetsbevillning för däremot svarande del av dess taxeringsvärde.

År enligt bestämmelse här ovan i denna paragraf byggnad helt eller

delvis undantagen från fastighetsbevillning, gälle detsamma beträffande

tomtområde, som hörer till byggnaden.

Ägare eller innehavare av lägenhet, vilkens enda eller huvudsakliga

värde utgöres av för hans personliga behov använd åbyggnad och vilkens

taxeringsvärde understiger 1,000 kronor, vare befriad från utgörande

av fastighetsbevillning, såvida icke lägenhetens ägare eller innehavare,

eller om denne är gift, den andre maken eljest erlägger bevillning av

fast egendom eller inkomst.

Därest värdet av byggnad eller med varandra sammanhörande

byggnader, som äro uppförda å mark, för vilken byggnadsägaren icke

är skyldig att erlägga fastighetsbevillning, understiger 500 kronor, skall

taxeringsvärde ej åsättas byggnaden eller byggnaderna.

Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från fastighetsbevillning,

som eljest skolat utgå på grund av taxering under nämnda

år. Under samma förutsättningar äger ock beskattningsnämnd nästföljande

år medgiva befrielse ej mindre från nämnda bevillning än även

från den bevillning, som för den avlidnes fastighet skolat utgöras på

grund av taxering under sistnämnda år.

3 KAP.

Bevillning av inkomst.

8 §■

1 mom. Såsom inkomst enligt denna förordning skola, med undantag

och efter avdrag, som här nedan i detta kapitel stadgas, taxeras

skattskyldigs samfällda årsintäkter i penningar eller penningars värde

av fast egendom, kapital och arbete.

inlaga 1.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 1.

Förmån av bostad ävensom vad skattskyldig för sin och sin familjs

räkning direkt tillgodogjort sig från egen jordbruks- eller annan näring

eller eljest av förnödenheter och varor, som lian fört i handel eller tillverkat,

skola följaktligen även räknas såsom inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt, arv eller testamente eller i hemföljd, morgongåva

eller fördel av oskiftat bo eller genom gåva, därunder inbegripet

sådant periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

därför givaren enligt 11 § 2 mom. 4:o) c) icke är berättigad till avdrag;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som

tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller ock av honom

förvärvats genom köp eller byte och varit i hans ägo, om det är fast

egendom, tio år eller därutöver och eljest fem år eller därutöver;

ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, så ock vad

som eljest på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring i annan form

än livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital som på grund av liv- eller kapitalförsäkring tillfallit den

försäkrade eller hans stärbhus;

vad som av staten anvisats till bestridande av de med erhållna

tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

ortstillägg samt förmån av fri bostad med uppvärmning och belysning

för tjänsteinnehavare vid rikets beskickningar och konsulat;

resekostnadsersättning;

å stat uppförd häst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier, kontorshyra och andra expenser;

traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans eller i

förrättningen deltagande persons vanliga boningsort;

arvode eller traktamente för kommendering utom station;

fältavlöning under krigstid;

samt arvode eller traktamente för deltagande i riksdag, statsrevision,

kyrkomöte eller kommitté å annan ort än där arvodes- eller

traktamentstagaren varit bosatt.

Gift kvinnas inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av

rörelse eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om och i den

mån ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200 kronor.

2 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning

avser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående kalenderåret

eller, då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räken
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

89

skapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars det år, taxe- Bilaga

ringen sker.

Äkta makar skola taxeras en var för sin inkomst, dock att i fall,

där ena maken haft inkomst, däröver förvaltningen rättsligen tillkommer

den andra maken, den senare skall taxeras härför.

Skulle i fall, där båda makarna blivit taxerade, avdrag, vartill den

ena maken jämlikt 11 § 2 mom. 4:o) är berättigad, överstiga hans inkomst,

må det överskjutande beloppet avräknas från den andra makens

behållna inkomst.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis

underhållna barn under 21 år, skall, därest barnen icke själva skola

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, den skattskyldige taxeras

jämväl för sådana barns inkomst.

Skulle i sådant fall avdrag, vartill den skattskyldige jämlikt 11 §

2 mom. 4:o) är berättigad, överstiga hans inkomst, må det överskjutande

beloppet avräknas från barnens, behållna inkomst, men må däremot icke,

därest avdrag, vartill barn enligt samma lagrum varit berättigat, överstiger

barnets inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges

eller övriga barns behållna inkomst:

När enligt denna förordning hänsyn skall tagas därtill, huruvida

skattskyldig har barn, och till barnens ålder, avses förhållandena den

31 december året näst före det, då taxeringen sker.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst, skall jämte den

skattskyldige barnet ansvara för så stor del av skatten, som belöper å

dess inkomst.

3 mom. För inkomst av fast egendom, kapital eller arbete skall

med iakttagande av bestämmelserna här nedan, bevillning erläggas med

eu tiondedels procent av inkomstens beskattningsbara belopp.

9 §■

1 m,om. Till inkomst av fast egendom räknas följande av fast egendom

här i riket härflutna intäkter, nämligen:

a) inkomst, som av ägare eller med ägare likställd innehavare

eller av brukare åtnjutits under form av hyresfri bostad eller arrende

eller hyra;

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst, som förvärvats genom upplåtelse åt någon av rätt att

i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del

Bihang till riksdagens protolcoll 1920. 11 saml. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilag» l. därav eller genom försäljning av vissa egendomens beståndsdelar, såsom

torv, sten, grus, lera och dylikt; samt

e) frälseränta och annan avgäld av fast egendom, därunder inbegripen

på grund av patronatsrätt uppburen tionde eller ersättning

därför.

2 mom. Till inkomst av kapital räknas:

a) ränta av utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda

eller hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar;

b) utdelning å aktier i utländska aktiebolag;

c) i fråga om andra skattskyldiga än inländska aktiebolag, solidariska

bankbolag och ekonomiska föreningar utdelning å aktier eller

lotter i sådant bolag ävensom å insatser i sådana föreningar; samt

d) inkomst, som åtnjutits från fast egendom i utlandet.

3 mom. Till inkomst av arbete räknas:

a) inkomst av rörelse eller yrke, såsom:

l:o) av bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska

verkstäder, brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller

förädling anlagda inrättningar; mejerihantering, potatismjölfabriker och

andra binäringar till jordbruket, i den mån de icke avse tillgodogörande

av eget jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi,

sjöfart, hantverk eller annan näring;

2:o) av till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3: o) vad som förvärvas genom utövning av vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension, livränta, undantagsförmån

och sådant periodiskt understöd, därför givaren enligt

11 § 2 mom. 4:o c) är berättigad till avdrag, såsom:

inkomst och bostads- eller annan förmån av allmän eller enskild

tjänst, därunder inbegripet särskilt tjänsteuppdrag, såsom avlöning, arvode,

traktamente, sportler m. m., så ock den behållna inkomst, som,

enligt gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla

de under konsistoriernas vård eller annan allmän förvaltning ställda

kassor;

inkomst och förmån av arbetsanställning eller stadigvarande

uppdrag;

c) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster,

nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 91 fcj

l:o) vinster av tillfällig natur, därunder inbegripen vinst å icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, om det är fast egendom under

mindre än tio år och eljest under mindre än fem år; samt

2:o) inkomst av tillfälliga uppdrag och annan här ovan ej särskilt

nämnd skattepliktig inkomst.

10 §.

Skyldige att utgöra inkomstbevitlning äro:

a) svensk medborgare, som författningsenligt är eller bör vara i

riket mantalsskriven: för den inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller

från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är eller bör vara i riket mantalsskriven:

för den inkomst, han härifrån åtnjutit av fast egendom eller

av näring;

c) utlänning:

för inkomst av här belägen fast egendom eller av näring, som

här bedrivits;

skolande utlänning, som författningsenligt är eller bör vara härstädes

mantalsskriven, erlägga bevillning jämväl för annan inkomst, som

av honom här förvärvats eller härifrån åtnjutits, ävensom för inkomst,

som, utifrån införd, av honom här använts.

Vad här ovan säges om enskild person gälle ock i tillämpliga

delar och i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i sista

stycket i denna paragraf och i 12 § 8 mom. om staten, menigheter, samfund,

stiftelser, verk och inrättningar, ekonomiska föreningar samt andra

juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov

avsatta s. k. besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade

samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma

räkning, ävensom om oskiftat stärbhus och om bolag. Vanliga handelsbolag,

kommanditbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke, utan

hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med belopp,

som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inkomst.

Utländska bolag och andra här i riket icke hemmahörande juridiska

personer äro skyldiga att utgöra inkomstbevillning för inkomst av här

belägen fast egendom och av näring, som av dem här bedrivits, samt

för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska

bankbolag och i insatser å svenska ekonomiska föreningar.

Bilaga 1

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilag» 1.

4 KAP.

Grunder för inkomsternas beräknande.

11 §''

1 mom. Vid beräkning av skattskyldigs inkomst nästföregående

år må avdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och lians familjs utskylder och levnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter, däri inbegripet vad den skattskyldige

utgivit för person, som tillhör hans hushåll, samt vad han

eljest utbetalt såsom bidrag till någons undervisning eller uppfostran;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, järnväg och annan

farväg, farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, som enligt

5 § är fri från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget i hans fasta egendom, rörelse

eller yrke nedlagda kapital; samt

d) för vad som använts till fast egendoms förbättring, tillökning

av inventarier eller kapitalavbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må avdrag ske:

l:o) vid beräkning av inkomst utav fast egendom:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade belopp av sex för

hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem för hundra av

taxeringsvärdet för annan fastighet, som av ägare eller innehavare eller,

då fråga är om jordbruksfastighet eller boställe, som av ägaren eller

innehavaren upplåtits till landbo eller arrendator, av denne begagnats

till utövande av sådan inkomstgivande verksamhet, varom i 9 § 1 mom.

a)—d) samt 9 § 3 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital;

c) för minskning i skogs ingångsvärde genom avverkning eller

försäljning av skog i den ordning, som angives i de vid denna förordning

fogade särskilda anvisningarna;

2:o) vid beräkning av inkomst utav arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp av fem för hundra av taxeringsvärdet å fastighet, som

av ägaren begagnats till utövande av sådan verksamhet, varom i 9 §

3 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital; och

c) med skäligt belopp för värdeminskning å gruvor, inventarier och

annan dylik egendom, som använts i skattskyldigs rörelse eller yrke; samt

s. 93 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 93

3:o) vid uppskattning av inkomst från särskild inkomstkälla utom

i det fall, att ersättning för bestridande av särskilda, med tjänst eller

uppdrag förenade kostnader, varom i 8 § 1 mom. förmäles, blivit särskilt

anvisad, för övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande,

såsom:

arrende- eller hyresavgift;

undantagsförmån, frälseränta och annan avgäld, som det ålegat

någon att utgöra såsom ägare av fast egendom;

utgifter för fast egendoms brukande och skötsel samt för underhåll

av fastighet och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda

dock endast i fall de uppnått 21 år eller ock själva skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd på grund av förutvarande anställning i

skattskyldigs verksamhet;

kostnad för nödigt biträde i hemmet för det fall, att gift kvinna

av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt

hemmets skötsel; skolande avdraget ske från hennes inkomst av dylik

verksamhet -med iakttagande av att sammanlagda avdraget från olika

inkomstkällor i intet fall må överstiga 200 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader;

kostnad för resor till och från arbetsplatsen, därest denna är belägen

på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att den skattskyldige

skäligen kan anses behöva anlita särskilt fortskatfningsmedel;

kostnad för utövning av vetenskap, konst eller handaslöjd;

så ock för avgifter till pensions-, änke- och pupill-, understödsoch

annan sådan kassa, i vilken det ålegat någon på grund av hans

tjänst att vara delägare;

4:o) vid beräkning av skattskyldigs behållna inkomst inom kommun,

där han är eller bör vara mantalsskriven, eller i fråga om avliden

person och oskiftat dödsbo, i kommun, där den avlidne senast varit eller

bort vara mantalsskriven, eller i fråga om annan juridisk person än

oskiftat dödsbo, i kommun där vederbörande styrelse eller förvaltning

har sitt säte eller där syssloman eller ombud är bosatt, från summan

av den skattskyldiges där uppskattade inkomster för

a) ränta å gäld i den mån sådant avdrag ej verkställts enligt

bestämmelserna i l:o) och 2:o);

b) sådan förlust å fast egendom eller verksamhet, som ej är att

hänföra till kapitalförlust; dock att avdrag för förlust å icke yrkesmässig

inlaga

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

feltag» i. avyttring av fast eller lös egendom ej får ske med högre belopp än

som motsvarar den skattskyldiges inkomst av dylik avyttring:

c) periodiskt understöd eller annan därmed jämförlig periodisk utbetalning;

dock att avdrag icke får ske för vad som utgivits för person,

som tillhör den skattskyldiges bushåll eller eljest utbetalats såsom bidrag

till någons undervisning eller uppfostran; samt

d) försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för den

skattskyldiges och i förekommande fall även för den andre makens liv-,

kapital-, livränte-, olycksfalls-, eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring;

dock att avdrag, som nu nämnts, ej må överstiga sammanlagt

200 kronor och ej heller åtnjutas av annan än svensk medborgare,

som författningsenligt är i riket mantalsskriven.

I den mån underskott, som uppstått vid beräkning av inkomst av

fast egendom eller rörelse, uppkommit genom tillämpning av bestämmelsen

i l:o) a) eller 2:o) a) i detta moment, skall sådant underskott ej

komma i betraktande till avdrag enligt bestämmelsen i 4:o) b).

3 mom. Har kooperativ förening av vinsten å sin kooperativa verksamhet

lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller icke,

pristillägg, rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda

köp eller försäljningar, må föreningen njuta avdrag för dylik utdelning.

4 mom. Avdrag, varom i denna paragraf sagts, må äga rum endast

om och i den mån avdraget hänför sig till inkomst, för vilken bevillning

skall erläggas av den skattskyldige, eller till verksamhet, som av

honom här i riket ntövats.

12 §.

1 mom. För annan skattskyldig än svensk medborgare, som är

här i riket mantalsskriven, inträder bevillningsplikt, när den taxerade

inkomsten uppgår till 100 kronor. Enahanda gäller för svensk medborgare,

som är här i riket mantalsskriven, beträffande inkomst i annan

kommun än mantalsskrivningskommunen.

2 mom. I riket mantalsskriven svensk medborgare är för sin i

mantalskrivningskommunen taxerade inkomst, som ej överstiger 600

kronor, fri från bevillning, såvida ej sagda inkomst tillsammans med

hans i andra kommuner taxerade inkomster överstigit nämnda belopp.

Beträffande äkta makar skall frågan, huruvida frihet från bevillning

må åtnjutas enligt bestämmelserna i detta moment, avgöras med

hänsyn tagen till makarnas sammanräknade inkomstbelopp.

3 mom. Därest bevillningsfrihet enligt 2 mom. ej åtnjutes, skall

s. 95 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

95

den i mantalsskrivningskommunen beskattningsbara inkomsten bestämmas Bilag»

enligt följande grunder:

a) Från den taxerade inkomsten avräknas hälften av de belopp,

som enligt bestämmelserna i 18 § 1 mom. a) och b) i förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skola avdragas

från den skattskyldiges till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

belopp.

Den del av den taxerade inkomsten, som överstiger vad sålunda

skall avdragas men icke dubbla summan därav, medräknas till hälften;

återstoden av den taxerade inkomsten medräknas i sin helhet.

b) Den slutsumma, som sålunda erhålles, utgör den beskattningsbara

inkomsten med iakttagande dock av följande:

1) Den beskattningsbara inkomsten må ej med tillämpning av de

under a) angivna bestämmelser sättas lägre, än att den tillsammans med

den skattskyldiges i andra kommuner taxerade inkomst motsvarar hans

inkomst av förmögenhet, beräknad till fem procent av den uppskattade

förmögenheten.

Därest skattskyldig vid nästföregående års utgång ännu icke uppnått

sexton års ålder eller därest skattskyldigs förvärvsförmåga prövas

hava varit nedsatt till följd av sjuklighet, olyckshändelse, ålderdom,

oförvållad arbetslöshet eller annan dylik orsak, eller därest eljest särskild

anledning därtill föreligger, äger dock beskattningsnämnd, efter prövning

av omständigheterna i varje särskilt fall, medgiva undantag från

vad sålunda stadgats.

2) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av

särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta

familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt

nedsatt, må den beskattningsbara inkomsten nedsättas med högst 500

kronor under det belopp, vartill densamma vid tillämpning av de i

denna paragraf i övrigt givna stadgande!! eljest skolat bestämmas.

4 mom. Ändock att äkta makar blivit särskilt taxerade, må de i

3 mom. angivna avdrag åtnjutas allenast av makarna gemensamt; och

skall av den beskattningsbara inkomsten, som alltså bestämmes efter

båda makarnas sammanräknade inkomster, så mycket påföras vardera

maken, som svarar mot dennes behållna inkomst i förhållande till summan

av båda makarnas behållna inkomster.

Därest hustrun men icke mannen taxeras till bevillning, skall vid

beräknande av den beskattningsbara inkomsten hustrun för mannen åtnjuta

enahanda avdrag, som eljest får åtnjutas för hustru.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Andra särskilda utskottets utlåtande Hr 1,

Bilaga 1

5 mom. Det beskattningsbara beloppet utföres i jämna tiotal

kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt tiotal

kronor, bortfaller.

6 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den

avlidne efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som

vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må

beskattningsnämnd det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse

från inkomstbevillning, som eljest skolat utgå på grund av taxering

under nämnda år. Under samma förutsättningar äger ock beskattningsnämnd

nästföljande år medgiva befrielse ej mindre från nämnda bevillning

än även från den bevillning, som för den avlidnes inkomst skolat utgöras

på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

7 mom. För bevillning, som påföres för inkomst, vilken avliden

person i livstiden åtnjutit, svare stärbhus icke med mera än tillgångarna

i boet. År boet skiftat, svare bodelägare icke för mera än vad av bevillningen

å hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i

boet utgör.

8 mom. I den mån ägare av fast egendom jämlikt 5 § a)—i) är

frikallad från bevillning för fast egendom, är han jämväl befriad från

utgörande av bevillning för inkomst av samma egendom.

I övrigt frikallas från utgörande av inkom stbevillning:

a) staten för annan inkomst än dels inkomst av dess jordbruksdomäner,

skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna

fastigheter, dels ock sådan inkomst av rörelse, som ej härflutit

av bankrörelse, av kommunikationsverk med tillhörande verkstäder och

anläggningar eller av leverans utav elektrisk energi till nämnda kommunikationsverk

;

b) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap

för sådan inkomst, som icke härflutit av fast egendom

eller rörelse;

c) kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhäriighetsinrättningar jämte andra fromma

stiftelser ävensom stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken,

konungariket Sveriges statshypotekskassa, allmänna hypotekskassan

för Sveriges städer och hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge

kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare, samt sparbanker, som avses i

lagen den 29 juli 1892 och vilkas reservfond vid senaste bokslut icke

uppgått till fem procent av insättarnas fordran:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

97

för annan inkomst än sådan, som härflutit av fast egendom; dock Bilaga

att inkomstbevillning skall utgöras för den behållna inkomst, som, enligt

gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillkomma

prästerskapets änke- och pupillkassa;

d) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

e) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

f) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om lian icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än inkomst

av här belägen fast egendom eller av rörelse, som han här be- _

drivit, samt härifrån uppburen lön eller pension; dock att person tillhörande

olönat konsulat jämte betjäning icke är frikallad från utgörande

av bevillning för inkomst genom utdelning å aktier i svenska aktiebolag,

å lotter i svenska solidariska bankbolag och å insatser i svenska

ekonomiska föreningar;

om lian är svensk medborgare: för den inkomst han åtnjutit av sin

tjänst hos den främmande makten;

g) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, vilken givit

eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller

beträffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits; samt

h) lappallmogen:

för inkomst av renskötsel.

5 KAP.

Om efterbeskattning.

13 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,

att inkomst icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, skall,

efter det sådant kommit till vederbörandes kännedom, den skattskyldige

taxeras till bevillning för det beskattningsbara inkomstbelopp, som geBihang

till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga l. nom berörda förfarande förut undgått beskattning. Bevillningen skall

härvid påföras den skattskyldige till belopp, som genom förfärandet

undandraga.

Efterbeskattning på grund av denna paragraf må icke ske senare

än fem år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras. Har den

skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan

taxering icke må ske senare än ett år efter utgången av det kalenderår,

under vilket bouppteckning blivit ingiven för registrering. Stärbhuset

svarar icke för den på taxeringen belöpande bevillningen med mera än

tillgångarna i boet. År boet skiftat, påföres bodelägare icke mera än

vad av bevillningen belöper på hans lott och i intet fäll mera än hanslott

i boet utgör.

6 KAP.

Beskattningsort m. m.

14 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst av fast egendom, kapital och

arbete:

a) den, som haft inkomst av fast egendom, där egendomen är

belägen;

b) den som driver bankrörelse, för inkomst därav: där rörelsen

genom huvud-, avdelnings- eller kommissionskontor utövats;

den som idkar järnvägsdrift: för inkomst därav: där huvudkontor

funnits, samt å ort, som av järnvägen berörts och där vid järnvägen

anställd personal varit bosatt eller stationerad;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst därav: vid huvudkontoret

samt å varje ort, som av kanalanläggningen berörts;

den, som med hjälp av ledning tillhandahåller vatten eller elektrisk

energi: för inkomst därav: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,

där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) bolag: för inkomst av annan rörelse än sådan, varom i b) stadgas:

å den eller de orter, där bolagets rörelse eller någon huvudsaklig

gren därav på mera självständigt sätt eller i avsevärd omfattning drivits;

men i fall sådana bestämda orter icke förefunnits, ävensom för inkomst

av kapital: där bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt annan yrkes- och näringsidkare:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1■ 99

för inkomst av rörelsen eller yrket: å den eller de orter, där rörelse

eller yrke eller någon huvudsaklig gren därav på mera självständigt sätt

■eller i avsevärd omfattning idkats; dock skola handlande i de städer,

vilka innefatta flera församlingar, för den handelsrörelse, de därstädes

idkat, ävensom de skattskyldige, vilkas rörelse eller yrke utövats på

flera orter, men endast kortare tid på varje ort, taxeras inom dop församling,

där de äro mantalsskrivna;

e) ägare av fartyg, varuti flere hava del: för inkomst av fartyg:

där huvud- eller korrespondentredaren är mantalsskriven; eller om sådan

ej finnes: där fartyget har sin hemort;

j) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

ställda kassor: för inkomst av lediga ecklesiastika sysslor: i den kommun,

varifrån inkomsten åtnjutits;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskriven löntagare: för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och Nikolai församling;

samt

It) utrikes boende pensionstagare: för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: där pensionen utbetalats.

För annan inkomst än den här ovan i denna paragraf omförmälda

taxeras skattskyldig: där han är eller bör vara mantalsskriven; eller

då sådan ort ej finnes: där inkomsten huvudsakligen förvärvats.

Avliden persons inkomst av sådan beskaffenhet, som i nästföregående

stycke avses, taxeras, där den avlidne senast varit eller bort

vara mantalsskriven, eller, då sådan ort ej finnes, där inkomsten huvudsakligen

förvärvats.

Då efterbeskattning jämlikt 13 § äger rum, skall inkomsten taxeras

där, varest densamma, om den i rätt tid blivit taxerad, skolat vara föremål

för taxering.

16 §.

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna i denna förordning

utfärdar Konungen erforderliga tabeller.

Bilag» 1.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilag-a 1.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Uppskattning av fast egendoms värde samt om frihet från

fastighetsbevillning.

1 §‘

Värdet av fast egendom bestämmes med ledning av:

1:°) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torvmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskilt upptaget, m. m. ävensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl

behörigt avseende fästas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens

och skogens beskaffenhet samt beloppet av de grundskatter och övriga

allmänna utskylder, med undantag av bevillningen, varmed egendomen

är belastad; skolande, då frälseränta förenats med äganderätten till den

jord, varav sådan ränta dittills utgått, vid bestämmandet av fastighetens

värde detsamma ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde

beräknat efter 5 procent;

2:o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande av lån

från hypoteksinrättning antagna värde, såvida sådan’ värdering skett

under näst föregångna fem år och det egendomen därvid åsätta värdet

sedermera icke blivit i väsentlig mån förändrat;

3:°) den för sådan, under loppet av nästföregångna fem år försåld

egendom senast betingade köpeskilling, såvida icke därunder inbegripits

gottgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet avslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om undantagsförmåner,

eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hava inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande

av detta värde avseende icke fästas å beskaffenheten av sådana byggnader,

som på egendomens avkastning icke hava något egentligt inflytande,

. likasom värdet av kreatur, redskap och andra inventarier eller

förlag vid jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande

tagas i beräkning;

s. 101 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr, 1.

101

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, såvida icke särskilda förmåner eller åligganden blivit

därunder inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och skogsfång utöver husbehov m. m., eller

skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma

avträda, eller såvida icke, efter vad vid jämförelse mellan denna

och närbelägna egendomar av lika storlek och beskaffenhet sig visar,

hyres- eller arrendebeloppet blivit bestämt med avseende å släkt- eller

andra kända förhållanden mellan ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;
5:o)

brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller

i köping och därmed jämförlig ort betintliga egendomars åbyggnad samt

å bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet ävensom å andra där

uppförda hus och byggnader, vilka icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas

egentliga värde, såvida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga

det belopp, som på grund av andra omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen av var och en i stad, köping eller därmed

jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering av fast egendom ej kan verkställas enligt här ovan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga

egendomar, på vilka dessa grunder kunna tillämpas; åliggande det vederbörande

taxeringsmän att vid taxeringen tillämpa den eller dem av här

ovan angivna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens

uppskattning till dess verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blivit såld eller

undergått ovan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet,

böra de särskilda skäl, vilka därtill föranlett, i taxeringshandlingarna

eller nämndens protokoll antecknas. Åbyggnader å stadsegendom

samt övriga i femte punkten här ovan uppräknade hus och byggnader

få ej, utan på enahanda sätt tillkännagiven särskild anledning, upptagas

till lägre värde än det, för vilket samma byggnader äro hos allmän

brandförsäkringsinrättning emot brandskada försäkrade, ej heller till

Bilaga

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 1 lägre värde än det, som motsvarar den behållna hyresavkastningen,

kapitaliserad efter fem procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, vilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall

hela det uppskattade fastighetsvärdet fördelas så, att särskilt utsättes

värdet av själva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande,

för jordbruket och dess ändamål avsedda bostads- och andra byggnader,

samt särskilt värdet av alla övriga byggnader och inrättningar, för

vilka bevillning anses böra utgöras.

De år 1910 fastställda taxeringsvärdena å fast egendom skola

gälla under åren 1911 och 1912, varefter allmän uppskattning av fast

egendom enligt de i bevillningsförordningen och dessa anvisningar föreskrivna

grunder skall verkställas år 1913 och sedermera vart femte år,

från nämnda år räknat.

Har under tiden till år 1913 eller sedermera under tiden mellan

två på varandra följande allmänna fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet

å byggnader i stad och på dess område eller å övriga i denna

§ under 5:o) här ovau uppräknade hus och byggnader blivit ökat eller

minskat, eller fast egendoms värde antingen genom ny- eller tillbyggnader,

nya fabriksanläggningar eller andra inrättningar blivit i betydligare

mån förhöjt eller genom skogsavverkning, nedrivning av byggnader,

inträffad elsvåda, vattenflöde eller annan dylik anledning märkligen

förminskats i förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta

värde jämkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blivit fast egendom åsatt under åren

1911 och 1912 eller under tiden mellan två på varandra följande allmänna

fastighetstaxeringar, bör vid först därefter inträffande sådan

taxering ånyo prövas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma

införas endast i den för anteckningar avsedda kolumn i taxeringslängden.

Likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan

lägenhet eller byggnad, för vilken, jämlikt 5 § fjärde och femte styckena

bevillningsförordningen, fastighetsbevillning icke erlägges.

2 §■

Stadgandet i 5 § i bevillningsförordningen om frihet från utgörande

av fastighetsbevillning i fråga om staten tillhöriga, för försvarsändamål

avsedda fastigheter, i den mån de för sådant ändamål nyttjas, innebär,

att, om exempelvis ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande

s. 103 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

103

användes jämväl för byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål, Bil»*» 1.

vare sig det sker för statens eller för annans räkning, fastighetsbevillning

skall utgöras för så stor del av varvsfastighetens värde, som prövas

skäligt i förhållande till hela den å varvet bedrivna verksamhetens omfattning,

samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk eller därmed

jämförligt ändamål, bevillning skall utgöras för det värde, som skäligen

kan anses utnyttjat genom upplåtelsen. Givetvis bör dock icke

varje obetydlig användning för annat än försvarsändamål föranleda plikt

att erlägga bevillning; sålunda bör ej fastighetsbevillning utgöras på

den grund, att å en staten tillhörig vapenfabrik tillfälligtvis utföres

arbete för enskild persons räkning, eller att någon mindre betesrätt

upplåtes å eu för militärövningar använd plats.

Till byggnader för statens allmänna styrelse eller förvaltning

räknas exempelvis de kungl. slotten, riksdagshuset, statsdepartement^^

och de centrala ämbetsverkens byggnader — även om ämbetsverken

hava inseende över eller ombesörja någon statens affärsverksamhet —

länsresidens och övriga allmänna förvaltningsmyndigheters byggnader.

Den omständigheten, att i byggnad är inrymd bostad för någon befattningshavare,

medför ej att för byggnaden eller någon del av densamma

skall utgöras fastighetsbevillning. Byggnad, som enbart eller i

huvudsak tjänar bostadsändamål, t. ex. prästgård å landet, är däremot

ej undantagen från bevillnings utgörande. Dock kan bostadsbyggnad

vara att anse såsom sådan oskiljaktig del av en anläggning, att den

frihet från bevillnings erläggande, som åtnjutes för anläggningen, även bör

gälla bostadsbygguaden. Sålunda är exempelvis en iuom ett lasaretts område

uppförd läkarbostad att anse såsom en del av lasarettsanläggningen.

De för statens affärsverksamhet avsedda byggnader inbegripas ej

under bestämmelsen i 5 § första stycket d). Såsom exempel å byggnader

för statens affärsverksamhet må omnämnas vattenfallsverkens byggnader.

Frihet från bevillnings erläggande åtnjutes ej heller för riksbankens

byggnader. Däremot är t. ex. tullväsendet icke att anse såsom någon

statens affärsverksamhet, vadan tullverkets byggnader äro att hänföra

till byggnader för statens allmänna styrelse eller förvaltning.

Med allmänna platser förstås ej endast sådana områden, vilka uteslutande

äro avsedda för allmänhetens begagnande utan jämväl platser,

som, ehuru de samtidigt tjäna annat ändamål, tillika måste anses vara

avsedda för allmänheten. I enlighet härmed böra exempelvis Djurgården

i Stockholm —- i den mån densamma ej är upplåten till särskilda ändamål—

samt do botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund anses såsom

allmänna platser.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 1

Frågan, huruvida någon till ett kommunikationsföretag hörande

byggnad eller anläggning skall anses vara avsedd för driftens omedelbara

behov eller icke, måste besvaras med hänsyn till de i varje särskilt

fall föreliggande omständigheter. Till ledning må här framhållas följande.

Frihet från bevillnings erläggande åtnjutes icke för verkstad,

där större reparationer eller nybyggnadsarbeten utföras, ej heller för eu

sådan restaurations- eller hotellbyggnad, som kan anses i stort sett tjäna

ett självständigt ekonomiskt ändamål, även om den i huvudsak är avsedd

endast för resande; för att skyldighet att erlägga bevillning i sådant

fall skall anses föreligga, erfordras dock, att restaurations- eller hotellrörelsen

ej är av alltför ringa omfattning. Frihet från bevillnings erläggande

tillgodonjutes för verkstad, där allenast mindre, så att säga

löpande reparations- och tillsynsarbeten utföras, ävensom för förvaltningsbyggnader.

Givetvis äro stationshus, lokomotivstallar, banvaktsstugor o. d.

att anse såsom anläggningar eller byggnader för driftens omedelbara behov.

Föreskriften att, därest under 5 § första stycketd)—i) i bevillningsförordningen

angiven fastighet eller byggnad jämväl mot vederlag upplåtes

till begagnande, densamma är underkastad fastigbetsbevillning för däremot

svarande del av dess värde, avser närmast det fall, att dylik fastighet

eller byggnad delvis utarrenderas eller uthyres. Härmed är att jämställa

exempelvis det fall, att eu staten tillhörig byggnad användes dels för

verksamhet, som medför frihet från bevillnings erläggande, och dels för

annan verksamhet. Om sålunda i en postverket tillhörig, huvudsakligen

till postkontor avsedd byggnad vissa lokaler äro upplåtna till avdelningskontor

för riksbanken, erlägges fastighetsbevillning för en emot de upplåtna

lokalerna svarande del av byggnadens värde. Med det förhållande,

att del av byggnad upplåtes mot ersättning, bör likställas det fall, att

lokal, som eljest nyttjas för ändamål, vilket föranleder frihet från erläggande

av bevillning, tidvis uthyres. I dylikt fall skall vid bestämmandet

av plikten att erlägga bevillning hänsyn tagas jämväl till den

tidrymd, för vilken sådana upplåtelser ägt rum; för övrigt inträder plikt

att erlägga bevillning, endast om uthyrningar äga rum mera regelmässigt.

Om sålunda ett missionshus någon enstaka gång upplåtes till

biograf- eller liknande föreställning, eller ett församlingshus tillfälligtvis

uthyres till samkväm e. d., är detta ej tillräcklig anledning att för dessa

byggnader låta fastighetsbevillning utgöras.

Såsom tomtområde till byggnad skall, förutom själva byggnadsgrunden,

räknas vad som till utrymme för byggnad av ifrågavarande

slag i allmänhet är brukligt. Friheten från bevillnings erläggande får

ej utsträckas till område, som tjänar ett mera självständigt ändamål

s. 105 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 1.

105

eller är av större utsträckning. I enlighet med det sagda hör ett område,

å vilket exempelvis lasarettsbyggnader eller musei byggnader ligga

kringspridda, inbegripas under friheten från bevillnings erläggande för

byggnaderna, även om mellan dessa ligga mindre planteringar.

Uppskattning av inkomst av fast egendom.

3 §•

Bestämmelserna om uppskattning av inkomst av fast egendom i

l:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen enligt förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skola vara här tilllämpliga

med följande undantag och tillägg:

l:o) Avdrag för värdeminskning å byggnader genom slitning är

icke tillåtet.

2:o) Åger eller brukar skattskyldig jordbruksfastighet inom skilda

kommuner, må, i den mån det icke kan utredas, huru stor inkomst härflutit

av fastigheterna i varje särskild kommun, den från fastigheterna

gemensamt härflutna inkomsten till beskattning kommunerna emellan

fördelas i samma proportion, i vilken fastigheternas taxeringsvärden

belöpa å de särskilda kommunerna. Om skattskyldig haft särskilda omkostnader

för fastighet inom viss kommun såsom arrendeavgift, frälseränta

eller undantagsförmåner, skall det sammanlagda belopp, vartill

dessa kostnader uppgått, tilläggas inkomsten i dess helhet, innan fördelning,

enligt vad ovan sägs äger rum. Sedan fördelningen skett, avdragas

dessa kostnader från det belopp, som fallit på respektive kommuner.

Exempel. Eu person har gemensamt brukat två jordbruksfastigheter,

den ena inom kommunen A, den andra inom kommunen B.

Taxeringsvärdet å den förra fastigheten är 32,000 och å den andra

19,000 kronor. För den förra fastigheten har han erlagt arrende 2,150

kronor. För den andra har han utgivit undantagsförmåner 300 kronor.

Sammanlagda inkomsten av båda fastigheterna var 5,100 kronor. För

beräkning av huru stor del av inkomsten, som bör beskattas inom vardera

kommunen, skall till beloppet av hela inkomsten läggas nyss omförmälda

två belopp om tillsammans 2,450 kronor. Summan 7,550

kronor fördelas på de båda kommunerna i förhållande till fastigheternas

taxeringsvärden, varvid på kommunen A faller 4,737 och på kommunen

B 2,813 kronor. Härefter avdrages från det förra beloppet 2,150 och

från det senare 300 kronor, då alltså skall taxeras i kommunen A 2,587

och i kommunen B 2,513 kronor.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 14

Kilasrn 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

10f>

Andra särskilda utskottets utlåtande År 1.

Bila?» l. Till jordbruk hänföres åker- och ängsbruk, även då sådant drives

uteslutande för industriellt behov utan förening med annat jordbruk, så

ock husdjursskötsel. Trädgårdsskötsel, därunder inbegripen växtodlingunder

glas, räknas ock till jordbruk, så framt å egendomen därjämte

drives annat jordbruk samt trädgårdsskötseln icke drives såsom självständig

näring (handelsträdgårdsrörelse). 1 enlighet härmed kommer i

allmänhet icke såsom jordbruk i betraktande trädgårdsskötsel å tomter

eller å s. k. sommarnöjen, villaegendomar eller andra lägenheter, som

huvudsakligen avse bostadsändamål, exempelvis egnahemslägenheter,

vilka enligt gällande bestämmelser om villkoren för åtnjutande av egnahemslån

skola betraktas såsom bostadslägenheter, o. d.

Till jordbrukets binäringar skola räknas mejerihan term g och kvarndrift,

som huvudsakligen avse förädling av det egna jordbrukets produkter,

samt sådan av jordbrukaren å den egendom, vara jordbruket

bedrives, eljest utövad verksamhet för förädling av produkter eller

beståndsdelar från egendomen, som sker huvudsakligen för husbehovsändamål

eller med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier,

driftsbyggnader och ordinarie arbetsbesättning. 1 enlighet härmed komma

exempelvis såsom binäringar till jordbruket i betraktande mejerihantering

vid vanliga s. k. herrgårdsmej erier, utvinning av torv och kalk samt

tillverkning av tegel huvudsakligen till husbehov o. s. v. Å andra sidan

komma såsom binäringar icke i betraktande förmalning av spannmål

mot ersättning, där ej verksamheten huvudsakligen avser förmalning av

spannmål från eget jordbruk, brännerihantering, tillverkning av tegel

eller utvinning av torv eller kalk huvudsakligen för försäljning samt

annan förädlingsverksamhet, som icke avser husbehovsändamål utan

bedrives såsom särskild näring, i regel med särskild personal, särskilda

inventarier, maskiner o. d. eller särskilda byggnader eller inrättningar.

A egendomen bedriven försäljning av jordens beståndsdelar i oförädlat

skick är i regel att betrakta såsom binäring, men kan undantagsvis ske

under sådana förhållanden, att särskild näring bör anses föreligga.

Huruvida så skall anses vara fallet, t. ex. beträffande grusförsäljning,

får jämväl bedömas med huvudsaklig ledning av här givna anvisningar.

För att försäljning, som uteslutande avser eget jordbruks eller dess

binäringars produkter, skall kunna anses såsom särskild näring, erfordras,

att försäljningen sker från handelsbod eller annat stadigvarande

försäljningsställe utom egendomens område.

Till jordbrukets binäringar skola vidare räknas sådana vid jordbruk

vanligen förekommande verksamhetsgrenar, som avse att annorledes

än i jordbruket och i regel mera tillfälligtvis nvttiggöra vissa

s. 107 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

107

j ord b r u k si ii v en tar ier, såsom exempelvis liemslaktning av djur lör försäljning,

uthyrning av dragare, maskiner och redskap samt körslor mot

betalning, så ock sådana sysselsättningar vid sidan av det egentliga

jordbruksarbetet som biskötsel, hemslöjd samt jakt cell fiske å egendomen.

Under skogsbruk inbegripes, utom upplåtelse av avverkningsrätt

till skog och avyttring av växande skog i samband med avyttring av

fastigheten, där icke inkomst av avyttringen av fastigheten i dess

helhet skall beskattas enligt bestämmelserna i 9 § Ö inom. c) 1) i bevillningsförordningen,

jordägares eller brukares tillgodogörande för eget

behov eller genom försäljning av virke i o förädlat skick, såsom timmer,

props, ved m. in., samt av bark, kottar o. d. ävensom av jordägaren

eller brukaren bedriven virkesförädling, så framt, förädlingen

icke kan anses såsom särskild näring. Kolning samt utvinning av

biprodukter till skog, såsom tjära o. d., anses såsom särskild näring,

när verksamheten sker i mera avsevärd omfattning, t. ex. i fasta kolugnar,

i fasta tjärugnar e. ''d.; drives sådan verksamhet i sammanhang

med annan yrkesmässig förädlingsverksamhet, blir den eu del av

denna förädlingsverksamhet och inbegripes på den grund ej under

skogsbruk. Annan virkesförädling än kolning och utvinning av biprodukter

till skog anses såsom särskild näring, då förädlingen icke huvudsakligen

sker för husbehovsändamål. Under skogsbruk inbegripes icke

skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse.

Uppskattning av inkomst av rörelse m. in.

4 §•

De i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen enligt förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

meddelade bestämmelser angående uppskattning av inkomst av rörelse

eller yrke, icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster, skola

lända till efterrättelse även vid motsvarande inkomsters taxering till

bevillning.

I övrigt skall vid bevillningstaxeringen iakttagas följande.

Med avseende å vad i 14 § b) av förordningen angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst stadgas angående ort, där inkomst

av bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drivits

vid flera kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret

av sådan beskaffenhet, att vid beskattning avdrag därför äger rum, pa
-

rning» 1.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilat''» i. töras rörelsen i dess helhet, vareiter beräkningen av den de! av beskattningsbara

inkomsten, som belöper a varje särskilt kontor, sker på

följande sätt. De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid

varje månads slut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkningar,

sammanläggas och summan delas med månadernas antal, varefter den

sålunda erhållna kvoten anses utvisa medelbeloppet av kontorets in- och

utlåning för året. Efter det förhållande, vari denna in- och utlåningstår

till den på enahanda sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman

för alla kontoren, uträknas den del av beskattningsbara inkomsten,

som bör taxeras i den ort, där kontoret är beläget. Utelöpande

postremissväxlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

Vidkommande inkomst av järnvägsdrift iakttages först, att därunder

ej inräknas skattskyldigs inkomst av sådan rörelse, som icke direkt

sammanhör med själva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej heller

sådan inkomst, för vilken skattskyldig erlagt fastighetsbevillning -eller

som beskattas såsom inkomst av fast egendom, såsom arrenden, hyror

och dylikt.

Vad vidare angår inkomst av järnvägsdrift, skall, vare sig driften

ägt rum uteslutande å egen bana eller uteslutande å främmande bana,

i varje kommun, där beskattning av järnvägens inkomst skall äga rum,

taxeras så stor del av den uppskattade inkomsten, som summan av järnvägens

inom kommunen till dess personal utbetalta avlöningsförmåner

därunder inbegripet värdet av fria bostäder och andra naturaförmåner

— utgjort av järnvägens totala utgifter för sådan avlöning; och skall

därvid iakttagas, att i avlöningsförmåner skola inräknas såväl styrelseoch

revisorsarvoden som ock de bidrag till avlöning åt annan järnvägs

personal, vilka järnvägen i form av förvaltningsbidrag eller därmed liknande

bidrag haft att erlägga, att summan av utbetalta avlöningsförmåner

skall minskas med de bidrag av nu nämnd art, som influtit från

annan järnväg, att styrelse- och revisorsarvoden anses utbetalta inom

den kommun, där järnvägen haft sitt huvudkontor, att avlöningsbidrag,

som nyss nämnts, skall anses utbetalt i den kommun, där anslutningsstationen

är belägen, samt att avlöning i övrigt anses utbetald i löntagarens

bostadskommun, därest beskattning av järnvägens inkomst skall

äga rum därstädes, men eljest i den kommun, där löntagaren haft sin

huvudsakliga tjänstgöring vid järnvägen förlagd.

Har skattskyldig, som idkat järnvägsdrift å egen bana, tillika för

egen räkning omhänderhaft trafiken å främmande bana, skali inkomsten

av rörelsen å vardera banan särskilt för sig beräknas. För detta ändamål

uppskattas först den behållna inkomsten av rörelsen i dess helhet, dock

s. 109 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

109

utan avdrag- vare sig för ränta ä gäld eller lör ersättning, som skolat

utbetalas för nyttjande av den främmande järnvägen. Det på detta

sätt bestämda totala driftsöverskottet fördelas därefter mellan de trafikerade

banorna efter sammanlagda trafikvärdet av vardera banans stationer.

Stationernas trafikvärden beräknas därvid såsom om banorna utgjorde

en enda järnväg, dock att för station, som tillhört båda banorna, statiouens

uträknade tratikvärde uppdelas i två trafikvärden, allt eftersom

stationens trafik hänfört sig till den ena eller den andra banan. Från

den del av driftsöverskottet, som enligt denna beräkningsgrund kommer

på den främmande järnvägen, avdrages den ersättning, som skolat utbetalas

för nyttjandet av den främmande järnvägen, jämte ränta å gäld,

som kan anses belasta driften å densamma. Återstoden, som utgör den

skattskyldiges skattepliktiga inkomst av den främmande järnvägen, skall,

sedan fem procent tillgodoräknats den ort, där huvudkontoret för den

egna järnvägen varit beläget, fördelas mellan de kommuner, där den

främmande banans inkomst skall beskattas efter samma grunder, som

här ovan föreskrivits för fördelning av inkomst av järnvägsdrift å eu

enda bana. Från den del av driftsöverskottet, som faller på den skattskyldiges

egen järnväg, göres avdrag för ränta å gäld, som belastar

denna järnväg, varefter återstoden fördelas på nyssnämnda sätt mellan

de kommuner, där denna järnvägs inkomst skall taxeras. Den skattepliktiga

inkomst, ägaren av den främmande järnvägen bär av densamma,

skall på enahanda sätt fördelas mellan de kommuner, i vilka den trafikerande

järnvägens inkomst av den främmande banan skall beskattas.

På liknande sätt förfares, om järnvägsdriften ägt rum å egen jämte

ilera främmande banor eller uteslutande å främmande banor.

Fn stations trafikvärde beräknas till hälften av järnvägens bruttoinkomst

av stationens avsända och anlända godstrafik (ilgods, styckegods

och vagnslastgods), ökad med järnvägens bruttoinkomst av vid

stationen försålda personbiljetter. Gods, som i samtrafik eller transitotrafik

inkommit från främmande bana, räknas såsom avsänt från övergångsstationen

; likaså räknas till annan bana utgående gods såsom anlänt

till övergångsstationen. Såsom järnvägens station räknas härvid även

av densamma använd, annan järnväg tillhörig station.

I fråga om skattskyldigs inkomst av kanaldrift iakttages, att därunder

ej inräknas inkomst av fastighet, för vilken skattskyldig erlagt

fastighetsbevillning, eller som beskattas såsom inkomst av fast egendom,

ej heller inkomst av rörelse, som icke direkt sammanhör med kanalrörelsen,

såsom t. ex. rederirörelse. Den beskattningsbara inkomsten

fördelas till beskattning mellan den kommun, dill- nästföregående år

Bilaga 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Kila?!) l huvudkontoret var beläget och som tillgodoräknas lem procent av inkomsten,

samt de kommuner, som av kanalanläggningen berörts, i förhållande

till vissa för dessa kommuner bestämda för delnings tal. Dessa

fördelningstal, som efter den skattskyldiges hörande fastställas av Kung!.

Maj:ts befallningskavande att lända till efterrättelse, till dess annorlunda

förordnas, erhållas genom att till kilometertalet av kanalens längd inom

varie kommun lägga antalet slussar inom kommunen. Kanallängden,

vartill endast hänföras sträckor, som först genom kanalföretaget gjorts

segelbara, räknas i kilometer och tiondedelar därav, varvid bråkdel, som

ej uppgår till full tiondedel, bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon

sträcka gräns mellan två kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna

sträcka lika på vardera kommunen.

Vid taxering avföretag, som avser att med hjälp av ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi, skall hälften av den beskattningsbara

inkomsten upptagas i den kommun, där vattnet eller den elektriska

energien förbrukats, eller, då förbrukningen ägt rum inom olika kommuner,

fördelas dem emellan i förhållande till bruttoinkomsten därav

inom varje särskild kommun. Den andra hälften taxeras i den kommun,

där vattenverk eller kraftstation samt kontor varit förlagda, och fördelas,

om vattenverk eller kraftstation samt kontor legat å olika orter, till

beskattning emellan dessa orter efter den grund, som taxeringsmännen

finna skälig. Har vatten, gas eller elektrisk energi levererats till någon,

som utövar distribution därav, skall förbrukningen för leverantörens de!

anses hava skett i den kommun, där leveransen ägt rum. Har förbrukning

ägt rum i utlandet, skall taxering ske såsom om den ägt rum

i den kommun, där huvudkontoret funnits.

Vid taxering av statens inkomst av rörelse, som avser att med

hjälp av ledning tillhandahålla elektrisk energi, skall, därest energi levererats

till statens kommunikation sverk, iakttagas följande: Inkomsten i

dess helhet beräknas i vanlig ordning. Från den samlade inkomsten

dragés därefter den del därav, som härrör från leverans av energi till

statens kommunikationsverk. Återstoden blir till bevillning taxerad inkomst.

Kan den inkomst, som härrör från leverans av energi till statens

kommunikationsverk, icke på annat sätt tillförlitligen beräknas, må den

upptagas till så stor del av hela inkomsten, som den till sagda verk

levererade energin utgör av all från kraftverket levererad energi. Den

taxerade inkomsten fördelas därefter mellan de olika kommunerna efter

samma regler, som gälla för fördelning enligt nästföregående stycke;

dock att vid fördelningen av den å förbrukningen belöpande delen av

s. 111 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

111

inkomsten hänsyn icke skall tagas till energi, som levererats till statens

kommunikationsverk.

5 §.

Utlänning, som efter därtill enligt särskild författning förvärvad

rätt reser omkring i landet och för egen eller annans rakning bjuder

ut till försäljning eller försäljer av honom med torda eller eljest i riket

befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 8—14 §§

av bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande vad sålunda är

vordet stadgat äga tillämpning även i det fall, att utlänning medför

utländska varor, som förut blivit under en eller annan form rekvirerade.

6 §•

Var och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, hantverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga belopp,

antingen den näring, varigenom inkomsten erhålles, idkas för den skattskyldiges

egen räkning eller av honom bedrives såsom kommissionär

eller innehavare av annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför

eljest saknad rättighet för den skattskyldige till utövandet av detta yrke,

sä äro taxeringsmännen icke pliktiga att undersöka och pröva behörigheten

till detsammas idkande.

Uppskattning av inkomst utav arbetsanställning, tjänst eller pension.

7 §•

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter ortens medelpris utgör.

Värdet av bostadsförmån beräknas med ledning av i orten gällande

hyrespris eller i saknad av tillfälle till sådan jämförelse efter annan

grund, som taxeringsmännen finna tillämplig.

1 avseende ä inkomstberäkningen är särskilt att iakttaga, att, medan

ä ena sidan allt som i tjänst eller uppdrag uppburits, därunder inbegripet

även vad som anvisats till bestridande av med tjänsten eller uppdraget

förenade särskilda kostnader, upptages till taxering, avdrag å andra sidan

lår göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse såsom kostnader för

fullgörande av tjänsten eller uppdraget.

Hiiami 1.

s. 112 Kontrollera mot PDF

It i la,''.ra 1

112 Avdra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

8 §■

Vid tillämpning av bestämmelserna om rätt till avdrag- enligt 11 §

2 mom. bevillnmgsförordningen skola motsvarande bestämmelser i 5:o)

av anvisningarna till ledning vid taxering enligt förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt vara tillämpliga.

Allmänna föreskrifter.

§•

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdoin,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas

såsom minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

10 §.

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag, solidariskt bankbolag

eller ekonomisk förening upptages det belopp, som delägaren

nästföregående år från bolaget eller föreningen uppburit eller ägt uppbära

i utdelning i förhållande till sin andel eller insats, utan hänsyn till

vilka bolagets eller föreningens tillgångar som använts till utdelningen.

Har aktie, banklott eller andel under nästföregående år bytt ägare, upptages

utdelningen såsom inkomst för den, som varit ägare av den till

aktien, lotten eller andelen hörande kupongen eller eljest berättigad att

lyfta utdelningen vid den tidpunkt, då denna blev tillgänglig för lyftning.

Under utdelning, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning till

kommanditdelägare i solidariskt bankbolag.

Inkomst av utdelning å aktier och banklotter samt å insatser i

ekonomiska föreningar hänföres vid taxeringen till inkomst av kapital,

dock att vad i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen enligt

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt är stadgat därom, att

sådan utdelning under vissa angivna förutsättningar skall räknas såsom

inkomst av rörelse eller yrke även skall lända till efterrättelse vid bevillningstaxeringen.

I den mån utdelningen är att hänföra till inkomst av

rörelse eller yrke, är den underkastad inkomst.bevillning, även där den

åtnjutits av inländska aktiebolag, solidariska bankbolag och ekonomiska

föreningar.

Delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag och rederi ävensom

delägare i kommanditbolag beskattas för den del av bolagets eller rede
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

113

riets vinst nästföregående år, som på honom belöper, huru denna än

må hava av bolaget eller rederiet använts och oberoende av vad han

må hava lyftat av bolagets eller rederiets under nämnda år eller tidigare

förvärvade vinst.

11 §■

Till ledning vid tillämpningen av bestämmelserna i 12 § 3 mom.

a) bevillningsförordningen torde kunna tjäna följande exempel.

1. A, vilken i mantalskrivningskommunen taxerats till bevillning

för en inkomst av 400 kronor, har i annan kommun taxerats till bevillning

för 200 kronor och är sålunda icke fri från beskattning i mantalsskrivningskommunen.

Därest han är ensamförsörjare och bosatt inom

ort, å vilken vid beräknande av det till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet må åtnjutas ett avdrag av 600 kronor, skall

alltså vid taxering i mantalsskrivningskommunen avdragas hälften av

detta belopp eller 300 kronor samt av återstående 100 kronor medräknas

allenast hälften, vadan den till bevillning beskattningsbara inkomsten

utgör 50 kronor. År han däremot bosatt å sådan ort, att vid taxeringen

till inkomst- och förmögenhetsskatt må åtnjutas ett avdrag av 800 kronor

eller därutöver, eller är han såsom familjeförsörjare berättigad till

avdrag, som tillsammans med ortsavdraget uppgår till eller överstiger

nämnda summa, och alltså hälften av vad sålunda må avdragas vid

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt motsvarar eller överstiger

hans till bevillning uppskattade inkomst, återstår icke någon

beskattningsbar del av densamma.

2. B har taxerats till bevillning för en inkomst av 630 kronor.

Därest han enligt bestämmelserna i 18 § av förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt är berättigad att vid

taxering'' till sådan skatt tillgodonjuta ortsavdrag och familjeavdrag med

tillhopa 1,000 kronor, skall alltså hans till bevillning beskattningsbara

inkomst beräknas sålunda, att, sedan från den taxerade inkomsten, 630

kronor, avräknats hälften av ovannämnda avdragsbelopp med 500 krdhor,

återstående belopp av 130 kronor upptages såsom beskattningsbart till

hälften eller alltså med 65 kronor.

Därest den till bevillning taxerade inkomsten överstiger summan

av de vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt medgivna avdrag,

till vilka hänsyn skall tagas i nu förevarande avseende, blir det

till bevillning beskattningsbara beloppet vid tillämpning av bestämmelserna

i 3 mom. a) lika med den taxerade inkomsten med avdrag av tre

Bihang till riksdagens -protokoll 1920. Il sand. 2 avd. I käft. {Nr I.) 15

Bilaga 1

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga l. fjärdedelar av nu ifrågavarande, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

medgivna avdrag.

Om sålunda en person taxerats till bevillning för en inkomst av

3,000 kronor och vid taxeringen till inkomst och förmögenhetsskatt är

berättigad tillgodonjuta avdrag med tillhopa 1,200 kronor, kan det till

bevillning beskattningsbara beloppet beräknas sålunda, att från den

taxerade inkomsten, 3,000 kronor, avdrages 3U av 1,200 kronor eller 900

kronor, vadan alltså återstår en beskattningsbar inkomst av 2,100 kronor.

Innebörden av stadgandena i 12 § 3 mom. b) belyses av följ ande exempel:

1. C har taxerats till bevillning för eu inkomst av 3,000 kronor

samt är berättigad att vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

tillgodonjuta ortsavdrag och familieavdrag med tillhopa 1,400 kronor.

Vid tillämpning enbart av de länder 3 mom. a) meddelade bestämmelserna

skulle alltså den till bevillning beskattningsbara inkomsten utgöra

1,950 kronor. Därest emellertid den skattskyldige äger förmögenhet,

må — där ej sådant förhållande, varom i 3 mom. b) punkt 1) andra

stycket eller punkt 2) sägs, är förhanden — den beskattningsbara inkomsten

i anledning av nämnda avdrag icke sättas lägre än till 5 procent

av förmögenhetens vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

uppskattade belopp. Har förmögenheten uppskattats till 50,000 kronor,

skall inkomsten av densamma anses hava utgjort 2,500 kronor, vartill

alltså den beskattningsbara inkomsten upptages. Om förmögenheten

uppgår till så stort belopp, att 5 procent därav motsvarar eller överstiger

den taxerade inkomsten, 3,000 kronor, upptages denna inkomst

i sin helhet såsom beskattningsbar inkomst.

2. D har taxerats till bevillning för en inkomst av 2,000 kronor

som enligt de under 3 mom. a) givna bestämmelser skall beräknas till

en beskattningsbar inkomst av 1,000 kronor. Därest D taxerats för en

förmögenhet av 32,000 kronor, skall alltså enligt bestämmelserna i 3

mom. b) punkt 1) den beskattningsbara inkomsten upptagas till 1,600

kronor. Om emellertid D:s förvärvsförmåga till följd av exempelvis

sjuklighet varit nedsatt till hälften, bör beskattningsnämnd tillämpa den

nämnden tillagda befogenhet så, att av de enligt 3 mom. a) medgivna

avdrag, 1,000 kronor, hälften får avräknas å den till 1,600 kronor beräknade

inkomsten av förmögenhet. Den beskattningsbara inkomsten bör

alltså i detta fall bestämmas till 1,100 kronor. Därest den beräknade

inkomsten av förmögenhet i stället varit 1,500 kronor eller därunder, bör

den skattskyldige i nu angivna fall få tillgodonjuta de enligt 3 mom.

a) medgivna avdrag oavkortade och den beskattningsbara inkomsten

alltså utföras med 1,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 115

Såsom exempel å icke särskilt angivna förhållanden, som böra föranleda

taxeringsmyndighet att medgiva undantag från bestämmelsen i 3

mom. b) punkt 1), må nämnas de fall, att skattskyldig har att utöva

omvårdnad av närstående person och på denna grund icke alls eller

allenast i mindre omfattning kan ägna sig åt särskild förvärvsverksamhet,

att skattskyldig avgått med pension från av honom innehavd tjänst,

att skattskyldig är änka, som vid tiden för mannens frånfälle icke innehaft

särskild anställning o. s. v.

Avdrag enligt 3 mom. b) 2) må medgivas utan hinder därav, att

inkomsten är att anse såsom inkomst av förmögenhet. Sådana utgifter

för annans underhåll, som avses i 11 § 2 mom. 4:o) c), må icke åberopas

såsom grund för avdrag enligt detta stycke.

Efterbeskattning.

12 §.

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna om efterbeskattning

må här anföras följande exempel:

En ensamförsörjare, mantalsskriven inom ort tillhörande ortsgrupp

V, har år 1921 till ''inkomstbevillning därstädes uppgivit ett belopp av

700 kronor. Hans till bevillning beskattningsbara inkomst bliro då med

tillämpning av bestämmelsen i 12 § 3 mom. a) 100 kronor. År 1924

upptäckes, att deklarationen varit felaktig, i det att den skattskyldige

rätteligen bort uppgiva ett belopp av 2,000 kronor. Den beskattningsbara

inkomsten hade alltså med tillämpning av nyssnämnda lagrum år

1921 rätteligen bort vara 1,250 kronor och till efterbeskattning vid

1924 års taxering skall upptagas ett belopp av 1,250 100 = 1,150

kronor. Detta belopp upptages — utan sammanblandning med den

beskattningsbara inkomst, som kan i vanlig ordning fastställas i 1924

års taxeringslängd, som ligger till grund för samma års kommunala utdebitering.

Övergångsbestämmelse.

Har fast egendom eller del av fast egendom, som enligt de i

denna förordning meddelade bestämmelser är underkastad fastighetsbevillning,

icke under år 1920 haft särskilt taxeringsvärde sig åsatt, skall

sådant°värde år 1921 åsättas egendomen eller egendomsdelen.

Bilaga 1

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 2.

Bilaga 2.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt ävensom de vid samma förordning

fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola i nedan

angivna delar hava följande ändrade lydelse:

2 KAP.

Om skyldighet att erlägga skatt för inkomst.

3 §•

1 mom. Skyldig att erlägga skatt för inkomst är:

a) svensk medborgare, som författningsenligt är eller bör vara i

riket mantalsskriven:

för all inkomst, vare sig den förvärvats här eller utom riket;

b) -------------------

c) utlänning:

för inkomst av här belägen fast egendom och av näring, som här

bedrivits, för härifrån uppburen lön eller pension samt för utdelning å

aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska bankbolag

och å insatser i svenska ekonomiska föreningar;

skolande utlänning, som författningsenligt är eller bör vara härstädes

mantalsskriven, erlägga skatt jämväl för annan inkomst---

här använts.

2 mom. Skatt för inkomst erlägges vidare av:

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

a) svenska aktiebolag-----inrättningar, ekonomiska

föreningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna

ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter-----

utom riket; ävensom

b) utländska bolag: för inkomst av här belägen fast egendom

och av näring, som av bolaget här bedrivits, samt för utdelning å

aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska bankbolag och

å insatser i svenska ekonomiska föreningar.

4 §‘

Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier

taxeras icke, utan hänföres ------bolagets eller rederiets inkomst.

5 §•

1 mom. Från skatt för inkomst frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

b) -------1-----------

c) ------------------

om han icke är svensk medborgare:

för annan inkomst än inkomst av här belägen fast egendom eller

av näring, som han här bedrivit, samt härifrån uppburen lön eller pension;

dock att person tillhörande olönat konsulat jämte betjäning icke

är frikallad från utgörande av skatt för inkomst genom utdelning å

aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska bankbolag

och å insatser i svenska ekonomiska föreningar;

om lian är svensk medborgare:

för den inkomst, han åtnjutit av sin tjänst hos den främmande

makten;

d) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, vilken

givit eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande

förordning angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller

beträffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits; samt

e) --— —--—--— — —.--- “

2 mom. Följande juridiska personer erlägga icke skatt för inkomst:

Bil»**

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 8.

k) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap;
c)

kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra

fromma stiftelser ävensom stipendiefonder och pensionsanstalter;

d) ---— — — — — — — — — — —

e) — — —--delägare;

f) --— fordran; samt

g) nedannämnda juridiska personer för sådan inkomst av fast

egendom, som består i förmånen att för avsedda ändamål nyttja dem

tillhöriga fastigheter av nedan angivna beskaffenhet, nämligen:

regementen, officers- och underofficerskårer i fråga om deras vid

mötesplatser till begagnande under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar i fråga om för deras verksamhet såsom sådana

avsedda byggnader, samt

enskilda samfund i fråga om kyrkobyggnader och bönehus.

7 §‘

Vid den uppskattning, som för taxeringen äger rum, hänföras:

l:o) till inkomst av fast egendom följande av fast egendom här i

riket härflutna intäkter, nämligen:

a) inkomst, som av ägare eller med ägare likställd innehavare

eller av brukare åtnjutits under form av hyresfri bostad eller arrende

eller hyra;

k) inkomst av jordbruk med dess binäringar;

c) inkomst av skogsbruk;

d) — — — — — lera och dylikt; samt

e) frälseränta och annan avgäld av fast egendom, därunder inbegripen

på grund av patronatsrätt uppburen tionde eller ersättning

därför;

2:o) till inkomst av kapital:

a) ränta å utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar;

k) utdelning å aktier, å lotter i solidariska bankbolag och å insatser

i ekonomiska föreningar; samt

c) inkomst, som åtnjutits från fast egendom i utlandet;

3:o) till inkomst av arkete:

a) inkomst av ar betsanställning eller tjänst, pension, livränta,

undantagsförmån och sådant periodiskt understöd, därför givaren enligt

10 § är berättigad till avdrag;

s. 119 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

119

b) inkomst av rörelse eller yrke, såvitt den icke, enligt vad ovan Bila** 2.

sagts, skall upptagas såsom inkomst av fast egendom;

c) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:
1)

vinster av tillfällig natur, därunder inbegripen vinst å icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, om det är fast egendom under

mindre än tio år och eljest under mindre än fem år; samt

2) inkomst av tillfälliga uppdrag och annan här ovan ej särskilt

nämnd skattepliktig inkomst.

8 §•

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt, arv eller testamente eller i hemföljd, morgongåva

eller fördel av oskiftat bo eller genom gåva, därunder inbegripet

sådant periodiskt understöd eller'' därmed jämförlig periodisk utbetalning,

därför givaren icke enligt 10 § är berättigad till avdrag;

vinst--— — — fem år eller därutöver;

ersättning för skada-----olycksfallsförsäkring i annan

form än livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital, som —--stärbhus;

vad som — — — — —

å stat uppförd bäst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier---traktamentstagaren varit bosatt.

0 §•

Vid uppskattning av inkomst — — — — —

arrende- eller hyresavgift;

undantagsförmån, frälseränta och annan avgäld — — — — —

själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd på grund av förutvarande anställning i

skattskyldigs verksamhet; ““

kostnad för nödigt biträde i hemmet — — — med iakttagande

av att sammanlagda avdraget från olika inkomstkällor i intet fall må

överstiga 200 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader;

kostnad för resor till och från arbetsplatsen, därest denna är be
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 2. lagen på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att den skattskyldige

skäligen kan anses behöva anlita särskilt fortskaffningsmedel;

kostnad för utövning av vetenskap, konst eller handaslöjd; samt

ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital;

så ock för avgifter till pensions-, änke- och pupill-, understödseller

annan sådan kassa, i vilken det ålegat någon på grund av hans

tjänst att vara delägare.

För värdeminskning å byggnader ävensom å gruvor, inventarier

och annan dylik egendom må avdrag ske — — — anvisningarna.

Har kooperativ förening av vinsten å sin kooperativa verksamhet

lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller icke, pristillägg,

rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda köp eller

försäljningar, må föreningen njuta avdrag för dylik utdelning.

«

10 §.

Skattskyldig äger vidare, i den mån avdrag icke verkställts på

grund av bestämmelserna i 9 §, rätt till avdrag för:

alla utskylder utom kronoutskylder;

ränta å gäld;

periodiskt understöd eller annan därmed jämförlig periodisk utbetalning;

dock att avdrag icke får ske för vad som utgivits för person,

som tillhör den skattskyldiges hushåll, eller eljest utbetalts såsom bidrag

till någons undervisning eller uppfostran;

sådan förlust å fast egendom eller verksamhet, som ej är att hänföra

till kapitalförlust; dock att avdrag för förlust å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom ej får ske med högre belopp än

som motsvarar den skattskyldiges inkomst av dylik avyttring;

försäkringspremier-----pupill försäkring, dock att av
drag,

som nu nämnts, ej må överstiga sammanlagt 200 kronor.

Svensk medborgare, — — — som här utövats.

U §.

Vid taxering av inkomst — — — — — hänförliga utgifter, härunder

inbegripet vad den skattskyldige utgivit för person, som tillhör

hans hushåll, samt vad han eljest utbetalt såsom bidrag till någons

undervisning eller uppfostran;

för ränta — — — — — nedlagda kapital;

för vad som använts till-----skuld.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

121

Bilaga 2.

4 KAP.

Om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet

12 §.

Skyldiga att erlägga skatt för förmögenhet äro:

a) svenska medborgare, som författningsenligt äro eller böra vara

i riket mantalsskrivna; samt

b) föreningar och samfund, — — — — — besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter — — — — —

äro skyldiga att erlägga skatt för inkomst:

för all den förmögenhet — — — utrikes ort;

c) — — — — — nedlagd.

Medlem av konungahuset är frikallad från utgörande av skatt för

förmögenhet.

Olönad----- — nedlagd.

16 §.

Till grund för uppskattningen — — — — — föremål för

taxering.

Fast egendom, frälseränta inbegripen, skall, där ej annorlunda

stadgas i de vid denna förordning fogade särskilda anvisningarna, upptagas

till sitt taxeringsvärde under nästföregående år.

Fordran, som ej är förfallen — — — fogade tabell I. Annan

säker fordran upptages till det belopp, vara den lyder. Osäker fordran

iipptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös

fordran upptages icke.

Annan för evärdlig tid — — — — — yngstes ålder.

18 § t mom.

För svensk medborgare — — —

c) i enskilda fäll, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av särskilda

omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta familje
avdrag,

eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt---

enligt detta stycke.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. I häft. (Nr 1).

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 2

22 §.

Har någon — — — för lågt taxerad, skall, efter det sådant

kommit till vederbörandes — — — berörda förfarande undandraga.

Efterbeskattning — — — — — bouppteckning blivit ingiven

för registrering. Stärbhuset svarar icke — — —--i boet utgör.

24 § 1 mom.

Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och hav den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

den inkomst- och förmögenhetsskatt, som eljest skolat utgå på grund

av taxering under nämnda år. Under samma förutsättningar äger ock

beskattningsnämnd nästföljande år medgiva befrielse ej mindre från

nämnda inkomst- och förmögenhetsskatt än även från den inkomst- och

förmögenhetsskatt, som för den avlidnes inkomst och förmögenhet skolat

utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

25 § 1 mom.

Akta makar skola taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet,

dock att i fall, där ena maken haft inkomst- eller förmögenhet, däröver

förvaltningen rätteligen tillkommer den andra maken, den senare

skall taxeras härför.

Skulle i senare fallet avdrag — — — åtnjutas för hustru.

Hustrus inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av rörelse

eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om och i den mån

ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200 kronor.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Ilo)

Inkomst av fast egendom.

7 § 1:0)

1. Värdet av bostadsförmån — — — jaktstuga o. d.

I skattskyldigs inkomst — — — begagnas såsom bostad av den

i någon hans verksamhet använda tjänste- och arbetspersonalen----

ifrågavarande lägenheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

128

Om och i den mån den skattskyldige använder egen fastighet för miair*

rörelse eller yrke upptages hyresvärdet — — — andel av dess värde.

II. Till inkomst av jordbruk räknas:

a) inkomst genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens

och trädgårdens produkter ävensom av levande och döda inventarier;
b)

inkomst genom direkt tillgodogörande av egendomens avkastning

:

för förbrukning i den skattskyldiges hushåll eller för den skattskyldiges

och hans familjs jämte personliga tjänares räkning eller för

förädling eller förbrukning i näring eller annan rörelse, som av den

skattskyldige drives; samt

för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhör den skattskyldiges

hushåll, för utgörande av undantagsförmåner eller eljest för fullgörande

av förpliktelse, som åligger den skattskyldige i förhållande till någon,

som icke tillhör hans hushåll;

skolande värdet av vad sålunda tillgodogöres beräknas med ledning

av ortens försäljningspris;

c) inkomst av jordbrukets binäringar. Beträffande vad som är att

hänföra till jordbrukets binäringar är stadgat i anvisningarna till förordningen

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Såsom kostnader — — — — —

lön och underhåll åt arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen

användes för jordbruket och dess binäringar; skolande i fråga

om lön och underhåll — —--tillämpning;

nyanskaffning (ej nyuppsättning) av levande och döda inventarier;

ägande i följd härav —---— eller nötning;

underhåll av byggnader — — — — — inkomst av jordbruk.

III. Till inkomst av skogsbruk hänföres den inkomst, som någon

förvärvar dels genom tillgodogörande för egen räkning eller genom användande

i egen rörelse av skogseffekter från fastighet — — — — —

skadan nedgått i värde.

iv. :-----

V. I fråga om rätt till avdrag vid taxering av inkomst av annan

fastighet än jordbruksfastighet, komma särskilt i betraktande — — —

— — såsom sådan; dock att kostnader för underhåll och skötsel av

trädgård icke må avdragas till högre belopp än som motsvarar den

uppgivna inkomsten från trädgården.

VI. 1 fall som i 7 § l:o) a) sägs anses såsom likställd med ägare:

den som innehar fast egendom med fideikommissrätt eller eljest på grund

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 2. av testamentarisk förordnande; den som innehar fast egendom med stadgad

åborätt, med tomträtt eller med vatten fallsrätt; innehavare av s. k.

ofri tomt i stad och den, som eljest innehar fast egendom med ständig

eller ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde, som blivit av

staten upplåtet till bergshanteringens understöd, till kanalbolag eller till

stad eller annan menighet; innehavare av fast egendom, som är anslagen

till boställe eller eljest på lön, samt av lägenhet, som är avsöndrad från

annan egendom till besittning på viss tid eller på livstid.

±o)

Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension m. m.

7 § 3:o) a).

Till inkomst, som här avses, hänföras:

periodiskt understöd, så framt icke understödstagaren tillhört givarens

hushåll eller uppburit understödet såsom bidrag till sin undervisning''

eller uppfostran.

Värdet av bostadsförmån, som tjänstinnehavare åtnjuter å fast egendom,

som är honom anslagen till boställe eller eljest på lön, upptages

på sätt i 1 :o) här ovan är angivet, under inkomst av fast egendom. 1

andra fall — — — — — efter ortens medelpris utgör.

3:o)

Inkomst av rörelse eller yrke, icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga

inkomster.

7 §, 3:o) b) och c).

Härunder upptagas:

1) inkomst av rörelse eller yrke såsom:

bergsbruk — — — — — yrkesmässig verksamhet;

2) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

inkomst av tillfälliga uppdrag, som ej äro att hänföra till tjänste
uppdrag

eller yrkesmässig verksamhet, såsom uppdrag att ombesörja

försäljning av armans egendom, att verkställa utredning av dödsbo eller

att förrätta bouppteckning eller arvsskifte samt alla andra inkomstbringande

uppdrag av mindre stadigvarande natur;

s. 125 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

125

tillfälliga vinster och sådana skattepliktiga intäkter, som ej böra

hänföras under annan rubrik, såsom realisationsvinster, lotterivinster, inkomst

av patent- och därmed jämförliga rättigheter o. d.

Till inkomst av rörelse eller — — — — — näring, som av

honom drives.

Ränteinkomst och utdelning å aktier, banklotter samt å insatser i

ekonomiska föreningar äro icke alltid att anse såsom inkomst av kapital

utan kunna understundom utgöra inkomst av rörelse eller yrke. För

den, som driver bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse, försäkringsrörelse

eller handel med värdehandlingar, är sålunda utdelning å aktier,

banklotter och insatser i ekonomiska föreningar att anse icke såsom

inkomst av kapital utan såsom inkomst av rörelse eller yrke. Huruvida

ränteinkomst för den, som driver rörelse eller yrke, är att anse såsom

inkomst av kapital eller såsom inkomst av rörelsen eller yrket, måste

bedömas med hänsyn till, huruvida det kapital, varifrån ränteinkomsten

härflutit, varit nedlagt i verksamheten eller ej.

Vid taxering av inkomst av rörelse eller — — — — — såsom

omkostnad.

Där i rörelse eller yrke förädlas eller förbrukas produkter från

eget jordbruk eller skogsbruk eller beståndsdelar från egen, i verksamheten

ej använd fastighet, får vid beräkningen av inkomsten av rörelsen

eller yrket avdrag ske för produkternas eller beståndsdelarnas värde

med belopp, varmed värdet skall ingå i inkomsten från fastigheten.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom

kooperativ, därest den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika

rösträtt. För att en förening skall anses vara öppen fordras icke blott,

att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst antaga nya

medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att antaga till

medlem var och eu, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde

(iller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens

stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antagas

komma att som medlem bidraga till förverkligandet av föreningens i

stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat

föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa

sådana sökande, som icke besitta nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,

betager icke föreningen dess egenskap av öppen.

1 det fall att eu förening säljer till utomstående, kan den som regel

icke utan att förlora sin öppna karaktär vägra att mottaga som medlem

någon, som kan ådagalägga, att lian plägar köpa förnödenheter genom

föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande

Bilaga 2.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 2. köpare på grund av rent personliga förhållanden icke kan beviljas medlemskap

— i eu stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt

att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara

önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom

öppen hava skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med

medlem, det vill säga giva honom samma återbäring på köpta varor

som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer äro att anse såsom

öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fylla

av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk

soliditet och om endast ett enda företag inom varje område antages

såsom medlem. \ ad angår kravet på lika rösträtt, så berövas en centralorganisation

icke dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess

förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

4: o)

Inkomst genom utdelning från bolag in. m.

4 § och 7 § 2:o).

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag, solidariskt bankbolag

eller ekonomisk förening upptages det belopp, som delägaren nästföregående

år från bolaget eller föreningen uppburit eller ägt uppbära i

utdelning i förhållande till sin andel eller insats, utan hänsyn till vilka

bolagets eller föreningens tillgångar som använts till utdelningen. Har

aktie, banklott eller andel under nästföregående år bytt ägare, upptages

utdelningen såsom inkomst för den, som varit ägare av den till

aktien, lotten eller andelen hörande kupongen eller eljest berättigad att

lyfta utdelningen vid den tidpunkt, då denna blev tillgänglig för lyftning.

Under utdelning, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning

till kommanditdelägare i solidariskt bankbolag.

Delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag och rederi ävensom

i kommanditbolag beskattas för den del av bolagets eller rederiets viusl

nästföregående år, som på honom belöper, huru denna än må hava av

bolaget eller rederiet använts och oberoende av vad han må hava lyfta!

av bolagets eller rederiets under nämnda år eller tidigare förvärvade

vinst.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

127

5:o''''

Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

Avdrag är medgivet:

1) för alla omkostnader — — — egen bostad o. d.

Däremot är avdrag medgivet för allt, som kan inrymmas under

begreppet driftkostnader eller är att anse såsom kostnader för fullgörande

av arbetsanställning, tjänst eller tjänsteuppdrag. Dit höra t. ex. kostnader

för hyra och underhåll av arbetslokaler, för lön och underhåll åt

arbetspersonal, pensioner och understöd till förut anställd arbetspersonal,

förvaltningskostnad, accis, ränta å lånt kapital, som nedlagts i rörelse

eller yrke, resekostnader och ökning i levnadskostnader, då skattskyldig

1‘ör sin verksamhet måste vistas utom den vanliga bostadsorten o. s. v.

Under resekostnader faller även den nödvändiga och verkliga kostnad,

skattskyldig fått vidkännas för resor till och från arbetsplatsen, därest

denna är belägen på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att

han behöft anlita och anlitat särskilt fortskaffningsmedel. År ersättning

för resekostnad och ökning i levnadskostnaderna vid skattskyldigs vistande

utom den vanliga bostadsorten särskilt anvisad, och skall sådan

ersättning taxeras såsom inkomst, får avdraget härför icke överstiga

den sålunda anvisade ersättningens belopp. Då för dessa kostnaders

bestridande — — — inkomst för barnet. Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet

är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets

skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden

för nödigt biträde i hemmet, dock högst 200 kronor. — — —

avdragas från annan inkomst.

Kan tillförlitlig utredning icke vinnas, i vad mån ränta å upplånat

kapital hänför sig till fastighet eller till rörelse eller till särskilda fastigheter

eller till särskilda slag av rörelse, må vid uppskattningen av inkomstbeloppen

från de olika inkomstkällorna ränteutgifterna fördelas till

avdrag å dessa efter förhållandet mellan bruttoinkomsternas inbördes

storlek.

Även indirekta kostnader — — — vara beskattningsbar inkomst.

Slutligen äger avdrag rum

3) för vissa utgifter — — — ränta å allt slags gäld, om räntan

ej avdragits vid beräkningen av inkomst från särskild inkomstkälla,

sådan förlust å fast egendom eller verksamhet, som ej är att anse såsom

kapitalförlust, periodiskt understöd och andra sådana utbetalningar, som

grunda sig på eu rättsligt eller frivilligt åtagen förpliktelse. Vad som

Bila)» 2

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 2. utgivits för person, tillhörande den skattskyldiges hushåll, eller vad som

eljest utbetalts såsom bidrag till någons undervisning eller uppfostran

får icke avdragas.

6: o)

Uppskattning av förmögenhet.

Såsom förmögenhet taxeras — — — lustjakter och dylikt, medräknas

vid taxeringen.

År fordran för sin tillkomst — — -- hava eu varaktighet av

minst fem år.

Fast egendom upptages till sitt taxeringsvärde under nästföregående

år. Om sådant värde då icke varit åsatt eller omständighet inträffat,

som kan under en taxeringsperiod påkalla förändrad värdering,

skall fastigheten upptagas till det taxeringsvärde, som under löpande

året bestämmes. Eljest gäller såsom allmän grund för uppskattning av

egendom — — — ej få såsom skuld avdragas.

7:o)

Om efterheskattning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Formulär till författningsförslaget å sid. 129/137.

i

(Detta ark avskiljes vid blankettens ifyllande och

medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.)

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, varför han är underkastad beskattning här i riket, samt

angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som

tilländagå^: närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående kalenderår eller,

i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig

kontroll; o .

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest han under nästföregående år varit taxerad till mkomst
och

förmögenhetsskatt eller inkomstbevillning eller sagda år åtnjutit så stor inkomst av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst
och

förmögenhetsskatt och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten

tillsammans uppgått till minst 600 kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller inkomstbevillning

eller sagda år åtnjutit så stor inkomst av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt och vid samma års

utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till minst 100 kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn tagas till hustrus och barns inkomst och

förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Äkta makar skola uppgiva en var sin inkomst och förmögenhet. Har äktenskapet blivit ingånget före den 1 januari 1921,

skall mannen dock uppgiva hustruns inkomst och förmögenhet, därest de ej varit rättsligen undantagna från mannens förvaltning.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn, som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen

icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration eller i bilaga till densamma

uppgiva sådana barns inkomst och förmögenhet. När i deklarationen uppgives inkomst, som tillkommit barn, för vilkas inkomst

den skattskyldige är uppgiftspliktig, böra barnens namn och storleken av deras inkomst från varje särskild inkomstkälla uppgivas.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall till ledning för taxering av delägare

lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet

ävensom om värdet av varje delägares andel eller lott i bolaget eller rederiet samt om den del av inkomsten, som belöper

å varje delägare.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom uppgift, som ovan förmäles, skall vara avlämnad före den 1 mars.

Endast den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller som är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,

får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid, att anmälan, att hinder mött, skriftligen göres

före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken

deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige påföljd

av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller förmögenhet,

böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke

blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,

som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller ovan omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med

allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överstathallarämbetet och i övriga orter

till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där den skattskyldige

är mantalsskriven eller taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt eljest anses skola äga rum.

Verk och bolag så ock annan uppgiftsskyldig, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skola vid

deklaration och uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning

för senaste räkenskapsåret. Så fort ske kan bör tillika för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Haj:ts oktroj eller blivit

registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen

för samma tid. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

Har någon, som är skyldig att utan anmaning avgiva deklaration, under nästföregående år inom annat distrikt än där han

har att avgiva deklaration själv eller i bolag ägt, innehaft eller brukat fast egendom eller drivit rörelse eller yrke, åligger honom

att å ort, som i varje fall vederbör, samt inom tid, som här ovan är angiven för avgivande av deklaration, avlämna särskild uppgift

till ledning för beräkningen av den därstädes beskattningsbara inkomsten av fastigheten, rörelsen eller yrket. Denna uppgift

skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklarationsformuläret anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst

av fast egendom och rörelse eller yrke. I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, revisionsberättelse och förvaltningsberättelse

gäller vad här ovan sägs beträffande deklaration.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande,

äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 Käft. (Nr 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

1. Har skattskyldig ägt eller brukat fast egendom endast en

del av nästföregående år, bör uppgivas, vilken del av året

fastigheten varit i hans ägo eller av honom brukats. Sådan

innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är

likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställsinnehavare,

innehavare av avsöndring m. fl.) är skyldig här uppgiva

inkomsten från den egendom, han sålunda innehaft.

Under A I redovisas inkomst, som av ägare eller med

ägare likställd innehavare eller av brukare åtnjutits under

form av hyresfri bostad eller arrende eller hyra, inkomst av

jordbruk med dess binäringar, inkomst av skogsbruk samt

inkomst, som förvärvats genom upplåtelse åt någon av rätt

att i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom

eller del därav eller genom försäljning av vissa egendomens

beståndsdelar, såsom torv, sten, grus, lera o. d.

Till jordbrukets binäringar räknas bl. a. mejerihantering

och kvarndrift, som huvudsakligen avse förädling av det

egna jordbrukets produkter, samt sådan av jordbrukaren å

den egendom, varå jordbruket bedrives, eljest utövad verksamhet

för förädling av produkter eller beståndsdelar från

egendomen, som sker huvudsakligen för husbehovsändamål

eller med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier,

driftsbyggnader och ordinarie arbetsbesättning.

Under skogsbruk inbegripes jordägares, därmed likställd innehavares

eller brukares tillgodogörande för eget behov eller i egen

förädlingsrörelse eller genom försäljning av virke i oförädlat

skick, såsom timmer, props, ved m. m. samt av bark, kottar

o. d. ävensom av jordägaren, innehavaren eller brukaren bedriven

virkesförädling, så framt förädlingen icke är att anse

såsom särskild näring. Kolning samt utvinning av biprodukter

till skog, såsom tjära o. d., anses såsom skogsbruk,

när verksamheten ej sker i mera avsevärd omfattning, t. ex.

i fasta kolugnar, i fasta tjärugnar e. d. eller drives i sammanhang

med annan yrkesmässig förädlingsverksamhet. Annan

virkesförädling än kolning och utvinning av biprodukter

till skog anses såsom särskild näring, då förädlingen icke

huvudsakligen sker för husbehovsändamål. Under skogsbruk

inbegripes icke skogsavverkning å annans mark på grund av

upplåtelse.

2. Här utföres vad i vederdörande bilaga angivits såsom »återstående

inkomst». Ger inkomstberäkningen underskott till

resultat, utföres noll, och underskottet avdrages såsom förlust

under allmänna avdrag, dock ifråga om underskott för barn

med den inskränkning, som angives i punkt 9 här nedan.

3. För den, som driver bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse,

försäkringsrörelse eller handel med värdehandlingar,

är utdelning å aktier, banklotter och insatser i ekonomiska

föreningar i regel att anse icke såsom inkomst av kapital

utan såsom inkomst av rörelse. Huruvida ränteinkomst

bör anses såsom inkomst av kapital eller såsom inkomst

av rörelse eller yrke, måste avgöras med hänsyn till omständigheterna

i det särskilda fallet. I regel skall dock

såsom inkomst av rörelse eller yrke anses, i fråga om den,

som driver rörelse av nyss angivet slag, all ränteinkomst

samt, i fråga om annan näringsidkare, ränteinkomst å kapital,

som är nedlagt i rörelsen, t. ex. ränta å utestående

fordringar, ränta å tillfälligtvis i bank innestående medel,

som äro avsedda för rörelsen o. s. v.

■i. Har avdrag ägt rum för kostnader för arbetsanställning, tjänst

eller tjänsteuppdrag (t. ex. för pensionsavgifter eller resekostnader)

böra i deklarationen eller i bilaga till densamma angivas

de olika belopp, som avdragits.

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med

tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas. ■—

Räcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig

ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet

ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas

skola utgifterna självfallet vara verkliga och således icke

blott beräknade.

5. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller

uppfostran så ock vad person, tillhörande givarens hushåll,

uppburit såsom understöd, uppgives icke.

0. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under

mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem år.

7. Kan tillförlitlig utredning icke vinnas i vad mån ränteutgifter

äro att hänföra till olika inkomstkällor, såsom fastighet,

yrke eller rörelse, eller till särskilda fastigheter eller

särskilda närings företag, må ränteutgifterna fördelas på de

olika inkomstkällorna efter förhållandet mellan bruttoinkomsternas

inbördes storlek. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån)

får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

8. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock

reservfond, och skola dessa upptagas till belopp, som angivits

i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått

förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas, efter

vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.

Den förra året till A-skatt taxerade inkomsten upptages

till det belopp, som bestämts av taxeringsnämnden eller, om

dess beslut ändrats av högre myndighet, det sålunda bestämda

beloppet. Såsom till delägarna utdelat uppgives, vad

av den taxerade inkomsten tilldelats dem såsom utdelning i

vanlig ordning.

9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom

utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för

så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall

här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.

Barn, för vilket don skattskyldige är uppgiftspliktig, äger

åtnjuta allmänna avdrag blott till belopp, motsvarande summan

av barnets behållna inkomster. Den skattskyldige själv

tillkommande allmänt avdrag må däremot avräknas från den

skattskyldiges inkomst eller från barns inkomst, för vilken

han är uppgiftspliktig. Därest hustrun särskilt taxeras och,

efter det allmänna avdrag skett, underskott uppstått för en

av makarna, må underskottet avräknas från den andre makens

behållna inkomst.

10. Avdrag får icke äga rum för periodiskt understöd, som utgivits

för person, tillhörande den skattskyldiges hushåll, eller

eljest utbetalts såsom bidrag till någons undervisning eller

uppfostran.

11. Avdrag för förlust får icke ske, därest icke upplysning lämnas,

å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten

beräknats.

Sammanlagda förlusten å icke yrkesmässig avyttring av

fast eller lös egendom får icke avdragas till högre belopp än

som motsvarar under C III a) redovisad behållen inkomst.

12. Om avdrag yrkas för värdeminskning å byggnad skall upplysning

lämnas om byggnadens användning, byggnadsmaterial

och andra omständigheter, som anses inverka på byggnadens

varaktighet, såsom ålder, där den kan uppgivas, byggnadssätt,

läge o. s. v. ävensom om byggnadens värde, i avseende

varå skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats efter

taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat

värde, vilket i så fall uppgives.

I övrigt hänvisas till stadgandet i avdelning l:o) I, sista

stycket, i de till förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

hörande »Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen»,

vilket lyder: »Därest byggnader kunna an3es även med

noggrant underhåll och aktsam vård vara underkastade värdeminskning

genom slitning, må för den värdeminskning, som

av dylik anledning ägt rum under nästföregående år avdrag

äga rum, motsvarande en efter varje byggnads beskaffenhet

och användning lämpad andel av dess värde.»

13. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver

skulderna. Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde.

Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde.

Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och

andra lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans

familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra

därmed jämförliga samlingar, så framt oj ägaren med dem

driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga; kapitalvärdet av undan tagsförmåner och pension

eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande

tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan

förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades

livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant

avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

14. Bär avsedda avdrag få äga ruin blott vid bevillningstaxeringen

i den kommun, där don skattskyldige är mantalsskriven,

eller i fråga om avliden person eller oskiftat dödsbo i kommun,

där den avlidne varit mantalsskriven, eller i fråga om

annan juridisk person än oskiftat dödsbo i kommun, där

vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller där

syssloman eller ombud är bosatt.

15. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som är

ogift, änkling, änka eller frånskild samt har hemmavarande

eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet barn,

vilket vid utgången av nästföregående år icke uppnått 21 år

och icke självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

16. Har fastigheten under nästföregående år icke haft taxeringsvärde

sig åsatt, skall uppgivas dess eljest antagliga värde,

eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit fastigheten

för sin förmögenhetsberäkning.

17. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under AI, om

den åtnjutes å fast egendom, vilken är honom såsom boställe

eller eljest på lön anslagen, i annat fall under C.

Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

18. Till skattskyldiga familj räknas även sådana tjänare, som

uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig

uppassning (hushållerska kokerska, hus- och kammarjungfru,

köksa, betjänt, kusk, chaufför o. d.). Till familjen räknas

däremot icke i skattskyldigs verksamhet använt hemmavarande

barn, som uppnått 21 år eller självt skall taxeras för

sin inkomst.

Under utrymmen för bekvämlighet och trevnad inbegripas

övriga för familjen avsedda byggnader och lägenheter, gästrum,

trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar

och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas

för personligt bruk o. d.

19. Värdet av använda produkter skall upptagas i enlighet med

gällande försäljningspris i orten. Därest produkter eller

beståndsdelar från egendomen, innan do använts för eget,

driftspersonals, undantagstagares m. fl. behov eller försålts,

varit föremål för bearbetning eller förädling i någon av den

skattskyldige driven binäring till jordbruket, eller i förädlingsverksamhet,

som är att hänföra till skogsbruk, skola

de upptagas till de ökade värden, de på grund av bearbetningen

eller förädlingen erhållit.

Hava däremot produkter från egendom förädlats eller förbrukats

i av den skattskyldige drivet företag, som ej är att

anse såsom binäring till jordbruket eller såsom skogsbruk

utan såsom särskilt näringsföretag, upptages värdet av produkterna

i oförädlat skick bland inkomsterna av egendomen

under 3 i bilaga till A I (jordbruksfastighet) och bland

utgifterna för näringsföretaget å bil. till B. Värdet av de

förädlade produkter, som använts för egen räkning, upptages

däremot såsom inkomst i det särskilda näringsföretaget.

Motsvarande gäller beträffande beståndsdelar från egendomen,

vilka förädlats eller förbrukats i av den skattskyldige

drivet särskilt näringsföretag, därest icke utvinningen

av beståndsdelarna skett under sådana förhållanden, att densamma

är att anse såsom en del av näringsföretaget (jfr 23).

20. Till husliållsmedlemmar räknas här icke blott de perso- j

ner, som räknas till skattskyldigs familj (se 18) utan jämväl

undantagsfolk och fast anställd driftspersonal (se 26),

som äro i den skattskyldiges kost.

21. Såsom inkomst upptages vad som influtit vid försäljning av

jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produkter ävensom

av kreatur och andra inventarier, men däremot upptages icke

såsom inkomst under A I vad som influtit vid realisation av

levande eller döda inventarier. Vinst å dylik realisation

upptages i förekommande fall såsom inkomst under C III a)

(se G).

22. Inkomst av körslor är att anse såsom inkomst av binäring |

till jordbruk, därest körslorna skett med hjälp av de för

jordbruket avsedda dragarne. Därest körslor däremot skett

i större utsträckning och med större antal dragare än som i

regel kan finna användning inom jordbruket eller dess binäringar,

måste åkerirörelse anses föreligga, och inkomsten

av denna upptages under C II såsom inkomst av rörelse eller

yrke.

23. Därest utvinning av sten, torv, grus o. d. skett med hjälp

av särskilda därför avsedda inventarier och med användande

av andra arbetare än dem, som ingå i jordbrukets ordinarie

arbetarbesättning, är utvinningen att anse såsom särskilt

näringsföretag och inkomsten därav redovisas å bilaga till C H.

24. Uppgift härom lämnas icke, därest vinsten å fastighetsaffären

i dess helhet skall uppgivas under C II såsom vinst av yrkesmässig

handel med fastigheter eller under C III a) såsom

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast egendom.

25. Såsom utgifter få ej räknas värdet av eget eller hustruns arbete

(t. ex. beräknad egen eller hustrus avlöning), lön och underhåll

åt hemmavarande barn, som användes i skattskyldigs

verksamhet, därest barnet icke uppnått 21 år eller självt

taxeras för sin inkomst, eller åt tjänare, som är att räkna

till den skattskyldiges familj (se 18), hyresvärdet av egna

driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i

fast egendom, rörelse eller yrke nedlagt kapital, kapitalavbetalning

å skuld eller utgifter för fast egendoms förbättring

genom nybyggnad, genom om- eller tillbyggnad eller genom

grundförbättringar.

Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad

förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från

sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt

biträde i hemmet, dock att sammanlagda avdraget från

olika inkomstkällor icke får överstiga 200 kronor. Har dylikt

avdrag ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken

av detsamma och om den inkomst, från vilken avdraget skett.

26. I driftspersonalen inräknas hemmavarande i den skattskyldiges

förevarande verksamhet använt barn, som uppnått 21 år

eller självt taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

27. Värdet av bostadsförmån å fastigheten får icke avdragas

såsom utgift.

28. Såsom utgifter få upptagas kostnaderna för nyanskaffning av

levande och döda inventarier, i följd varav skattskyldig icke

äger att under form av avskrivning göra avdrag för den

värdeminskning å jordbruksinventarier, som förorsakats avnötning

eller slitning. Kostnad för nyuppsättning av levande

eller döda inventarier får icke avdragas såsom utgift.

29. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna

till förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt l:o) III.

30. Därest fast egendom är belägen eller rörelse eller yrke drivits

inom olika kommuner eller inom olika i samma kommun

belägna administrativa områden, inom vilka menighet äger

utöva beskattningsrätt (såsom municipal samhälle, territoriell

församling i stad, skoldistrikt, församling på landet, som ej

sammanfaller med kommun) skall angivas, huru enligt den

skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas å de särskilda

kommunerna eller områdena.

31. Kostnaden för underhåll och skötsel av trädgård, däri inbegripet

avlöning till trädgårdsmästare, trädgårdsdräng o. d.

får icke avdragas till högre belopp än som motsvarar det

såsom inkomst upptagna värdet av produkter från trädgården,

vilka använts i den skattskyldiges hushåll eller försålts.

32. Nettovinsten uppgives i sin helhet, även om däri ingår inkomst

av fast egendom eller av kapital eller annan intäkt,

som icke är skattepliktig såsom inkomst av rörelse eller yrke.

Dylik intäkt avdrages under 9, 10 eller 11 i förevarande

bilaga och redovisas i den mån den är skattepliktig, såsom

inkomst å vederbörlig plats under A, B eller D i deklarationen.

33. Kostnad för tillökning eller förbättring av inventarier får

ej avdragas såsom omkostnad. Ej heller får såsom omkostnad

i rörelse eller yrke upptagas utgift, som hänför sig

till inkomst av fast egendom, t. ex. kostnad för avverkning

å egen fastighet e. d.

34. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning

å driftsinventarier olika slags tillgångar med väsentligen

olika varaktighet, redogöres härför i särskild bilaga.

35. I fråga om stenbrott, grustag, o. d. upptages såsom värdeminskning

så mycket av anskaffningsvärdet för hela fyndigheten,

som belöper å det förbrukade eller sålda.

36. Värdelös fordran må avskrivas i sin helhet samt osäker

fordran, i den mån fordringen överstiger det belopp, varmed

den kan beräknas inflyta.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

37. Såsom inkomst upptagas även fordringar för under året försålda

varor eller utförda arbeten, men däremot icke influten

likvid för fordringar, som förvärvats ett föregående år. Har

under året influtit likvid för fordran, som förut helt eller

delvis avskrivits, upptages dock såsom inkomst vad som influtit

utöver det belopp, vartill fordringens värde vid avskrivningen

beräknats.

38. Såsom värde upptages saluvärdet eller anskaffningsvärdet.

Med anskaffningsvärde förstås i fråga om varor, som förädlats

eller bearbetats i företaget, kostnaden för anskaffning

av i varorna ingående råmaterial samt den kostnad, som ned
-

lagts å förädlingen eller bearbetningen, ävensom i fråga om

eljest i lagret ingående varor kostnaden för anskaffning av

desamma.

39. Bland omkostnaderna skola upptagas alla de utgifter för rörelsen,

som gjorts under året, även om t. ex. näringsidkaren

icke under året erlagt betalning för en del inköpta varor,

utan vid årets utgång häftar i skuld därför. Däremot får

icke såsom omkostnad under året upptagas vad näringsidkaren

under året erlagt såsom betalning för varor, som han

inköpt ett föregående år.

Skulle det å blanketter anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt,

må sådana meddelas i särskild bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

hänvisningar till nummer (/, 2, 3 o. s. v.), som

i denna blankett och därtill hörande bilagor,

sig till vidfästade ark, innehållande »Anvisningar

deklarationsblankettens ifyllande >.

Deklarationsblankett n:r 1

Deklaration om inkomst och förmögenhet,

att avlämnas år 19 av:

Fullständiga för- och tillnamn:................................................................

YrTce (eller titel och anställning): ............................................................

vilken, född år 1................, är för innevarande år mani alster iven i:

Län: ..........................................................................................................

Socken, köping: .......................................................................................

By, gård, hemman och .....................................................................

Lägenhet, torp..........................................................................................

Stad:.............................................

Församling (i stad): ................

Kvarter:.........................................

med adressn:r................ vid .....

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. 0. ni. den

19.......... t. 0. ni. den

A. Inkomst av fast egendom.*

I. Inkomst i naturaförmåner och penningar från fast egendom, som den skattskyldige

ägt eller hrukat. (se 1) (Specificeras för varje särskild fastighet å bilaga enligt formulär.)

Undertecknad har under nästföregående år:

ägt

brukat

ägt

brukat

}

}

(fastighets namn och nummer)

kommun.....; inkomsten därav enligt bilaga n:r.......... utföres (se 2) med

(fastighets namn och nummer)

kommun.....; inkomsten därav enligt bilaga n:r.......... utföres (se 2) med

II. Inkomst av frälseränta och annan avgäld samt tionde eller ersättning därför.....

Inkomst under Å

B. Inkomst av kapital, (se 3)

I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat penning
förvaltande

verk eller enskilda insatta penningar)................... • ■ * ''

II. Utdelning å aktier, å lotter i solidariska bankbolag och å insatser i ekonomiska föreningar enligt följande

specifikation (eventuellt å bilaga):

st. i

(bolagets eller föreningens namn)

Summa

Avgår: utgifter till förvaltningskostnad.......

III. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet

Återstående inkomst

.. Rote:

n:r.

19

Inkomst under B

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

€. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)

I. Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension m. m. (se 4).

a) Av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensions- avgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget:

för mig i egenskap av.........

Inkomsten har icke

överstigit

Kronor

öre

för min hustru .............

för mina barn ................

b) Av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen

c) Pension, livränta, undantagsförmån............

d) Periodiskt understöd (se 5)...................

. Inkomst under C I

11. Inkomst ay rorclSG Gllor yrko (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).

(Specificeras å bilaga enligt formulär.)

Undertecknad har under nästföregående år drivit:

......................................................................................-inom ....................... kommun ;

(rörelsens eller yrkets namn) .........1

inkomsten därav enligt bilaga n:r utföres (se 2) med

....................................................................................... inom ............ kommun ;

(rörelsens eller yrkets namn) ..........

inkomsten därav enligt bilaga n:r utföres (se 2) med

Inkomst under C II

III. Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster.

a) Realisationsvinst efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 6)..........

c) Inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion

(allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (0 I a) eller yrkesmässig verksamhet såsom

t. ex. advokatyrket), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes

i blanketten uppgivas..........................

Inkomst under C III

D. Inkomst, som undertecknad förvärrat såsom delägare i enkelt bolag, van- ligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi.

Under året har jag varit delägare för ............... i

(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)

Hela inkomsten för detta re(jerj utgjorde kr........................., därav alltså på min andel belöper kr.

Avgår: ränta å gäld för förvärv av andelen (se 7).................»

Inkomst under D

Bevillningspliktiga inkomsten inom denna kommun för här ovan under D angivna ^°jag. utförde kr därav

på min andel belöper kr......................................., eller, efter avdrag av ränta å gäld för förvärv av andelen, kr.

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag (se 8).

Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde ........................................... kr., och utgör

alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ......................... procent av kapitalet.

Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till kr......................................., för vilket belopp bolaget påförts kronoutskylder

med kr........................................ Av återstående inkomst har intill denna dag till delägarna utdelats kr..............................., vadan bolagets till

B-skatt beskattningsbara inkomst utgör kr..........................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

|

Kronor

8 re

Taxeringsnämnden

anteckningar

Kronor

s

öre

bainmaiiiaiiiiiiig.

Inkomst under A................................

* * B................................

» > Cl...............................

» » eu..............................

» » C III .............................

» » ................................

1

............................I

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 9).

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande icke förut under A, CII,

C III eller D avräknade utgifter och förluster.

2. Ränta å gäld (samtliga ränteutgifter uppgingo till kr..........................).........

3. Periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentlegat, pension, livränta,

underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förplik- telse och icke innefatta kapitalavbetalning å skuld (se 10), utgivet till

4. Förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till

5. Försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus livför- säkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäk- ring, minskade med under året uppburen vinstandel (Avdraget får icke överstiga 200 kronor) j

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning, (se 12)

(XJpplj sningar till stöd för avdragets befogenhet skola lämnas.)

För värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader (brandförsäkringsvärde

tv ...........) vrkas avdrag med....................

........

;

....................

.

Summa avdrag

Återstående inkomst (underskott utföres med noll)

E. Förmögenhet (se 13).

Taxeringsvärdet å fast egendom enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga):

........................... kr.........................................

..............................

—

» ..............................

» ........................

Levande inventarier (.................. hästar, därav .................. unghästar, .................. oxar och tjurar,

|

kor, .... ungkreatur, ............... får och getter, ...............svin,.............................................)

Maskiner, redskap, fartyg och andra döda inventarier................

Inneliggande lager (vid jordbruk) av spannmål, potatis, foder- och gödselmedel, skogseffekterm.m.

Inneliggande lager (i rörelse eller yrke) av handelsvaror, råmaterial, hel- och halvfabrikat samt

förbrukningsartiklar m. ............................

Aktier, banklotter, andelar i enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar

och''rederier samt obligationer, enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga):

ct .................................................................... kr...............................

.............................

l........

i........

* .................................... » ..............................

Fordringar (även banktillgodohavanden) och kontanter................

Andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten..........

Summa tillgångar

Avgår: skulder...............................

Behållen förmögenhet

Av förmögenheten tillhörde mig och min hustru kr............................ och följande mina barn,

I........

i

Veo av behållna förmögenheten utgör

»Återstående inkomst» utgör enligt uppgift här ovan

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskat

t...........................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning för bevillningstaxeringen.

I enlighet med omstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för taxering inom

Inkomst av fast egendom enligt inramad uppgift å bil. till AI...........

» » frälseränta efter avdrag av 5 % av dess taxeringsvärde .........

Annan inkomst av fast egendom enligt A II.................

Inkomst av kapital enligt B......................

» » arbetsanställning, tjänst eller pension enligt 01............

Inkomst av rörelse eller yrke enligt inramad uppgift å bil. till C IT.........

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster enligt C III.....

Inkomst av bolag eller rederi enligt inramad uppgift under D...........

Sammanräknad inkomst

Avgår (se 14):

a) Ränta å gäld (= allmänna avdrag 2).........

Kronor

öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor | öre

..............................

.......

............................

........

b) Periodiskt understöd (= allmänna avdrag 3)..............

c) Förlust eller underskott (= allmänna avdrag 4) ....

........

d) Försäkringspremier (= allmänna avdrag 5)...............

Summa avdrag

Återstående inkomst

..............................

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Undertecknad var under nästföregående år gift ogift änkling änka frånskild (det rätta understrykes) samt icke husföreståndarinna

(se 15).

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva

skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgjorde: ............................

Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid utgången

av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året

icke åtnjutit annan inkomst eller vid årets slut haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits, samt

att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

.............................................................................................. den .......................................................................... 19..........

Namn: ............................................................................

Yrlie eller titel:..............................................................

Nationalitet: ...................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress:.......................................................................

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna

Mannens namn:......................................................

yrke eller titel: .................................................

nationalitet:...........................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

_ i enlighet med , ,,

Taxeringsnämnden har med fr4ng4en(ie av deklarationen taxerat den skattskyldige 1

1. Till bevillning inom denna kommun . .

2. Till inkomst- och förmögenhetsskatt

Taxerat belopp

Skattefria avdrag

Beskattningsbart

belopp

Till B-skatt

taxerat belopp

Skäl för avvikelse från deklarationen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet.

För jordbruksfastigheter i sambruk må dock

gemensam redovisning lämnas.

Bilaga till A l.

Inkomst av fast egendom.

J ordbruksfastighet.

Bilaga nr ............ till ......................................................................................................................................................................................... deklaration,

(den skattakyldiges namn)

utvisande inkomster och utgifter från .......................................................................................................................

(fastighets namn och nummer)

inom ..............................................................

Taxeringsvärde (se 16): ...............

Areal i hektar: åker ......................

Kreatursbesättning i medeltal: .

kreatur, ............ får, ........... getter,

............. kommun............... under år 1 9.............

> åug ..........................., skogs- och betesmark............................

........ hästar, därav unghästar, ............ oxar och tjurar, ............

............ svin> ............ höns, ........... annat fjäderfä, ...........bisamhällen,

kor,

uug
-

Kronor j öro

Inkomster.

I. Naturaförmåner (se 17) enligt ortens pris:

a) Förmån av hyresfri bostad för mig och min

familj (-------------- rum och kök) jämte utrymmen

för bekvämlighet och trevnad (se 18) ...

b) 1 bushållet använda produkter (se 19) från egendomen

för .......... hushållsmedlemmar (se 20)

samt för tillfälliga kosttagare:

vete .................... kg. . . kr ...

råg .................... » . . » ..............................

korn .................... » . . »

havre........... ...... » . . »

ärter .................... » . . »

potatis .............. » . 5. .........................

trädgårdsprodakter . . » ..............................

nötkreatur och kött därav » ..............................

svin och fläsk .... » ..........................

får och getter samt ull » ..............................

fjäderfä, fisk och vilt » .............................

mjölkochprodukterdärav » .............................

ågg .............. tjog . . » .............................

bränsle......» ..............................

............................................. »

............................................. »

c) Saluvärdet av produkter från egendomen, som

utgått till statare och annan driftspersonal samt

till undantagstagare m. fl., ej i den skattskyldiges

kost (se 19)...........

d) Produkter och beståndsdelar från egendomen, j

använda till nybyggnad, till- eller ombyggnad |

eller grundförbättring (se 19):......|

skogseffekter .... kr............................. j

sten, grus, lera och tegel

Kronor öro

Utgifter (so 25).

1. Arrenden och betesavgifter ...

2. Kontanta arbetslöner:

till fast anställd driftspersonal

(se 26) . . . . kr...............................

» daglönare . ...» ..............................

» ackordsarbetare ...» ..............................

I

S. Kost för anställd personal: i

............... kostdagar för fast

anställd driftspersonal (se

26) å kr........... pr dag kr...........................

.............kostdagar för lego
dagsverkare

å kr...........

pr dag ......» ..............................

Avlöning i natura (bostadsförmån i mig

tillhörig fastighet oräknad) till statare och

annan driftspersonal, ej i husbondens kost

(se 27)..............

5. Utgifter för inköp av (se 28):

spannmål och frövaror . . kr.............................. [

kraftfoder och betmassa » .............................. j

potatis och rotfrukter . . » j

hö, halm och grönfoder » ..............................

andra fodermedel ...» .............................. j

gödselmedel och torvströ » .............................. |

hästar........» |

nötkreatur......» j

svin och grisar . . . . » |

får och getter.....» .............................

fjäderfä.......» i

redskap och andra yttre

inventarier.....» .............................

Överföres

Överföres J........................j........

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

2. Inkomst i penningar:

a) Arrenden och betesavgifter, hyror

b) För försålda produkter (se 21):

spannmål och frövaror kr.

sockerbetor (grundpris +

tillaggspris) ....

potatis, rotfrukter, grön

saker och t.rädgårdsprodukter.

......

hö, halm och grönfoder » ..

hästar ....... » ..

nötkreatur och kött därav »

svin och grisar samt fläsk » .

får och getter .... » -

fisk och vilt ..... » ..

fjäderfä och ägg ... » ..

mjölk och produkter därav »

ull, hudar och skinn . . »

Överfört

Kronor ; öre

c) Diverse inkomster:

kondor (se 22), uthyrning av maskiner, dragare

och annan arbetskraft ......

försäljning av redskap och andra döda inventarier

(se 21)...........

försäljning av sten, torv, grus ni. m. eller

ersättning vid upplåtelse av rätt att tillgodogöra

sig sådana beståndsdelar (se 23)

ersättning vid upplåtelse av vattenkraft, rätt

till jakt och fiske m. m...... .

ersättning för vägunderhåll.......

d) Inkomst av''skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter

(se 19)..........

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt

där skog sålts i samband med fastigheten:

så stor del av köpeskillingen som belöper

å skogen (se 24)..........

Saluvärdet av virke och andra egendomens

produkter eller beståndsdelar,

som förädlats eller förbrukats i eget näringsföretag

(se 19)...........

Summa inkomster

Avgå motstående utgifter

Återstående inkomst (införes under A I i dekl.)

Krouor i öre

Överfört

(i. Reparationer, försäkringar in. in.:

a) Underhåll av inventarier.........

b) Underhåll av byggnader.........

c) Avgifter för försäkring av byggnader, förråd

och driftsinventarier.........

d) Utgifter för försäkring av samt läkarvård och

medicin till driftspersonal.......

e) Veterinärvård och medicin till kreatursbesätt
ning

...............

f) Diverse driftkostnader enl. följande specifikation:

7. Ränta å lånt anläggnings- och drifts
kapital

(se 7)...........

8. Undantagsförmåner:

a) I pennningar . . . kr...............................

b) Kost tillhandahållen

i mitt eget hushåll » ..............................

c) Övriga naturaförmåner

(se 27) . . .

Värdeminskning genom avverkning eller

försäljning av skog (minskning i skogens

ingångsvärde) (se 29).......

Summa utgifter

I

llevillningspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan............kr.

Avgår: 6 % av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, som av mig brukats, kr. .............................................

5 % av » » annan fastighet ........ » ......................... —-

Återstående bevillningspliktig inkomst kr.........................

Fördelning av den bevillningspliktiga inkomsten mellan kommuner ifråga om fastigheter i sambruk (se 30):

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförordningen............kr.

enligt inkomstskatteförordniuge n........... »

Skäl för avvikelse från deklarationen: ............................................................................................................................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet. Bilaga till A I.

Inkomst av fast egendom.

Annan fastighet än jordbruksfastighet.

Bilaga nr ............. till ............................................................................................................... deklaration

(den skattskyldiges namn)

utvisande inkomster och utgifter från fastigheten .....................................................

(kvarter och nummer eller annan beteckning)

inom , kommun under år 19...........

Taxeringsvärde (se 16) kr......................................... Brandförsäkringsvärde kr.

Kronor öre

Inkomster.

1. Naturaförmåner (se 17) enligt ortens pris:

a) Förmån av hyrestid bostad för mig och min familj (............... rum och kök) jämte utrymmen och anlägg
ningar

för bekvämlighet och trevnad, såsom trädgård, drivhus, stallrum, vagnsbod o. s. v. (se 18) . . .

b) I hushållet använda produkter från fastigheten (sc 19).....................

2. Inkomst i penningar:

a) Hyror, arrenden o. dyl.............

b) Övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av produkter

Summa

Utgifter.

1. Ränta å upplåna!, i fastigheten nedlagt kapital (so 7).............kr...............................

2. Omkostnader (se 25):

a) Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 27)..........* ......................!.......

b) Arbetslön och annan omkostnad för trädgård (se 31).............» ....................1—

c) Utgifter för vattenförbrukning, renhållning, uppvärmning, belysning och dylikt, som

jag måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas..............» ....................■>-.......

*

d) Reparationskostnader.......................... 8 ..............................

e) Utgifter för försäkring av byggnader ................... 8 ..............................

f) Övriga omkostnader.................................................................................................................................. * ..............................

Återstående inkomst (införes under A T i dekl.)

Bevillnillgspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan...........kr.

Avgår: 5 % av fastighetens taxeringsvärde.......................

Återstående bevillningspliktig inkomst kr.

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförorduiugen

enligt inkomstskatteförordningen

Skäl för avvikelse från deklarationen:.........................................................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

Särskild bilaga lämnas för varje företag.

Denna sida av bilagan användes av

näringsidkare som förn handelsböcker.

Bilaga till CII.

Inkomst av rörelse eller yrke.

Uppgift om inkomst av fast egendom

lämnas å bilaga till A I.

Bilaga n:r ............ till

(den skattskyldiges namn)

deklaration, utvisande

inkomster och utgifter uti av mig bedriven

(rörelsens eller yrkets namn)

inom

kommun under år lb

T''fixeringsvärdet (se IG) å i rörelsen eller yrket använd egen fastighet ...............................

i------------------- ~ '' Kronor Ure

Nettovinst enligt bilagda räkenskapsutdrag (se 32)................

Tillkommer:

1. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i hushållet

eller eljest för egen eller min familjs räkning, (därest icke motsvarande belopp ingav

i bokförda nettovinsten) (se 18).....-...............''''r

2. Sammanlagda beloppet av i räkenskapen gjorda avskrivningar för värdeminskning ... »

it. Alla bokförda utgifter för utskylder.................... •

-t. Eljest bokförda omkostnader eller avdrag, som ej få avräknas, såsom personliga utgifter,

hushållskostnader o. d. (se 7, 25 o. 33)..................

Avgår:

T». Värdeminskning å egna byggnader, som använts i rörelsen (se 12).

.......... % å kr................................................... = kr................

...... % å kr................................ ........ — * ...........

(Brandförsäkringsvärdet vid årets slut utgjorde kr. ...........................)

Summa

kr.

G. Värdeminskning å driftsinventarier (se 34):

......... % å kr................................................... — kr..........................

.......... % å kr................................................... — * —..................... kr.

Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna

utgjorde..................kr..........................

Anskaffningsvärdet å under året inköpta driftsinventarier utgjorde » .....................~~

I vid årets början . !> .........................

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde t ,

7.

8.

i).

10.

11.

Värdeminskning å andra för stadigvarande bruk avsedda tillgång

brott, patenträtt etc.) (se 35).............

ar (gruva, rätt till sten
-

Avskrivningar för lidna förluster a fordringar (se 36)..............

I nettovinsten ingående inkomst av kapital, som uppgives under B i deklarationsformularet

Saluvärdet av skog och andra produkter eller råämnen från egen fastighet, som foradlats

eller förbrukats i företaget ävensom annan i nettovinsten ingående inkomst av fast

egendom, som uppgives under A i deklarationsformuläret (se 19)........

Eljest bokförd, ej skattepliktig eller ej som inkomst av näring skattepliktig vinst. ..........

»

Återstående inkomst (införes under (! IT i dekl.)

Bevillnillgspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan...........vl
Avgår:

5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet......... ... _

Återstående bevillningspliktig inkomst kr.

Fördelning av den bevillningspliktiga inkomsten mellan kommuner (se 30):.......................................................-........

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförordningen . .

enligt inkomstskattef orörd ningen .

Skäl för avvikelse från deklarationen: .

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (N:r 1.)

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Särskild bilaga lämnas för varje företag.

Denna sida av bilagan användes av näringsidkare,

som icke fora handelsböoker.

Bilaga till CII.

Inkomst av rörelse eller yrke.

Uppgift om inkomst av fast egendom

lämnas å bilaga till A 1.

Bilaga n:r ........... till ....................................................................................................

(den skattskyldiges namn)

inkomster och utgifter uti av mig bedriven

inom ..........................................

deklaration, ntvisande

(rörelsens eller yrkets namn)

...................... kommun........... under år 19

Taxering sv äydet (se 16) å i rörelsen eller yrket använd egen fastighet:

Kronor Öre

B) uttoi(ikornstor under året (även där likvid icke influtit under samma år) (se 37):

1. Försäljning av varor eller tillverkningar..................]a.

2. Ersättning för utfört arbete......... »

>1. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i

hushållet eller eljest för egen eller min familis räkninar ("se 18).. »

•t. Övriga inkomster........ x

Utgående lager: Värdet å lager av handelsvaror, råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar

in. ni. vid årets slut (se 38)......

1

Summa

Ingående lager: Värdet å lager av handelsvaror, råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar

m. in. vid årets början (se 38).......

............

Omkostnader under året (även där likvid icke erlagts under samma år) (se 26, 33 o. 39):

5. Inköp av råmaterial, förbrukningsartiklar och andra för rörelsen avsedda varor

6. Hyror och arrenden ......

7. Ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital (se 7)......

8. Arbetslöner:

i penningar............. jcr

i natura..............

9. Andra utgifter för rörelsen:

bränsle.................................

kraft och belysning.......... *

•

reparations- och underhållskostnader.......... »

frakter............................

kontorskostnader och porto...........

å näringen belöpande acciser....... ..... *

premier för försäkring av i rörelsen använd personal och egendom......»

diverse driftkostnader ........................................ »

10. Avskrivningar:

värdeminskning å driftsinventarier (......... % å kr...... ...............) (se 34) .... »

avskrivning å fordringar (se 36)...........

Summa

i

Stimma bruttoinkomster och utgående lager..........kr.

Avgår: Summa ingående lager och omkostnader........»

Återstående inkomst (införes under eu i dekl.) kr.

Bevillningspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt, uppgift ovan...........kr.

Avgår: 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet . ...........»

Återstående bevillningspliktig inkomst kr.

Fördelning av den bevillningspliktiga inkomsten mellan kommuner (se 30):

Av taxeringsnämnden beräkna»! inkomst: enligt bevillningsförordningen............kr

enligt inkomstskatteförordningen........... »

Skäl för avvikelse från deklarationen: .............................................

Stockholm 1930. Kung;!. Boktryckeriet, P, A. Norstedt & Söner.

808855

s. 129 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets aflåtande Nr 1.

129

Bilaga 3.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 inom., 3, 4, 7, 11, 13 och 14 §§,

15 § 1 mom., 16 §, 18 § 2 mom., 23 § 1 mom., 25, 27 och 30 §§, 31 §

1 mom., 32, 41 och 45 §§, 49 § 1 mom., 50 §, 52 § 2 mom., 54 § 6

mom. och 59 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering i nedan angivna delar

ävensom det vid samma förordning fogade formulär nr 1 skola hava

följande ändrade lydelse.

2 §. 1 mom.

Skyldighet att avgiva — — —

a) verk eller bolag — — —

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest

han under nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller inkomstbevillning eller sagda år åtnjutit så stor inkomst

av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och

en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till minst 600

kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt eller inkomstbevillning eller åtnjutit så

stor inkomst av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

och vid sagda års utgång ägt så stor förmögenhet, att

inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått

till minst 100 kronor;

skolande vid beräkning — — — därför.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.)

Bilag» S

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilar* * 3 §.

Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet

med härvid fogat formulär (formulär nr 1) dels med avseende å---

beräknats.

I fråga om fast egendom, som är belägen inom två eller flera

kommuner, samt beträffande rörelse eller yrke, som drivits i två eller

flera kommuner, skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening

inkomsten därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas

mellan de särskilda kommunerna. Enahanda gäller vid skattskyldighet

inom olika i samma kommun belägna administrativa områden, inom

vilka menighet äger utöva beskattningsrätt.

För svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag uppgives

särskilt bolagets kapital.

För nu nämnt bolag uppgives därjämte---taxerade inkomst

och bolaget därför påförda kronoutskylder ävensom vad av sagda inkomst

utdelats till delägarna; — — — prövningsnämnden.

Deklaration, som avgives — — — löpande året.

4 §•

För beräkning av inkomst av fast egendom inom riket, som användes

i jordbruksnäring och som, vare sig den består — — — äge

jordbrukare, som ej kan lämna uppgifter om naturaförmåners värde i

penningar, att i deklarationen beträffande nämnda förmåner endast ifylla

uppgifterna om förmånernas beskaffenhet och myckenhet.

7 §''

Ägare eller — — — begagnade lägenheter.

A uppgiftsblanketten skall jämväl angivas det värde, vartill egendomen

enligt den uppgiftspliktiges mening skäligen bör taxeras.

Möter i fall — — — meddelanden.

H §•

Till ledning---

1:°)---

2:o)---

e) av styrelse eller likvidatorer för svenskt aktiebolag eller svenskt

solidariskt bankbolag, som under nästföregående år lämnat utdelning

till delägarna, ävensom av ekonomisk förening, som under nämnda år

lämnat utdelning å insatser i föreningen;

1) i fråga om solidariskt bankbolag, ekonomisk förening och sådant

s. 131 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

131

aktiebolag, därifrån utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning

icke får uppbäras av annan än den, som i behörig ordning styrkt

sin äganderätt till aktien;

uppgift å delägare eller medlemmar, som uppburit eller ägt uppbära

utdelning, samt å utdelningens belopp;

2)--- . ....

/) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för regi
streringspliktigt

fartyg:

dels uppgift enligt deklarationsformulär nr 1 angående — — —

förlusträkning;

g) av styrelse för verk eller bolag — — — arbetsgivare beträffande

de under nästföregående år i hans rörelse eller yrke anställda

personer:

enahanda uppgift — — — förmåner.

Efter anmaning vare en var arbetsgivare pliktig att lämna uppgift

angående avlöningsförmåner åt andra hos honom anställda personer

än de här ovan under g) nämnda.

Beträffande pension — — — skall uppgivas.

I övrigt — — — avlöningsförmån; och skall vidare iakttagas, att,

där uppgiven avlöningsförmån avser kortare tid än helt år, upplysningmeddelas

om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

Vid fullgörandet — — — enligt deklarationsformulär nr 1. Där

så ske kan, bör — — — nationalitet..

Samtliga uppgifter — — — avser.

Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penniugförvaltande

inrättning är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om namngiven

skattskyldigs ränteinkomst från den penningförvaltande inrättningen

ävensom om beloppet av den skattskyldiges innestående medel vid viss

angiven tidpunkt.

13 §.

1 mom. Deklarationer--— magistraten i den stad eller lands
fiskalen

i det distrikt, där den skattskyldige är — — — meddelas.

2 mom. De i 11 § — — — magistraten i den stad eller landsfiskalen

i det distrikt, där den taxering — — — ledning.

14 §.

Deklaration — — — före den 1 mars.

Möter för deu, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, eller

Bilag» t

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 3. för delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi hinder

att avlämna deklaration — — — före den 15 april.

Uppgift, som — — — skall avgivas.

Deklaration och annan uppgift — — — föra handelsböcker, och

delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi må efter

anmälan —--går till ända.

15 § 1 mom.

Rätt till anmaning — — — enligt 18 § medför.

Anmaning tillsändes den uppgiftspliktige — — — magistraten

och å landet landsfiskalen i orten''— — — anmaningen.

16 §.

Har uppgiftspliktig under nästföregående år inom annat distrikt

än där han har att avgiva deklaration själv eller i bolag ägt, innehaft

eller brukat fast egendom eller drivit rörelse eller yrke, åligger honom

att å ort, som i varje fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning

för beräkningen av den därstädes beskattningsbara inkomsten av

fastigheten, rörelsen eller yrket. Denna uppgift skall i varje särskilt

fall vara så uppställd, som deklarationsfoi*tnuläret anvisar i fråga om

uppgift till ledning vid taxering för inkomst av fast egendom och rörelse

eller yrke.

I fråga om — — — beträffande deklaration.

Efter anmaning vare ock en var annan, som ägt, innehaft eller

brukat fast egendom eller idkat rörelse eller yrke å ort, där han icke

är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt, pliktig att för bevillningstaxeringen

avlämna uppgift, som ovan sägs, för varje dylik ort.

Uppgiftspliktig, som inom två eller flera kommuner drivit rörelse

av nedan angivna beskaffenhet, skall för varje sådan kommun, i överensstämmelse

med vad därom är med avseende å taxering till inkomstbevillning

särskilt stadgat, meddela upplysningar i följande hänseenden.

Skattskyldig, som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag

— — — månads slut, Skattskyldig, som idkat järnvägsdrift, skall uppgiva

beloppet av sina utgifter för avlöningsförmåner och dessa utgifters

fördelning på varje kommun, genom vilken järnvägen framgår, samt på

kommun, där järnvägen haft huvudkontor, ävensom, där skattskyldig,

som idkat järnvägsdrift å egen bana, tillika för egen räkning omhänderhaft

trafiken å främmande bana eller där skattskyldig idkat järnvägsdrift

å flera främmande banor, varje stations trafikvärde. Skattskyldig,

som drivit företag, vilket avser att med hjälp av ledning tillhandahålla

s. 133 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

133

vatten, (jas eller elektrisk energi, skall uppgiva den eller de kommuner, Bilaga 8.

där huvudkontor varit beläget, där vatten-, gas- eller kraftverk funnits

och där vatten, gas eller elektrisk energi förbrukats, ävensom bruttoinkomsten

av företaget inom varje särskild kommun.

Yad här ovan i denna paragraf är stadgat gälle även vid skattskyldighet

inom olika i samma kommun belägna administrativa områden,

inom vilka menighet äger att utöva beskattningsrätt.

Uppgift enligt denna paragraf — — — magistraten i den stad,

eller landsfiskalen i det distrikt, där taxeringen i fråga skall ske--

— enligt denna paragraf.

18 § 2 mom.

Samma påföljd inträder — — — förvaltningsberättelse, så ock där

i 6 § sista stycket omförmält verk eller bolag---sådan berättelse.

23 § 1 mom.

Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas endast

av följande personer — — — prövningsnämnd ävensom av särskilt

tillkallad sakkunnig, varom i 30 och 45 §§ förmäles, i fråga om deklaration,

för vars behandling hans biträde påkallas.

För innehållet — deklarationerna förstöras.

Vad nu är sagt om deklaration gälle även beträffande uppgift,

som omförmäles i 11 § sista stycket.

25 §.

Taxeringsnämnd utgöres — — — kan uppgå till elva.

Ordföranden och en ledamot — — — återkalla detsamma.

Övriga ledamöter — — — inom taxeringsdistriktet erlagt bevillning

eller inkomst- och förmögenhetsskatt.

27 §.

Magistratsperson, häradsskrivare eller landsfiskal må ej utan laga

förfall — — — taxeringsnämnden.

30 §.

Taxeringsnämndens sammanträden — — — deltaga.

Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt

biträde.

Taxeringsnämnderna böra — — — senast den 15 juni.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilag» 8

31 § 1 mom.

Taxeringsnämnds ordförande — — —

h) att då inkommen uppgift om inkomst eller förmögenhet avser

skattskyldig — — — skall för inkomst eller förmögenhet taxeras inom

distriktet, utvisar, att skattskyldig utom distriktet ägt, innehaft eller

brukat fast egendom eller drivit rörelse eller yrke, lämna vederbörande

— — — meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration — — — pensionsförsäkring.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa — — —

i inkomstlängden skattskyldigs namn och civilstånd samt antalet

barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, och dels i avseende å inkom

stbevillning uppskattad inkomst, taxerat belopp, skattefritt avdrag

enligt 12 § 2 mom. a) bevillningsförordningen och inkomstens beskattningsbara

belopp, dels ock i avseende å inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp, beloppet av skattefria avdrag och beskattningsbart belopp

samt i fråga om svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag

bolagets kapital — — — för en var jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring avgiftspliktig enligt förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt beräknat taxerat belopp, därest detsamma icke införts

på grund av föreskriften här ovan, ävensom det avgiftsbelopp---

mantalslängden.

Har skattskyldig icke avlämnat — — — som må ingå i taxerat

belopp

Å titelbladet — — — •sammanföras.

Där taxeringsnämnden medgiver — — — anteckningskolumn.

Enahanda gäller vid tillämpning av bestämmelserna i 12 § 3 mom. b)

1) i bevillningsförordningen.

Finnes inom distriktet — — — å denna del av fastigheten

likasom, därest av inkomst av fast egendom eller rörelse eller yrke

endast en del härflutit från municipalsamhället, i inkomstlängdens anteckningskolumn

skall göras anteckning om beloppet härav ävensom

angivas, huru stor del av den till bevillning inom kommunen beskattningsbara

inkomsten med hänsyn till den inkomst, som härflutit från

municipalsamhället, är att hänföra till detta.

År kommun uppdelad i olika församlingar, som var för sig hava

att bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller i olika skoldistrikt

och är fast egendom belägen eller har rörelse eller yrke drivits

s. 135 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

135

inom liera dylika förvaltningsområden, skall i inkomstlängden angivas,

huru stor del av inkomsten av den fästa egendomen eller rörelsen eller

yrket härflutit från och huru stor del av den till bevillning inom kommunen

beskattningsbara inkomsten med hänsyn härtill är att hänföra

till varje förvaltningsområde.

I stad böra taxeringsnämnderna — — — ledamöter.

41 §.

Prövningsnämnd skall bestå — — — — — föreslagna personerna.

Ledamöterna i prövningsnämnden böra så utses, att nämnden,

såvitt förhållandena medgiva, kommer att utgöras av ett efter beskattningens

belopp och mängden av de skattskyldige skäligen lämpat antal

ägare av fast egendom, näringsidkare och andra inkomsttagare samt att

— — — ledamöter i nämnden.

45 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,

dels tillkalla sakkunnig person att biträda prövningsnämnden och dels kalla

taxeringsnämnds ordförande eller vid förfall — — — där nämnden

sammanträder.

49 § 1 mom.

Över prövningsnämnds beslut---den skattskyldige uppgivit.

Besvären ställas till kammarrätten och skola före klockan tolv på

sista helgfria dagen i december månad det år, då taxeringen ägt rum,

vid påföljd, om den tid försittes, att besvären icke varda upptagna till

prövning, ingivas till Kung]. Maj:ts befallningshavande i det län, där

taxering ägt rum; dock må icke den omständigheten, att besvären i

stället för till sistnämnda myndighet ingivits eller insänts till kammarrätten,

utgöra hinder för deras upptagande till prövning, därest besvären

dit inkommit före utgången av den härovan stadgade besvärstid. 1

sådant fäll skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till

vederbörande befallningshavande för vidare behandling på sätt i 2 mom.

är stadgat.

50 §.

Den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, till bevillning

för fäst egendom eller till bevillning för inkomst i fäll, där sådan

taxering icke bort honom åsättas,

Bilaga 3

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilag-a S

deri, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt å ort, där

hatt icke är skattskyldig för dylik skatt,

deri, som taxerats till bevillning för samma fasta egendom eller

inkomst å mer än en ort eller eljest å ort, där han icke varit för egendomen

eller inkomsten skattskyldig,

den, som utan att vara uppgiftspliktig eller, där han varit uppgiftspliktig

och i stadgad ordning avlämnat behörig deklaration eller uppgift,

mot innehållet i deklarationen eller uppgiften blivit taxerad till inkomstoch

förmögenhetsskatt eller bevillning, men icke erhållit underrättelse

om taxeringen så tidigt, att han kunnat anföra besvär över taxeringen

i den ordning, varom i 49 § stadgas,

så ock den, som efterbeskattats å ort, där han icke eljest taxerats

till inkomst- och förmögenhetsskatt eller bevillning det år, efterbeskattniugen

skett,

äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten.

Besvären skola inom natt och år, efter det att utskylder vederbörande

avfordrats, ingivas till Kungl. Maj:ts befallniugshavande i det län,

inom vilket taxering skett, vid påföljd, om den tid försittes, att besvären

icke varda upptagna till prövning; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits eller

insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning,

därest besvären dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstid

en. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas

till vederbörande befallningshavande.

Sedan besvären inkommit till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

förfares med ärendet i enahanda ordning, som i 49 § 2 mom. stadgas.

Avse besvären taxering för samma fasta egendom eller inkomst

u mer än en ort och hava utskylder därför avfordrats vederbörande å

olika tider, räknas besvärstiden från det senaste kravet.

52 § 2 mom.

Ordförande — — — biträdande tjänsteman eller sakkunnig få

icke — — — skadan.

54 § 6 mom.

Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos taxeringseller

prövningsnämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kungl.

Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

s. 137 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

137

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse inställt sig antingen till

sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles, eller före eller under

prövningsnämndens sammanträde för upplysningars meddelande, äga

åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som resdagar med nitton

kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde

klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten,

traktamentsersättning med femton kronor om dagen. Ersättning

efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd,

som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga

i protokollsjustering.

Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa

mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på Kungl.

Maj:ts befallningshavande att bestämma den särskilda gottgörelse, som

härför må till honom utgå.

59 § 1 mom.

Inom riksräkenskapsverket må vid granskning---för skatt
skyldig

uträknade skatt, men däremot i avseende å verkställd taxering

— — — ägande kammarrätten att, där gjord anmärkning föranleder

talan inför kammarrätten, föreskriva erforderlig rättelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. Il sand. 2 avd. lhäft. (Nr 1).

18

Bilags 8

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Kila;.''» 4

Bilaga 4.

Förslag

till

förordning om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

Kommunal progressivskatt utgöres för vart och ett av åren 1921

till och med 1924 för varje till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart

belopp, som överstiger, i fråga om andra skattskyldiga än

svenska aktiebolag och solidariska bankbolag, 3,000 kronor samt i fråga

om bolag, som nu nämnts, 6 procent av det bolagets kapital, vartill

hänsyn skall tagas vid bolags taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Hava makar blivit särskilt taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall den kommunala progressivskatten fördelas på makarna

i samma förhållande som inkomst- och förmögenhetsskatten.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst och förmögenhet,

skall jämte den skattskyldige barnet ansvara för den å dess inkomst och

förmögenhet belöpande del av den kommunala progressivskatten.

2 §•

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och solidariska

bankbolag utgör progressivskattens grundbelopp för den del av

det beskattningsbara beloppet, som överstiger

3,000

kronor,

men

icke

6,000

kronor ...............

.................Va

procent

6,000

»

3>

»

10,000

)> ................

................ 1

J>

10,000

3>

3>

»

25,000

3> ................

................ 2

))

25,000

3>

y>

»

40,000

» ...............

................. 3

3)

40,000

»

3>

60,000

3) ................

............... 4

3>

60,000

»

3)

100,000

3) ...............

................ 5

33

100,000

»

3)

150,000

)) ................

................. 6

33

150,000

»

3)

200,000

3) ...............

................. 7

3)

200,000

3>

.................. 8

» 3

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 6 procent

av det beskattningsbara beloppet.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

139

2 mom. För svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag utgör

progressivskattens grundbelopp för den del av det beskattningsbara beloppet,

som, i förhållande till bolagets kapital, överstiger

6 procent,

men

icke

11

procent .........................

....................... 1

procent

11 »

»

»

16

y> .........................

2

»

16 »

»

»

21

» ........................

........................ 3

»

21 5>

»

26

» .........................

......................... 4

»

26 »

»

»

34

» ........................

.......................... 5

»

34 »

))

42

» ........................

.................. 6

»

42 »

»

52

)> ........................

rr

.......................... i

»

52 »

........................ 8

» ,

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 5 procent

av det beskattningsbara beloppet.

3 mom. Progressivskattens grundbelopp upptages i fulla krontal,

med iakttagande av att belopp, som icke uppgår till fullt krontal, bortfaller.

3 §.

Av progressivskattens grundbelopp skola sjuttiofem procent (kommunandelen)

i den utsträckning och i enlighet med de föreskrifter, som

i förordningen angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924

års allmänna kommunalutskylder m. m. stadgas, användas till täckande

av vederbörande kommuners, församlingars och skoldistrikts skattebehov.

Återstående tjugo fem procent (utjämnings andelen) skola i den utsträckning

och i enlighet med de föreskrifter, som särskilt stadgas,

uttagas för användning till utjämning av skattetrycket olika kommuner

eller andra menigheter emellan. Uppbörd av utjämningsandel skall äga

rum först sedan Kungl. Majit för varje år, efter att hava prövat hela

behovet av medel för utjämning, meddelat särskild föreskrift därom.

4 §‘

Skattskyldig uppföres till kommunandel av progressivskatten i den

eller de kommuner, där han under nästföregående år åtnjutit inkomst,

för vilken taxering till bevillning skall äga rum, och till utjämningsandel

i den kommun, där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har skattskyldig inom olika kommuner åtnjutit inkomst, för vilken

taxering till bevillning i samma kommuner skall äga rum, skall å honom

belöpande kommunandel av progressivskatten fördelas mellan kommunerna

i förhållande till storleken av hans inom varje kommun taxerade till

Bilaga 4.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 4. jämna hundratal kronor reducerade bevillningspliktiga inkomst, beträffande

inkomst av fast egendom, rörelse eller yrke utan sådant avdrag som

jämlikt bevillningsförordningen 11 § 2 mom. l:o) a) och 2 mom. 2:o) a)

är medgivet för genom fastighetsbevillning beskattat belopp av sex för

hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem för hundra av

taxeringsvärdet för annan fastighet.

År skattskyldig icke pliktig utgöra bevillning inom någon kommun,

upptages han till kommunandel av progressivskatt i den kommun,

där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt. Detsamma skall

gälla, om kommunandelen icke uppgår till 50 kronor.

Därest vid fördelning av progressivskatt annan kommun än den,

där skattskyldig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle tillföras

belopp understigande 20 kronor, uppföres skattskyldig jämväl till

detta belopp i sistnämnda kommun.

Med kommuner likställas i denna paragraf sådana församlingar och

skoldistrikt, som utgöra delar av kommun och för vilkas skattebehov

må uttagas kommunal progressivskatt.

(Se vidare den särskilda anvisningen.)

5 §.

1 mom. Taxeringen till kommunal progressivskatt verkställes i

den kommun, där skattskyldig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

i samband med taxeringen till dylik skatt.

2 mom. Det åligger den taxeringsnämnd, som har att verkställa

taxeringen till kommunal progressivskatt, att upprätta förslag till fördelning

jämlikt 4 § mellan olika kommuner av skattens kommunandel.

Förslaget skall införas i taxeringsnämndens protokoll och underställas

prövningsnämnden, vars beslut angående fördelningen skall intagas i

prövningsnämndens protokoll.

3 mom. Det åligger, i fråga om taxeringsnämndens förslag till

fördelning av progressivskattens kommunandel, denna nämnds ordförande

och, i fråga om prövningsnämndens beslut angående samma fördelning,

Konungens befallningshavande att genom utdrag av vederbörande nämnds

protokoll underrätta såväl den skattskyldige som vederbörande kommuner,

församlingar och skoldistrikt om nämnda förslag och beslut. Liknande

underrättelse skall, i fråga om prövningsnämndens beslut i enahanda

ordning tillställas, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet,

och, vad beträffar övriga orter, vederbörande häradsskrivare och magistrater,

vilka det åligger att om beslutet göra behörig anteckning i taxeringslängden.

Genom vederbörande kommunala myndighets försorg

s. 141 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

141

skall motsvarande anteckning göras i de avskrifter av taxeringslängden, Bilaga 4.

som enligt 36 § 4 mom. i förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering finnas tillgängliga i kommunen.

Underrättelse, varom i detta mom. sägs, skall vederbörande tillställas

inom tre veckor efter beskattningsnämnds sista sammankomst,

eller, där särskilt sammanträde för justering av nämndens beslut hållits,

från den dag, då sammanträdet ägt rum.

6 §-

Därest efter anförda besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds

eller kammarrättens beslut eller eljest taxering till bevillning eller inkomst-

och förmögenhetsskatt ändras eller bliver någon åsatt, skall samtidigt

vidtagas den ändring i taxeringen till progressivskatt eller verkställas

den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall han, om efterbeskattningen därtill föranleder,

särskilt upptagas till progressivskatt till behörigt belopp.

7 §■

1 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från kommunal

progressivskatt, som eljest skolat utgå på grund av taxering under

nämnda år. Under samma förutsättning äger beskattningsnämnd nästföljande

år medgiva befrielse ej mindre från nämnda skatt än även från

den kommunala progressivskatt, som för den avlidnes inkomst eller förmögenhet

skolat utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

2 mom. För den progressivskatt, som påföres för avliden persons

inkomst eller förmögenhet, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna

i boet. År boet skiftat, svare bodelägare icke för mera än

vad av skatten å hans lott belöper och i intet fall med mera än hans

lott i boet utgör.

8 §•

I taxeringslängden skola av taxeringsnämnden i den kommun, där

taxeriugen äger rum, i särskilda kolumner införas uppgifter om progressivskattens

grundbelopp ävensom kommunandel och utjämningsandel av

densamma.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 4

9 §•

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna i denna förordning

utfärdar Konungen erforderliga tabeller.

10 §.

Bestämmelserna i 39, 49, 50, 60 och 61 §§ i förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarande vid taxering skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse även med avseende å taxeringen till och

fördelningen rörande kommunal progressivskatt.

Anvisning vid 4 §.

Där fördelning av kommunal progressivskatt på olika kommuner

enligt 4 § skall äga rum, tages beträffande annan inkomst än inkomst

av fast egendom, rörelse eller yrke alltid hänsyn till den bevillningspliktiga

inkomsten, d. v. s. de belopp, som enligt deklarationsblanketten

nr 1 under »Sammanställning för bevillningstaxeringen» skola upptagas

vid rubrikerna »Inkomst av kapital enligt B», »Inkomst av arbetsanställning,

tjänst eller pension enligt C I» samt »Inkomst av icke yrkesmässig

verksamhet och tillfälliga inkomster enligt C III». »Inkomst av

frälseränta» beräknas utan avdrag av 5 procent av räntans taxeringsvärde.

I fråga om »Annan inkomst av fast egendom enligt A II» tages hänsyn

till det belopp, som skall upptagas under »Sammanställning för bevillningstaxeringen».

I fråga om övrig inkomst av fast egendom ävensom

inkomst av rörelse eller yrke tages däremot hänsyn till de belopp, som

i de med »Bilaga till A I» och »Bilaga till B» betecknade blanketter

skola inom inramning upptagas vid rubrikerna »Bevillningspliktig inkomst:

''Återstående inkomst’ enligt uppgift ovan».

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

143

Bilaga 5.

Förslag

till

förordning angående särskilda grunder för utgörande av 1921-1924 års

allmänna bommunalutskylder m. m.

1

För utgörande av vart och ett av 1921—1924 års allmänna utskylder

till kommuner, församlingar och skoldistrikt skola, utan hinder

av vad i förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse pa

landet och i stad, förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse

i Stockholm, förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd, ävensom förordningen den 20 november 1863

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm stadgas, galla

nedan angivna särskilda grunder.

2 §•

Vad i de förordningar, som angivas i 1 §, är stadgat om »inkomst

av kapital och arbete» skall i stället gälla »inkomst av fast egendom,

kapital och arbete».

3 §•

1 mom. Kommunal progressivskatt i enlighet med förordningen

om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924 skall i den utsträckning,

varom nedan stadgas, uttaxeras till täckande av kommuns, församlings

och skoldistrikts skattebehov.

2 mom. I första hand skall, utom i det fall, varom i 4 mom.

sägs kommunal progressivskatt, i den mån tillgängligt belopp av kommunandelen

därtill förslår, användas till täckande av en fjärdedel av

det belopp, som av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, allmän rådstuga

eller stadsfullmäktige till utdebitering beslutats.

3 mom. År tillgängligt belopp av kommunandelen av den storlek,

att detsamma icke jämlikt bestämmelserna i föregående mom. behövt i

Bilaga

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

sin helhet tagas i anspråk, skall, därest kommun och församling sann

mani alla eller kommun består av derå församlingar eller flera skoldistrikt

överskottet avräknas på vad kyrkostämma eller kyrkostämmor till utdebitering

beslutat, dock med högst en fjärdedel av utdebiteringens hela

belopp. Består en församling av flera skoldistrikt eller ett skoldistrikt

av derå församlingar, skall progressivskatten i första hand användas

tor den större enhetens behov.

Därest stad, i vilken särskild folkskolestyrelse jämlikt bestämmelserna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer

linnés, utgor flera församlingar, må utdebitering av kommunal progressivskatt

ej ske för församlingarnas behov.

4 mom. Består en församling eller ett skoldistrikt av flera kommuner,

skall rätten att i första hand använda progressivskatt tillkomma

församliDgen eller skoldistriktet, och äga kommunerna den rätt till avräkning

av kommunal progressivskatt, som eljest enligt 3 mom. 1 stycket tillkommer

församlingar eller skoldistrikt. Utgöra, där en församling bestar

av flera kommuner, de särskilda kommunerna egna skoldistrikt

e ei utgöra, där ett skoldistrikt består av flera kommuner, de särskilda

Kommunerna egna församlingar, skola kommunerna äga företrädesrätt

till överskottet.

■) mom. Kommunal progressivskatt må ej tagas i anspråk för

municipalsamhålles räkning och ej heller till täckande av utgifter, som

beslutats av fättigvårdsstämma eller fattigvårdsfullmäktige.

4 §''

Om någon för efterbeskattning taxerats till kommunal progressivskatt,

skall sådan skatt påföras honom till det belopp, som skulle på

h01I!0mJ..0elöPt’ därest beskattning i rätt tid ägt rum. Detsamma skall

galla, därest kommun, församling eller skoldistrikt efter besvär tillföres

piogressivskatt, som icke beräknats vid utdebiteringen det år, då beskattningen

rätteligen bort ske.

Kommunal progressivskatt, som sålunda påföres skattskyldig, upptages

i vederbörande kommuns, församlings eller skoldistrikts utgiftsoch

mkomststat bland sådana inkomster, som tagas i beräkning, innan

utdebitenngsbehovet fastställes.

5 §.

Den debiterings- och uppbördslängd, som jämlikt § 64 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet och § 64 i förordningen om

ommunalstyrelse i stad skall upprättas, skall för varje skattskyldig

opaginerad Kontrollera mot PDF

(144 a)

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1,

Bil. till förordningen ang. särskilda grunder för utgörande av 1921—1921 års allmänna kommunahitskylder m. m.

Formulär litt. B.

Debiterings- och nppbördslängd å kommunalutskylder i N. N. socken för 19.....

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19... med 2 kronor pr 100 kronors inkomst.

> kyrkostämmans » »25 » » » 50 öre » » » » till kyrkan.

» » »»» » »»30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

» vederbörliga beslut med progressivskattens hela kommunandel ( procent av kommunandelen).

N:r

Den sk a 11 sky 1di ges

Fastigheter

Antal

mantals-

skrivna

personer

Taxeringsvärde

B e

räknad

inkomst

Till- gängligt

belopp

av den

kommu- nala pro- gressiv- skattens

kommun- andel

Den

kommu- nala pro- gressiv- skattens

utjäm- nings- andel

U t s

k

y 1 d

e

r

Anteckningar om in- betalningar och

restantier

Avkortningar

Anmärk-

ningar

Till

skatt

utjän

ning

Till den borgerliga

kommunen

Till kyrkan

Till

skolan

Personliga av

gifter

Summa

namn och yrke eller

titel

bostad

k

P

H

<''

B''

B

o

å i man- tal satt

jord

å jord- bruks- fastighet

utan

mantal

å annan

fastighet

av i

mantal

satt

jord

å 6 %

av jord- bruks- fastig- het utan

mantal

å 6 %

av annan

fastighet

i 5%

av fast

egendom,

kapital o.

arbete,

beskatt- ningsbart

belopp

Summa

e-

i-

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i

förhål- lande till

bevill- nings- taxoringen

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i

förhål- lande till

bevill- nings- taxeringen

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i

förhål- lande till

bevill- nings- taxeringen

Män

å.....öre

Kvinnor

å......öre

A utjäm- nings- andelen

Å övriga

ut- skylder

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

Karlfelt, N., major ..

Glittringe

Glittringe säteri 11

2

Sven Persson, arrenda-

mtl, Yskvarn ......

41

33

800,000

—

—

—

44,000

—

48,000

—

—

—

2,200

15,000

—

65,200

—

856

41

285

47

285

47

758

53

1304

—

97

SS

326

—

—

—

—

—

12

30

4

95

2789

18

Bet.

—

—

—

-

—

—

—

Bo förs.

tor.....................

Luguås

Lngnås Nr 1, pastors-

3

Anders Svensson, hem-

boställe, 1 mtl......

6

7

10,000

—

—

—

—

—

960

—

—

—

—

—

—

—

900

—

—

—

—

—

—

—

—

19

20

—

—

4

so

—

—

—

—

1

80

1

05

26

85

E.

—

—

—

—

—

—

—

—

Konkurs.

mansägare............

Berga

Berga 1 mtl, Brunnby

4

Petter Krantz, sko-

utjord ...............

10

13

20,000

—

3,000

—

—

—

1,200

180

—

—

—

320

—

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

34

—

—

—

8

50

—

—

—

—

3

—

1

95

47

45

Bet.

—

—

—

—

—

—

—

—

makare...............

"Vantinge, under Berga

1

1

1,000

50

100

150

O n

15

20

K.

5

Berg, N., kronoarren-

-

dator..................

Mora kungsladugård

Mora kungsladugård 1

mtl ..................

7

5

30,000

—

—

—

—

—

1,800

—

—

—

—

—

2,200

—

4,000

—

15

5

—

5

—

13

80

—

2

—

20

—

—

—

—

—

2

10

—-

75

122

85

Bet.

6

TJtby aktiebolag ......

Utby

Utby Nr 1, 3 mtl,

Utby ångsåg.........

—

—

90,000

—

—

—

200,000

—

5,400

—

—

10,000

—

30,000

—

45,400

—

75

25

—

25

—

05

—

908

—

10

—

227

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 235

—

Bet.

—

—

—

—

—

—

—

—

0. 8. T.

N. N. den 2 december 19...

På kommunalnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blivit å kommunalstämma denna dag granskad och godkänd, betygas.

N. X. i sockenstugan den 21 december 19....

N. X.

Stämmans ordförande.

X. N. X. N.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 aod. 1 käft. (Nr 1.)

ilai-cus’ Boktr.-A.-B., 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* m

‘ •• .• . » , ». , i tv,,-- ,<S\ Vv : • i‘.:- «• : - >''

*:i l*v? SK''* ‘»''•ii.v v ’? ■•* lil # i «:• H }• «f* ;■ ,-.r >•'' 3 .

>/

opaginerad Kontrollera mot PDF

(144 b)

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1-

Bilaga till förordningen ang. särskilda grunder för utgörande av

1931—1924 års allmänna kommunalutskyl der m. m.

Formulär till debetsedel.

Debetsedel

å koinmiinalutskylder i N. N. socken för år 19.

Pol................... N:r ............ Karlfeldt, N., major, Glittringe.

Debet

Beräknad

inkomst

Utdebitering

per 100 kr.

IT t

s

k y

1 d e

r

Till

skatte

utjäm

ning

Till den borgerliga

kommunen

Till

kyrka och

skola

Personliga

avgifter

Summa

i

till den

borger- liga kom- munen

till

kyrka

och skola

Fro- i

gressiv- ]

skatt !

Skatt i för- hållande

till bevill- ningstaxe- r ingen

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i f

hållanc

:ill bev

ningstas

ringer

5r-

e

11-

e-

Jlä

n

Kvin-

nor

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr. |

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr. |

ö.j

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

''

För

i mantal satt jord .........

48 000

—

-

—

—

960

—

_1

1

240

—

—

—

-

—

1200

“i

»

jordbruksfastighet utan

•

mantal .....................

—

-

2

so

»

annan fastighet ............

2 200

-

—

—

—

—

44

—

_

—•

11

55

»

inkomst av fast egendom,

kapital och arbete ......

15 000

—

—

—

-

—

300

—

—

—

75

—

—

—

—

—

375

-

1 ,

inkomst och förmögenhet..

—

—

—

—

—

-

285

17

758

53

—

97

tf 8

—

—

—

—

—

—

1 141

88;

»

41 mantalsskrivna män å

_

12

30

_

__

12

30''

30 öre........................

|

1 »

33 mantalsskrivna kvinnoi

1

''

k 13 öre .................

_

!

“

-

I

r

4

95

4

.

95

Summa'' 65 200; —

! o

!

! _

|so| 285 4 7 758

53 1304

I-

97''8S

1 320'' -

1230

1 4

85 2 78918

på N. K. sockens kommunalnämnds vägnar:

K. N.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. It samt. 2 avd. 1 höft. (Nr t.)

s. 145 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottats utlåtande Nr 1. 145

upptaga: varje skattskyldig till namn och bostad; antalet av de hos

honom mantalsskrivna personer; taxeringsvärdet å fast egendom, särskilt

för i mantal satt jord, särskilt för jordbruksfastighet utan mantal

och särskilt för annan'' fastighet; den i förhållande till taxeringsvärdet

av varje slag av fastighet beräknade inkomsten; den beskattningsbara

inkomsten av fast egendom, kapital och arbete; tillgängligt belopp av

progressivskattens kommunandel ävensom utjämningsandel av progressivskatten;

samt beloppet av den skattskyldige påförda kommunalutskylder

med särskilt aktgivande på de olika skatter och övriga avgifter, som

däri ingå. Till bestyrkande av uppbörden skall längden slutligen innehålla

särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och

avkortningar.

Debiterings- och uppbördslängd, som jämlikt § 64 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet skall upprättas, uppgöres enligt bifogade

formulär litt. B och skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka

årets utdebitering sig grundar.

Debiterings- och uppbördslängd, som jämlikt § 64 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad skall uppgöras, inrättas i enlighet med

de närmare föreskrifter, som magistraten meddelar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

11 samt. 2 avd.

1 höft. (Nr 1.)

19

Bila?» 5.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 6.

Förslag

till

Bilaga 6.

förordning angående beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till

1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst eller efter de för utgörande

av kommunalutskylder stadgade grunder.

Härigenom förordnas,

dels att, där fråga är om utgörande i förhållande till taxeringarna

till bevillning under vart och ett av åren 1921 till och med 1924 av

avgifter i enlighet med resolutioner grundade å förordningen den 11 juli

1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster eller förordningen

den 1 november 1872 angående ordnande av prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm avlöning, till bevillning

uppskattad inkomst skall ersättas med till bevillning uppskattad inkomst

av kapital och arbete samt till bevillning beskattningsbar inkomst ersättas

med det belopp, varmed den skattskyldiges till bevillning beskattningsbara

inkomst av fast egendom, kapital och arbete må överstiga

hans bevillningspliktiga inkomst av fast egendom;

dels att eljest, där ej annorlunda särskilt föreskrivits, vad i avseende

å utlagors utgörande i allmän författning eller annorledes stadgas

om bevillningstaxerad eller till bevillning beskattningsbar inkomst av

kapital och arbete, beträffande utlagor som skola utgå i förhållande

till taxeringarna till bevillning under vart och ett av åren 1921 till och

med 1924, i stället skall gälla bevillningstaxerad eller till bevillning

beskattningsbar inkomst av fast egendom, kapital och arbete;

dels ock att, där i allmän författning föreskrivits, att utlagor skola

utgå efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade

grunder, för det fall att särskild utdebitering av sådana utlagor äger

rum, med kommunalutskylder förstås sådana utskylder till kommun, som

utgöras i förhållande till beräknad inkomst av fast egendom och bevillningstaxerad

inkomst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921

t

s. 147 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

147

Bilaga 7.

Tabeller

till belysning av verkningarna utav vissa motioner.

De i denna bilaga intagna tabellerna, vilka utarbetats av byråchefen

i statistiska centralbyrån Hugo Burström, avse att åskådliggöra

verkningarna av de tre s. k. partimotionerna i kommunalskattefrågan

(den liberala motionen I: 259 av herr Kvarnzelius m. fl. och II: 393 av

herr Eden m. fl.; högermotionen 1:271 av herr Trygger m. fl. och II:

396 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp; Wohlins m. fl. motion

I: 282 av herrar Wohlin och Johansson i Friggeråker och II: 406 av

herrar Andersson i Grimbo och Ericsson i Oberga) i jämförelse med

kungl. propositionen i ämnet (nr 191) på grundvalen av det material,

som legat till grund för propositionens tabeller. Detta material avser

inkomstförhållanden m. m. år 1917, (1918 års taxeringar, 1919 års

kommunala stater). Tabellerna motsvara propositionens tabeller nr 7, 8,

9 och 11.

På grund av tekniska svårigheter har emellertid ej hänsyn kunnat

tagas till alla de bestämmelser, som föreslagits i de olika motionerna.

Mera väsentliga avvikelser förefinnas särskilt i följande punkter.

De i den liberala motionen föreslagna bestämmelserna om den

kommunala progressivskattens uppdelning på hemkommunen och verksamhet

skommunen hava ej kunnat iakttagas. Beräkningarna hava därför

verkställts under tvenne olika alternativ. Det ena (I) förutsätter,

att även av progressivskatten för aktiebolag m. fl. juridiska personer

75 procent tillfaller kommunen (nämligen hemkommunen) medan 25

procent användes till utjämning av skattetrycket mellan olika kommuner.

Det andra (II) förutsätter däremot, att progressivskatten i dess helhet

fördelats enligt Kungl. propositionens grunder.

Vid beräkningarna enligt den liberala motionen har vidare överallt

Bilaga

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 7. antagits, att för 1919 års behov använts den år 1918 debiterade skogsaccisen

(alltså ej vad som verkligen tagits i anspråk av skogsaccisfonden)

minskad med de accisbelopp, som enligt motionen skola avföras ur

skogsaccislängderna.

Vad högermotionen beträffar, har hänsyn ej kunnat tagas till dess

bestämmelse, att skogsaccis skall avkortas å den på fastighet belöpande

inkomstskatten. Sålunda har i full utsträckning medtagits både skogsaccis

och skatt för inkomst av skogsbruk.

Vad beträffar herr Wohlins m. fl. motion, har från motionärernas

sida framhållits, att enligt denna motion »sådana grunder måtte fastställas

för taxering av jordbruksfastigheter och skogsfastigheter, att

dessa taxeras efter avkastningsvärdet och icke efter saluvärdet».

s. 149 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 1. Antal skattekronor.

149

Bilaga 7

Kommuner

Fastighets- skatt 1

Närings-

skatt

Inkomst-

skatt

Summa

Stockholms stad (del).

Nu .............................................................

5 307

—

41292

46 599

Enligt propositionen ......................................

4 999

5 447

38 498

48 944

» liberala motionen .................................

5 555

_

37 629

43184

» högermotionen.......................................

5 555

2 394

35 235

43 184

j> Wohlins m. fl. motion...........................

2 222

3 632

38 498

44 352

Lidingö köping.

161 597

Nu ...............................................................

26 900

—

134 697

Enligt propositionen .......................................

23 670

6110

130 554

160 334

» liberala motionen .................................

27 026

—

124 293

151 319

». högermotionen.......................................

27 026

2 948

121477

151 451

» Wohlins m. fl. motion ...........................

10 471

4073

130 554

145 098

Norrtälje stad■

38419

Nu ..............................................................

3 450

—

34 969

Enligt propositionen ......................................

2 997

2 073

30 753

35 823

» liberala motionen .................................

3 327

—

29 409

32 736

» högermotionen.......................................

3 327

592

28 918

32 837

» Wohlins m. fl. motion ...........................

1 309

1382

30 753

33 444

Kuddby

1059

3 206

Nu ..............................................................

2147

—

Enligt propositionen .......................................

2 096

10

1 956

4 062

» liberala motionen .................................

2140

—

i 006

3146

» högermotionen......................................

2140

5

1 001

3146

» Wohlins m. fl. motion ...........................

714

6

1 956

2 676

Simonstorp.

1676

3 511

Nu ...............................................................

1835

~

Enligt propositionen .......................................

1 637

7

2 503

4147

» liberala motionen .................................

2 395

—

1 904

4 299

» högermotionen.......................................

2 395

4

1904

4 303

» Wohlins in. fl. motion ...........................

684

5

2 503

3192

Åtvidabergs municipalsamhälle.

26 530

29 492

Nu ...............................................................

2 962

—

Enligt propositionen ......................................

2 631

2 500

24 261

29 392

» liberala motionen .................................

2 926

—

23 594

26 520

» högermotionen.......................................

2 926

852

22 742

26 520

» Wohlins m. fl. motion...........................

1 166

1 666

24 26 L

27 093

1 Härmed förstås endast den skatt, som utgår direkt på grundval av fastigheternas faxe

ringsvärden. Skatt för inkomst av fastighet ingår under rubriken »inkomstskaft».

s. 150 Kontrollera mot PDF

Bilaga 7.

150 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 1 (forts.). Antal skattekronor.

Kommuner

Fastighets-

skatt

Närings-

skatt

Inkomst-

skatt

Summa

Kråksmåla.

Nu ..............................................................

2 706

3 924

6 630

Enligt propositionen .......................................

1837

291

6 407

8 535

» liberala motionen .................................

2 502

—

5 121

7 623

» högermotionen.......................................

2 502

54

5 067

7 623

»• Wohlins m. fl. motion ...........................

741

194

6 407

7 342

Hossmo.

Nu ...............................................................

744

-

595

1339

Enligt propositionen ......................................

733

5

1410

2148

» liberala motionen .................................

758

—

908

1666

> högermotionen.......................................

758

4

904

1666

> Wohlins m. fl. motion ...........................

257

4

1 410

1 671

Västra Kärrstorp.

Nu ...............................................................

1 377

—

1052

2 429

Enligt propositionen .......................................

1 373

1

2189

3 563

» liberala motionen .................................

1378

—

1 279

2 657

t> högermotionen.......................................

1378

—

1279

2 657

» Wohlins m. fl. motion ...........................

462

—

2189

2 651

Norra Vram.

Nu ...............................................................

1533

—

6 029

7 562

Enligt propositionen .......................................

1477

523

6 626

8 626

» liberala motionen .................................

1544

—

5 850

7 394

» högermotionen.......................................

1 544

168

5 682

7 394 i

» Wohlins m. fl. motion ...........................

531

349

6 626

7 506

Kävlinge.

Nu ...............................................................

3 033

—

22 332

25 365

Enligt propositionen .......................................

» liberala motionen .................................

2 820

3 030

2 958

22 002

20 995

27 780

24025

» högermotionen.......................................

3 030

1385

19 610

24 025

» Wohlins m. fl. motion...........................

1151

1972

22 002

25125

Slättåkra.

Nu ..............................................................

2 499

—

13 715

16 214

Enligt propositionen .......................................

2156

1 802

15 626

19 584

» liberala motionen .................................

2 489

—

14 517

17 006

» högermotionen.......................................

2489

303

14 214

17 006

» Wohlins m. fl. motion...........................

889

1201

15 626

17 716

s. 151 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 151

Tab. 1 (forts.). Antal skattekronor.

Kommuner

Fastighets-

skatt

Närings-

skatt

Inkomst-

skatt

Summa

Bolfstorp.

Nu ...............................................................

1208

—

409

1 617

Enligt propositionen ......................................

1160

27

2 039

3 226

» liberala motionen .................................

1184

—

1323

2 507

» högermotionen.......................................

1 184

6

1317

2 507

» Wohlins m. fl. motion...........................

396

18

2 039

2 453

Göteborgs stad (del).

Nu ...............................................................

15 267

—

230 549

245 816

Enligt propositionen........................................

14122

39 860

279 694

333 676

» liberala motionen ................................

15 692

—

271 603

287295

» högermotionen.......................................

15 692

13 451

258 841

287 984

» Wohlins m. fl. motion ...........................

6 276

26 573

279 694

312 543

1 Hällum.

| Nu ......................................................

462

—

59

521

Enligt propositionen ......................................

454

6

537

997

» liberala motionen .................................

462

—

240

702

» högermotionen.......................................

462

—

240

702

> Wohlins m. fl. motion...........................

160

4

537

701

| Österplana.

t Nu .............................................................

864

—

7 417

8 281

j Enligt propositionen .......................................

865

896

7 674

9 435

» liberala motionen .................................

951

—

7 223

8 174

» högermotionen.......................................

951

307

6 916

8174

» Wohlins m. fl. motion...........................

338

598

7 674

8 610

Skara stad.

Nu ...............................................................

6 078

■—

34 243

40 321

Enligt propositionen .......................................

5 671

1692

32 885

40 248

» liberala motionen .................................

6 217

—

29 713

35 930

» högermotionen.......................................

6 217

450

29 263

35 930

» Wohlins in. fl. motion ...........................

2 419

1 128

32 885

36 432

hängbro.

Nu ..............................................................

2 811

—

14 815

17 626

Enligt propositionen .......................................

5 797

689

14 729

21 215

» liberala motionen .................................

6 299

—

13 044

19 343

» högermotionen.......................................

6 299

133

12 911

19 343

» Wohlins m. fl. motion ...........................

2 402

459

14 729

17 590

Bilaga 7.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 1 (forts.). Antal skattekronor.

Bilaga 7

Kommuner

Fastighets-

skatt

Närings - skatt

Inkomst-

skatt

Summa

Askersunds landskommun.

Nu ..............................................................

4 307

2140

6 447

Enligt propositionen .......................................

3 995

30

10 850

14 875

» liberala motionen .................................

5 036

—

7 045

12 081

» högermotionen.......................................

5 036

1

7 044

12 081

> Wohlins m. fl. motion..........................

1 514

20

10 850

12 384

Hamrånge.

18 382

Nu ...............................................................

5 004

—

13 378

Enligt propositionen .......................................

4 023

475

12 857

17 355

» liberala motionen .................................

5 325

—

11569

16 894

» högermotionen.......................................

5 325

245

11324

16 894

» Wohlins m. fl. motion...........................

1696

317

12 857

14 870

Los.

Nu ..............................................................

3 892

—

8 501

12 393

Enligt propositionen .......................................

4 047

82

8 312

12 441

» liberala motionen .................................

5 904

—

7 922

13 826

» högermotionen.......................................

5 904

12

7 910

13 826

» Wohlins m. fl. motion...........................

1671

54

8 312

10 037

Nordmaling.

22 586

Nu ..............................................................

6 492

—

16 094

Enligt propositionen .......................................

5 517

1032

21 586

28135

» liberala motionen .................................

6 523

—

17 687

24 210

» högermotionen.......................................

6 523

637

17 050

24 210

» Wohlins m. fl. motion...........................

2 062

688

21586

24 336

Åsele.

Nu ...............................................................

13 062

—

8 447

21 609

Enligt propositionen .......................................

12 050

147

26 004

38 201

» liberala motionen .................................

20165

—

11 204

31 369

» högermotionen.......................................

20165

40

11169

31374

» Wohlins m. fl. motion...........................

5 398

98

26004

31 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1920. It samt. 2 avd.

Tab. 2. Skattebehov och utdebitering per skattekrona.

Att utdebitera på skattekronorna, kronor

Utdebitering per skattekrona, kronor

K o in m u n e r

Enligt

Nu ;prox)osi- tionen

Enligt liberala

motionen

Enligt j Enligt

höger- Wolilins

ino- j m. fl.

tionen j motion

Nu

Enligt

pro-

posi-

tionen

Enligtliberala

motionen j

Enligt

höger- |

mo- i

tionen

Enligt

W ohlins

m. fl.

motion

T

II

I

II

Stockholms stad (del) ......

329 451| 293 015

237 853

296 015

329 451

296 015

7.07

G.05

5.51

6.S5

7.63

6.6 7

Lidingö köping ...............

791 638 613 031

571 895

611582

791 638

613 031

4,00

3.82

•

3.78

4.01

5.2 3

4.22

Norrtälje stad................

338 0831 320-188

299 929

320 488

338 083

320 488

8. so

8.95

9.16

9.7 9

10.30

9.58

Kuddby...........................

32 060: 32 178

31 930

31 930

32 060

32 178

10.00

7.9 2

10.15

10.15

10.19

12.0 3

Simonstorp.....................

16 958 22 666

20 778

20 778

16 958

22 666

4.83

5.47

4.S3

4.63

3.94

7.io

Åtvidabergs municipals. ..

29 492 29 492

29 492

29 492

29 492

29 492

1.00

1.00

1.11

1.11

1.11

1.09

Kråksmåla .....................

43,595 43 805

39 534

39 534

43 595

43 805

6.5 5

5.13

5.io

5.19

5.7 2

5.97

Hossmo ..................... . •

14 520 14416

14 340

14 340

14 520

14 416

10.85

6.71

8.61

8.61

8.72

8.63

Västra Kärrstorp ............

14 324 13 720

13 720

13 720

14 324

13 720

5.oo

3.8 5

5. i c

5.16

5.3 9

5.1b

! Norra Yram .................

59 970: 50 118

48 939

48 939

59 970

50118

7.03

5. si

6.02

6.(3 2

8.11

6.68

Kävlinge .......................

133 168 130 391

130 139

130 391

133 168

130 391

5.2 5

4.69

5.4 2

5.43

5.54

5.19

Slättåkra......................

95 661. 88 730

65 570

86 649

95 661

88 730

5.oo

4.53

3.80

5.io

5.68

5.oi

Rolfstorp........................

25 230 25 771

25 674

25 674

25 230

25 771

15.80

7.95

10.2 1

10.21

10.06

10.51

Göteborgs stad (de!).........

2 465 535 2 191 278; t 523 844

2 191 27812 465 535

2 191 278

10.03

6.57

5.30

l .(38

8.5 6

7.oi

Hällum.........................

4 742 4 709

4 709

4 709

4 742

4 709

9.io

4.7 2

6.7 1

6.7 1

0.76

0.7 2

Österplana ....................

30 639 29 288

29 288

29 288

30 639

29 288

3.7 0

3.io

3.5b

3.5 8

3.7 5

3.40 j

Skara stad ....................

343 942 327 898

317 885

327 898

343 942

327 898

8.5 3

8.15

8.85

9.13

9.5 7

9.oo!

hängbro .......................

79 319 67 931

67 SO I

67 804

79 319

67 934

4.50

3.20

3.5 1

3.51

4.io

3.8 6;

Askersunds landskommun

43 838 44 761

42 482

42 482

43 838

44 761

6.80

3.01

3.52

3.5 2

3.63

3.61,

Hamrånge .....................

138 597 127 264

121 250

122 624

138 597

127 264

7.54

7.83

7.18

7.2 6

8.20

8.56;

Los ............................

94 200 137 871

76 460

76 460

94 200

137 871

7.60

1 11.08

5.53

5.53

6.81

1 13.741

Nordmaling....................

110111 109 360

87 939

104 687

noll]

109 360

4.88

3.S9

3.68

4.3 2

4.55

4,19

Åsele ...........................

129 051 151665

140 995

141 386

129 051

151 665

6.00

3.97

4.19

4.51

4.U

4.sij

Ut

ce
-

1 Anm. Den höga utdebiteringen per skattekrona beror på skogsaccisens uteslutande.

i

8*

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bila?* 7

Tab. 3. Skattebeloppens procentiska fördelning.

Kommuner

Andel i

progressiv,

skatten

Skatt å

fastighet1

Skatt å

näring och

annan

rörelse

Skatt å

annan

inkomst

r_: ■

Stockholms stad (del).

Nu .............................................

-

11.4

i

42.2

|

46.4

!

!

lOO.o

Enligt propositionen .....................

10.1

12.9

47.0

30. o

100. o |

» liberala motionen I...............

27.8

11.8

33.7

27.2

lOO.o

» » » II ............

10.1

14.1

41.9

33.»

100.0 !

» högermotionen.....................

—

15.6

46.;

37.7

lOO.o |

» Wohlins m. fl. motion ........

10.1

8.7

48.2

33.0

lOO.o |

Lidingö köping.

Nu .............................................

16.6

25.3

58. i

lOO.o )

Enligt propositionen .....................

22.6

14.7

19.»

42.8

lOO.o -

-

» liberala motionen I...............

27.6

13.4

16.8

42.2

lOO.o j

■» » » II ...........

22.6

14.4

17.»

45.1

lOO.o :

» högermotionen.....................

—

18.6

23.»

58.4

lOO.o i

» Wohlins m. fl. motion .........

22.6

9.3

20.9

47.2

lOO.o i

!

Norrtälje stad.

Nu ............................................

9.0

48- ‘

42. a

lOO.o

Enligt propositionen .....................

5.2

11.4

53.7

29.7

lOO.o

» liberala motionen I...............

11.8

9.4

49.0

30.8

lOO.o !

i

» » »II ............

5.2

lO.o

52.4

32.4

lOO.o ■

» högermotionen....................

10.5

55.4

34.1

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

5.2

7. G

55.5

31.7

lOO.o

Kuddby.

Nu .............................................

67.3

17.o

15.7

lOO.o |

Enligt propositionen .....................

0.7

78.6

12.6

8.1

lOO.o j

» liberala motionen I...............

0.7

78.s

15.4

10.1

lOO.o

» » » 11 ............

0.7

73.8

15.4

10.1

lOO.o :

» högermotionen .....................

—

74.3

15.6

10.2

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

0.7

68.8 j

las

12.o

lOO.o

1 Såväl fastighetsskatt som skatt för inkomst av fastighet och skogsaecis.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 3 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

Kommuner j

1 I

Andel i |

>rogressiv-|

skatten |

i

Skatt å j

fastighet j

'' 1

Skatt å

näring och

annan

rörelse

Skatt å 1

annan

inkomst

Summa .

i------------- ■■ — .......”"j*

! Simonstorp.

i

Nu

1

_

04.3

0.8

35.4

lOO.o j

Enlig

t propositionen .....................i

0.2 |

1 66.6

1.2

: 132.0

100. o

»

liberala motionen I..... .........

0.2 |

71.8

0.9

27.6

lOO.o j

>

» » Il ..........i

0.2 i

71.8

0.9

27.6

lOO.o

»

högermotionen....................j

— |

76.7 i

0.8

1 22.5

100.(1

»

Wohlins m. fl. motion .........i

0.2 |

57.7

1.5

1 40.6

lOO.o

Åtvidabergs municipdlsamhälle

1

Nu

..........................................i

—

10.0

41.9

| 48.1

lOO.o

Enligt propositionen .....................i

11.0

51.3

i »7.7

lOO.o

i »

liberala motionen 1...............1

—

11.0

47.3

41.7

lOO.o |

» » II ............

—

ll.o ;

47.8

j 41.7

lOO.o |

högermotionen ...................

—

11.0 i

47.8

i 41.7

lOO.o

>

Wohlins m. fl. motion .........

—

Ko

52.6

40.8

lOO.o j

Kråksmåla.

Nu

49.8

82.9

17.3

lOO.o

Enligt propositionen .....................

14.»

45.9

27.o

j 12.8

lOO.o

»

liberala motionen 1.............

14.8

48.7

24.2

j 12.3

lOO.o

» > Il :...........

14.8

48.7

24.2

i 12.3

lOO.o

»

högermotionen .....................

—

59.7

26.7

13.0

lOO.o

»

Wohlins m. fl. motion .........

14.8

41.0

30. i

i 14.1

i loo.o

:

i Hossmo.

Nu

—

55.7

15.9

28.4

lOO.o

Enligt propositionen .....................

1.2

74.9 i

S.o

15.9

| lOO.o

liberala motionen I...............

1.2

68.8 j

9.9

. 20.1

| lOO.o

»

> 11 ............

1.2

68.»

9.9

20.1

S lOO.o

»

högermotionen .....................

_

69.6

10. n

20.4

j lOO.o

''fr

Wohlins m. fl. motion .........

1.2

08.5

10.1

20.2

! ioo.o

Västra Kärrstorp.

1

1 Nu

—

50.7

22.2

21.1

100. o

Enligt propositionen .....................

4.2

62.7

14.8

| 18.3

lOO.o

liberala motionen 1...............

4.2

52.3

19.4

24.1

lOO.o

» :> II ..........

4.2

52.3

19.1

24.1

lOO.o

i

högermotionen .....................

54.7

20.2

i 26.1

1 lOO.o

:

Wohlins in. fl. motion .........

4.2

52.2

19.r,

1 24.1

1OO.0

1 Rättad uppgift.

Bilaga 7.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Bilaga 7.

156 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 3 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

Kommuner

Andel i

progressiv- skatten

Skatt å

fastighet

Skatt å

näring och

annan

rörelse

Skatt å

annan

inkomst

Summa

.

Norra Vram.

Nu ............................................

20.s

36.5

43.2

|

lOO.o ''

Enligt propositionen .....................

16.4

22.3

30.6

30.7

100.o

» liberala motionen I...............

16.4

20.1

28.»

34.6

lOO.o ;

» » » 11 ............

16.4

20.1

28.»

34.6

lOO.o

» högermotionen.....................

22.2

35.5

42.3

lOO.o

» Wolilins m. fl. motion .........

16.1

15.6

33.1

34.»

lOO.o

Kävlinge.

Nu .............................................

-

12.0

63.4

24.6

lOO.o

Enligt propositionen .....................

2.1-

13.7

66.7

17.5

lOO.o

» liberala motionen I...............

2.n

13.1

64.4

20.2

lOO.o

» » » 11 ............

2.1

13.1

64.6

20.2

100.0 ;

» högermotionen .....................

-

13.1

66.0

20.6

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

2.1

8.8

69.8

19.3

lOO.o

Slättåkra.

Nu .............................................

15.4

56.0

28.0

lOO.o

Enligt propositionen .....................

7 .2

16.0

55.o

21.2

lOO.o

liberala motionen I...............

29.3

14.»

37.»

17.»

lOO.o i

♦ » » II ............

7.2

19.1

50. o

ce

CM

lOO.o

» högermotionen.....................

—

18.6

55.2

26.2

lOO.o j

» Wohlins m. fl. motion .........

7.2

11.9

57.6

23.8

lOO.o 1

Rolf storp.

Nu .............................................

75.3

16.5

8.2

lOO.o

Enligt propositionen ...................

0.2

87.»

_

I.»

4.0

lOO.o

» liberala motionen I...............

0.2

85.»

8.»

5.o

lOO.o

» » > II ............

0.2

85.9

8.»

5.0

lOO.o

» högermotionen.....................

—

86.2

8.8

5.0

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

0.2

84.7

9.»

5.2

lOO.o

Göteborgs stad (del).

Nu .............................................

''

6.2

85.5

8.3

lOO.o

Enligt propositionen .....................

11.1

6.6

72.4

9.9

lOO.o

» liberala motionen I...............

38.2

4.1

49.7

8-0

lOO.o

» » » ii............

ll.i

5.9

71.5

11.5

lOO.o

» högermotionen .....................

6.6

80.5

12.»

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

ll.i

4.8

73.5

10.6

lOO.o

s. 157 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 157

Tab. 3 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

1

Kommuner

Andel i

progressiv- skatten

Skatt å

fastighet

Skatt å

näring och

annan

rörelse

Skatt &

annan

inkomst

Summa

Hällum.

Nu .............................................

—

88.7

5.o

5.4

100.o

Enligt propositionen .....................

0.7

92. s

4.o

2.5

lOO.o

» liberala motionen I..............

0.7

91.1

4.8

3.4

lOO.o

* » » II ...........

0.7

91.1

4.8

3.4

lOO.o

» högermotionen .....................

—

91.7

4,,

3.4

lOO.o

» Wohlins in. fl. motion .........

0.7

90.5

5.4

3.4

lOO.o

Österplana.

Nu .............................................

—

10.4

59.o

30. o

lOO.o

Enligt propositionen .....................

4.4

13.8

57.7

24.o

lOO.o

» liberala motionen I..............

4.4

11.3

56.i

28.2

lOtto

» * » Il .........

4.4

11.3

56.1

28.2

lOO.o

» högermotionen .....................

11.8

58.7

29.5

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

4.4

9.0

59.8

26.8

lOO.o

•

Skara stad.

1

Nu .............................................

—

15.1

39.o

45.»

lOO.o I

Enligt propositionen .....................

4.7

19.8

42.5

33.o

lOO.o |

» liberala motionen I...............

7.6

16.1

40.7

35.6

lOO.o

» 3> » II ............

4.7

16.6

41.o

36.8

lOO.o

» högermotionen .....................

—

17.4

44.0

38.0

lOO-o

» Wohlins m. fl. motion ........

4.7

13.0

45.4

36.»

lOO.o !

hängbro.

Nu .............................................

-

16.i

26.o

57.o

lOO.o 1

Enligt propositionen .....................

14.5

29.4

21.0

34.5

lOO.o

» liberala motionen I...............

14.5

28.»

20. o

37.2

lOO.o j

» II ...........

14.5

28.»

20. o

37.2

lOO.o

» högermotionen .....................

—

33.0

23.1

43.o

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

14.5

19.7

24.7

41.1

lOO.o :

1

Askersunds landskommun.

Nu .............................................

—

71.s

5.8

22.1

lOO.o

, Enligt propositionen .....................

13.»

72.3

2.8

11.0

lOO.o i

» liberala motionen I...............

13.3

70.4

3. 0

13.2

lOO.o

» » * II ............

13.3

70.4

3.o

13.8

100. o

» högermotionen .....................

—

83.i-

3.o

13.8

lOO.o

» Wohlins m. 11. motion .........

13.»

69.8

3.3

13.7

lOO.o

Bilaga 7

s. 158 Kontrollera mot PDF

Bila?» 7.

158 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 3 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

1

j Andel i

Kommuner ] progressiv-

1 skatten

1

Skatt å

fastighet

Skatt å

näring och

annan

rörelse

Skatt å

annan

inkomst

Summa j

Hamrånge

Nu ............................................

—

27.2

13.5

59.3

100.o

Enligt propositionen .....................

8.2

29.9

19.7

42.2

loo.o ;

» liberala motionen I...............

9.2

33.5

16.6

40.7

ioo.o :

» » » II ............

S.2

33.8

16.s

41.2

lOO.o i

» högermotionen.....................

34.5

19.0

46.5

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

8.2

21.6

21.7

48.5

100.O

Los

Nu .............................................

—

55.2

12.8

32.5

iOO.o

Enligt propositionen .....................

4.4

48.6

17.o

30. o

100.O

» liberala motionen I...............

4.4

73.o

_ 8.o

14.6

lOO.o

» » * II ............

4.4

73.0

8.0

14.6

lOO.o

» högermotionen .....................

72.2

9.»

17.9

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

4.4

39.0

20.4

36.5

lOO.o

Nordmaling.

Nu .............................................

—

30.9

22.1

47.0

lOO.o

Enligt propositionen .....................

3.7

43.5

21.5

31.8

lOO.o

s liberala motionen I...............

18.7

36.0

16. s

28.7

ioo.o

» » » II ............

3.7

42.0

20.0

34.8

lOO.o

» högermotionen.....................

—

43.0

21.o

36.0

lOO.o

» Wohlins m. fl. motion .........

''

3.7

37.3

23.5

35.5

lOO.o |

Åsele.

Nu .............................................

—

67.2

11.5

21.8

lOO.o j

Enligt propositionen .....................

1.7

78.2

6.9

13.2

lOO.o

» liberala motionen I...............

2.0

75.9

7.3

14.8

lOO.o

» * » II .............

1.7

76.2

7.3

14.8

lOO.o

> högermotionen ....................

—

79. s

6.7

13.5

lOO.o {

» Wohlins m. fl. motion .........

1.7

74.4

8.1

15.8

ioo.o !

s. 159 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

159

Tab. 4. Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) kronor

Oen skattskyldiges yrke

m. in.

Nu

Enligt

proposi-

Enligt liberala

motionen

Enligt

höger-

Enligt

Wohlinsm.

tionen

I

II

motionen

fl. motion

Stockholms stad.

Vaktmästare ..................

85

39

30

45

50

43

Verkmästare ..................

207

114

104

129

144

120

Ingenjör ........................

008

218

198

247

275

240

Kontorschef.....................

2 934

3 849

3 030

4 174

3 095

4101

Kassör...........................

490

387

354

430

407

425

Tjänsteman.....................

1149

730

730

908

1011

370

Handlande .....................

175

114

101

125

140

125

Hantverkare ..................

71

45

41

51

57

50

Handlande .....................

2 371

3 189

2 827

3 2B6

2 502

3 343

Aktiebolag .....................

443

584

514

598

478

599

» .....................

98 189

195 850

101 523

180 019

108 735

193 624

Hantverkare ..................

25

12

11

14

15

13

Fabrikör ........................

999

1201

928

1 no

1 037

1277

Hantverkare .................

212

100

91

113

120

114

Husägare........................

177

212

138

171

191

150

2> ........................

424

481

331

411

458

330

Lidingö köping

Arrendator .....................

20

19

21

27

22

Godsägare .....................

929

1 070

944

995

1 019

793

Lantbrukare

374

341

289

309

400

228 i

Arbetare ........................

12

7

7

7

9

7

F. d. tjänsteman ............

58

48

29

31

41

41

Löntagare .....................

225

112

100

100

138

in

Tjänsteman.....................

371

190

194

207

204

210

Ingenjör ........................

1 037

1 177

1 109

1 221

1 050

1 268

Hantverkare ..................

21

12

12

12

10

13

Fabrikör .......................

470

300

351

374

455

320

Handlande .....................

98

51

50

54

09

5(>

Aktiebolag .....................

102 852

209 373

187 045

190418

170 477

214 350

Handlande ...................

509

449

417

441

498

449

Husägare........................

no

no

86

91

118

80

Tjänsteman.....................

1707

11 829

11 734

12 023

5 811

12113

Bilaga

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 7

Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat kela progressivskatten) kronor

Den skattskyldiges yrke

m. in.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt liberala

motionen

Enligt

höger-

motionen

Enligt

Wohlins m.

fl. motion

I

I!

Norrtälje stad.

Hemmansägare ...............

355

489

400

426

432

456

Lantbrukare ..................

159

299

194

207

218

228

Arbetare ........................

63

50

51

55

58

54

» ........................

102

37

38

40

42

39

Tjänsteman.....................

480

298

305

326

343

319

Direktör ........................

5 801

8 738

8 828

9 237

6 685

9 109

Hantverkare ..................

92

39

40

43

45

42

Fabrikör ........................

387

384

295

315

331

358

Handlande ....................

4158

6 711

6 431

6 728

4 857

6 783

» .....................

301

252

258

276

290

270

Hantverkare ..................

638

733

605

646

668

651

Aktiebolag .....................

18 412

34 719

32 255

33 610

22 149

34 913

Husägare........................

30

27

31

33

35

13

304

378

312

334

351

241

» ........................

790

797

595

636

670

542

Kuddby.

Hemmansägai''e ..............

79

63

80

80

81

32

Godsägare .....................

1006

891

1 010

1 010

1014

555

Hemmansägare ...............

306

242

311

311

312

123

Godsägare .....................

545

717

523

523

519

677

Arbetare ........................

15

-

—

13

13

—

—

» ........................

28

23

13

13

13

27

Löntagare .....................

200

115

148

148

148

175

Hantverkare ..................

10

—

-

—

—

—

Handlande .....................

25

18

23

23

23

27

Simonstorp.

Torpare ........................

1 20

29

1 32

1 32

21

37

Arrendator .....................

1 665

86

1 686

1 686

62

112

» .....................

1 355

116

1 381

1 381

84

151

Arbetare ........................

27

26

23

23

19

34

1 Häri inbegripen skatt efter fastighetsvärdet. Enligt propositionen ävensom högermotionen

och Wohlins m. fl. motion åligger fastighetsskatt jordägaren, dock att rubbning ej sker i redau

ingångna arrendeavtal.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 161

Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

Enligt liberala

motionen

Enligt

höger-

Enligt

Wohlinsm.

tionen

I

n

motionen

fl. motion

Löntagare .....................

178

150

1<52

132

108

194

Handlande .....................

222

230

204

204

161

297

Tjänsteman....................

105

77

67

67

54

88

Åtvidabergs mun.-samh.

Vaktmästare ..................

7

4

5

5

5

4

Arbetare ........................

20

12

10

10

10

It

Kassör ...........................

56

52

55

55

55

54

Ingenjör ........................

176

164

182

182

182

179

Hantverkare ..................

19

13

13

13

13

13

Handlande .....................

69

73

72

72

72

76

Hantverkare ..................

5

3

3

3

3

8

Handlande .....................

241

251

257

257

257

266

2> ..................

3

1

2

2

2

1

Aktiebolag .....................

5 093

6 794

6 207

6 207

6 207

6 303

Kråksmåla.

Hemmansägare ...............

39

67

57

57

63

-

Lägenhetsägare ...............

10

7

8

8

9

4

Hemmansägare ...............

697

458

528

528

563

410

Arbetare ........................

23

18

18

18

20

21 !

Löntagare .....................

467

359

363

363

374

414 !

Tjänsleman...................

124

75

76

76

84

88 |

Hantverkare ..................

43

68

59

59

65

72 i

Handlande .....................

36

22

22

22

24

25

Näringsidkare..................

144

96

96

96

106

82

i Handlande .....................

80S

773

747

747

669

861

Aktiebolag (ej skrivet)......

3 749

3 473

3 021

3 021

3 329

3 524 ''

Hosstno.

Lägenhetsägare ...............

52

42

41

41

42

27 ;

Arrendator .....................

1 378

143

1 300

1 300

186

184- |

Godsägare .....................

1 683

1 754

1 478

1 478

1 285

1 658

Arbetare ........................

32

12

15

15

15

15

Löntagare .....................

898

546

687

687

650

689

1

T> .....................

353

144

185

185

187

186

1 Jfr not under Simonstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 eaml. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 21

Bilaga 7.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 7. Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

Enligt liberala

motionen

Enligt

höger-

Enligt

Wohlinsm.

tionen

I

n

motionen

fl. motion

Hantverkare ..................

54

24

32

32

33

25

Handlande .....................

110

58

74

74

75

74

Husägare........................

5

3

4

4

4

2

Västra Kärrstorp.

Arrendator ....................

1 376

494

1 633

1 633

549

630

Lantbrukare ..................

41

48

36

36

38

41

Hemmansägare ...............

14

48

52

52

54

50

Arbetare .......................

10

5

7

7

8

7

Löntagare .....................

196

in

148

148

155

149

Hemmansägare ...............

256

551

566

566

491

615

Hantverkare ..................

63

32

39

39

41

39

Handlande .....................

113

52

69

69

72

6(5

Aktiebolag (ej skrivet)......

1460

1667

1276

1276

1333

1 389

Norra Kram.

Torpare ........................

1 12

15

1 22

1 22

20

17

Arrendator .....................

1 404

53

1 397

1 397

75

61

Löntagare .....................

236

137

156

156

191

157

» .....................

76

22

25

25

30

25

» .....................

398

248

283

283

346

285

Hantverkare ..................

69

15

17

17

21

17

Handlande .....................

105

68

70

70

85

63

Aktiebolag (ej skrivet)......

22133

19 009

18 477

18 477

22 636

19 704

Kävlinge.

Lantbrukare ..................

331

802

574

574

501

660

Lägenhetsägare ...............

16

26

16

16

17

18

Hemmansägare ...............

125

185

146

147

150

138

Arbetare ........................

29

22

26

26

26

25

Inspektor........................

292

208

240

241

246

230

Disponent ....................

881

1000

1 118

1 119

897

1081

Hantverkare ..................

113

50

44

44

45

46

Handlande .....................

73

33

39

39

40

25

Hantverkare ..................

304

273

253

254

251

269

Handlande .....................

1 Jfr not. under Simo

1079

nstorp.

1502

1 538

1540

1144

1 555

s. 163 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

163

Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten, kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt liberala

motionen

Enligt

höger-

motionen

Enligt

Wohlinsm

fl. motion

i

II

Fabrikör ........................

176

114

118

118

120

101

Handlande .....................

4 598

10 284

10 444

10 452

4 814

10 539

Husägare........................

11

9

11

11

12

4

» ........................

58

76

60

60

61

55

Släitåkra■

Hemmansägare ...............

1 443

595

316

409

1 422

454

» ...............

2 13

13

9

11

2 13

8

» ............

80

161

90

118

131

138

Löntagare ....................

345

277

239

310

321

305

Arbetare .............r..........

36

32

27

36

40

36

Hantverkare ..................

90

54

46

61

68

60

Aktiebolag .....................

57 929

88 779

73 558

86 769

59 987

89 244

Handlande .....................

152

134

93

123

135

133

» ...... ..............

599

529

431

555

562

536

Rolfstorp.

Hemmansägare ...............

195

149

128

128

126

109

» ...............

493

1 089

1 148

1148

1 037

1252

> ...............

35

18

23

23

22

8

Löntagare .....................

47

18

23

23

23

24

» .....................

109

45

58

58

57

59

Handlande ......................

159

27

35

35

35

29

Hantverkare ..................

19

5

8

8

8

3

Göteborg.

Arbetare ......................

61

21

17

25

28

23

Konduktör .....................

195

73

59

85

95

78

Disponent .....................

3 465

3 354

2912

3 722

2 978

3 507

Ingenjör ........................

619

377

307

435

470

401

Handlande .....................

2 070

1 903

1493

1 958

1 710

1946

Hantverkare ..................

1 179

775

462

654

704

664

Handlande .....................

450

289

202

291

326

295

* .....................

5 626

6 952

5 542

6 893

4 964

7 012

Aktiebolag .....................

53112

69 590

56 485

70 707

52 249

70 078

1 Dessutom skogsaceis 24 kr. — 2 D:o 5.60 kronor.

Bilaga 7.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 7. Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten), kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt liberala

motionen

I | H

Enligt

höger-

motionen

Enligt

Wohlinsm

fl. motion

Hällum.

Hemmansägare ...............

30

36

42

42

43

37

Godsägare (ej skriven)......

1092

1575

1433

1433

1444

1704

Hemmansägare ...............

91

83

97

97

98

73

Löntagare .....................

50

22

32

32

32

32

Näringsidkare ...............

79

45

47

47

48

57

Husägare (ej skriven) ......

46

49

34

34

34

52

Österplana.

Arrendator .....................

1 13

7

1 13

1 13

8

8

» .....................

1 31

64

1 73

1 73

77

70

Hemmansägare ...............

447

715

715

'' 715

527

697

Löntagare ....................

354

306

345

345

309

331

» .....................

175

123

142

142

149

135

Arbetare ........................

21

11

13

13

14

13

Hantverkare .................

21

10

12

12

12

10

Aktiebolag (ej skrivet)......

19 146

20 095

18 786

18 786

19 678

19 528

Skara stad.

Lägenhetsägare ...............

20

20

21

22

23

7

Lantbrukare ..................

127

222

133

137

144

156

Arbetare ........................

20

17

20

21

22

8

» ..........

102

73

80

82

86

81

Löntagare .....................

336

272

296

305

320

301

Direktör ........................

2 254

2 613

2 711

2 780

2 348

2 755

Löntagare .....................

659

582

630

649

659

640

Hantverkare ..................

248

224

148

152

160

190

Handlande .....................

292

259

223

230

241

266

Hantverkare ..................

60

44

39

40

42

45

Handlande .....................

79

41

44

46

48

45

> .....................

2 034

2 778

2 616

2 682

2 267

2 677

Aktiebolag .....................

16 831

28 719

26 230

26 797

19 401

28 435

a> ............

668

1057

957

981

802

1007

Husägare........................

38

33

40

41

43

17

» ..................

476

716

509

525

534

538

1 Jfr not under Simonstorp.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr l.

165

Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga. § Bilaga 7.

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) kronor

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt liberala

motionen

i | n

Enligt

höger-

motionen

Enligt

Wohlinsm.

fl. motion

hängbro.

Godsägare .....................

338

630

444

444

433

506

Hemmansägare ...............

41

151

133

133

156

126

»

11

13

10

10

11

8

Arbetare ........................

61

36

30

30

35

36

»

28

18

19

19

23

21

Förman ........................

217

123

135

135

158

149

Bokhållare .....................

345

276

283

283

296

316

Handlande .....................

69

42

44

44

51

40

Hantverkare ..................

214

148

153

153

173

170

Aktiebolag (ej skrivet)......

14 073

11720

10 898

10 898

12 730

13 337

Husägare......................

11

9

11

11

12

5

Askersunds landskommun.

Torpare ........................

—

10

11

11

12

12

Hemmansägare ...............

59

81

64

64

66

76

Godsägare .....................

1 628

418

340

• 340

1 332

287

Arbetare ........................

42

19

22

22

23

22

Godsägare .....................

1 1771

2 370

2 024

2 024

1040

2 341

Löntagare ....................

322

in

130

130

134

133

Hantverkare ..................

6

1

5

5

1

1

Hamrånge.

Hemmansägare ...............

* 112

191

138

140

145

187

» ...............

225

1 557

1451

1464

1321

1 712

X> ...............

4 29

57

37

38

6 40

50

» ...............

54

488

439

443

475

537

Löntagare........................

287

263

257

260

294

307

Arbetare ........................

81

63

61

62

70

73

» ........................

53

34

32

32

36

37

Bruksägare (ej skriven) ...

4 398

5 851

4 188

4 235

''4 783

5 715

Hantverkare ..................

146

94

SO

81

91

103

1 Dessutom skogsaccis 16.S0 kr. — » D:o 201.80 kr. — 3 D:o 12.60 kr. — 4 D:o 7.80 kr.

— 6 D:o 6.09 kr.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga ?. Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt liberala

motionen

I | 11

Enligt

höger-

motionen

Enligt

Wohlinsm.

fl. motion

Fiskare ........................

189

103

99

100

113

i

119

Handlande .....................

141

97

97

98

no

102 |

Aktiebolag .....................

553

632

523

528

532

626

Husägare.......................

7

6

6

7

7

3

Los.

Hemmansägare ...............

84

194

73

73

90

203

» ...............

1 208

326

151

151

1 186

294

3> ...............

182

2 256

1168

1 168

1081

2 620

» ...............

249

10 468

6 661

6 661

4 510

12 164

Arbetare ........................

42

53

26

26

32

65 .

» ........................

56

73

37

37

45

87

Löntagare .....................

379

494

248

248

301

612

» .....................

631

862

444

444

513

1063

Handlande .....................

101

100

35

35

43

99

» .....................

567

792

406

406

466

973

Hantverkare ...............

35

42

21

21

26

48

Handlande .....................

384

434

2)7

217

267

535

Nordmaling.

Lägenhetsägare ...............

8

15

11

13

14

12

Hemmansägare ...............

49

88

75

89

94

80

» ...............

23

163

136

162

171

'' 175

Arbetare ........................

29

14

13

16

17

15

Löntagare .....................

170

in

104

124

130

129

2> .....................

358

230

216

254

251

264

» .....................

970

1076

1027

1 157

859

1189

Hantverkare ..................

43

11

8

9

10

9

Handlande .....................

118

73

68

81

85

84

» ..................

256

219

177

210

212

237

Arbetare ........................

53

23

22

26

27

27

Aktiebolag .....................

502

986

919

990

468

1037

Dessutom skogsaccis 11.60 kr.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1- 167

Tab. 4 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

prop.jsi-

Enligt liberala

motionen

Enligt

höger-

Enligt

Wohlins m.

tionen

I

II

motionen

fl. motion

Åsele.

Hemmansägare ...............

128

134

98

98

89

119

» ...............

305

145

255

256

233

94

Arbetare ........................

54

30

34

34

31

36

» ........................

48

16

17

17

16

18

Löntagare........................

81

39

44

44

40

47

Hantverkare ..................

36

28

22

23

21

25

Handlande .....................

26

6

7

7

7

5

Aktiebolag .....................

1 703

868

1 854

1 856

1 481

938

Bilaga 7.

1 Dessutom skogsacois 187 kr.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 8.

Bilaga 8.

Tabeller

till belysning av Torkningarna ntay utskottets förslag och vissa reservationer.

Tabellerna äro utarbetade av byråchefen i statistiska centralbyrån Hugo Burström.

Vid beräkningarna har icke knnnat tagas hänsyn därtill,

att enligt utskottet och de tre reservationerna progressivskattens

koin munandel skall uppdelas mellan olika verksamhetskommuner, utan

har hela kommnnandelen tillförts hemkommunen.

Därjämte erinras, att utskottet hemställt om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående rätt att avdraga erlagd skogsaccis från utskylder, påförda

för bevillningstaxerad inkomst av fastighet.

Vidare är att märka,

att vid beräkningarna enligt utskottets och Swartz’ förslag opererats

med den år 1918 debiterade skogsaccisen samt

att progressivskatten enligt Johanssons och Swartz’ förslag överallt

utom i tabellerna 6 och 7 antagits utgöra 75 procent av samma skatt

enligt utskottets förslag.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

169

Bilaga 8.

Tab. 1. Progressivskatten och dess fördelning.

Av andra

skattskyl- diga än

aktiebolag

o. d.

Av aktie- bolag

o. d.

Därav:

Kommuner

I

Summa

Kronor

Kommun-

andel

Utjäm-

nings-

andel

Stockholms stad (del).

Enligt propositionen........................

» » utskottets förslag..................

32 651

89 480

122131

33 436

88 695

19 329

72 306

91635

68 726

22 909

» Möllers » ..................

24 200

86 772

1 110 972

1 82 363

28 609

» Johanssons och Swartz'' förslag

14 497

54 229

68 726

68 726

—

Lidingö köping.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

230 001

61 058

291 059

178 607

112 452

167 128

29 392

196 520

147 390

49 130

» Möllers » ..................

196 354

61 058

257 412

193 059

64 353

» Johanssons och Swartz’ förslag

125 346

22 044

147 390

147 390

—

Norrtälje stad.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

19 243

31629

50 872

17 595

33 277

11471

24 883

36 354

27 265

9 089

» Möllers » ..................

14 466

31 629

46 095

34 571

11524

» Johanssons och Swartz’ förslag

8 603

18 662

27 265

27 265

—

Kuddby.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

284

—

284

213

71

142

—

142

106

36

» Möllers förslag .....................

142

—

142

106

36

» Johanssons och Swartz’ förslag

106

—

106

106

—

Simonstorp.

Enligt propositionen........................

55

—

55

39

16

» utskottets förslag..................

28

—

28

21

7

» Möllers » ..................

28

—

28

21

7

» Johanssons och Swartz’ förslag

21

—

21

21

—

Åtvidabergs municipalsamhälle.

Enligt propositionen.......................

» utskottets förslag ..................

—

—

—

—

—

» Möllers » ..................

—

—

—

—

—

» Johanssons och Swartz’ förslag

—

—

—

—

—

Kråksmåla.

Enligt propositionen........................

10111

—

10111

7 583

2 528

» utskottets förslag..................

6 232

—

♦i 232

4 674

1 558

» Möllers » ..................

8 094

—

8 094

6 071

2 023

» Johanssons och Swartz’ förslag

4 674

—

4 674

4 674

—

1 Dessutom 3 463 kr., som ej kunnat uttagas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (År 1). 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

170 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 1 (forts.). Progressivskatten och dess fördelning.

Av andra

skattskyl- diga än

aktiebolag

o. d.

Av aktie- bolag

o. d.

Därav:

!

Kommuner

Summa

Kronor

Kommun-

andel

Utjäm-

niugs-

andel

1

Hossmo.

Enligt propositionen ..................... .

240

—

240

180

60

s utskottets förslag..................

120

—

120

90

30

» Möllers » ..................

120

—

120

90

30

» Johanssons och Swartz'' förslag

90

—

90

90

—

1 Västra Kärrstorp.

Enligt propositionen .....................

805

805

604

*

201

» utskottets förslag..................

432

—

432

324

108

» Möllers » ..................

540

—

540

405

135

» Johanssons och Swartz’ förslag

324

—

324

324

Norra Vram.

Enligt propositionen ........................

» utskottets förslag..................

13136

_

13136

9 852

3 284

11314

11 314

8 486

2 828

Möllers » ..................

12 958

—

12 958

9 719

3 239

;> Johanssons och Swartz’ förslag

8 486

—

•8 486

8 486

—

Kävlinge.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag ..................

3 651

387

4 038

2 777

1 261

2151

325

2 476

1 857

619

» Möllers » ..................

2 478

387

2 865

2149

716

* Johanssons och Swartz’ förslag

1 613

244

1 857

1 857

—

Slättäkra.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag.................

4 917

32 430

37 347

6 931

30 416

2 870

21 925

24 795

18 596

6199

» Möllers » ..................

3 452

29 519

1 32 971

1 23 915

9 056

» Johanssons och Swartz’ förslag

2152

16 444

18 596

18 596

.

Bolfstorp.

Enligt propositionen........................

78

—

78

59

19

» utskottets förslag..................

39

—

39

29

10

Möllers » ..................

39

—

39

29

10

Johanssons och Swartz'' förslag

29

—

29

29

—

Göteborgs stad (del).

228 767

1 026 821

1 255 588

274 257

981 331

» utskottets förslag..................

179 160

659 301

3838461

2 616 384

222 077

160 198

766 540

8 926 73b

8 616 384

310 354

» Johanssons och Swartz* förslag

131 708

484 676

9 616 384

3 616 384

Hällwm.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

44

—

44

33

11

22

—

22

17

5

» Möllers » .......*..........

22

—

22

17

5

» Johanssons och Swartz’ förslag

17

—

17

17

—■

1 Dessutom 3 251 kr., som ej kunnat uttagas.

— » D:o 49 849 d;o. -

3 D:o 314 677 d:o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 1 (forts.)- Progressivskatten ock dess fördelning.

t7t

Kommuner

Av andra

skattskyl- diga än

aktiebolag

o. d.

Av aktie- bolag

o. d.

Summa

Kronor

Därav:

Kommun-

andel

Utjäm-

nings-

andel

1 801

1 801

1351

450

1061

—

1061

796

265

1382

—

1382

1037

345

7%

796

796

—

19 337

15 406

34 743

16 044

18 699

10 874

11277

22151

16 613

5 538

13 265

15 406

28 671

21 503

7 168

8155

8 458

16 613

16 613

—

15 354

15 354

11515

3 839

14 216

—

14 216

10 662

3 554

15143

15143

11357

3 786

10 662

10 662

10 662

—

9 195

9195

6 896

2 299

6 017

—

6 017

4 513

1 504

8 001

—

8 001

6 001

2 000

4 513

—

4 513

4 613

14 828

2114

16 942

11 333

5 609

10 840

1 503

12 343

9 257

3 086

14 021

2 114

16135

12 101

4034

8130

1 127

9 257

9 257

8 438

8 438

6 329

2109

5 906

—

6 906

4430

1476

7 911

—

7911

5 933

1 978

4 430

4 430

4 430

—

2 232

25 766

27 998

4 251

23 747

1 183

18 031

19 214

14410

4 804

l 214

25 766

26 980

20 235

6 745

887

13 523

14 410

14 410

—

3 490

602

4 092

2 678

1 414

1 855

341

2 196

1647

549!

2 061

602

2 663

1997

666!

1 391

256

1 647

1647

_

Österplana.

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

» Möllers » ..................|

» Johanssons och Swartz’ förslag;

| Skara stad.

Enligt propositionen........................i

» utskottets förslag..................

» Möllers ..................|

» Johanssons och Swartz'' förslag!

j hängbro.

Enligt propositionen........................

utskottets förslag..................

» Möllers » ..................

* Johanssons och Swartz’ förslag

I Askersunds landskommun.

Enligt propositionen

prop

utskottets förslag

Möllers

Johanssons och Swartz’ förslag

Hantrånge.

Enligt propositionen...................

2 utskottets förslag...............

» Möllers » ...............

> Johanssons och Swartz’ förslag

Los.

Enligt propositionen........................

> utskottets förslag..................

» Möllers » ..................

2 Johanssons och Swartz’ förslag

Nordmaling.

Enligt propositionen .......................

» utskottets förslag..................

2 Möllers » .................

» Johanssons och Swartz’

förslag

Åsele.

Enligt

propositionen ........................

utskottets förslag..................

Möllers > ..................

Johanssons och Swartz’ förslag

Bilaga 8.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

172 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 2. Antal skattekronor.

Kommuner

stighets- katt1

Närings-

skatt

Inkomst-

skatt

Summa

5 307

41 292

46 599

4 999

5 447

38 498

48 944

5 555

—

37 629

43 184

4 999

6410

38 498

48 907

2 222

3 632

38 498

44 352

3 333

3 632

38 498

45 463

26 900

134 697

161 597

23 670

6 110

130 554

160 334

27 026

—

124 293

151319

23 670

6 035

130 554

160 259

10 471

4 073

130 554

145 098

16 555

4 073

130 554

151182

3 450

34 969

38 419

2 997

2 073

30 753

35 823

3 327

—

29 409

32 736

2 997

1948

30 753

35 698

1 309

1382

30 753

33 444

2 016

1382

30 753

34151

2147

1059

3 206

2 096

10

1 956

4 062

2 140

—

1006

3146

2 096

8

1956

4 060

714

7

1 956

2 677

1421

7

1956

3 384

1835

1676

3 511

1637

7

2 503

4147

2 395

—

1904

4 299

1637

6

2 503

4146

684

5

2 503

3192

1 587

5

2 503

4 095

2 962

26 530

29 492

2 631

2 500

24 261

29 392

2 926

—

23 594

26 520

2 631

2 450

24 261

29 342

1 166

1667

24 261

27 094

1 759

1 667

24261

27 687

Stockholms stad (del).

Nu.............................

Enligt propositionen ......

» utskottets förslag

» Möllers »

» Johanssons »

» Swartz’ »

Lidingö köping.

Nu ...........................

Enligt propositionen

» utskottets förslag

» Möllers »

» Johanssons »

» Swartz’

Norrtälje stad.

Nu ..............................

i Enligt propositionen ......

> utskottets förslag

* Möllers

» Johanssons »

2 Swartz’ »

| Kuddby.

! Nu ..............................

Enligt propositionen ......

» utskottets förslag

» Möllers *

» Johanssons »

» Swartz’ »

| Simonstorp.

i Nu..............................

Enligt propositionen ......

» utskottets förslag

■> Möllers »

Johanssons

» Swartz’ >

Åtvidabergs municipalsamhälle.

Nu........................................

Enligt propositionen ................

» utskottets förslag ..........

» Möllers.........................

» Johanssons » ..........

» Swartz’ » ..........

1 Härmed förstås endast den skatt, som utgår direkt på grundval av fastigheternas taxeringsvärden.

Skatt för inkomst av fastighet ingår under rubriken »inkomstskatt».

s. 173 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 173

Tab. 2 (forts.). Antal skattekronor.

Kommuner

Fastighets-

skatt

Närings-

skatt

Inkomst-

skatt

Summa j

Kråksmåla.

Nu...................................................

2 706

—

3 924

6 630

Enligt propositionen ...........................

1837

291

6 407

8 535

» utskottets förslag .....................

2 502

—

5121

7 623

» M Hers * .....................

1 837

264

6 407

8 508

» Johanssons » .....................

741

194

6 407

7 342

» Swartz’ » .....................

1 654

194

6 407

8 255

Hossmo.

Nu...................................................

744

595

1 339

Enligt propositionen ...........................

733

5

1 410

2148

utskottets förslag .....................

758

—

908

1 666

» Möllers » .....................

733

2

1410

2 145

» Johanssons » .....................

257

3

1410

1670

» Swartz’ » .....................

498

3

1410

1 911

Västra Kärrslorp.

Nu..................................................

1377

—

1052

2 429

Enligt propositionen ...........................

1373

1

2189

3 563

» utskottets förslag .....................

1378

—

1 279

2 657

» Möllers » .....................

1373

—

2189

3 562

» Johanssons » ....................

462

1

2189

2 652

» Swartz’ » .....................

915

1

2 189

3 105

Norra Vram.

Nu...................................................

1533

6 029

7 662 i

Enligt propositionen ...........................

1477

523

6 626

8 626

» utskottets förslag .....................

1 544

—

5 850

7 394

» Möllers

1477

517

6 626

8 620

s> Johanssons » .....................

531

349

6 626

7 506

» Swartz’ » .....................

1007

349

6 626

7 982

Kävlinge

Nu ..................................................

3 033

—

22 332

25 365

Enligt propositionen ...........................

2 820

2 958

22 002

27 780

» utskottets förslag .....................

3 030

—

20 995

24 025

» Möllers » .....................

2 820

2 897

22 002

27 719

Johanssons » .....................

1 151

1 972

22 002

25 125

» Swartz’ » ....................

1 880

1972

22 002

25 854

Slättåkra.

Nu ..................................................

2 499

13 715

16 214

Enligt propositionen ...........................

2156

1802

15 626

19 584

utskottets förslag .....................

2 489

—

14 517

17 006

» Möllers » .....................

2 156

1 793

15 626

19 575

» Johanssons » .....................

889

1 201

15

17 716

» Swartz’ » .....................

1 568

1201

15 626

18 395

Bilaga 8

s. 174 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

174 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 2 (forts.). Antal skattekronor.

Kommuner

i Fastighets- skatt

Närings-

skatt

!

Inkomst-

skatt

Summa

j Bolfstorp.

i Nu..................................................

1208

409

1 617

Enligt propositionen ........................

1 160

27

2 039

3 226

» utskottets förslag .....................

1 184

—

1323

2 507

» Möllers » .....................

1 160

21

2 039

3 220

Johanssons .....................

396

18

2 039

2 453

Swartz’ » ....................

786

18

2 039

2 843

Göteborgs stad (del).

Nu...................................................

15 267

—

230 549

245 816

Enligt propositionen ...........................

14122

39 860

279 694

333 676

utskottets förslag ....................

15 692

—

271 603

287 295

» Möllers * .....................

14 122

39 632

279 694

333 448

1 » Johanssons » .....................

6 276

26 573

279 694

312 543

» Swartz’ .....................

9 415

26 573

279 694

315 682

Hällum

Nu.................................................

462

59

521

Enligt propositionen ..........................

454

6

537

997

:> utskottets förslag .....................

462

240

702

» Möllers » .....................

454

3

537

994

Johanssons .....................

160

4

537

701

» Swartz’ » .....................

303

4

537

844

Österplana.

Nu...................................................

864

. _

7 417

8 281

Enligt propositionen ...........................

865

896

7 674

9 435

• utskottets förslag .....................

951

—

7 223

8 174

» Möllers .....................

865

890

7 674

9 429

» Johanssons » ....................

338

597

7 674

8 609 ;

» Swartz’ » .....................

606

597

7 674

8 877 1

Skara stad.

Nu..................................................

6 078

_

34 243

40 321

Enligt propositionen ...........................

5 671

1692

32 885

40 248

utskottets förslag .....................

6 217

—

29 713

35 930 :

» Möllers » .....................

5 671

1559

32 885

40 115

» Johanssons .....................

2 419

1 128

32 885

36 432 i

> Swartz’ .....................

3 797

1 128

32 885

37 810 |

hängbro.

Nu...................................................

2811

__

14 815

17 626

Enligt propositionen ...........................

5 797

689

14 729

21 215

» utskottets förslag .....................

6 299

—

13 044

19 343 ;

Möllers i> .....................

5 797

673

14 729

21 199 (

» Johanssons > ....................

2 402

459

14 729

17 590 i

» Swartz’ » .....................

3 895

459

14 729

19 083

s. 175 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 175

Tab. 2 (forts.). Antal skattekronor.

Kommuner

Fastighets-

skatt

Närings-

skatt

Inkomst-

skatt

I

Summa

Askersunds landskommun.

Nu...................................................

4 307

2140

!

6 447 !

Enligt propositionen ...........................

» utskottets förslag .....................

3 995

30

10 850

14 875

5 036

—

7 045

12 081

» Möllers » .....................

3 995

26

10 850

14 871

» Johanssons .....................

1514

20

10 850

12 384

» Swartz’ > .....................

3 350

20

10 850

14 220

Hamrånge.

■

Nu...................................................

5 004

—

13 378

18 382

Enligt propositionen ...........................

» utskottets förslag .....................

4 023

475

12 857

17 355

5 325

—

11569

16 894

» Möllers » .....................

4 023

440

12 857

17 320

» Johanssons » .....................

1696

316

12 857

14 869

» Swartz’ » .....................

3 440

316

12 857

16613

Los.

Nu...................................................

3 892

—

8 501

12 393

Enligt propositionen...........................

» utskottets förslag .....................

4 047

82

8 312

12 441

5 904

7 922

13 826

» Möllers » .....................

4 047

64

8312

12 423

» Johanssons » .....................

1671

55

8 312

10 038

» Swartz’ » .....................

3 926

55

8 312

12 293

Nordm äling.

Nu...................................................

6 492

—

16 094

22 586

Enligt propositionen ...........................

5 517

1032

21586

28135

» utskottets förslag .......... .........

6 523

—

17 687

24 210

» Möllers * .....................

5 517

985

21 586

28 088

» Johanssons » .....................

2 062

688

21586

24 336

» Swartz’ » ..................

4 307

688

21 586

26 581

Asele.

Nu...................................................

13 062

8 447

21 509

Enligt propositionen ...........................

» utskottets förslag ....................

12 050

147

26 004

38 201

20165

—

11204

31 369

» Möllers » .....................

12 050

120

26 004

38174

v Johanssons » .....................

5 398

98

26 004

31 500

» Swartz’ » .....................

13 420

98

26 004

39 622

Bilaga 8.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

176 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr i.

Tab. 3. Skattebehovet och dess täckande.

Kommuner

Andel i

progressiv- skatten

Skogsaccis

Att ut- debitera på

skatte- kronorna

Summa

Kronor

Utdebi- |

tering j

per skatte-j

krona, j

Kronor j

Stockholms stad (del).

Nu ..........................

329 451

329 451

!

7.07

Enligt propositionen........................

33 436

—

296 015

329 451

6.05

» utskottets förslag..................

68 726

—

260 725

329 451

6.04

» Möllers » ..................

82 363

—

247 088

329 451

5.05

» Johanssons » ..................

68 726

—

260 725

329 451

5.88

» Swartz’ » ..................

68 726

—

260 725

329 451

5,73

Lidingö köping.

Nu................................................

_

—

791 638

791 638

4.90

Enligt propositionen........................

178 607

—

613 031

791 638

3.82

» utskottets förslag .................

147 390

1962

642 286

791 638

4.24

» Möllers » ..................

193 059

—

598 579

791638

3.74 i

» Johanssons > ..................

147 390

—

644 248

791638

4.44

» Swartz’ » ..................

147 390

981

643 267

791638

4.2 5

Norrtälje.

Nu................................................

—

338 083

338 083

8.80 i

Enligt propositionen........................

17 595

—

320 488

338 083

8.9 5

s utskottets förslag..................

27 265

—

310 818

338 083

9.4 9

» Möllers » ..................

34 571

—

303 512

338 083

8.50

» Johanssons » ..................

27 265

—

310 818

338 083

9.2 9

» Swartz’ » ..................

27 265

—

310 818

338 083

9.io

Kuddby.

Nu................................................

_

331

32 060

32 391

10.00

Enligt propositionen........................

213

—

32 178

32 391

7.92

» utskottets förslag.......i..........

106

332

31 953

32 391

10.16

» Möllers » ..................

106

—

32 285

32 391

7.95 |

» Johanssons » ..................

106

—

32 285

32 391

12.06

» Swartz’ » ..................

106

166

32119

32 391

9.49

Simonstorp.

Nu................................................

__

5 747

16 958

22 705

4.83 |

Enligt propositionen........................

39

—*

22 666

22 705

5.47

» utskottets förslag..................

21

5 827

16 857

22 705

3.92 !

» Möllers » ..................

21

—

22 684

22 705

5.47

» Johanssons » ..................

21

—

22 684

22 705

7.11

» Swartz’ » ..................

21

2 914

19 770

22 705

4.83

Åtvidabergs tnunicipalsamhälle-

Nu..............................................

_

—

29 491

29 492

1.00

__

29 492

29 492

1.00

» utskottets förslag..................

—

—

29 492

29 492

1.11

» Möllers » ..................

—

—

29 492

29 492

1.01

» Johanssons » ..................

—

—

29 492

29 492

1.0 9

» Swartz’ » ..................

—

—

29 492

29 492

1.07

s. 177 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 177

Tab. 3 (forts.). Skattebehoret och dess täckande.

Kommuner

Andel i

progressiv - skatten

Skogsaccis

Att ut- debitera på

skatte- kronorna

Summa

Kronor

Utdebi- tering

per skatte- krona

Kronor

Kråksmåla.

Nu................................................

—

7 793

43 595

51 388

6.55

Enligt propositionen..................

7 583

—

43 805

51 388

0.13

» utskottets förslag ..................

4 674

7 793

38 921

51 388

5.H

» Möllers » ..................

6 071

—

45 317

51 388

5.33

» Johanssons » .................

4 674

—

46 714

Öl 388

6.3 6

» Swartz* » .................

-

4 674

3 897

42 817

51 388

0.19

Hossmo.

Nu................................................

—

76

14 520

14 596

10.85

Enligt propositionen ......................

180

14416

14 596

6.71

» utskottets förslag..............

90

76

14 430

14 596

8.66

» Möllers » ..................

90

—

14 506

14 596

6.76

» Johanssons » ..................

90

—

14 506

14 r.96

8.69

» Swartz’ » .................

90

38

14 468

14 596

7.57

Västra Kärrstorp.

Nu..............................................

—

14 324

14 324

5.90

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

604

—

13 720

14 324

3.85

324

—

14 000

14 324

5.27

» Möllers » ..................

405

—

13 919

14 324

3.91

i> Johanssons » ..................

324

—

14 000

14 324

5.28

» Swartz’ » ..................

324

—

14 000

14 324

4.61

Norra Vram.

Nu................................................

—

59 970

59 970

7.93

Enligt propositionen ........................

9 852

—

50 118

59 970

5.81

» utskottets förslag..................

8 486

1 345

50 139

59 970

6.78

» Möllers » ..................

9 719

—

50 251

59 970

5.83

» Johanssons » ..................

8 486

—

51484

59 970

6.86

» Swartz’ » ..................

8 486

673

50 811

59 970

6.8 7

Kävlinge.

1 Nu................................................

—

133 168

133 168

5.25

Enligt propositionen ........................

2 777

—

130 391

133 168

4.6 9

» utskottets förslag..................

1857

—

131311

133 168

5.47

» Möllers » ..................

2 149

—

131 019

133 168

4.7 3

» Johanssons » ..................

1857

—

131 311

133 168

5.23

» Swartz’ » ..................

1 857

—

131 311

133 168

5.08

; Slättåkra.

Nu...............................................

—

95 661

95 661

5.90

Enligt propositionen ........................

6 931

—

88 730

95 661

4.53

» ul skottets förslag ..................

18 596

2 345

74 720

95 böl

4.8 9

» Möllers » ..................

23 915

—

71 746

95 661

3.67

» Johanssons » ..................

18 596

77 065

95 661

4.86

» Swartz’ » ..................

18 596

1 173

75 892

95 661

4.13

Bihang till riksdagens protokoll 1920

11 samt

2 avd.

1 Käft. (Nr 1.)

23

Bilags 8.

s. 178 Kontrollera mot PDF

Bilaga $.

178 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 3 (forts.). Skattebehovet och dess täckande.

Kommuner

Andel i

progressiv- skatten

Skogsaocis

Att ut- debitera på

skatte- kronorna

Summa

Kronor

Utdebi- tering

per skatte- krona

Kronor

Rolfstorp.

Nu................................................

_

600

25 230

25 830

15.60

Enligt propositionen ........................

59

609

25 771

25 830

7.99

» utskottets förslag..................

29

25 192

25 830

10.05

» Möllers » ...............

29

—

25 801

25 830

8.01

t> Johanssons » .................

29

—

25 801

25 830

10.52

» Swartz’ » ..................

29

305

25 496

25 830

8.9 7

Göteborgs stad (del).

Nu................................................

—

—

2 465 535

2 465 535

10.03

Enligt propositionen ........................

274257

—

2 191278

2 465 535

6.5 7

» utskottets förslag..................

616 384

—

1 849 151

2 465 535

6.44

» Möllers » ..................

616 384

—

1 849 151

2 465 535

5.55

» Johanssons » ..................

616 384

—

1 849 151

2 465 535

5.92

» Swartz’ » ..................

616 384

—

1 849 151

2 465 535

5.86

Hällutn.

Nu................................................

—

—

4 742

4 742

9.io

Enligt propositionen........................

33

—

4 709

4 742

4.7 2

» utskottets förslag..................

17

—

4 725

4 742

6.73

» Möllers » ..................

17

—

4 725

4 742

4.75

» Johanssons » .................

17

—

4 725

4 742

6.74

» Swartz’ » ..................

17

—

4 725

4 742

5.60

Österplana.

Nu................................................

—

—

30 639

30 639

3.70

Enligt propositionen ........................

1351

—

29 288

30 639

3.io

» utskottets förslag..................

796

—

29 843

30 639

3.6 5

» Möllers » ..................

1037

_

29 601

30 639

3.14

» Johanssons » ..................

796

—

29 843

30 639

3.4 7

» Swartz’ » ..................

796

—

29 843

30 639

3.36

Skara stad.

1

Nu ...............................................

—

_

343 942

343 942

8.53

Enligt propositionen........................

16 044

—

327 898

343 942

8.15

» utskottets förslag..................

16 613

—

327 329

343 942

9.11

» Möllers » ..................

21 503

—

322 439

343 942

8.04

» Johanssons » ..................

16 613

—

327 329

343 942

8.9 8

» Swartz’ » ..................

16 613

—

327 329

343 942

8.66

Längbro.

Nu................................................

—

130

79 319

79 449

4.50

Enligt propositionen........................

11 515

—

67 934

79 449

3.20

» utskottets förslag..................

10 662

130

68 657

79 449

3.55

» Möllers » ..................

11 357

—

68 092

79 449

3.21

» Johanssons » ..................

10 662

—

68 787

79 449

3.91

» Swartz’ » ..................

10 662

65

68 722

79 449

3.60

s. 179 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 179

Tab. 3 (forts.). Skattebchovet och dess täckande.

•

Kommuner

Andel i

progressiv- skatten

Skogsaccis

Att ut- debitera på

skatte- kronorna

Summa

Kronor

Utdebi- tering

per skatte- krona

Kronor

Askersunds landskommun.

Nu...............................................

—

7 819

43 838

51 657

6.80

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag..................

6 896

—

44 761

51 657

3.oi

4513

10 581

36 563

51657

3.08

» Möllers » ..................

6 001

—

45 656

51 657

3.0 7

» Johanssons » ..................

4 513

—

47144

51 657

3.81

» Swartz’ » ..................

4 513

5 291

41853

51657

2.94

Hamrånge.

Nu................................................

—

—

138 597

138 597

7.54

Enligt propositionen.......................

11333

—

127 264

138 597

7.33

» utskottets förslag ..............

9 257

12 604

116 736

138 597

6.91

» Möllers » ..................

12 101

—

126-496

138 597

7.30

» Johanssons » ..................

9 257

—

129 340

138 597

8.70

» Swartz’ » ..................

9 257

6 302

123 038

138 597

7.41

Los.

Nu................................................

—

50 000

94 200

144 200

7.60

Enligt propositionen........................

» utskottets förslag ..................

6 329

—

137 871

144 200

1 11.08

4 430

63 046

76 724

144 200

5.55

» Möllers » ..................

5 933

—

138 267

144 200

111.18

» Johanssons » ..................

4 430

—

139 770

144 200

113.92

» Swartz » ..................

4 430

31 523

108 247

144 200

8.81

Nordmaling.

Nu.................................................

3 500

110111

113 611

4.88

Enligt propositionen.......................

» utskottets förslag ..................

4 251

—

109 360

113611

3.89

14 410

14 458

84 743

113 611

3.50

» Möllers » ..................

20 235

—

93 376

113 611

3.3 2

» Johanssons » ..................

14 410

—

99 201

113 611

4.08

» Swartz’ » ..................

14 410

7 229

91 972

113 611

3.46

Åsele.

Nu................................................

_

25 292

129 051

154 343

6.oo

Enligt propositionen ........................

2 678

—

151 665

154 343

3.97

» utskottets förslag..................

1 647

46 724

105972

154 843

3.38

» Möllers » ..................

1 997

—

152 346

154 343

3.99

» Johanssons » .................

1 647

—

152 696

154 343

4.85

» Swartz’ » ..................

1 647

23 362

129 334

154 343

3.27

Bilaga 8.

Den höga utdebiteringen beror på skogsaccisens slopande.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 8.

Tab. 4. Skattebeloppens procentiska fördelning. • 1

Kommuner

Andel i

progres- sivskatten

Skogs-

accis

Annan

skatt å

fastighet''

Skatt å

näring

och annan

rörelse 2

Skatt å

annan

inkomst

Summa

Stockholms stad (del.)

Nu..........................................

11.4

42.2

46.4

lOO.o

Enligt propositionen ..................

10 l

12.9

47.0

30. o

100. o

» utskottets förslag ............

20.9

—

12.4

36.9

29.8

lOO.o

» Möllers » ............

25.0

—

10.8

39.2

25.0

lOO.o

» Johanssons » ............

20.9

—

7.6

42.5

29.0

lOO.o

» Swartz’ ■» ............

20.9

9.4

41.4

28.3

lOO.o

Lidingö köping.

Nu .........................................

—

—

16.6

25.3

58.1

lOO.o

Enligt propositionen ..................

22.6

—

14.7

19.9

42.6

100.0

» utskottets förslag ............

18.6

0.3

14.9

18.8

47.4

lOO.o

» Möllers » ............

24.4

—

14.5

19.4

41.7

lOO.o

» Johanssons » ............

18.6

—

9.s

22.0

49.0

lOO.o

» Swartz’ » ............

18.6

0.1

12.7

21.1

47.5

lOO.o

Norrtälje stad.

Nu ..........................................

—

9.0

48.7

42.3

lOO.o

Enligt propositionen ..................

5.2

—

11.4

53.7

29.7

lOO.o

» utskottets förslag ............

8.1

—

9.7

50.8

31.4

lOO.o

» Möllers » ............

10.2

—

11.0

50.7

28.1

lOO.o

» Johanssons » ............

8.1

—

7.3

53.8

30.8

lOO.o

» Swartz’ » ............

8.1

9.1

52.7

30.1

lOO.o

Kuddby.

Nu..........................................

1.0

66.3

17.0

15.7

lOO.o

Enligt propositionen..................

0.7

—

78.6

12.6

8.1

lOO.o

» utskottets förslag ............

0.3

1.0

73.1

15.5

10.1

lOO.o

» Möllers » ............

0.3

—

79.5

12.8

7.9

lOO.o

» Johanssons * ............

0.3

—

69.1

18 6

12.o

lOO.o

» Swartz’ » ............

0.3

0.5

75.1

14.6

9.5

lOO.o

Simonstorp.

Nu ..........................................

_

25.3

39.0

0.3

35.4

lOO.o

Enligt propositionen ..................

0.2

—

8 66.6

1.2

8 32.0

lOO.o

» utskottets förslag ............

Öl

25.7

51.1

0.7

22.4

lOO.o

» Möllers » ............

0.1

—

67.5

1.1

31.8

lOO.o

» Johanssons » ............

0.1

—

57.7

1.5

40.7

lOO.o

» Swarts’ » ............

0.1

12.s

58.6

1.0

27.6

lOO.o

1 Såväl fastighetsskatt som skatt för inkomst av fastighet. — 8 Näringsskatt samt skatt

för inkomst av rörelsen — 8 Bättad uppgift.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

181

Tab. 4 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

Bilaga 8.

Kommuner

Andel i

progres- sivskatten

Skogs-

aceis

Annan

skatt å

fastighet

Skatt å

näring

och annan

rörelse

Skatt å

annan

inkomst

Summa

Åtvidabergs municipalsamhälle■

Nu..........................................

_

_

10.o

41.9

48.1

100.0

Enligt propositionen ..................

—

—

11.0

51.8

37.7

lOO.o

» utskottets förslag ............

—

11.0

47.8

41.7

100. o

» Möllers » ............

_

—

ll.l

51.3

37.6

lOO.o

» Johanssons » ............

_

—

6.6

52.6

40.8 .

lOO.o

» Swartz’ » ............

—

—

8.7

51.4

39.9

lOO.o

Kråksmåla■

Nu..........................................

_

15.2

34.6

32.9

17.3

lOO.o

Enligt propositionen ..................

14 8

—

45.9

27.0

12.3

lOO.o

» utskottets förslag ............

9.1

15.2

39.8

£3.8

12.1

lOO.o

» Möllers » ............

11.8

_

47.9

27.7

12.6

lOO.o

» Johanssons » ............

9.1

—

43.7

32.i

15.1

lOO.o

» Swartz’ » ............

9.1

7.6

44.8

26.2

12.8

lOO.o

Hossmo.

Nn..........................................

0 .6

15.9

28.4

lOO.o

Enligt propositionen .......*...........

1.2

74.9

8.0

15.9

lOO.o

» utskottets förslag ............

0.6

0.5

68.7

9.9

20.3

lOO.o

» Möllers » ............

0.6

—-

75.8

7.8

15.8

lOO.o

» Johanssons » ............

0.6

—

69.0

10.1

20.3

lOO.o

» Swartz’ » ..........

0.6

0.3

72.5

8.9

17.7

lOO.o

Västra Kärrstorp.

Nu..................................

_

_

56.7

22.2

21.1

lOO.o

Enligt propositionen .............

4.2

_

62.7

14.8

18.3

100.0

» utskottets förslag ............

2.8

—

53.4

19.8

24.5

lOO.o

» Möllers » .........

2.8

—

64.8

14.7

18.2

lOO.o

» Johanssons » .........

2.3

—

53.2

19.9

24.6

lOO.o

» Swartz’ » ...........

2.3

—

59.7

17.0

21.0

lOO.o

Norra Vram.

No ......................................

_

_

20.3

36.5

43.2

lOO.o

Enligt propositionen ...............

16.4

—

22.3

30.6

30.7

lOO.o

» utskottets förslag ..........

14.2

2.2

18.6

29.;

35.4

lOO.o

» Möllers » ............

16.2

—

22.8

30.5

30.5

lOO.o

z Johanssons » ..........

14.2

—

16.o

34.o

35.8

lOO.o

» Swartz’ » ............

14.2

1.1

19.9

31.5

33.8

lOO.o

Kävlinge.

Nu........ ................... ......

_

—

12.o

63.1

24.6

lOO.o

Enligt propositionen...............

2.1

—

13.7

66.7

17.6

lOO.o

» utskottets förslag ............

1.4

—

13.2

H5.o

20.4

lOO.o

» Möllers » ............

1.6

—

13.9

66.9

17.6

lOO.o

» Johanssons * ............

1.4

—

8.9

70 2

19.5

lOO.o

» Swartz’ » ...........

1.4

—

11.4

68.8

18.9

lOO.o

s. 182 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

182 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 4 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

Kommuner

!

Andel i

progres- sivskatten

Skogs-

accis

Annan

skatt å,

fastighet

Skatt å

näring

och annan

rörelse

Skatt å

annan

inkomst

Summa

Slättåkra.

Nu..........................................

15.4

56.6

28.0

100.0

Enligt propositionen ..................

7.2

—

16.6

55.0

21.2

lOO.o

» utskottets iörslag ............

19.4

2.5

14.5

43.2

20.4

lOO.o

» Möllers » ............

25.0

—

13.6

44.4

17.0

lOO.o

» Johanssons » ............

19.4

—

10.3

50.1

20.2

lOO.o

» Swartz’ » ............

19.4

1.2

12.7

47.5

19.2

lOO.o

| Rolfstorp.

Nu.........................................

—

2.3

73.0

16.5

8.2

lOO.o

Enligt propositionen ..................

0.2

—

87.9

7.9

4.0

lOO.o

» utskottets förslag ............

0.1

2.4

83.9

8.7

4.9

lOO.o

» Möllers » ............

0.1

—

88.3

7.7

3.9

lOO.o

» Johanssons » ............

0.1

—

84.8

9.9

5.2

lOO.o

» Swartz’ » ............

0.1

1.2

85.9

8.4

4.4

lOO.o

Göteborgs stad (del).

1

Nu..........................................

—

—

6.2

85.5

8.3

lOO.o

Enligt propositionen ..................

11.1

—

6.6

72.4

9.9

lOO.o

» utskottets förslag ............

25.o

—

5.o

60.3

9.7

lOO.o

» Möllers » ............

25.0

—

5.6

61.1

8.3

lOO.o

» Johanssons » ............

25.0

—

4.0

62.1

8.9

lOO.o

» Swartz’ » ............

25.0

—

4.7

61.4

8.9

lOO.o

Hällum.

Nu..........................................

—

_

88.7

5.9

5.4

lOO.o

Enligt propositionen ..................

0.7

—

92.8

4.o

2.5

lOO.o

» utskottets förslag ............

0.4

—

91.4

4.8

3.4

100.0

» Möllers » ............

0.4

—

93.5

3.7

2.4

lOO.o

> Johanssons » ............

0.4

—

90.8

5.4

3.4

lOO.o

» Swartz’ » ............

0.4

—

92.3

4.0

2.8

lOO.o

Österplana.

Nu..........................................

—

—

10.4

59.6

30. o

lOO.o

Enligt propositionen ..................

4.4

—

13.3

57.7

24.6

lOO.o

» utskottets förslag ............

2.6

—

11.5

57.1

28.8

lOO.o

» Möllers » ............

3.4

—

13.7

58.2

24.7

lOO.o

» Johanssons » ............

2.6

—

9.1

61.0

27.3

lOO.o

» Swartz’ » ............

2.6

—

11.7

59.2

26.5

lOO.o

Skara stad.

Nu ..........................................

—

_

15.1

39.6

45.3

lOO.o

Enligt propositionen..................

4.7

19.s

42.5

33.0

lOO.o

» utskottets förslag ............

4.8

—

16.6

41.9

36.7

100.0

» Möllers » ............

6.3

_

19.8

41.5

32.4

lOO.o

» Johanssons » ............

4.8

—

13.6

45.4

36.2

lOO.o

» Swartz’ » ............

4.8

—

16.7

43.6

34.9

lOO.o

s. 183 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 183

Tab. 4 (forts.). Skattebeloppens procentiska fördelning.

Kommuner

Andel i

progres- sivskatten

Skogs-

accis

Annan

skatt å

fastighet

Skatt å

näring

och annan

rörelse

Skatt å

annan

inkomst

Summa

Längbro.

Nu..........................................

—

0.2

15.9

26.0

57.9

100.0

Enligt propositionen ..................

14.5

—

29.4

21.6

34.5

lOO.o

» utskottets förslag ............

13.4

0.2

28.4

20.3

37.7

100.0

» Möllers » ............

14.3

—

30.1

21.4

34.2

100.0

» Johanssons * ............

13.4

—

19.9

25.1

41.6

100.0

» Swartz’ » ............

13.4

0.1

25.1

23.1

38.3

lOO.o

Askersunds landskommun.

Nu..........................................

—

15.1

56.7

5.8

22.4

lOO.o

Enligt propositionen ..................

13.3

—

72.3

2.8

11.6

lOO.o

» utskottets förslag ............

8.7

20.5

56.7

2.6

11.5

lOO.o

s Möllers » ............

11.6

—

74.0

2.8

11.6

lOO.o

2 Johanssons » ............

8.7

—

73.5

3.8

14.5

100.0

2 Swartz’ 2 ............

8.7

10.2

67.3

2.6

11.2

lOO.o

Hamrånge.

Nu..........................................

27.2

13.5

59.3

lOO.o

Enligt propositionen ..................

8.2

—

29.9

19.7

42.2

lOO.o

> utskottets förslag ............

6.7

9.1

29.o

16.0

39.2

lOO.o

» Möllers 2 ............

8.7

—

30.7

19.2

41.4

lOO.o

» Johanssons » ............

6.7

—

21.9

22.1

49.3

lOO.o

» Swartz’ » ............

6.7

4.5

28.0

18.8

42.0

lOO.o

Los.

Nu..........................................

—

34.7

20.5

12.3

32.5

lOO.o

Enligt propositionen ..................

4.4

—

48.g

17.0

30.0

lOO.o

2 utskottets förslag ............

3.1

43.7

30.6

8.0

14.6

lOO.o

» Möllers » ............

4.1

—

50.0

16.6

29.3

lOO.o

> Johanssons » ............

3.1

—

39.5

20.7

36.7

100.0

> Swartz’ » ............

3.1

21.9

38.s

13.0

23.2

100.0

Nordmaling.

Nu ..........................................

—

3.1

27.8

22.1

47.0

lOO.o

Enligt propositionen ..................

3.7

—

43.5

21.5

31.3

lOO.o

» utskottets förslag ............

12.7

12.7

30.7

16.2

27.7

lOO.o

2 Möllers » ............

17.8

—

37.6

18.3

26.3

lOO.o

> Johanssons 2 ............

12.7

—

33.8

21.3

32.2

lOO.o

> Swartz’ 2 ............

12.7

6.4

35.5

18.1

27.3

lOO.o

Åsele.

Nu..........................................

—

16.4

50. s

11.5

21.8

lOO.o

Enligt propositionen ..................

1.7

30.8

78.2

6.9

13.2

lOO.o

2 utskottets förslag ............

1.1

52.1

5.4

ll.l

lOO.o

» Möllers » ............

1.8

—

78.9

6.7

13.1

lOO.o

2 Johanssons > ............

1.1

—

74.9

8.1

15.9

lOO.o

» Swartz’ » ............

1.1

15.1

67.6

5.5

10.7

lOO.o

Bilaga 8.

s. 184 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

184 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 5. Förslagens verlmingar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten), Progressivskattens ut
kronor

jämningsandel,1 kronor

Den skattskyldiges

yrke m. m.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz’

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Stockholms stad.

Vaktmästare ...............

85

39

39

33

38

37

Verkmästare ...............

207

114

114

95

in

108

—

—

—

Ingenjör .....................

308

218

217

182

212

206

—

—

Kontorschef..................

2 934

3 849

3 246

3106

3182

2 922

349

199

273

Kassör ........................

496

387

378

317

368

357

4

2

2

Tjänsteman..................

1 149

736

800

614

326

469

—

—

—

Handlande ..................

175

114

111

92

no

107

—

—

Hantverkare ...............

71

45

45

38

44

43

—

—

Handlande...................

2 371

3 189

2 552

2 523

2 619

2427

255

143

186

Aktiebolag ..................

443

584

474

503

475

446

152

24

42

» .................

98 189

195 856

153 676

174 679

165 122

147 153

74 700

16 900

20 750

Hantverkare ...............

. 25

12

12

10

12

11

_

—

—

Fabrikör .....................

999

1 261

922

994

1069

1019

45

25

25

Hantverkare ...............

212

106

100

83

101

98

—

—

Husägare.....................

177

212

151

177

132

158

—

—

» .....................

424

481

362

401

291

352

—

—

—

Lidingö köping.

Arrendator ..................

20

22

19

23

22

—

—

—

Godsägare ..................

929

1076

946

970

736

901

52

30

30

Lantbrukare ...............

374

341

324

334

234

325

—

—

—

Arbetare......................

12

7

7

7

8

7

—

—

—

F. d. tjänsteman .........

58

48

33

47

43

46

—

—

—

Löntagare ..................

225

112

112

109

117

117

—

—

—

Tjänsteman..................

Ingenjör .....................

371

196

216

190

226

216

1

—

—

1037

1 177

1084

1 019

1124

1029

102

57

66

Hantverkare ...............

21

12

13

11

14

13

—

—

—

Fabrikör .....................

476

366

385

346

328

343

4

2

2

Handlande ..................

98

51

56

50

59

56

—

—

—

Aktiebolag ..................

162 852

209 373

171 827

206 241

191 051

178 207

54 086

7 189

15 024

Handlande ..................

509

449

432

406

441

430

14

7

7

Husägare.....................

no

116

85

113

84

100

—

—

—

Tjänsteman..................

4 707

11 829

9 909

11 234

10 015

8 577

1 884

1 300

1 757

Norrtälje stad.

Hemmansägare ............

355

489

406

457

435

467

4

2

2

Lantbrukare ...............

159

299

201

284

221

275

—

—

Arbetare .....................

63

50

53

48

52

Öl

—

—

—

» .....................

102

37

39

35

38

37

—

—

Tjänsteman..................

480

298

316

283

309

303

—

—

—

Direktör .....................

5 801

8 738

7 959

7 999

7 838

7 280

721

450

610

Hantverkare ...............

92

39

42

37

41

40

—

—

—

Fabrikör ....................

387

384

305

352

347

354

—

—

—

1 Enligt Johanssons och Swartz'' förslag skall ingen del av progressivskatten användas till skatteut
-

jämning.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 185

Tab. 5 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten), Progressivskattens utjämkronor

ningsandel, kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz’

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Norrtälje stad (forts.)......

Handlande ..................

4 158

• 6 711

5 748

6062

5 802

5 444

528

318

427

» ..................

301

252

268

240

262

257

—

—

—

Hantverkare ...............

638

733

621

679

626

645

3

1

Aktiebolag .................

18 412

34 719

30 872

33 592

32143

29 205

1130.2

2 616

3140

Husägare.....................

30

27

32

26

13

19

-

—

» ..................

304

378

324

359

234

291

—

» .....................

790

797

617

757

526

633

—

—

Kuddby.

Hemmansägare ............

79

63

80

63

32

50

Godsägare ..................

1 006

891

I 011

894

557

753

—

—

—

Hemmansägare ............

306

242

311

243

123

194

—

—

—

Godsägare ..................

545

717

520

717

676

693

1

1

1

1 Arbetare .....................

15

—

—

10

—

—

—

—

—

» ....................

5

—

—

—

—

—

—

—

—

» .....................

28

23

13

23

27

24

—

—

—

Löntagare ..................

200

115

148

116

175

138

—

—

- !

Hantverkare ...............

10

—

—

_

—

—

—

—

—

Handlande ..................

25

18

23

18

27

21

—

—

—

j Simonstorp.

Torpare .....................

1 20

29

1 26

29

37

25

—

—

—

Arrendator ..................

1 665

86

1 557

86

112

76

—

- 1

» ..................

1 355

116

1 309

116

151

103

—

_ 1

Arbetare .....................

27

26

19

26

34

23

—

—

— |

Löntagare ..................

178

150

107

150

194

132

—

—

--

Handlande ..................

222

230

163

227

294

200

2

1

i

Tjänsteman..................

105

77

54

77

88

63

—

—

—

Åtvidabergs municipal- satnhälle.

1 Vaktmästare ...............

7

4

5

4

4

4

—

—

—

Arbetare .....................

20

12

10

12

11

11

—

—

—

Kassör ........................

56

52

55

52

54

54

—

—

—

Ingenjör .....................

176

164

182

166

179

176

—

—

—

Hantverkare ...............

19

13

13

13

13

13

—

—

—

Handlande ..................

69

73

72

72

76

75

—

—

Hantverkare .............

5

3

3

3

i)

3

—

—

-

Handlande ..................

241

251

257

252

266

261

—

—

-

» ..................

3

1

2

1

i

1

—

—

-

Aktiebolag ..................

5 093

6 794

6 207

6 861

6 303

6 446

—

-

1 Häri inbegripen skatt efter fastighetsvärdet,. Enligt propositionen ävensom Möllers, Johanssons och

Swartz’ förslag åligger fastighetsskatt jordägaren, dock att rubbning oj sker i redan ingångna arrendeavtal.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 24

Bilaga 8.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

186 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 5 (forts.). Förslagens verkningar i avseende pä enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten) Progressivskattens utjämkronor

ningsandel, kronor

Den skattskyldiges yrke

in. in.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz’

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Kråksmåla.

Hemmansägare ............

39

67

56

70

65

64

Lägenhetsägare ............

10

7

8

8

5

5

—

—

—

Hemmansägare ............

697

458

511

466

427

458

4

2

2

Arbetare .....................

23

18

18

19

22

18

—

—

—

Löntagare ..................

467

359

346

360

427

348

6

3

3

Tjänsteman................

124

75

75

78

93

76

—

—

—

Hantverkare ...............

43

68

58

70

76

65

—

—

—

Handlande ..................

36

22

22

23

27

22

—

—

Näringsidkare...............

144

96

95

100

87

82

—

—

—

Handlande .................

808

773

673

724

843

685

35

19

19

Aktiebolag (ej skrivet)...

3 749

3 473

2 974

3 600

3 754

3 216

—

—

—

Hossmo.

Lägenhetsägare ............

•32

42

42

43

27

36

—

—

Arrendator ..................

1 378

143

1 301

144

185

161

—

—

—

Godsägare ..................

1 683

1754

1397

1 678

1580

1593

52

40

40

Arbetare .....................

32

12

15

12

15

13

—

—

—

Löntagare.....................

898

546

668

527

670

581

12

6

6

» .....................

353

144

186

145

187

163

—

—

.--

Hantverkare ...............

54

24

32

24

25

24

—

—

—

Handlande ..................

no

58

58

75

65

—

—

—

Husägare.....................

5

3

4

3

2

o

—

—

—

Västra Kärrstorp.

Arrendator ..................

1 376

494

1 593

449

589

498

26

13

13

Lantbrukare ...............

41

48

37

49

41

46

—

—

—

Hemmansägare ............

14

48

53

49

58

53

—

—

_

Arbetare .....................

10

5

7

5

»7

6

—

—

—

Löntagare ..................

196

in

151

112

152

129

—

—

Hemmansägare ............

256

551

528

510

577

528

24

12

12

Hantverkare ...............

63

32

40

31

40

35

—

—

—

Handlande ..................

113

52

70

52

68

59

—

—

—

Aktiebolag (ej skrivet)...

1460

1667

1 304

1 693

1 416

1581

—

—

—

Norra Vram.

Torpare ...................

1 12

15

1 22

15

17

16

—

—

—

Arrendator ..................

1 404

53

1 407

54

63

59

—

—

—

Löntagare .................

236

137

159

137

161

150

—

—

—

» ..................

76

22

25

22

26

24

—

—

» ..................

398

248

290

249

293

272

—

—

Hantverkare ...............

69

15

17

15

17

16

—

—

—

Handlande ................

105

68

71

63

65

65

—

—

—

Aktiebolag (ej skrivet)...

22133

19 009

18 923

19 066

20 235

19 176

—

—

—

Jfr not under Simonstorp.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 187

Tab. 5 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknad hela progressivskatten),

kronor

Progressivskattens ut- jämnings an del, kronor

Den skattskyldiges yrke

m. in.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz’

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Kåvlinge.

Lantbrukare ...............

331

802

537

766

623

703

21

10

10

Lägenhetsägare ............

lti

26

16

26

18

23

168

—

—

—

Hemmansägare ............

125

185

148

187

139

—

—

—

Arbetare .....................

29

22

26

22

25

24

—

—

—

Inspektor.....................

292

208

243

2i0

232

225

—

—

36

Disponent ..................

881

1 000

1027

908

988

929

60

36

Hantverkare ...............

113

50

45

50

46

48

—

—

—

Handlande ..................

73

33

39

32

25

28

—

—

—

Hantverkare ...............

304

273

252

271

267

271

2

1

1

Handlande ..................

1 079

1502

1 364

1359

1380

1 301

105

59

68

Fabrikör .....................

176

114

119

109

102

108

—

—

—

Handlande ..................

4 598

10284

8 601

9 811

8 690

7 619

1434

962

1307

Husägare.....................

» .....................

11

9

11

9

4

6

—

—

—

58

TB

61

77

56

66

Slättåkra.

''

Hemmansägare ...........

1 443

595

1 342

472

385

2 474

7

3

3

3 13

13

3 10

11

7

4 10

—

—

—

» ............

80

161

102

131

ISO

133

—

—

—

Löntagare ..................

345

277

260

218

257

243

5

o

o

Arbetare .....................

36

32

31

26

31

29

—

—

Hantverkare ...............

90

54

53

44

52

50

—

—

.. n

Aktiebolag ..................

57 929

88 779

68 700

75163

71 255

64 119

29 187

5 481

8108

Handlande .................

152

134

106

107

116

115

—

—

—

599

529

461

406

449

431

12

6

6

Bolfstorp.

Hemmansägare ............

195

149

126

149

109

130

» ............

493

1 089

1 082

1 045

1 206

1 088

23

12

12

35

18

22

18

8

13

—

—

Löntagare ..................

47

18

23

18

24

20

—

—

—

» ..................

109

45

57

45

59

51

—

—

—

Handlande ..................

159

27

35

27

29

27

i —

—

—

Hantverkare ...............

It»

5

8

5

4

Göteborg.

Arbetare .....................

61

21

21

18

19

19

—

—

Konduktör .................

195

73

72

62

66

65

—

—

Disponent .................

3 465

3 354

2 807

2 514

2 626

2 455

267

150

195

Ingenjör ....................

619

377

361

311

333

327

4

Handlande .................

2 070

1 903

1 515

1 446

1 505

1 432

109

61

71

Hantverkare ..............

1 179

775

542

634

551

586

7

3

3

Handlande .................

450

28!»

245

236

249

| 246

—

—

—

1

5 626

6 952

5 160

5 319

5 263

4 847

617

1 378

| 516

Aktiebolag .................

53112

j 69 590

54 759

56 398

54 250

49 999

21 721

1 092

6 034

1 Dessutom skogsae

cis 24 kr

1 D:o 12 kr. -

• 3 T):o 5.C0 kr.

4 T):o 2

.so kr.

Billiga 8.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

188 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tab. 5 (forts.). Förslagens verkningar i avseende å enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten), Progressivskattens utjämkronor

ningsandel, kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz''

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Hällum.

Hemmansägare ............

30

36

42

37

37

37

Godsägare (ej skriven)...

1 092

1 575

1438

1 585

1 709

1 644

—

_

_

Hemmansägare ............

91

83

98

83

73

79

—

_

_

Löntagare ..................

50

22

32

23

32

27

—

_

_

Näringsidkare...............

79

45

47

39

57

49

—

_

_

Husägare (ej skriven) ...

46

49

34

49

53

49

—

—

—

Österplana.

[

Arrendator ..................

1 13

7

1 13

7

S

8

_

_

_ i

» ..................

1 31

64

1 75

64

71

69

_

_

_

Hemmansägare ...........

447

715

636

638

618

613

53

31

31 |

Löntagare ..................

354

306

326

284

311

296

13

6

6

» ..................

175

123

145

125

138

134

—

_

Arbetare .....................

21

11

14

12

13

12

_

_

_

Hantverkare ...............

21

10

12

10

10

10

_

_

_

Aktiebolag (ej skrivet)...

19146

20 095

19153

20 350

19 930

19 779

—

Skara stad.

Lägenhetsägare ............

20

20

22

19

7

14

—

_

Lantbrukare ...............

127

222

137

219

156

193

-

-

_

Arbetare .....................

20

17

21

17

8

12

_

» .....................

102

73

82

72

81

78

_

_

_

Löntagare ..................

336

272

304

269

300

289

—

_

_

Direktör .....................

2 254

2 613

2 530

’ 2 410

2 505

2 381

135

74

91

Löntagare ..................

659

582

638

564

629

604

5

3

3

Hantverkare ...............

248

224

152

209

189

201

_

__

_

Handlande ................

292

259

230

244

266

256

_

_

_

Hantverkare ...............

60

44

40

35

45

44

_

_

_

Handlande ...............

79

41

46

40

45

43

_

_

_

Aktiebolag ..................

2 034

2 778

2 443

2 565

2 437

2 404

130

71

88

16 831

28 719

24325

28 431

25 958

24130

7 460

1464

2 072

» ..................

668

1 057

890

1034

916

886

194

32

54

Husägare....................

38

33

41

33

17

23

—

—

—

» .....................

476

716

516

698

529

605

4

2

2

hängbro.

■

Godsägare ..................

338

630

412

595

475

543

18

9

9

Hemmansägare ............

41

151

135

152

128

144

—

—

—

fr'' » ............

11

13

10

13

8

11

—

—

—

Arbetare .....................

61

36

3]

36

37

36

—

—

—

» .....................

28

18

20

18

22

20

—

—

_

Förman........................

217

123

137

124

151

139

_

_

—

Bokhållare ..................

345

276

271

262

305

283

7

4

4

1 Jfr not under Simonstorp.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 189

Tab. 5 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga, 1

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten)

kronor

Progressivskattens utjäm- |

ningsandel, kronor

Den skattskyldiges yrke

m. m.

Nu

Enligt ;

proposi-!

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt i

Möllers

förslag 1

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz’

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt 1

Möllers j

förslag |

i Längbro (forts ).

Handlande ..................

69

42

44

42

40

41

1

Hantverkare ...............

214

148

152

146

170

160

1

1

1

Aktiebolag (ej skrivet) ..

14 073

11 720

11022

11752

13 510

12 513

—

—

—

Husägare.....................

11

9

11

9

5

6

—

—

—

Askersunds (andskom-

mun.

Torpare .....................

—

10

10

10

12

9

—

_

Hemmansägare ............

59

81

55

82

80

70

—

—

—

Godsägare ..................

1 628

418

1 286

417

293

2 317

5

2

2

Arbetare .....................

42

19

19

19

24

18

—

—

Godsägare ..................

s 1 771

2 370

1488

2164

2 056

4 1 746

205

113

146 |

Löntagare ...............

322

in

112

113

141

108

—

—

—

Hantverkare ...............

6

i

1

1

1

1

—

—

—

| Hamrånge.

Hemmansägare ............

» ............

5 112

191

133

191

190

6 186

—

—

—

225

1 557

1286

1439

1 613

1400

74

43

45

» ............

7 29

57

7 36

56

51

8 54

—

—

—

» ............

54

488

412

474

534

473

6

3

3

Löntagare....................

287

! 263

248

262

312

266

—

—

—

Arbetare ....................

81

63

59

62

74

63

—

—

—

» .....................

53

34

31

34

38

33

—

—

■—

Bruksägare (ej skriven)

4 398

5 851

4 031

5 816

5 809

5111

—

—

—

Hantverkare ...............

146

94

77

88

104

91

—

—

—

Fiskare........................

189

103

95

100

121

103

—

—

_

Handlande ..................

141

97

93

96

104

92

—

—

—

Aktiebolag ..................

553

632

480

618

610

537

51

8

14

Husägare..................

7

6

6

6

3

4

—

—

—

Los.

Hemmansägare ............

84

194

74

195

206

146

—

—

—

» ............

9 208

326

9 152

327

298

10 236

—

—

—

* ............

182

2 256

1 051

2 153

2 531

1640

78

43

44

» ............

249

10 468

5 558

10 041

11 168

7 346

750

471

635

Arbetare .....................

42

53

26

53

66

42

—

—

—

» .....................

56

78

37

73

88

57

—

—

—

Löntagare....................

379

494

247

494

618

391

1

—

» ....................

631

862

432

852

1 063

674

7

3

3

Handlande .................

101

100

85

86

100

69

—

—

—

» ...............

567

792

394

776

972

617

7

3

3

Hantverkare ...............

35

42

21

42

49

32

—

1

—

| Handlande ..................

384

434

218

436

542

344

—

1 -

—

1 Dessutom skogsaecis 16.20 kr. — 2 D:o 8.10 kr. — “ D:o 201.80 kr. — 4 D:o 100.90 kr. — Ä D:o

19.60 kr. — “ D:o 6.30 kr. — 7 D:o ".so kr. — 8 D:o 3.90 kr. — 0 D:o 11.co kr. — 10 D:o 5.80 kr.

Bilaga 8.

s. 190 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8

190 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tat». 5 (forts.). Förslagens verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga.

Skattebelopp (inräknat hela progressivskatten)

kronor

De» skattskyldiges yrke

m. in.

Nu

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans-

sons

förslag

Enligt

Swartz’

förslag

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

ut-

skottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Nordmaling.

Lägenhetsägare ............

8

15

11

13

a

H

— •

Hemmansägare ............

49

88

72

76

73

75

—

» ..........

23

163

131

139

159

141

—

Arbetare ....................

29

14

13

12

14

12

—

-

—

Löntagare ..................

170

in

100

95

117

99

—

—

_

» .................

358

230

201

191

233

197

4

2

2

■» ..................

970

1076

857

843

966

800

86

49

54

Hantverkare ...............

43

H

7

9

8

8

—

—

—

Handlande ..................

118

73

66

62

77

65

—

—

—

» ..............

256

219

167

179

212

182

2

1

1

Arbetare .....................

53

23

21

20

24

21

—

—

—

Aktiebolag ..................

502

986

768

916

855

686

490

102

136

Asele.

Hemmansägare ............

128

134

73

134

120

108

—

—

—

» ............

305

145

192

146

95

130

—

—

—

Arbetare .....................

54

30

25

30

36

25

—

''-

—

» .....................

48

16

13

16

18

13

—

—

—

Löntagare ..................

81

39

33

39

47

32

—

—

—

Hantverkare ...............

36

28

17

22

25

18

—

—

—

Handlande ..................

26

6

6

6

5

4

—

—

—

Aktiebolag ..................

1 703

868

1 596

865

815

2 571

295

50

82

Progressivskattens utjämningsandel,

kronor

Dessutom skogsaccis 187 kr. — 2 D:o 93.50 kr.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

191

Bilaga 8.

Tab. 6. Progressivskattens storlek.

A. För gift skattskyldig med 8 barn i kommun inom dyrortsgrupp III.

■

Progressivskattens belopp,

kronor

Progressivskatt i %

taxerat belopp

av

Till inkomst- och för- mögenhetsskatt taxerat

belopp

Enligt

proposi-

tionen

Enligt

utskottets

förslag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans- sons och

Swartz’

förslag

Enligt

pro-

posi-

tionen

Enligt

utskot- tets för- slag

Enligt

Möllers

förslag

Enligt

Johans- sons o.

Swartz’

förslag

1) Vid avdrag utan kristidsfö

5 400 kr...................1

rhöjning.

—

—

(5 000 » ..................

6

3

3

1.80

O.io

0.05

O.Oo

O.os

7 000 » ..................

16

8

8

4.80

0-28

O.u

0.11

0.0 7

8 000 » ..................

26

13

13

9

0.38

0.16

0.16

O.U

9 000 » ..................

42

21

21

14

0.4 7

0.23

0.2 3

0.16

10 000 » .................

62

31

31

19

0.62

0.31

0.31

0.19

12 000 » ..................

102

51

51

37

0.85

0.43

0.43

0.31

15 000 » ..................

188

107

107

67

1.25

0.71

0.71

0.45

20 000 » ..................

364

207

233

143

1.82

1.04

1.17

0.72

30 000 » .................

790

433

559

343

2.68

1.44

1.86

1.14

40 000 »..................

1290

733

985

619

3.2 8

1.83

2.46

1.56

50 000 » ..................

1866

l 109

1485

919

3.78

2.2 2

2.97

1.84

75 000 » ..................

3 492

2 235

2 987

1 795

4.66

2.98

3.98

2.89

100 000 » .................

5 242

3 485

4 737

2 795

5. 2-i:

3.49

4.74

2.so

125 000 > ..................

7 218

4 961

6 713

3 821

5.77

3.9 7

5.8 7

3.06

150 000 » ..................

8 856

8 461

8713

5 071

5.90

4.31

5.81

3.8S

200 000 » ..................

11856

9 937

11856

7 571

5.93

4.97

5.93

3.79

250 000 » ..................

14 856

13 913

14 856

10 547

5.94

5.5 7

5.94

4.22

300 000 » ..................

17 856

17 856

17 856

13 392

5.95

5.9 5

5.96

4.40

2) Vid avdrag med 50 % kristidsförhöjning.

6 6 30 kr...................! — I

_

7 000 » ..................

4

2

2

1.20

0.06

0.08

0.08

0.0 2

8 000 » ..................

14

7

7

4.20

0.1S

0.09

0.09

0.05

9 000 » ..................

24

12

12

8

0.2 7

0.13

0.13

0.09

10 000 » ..................

38

19

19

13

0.3 8

0.19

0.19

0.18

12 000 » ..................

78

39

39

25

0.65

0.88

0.38

0.21

15 000 * ..................

152

83

83

OO

1.0 1

0.56

0.55

0.87

1 20 000 » ..................

316

183

197

119

1.58

0.9 2

0.9 9

0.60

30 000 » ..................

730

397

511

319

2.4 8

1.82

1.70

1.06

40 000 » ..................

1230

697

925

583

3.08

1.74

2.31

1.46 i

1 794

1 061

1 425

88.3

3.59

2.12

2.85

1.77

75 000 » ..................

3 408

2 176

2 903

1 747

4.54

2.90

3.8 7

2.33

100 000 » ..................

5 158

3 425

4 653

2 747

3.48

4.05

2.75

125 000 » ..................

7 122

4 889

6 617

3 761

5.7 0

3.91

5.29

3.01

150 000 » ..................

8 784

6 389

8 617

5 011

0.8 6

4.2 6

5.7 4

3.81

200 000 » ..................

11 784

9 853

11 784

7 511

5.89

4.93

5.8 9

3.7 6

250 000 » ..................

14 784

13817

14 784

10 475

5.91

5.68

5.91

4.1 9

300 000 » ..................

17 784

17 784

17 784

13 338

5.93

0.93

5.98

4.4 5 1

Skatleprocenterna närma sig sedan alltmer 1 V* procent enligt Johanssons och Swartz’ förslag

samt 6 procent enligt övriga förslag.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

192 Andra särskilda utskottets utlåtande Hr I.

B. För aktiebolag.

Inkomst-

procent

Progressivskatt i % av till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

Inkomst-

procent

Progressivskatt i % av till inkomst- I

och förmögenhetsskatt taxerat belopp i

Enligt

propositio- nen och

Möllers

förslag

Enligt

utskottets

förslag

Enligt

Johanssons

och Swartz''

förslag

Enligt

propositio- nen och

Möllers

förslag

Enligt

utskottets

förslag

Enligt.

Johanssons 1

och Swartz''

förslag

6

35

4.06

2.74

2.06

7

0.29

0.14

O.or

40

4.55

3.15

2.43

8

0.50

0.25

0.13

45

4.93

3.63

2.71

10

0.80

0.40

0.80

50

5.24

3.88

3.04

12

1.00

0.58

0.4 2

OO

5.49

4.22

3.31

15

1.80

0.8 7

0.60

00

5.70

4.63

3.53

20

2.6 0

1.85

0.95

35

5.88

4.80

3.7 2

25

3.08

1.84

1.36

70

O.oo

5.oo

3.7 5

30

3.40

2.83

1.73

Vid högre inkomstprocenter äro skatteprocenterna desamma som vid inkomstprocenten 70.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

193

filur» *•

Tab. 7. Approximativa beräkningar, med stöd av 1917 års taxeringar till ia.

komst- och förmögenhetsskatt, rörande progressivskattens belopp för

hela riket vid tillämpning av olika progressionsskalor.

Av aktiebolag o. d.:

Enligt

proposi-

tionens

skalor

Enligt

utskottets

skalor

Enligt

Möllers

skalor

Enligt

Johanssons

och Swartz’

skalor

45 000 000

20 000 000

36 000 000

35 000 000

15 000 000

28 000 000

45 000000

20000 000

32 000 000

26 000 000

11000 000

21 000 000

Efter reduktion med hänsyn till vikande

Summa reducerat belopp kronor

56 000 000

29 000 000

27 000 000

43 000 000

32 000 000

11000 000

52 000 000

39 000 000

13 000 000

32 000000

32 000 000

utiämningsandel ............

Skatteprocenternas maxima uppnås:

för aktiebolag o. d.: enligt propositionens och Möllers skala 6 % vid

en inkomstproeent om 69 %.

för aktiebolag o. d.: enligt utskottets skala 5 % vid en inkomstprocent

om 69 b* %.

för aktiebolag o. d.: enligt Johanssons och Swartz’ skala 3.75 % viden

inkomstprocent om 65.7 8 %.

för andra skattskyldiga: enligt propositionens skala 6 % vid en beskattningsbar

inkomst om 129 500 kr.

för andra skattskyldiga: enligt utskottets skala 6 % vid en beskattningsbar

inkomst om 294 750 kr.

för andra skattskyldiga: enligt Möllers skala 6 X vid en beskattningsbar

inkomst om 154 750 kr.

för andra skattskyldiga: enligt Johanssons och Swartz’ skala 4.5 % vid

en beskattningsbar inkomst om 287 267 kr. 1

1 14/32 av det direkt erhållna resultatet.

25

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. I käft. (Nr 1.)

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga ».

Bilaga 9.

Statistisk översikt av vissa oregelbundenheter i rikets indelningar

in. m.

I. Kommuner bestående av mer än en församling.

A) Antalet dylika städer uppgår till 15, omfattande inalles 66 församlingar.

I några fall hava dock församlingarna gemensam ekonomi,

varför antalet städer, som bestå av mer än en kyrklig enhet i finansiellt

hänseende, nedgår till 13, och de tdäremot svarande antalet församlingar

eller gemensamma kyrkoförvaltningar till 45, vilka förstnämnda fördela

sig sålunda:

bestående av 2 församlingar eller kyrkoförvaltningar........................ 10

» » 3 » » » ........................ 2

» » 19 )) ................................................................. 1

vartill kommer en stad bestående av 1 stadsförsamling och del av

1 blandad stads- och landsförsamling................................................... 1

B) Antal landskommuner 1 bestående av:

2 landsförsamlingar....................................................................................... 9

3 » 1

1 landsförsamling och del av 1 annan landsförsamling.................... 7

1 » » delar av 2 andra landsförsamlingar .............. 1

1 )> » del av 1 blandad stads- och landsförsamling 1

2 landsförsamlingar» » » 1 landsförsamling .............................. 1

1 landsförsamling med 1 kapell- eller bruksförsamling med helt

eller delvis egen ekonomi .................................................................... 11

1 landsförsamling med 2 d:o ................................................................... 1

Summa kommuner 46

Motsvarande antal församlingar, gemensamma kyrkoförsamlingar

eller församlingsdelar 115

II. Församlingar bestående av mer än eu kommun.

Efter antalet och arten av de kommuner, varav de bestå, fördela sig

dessa församlingar sålunda:

2 landskommuner......................................................................................... 10

3 » ............................................................................................ 1

1 Med landskommun förstås i denna översikt annan kommun å landsbygden än köpingskommun.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 195

1 landskommun och 1 köpingskommun................................................... 26

1 » »1 stad ...................................................................... 11

1 » » 1 köpingskommun samt 1 stad.......................... 1

Summa församlingar 49

Motsvarande antal kommuner 100

Bilaga 9

III. Skoldistrikt bestående av mer än en församling eller kyrkoförvaltning.

Antal skoldistrikt bestående av:

2 församlingar eller kyrkoförvaltningar i stad.................................... 9

3 » » » » » ................................... 2

19 stadsförsamlingar.......................................................................................

1 stadsförsamling och 1 landsförsamling ........................................... 5

1 » »2 landsförsamlingar .......................................... 1

2 landsförsamlingar.................................................................................. 46

3 » ..................................................................................... 10

4 » ................................................................................. 1

Summa skoldistrikt 75

Motsvarande antal församlingar 182

IY. Församlingar bestående av mer än ett skoldistrikt.

Dessa församlingar bestå av följande delar, som var och en bildar

«tt skoldistrikt:

landsförsamling delad i 2 skoldistrikt ................................................... 1 9

2 landskommuner........................................................................................ 5

1 landskommun och 1 köpingskommun ................................................. 15

1 » »1 stad...................................................................... 8

1 » » 1 köpingskommun samt 1 stad........................... 1

vartill komma två församlingar, som tillsammans bilda 3 skoldistrikt 2

Summa församlingar 40

Motsvarande antal skoldistrikt 80

t några få fall förekommer dessutom, att en del av eu församling

tillsammans med annan församling bildar ett skoldistrikt.

Y. Städer med folkskoleväsendet förlagt under stadsfullmäktige.

Antalet dylika städer uppgår till ............................................... 77

Anm. Förestående översikt, som i allmänhet avser förhållandena år 1920, men i fråga om

kapell- och bruksförsamlingar med egen ekonomi år 1918, grundar sig delvis på i statistiska

centralbyrån tillgiingliga handlingar och delvis på uppgifter, som erhållits från skolöverstyrelsen.

1 I 7 uv dessa församlingar utgöres det ena skoldistriktet av kapell- eller bruksförsamling.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

Bilaga 10.

Kungl. Maj:ts förslag;

till

Kommunalskattelag.

I KAP.

Inledning.

1 §•

Med kommun förstås i denna lag socken, köping med egen kommunal

förvaltning samt stad.

2 §•

1 mom. Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommuns

skattebehov skall i den ordning, kommunallagarna föreskriva, fullgöras

genom följande skatter, nämligen fastighetsskatt, näring sskatt, kommunal

inkomstskatt och kommunal progressivskatt. Dessa skatter utgå på grund

av taxering, som verkställes enligt bestämmelserna i gällande taxeringsförordning.

1 vad mån annan menighet än i 1 § sägs skall grunda sin beskattning

å taxeringen till en eller flera av nämnda skatter, därom är

särskilt stadgat.

2 mom. I fråga om kommuns eller annan menighets rätt att upptaga

särskilda skatter, avgifter och bidrag gälla särskilda bestämmelser.

11 KAP.

Om fastighetsskatt.

3 §.

För all inom kommunen belägen fast egendom skall utom i de

fall, varom i 4, 9 och 13 §§ sägs, utgöras fastighetsskatt efter fastighetens

värde.

Med fast egendom förstås i denna lag såväl vad enligt allmän

s. 197 Kontrollera mot PDF

Andra når skilda utskottets utlåtande Nr 1.

197

lag är att hänföra till sådan egendom som oek byggnad, vilken enligt Bila*» M.

allmän lag ej är hänför lig till läst egendom.

Till fabrik eller annan för industriell verksamhet inrättad byggnad

skall, ändock annat skulle föranledas av bestämmelserna i allmän lag,

icke räknas motor, maskin, kärl eller därmed jämförligt redskap med

tillhörande kraftledningar.

4 §•

Fastighetsskatt utgöres icke för:

a) nationalparker;

b) staten tillhöriga, för försvarsändamål avsedda fastigheter, i den

mån de för sådant ändamål nyttjas;

c) staten samt kommun eller annan menighet tillhöriga allmänna

platser, så ock begravningsplatser;

d) statens samt kommuns eller annan menighets byggnader för allmän

styrelse eller förvaltning ävensom för kultur- eller rättsvård, ordning

eller säkerhet, fattigvård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning;

e) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser

tillhöriga, för nämnda institutioners verksamhet såsom sådana avsedda

byggnader, så ock dylika institutioner tillhöriga allmänna platser;

f) regementens, officerskårers och underofficerskårers vid mötesplatser

till begagnande under mötena uppförda byggnader;

g) nykterhetsföreningar tillhöriga, för deras verksamhet såsom

sådana avsedda byggnader;

h) samfund eller enskilda tillhöriga kyrkobyggnader och bönehus;

i) post- och telegrafverkens för driftens omedelbara behov avsedda

byggnader; samt

j) för allmän trafik avsedd eller upplåten kanal, järnväg, spårväg eller

annan farväg, så ock allmän farled eller allmän flottled jämte till sagda

kommunikationsanstalter hörande stationshus och övriga för driftens

omedelbara behov avsedda anläggningar.

Därest under d)—i) angiven fastighet eller byggnad jämväl användes

för industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag

upplåtes till begagnande, vare fastigheten eller byggnaden underkastad

fastighetsskatt för däremot svarande del av dess värde.

År enligt bestämmelse i denna paragraf byggnad helt eller delvis

undantagen från beskattning, vare lag samma beträffande tomtområde,

som hörer till byggnaden.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bil10. Under förutsättning av ömsesidighet må Konungen medgiva, att

främmande stat tillhörig, för dess beskickning härstädes avsedd fastighet

undantages från beskattning.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

5 §•

Fast egendom, för vilken ej åtnjutes skattefrihet enligt bestämmelserna

i 4 § j) eller 13 § 2 mom., skall taxeras i enlighet med vad

här nedan stadgas.

Taxeringen verkställes med hänsyn tagen till förhållandena vid nästföregående

kalenderårs utgång.

6 §•

1 mom. Taxering skall särskilt för sig verkställas å varje hemman,

jordlägenhet, jordavsöndring och annan i fastighetsregistret särskilt

redovisad del av hemman eller jordlägenhet, tomt i stad eller eljest

inom område, varest tomtindelning såsom i stad finnes,''* i fastighetsregistret

särskilt upptaget fiskeri ävensom frälseränta.

Varje skogsområde, vilket är att anse såsom en förvaltningsenhet,

samt varje vid skifte avsatt samfällighet, som står under särskild förvaltning,

skall, även om området eller samfälligheten består av flera

fastigheter eller delar av fastigheter eller utgör allenast del av en fastighet,

särskilt för sig taxeras.

Tillhöra delar av fastighet olika administrativa områden, inom vilka

menighet äger utöva beskattningsrätt, eller är viss del av en fastighet

belägen inom och annan del utom särskilt område, som nu nämnts, skall

varje sådan del av fastigheten taxeras särskilt; dock att vad sålunda

stadgas icke skall äga tillämpning i fråga om fastighet tillkommande

andel i samfällighet, som är belägen inom annat administrativt område

än fastigheten i övrigt.

2 mom.. Utan hinder av vad i 1 mom. första stycket stadgas

skola gemensamt taxeras samme ägare tillhöriga fastigheter, vilkas ägor

ligga oskiftade tillsammans eller vilkas inbördes värden eljest icke kunna

bedömas, ävensom samme ägare tillhöriga jordområden, som tjäna till

byggnadsgrund för en byggnad eller för flera sammanhörande byggnader.

3 mom. I händelse skilda områden av samma fastighet tillhöra

•olika ägare eller därest byggnad eller med varandra sammanhörande

byggnader tillhöra annan än ägaren av marken, skall vad sålunda tillhör

varje ägare särskilt för sig taxeras.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

199

Har visst område av fastighet upplåtits för självständigt, mera Bilaga 10.

stadigvarande nyttjande, eller användes eljest område stadigvarande för

annat ändamål än fastigheten i övrigt, skola de olika brukningsdelarna

taxeras var för sig.

4 mom. Vad som enligt bestämmelserna här ovan skall särskilt

för sig taxeras benämnes i denna lag taxeringsenhet.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

7 §•

Till grund för taxeringen lägges den fasta egendomens värde efter

ortens pris (allmänna saluvärdet).

Vid taxeringen skall iakttagas,

att, då byggnad åsättes särskilt värde, detta bestämmes sålunda,

att, sedan marken uppskattats till det värde, densamma skulle äga utan

byggnad, för byggnaden beräknas vad som återstår av markens och

byggnadens gemensamma värde; samt

att, därest eljest flera fastigheter nyttjas gemensamt, varje fastighet

åsättes det värde, som, med hänsyn till det förhandenvarande sambruket,

å fastigheten belöper av det sammanlagda värdet av fastigheterna,

betraktade såsom en enhet.

Frälseränta uppskattas till femton gånger det belopp, varmed räntan

beräknas utgå.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

8 §■

Taxeringsvärde skall allt efter omständigheterna uppdelas i jordbruksvärde,

skogsvärde och annat värde.

Till jordbruksvärde räknas fast egendoms värde för jordbruk med

binäringar ävensom för skogsbruk, i den mån detsamma ej, enligt vad

nedan stadgas, är att hänföra till skogsvärde.

Såsom skogsvärde upptages värde av växande skog utöver husbehov.

Har fast egendom icke jordbruks- eller skogsvärde, upptages

taxeringsvärdet såsom annat värde, därvid iakttages, att värde av mark

och av därå uppförda byggnader redovisas vart för sig. Såsom annat

värde upptages jämväl det värde, fast egendom kan äga utöver jordbruks-

och skogsvärde.

Värde av frälseränta, som helt eller delvis utgår utav fastighet

med åsatt jordbruksvärde, upptages såsom jordbruksvärde. Värde av

annan frälseränta ävensom av i fastighetsregistret upptaget fiskeri upptages

såsom annat värde.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilar* 10.

9 §•

Taxeringsvärde åsättes i fulla hundratal kronor. Därest beträffande

någon taxeringsenhet värdet ej uppgår till 100 kronor och taxeringsvärde

alltså ej Asättes, skall anteckning härom ske i vederbörande taxeringslängd.

Vid taxeringsvärdes uppdelning i olika värden enligt 8 § skola

delvärdena jämkas till jämna hundratal kronor.

10 §.

1 mom. Allmän uppskattning av fäst egendoms värde (allmän

fastighetstaxering) sker första gången år 1921 och därefter vart femte

år. De vid sådan taxering fastställda värden skola oförändrade gälla till

nästa allmänna fastighetstaxering, såvida ej dessförinnan nya eller ändrade

värden åsättas av anledning, varom sägs i 2 mom.

2 mom. Inträffa sådana ändrade förhållanden, att en taxeringsenhet

skall uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter

skola sammanslås till en, skall ny taxering företagas å den fasta

egendom, som av samma förhållanden beröres.

Har fast egendoms värde genom eldsvåda, vattenflöde eller av

annan dylik anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning

så minskats, att detsamma kan antagas hava nedgått med

minst en femtedel av egendomens åsätta taxeringsvärde, skall ny taxering

äga rum. Lag samma vare, därest fast egendoms värde på grund

av nj-, till- eller ombyggnad kan antagas hava ökats med mera än eu

femtedel av egendomens åsätta taxeringsvärde.

Särskild taxering på grund av bestämmelserna i detta mom. förekommer

endast under år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum;

och må därvid avseende fästas, icke vid sådan ändring i fäst egendoms

värde, som på grund av förskjutningar i det allmänna prisläget inträffat

efter senaste allmänna fastighetstaxering, utan endast vid de förhållanden,

som föranlett omtaxeringen eller eljest hava avseende särskilt

å den fästa egendom, varom fråga är. 11

11 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga fastighetsskatt åligger, där icke i

2 mom. annorlunda stadgas, den fästa egendomens ägare.

Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fäst egendom med

fideikommissrätt eller eljest på grund av testamentariskt förordnande.

2 inom. I ägares ställe skattskyldig är:

s. 201 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 201

a) den, som innehar fast egendom med stadgad åborätt, med tomträtt

eller med vattenfallsrätt, innehavare av s. k. ofri tomt i stad samt den,

som eljest innehar fast egendom med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till

bergshanteringens understöd, till kanalbolag eller till stad eller annan

menighet; samt

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord

skall anses den tjänstinnehavare eller annan, som författningsenligt äger

nyttja egendomen eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande i

ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 avsett löneboställe är

kyrkofonden att anse såsom innehavare i fall och under tid, då boställets

avkastning utgör avlöningstillgång jämlikt 19 § i lagen nyssnämnda dag

om reglering av prästerskapets avlöning.

Skall vid egendom, som under a) eller c) omförmäles, skogens avkastning

utöver husbehovet författningsenligt helt eller delvis tillkomma

allmän fond eller inrättning, vilken icke är att anse såsom egendomens

innehavare, åligger skattskyldigheten, så vitt angår egendomens skogsväxt,

samma fond eller inrättning. Där i andra fall beträffande egendom,

som innehaves med stadgad åborätt eller eljest med ständig eller

ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt icke äger

tillgodogöra sig skogsvärde å egendomen, vare han icke skattskyldig i

avseende å sådant värde.

12 §.

Såsom ägare eller innehavare av fast egendom skall i taxeringslängden

upptagas den, som vid nästföregående års utgång var ägare

eller innehavare av den fasta egendomen.

13 §.

1 mom. Ägare eller innehavare av fast egendom, vilkens enda

eller huvudsakliga värde utgöres av för hans personliga behov använd

åbyggnad och vilkens taxeringsvärde understiger 1,000 kronor, vare

befriad från utgörande av fastighetsskatt, såvida icke han och, om han

är gift, ej heller hans hustru eljest är till kommunen skattskyldig enligt

bestämmelserna i denna lag.

2 mom. Därest värdet av byggnad eller med varandra sammanhörande

byggnader, som äro uppförda å mark, för vilken byggnadsägaren

icke är skattskyldig, understiger 500 kronor, skall taxeringsvärde

ej åsättas byggnaden eller byggnaderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 26

Bilaga

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10

III KAP.

Om näringsskatt

14 §.

En var, som här i riket drivit näring, vare med de undantag,

varom i 15 § stadgas, skyldig att för näringen erlägga näringsskatt.

Där näring drivits i enkelt bolag, beräknas näringsskatten för

näringen i dess helhet men påföres en var av delägarna i förhållande

till hans andel i bolaget.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

15 §.

Näringsskatt erlägges icke för:

jordbruk med dess binäringar eller skogsbruk;

drift av till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller spårväg; samt

av staten driven post-, telegraf- och telefonrörelse, industriell verksamhet,

som drives av staten och avser försvarsändamål, ävensom riksbankens

och riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

16 §.

Näringsskatten utgår i förhållande till ett enligt nedan angivna

regler efter storleken av den näringsskattepliktiga förmögenheten och

näringens avkastning ävensom antalet i näringen anställda personer beräknat

näringsskattekapital.

Näringsskattekapitalet beräknas särskilt för varje näringsföretag.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

u i
1

mom. Till näringsskattepliktig förmögenhet räknas med nedan

angivna undantag alla till näringen hänförliga tillgångar.

I näringsskattepliktig förmögenhet inräknas icke:

tillgångar, som enligt denna lag äro att anse såsom fast egendom; samt

aktier, lotter i solidariska bankbolag, kommanditlotter ävensom

andelar i ekonomiska föreningar och rederier, såvida dessa aktier, lotter

och andelar icke äro att anse såsom varor i affärsverksamhet.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

203

Aktier och andra värdehandlingar äro att anse såsom varor i E*1»?»

affärsverksamhet, då handel med värdehandlingar yrkesmässigt bedrives,

vare sig detta sker såsom huvudsaklig näring eller vid sidan av den

egentliga affärsverksamheten.

2 mom. Från tillgångarnas belopp må avdragas:

skulder, dock ej till högre belopp än som motsvarar det i den

näringsskattepliktiga förmögenheten inräknade värdet av kontanta penningar,

fordringar och värdehandlingar, som icke äro att anse såsom

varor i affärsverksamhet; samt

i rörelsen ännu innestående del av årets vinst.

3 mom. För beräkning av den näringsskattepliktiga förmögenheten

i bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse ävensom försäkringsrörelse

gälla de i anvisningarna till denna paragraf meddelade särskilda

bestämmelserna.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

18 §.

Till grund för taxering av näringsskattepliktig förmögenhet skall

läggas förmögenhetsställningen vid utgången av nästföregående kalenderår

eller, om räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, förmögenhetsställningen

vid utgången av det räkenskapsår, som gått till ända

närmast före den 1 mars det år, taxeringen sker.

Har näringsföretag under loppet av nästföregående kalenderår eller

räkenskapsår börjat eller upphört med sin verksamhet, upptages den

näringsskattepliktiga förmögenheten till det belopp, som kan anses

skäligt med hänsyn tagen till förmögenhetsställningen och den tidrymd

av året, varunder näringen drivits.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

19 §•

Den näringsskattepliktiga förmögenheten värdesättes efter de grunder,

som enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt gälla

för uppskattning av förmögenhet.

I fråga om värdesättningen av rätt till firmanamn, varumärke,

mönsterskydd, tidnings titel och dylikt skola iakttagas de i anvisningarna

till denna paragraf givna särskilda bestämmelserna.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

20 §.

Såsom avkastning av näring upptages inkomsten av näringen

med tillägg av vad som vid inkomstens beräknande avdragits:

för hyra för annan tillhörig, i näringen använd lös egendom, till

den del hyran icke kan anses motsvara skälig avskrivning å värdet

av den lösa egendomen;

för arrende av näringen, till den del arrendet icke kan anses utgöra

hyra för fast egendom eller motsvara skälig avskrivning å värdet

av lös egendom; samt

för avlöning till näringens ledning (affärsledningen).

I fråga om beräkning av avkastningen utav näringsföretag, som

drivits av kooperativ förening, skola gälla de i anvisningarna till denna

paragraf meddelade särskilda bestämmelser.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

21 §.

Den del av avkastningen, som, efter helt år räknat, överstiger

sex procent av den näringsskattepliktiga förmögenheten med tillägg av

taxeringsvärdet å i näringen använd, näringsidkaren tillhörig fast egendom

men med avdrag av skulder, som icke enligt 17 § 2 mom. fått avdragas

redan vid den näringsskattepliktiga förmögenhetens beräknande, benämnes

meravkastning. Meravkastningen utföres i jämna tiotal kronor,

så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt tiotal, bortfaller.

Från meravkastningen skall avräknas vad som motsvarar näringsidkarens

eller affärsledningens arbetsförtjänst, beräknad sålunda,

att den del av meravkastningen, som icke överstiger 1,000 kronor,

anses i sin helhet utgöra arbetsförtjänst; samt

att av den del av meravkastningen, som överstiger

1,000

kronor

men

icke

3,000 kronor,

8/

/10}

3,000

»

»

»

5,000

)>

7/

'' lOj

5,000

»

)>

10,000

»

6/

/lOj

10,000

»

»

20,000

»

6/

/10,

20,000

»

»

)>

50,000

»

4/

50,000

»

100,000

»

8/

/lOj

100,000

»

300,000

»

Vid,

300,000

))

»

1,000,000

»

7i„

anses utgöra arbetsförtjänst.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

205

Återstående del av meravkastningen multipliceras med 10; det Bil»?®

härvid uppkomna beloppet benämnes meravkastningens kapitalvärde.

22 §•

I näringen anställda personer skola beräknas till det antal, som i

medeltal haft sysselsättning i näringen under nästföregående kalenderår

eller, om räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,

som gått till ända närmast före den 1 mars det år, taxeringen

sker. Bland anställda inräknas icke person, vilken deltagit i näringens

ledning, och ej heller näringsidkarens hustru eller hemmavarande barn,

som ej uppnått 21 år och icke självt skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Det antal, som sålunda erhålles, multiplicerat med 2,000, bildar

det i kronor uttryckta arbetarkapitalet.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

23 §.

Näringsskattekapitalet beräknas enligt följande regler.

Utav summan av den näringsskattepliktiga förmögenheten och

meravkastningens kapitalvärde skall den del, som icke överstiger arbetarkapitalet,

upptagas till sitt hela samt den överskjutande delen till

sitt halva belopp. Vad som sålunda erhålles sammanlägges med arbetarkapitalet.

Näringsskattekapitalet utföres i jämna hundratal kronor, så att

överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor,

bortfaller.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

24 §.

Om näringsskattekapitalet i ett näringsföretag icke överstiger

5,000 kronor, utgår icke näringsskatt för företaget. Överstiger näringsskattekapitulet

5,000 kronor, utgår näringsskatt blott för den del av

näringsskattekapitalet, som överstiger sagda belopp.

25 §.

Näringsskattekapitalet skall, så framt fast driftställe för verksamheten

begagnats, taxeras i kommun, inom vilken sådant driftställe

s. 206 Kontrollera mot PDF

Bilaga 10.

206 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

funnits. Har fast driftställe icke begagnats, taxeras näringsskattekapitalet

i kommun, där enligt 38 § den skattskyldiges inkomst av annan

inkomstkälla bör taxeras.

Såsom fast driftställe skall anses plats, å vilken för stadigvarande

bruk vid näringens bedrivande funnits särskild anläggning eller vidtagits

särskild anordning eller eljest för sådant bruk avsedda tillgångar varit

befintliga, såsom kontor, fabrik, verkstad, verk, bruk, varunederlag,

handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe, gruva eller annan

fyndighet, som är föremål för bearbetning, stenbrott eller torvmosse.

Beträffande beskattningsort för de i anvisningarna till denna

paragraf angivna näringar gälla de i samma anvisningar meddelade särskilda

bestämmelser.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

26 §.

Därest enligt bestämmelserna i 25 § eller i anvisningarna till samma

paragraf näringsskattekapitalet i ett företag skall taxeras inom flera

kommuner, skall i de fall, där i anvisningarna till denna paragraf

särskilda bestämmelser icke meddelats, tagas till beskattning inom varje

kommun så stor del av näringsskattekapitalet, som på kommunen

belöper efter det förhållande, vari summan av den i kommunen nedlagda

näringsskattepliktiga förmögenheten och den för de i kommunen sysselsatta

personerna beräknade del av arbetarkapitalet står till summan av

hela den näringsskattepliktiga förmögenheten och hela arbetarkapitalet.

Vid uppdelning av näringsskattekapitalet å flera kommuner skall

jämkning ske, så att inom varje särskild kommun taxerad del av

näringsskattekapitalet uppgår till jämnt hundratal kronor.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

IV KAP.

Om kommunal inkomstskatt.

27 §.

Kommunal inkomstskatt utgöres av i detta kap. omförmälda skattskyldiga

för inkomst av:

1) fast egendom;

2) näring; och

3) annan inkomstkälla.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

207

Skattskyldigheten avser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående

kalenderåret eller, då räkenskapsår icke sammanfaller med

kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1

mars det år, taxeringen sker.

28 §.

Till inkomst av fast egendom skola räknas följande av fast

egendom här i riket härflutna intäkter, nämligen:

a) inkomst, som av ägare eller med ägare likställd innehavare

eller av brukare åtnjutits under form av hyresfri bostad eller arrende

eller hyra;

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst, som förvärvats genom upplåtelse åt någon av rätt att

i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav

eller genom försäljning av vissa egendomens beståndsdelar, såsom torv,

sten, grus, lera och dylikt; samt

e) frälseränta och annan avgäld av fast egendom, därunder inbegripen

på grund av patronatsrätt uppburen tionde eller ersättning

därför.

29 §.

Till inkomst av näring hänföres inkomst dels av sådant företag,

för vilket enligt bestämmelserna i 14 § skall erläggas näringsskatt, dels

ock av järnvägs-, spårvägs- och kanaldrift.

30 §.

Till inkomst av annan inkomstkälla räknas:

A. inkomst av kapital, nämligen

a) ränta å utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penning-förvaltande verk eller enskilda insatta penningar;

b) utdelning å aktier, å lotter i solidariska bankbolag, å kommanditlotter

i kommanditbolag och å insatser i ekonomiska föreningar; samt

c) inkomst, som åtnjutits från fast egendom i utlandet;

Jj. inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension, livränta, undantagsförmån

och sådant periodiskt understöd, därför givaren enligt 35 §

är berättigad till avdrag;

Bilaga

s. 208 Kontrollera mot PDF

Bilaga 10.

208 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C. inkomst av rörelse eller yrke, såvitt den icke, enligt vad i 29 §

sägs, skall upptagas såsom inkomst av näring;

D. inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster,

nämligen

a) vinster av tillfällig natur, därunder inbegripen vinst å icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och vant i säljarens ägo, om det är fast egendom, under

mindre än tio år och eljest under mindre än fem år; samt

b) inkomst av tillfälliga uppdrag och annan förut ej särskilt nämnd

skattepliktig inkomst.

31 §.

Såsom inkomst taxeras icke:

vad som förvärvats genom giftorätt, arv eller testamente eller i

hemföljd, morgongåva eller fördel av oskift bo eller ock genom gåva,

därunder inbegripet sådant periodiskt understöd eller därmed jämförlig

periodisk utbetalning, därför givarenicke enligt 35 § är berättigad till avdrag;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som

tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller ock av honom

förvärvats genom köp eller byte och varit i hans ägo, om det är fast

egendom, tio år eller därutöver och eljest fem år eller därutöver;

ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, så ock vad

som eljest på grund av sjuk- eller olyckfallsförsäkring i annan form än

livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital, som på grund av liv- eller kapitalförsäkring •tillfallit den

försäkrade eller hans stärbhus; samt

vad som av staten anvisats till bestridande av de med erhållna

tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

ortstillägg samt förmån av fri bostad med uppvärmning och belysning

för tjänstinnehavare vid rikets beskickningar och konsulat;

resekostnadsersättning;

å stat uppförd häst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier, koutorshyra och andra expenser;

traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans eller i

förrättningen deltagande persons vanliga boningsort;

arvode eller traktamente för kommendering utom station;

fältavlöning under krigstid; samt

arvode eller traktamente för deltagande i riksdag, statsrevision,

s. 209 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande År 1.

209

kyrkomöte eller kommitté å annan ort,, än där arvodes- eller traktaments- Bilaga

tagaren varit bosatt.

32 §.

1 mom. Skyldiga att utgöra kommunal inkomstskatt äro, med

undantag, varom i 33 § sägs:

a) svensk medborgare, som författningsenligt är eller bör vara

i riket mantalsskriven:

för all inkomst, vare sig den förvärvats här eller utom riket;

b) svensk medborgare, som icke är eller bör vara i riket mantalsskriven:
för

den inkomst, han härifrån åtnjutit av fast egendom, av näring

eller av annan rörelse;

c) utlänning:

för inkomst av här belägen fast egendom eller av näring eller

annan rörelse, som här bedrivits;

skolande utlänning, som författningsenligt är eller bör vara härstädes

mantalsskriven, erlägga kommunal inkomstskatt jämväl för annan

inkomst, som av honom här förvärvats eller härifrån åtnjutits, ävensom

för inkomst, som, utifrån införd, av honom här använts.

Vad här sägs om enskild skattskyldig gäller i tillämpliga delar

om oskift dödsbo efter honom.

2 mom. Staten erlägger kommunal inkomstskatt för dels inkomst

av sina jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt

eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter, dels ock sådan inkomst av näring,

som ej härflyter av bankrörelse, av kommunikationsverk med

tillhörande verkstäder och anläggningar eller av leverans utav elektrisk

energi till nämnda kommunikationsverk.

3 mom. Kommunal inkomstskatt erlägges vidare, i den mån

ej annat föranledes av stadgandena i 34 §, av svenska aktiebolag, solidariska

bankbolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro

skyldiga att avstå sin vinst, samfund, stiftelser, verk och inrättningar,

ekonomiska föreningar och andra inländska juridiska personer, därunder

inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar samt andra liknande samfälligheter, som

förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning:

för all inkomst, vare sig den förvärvats här eller utom riket.

Vanliga handelsbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke, utan

hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med belopp,

som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inliihang

till riksdagens protokoll 1920. It samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10. kemist. Kommanditbolag taxeras för den del av sin vinst, som belöper

å kommanditdelägarna, varemot beträffande vinsten i övrigt bestämmelserna

i första punkten av detta stycke skola tillämpas.

4 mom. Utländska bolag och andra här i riket icke hemmahörande

juridiska personer erlägga kommunal inkomstskatt:

för inkomst av här belägen fast egendom och av näring eller

annan rörelse, som här bedrivits, samt för utdelning å aktier i svenska

aktiebolag, lotter i svenska solidariska bankbolag, kommanditlotter i

svenska kommanditbolag och insatser i svenska ekonomiska föreningar.

33 §.

Från kommunal inkomstskatt frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

b) ämbete- eller tjänsteman, som tjänstgör vid svensk beskickning

hos utländsk makt, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk ort

i rikets tjänst anställd tjänsteman:

för all inkomst, som ej härifrån åtnjutits av fast egendom, av

näring eller av annan rörelse;

c) främmande makts härvarande konsulat tillhörande person jämte

betjäning:

om han icke är svensk medborgare:

för annan inkomst än dels inkomst av här belägen fast egendom eller

av näring eller annan rörelse, som här bedrivits, dels ock härifrån uppburen

lön eller pension; dock att person tillhörande olönat konsulat

jämte betjäning icke är frikallad från utgörande av kommunal inkomstskatt

för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, lotter i svenska solidariska

bankbolag, kommanditlotter i svenska kommanditbolag och insatser

i svenska ekonomiska föreningar;

om lian är svensk medborgare:

för den inkomst, han åtnjutit av sin tjänst hos den främmande

makten;

d) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, vilken givit

eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller

beträffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i

samma förordning åtnjutits; samt

e) lappallmogen:

för inkomst av renskötsel.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

211

Bilaga 10.

34 §.

1 inom. Svenska aktiebolag, solidariska bankbolag, kommanditbolag

och ekonomiska föreningar taxeras icke till kommunal inkomstskatt

för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, lotter i svenska

solidariska bankbolag, kommanditlotter i svenska kommanditbolag samt

insatser i svenska ekonomiska föreningar, i den mån sådan utdelning

icke är att anse såsom inkomst av näring eller annan rörelse.

2 mom. Från kommunal inkomstskatt frikallas vidare:

a) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap:
dels

för sådan inkomst av läst egendom, som består i förmånen

att för förvaltning ävensom för kultur- eller rättsvård, ordning eller

säkerhet, fattigvård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning nyttja

egen fastighet, dels ock för inkomst av annan inkomstkälla, i den män

inkomsten ej härflyter av rörelse;

b) kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma

stiftelser ävensom stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken.

, konungariket Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypotekskassan

för Sveriges städer och hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge

kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare, samt sparbanker, som avses i

lagen den 29 juli 1892 och vilkas reservfond vid senaste bokslut icke

uppgått till fem procent av insättarnas fordran:

för all annan inkomst än sådan inkomst av fast egendom, som ej

består i förmånen att för den egna verksamheten nyttja egen fastighet;

dock att kommunal inkomstskatt skall utgöras för den behållna inkomst, som,

enligt gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillkomma

prästerskapets änke- och pupillkassa;

c) nedannämnda juridiska personer för sådan inkomst av fast egendom,

som består i förmånen att för avsedda ändamål nyttja dem tillhöriga

fastigheter av nedan angivna beskaffenhet, nämligen:

regementen, officers- och underofficerskårer i fråga om deras vid

mötesplatser till begagnande under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar i fråga om för deras verksamhet såsom sådana

avsedda byggnader; samt

enskilda samfund i fråga om kyrkobyggnader och bönehus.

3 mom. Under förutsättning av ömsesidighet må Konungen medgiva

befrielse för främmande stat från utgörande av kommunal inkomstskatt

för fastighet, som är avsedd för dess beskickning härstädes.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

35 §.

1 mom. Vid uppskattning av inkomst från särskild inkomstkälla

må, utom i det fall, att ersättning för bestridande av särskilda, med

tjänst eller uppdrag förenade kostnader, varom i 31 § förmäles, blivit av

staten särskilt anvisad, avdrag ske för alla utgifter för inkomstens förvärvande

och bibehållande, såsom:

arrende- eller hyresavgift;

undantagsförmån, frälseränta och annan avgäld, som det ålegat

någon att utgöra såsom ägare av last egendom;

utgifter för fast egendoms brukande och skötsel samt för underhåll

av fastighet och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda

dock endast i fall de uppnått 21 år eller ock själva skola taxeras

till kommunal inkomstskatt;

pensioner och understöd på grund av förutvarande anställning i

skattskyldigs verksamhet;

kostnad för nödigt biträde i hemmet för det fall, att gift kvinna

av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt

hemmets skötsel; skolande avdraget ske från hennes inkomst av dylik

verksamhet med iakttagande av att sammanlagda avdraget från olika

inkomstkällor i intet fall må överstiga 200 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader;

kostnad för resor till och från arbetsplatsen, därest denna är belägen

på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att den skattskyldige

skäligen kan anses behöva anlita särskilt fortskaffningsmedel;

kostnad för utövning av vetenskap, konst eller handaslöjd; samt

ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital;

så ock för fastighetsskatt och näringsskatt samt för avgifter till pensions-,

änke- och pupill-, understöds- eller annan sådan kassa, i vilken

det ålegat någon på grund av hans tjänst att vara delägare.

För värdeminskning å byggnader ävensom å gruvor, inventarier

och annan dylik egendom må göras enahanda avdrag som vid taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har kooperativ förening av vinsten å sin kooperativa verksamhet

lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller icke, pristillägg,

rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda köp

eller iörsäljningar, må föreningen åtnjuta avdrag för dylik utdelning.

2 mom. Vid beräkning av skattskylcfigs behållna inkomst inom

s. 213 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

213

annan kommun, än i 38 § avses, må avdrag äga rum från summan av

den skattskyldiges där taxerade inkomster för sådan förlust å fast egendom

eller näring inom kommunen, som ej''är att hänföra till kapitalförlust.

3 mom. För beräkning av skattskyldigs behållna inkomst inom

kommun, som i 38 § avses, må avdrag, i den man sådant ej verkställts

enligt bestämmelserna i 1 och 2 mom., äga rum från summan av den

skattskyldiges där uppskattade inkomster för:

ränta å gäld;

sådan förlust i. fast egendom eller verksamhet, som ej är att

hänföra till kapitalförlust;

periodiskt understöd eller annan därmed jämförlig periodisk utbetalning;

dock att avdrag icke får ske för vad som utgivits för person,

som tillhör den skattskyldiges hushåll eller eljest utbetalts såsom bidrag

till någons undervisning eller uppfostran; samt

försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för den skattskyldiges

eller hans hustrus liv-, kapital-, livränte-, olycksfalls- eller

sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring; dock att avdrag, som nu

nämnts, ej må överstiga sammanlagt 200 kronor och ej heller åtnjutas

av annan än svensk medborgare, som författningsenligt är i riket

mantalsskriven.

4 mom. Därest vid uppskattning av skattskyldig^ inkomst enligt

3 mom. uppkommer underskott, må avdrag för detsamma äga rum från

den skattskyldiges i annan kommun uppskattade inkomst eller, om för

honom inkomst uppskattats i flera andra kommuner, så stor del av

underskottet avdragas från den i eu var av dessa kommuner uppskattade

inkomsten, som efter förhållandet mellan de uppskattade inkomsterna

å kommunen belöper.

5 mom. Angående rätt till avdrag för förlust å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom gälla de i anvisningarna upptagna

särskilda bestämmelser.

6 mom. Avdrag, varom i denna paragraf sägs, må äga rum

endast om och i den mån avdraget hänför sig till inkomst, för vilken

kommunal inkomstskatt skall erläggas av den skattskyldige, eller till

verksamhet, som av honom bär utövats.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

36 §.

Vid uppskattning av inkomst må avdrag däremot icke ske:

a) för den skattskyldiges oclt hans familjs levnadskostnader samt

därtill hänförliga utgifter, däri inbegripet vad den skattskyldige utgivit

Bilaga

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

för person, som tillhör hans hushåll, samt vad han eljest utbetalt såsom

bidrag till någons undervisning eller uppfostran;

b) för ränta å den skattskyldiges eget, i fast egendom, näring

eller annan rörelse nedlagda kapital;

c) för vad som använts till fast egendoms förbättring, tillökning

av inventarier eller kapitalavbetalning å skuld; samt

d) för andra utskylder än fastighetsskatt och näringsskatt.

37 §.

1 mom. Inkomst av läst egendom taxeras i den kommun, där

egendomen är belägen.

2 mom. Inkomst av näring taxeras i den eller de kommuner, där

näringen bedrivits; dock att inkomst av näringsföretag, för vilket på

grund av bestämmelsen i 24 § näringsskatt icke skall utgå, taxeras i

kommun, som avses i 38 §.

Näring skall anses hava bedrivits:

sådan näring, för vilken enligt bestämmelserna i 111 kap. skall

erläggas näringsskatt: i kommun, där näringsskattekapitalet taxeras;

järnvägsdrift: i kommun, där huvudkontor funnits, samt i kommun,

som av järnvägen berörts och där vid järnvägen anställd personal varit

bosatt eller stationerad;

spårvägsdrift: i kommun, där huvudkontor funnits, samt i kommun,

som av spårvägen berörts;

kanaldrift: i kommun, där huvudkontoret varit beläget, samt i

kommun, som berörts av anläggningen.

Där näring drivits inom flera kommuner, skall, i fall verksamheten

inom någon kommun icke idkats på sådant självständigt sätt,

att inkomsten därav kan för sig angivas, så stor del av inkomsten

taxeras inom sagda kommun, som med hänsyn till omfattningen och

beskaffenheten av den där bedrivna verksamheten i jämförelse med omfattningen

och beskaffenheten av verksamheten i dess helhet skäligen

anses böra belöpa å kommunen.

3 mom. Inkomst vid avyttring av fast egendom, som ej är att hänföra

till inkomst av näring, taxeras i den kommun, där egendomen är belägen.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

38 §.

Inkomst av annan inkomstkälla skall, där ej annat föranledes av

stadgandet i 37 § 3 mom., taxeras:

a) för enskild person, som författningsenligt är eller bör vara

mantalsskriven i kommun inom riket: i samma kommun;

s. 215 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

215

b) för avliden person och oskift dödsbo: i den kornmun, där den 10*

avlidne författningsenligt senast varit eller bort vara mantalsskriven;

c) för annan juridisk person än oskift dödsbo: i den kommun, där

vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte, eller där syssloman

eller ombud är bosatt; dock att prästerskapets änke- och pupillkassas

inkomst vid lediga ecklesiastika sysslor taxeras i den ort, där inkomsten

eljest bort beskattas.

I de fall, då ovan givna regler icke äga tillämpning, sker taxeringen

i den kommun, där inkomsten huvudsakligen förvärvats.

39 §.

1 mom. Med avseende å taxering av äkta makars inkomst skall gälla:

att hustrus inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av näring,

annan rörelse eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om och

i den mån ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200 kronor;

att hustrus inkomst, som icke varit från mannens förvaltning rättsligen

undantagen, skall inbegripas i mannens taxering; samt

att hustrus inkomst, som varit från mannens förvaltning rättsligen

undantagen, skall särskilt för sig taxeras, men att, därest i sådant fall

avdrag, vartill ena maken enligt 35 § 3 mom. varit berättigad, skulle

överstiga dennes sammanlagda inkomst, överskjutande beloppet må avräknas

från den andre makens behållna inkomst.

2 mom. Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller

delvis underhållna barn under 21 år, skall, därest barnen icke själva

skola taxeras till kommunal inkomstskatt, den skattskyldige uppskattas

jämväl för sådana barns inkomst.

Skulle i sådant fall avdrag, vartill den skattskyldig^ jämlikt 35 §

3 mom. är berättigad, överstiga hans inkomst, må det överskjutande

beloppet avräknas från barnens behållna inkomst, men må däremot icke,

därest avdrag, vartill barn enligt samma lagrum varit berättigat, överstiger

barnets inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges

eller övriga barns behållna inkomst.

När enligt denna lag hänsyn skall tagas därtill, huruvida skattskyldig

har barn, och till barnens ålder, avses förhållandena den 31

december året näst före det, då taxeringen sker.

40 §.

1 kommun uppskattade inkomstbelopp sammanföras för en var,

som har att där erlägga kommunal inkomstskatt, i en summa, som —

efter det i förekommande fall avdrag enligt 35 § därifrån ägt rum —

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

avjämnas till lulla tiotal kronor med iakttagande av att belopp, som

icke uppgår till fullt tiotal kronor, bortfaller.

Sålunda upptaget belopp benämnes taxerat belopp.

41 §.

För annan skattskyldig än svensk medborgare, som är här i riket

mantalsskriven, utgör det taxerade beloppet tillika beskattningsbart belopp;

och inträder skatteplikt, när detta belopp uppgår till 100 kronor. Enahanda

gäller för svensk medborgare, som är bär i riket mantalsskriven,

beträffande taxerat belopp i annan kommun än mantalsskrivningskommunen.

42 §.

1 mom. 1 riket mantalsskriven svensk medborgare är för sin i mantalsskrivningskommunen

taxerade inkomst, som ej överstiger 600 kronor,

fri från beskattning, såvida ej sagda inkomst tillsammans med hans i

andra kommuner taxerade inkomster överstigit nämnda belopp.

Beträffande äkta makar skall frågan, huruvida frihet från beskattning

må åtnjutas enligt bestämmelserna i detta mom., avgöras med

hänsyn tagen till makarnas sammanräknade inkomstbelopp.

2 mom. Därest skattefrihet enligt 1 mom. ej åtnjutes, skall det

i mantalsskrivningskommunen beskattningsbara beloppet bestämmas

enligt följande grunder:

a) Från det taxerade beloppet avräknas hälften av de belopp, som

enligt bestämmelserna i 18 § 1 mom. a) och b) i förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skola avdragas från

den skattskyldiges till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp.

Den del av det taxerade beloppet, som överstiger vad sålunda skall

avdragas men icke dubbla summan därav, medräknas till hälften; återstoden

av det taxerade beloppet medräknas i sin helhet.

b) Den slutsumma, som sålunda erhålles, utgör det beskattningsbara

beloppet med iakttagande dock av följande:

1) Det beskattningsbara beloppet må ej med tillämpning av de

under a) angivna bestämmelser sättas lägre, än att det tillsammans med

den skattskyldiges i andra kommuner taxerade belopp motsvarar hans

inkomst av förmögenhet, beräknad till fem procent av den uppskattade

förmögenheten.

Därest skattskyldig vid nästföregående års utgång ännu icke uppnått

sexton års ålder eller därest skattskyldigs förvärvsförmåga prövas

hava varit nedsatt till följd av sjuklighet, olyckshändelse, ålderdom,

oförvållad arbetslöshet eller annan dylik orsak, eller därest eljest sär
-

s. 217 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

217

skild anledning därtill föreligger, äger dock beskattningsnämnd, eftef BUa** 1#*

prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, medgiva undantag

från vad sålunda stadgats.

2) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av

särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta

familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt

nedsatt, må det beskattningsbara beloppet nedsättas med högst 500

kronor under det belopp, vartill detsamma vid tillämpning av de i denna

paragraf i övrigt givna stadganden eljest skolat bestämmas.

3 mom. Ändock äkta makar blivit särskilt taxerade, må de i 2

mom. angivna avdrag åtnjutas allenast av makarna gemensamt; och

skall av det beskattningsbara beloppet, som alltså bestämmes efter båda

makarnas taxerade belopp räknade såsom ett, så mycket påföras vardera

maken, som svarar mot dennes behållna inkomst i förhållande till summan

av båda makarnas behållna inkomster.

Därest hustrun men icke mannen taxeras till kommunal inkomstskatt,

skall vid beräknande av det beskattningsbara beloppet hustrun

för mannen åtnjuta enahanda avdrag, som eljest får åtnjutas för hustru.

4 mom. Det beskattningsbara beloppet utföres i jämna tiotal

kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt tiotal

kronor, bortfaller.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

43 §.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst, skall jämte den

skattskyldige barnet ansvara för så stor del av skatten, som belöper å

dess inkomst.

44 §.

Konungen äger att med annat lands regering ingå överenskommelse

om särskilda grunder för fördelningen i skatteavseende mellan Sverige

och det andra landet av inkomst av näring, som idkats under sådana

förhållanden, att näringens utövare är för inkomst av densamma skattskyldig

inom bägge länderna; skolande, därest näringen idkats inom

flera kommuner i Sverige, i fråga om fördelningen kommunerna emellan

av det inkomstbelopp, som efter sålunda bestämda grunder skall tagas

till beskattning här i riket, gälla vad här ovan i detta kap. är stadgat.

överenskommelse, som här sägs, skall upphöra att gälla högst

sex månader efter förut skedd uppsägning.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

V KAP.

Om kommunal progressivskatt.

45 §.

Kommunal progressivskatt utgöres för varje till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp, som överstiger, i fråga om andra

skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och kommanditbolag,

3,000 kronor samt i fråga om bolag, som nu nämnts, 6

procent av det bolagets kapital, vartill hänsyn skall tagas vid bolags

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

46 §.

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska

bankbolag och kommanditbolag utgör progressivskattens grundbelopp

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

3,000

kronor

men

icke

6,000

kronor ..........

........... 1 X

6,000

»

»

»

10,000

)> ........

........... 2 X

10,000

»

»

15,000

» ..........

........... 3 %

15,000

»

25,000

» .........

........... 4 %

25,000

»

3>

»

40,000

» .........

........... 5 %

40,000

»

»

»

60,000

» ..........

........... 6 %

60,000

100,000.

»

»

»

100,000

))'' .........

......... 7 %

........... 8 X; dock

att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 6 procent av

det beskattningsbara beloppet.

2 mom. För svenskt aktiebolag, solidariskt bankbolag och kommanditbolag

utgör progressivskattens grundbelopp för den del av det beskattningsbara

beloppet, som, i förhållande till bolagets kapital, överstiger

6 % men icke 12 % .................................................. 2 %

12 % » » SO % ................................................. 5 %

30 % ................................................................................. 8 X; dock

att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 6 procent av

det beskattningsbara beloppet.

47 §.

Taxering till kommunal progressivskatt äger rum i den kommun,

där den skattskyldige taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

219

Bilags 19.

48 §.

Till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter

emellan skola i den ordning, varom särskilt stadgas, användas

tjugufem procent av grundbeloppet utav den progressivskatt, som erlägges

av andra skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska bankbolag

och kommanditbolag, samt nittio procent av grundbeloppet utav den

progressivskatt, som erlägges av sådana bolag.

VI KAP.

Gemensamma bestämmelser.

49 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna uppgift eller infordrad upplysning och har därav föranletts,

att skattskyldig icke blivit inom kommunen taxerad eller blivit därstädes

för lågt taxerad till någon av de i denna lag omförmälda skatter, skall, efter

det sådant kommit till vederbörandes kännedom, den skattskyldige där

taxeras till sådan skatt för vad som genom berörda förfarande förut

undgått beskattning. Den skattskyldige skall därefter påföras kommunal

progressivskatt med det belopp, som genom förfarandet undandragits,

samt övriga skatter med den skatteprocent, efter vilken skatt skall utgöras

för andra samtidigt taxerade beskattningsföremål av enahanda slag.

Taxering till efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det

år, då taxeringen rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit,

åsättes taxeringen hans dödsbo; dock att sådan taxering icke ma ske

senare än ett år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning

blivit ingiven för registrering. Stärbhuset svarar icke för den

på taxeringen belöpande skatten med mera än tillgångarna i boet. År

boet skiftat, påföres bodelägare icke mera än vad av skatten belöper å

hans lott och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

5° §.

1 mom. Har behållningen i boet efter person, som avlidit under

taxeringsåret eller under nästföregående år, ej överstigit 15,000 kronor,

må beskattningsnämnd medgiva befrielse från utgörande av den kommunala

inkomstskatt och kommunala progressivskatt, som eljest skolat utgå.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bila?» 10.

Befrielse, som nu nämnts, må åtnjutas allenast för ett år och

endast tillgodokomma dödsbo efter här i riket mantalsskriven svensk

medborgare, vilken efterlämnat änka, oförsörjda barn eller andra bodelägare,

som varit beroende av honom för sin försörjning.

2 mom. För kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt,

som påföres för avliden persons inkomst eller förmögenhet, svare

stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet. År boet skiftat, svare

bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och i

intet fall med mera än hans lott i boet utgör.

51 §.

Kommun påföres icke skatt till sig själv.

52 §.

Till ledning vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag utfärdar

Konungen erforderliga tabeller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921;

dock att, där vid lagens ikraftträdande fast egendom är till

annan upplåten eller lägenhet är avsöndrad på viss tid eller på livstid,

skattskyldigheten för egendomen eller lägenheten skall för den tid,

upplåtelsen eller avsöndringen avser, åligga den, som enligt dittills

gällande bestämmelser skulle varit för egendomen eller lägenheten

skattskyldig till kommunen;

att i fråga om virke, som avverkats före den 1 januari 1921 eller

vartill avverkningsrätt upplåtits före den 1 juli 1920'', inkomst av avverkningen

eller upplåtelsen ej skall taxeras till kommunal inkomstskatt,

såvida ej enligt hittills gällande bestämmelser bevillning skolat utgöras

för samma inkomst; samt

att, där någon, sedan denna lag trätt i kraft, jämlikt bestämmelserna

i 13 § av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst eftertaxeras till bevillning, den skattskyldige

tillika skall, med tillämpning i övrigt av stadgandena i 49 §

här ovan, taxeras till kommunal inkomstskatt för det till bevillning

beskattningsbara inkomstbeloppet.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

221

Bilags 10.

Särskilda anvisningar.

II Kap.

Vid 4 §.

Stadgandet om skattefrihet i fråga om staten tillhöriga, för försvarsändamål

avsedda fastigheter, i den mån de för sådant ändamål nyttjas,

innebär, att, om exempelvis ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande

användes jämväl för byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål,

vare sig det sker för statens eller för annans räkning,

fastighetsskatt skall utgöras för så stor del av varvsfastighetens värde,

som prövas skäligt i förhållande till hela den å varvet bedrivna verksamhetens

omfattning, samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk

eller därmed jämförligt ändamål, skatt skall utgöras för det värde, som

skäligen kan anses utnyttjat genom upplåtelsen. Givetvis bör dock icke

varje obetydlig användning för annat än försvarsändamål föranleda skatteplikt;

sålunda bör ej fastighetsskatt utgöras på den grund, att å en staten

tillhörig vapenfabrik tillfälligtvis utföres arbete för enskild persons räkning

eller att någon mindre betesrätt upplåtes å en för militärövningar

använd plats.

Till byggnader för statens allmänna styrelse eller förvaltning räknas

exempelvis de kungl. slotten, riksdagshuset, statsdepartementens och de

centrala ämbetsverkens byggnader — även om ämbetsverken hava inseende

över eller ombesörja någon statens affärsverksamhet — länsresidens och

övriga allmänna förvaltningsmyndigheters byggnader. Den omständigheten,

att i byggnad är inrymd bostad för någon befattningshavare,

medför ej, att för byggnaden eller någon del av densamma skall

utgöras fastighetsskatt. Byggnad, som enbart eller i huvudsak tjänar

bostadsändamål, t. ex. prästgård å landet, är däremot ej undantagen

från beskattning. Dock kan bostadsbyggnad vara att anse såsom

sådan oskiljaktig del av en anläggning, att den skattefrihet, som åtnjutes

för anläggningen, även bör gälla bostadsbyggnaden. Sålunda är

exempelvis en inom ett lasaretts område uppförd läkarbostad att anse

såsom en del av lasarettsanläggningen.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

Under bestämmelsen i d) inbegripas ej blott byggnader, vartill

staten samt kommun eller annan menighet bar äganderätt, utan jämväl

byggnad, som må av staten och kommun eller annan menighet för angivet

ändamål stadigvarande disponeras utan vederlag.

De för statens affärsverksamhet avsedda byggnader inbegripas ej

under bestämmelsen i d). Såsom exempel å byggnader för statens

affärsverksamhet må omnämnas vatten falls verkens byggnader. Skattefrihet

åtnjutes ej heller för riksbankens byggnader. Däremot är t. ex.

tullväsendet icke att anse såsom någon statens affärsverksamhet, vadan

tullverkets byggnader äro att hänföra till byggnader för statens allmänna

styrelse eller förvaltning.

Med allmänna platser förstås ej endast sådana områden, vilka uteslutande

äro avsedda för allmänhetens begagnande, utan jämväl platser,

som, ehuru de samtidigt tjäna annat ändamål, tillika måste anses

vara avsedda för allmänheten. I enlighet härmed böra exempelvis

Djurgården i Stockholm — i den mån densamma ej är upplåten till

särskilda ändamål — samt de botaniska trädgårdarna i Uppsala och

Lund anses såsom allmänna platser.

Frågan, huruvida någon till ett kommunikationsföretag hörande

byggnad eller anläggning skall anses vara avsedd för driftens omedelbara

behov eller icke, måste besvaras med hänsyn till de i varje särskilt

fall föreliggande omständigheter. Till ledning må här framhållas följande.

Skattefrihet åtnjutes icke för verkstad, där större reparationer eller nybyggnadsarbeten

utföras, ej heller för en sådan restaurations- eller hotellbyggnad,

som kan anses i stort sett tjäna ett självständigt ekonomiskt

ändamål, även om den i huvudsak är avsedd endast förresande; för att

skattskyldighet i sådant fall skall anses föreligga, erfordras dock, att

restaurations- eller hotellrörelsen ej är av alltför ringa omfattning. Skattefrihet

tillgodonjutes för verkstad, där allenast mindre, så att säga löpande

reparations- och tillsynsarbeten utföras, ävensom för förvaltningsbyggnader.

Givetvis äro stationshus, lokomotivstallar, banvaktsstugor o. d.

att anse såsom anläggningar eller byggnader för driftens omedelbara

behov, varemot skattefrihet icke åtnjutes för exempelvis en byggnad, i

vilken endast inrymmas bostadslägenheter för personal i allmänhet.

Föreskriften att, därest under d)—i) angiven fastighet eller byggnad

jämväl mot vederlag upplåtes till begagnande, densamma är underkastad

fastighetsskatt för däremot svarande del av dess värde, avser närmast det

fall, att dylik fastighet eller byggnad delvis utarrenderas eller uthyres.

Härmed är att jämställa exempelvis det fall, att en staten tillhörig

byggnad användes dels för verksamhet, som medför skattefrihet, och

s. 223 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

223

dels för annan verksamhet. Om sålunda i en postverket tillhörig, huvud- Bilag» IQ.

sakligen till postkontor avsedd byggnad vissa lokaler äro upplåtna till

avdelningskontor för riksbanken, erlägges fastighetsskatt för en emot de

upplåtna lokalerna svarande del av byggnadens värde. Med det förhållande,

att del av byggnad upplåtes mot ersättning, bör likställas det

fall, att lokal, som eljest nyttjas för ändamål, vilket föranleder skattefrihet,

tidvis uthyres. I dylikt fall skall vid bestämmandet av skatteplikten

hänsyn tagas jämväl till den tidrymd, för vilken sådana upplåtelser

ägt rum; för övrigt inträder skatteplikt endast om uthyrningar

äga rum mera regelmässigt. Om sålunda ett missionshus någon enstaka

gång upplåtes till biograf- eller liknande föreställning eller ett

församlingshus tillfälligtvis uthyres till samkväm e. d., är detta ej tillräcklig

anledning att för dessa byggnader låta fastighetsskatt utgöras.

Såsom tomtområde till byggnad skall, förutom själva byggnadsgrunden,

räknas vad som till utrymme för byggnad av ifrågavarande

slag i allmänhet är brukligt. Skattefriheten får ej utsträckas till område,

som tjänar ett mera självständigt ändamål eller är av större utsträckning.

I enlighet med det sagda bör ett område, å vilket exempelvis

lasarettsbyggnader eller museibyggnader ligga kringspridda,

inbegripas under skattefriheten för byggnaderna, även om mellan dessa

ligga mindre planteringar.

Vid 6 §.

Den kamerala enheten är i regel taxeringsenhet; dock bör bemärkas,

att skogsområde, vilket är att anse såsom en förvaltningsenhet,

ävensom vid skifte avsatt samfällighet, som står under särskild förvaltning,

skall vara taxeringsenhet, även om området eller samfälligheten

utfför flera kamerala enheter eller del eller delar av eu eller flera sådana

enheter.

Såsom förvaltningsenhet skall i förevarande avseeude räknas kronopark,

vid utarrendering av staten tillhörig jordbruksdomän undantagen

skog, boställsskog under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning,

häradsallmänning och annan allmän skog, för vilken innehavaren enligt

It § 2 mom. är skattskyldig såsom ägare (gruvskogar, gruvallmänningar,

kanalskogar, städernas skogar), ävensom under särskild förvaltning ställd

samfälld skog, såsom de s. k. besparingsskogarna och vissa s. k. skogsundantag

i Kopparbergs län.

Därest vid skifte undantagen samfällighet ej står under särskild

förvaltning, skall värdet av den andel i samfälligheten, som hör till

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

varje särskild andelsberättigad egendom, komma i betraktande vid samma

egendoms taxering såsom en densamma tillhörande särskild förmån.

Med område, varom i tredje stycket av 1 mom. sägs, avses stad,

köping, municipalsamhälle, socken, kyrkoförsamling, skoldistrikt, tingslag

och väghållningsdistrikt. Stadgandet äger tillämpning ej blott då

fastighet sträcker sig över gränsen till område, som nu nämnts, utan

jämväl då till en fastighet hörer utjord, urfjäll eller annan för sig liggande

äga, som tillhör annat dylikt område än fastigheten i övrigt.

Förutsättning för att flera kamerala enheter skola enligt 2 mom.

åsättas gemensamt taxeringsvärde är, att de tillhöra samme person eller flera

personer under samäganderätt. Fastigheters ägor anses ligga oskiftade

tillsammans, då två eller flera fastigheter bilda ett skifteslag, som

icke varit föremål för storskifte, enskifte eller laga skifte. Därmed bör

jämställas, att fastigheter, som tillsammans bilda en egendom, tillhöra

olika skifteslag, vilkas gränser och inbördes omfattning icke äro kända.

Möter svårighet att särskilt värdera de olika hemmanen inom ett samma

person eller flera personer under samäganderätt tillhörigt skifteslag,

som varit föremål för skifte, skola även i dylikt fall bestämmelserna i

2 mom. äga tillämpning.

Såsom särskild taxeringsenhet skall, bland annat, anses område,

som till annan upplåtits för självständigt, mera stadigvarande nyttjande.

I enlighet härmed bör torp, därå jordbruk av torpinnehavaren självständigt

bedrives, anses såsom särskild taxeringsenhet, även om torplegan

uteslutande eller huvudsakligen utgår i dagsverken. Om däremot

självständigt jordbruk icke bedrives av torpinnehavaren, såsom fallet i

allmänhet är i fråga om s. k. .stattorp och därmed jämförliga jordupplåtelser,

där jordägaren ej endast äger byggnaderna utan ock i regel

tillhandahåller för jordbruket erforderlig dragkraft, under det att torpinnehavaren

är att anse såsom lönarbetare och ej såsom jordbrukare,

bör torpet icke komma i betraktande såsom särskild taxeringsenhet. Ej

heller medför upplåtelse av något mindre område, t. ex. lott i en s. k.

koloniträdgård, att det upplåtna området skall anses såsom särskild

taxeringsenhet.

Vidare skall såsom taxeringsenhet anses från en fastighet icke rättsligen

avskilt område, vilket särskilt för sig stadigvarande användes för

annat ändamål än fastigheten i övrigt. Sin största betydelse har detta stadgande

för det fall, att fastigheten i övrigt användes för jordbruk med binäringar

(vad därmed förstås se vidare vid 8 § här nedan); och torde man

därvid vanligast hava att räkna med mark, som utgör underlag för eller

eljest nyttjas i samband med byggnader för bostads- eller industriellt

s. 225 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 225

ändamål, såsom exempelvis för uthyrning avsedda, lägenheter eller s. k.

sommarnöjen med trädgårds- eller planteringsland, prydnadspark o. d.,

samt anläggningar för sådan drift, som icke kan anses såsom binäring

till jordbruk utan såsom särskild näring, tillika med de markutrymmen,

som i det särskilda fallet faktiskt utnyttjas såsom anläggnings- eller

driftsplats, t. ex. stenbrott, kalkbrott, torvmosse eller vattenfall med

tillhörande utmål, såg- och kvarnplats o. s. v.

Under stadgandet i fråga inbegripes även det fall, att en tomt

i stad användes för skilda ändamål, t. ex. till ena hälften är bebyggd

med bostadshus till uthyrning och till andra hälften användes för någon

industriell anläggning. Åveu ett sammanhängande område av hemman

å landet, som användes för skilda ändamål, kan komma att uppdelas i

olika taxeringsenheter. Åro flera för uthyrning avsedda boningshus,

exempelvis s. k. sommarvillor, uppförda i omedelbar närhet av varandra,

må dock den mark, som kan anses nyttjas till dem, betraktas såsom

ett särskilt för sig nyttjat område utan hinder därav att, praktiskt

taget, olika delar av området kunna anses åtminstone företrädesvis anvisade

för begagnande av de olika hyresgästerna och för sådant ändamål

tilläventyrs inhägnats eller eljest särskilt utmärkts. Ehuru områden,

som utgöra underlag för olika slags företag, i regel skola bilda skiida

taxeringsenheter, må allenast ett, särskilt för sig nyttjat område kunna

anses föreligga i det fall, att flera skilda företag, exempelvis såg- och

kvarnrörelse, av samme företagare drives å ett sammanhängande område.

2 mom. och 3 inom. andra stycket böra tillämpas vid sidan av varandra

på sådant sätt, att ett komplex av kamerala enheter, vilket enligt

bestämmelsen i 2 mom. må taxeras gemensamt, betraktas såsom en

fastighet, varå sedermera bestämmelserna i 3 mom. andra stycket komma

i tillämpning.

Såsom likställd med ägare anses den, vilken innehar läst egendom

med fideikommissrätt eller stadgad åborätt, samt innehavare av s. k. ofri

tomt i stad.

Vid 7 §.

Fast egendoms allmänna saluvärde beräknas med hänsyn tagen

till de om värjo egendom inhämtade upplysningar rörande egendomens

storlek, beskaffenhet, läge och avkastning med flera förhållanden, som

kunna utöva inflytande på egendomens värde och försäljningspris.

I fråga om egendom, som varit föremål för frivillig försäljning

under de före taxeringsåret sistförflutna fem åren, sker uppskattningen

med ledning i främsta rummet av den om egendomen inom nämnda tid

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 29

Bilaga 10.

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga lo. senast upprättade köpehandlingen eller eljest erhållna upplysningar om

försäljningsvillkoren, där ej i det särskilda fallet med avseende å köpet

eller försäljningen förelegat särskilda omständigheter, som skäligen kunna

anses hava gjort köparen benägen att köpa även till överpris eller

säljaren benägen att även till underpris sälja egendomen, eller köpeskillingen

eljest, med hänsyn antingen till förändringar efter köpet av

för egendomen värdehöjande eller värdeminskande art eller ock till

ändrade prisförhållanden i allmänhet i orten, icke längre kan anses

såsom ett tillförlitligt uttryck för egendomens förhanden varande allmänna

saluvärde. Såsom försäljningspris anses ej endast den kontanta

köpeskillingen utan även övriga förmåner, som säljaren såsom villkor

för försäljningen betingat sig eller annan person. Har skog eller annan

till egendomen hörande tillgång sålts särskilt för sig till samme köpare,

skall likaledes tillägg göras för det vederlag, som betingats för skogen

eller tillgången. Har säljaren, innan egendomens försäljning ägt rum,

eller i samband med försäljningen, åt köparen eller annan i en eller

annan form upplåtit arrende- eller hyresrätt till egendomen, skogsavverkningsrätt

eller eljest rätt att begagna egendomen, skall, i den

män rättigheten sträcker sig utöver tillträdesdagen, hänsyn tagas till

den inverkan, detta förhållande haft på den betingade köpeskillingen.

Innefattar köpeskillingen vederlag även för inventarier, gröda eller

annat, skall från försäljningspriset avräknas vad som kan beräknas

hava utgjort betalning för inventarierna, grödan m. m. Finnes anledning

antaga, att särskilda omständigheter, t. ex. att köpet avslutats

mellan nära anhöriga, föranlett, att priset satts under egendomens

gällande saluvärde, eller att köpeskillingen i köpehandlingen upptagits till

lägre belopp än som i verkligheten avtalats, och kan i sistnämnda fall

kännedom om köpeskillingens verkliga belopp ej vinnas, skall taxeringsvärdet

fastställas efter jämförelse med de i allmänhet gällande ortsprisen.

Här taxeringsvärdet å fast egendom i här antydda fall sättes högre

eller lägre än senaste försäljningspriset för egendomen, skola skälen

härför fullständigt angivas och i vederbörande taxeringslängd eller taxeringsmyndighetens

protokoll antecknas.

I fråga om fast egendom, som icke under loppet av nästförutgångna

fem år blivit genom frivilligt avtal försåld, skall saluvärdet beräknas

med ledning av de i allmänhet gällande ortsprisen å lika beskaffade

egendomar. För sådant ändamål sker uppskattningen efter jämförelse

med egendomar, som under angivna tid varit föremål för frivillig försäljning,

och de för sådana egendomar beräknade taxeringsvärdena. Sistnämnda

värden skola åsättas, innan uppskattning äger rum av egen
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

227

domar, som icke varit föremål för sådan försäljning under loppet av Bilaga M.

angivna tidrymd.

Vid jämförelsen skall behörig hänsyn tagas till egendomarnas

olika storlek, beskaffenhet och läge samt deras större eller mindre avkastningsförmåga

och begärlighet i marknaden.

I sådant avseende skola, i den mån nedannämnda förhållanden

kunna tjäna till ledning för uppskattning av egendomarnas saluvärden,

för envar egendom, varom fråga är, komma i betraktande:

dess areal i åker, äng, skogs- eller betesmark m. m.;

dess läge med därav betingade avsättnings- och användningsmöjligheter;
inägornas

inbördes läge;

markens naturliga beskaffenhet i fråga om såväl in- som utägor;

egeudomens hävd och beskaffenheten av därå befintliga byggnader

och anläggningar med hänsyn jämväl till byggnadernas läge såväl inbördes

som i förhållande till egendomens ägor;

utsäde och skörd eller annan avkastning;

antalet kreatur, som kunna på egendomen vinterfödas;

förekomsten av särskilda naturtillgångar eller förmåner, såsom

vattenfall, torvmosse, fyndigheter, som ej äro föremål för inmutning,

lastageplats, fiskevatten, jaktmark o. s. v.;

förekomsten av servitut till förmån eller last för egendomen; samt

förekomsten av annan särskild, med egendomen såsom sådan förbunden

rättighet eller skyldighet, såsom rätt till avgäld eller skyldighet

att utgöra frälseränta eller annan avgäld ävensom andel i samfällighet,

vilken ej särskilt taxeras, o. s. v.

Vidare skall beaktas tillgången på skog och dennas beskaffenhet,

varvid virkestillgången uppskattas med hänsyn tagen till ortens priser

för olika slags virke å rot, den antagliga virkesmängden i olika åldersbestånd

och virkesslag in. m. Skogens värde skall ingå i taxeringsvärdet

med sitt fulla belopp, men det är skogens värde i handel och

vandel under förutsättning av normal skötsel och fortsatt skogsbruk och

icke dess värde vid fullständig realisation, som skall uppskattas.

Avgivna köpeanbud, upprättade hyres- eller arrendeavtal och verkställda

värderingar för egendomars belåning eller försäkrande mot eldskada

skola ävenledes beaktas, i den mån de kunna tjäna till ledning

för uppskattning av egendomarnas saluvärden.

I den händelse jordbruksegendom iir försedd med mangårdsbyggnad

av dyrbarare beskaffenhet (lyxbyggnad), skall värdeförhöjning på denna

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga lo. grund ske, för så vitt förefintligheten av byggnaden skäligen kan antagas

föranleda till ökning av egendomens saluvärde.

Vad särskilt beträffar industrifastigheter, skola de värderas under

förutsättning av fortsatt användning för sitt ändamål. Vid uppskattning

av saluvärdet å sådana fastigheter skall ledning jämväl hämtas, utom

av gällande ortspris å sådan mark, som av anläggningen upptages, av

anläggningskostnaden och de uppskattningsvärden, som ligga till grund

för byggnadernas och anläggningarnas försäkrande mot eldskada. I

fråga om fastighet, som varit avsedd för visst industriellt ändamål men

icke längre kan komma till användning härför, beräknas värdet med

hänsyn till det pris, som egendomen vid frivillig försäljning i öppna

marknaden kan antagas betinga i sitt förhandenvarande skick och under

förutsättning, att den användes för det ändamål, för vilket den dåmera

kan befinnas bäst lämpa sig.

Ett med hänsyn till framtida avkastningsförmåga beräkneligt värde,

exempelvis av en obebyggd tomt, skall, för att komma i beaktande

såsom taxeringsvärde, vara ett nutidsvärde, vid vars beräknande hänsyn

tages till den längre eller kortare tidrymd, som kan antagas förflyta,

innan tomten blir byggnaasmogen. Härvid gäller såsom beräkneligt

vad en köpare med vanlig förtänksamhet vid dylika kapitalplaceringar

bör kunna antaga för visst. Blotta förmodanden om framtida räntabilitet

utan stöd av faktiskt redan bestående eller med visshet påräkneliga förhållanden

få för uppskattningen icke komma i betraktande.

Den omständigheten, att skog upplåtits till avverkning under längre

eller kortare tid, får icke i och för sig anses minska egendomens värde.

Först i den mån skog på grund av upplåtelsen uttages och således upphör

att vara eu tillhörighet för egendomen, får dennas värde i taxeringsavseende

anses hava undergått minskning. Lika litet får den omständigheten

öva inflytande på uppskattningen, att ett påtagligen för lågt

arrende eller för låg hyra äger giltighet även mot ny ägare. Från

dylika av en viss ägares åtgöranden beroende förhållanden av mer eller

mindre tillfällig art hava taxeringsmännen att bortse.

Vid uppskattning av frälseränta bör densamma beräknas utgå

med det belopp, vartill räntan uppgått enligt nästföregående års markegång;

dock att, där räntan i enlighet med 14 § i Kungl. Maj:ts kungörelse

den 11 maj 1855 utgår efter medelmarkegångspris, detta senare

bör läggas till grund för beräknande av räntans belopp.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

229

Bilaga 10.

Vid 8 §.

Till jordbruk hänföres åker- och ängsbruk, även då sådant drives

uteslutande för industriellt behov utan förening med annat jordbruk, så

ock husdjursskötsel. Trädgårdsskötsel, därunder inbegripen växtodling

under glas, räknas ock till jordbruk, så framt å egendomen därjämte

drives annat jordbruk samt trädgårdsskötseln icke drives såsom självständig

näring (handelsträdgårdsrörelse). I enlighet härmed kommer i

allmänhet icke såsom jordbruk i betraktande trädgårdsskötsel å tomter

eller å s. k. sommarnöjen, villaegendomar eller andra lägenheter, som

uvudsakliöen avse bostadsändamål, exempelvis egnahemslägenheter,

■vilka enligt gällande bestämmelser om villkoren för åtnjutande av egnahemslån

skola betraktas såsom bostadslägenheter, o. d.

Till jordbrukets binäringar skola räknas mejerihantering och kvarndrift,

som huvudsakligen avse förädling av det egna jordbrukets produkter,

samt sådan av jordbrukaren å den egendom, varå jordbruket

bedrives, eljest utövad verksamhet för förädling av produkter eller beståndsdelar

från egendomen, som sker huvudsakligen för husbehovsändamål eller

med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier, driftsbyggnader

och ordinarie arbetsbesättning. I enlighet härmed komma exempelvis

såsom binäringar till jordbruket i betraktande mejerihantering vid vanliga

s. k. herrgårdsmejerier, utvinning av torv och kalk samt tillverkning

av tegel huvudsakligen till husbehov o. s. v. Å andra sidan komma såsom

binäringar icke i betraktande förmalning av spannmål mot ersättning, där

ej verksamheten huvudsakligen avser förmalning av spannmål från eget

jordbruk, brännerihantering, tillverkning av tegel eller utvinning av torv

eller kalk huvudsakligen för försäljning samt annan förädlingsverksamhet,

som icke avser husbehovsändamål utan bedrives såsom särskild näring,

i regel med särskild personal, särskilda inventarier, maskiner o. d. eller

särskilda byggnader eller inrättningar. Å egendomen bedriven försäljning

av jordens beståndsdelar i oförädlat skick är i regel att betrakta

såsom binäring, men kan undantagsvis ske under sådana förhållanden,

att särskild näring bör anses föreligga. Huruvida så skall anses vara

fallet, t. ex. beträffande grusförsäljning, får jämväl bedömas med huvudsaklig

ledning av här givna anvisningar. För att försäljning, som uteslutande

avser eget jordbruks eller dess binäringars produkter, skall

kunna anses såsom särskild näring, erfordras, att försäljningen sker från

handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe utom egendomens

område.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Andra särskilda, utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

Till jordbrukets binäringar skola vidare räknas sådana vid jordbruk

vanligen förekommande verksamhetsgrenar, som avse att annorledes

än i jordbruket och i regel mera tillfälligtvis nyttiggöra vissa

jordbruksinvéntarier, såsom exempelvis hemslaktning av djur för försäljning,

uthyrning av dragare, maskiner och redskap samt körslor mot

betalning, så ock sådana sysselsättningar vid sidan av det egentliga

jordbruksarbetet som biskötsel, hemslöjd samt jakt och fiske a egendomen.

I jordbruksvärde skola inräknas jordägaren tillhöriga mangårdsbvggnader

och driftsbyggnader för jordbruk med binäringar eller skogsbruk.

Till byggnader'' av förra slaget räknas bostadsbyggnad för ägare

eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader ävensom byggnader,

uppförda för ägares eller brukares bekvämlighet och trevnad,

såsom lusthus, bad- och båthus, stall för lyxhästar, jaktstuga o. d.

Till •byggnader av senare slaget räknas dels byggnader för personal,

som är eller varit anställd i och för jordbruket med binäringar eller

skogsbruket, såsom förvaltar- eller inspektorsbyggnad, drängstuga, statareeller

stattorpsbyggnader, bostad för skogvaktare och annan skogsbevakningspersonal,

dels ock för själva driften avsedda byggnader, såsom

stall, ladugård, ladu- och logbyggnader, smedja o. d., ävensom byggnader,

avsedda för sådan verksamhet, som äro att hänföra till binäring,

såsom vanliga s. k. herrgårdsmejerier, husbehovskvarnar, husbehovssågar

o. d. Därest byggnad, som nu nämnts, tillhör arrendator eller eljest

annan än jordägaren och byggnaden således utgör taxeringsenhet, skall

densammas värde ändock upptagas såsom jordbruksvärde.. "Värdet av

uppköps- eller andelsmejerier, tullkvarnar, brännerier, fabriker för tillverkning

av stärkelse eller potatismjöl eller för torvberedning, ramsågar,

fasta kolugnar eller andra anläggningar för industrimässig drift eller

för annan verksamhet, som icke kan hänföras till jordbrukets binäringar

eller till skogsbruk, skall icke inräknas i jordbruksvärdet.

Med skog till husbehov förstås tillgång till erforderligt byggnads-,

slöjd- och stängsel- samt annat underhållsvirke ävensom bränsle. Hänsyn

skall därvid tagas ej blott till den fastighets behov, varom fråga är,

utan jämväl till de andra fastigheter, som med densamma ligga i

sambruk, ävensom till den rätt till virkesfångst å fastighetens skog,

som på grund av servitut eller särskilt stadgande i lag eller eljest

gällande föreskrift kan tillkomma annan fastighet. Vid beräknande av

en kronoparks eller annan allmän skogs jordbruksvärde skall således tagas

i betraktande, förutom dess eget behov av byggnads- eller stängsel
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 231

virke o. d., jämväl vad som kan antagas årligen erfordras för fastigheter

med rätt till utsyning å skogen.

Däremot far hänsyn icke tagas till den omständighet, att under

andra förhållanden, än nu nämnts, med virke från en fastighet faktiskt

tillgodoses annan fastighets virkesbehov. Sålunda får på frågans bedömande

ej inverka om exempelvis en arrendator betingat sig rätt till

virkesfångst å annan jordägaren tillhörig egendom än den arrenderade.

Till skogsvärde taxeras virkestillgången utöver husbehovet, men i

skogsvärdet skall icke inbegripas själva den skogbärande markens värde.

Detta hänföres nämligen till jordbruksvärde.

För att en del av värdet å en för jordbruk med binäringar eller för

skogsbruk använd fastighet skall anses utgöra annat värde är det icke

nödvändigt, att försäljningar av tomtmark från egendomen redan börjat

ske eller ens, att anbud om köp av sådan mark från egendomen veterligen

gjorts. Icke heller är av nöden, att ett mervärde av nu ifrågavarande

slag skall kunna påvisas för viss till sitt läge bestämd ägovidd

av egendomen. Däremot fordras, att redan igångsatt eller påräknelig

byggnadsverksamhet för bostads- eller industriellt behov med visshet skapat

marknad för jord till dylika ändamål i den trakt, där egendomen ligger,

så att markköp skett från närbelägna egendomar eller anbud i sådant

avseende gjorts av vederhäftig köpare o. s. v. Detsamma gäller i fråga

om mervärde, som beror av tillgång på utbyggnadsvärdig vattenkraft

eller brytvärdig fyndighet.

Ligger fastighet oanvänd, bör vid bedömande av frågan, huruvida

densamma skall anses äga jordbruksvärde eller ej, hänsyn tagas

till det ändamål, lör vilket fastigheten kan antagas vara avsedd.

Då fastighet skall åsättas såväl jordbruksvärde och skogsvärde som

annat värde, bör så förfaras, att såsom jordbruksvärde och skogsvärde

beräknas det värde, som fastigheten skulle äga, därest densamma ägde

beräknelig användningsmöjlighet endast för jordbruk med binäringar

och för skogsbruk, under det att såsom annat värde upptages vad som

av fastighetens hela saluvärde återstår efter avdrag för de sålunda beräknade

jordbruks- och skogs värdena.

Då värde av mark och av därå uppförda byggnader redovisas vart

för sig, skall å markeu sättas det värde, marken skulle äga utan byggnader,

och a byggnaderna samfällt det värde, som av fastighetens hela

värde återstår efter avdrag av markens sålunda beräknade värde.

Bilaga 10.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

III kap.

Vid 14 §.

Handelsrörelse, industriell verksamhet och hantverk utgöra alltid

näring. Däremot är vetenskaplig och litterär verksamhet ävensom verksamhet

såsom lärare icke att betrakta såsom näring, även om verksamheten

drives i större utsträckning och med avlönad arbetskraft. Huruvida

rörelse eller yrke eljest skall anses såsom näring eller ej, måste

avgöras med hänsyn till de föreliggande omständigheterna. Andra slag av

de så kallade fria yrkena än de nyss nämnda äro sålunda i vissa fall att

anse, i andra fall att icke anse såsom näring, beroende på verksamhetens

omfattning och på huruvida avlönad arbetskraft användes i verksamheten

eller icke. Om yrkesutövaren själv utför det huvudsakliga arbetet, är verksamheten

icke att anse såsom näring och därför ej underkastad näringsskatt.

Sålunda är konstnärlig verksamhet icke underkastad beskattning,

därest den icke drives i form av industri eller hantverk. Vidare är t. ex.

advokatverksamhet, som någon utövar utan biträde eller med tillhjälp

exempelvis av ett skrivbiträde eller en springpojke, icke underkastad

näringsskatt, men, om verksamheten däremot i mera avsevärd omfattning

drives genom biträden, inträder skatteplikt. Frågan om skattskyldighet

för t. ex. verksamhet såsom revisor, arkitekt eller konsulterande ingenjör

bör lösas efter liknande normer. En tandläkare, vilken själv utför det

egentliga arbetet, är icke skyldig att erlägga näringsskatt; om han

däremot använder sig av biträden i någon större utsträckning, får verksamheten

anses hava den omfattning, att den är att betrakta såsom näring.

I allmänhet skola nu särskilt angivna eller med dem jämförliga yrkesutövare

anses hava bedrivit näring, så snart de i sin verksamhet mera stadigvarande

begagnat sig av minst två biträden. Fn läkare är i regel befriad

från skyldighet att erlägga näringsskatt, men, om han å egen klinik

mottager patienter för operation eller vård, får han anses driva näring.

Eu sjuksköterska, som vårdar sjuka i deras hem, är icke underkastad

näringsskatt, varemot drift av sjukhem eller vårdanstalt måste betraktas

såsom näring. Motsvarande regler gälla för verksamhet såsom fältskär,

sjukgymnast eller barnmorska, b ör sjukvårds- och fattigvårdsinrättningar,

vilka icke drivas i förvärvssyfte, skall givetvis icke erläggas näringsskatt.

Vanliga handelsbolag, kommanditbolag och rederier taxeras till

näringsskatt, under det att delägare i sådant bolag eller i rederi icke taxeras

till näringsskatt för av bolaget eller rederiet driven näring. Näringsskatt

för näring, som drives i enkelt bolag, påföres däremot delägarna.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

233

Bilaga 10

Vid 15 8.

O

Under skogsbruk inbegripes jordägares eller brukares tillgodogörande

för eget behov eller genom försäljning av virke i oförädlat

skick, såsom timmer, props, ved in. m., samt av bark, kottar o. d. ävensom

av jordägaren eller brukaren bedriven virkesförädling, så framt förädlingen

icke kan anses såsom särskild näring. Kolning samt utvinningav

biprodukter till skog, såsom tjära o. d., anses såsom särskild näring,

när verksamheten sker i mera avsevärd omfattning, t. ex.

i fasta kolugnar, i fasta tjärugnar e. d.; drives sådan verksamhet i

sammanhang med annan yrkesmässig förädlingsverksamhet, blir den

en del av denna förädlingsverksamhet och inbegripes på den grund ej

under skogsbruk. Annan virkesförädling än kolning och utvinning av

biprodukter till skog anses såsom särskild näring, då förädlingen icke

huvudsakligen sker för husbehovsändamål. Under skogsbruk inbegripes

icke skogsavverkning å annans mark på grund av upplåtelse.

Under kanal-, järnvägs-, spårvägs-, post-, telegraf- eller telefondrift

inbegripes blott den verksamhet, som avser själva driften. Rörelse, som

drives i samband med verksamhet av angivet slag men icke är att anse

såsom en oskiljaktig del av driften utan är av mera självständig art, är

däremot underkastad beskattning. Frågan, huruvida rörelse, som drives

i samband med kommunikationsverksarnhet av angivet slag, är att anse

såsom en oskiljaktig del av driften eller icke, avgöres med ledning av anvisningarna

vid 4 §. Sålunda skall näringsskatt icke utgöras för en av

kommunikationsverkets innehavare driven rörelse av sådan beskaffenhet,

att för densamma avsedd anläggning enligt anvisningarna vid sagda

paragraf icke är underkastad fastighetsskatt, varemot näringsskatt skall

erlägg-as för annan i samband med kommunikationsverksamketen driven

näring.

Vid 16 §.

Då en och samme näringsidkare utövar näringsverksamhet å flera

fasta driftställen eller under olika former, måste avgöras, huruvida flera

skilda näringsföretag eller blott flera grenar av ett och samma näringsloretag

föreligga.

Skilda företag föreligga alltid, när det icke finnes gemensamhet i

driftsledning, d. v. s. då själva driften icke omhänderhaves av samma

ledning på sådant sätt, att verksamhetens särskilda delar framträda,

ekonomiskt sett, såsom ett enda företag. Det överinseende, som utövas

av den gem ensamme innehavaren eller dennes representant, såsom exemBihang

till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

Bilaga 10.

234 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

pelvis bolagsstyrelse, innebär dock icke i och för sig gemensamhet i

driftsledning. Likaledes är det av mindre betydelse, huruvida bokföringen

är gemensam eller icke.

Även om gemensamhet i driftsledning föreligger, äro dock icke

alltid de olika verksamhetsslagen att anse såsom grenar av ett och

samma företag. Härför fordras därutöver, att gemensamhet i verksamhetsart

eller gemensamhet i driftsutgifter är för handen. Gemensamhet

i verksamhetsart är för handen, då verksamheten är av fullt likartad

beskaffenhet, eller då det är vanligt, att de särskilda slag av verksamhet,

som i det särskilda fallet föreligga, drivas tillsammans. Gemensamhet

i driftsutgifter åter föreligger, då sådana utgifter, som omedelbart avse

själva driften, de egentliga driftsutgifterna, äro med varandra så förbundna,

att eu uppdelning därav å de särskilda verksamhetsslagen praktiskt

taget icke låter sig tillförlitligen utföras. Till sådana driftsutgifter

skola icke räknas kontorskostnader eller andra dylika kostnader,

vilka, utan att i stort sett missvisande resultat uppstå, kunna fördelas

å de särskilda verksamhetsslagen efter omsättningens eller bruttoavkastningens

storlek e. d.

I enlighet med vad sålunda anförts utgöra exempelvis flera diversehandelsaffärer

i samme innehavares hand ett enda företag, därest gemensamhet

i driftsleduiug föreligger. Likaledes utgöra de olika formerna

av järnförädlingsrörelse i samme innehavares hand under nyss angivna

förutsättning ett företag. Detsamma gäller om träförädlingsrörelse med vad

därtill hörer. Idkar någon både järnförädlings- och träförädlingsrörelse,

föreligga däremot skilda företag, så framt de egentliga driftsutgifterna

icke äro med varandra så förbundna, att en uppdelning av desamma

på de särskilda verksamhetsslagen är praktiskt taget outförbar. Om

någon vid sidan av en av honom såsom huvudnäring driven verksamhet

tillvaratager och förädlar biprodukter från denna verksamhet, föreligger

endast ett företag.

Vid 17 §.

I näringsskattepliktig förmögenhet skola inräknas i näringen nedlagda

tillgångar, vare sig de tillhöra näringsidkaren eller annan. Däremot

skall däri ej medräknas näringsidkarens privata förmögenhet. Lös

egendom, vilken uthyrts till annan näringsidkare, skall icke anses nedlagd

i ägarens näring.

Värde av rätt till firmanamn, patent, varumärke, mönsterskydd, förlagsrätt,

tidnings titel e. d. upptages såsom tillgång, där rättigheten förvärvats

genom överlåtelse eller näringsidkaren bokför den såsom tillgång.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Förbindelser å oguldet aktiebelopp, garantiförbindelser o. d. skola B,,asr* 10- icke upptagas såsom tillgång.

Vid beräkning av den näringsskattepliktiga förmögenheten i företag,

som driver bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse eller försäkringsrörelse,

skola såsom tillgångar upptagas jämväl aktier, lotter i

solidariska bankbolag, kommanditlotter i kommanditbolag samt andelar

i ekonomiska föreningar och rederier; och må från tillgångarna avdragas

alla skulder.

Vid beräkning av inländska försäkringsbolags näringsskattepliktiga

förmögenhet gälla härutöver följande särskilda bestämmelser: Såsom

tillgång skall upptagas det enligt 48 § 8:o eller 149 § 7:o i lagen om

försäkringsrörelse den 25 maj 1917 bokförda värdet av organisationskostnader.

Såsom tillgångar skola däremot icke upptagas i fråga om

försäkringsaktiebolag förbindelser å oguldet aktiebelopp eller a tillskott

utöver aktiekapitalet och, i fråga om ömsesidiga försäkringsbolag, garantiförbindelser

eller förbindelser att över garantibeloppet tillskjuta kapital.

Såsom skulder må avdragas försäkringsfond, premieåterbäringsreserv, återköpsreserv

och vinstreserv, i den mån den utgöres av å de enskilda

försäkringarna belöpande vinstandelar; däremot få såsom skulder icke

avdragas andra bolagets fonder liksom ej heller skuld till aktieägare

för gjort tillskott eller till garanter för inbetalt garantibelopp eller för

därutöver gjort tillskott.

För beräkning av utländsk försäkringsanstalts näringsskattepliktiga

förmögenhet gäller följande: Med iakttagande i tillämpliga delar av de

för beräkning av inländskt försäkringsbolags näringsskattepliktiga förmögenhet

meddelade bestämmelser beräknas försäkrings anstaltens hela

förmögenhet, varefter såsom näringsskattepliktig förmögenhet för anstaltens

generalagentur här i riket upptages så stor del av anstaltens

hela förmögenhet, som motsvarar generalagenturens premieinkomst i förhållande

till anstaltens hela premieinkomst.

Vid 18 §.

ilar verksamheten börjat nästföregående år, bör, då annan lämplig

grund för beräkning av den näringsskattepliktiga förmögenheten

icke finnes, denna beräknas på följande sätt. Sedan beräkning skett av

förmögenheten vid årets slut, upptages såsom näringsskattepliktig förmögenhet

ett belopp, vilket förhåller sig till den uppskattade förmögenheten

som den tid, verksamheten under året drivits, förhåller sig till hela

året. Om verksamheten börjat den 1 september året närmast före det,

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Andra särskilda utskottets utlutande Nr 1.

Bilaga lo. under vilket taxeringen sker, samt förmögenheten, beräknad efter

de vanliga grunderna, vid årets slut utgjort 60,000 kronor, upptages

sålunda såsom näringsskattepliktig förmögenhet 60,000 x x = 20,000 kronor.

Har ett näringsföretag upphört under året närmast före det, under

vilket taxeringen sker, bör lämpligen såsom näringsskattepliktig förmögenhet

upptagas den näringsskattepliktiga förmögenheten, sådan den

beräknats vid nästföregående års taxering, reducerad i förhållande till den tid

av samma år, varunder näringen drivits. Har ett näringsföretag, vars näringsskattepliktiga

förmögenhet den 31 december 1923 utgjort 120,000 kronor,

upphört den 31 maj 1924, upptages vid taxeringen år 1925 den närings
5
skattepliktiga

förmögenheten sålunda till ~ x 120,000 = 50,000 kronor.

Har ett näringsföretag under nästföregående år såväl börjat som

• upphört med sin verksamhet-, bör såsom näringsskattepliktig förmögenhet

upptagas den vid verksamheteus början förefintliga förmögenheten, reducerad

i förhållande till den tid, varunder verksamheten pågått.

Vid 19 §.

Kött. till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel

o. d., som enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

icke skall räknas till förmögenhet, upptages efter anskaffningsvärde

med avdrag för den värdeminskning, som på grund av ändrade avsättuingsförhålianden

o. d. eller, vad rätt till mönsterskydd angår, med

hänsyn därtill, att rättigheten är med avseende å sin giltighet till tiden

begränsad, skäligen kan anses hava uppkommit under tiden efter rättighetens

iörvärvande. Om rättigheten icke förvärvats genom överlåtelse,

upptages den till bokförda värdet.

Vid 20 §.

Uti avkastningen inräknas blott inkomst, som är att anse såsom

inkomst av näringen, och sålunda icke t. ex. inkomst, som härfiutit av

näringsidkarens privata förmögenhet eller av utdelning å aktier, banklotter,

kommanditlotter eller andelar i ekonomiska föreningar eller rederier,

vilka icke skola inräknas i den näringsskattepliktiga förmögenheten.

Använder näringsidkare i sin näring annan tillhörig lös egendom

och har vid inkomstens beräknande avdrag ägt rum för byra för denna

egendom, skall vid avkastningens beräkning hyresavgiften läggas till

s. 237 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

237

inkomsten. Skulle näringsidkaren, därest den lösa egendomen tillhört Bilas<* 10- honom, varit berättigad att vid inkomstens beräknande åtnjuta avdrag

lör värdeminskning å densamma, skall dock hyresavgiften beräknas

allenast till vad som av densamma återstår efter avdrag för värdeminskning,

som eljest skulle åtnjutits.

Har näringsidkare av annan arrenderat näringsdrift, skall vid avkastningens

beräkning arrendebeloppet läggas till inkomsten. Därest

i arrendebeloppet ingått jämväl hyra för fast eller lös egendom, skall

dock till inkomsten läggas blott den del av arrendebeloppet, som

överstiger beräknad hyra för den fasta egendomen samt enligt ovan

givna regler beräknad ersättning för värdeminskning å den lösa egendomen.

I ledning av näringen skall anses deltaga: verkställande direktör,

disponent eller innehavare av motsvarande anställning, vare sig näringen

drives av bolag, förening, rederi eller enskild näringsidkare; delägare

i vanligt handelsbolag eller rederi samt annan delägare i kommanditbolag

än kommanditdelägare; ledamot av styrelse för aktiebolag, solidariskt,

bankbolag eller ekonomisk förening; samt en var kommanditdelägare i

kommanditbolag, aktieägare i aktiebolag, lottägare i solidariskt bankbolag

eller medlem i ekonomisk förening, som av bolaget eller föreningen

åtnjuter högre avlöning än som vanligen utgår till person med motsvarande

anställning.

I fråga om näringsföretag, som drivits av kooperativ förening,

skall, utöver vad som stadgas i denna paragraf, gälla, att för beräknande

utav avkastningen skall till inkomsten läggas vad föreningen

enligt 35 § 1 mom. sista stycket fått avdraga för pristillägg, rabatt

eller annan utdelning till sina kunder.

Vid 22 §.

Har näringen icke drivits hela året utan blott eu del därav eller

med olika antal anställda personer under olika delar av året, skal!

hänsyn tagas härtill vid beräkning av medeltalet anställda (arbetarantalet).

Däremot får vid beräkning av arbetarantalet hänsyn icke

lagas till åtnjuten semester, till arbetares mera tillfälliga frånvaro, t. ex.

för kortare sjukdom e. d., liksom ej heller därtill, att arbetet på grund

av minskad drift pågått färre dagar i veckan eller med kortare ordinarie

daglig arbetstid än som i näringen är vanligt.

Bråkdel, som ingår i det slutliga arbetarantalet, bortfaller.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

Exempel:

Näringen har drivits blott 30 veckor av året, därav 10 veckor

med 20, 10 veckor med 25 och 10 veckor med 15 arbetare. Arbetarantalet

blir då

10x20 + 10x25 + 10x15 _ 600

52 52

Vid 23 §.

Vid beräkning av näringsskattekapitalet skall man först sammanlägga

den näringsskattepliktiga förmögenheten med mer avkastningens

kapitalvärde. Överstiger den nppkomna summan icke arbetarkapitalet,

skola den näringsskattepliktiga förmögenheten och meravkastningens

kapitalvärde oavkortade ingå i näringsskattekapitalet, vadan detta kommer

att motsvara summan av den näringsskattepliktiga förmögenheten, meravkastningens

kapitalvärde och arbetarkapitalet. Överstiger summan av

den näringsskattepliktiga förmögenheten och meravkastningens kapitalvärde

arbetarkapitalet, ingår oavkortat i näringsskattekapitalet av sagda

summa ett belopp motsvarande arbetarkapitalet, varemot den del av

summan, som överstiger arbetarkapitalet, ingår med sitt halva belopp.

Exempel:

1. Förmögenheten utgör 200,000 kronor, meravkastningens kapitalvärde

50,000 kronor och arbetarkapitalet 300,000 kronor. Förmögenheten

och meravkastningens kapitalvärde upptagas utan rediiktion, och

näringsskattekapitalet blir 550,000 kronor.

2. Förmögenheten utgör 60,000 kronor, meravkastningens kapitalvärde

30,000 kronor och arbetarkapitalet 60,000 kronor. Av summan

av förmögenheten och meravkastningens kapitalvärde, 90,000 kronor,

upptagas 60,000 kronor fullt, varemot återstående 30,000 kronor reduceras

till hälften. Näringsskattekapitalet blir 135,000 kronor.

Vid 25 §.

Näring av nedan angivna slag skall taxeras:

försäkringsrörelse: i kommun, där försäkringsanstalten eller, om

anstalten är utländsk, dess syssloman haft kontor;

rörelse, som består i att med hjälp av ledning tillhandahålla vatten,

gas eller elektrisk energi: i kommun, där vattenverk, gasverk eller kraftstation

förlagts, i kommun, där huvudkontor funnits, ävensom i kommun,

där vatten, gas eller elektrisk energi förbrukats;

flottningsrörelse: i kommun, genom vilken flottning verkställts,

samt i kommun, där huvudkontor funnits;

s. 239 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

239

jordstyckningsföretag eller arman handel med fastigheter: i kommun,

där företaget haft kontor, ävensom i kommun, där den fastighet

är belägen, som varit föremål för styckningen eller handeln;

rederirörelse, för vilken fast driftställe icke begagnats: i kommun,

där huvudredaren författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven,

eller, om huvudredare icke funnits, där fartyget har sin hemort;

skogsavverkning på grund av upplåten avverkningsrätt, även om

avverkningen drivits i förening med annan rörelse: förutom i kommun,

där fast driftställe begagnats, jämväl i kommun, där avverkningen ägt rum.

Vid 26 §.

Vid beräkning av huru stor del av den näringsskattepliktiga förmögenheten,

som varit nedlagd i varje särskild kommun, medräknas icke

kontanta penningar, fordringar och värdehandlingar, vilka enligt 17 §

2 mom. fått kvittas mot skulder. Understiga skulderna summan av

kontanta penningar, fordringar och värdehandlingar, som ej äro att

anse såsom varor i affärsverksamhet, och ingå sålunda dylika tillgångar

i den näringsskattepliktiga förmögenheten, skall den del av förmögenheten,

som utgöres av dylika tillgångar, anses hava varit, nedlagd i de

olika kommunerna i det förhållande, vari de kontanta penningarna,

fordringarna och värdehandlingarna, utan avdrag av skulder, faktiskt

varit fördelade å de olika kommunerna.

I vissa fall kunna tillgångar hava funnits inom annan kommun

än sådan, där fäst driftställe begagnats; så kan förhållandet vara med

maskiner, som befinna sig å eu tillfällig arbetsplats, varor, som äro

under transport, o. s. v. I sådana fäll böra tillgångarna hänföras

till det fasta driftställe, till vilket de närmast kunna anses höra. Likaledes

böra arbetare, vilka varit sysselsatta med arbete inom kommun,

där fast driftställe icke funnits, anses hava varit sysselsatta vid det

fasta driftställe, till vilket de kunna anses höra; och blir detta i regel

det fasta driftställe, från vilket deras avlöning utbetalts.

I fråga om skogsavverkning på grund av upplåten avverkningsrätt

gäller, att förmögenhet, som består i skogsprodukter, vilka befinna sig å

avverkningsplatsen eller under transport från densamma, i virke, som förädlats

vid tillfälligt driftställe (t. ex. vid ett med lokomobil drivet sågverk,

som uppställts i eller i närheten av den avverkade skogen), ävensom i

maskiner och inventarier vid dylikt tillfälligt driftställe, skall anses hava

varit nedlagd i den kommun, där avverkningen ägt rum, även om i denna

kommun icke begagnats fast driftställe. Likaledes skola arbetare, vilka deltagit

i skogsavverkning eller utdrivning av virke eller vid förädlingsrörelse

Bilaga

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

vid tillfälligt driftställe, anses hava varit sysselsatta i den kommun, där

det skogsområde, som varit föremål för avverkuingen, är beläget.

Därest vid beräkning av näringsskattekapitalet reduktion skett av

summan av den näringsskattepliktiga förmögenheten och ineravkastningens

kapitalvärde, skall vid beräknande av de förhållandetal, efter vilka näringsskattekapitalet

skall fördelas å de olika kommunerna, den näringsskattepliktiga

förmögenheten inom varje kommun upptagas till ett i samma

proportion reducerat värde.

Exempel: I ett näringsföretag har den näringsskattepliktiga

förmögenheten utgjort 90,000 kronor, varav 00,000 kronor i kommunen

A och 30,000 kronor i kommunen B, samt mera vkastningens

kapitalvärde utgjort 60,000 kronor och arbetarnas antal uppgått till

25, varav 15 varit sysselsatta i A och 10 i B; arbetarkapitalet har således

utgjort 50,000 kronor. Av summan utav den näringsskattepliktiga

förmögenheten och ineravkastningens kapitalvärde, 150,000 kronor,

skola enligt bestämmelserna i 23 § 50,000 kronor upptagas oavkortade och

återstoden 100,000 kronor upptagas till sitt halva belopp. Den näringsskattepliktiga

förmögenheten har sålunda reducerats till 2A av sitt ursprungliga

belopp. Förhållandetalet för A blir 60,000 x ?+ 30,000 = 70,000 och för B

3

30,000 x" + 20,000 = 40,000. Av näringsskattekapitalet, 150,000 kronor,

3

skall alltså i A taxerasav 150,000 kronor eller95,454kronor 55 öre, vilket

11 ’

4

belopp jämkas till 95,500 kronor, samt i B — av 150,000 kronor eller

54,545 kronor 45 öre, vilket belopp jämkas till 54,500 kronor.

Rörande nedan nämnda slag av rörelse skola följande föreskrifter

lända till efterrättelse:

Har bankrörelse bedrivits vid kontor inom skilda kommuner, skall

näringsskattekapitalet fördelas till beskattning i de olika kommunerna

efter förhållandetal, som för varje kontor uträknas på följande sätt. De

belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid varje månads slut balanserats

å kontorets in- och utlåningsräkningar, utelöpande postremissväxlar

oberäknade, sammanläggas, varefter summan delas med månadernas

antal och den sålunda erhållna kvoten anses utvisa medelbeloppet av

kontorets in- och utlåning för året. Det förhållande, i vilket medelbeloppet

av varje kontors in- och utlåning står till det på enahanda sätt

beräknade medelbeloppet av samtliga kontors sammanlagda in- och ut
-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

241

låning, skall utgöra kontorets förhållandetal. Efter dessa förhållandetal Bilaga lo

fördelas näringsskattekapitalet.

Har försäkringsrörelse av inländskt försäkringsbolag bedrivits, förutom

vid huvudkontor inom viss kommun, jämväl vid avdelningskontor

(icke agentur) inom annan kommun, skall näringsskattekapitalet så fördelas,

att å kommun, där avdelningskontor funnits, faller så stor del, som motsvarar

förhållandet mellan, å ena sidan, den premieinkomst, som influtit

vid kontoret, och, å andra sidan, samtliga intäkterna av rörelsen i dess

helhet, samt å kommun, inom vilket huvudkontoret förlagts, den återstående

delen.

Näringsskattekapitalet i försäkringsrörelse, som drivits av utländsk

försäkringsanstalt, fördelas å de kommuner, där sysslomannen haft kontor,

i förhållande till de vid varje kontor influtna premieinkomster.

Näringsskattekapitalet i flottningsrörelse skall, sedan fem procent

därav avskilts för att taxeras i kommun, där huvudkontoret funnits, fördelas

till taxering i kommuner, där flottning försiggått, med hänsyn

tagen till flottledens längd inom de olika kommunerna och myckenheten

av det virke, som framflottats.

Näringsskattekapitalet i rörelse, som avser att med hjälp av ledning

tillhandahålla vatten, gas eller elektrisk energi, skall till beskattning så fördelas,

att av näringsskattekapitalet fem procent taxeras i kommun, där huvudkontoret

funnits, femtio procent i kommun, där vattenverket, gasverket

eller kraftverket är beläget, samt fyrtiofem procent i kommun, dä? förbrukningen

ägt rum. Finnas i ett företag flera inom olika kommuner

belägna vatten-, gas- eller kraftverk eller ligga delar av ett och samma

verk inom olika kommuner, fördelas den å dessa anläggningar gemensamt

belöpande hälften av näringsskattekapitalet mellan kommunerna

i förhållande till den inom varje kommun nedlagda näringsskattepliktiga

förmögenheten. Har förbrukning ägt rum i flera kommuner,

fördelas den å förbrukningen belöpande delen av näringsskattekapitalet

mellan kommunerna efter förbrukningen inom varje kommun, därvid

iakttages, att, om vatten, gas eller elektrisk energi levererats till

någon, som utövar distribution därav, skall förbrukning för leverantörens

del anses hava skett i den kommun, där leveransen ägt rum.

Har förbrukning ägt rum i utlandet, skall taxering ske, som om den

ägt rum i den kommun, där huvudkontoret funnits. Näringsskatt xit.- går icke för den del av näringsskattekapitalet, som vid den enligt ovan

angivna regler gjorda fördelningen belöper å förbrukning, som skett

i och för järnvägs-, spårvägs-, kanal-, post-, telegraf- eller telefondrift

inom riket.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga 10.

Av näringsskattekapitalet i jordstycknings företag eller annan handel

med fastigheter skola fem procent taxeras i den kommun, där huvudkontor

funnits, samt återstoden i kommun, där fastighet, som varit

föremål för styckning eller försäljning, är belägen. Hava fastigheter

inom olika kommuner varit föremål för styckning eller försäljning, skola

å fastigheterna gemensamt belöpande nittiofem procent av näringsskattekapitalet

fördelas mellan kommunerna i förhållande till de betingade

köpeskillingarna för de inom varje kommun belägna jordlotter eller

fastigheter, som under året försålts.

IV lcap.

Bestämmelserna i detta kap. överensstämma i allmänhet med motsvarande

bestämmelser i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstocli

förmögenhetsskatt. 1 den del icke annat angives här nedan böra därför

de vid nämnda förordning fogade särskilda anvisningar lända till efterrättelse

vid taxeringen till kommunal inkomstskatt.

Vid 35 §.

Kan tillförlitlig utredning icke vinnas i vad mån ränteutgifter

utgöra ränta å lånt anläggnings- eller rörelsekapital, eller i vad mån ränta

å lånt anläggnings- eller rörelsekapital hänför sig till fastighet eller till

rörelse eller till särskilda fastigheter eller särskilda slag av rörelse, må

vid uppskattningen av inkomstbeloppen från de särskilda inkomstkällorna

ränteutgifterna fördelas till avdrag å dessa efter förhållandet mellan

bruttoinkomsternas inbördes storlek.

Avdrag för förlust å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös

egendom får ej ske med högre belopp, än som motsvarar den skattskyldiges

inkomst av dylik avyttring. Dylik förlust, som hänför sig

till fast egendom, skall i första hand avdragas å inom samma kommun

beskattningsbar inkomst av motsvarande art. Möjligen överskjutande

förlust å icke yrkesmässig avyttring av fast egendom ävensom

förlust å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom avdrages å

sådan inkomst vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom,

som taxeras i kommun, varom i 38 § sägs. Har skattskyldig vid tillämpning

av nu angivna regler icke kommit i åtnjutande utav avdrag, som

helt motsvarar hans förlust å icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom, skall, med tillämpning i övrigt av de i 4 mom. givna

fördelningsregler, återstoden av förlusten avdragas från de i andra kom
-

s. 243 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

243

muner uppskattade inkomster av icke yrkesmässig avyttring av fast Bilaga lo.

egendom.

Vid 37 §.

Åger eller brukar skattskyldig inom skilda kommuner belägna

jordbruksfastigheter, som ligga i sambruk, och kan det icke utredas,

huru stor inkomst härflutit av fastigheterna i varje särskild kommun,

bör den från fastigheterna gemensamt härfiutna inkomsten för beskattning

fördelas mellan de beskattningsberättigade kommunerna efter det

förhållande, vari fastigheternas jordbruksvärden belöpa å de särskilda

kommunerna, eller — därest i den inkomst, vilken skall fördelas, ingår

inkomst av skogsbruk, som ej avser husbehovet — efter det förhållande,

vari fastigheternas jordbruks- och skogsvärden å kommunerna belöpa.

När inkomst av ett näringsföretag skall taxeras inom olika kommuner,

böra i fråga om inkomstens fördelning tillämpas nedan angivna

regler.

Avser ett företag tillverkning eller handel och kan det icke utredas,

huru stor inkomst härflutit av verksamheten inom varje särskild

kommun, skall fördelningen ske efter tillverkningsvärdet eller handelsomsättningen

å de särskilda driftställena. Om någon, som bedriver tillverkning

av varor, försäljer dem i detalj eller eljest på sådant sätt,

att hans rörelse kan anses omfatta både tillverkning och handel, samt

dessa rörelsegrenar förlagts till skilda kommuner, skall inkomsten efter

rörelsegrenarnas inbördes ekonomiska betydelse för företaget i dess helhet

uppdelas i inkomst av tilKerkning och inkomst av handel.

Vid fastställande av fördelningsgrund skall hänsyn vidare tagas

därtill, att rörelsegrenar kunna med avseende å sin beskaffenhet i väsentligt

olika mått förorsaka de kommuner, inom vilka de drivas, särskilda

olägenheter och kostnader. Avseende bör jämväl fästas därå, att kommun,

inom vilken driftsanläggning av beskaffenhet att hänföras till fast

egendom är belägen, bort vara berättigad att beskatta fastighetens

hyresvärde, därest detta värde skolat särskilt för sig taxeras såsom inkomst

av fast egendom. Kommun, där större arbetspersonal eller mera

värdefulla driftsbyggnader användas för rörelsen, bör sålunda tillerkännas

eu förhållandevis större andel av inkomsten än annan kommun, där

arbetspersonalens storlek eller värdet av driftsbyggnaderna är jämförelsevis

ringa.

Finnes i kommun huvudkontor, där affärsledningen i sin helhet

handhaves, eller är i kommun annan för rörelsen avsedd inrättning eller

anordning förlagd av beskaffenhet, att den därstädes bedrivna verksam
-

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga lo. heten icke lämpligen låter sig jämföras med verksamheten inom övriga

grenar av rörelsen, såsom förhållandet är exempelvis med nederlag för

varors förvaring, expeditionskontor o. d., skall, innan fördelning efter

rörelsens omfattning företages, viss andel av inkomsten avskiljas för att

särskilt taxeras i den kommun, där huvudkontoret eller inrättning eller

anordning, som ovan avses, förlagts. Sådan andel må icke bestämmas

till högre belopp än fem procent av inkomsten utav rörelsen, så framt

icke särskilda omständigheter föranleda, att större andel av inkomsten

skäligen bör anses belöpa å huvudkontoret, inrättningen eller anordningen.

Återstoden av inkomsten fördelas därefter i förhållande till

rörelsens omfattning.

Exempel: Ett bolag har idkat fabriksrörelse — av beskaffenhet

att böra anses såsom ett enda företag — inom tre skilda kommuner,

A, B och C; och har bolaget dessutom i kommunen A haft huvudkontor.

Inkomsten i sin helhet av rörelsen har uppgått till 25,263

kronor, varav 5 procent eller 1,263 kronor anses belöpa å huvudkontoret.

I förhållande till tillverkningens storlek i de skilda kommunerna

skulle av återstående beloppet, 24,000 kronor, hälften falla på kommunen

A med 12,000 kronor, en tredjedel på kommunen B med 8,000

kronor och en sjättedel på kommunen C med 4,000 kronor. I kommunen

A skola alltså taxeras dels nämnda belopp 12,000 kronor och

dels det belopp 1,263 kronor, som ansetts belöpa å huvudkontoret, eller

tillhopa 13,263 kronor, som avjämnas till 13,260 kronor. I B taxeras

8,000 kronor och i C 4,000 kronor.

I fråga om beskattning av inkomst utav bankrörelse iakttages, att,

då rörelsen drivits vid flera kontor, alla omkostnader och förluster under

räkenskapsåret av sådan beskaffenhet, att vid taxeringen avdrag därför

må äga rum, påföres rörelsen i dess helhet, varefter beräkningen av

den del av den uppskattade inkomsten, som belöper på varje särskilt

kontor, sker på samma sätt, som i anvisningarna vid 26 § är stadgat

i fråga om fördelning av en banks näringsskattekapital å bankens olika

kontor.

Har försäkringsrörelse bedrivits, förutom vid huvudkontor, jämväl

vid avdelningskontor inom annan kommun, skall inkomsten fördelas till

beskattning efter samma regler, som enligt anvisningarna vid 26 § i

fråga om sådan rörelse gälla för fördelningen av näringsskattekapitalet.

Vad angår inkomst av järnvägsdrift, skall, vare sig driften ägt

rum uteslutande å egen bana eller uteslutande å främmande bana, i varje

kommun, där beskattning av järnvägens inkomst skall äga rum, taxeras

så stor del av den uppskattade inkomsten, som summan av järnvägens

s. 245 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

245

inom kommunen till dess personal utbetalta avlöningsförmåner — därunder

inbegripet värdet av fria bostäder och andra naturaförmåner —

utgjort av järnvägens totala utgifter för sådan avlöning; och skall därvid

iakttagas, att i avlöningsförmåner skola inräknas såväl styrelse- och revisorsarvoden

som ock de bidrag till avlöning åt annan järnvägs personal,

vilka järnvägen i form av förvaltningsbidrag eller därmed liknande bidrag

haft att erlägga, att summan av utbetalta avlöningsförmåner skall

minskas med de bidrag av nu nämnd art, som influtit från annan järnväg,

att styrelse- och revisorsarvoden anses utbetalta inom den kommun,

där järnvägen haft sitt huvudkontor, att avlöningsbidrag, som

nyss nämnts, skall anses utbetalt i den kommun, där anslutningsstationen

är belägen, samt att avlöning i övrigt anses utbetald i löntagarens

bostadskommun, därest beskattning av järnvägens inkomst skall äga

rum därstädes, men eljest i den kommun, där löntagaren haft sin huvudsakliga

tjänstgöring vid järnvägen förlagd.

Har skattskyldig, som idkat järnvägsdrift å egen bana, tillika för

egen räkning omhänderhaft trafiken å främmande bana, skall inkomsten

av rörelsen å vardera banan särskilt för sig beräknas. För detta ändamål

uppskattas först den behållna inkomsten av rörelsen i dess helhet,

dock utan avdrag vare sig för ränta å gäld eller för ersättning, som

skolat utbetalas för nyttjande av den främmande järnvägen. Det

på detta sätt bestämda totala driftsöverskottet fördelas därefter mellan

de trafikerade banorna efter sammanlagda trafikvärdet av vardera

banans stationer. Stationernas trafikvärden beräknas därvid såsom

om banorna utgjorde en enda järnväg, dock att för station, som tillhört

båda banorna, stationens uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden,

allt eftersom stationens trafik hänfört sig till den ena eller den andra

banan. Från den del av driftsöverskottet, som enligt denna beräkningsgrund

kominer på den främmande järnvägen, avdrages den ersättning,

som skolat utbetalas för nyttjandet av den främmande järnvägen, jämte

ränta å gäld, som kan anses belasta driften å densamma. Återstoden,

som utgör den skattskyldiges skattepliktiga inkomst av den främmande

järnvägen, skall, sedan fem procent tillgodoräknats den ort, där huvudkontoret

för den egna järnvägen varit beläget, fördelas mellan de kommuner,

där den främmande banans inkomst skall beskattas, efter samma

grunder, som här ovan föreskrivits för fördelning av inkomst av järnvägsdrift

å en enda bana. Från den del av driftsöverskottet, som fäller

på den skattskyldiges egen järnväg, göres avdrag för ränta å gäld, som

belastar denna järnväg, varefter återstoden fördelas på nyssnämnda sätt

mellan de kommuner, där denna järnvägs inkomst skall taxeras. Den

Bilaga 10.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga lo. sxattepliktiga inkomst, ägaren av den främmande järnvägen har av densamma,

skall på enahanda sätt fördelas mellan de kommuner, i vilka

den trafikerande järnvägens inkomst av den främmande banan skall beskattas.

På liknande sätt förfares, om järnvägsdriften ägt rum å egen

jämte liera främmande banor eller uteslutande å främmande banor.

Eu stations trafikvärde beräknas till hälften av järnvägens bruttoinkomst

av stationer avsända och anlända godstrafik (ilgods, styckegods

och vagnslastgods), ökad med järnvägens bruttoinkomst av vid

stationen försålda personbiljetter. Gods, som i samtrafik eller transitotrafik

inkommit från främmande bana, räknas såsom avsänt från

övergångsstationen; likaså räknas till annan bana utgående gods såsom

anlänt till övergångsstationen. Såsom järnvägens station räknas härvid

även av densamma använd, annan järnväg tillhörig station.

Inkomst av spårvägsdrift skall så fördelas till beskattning, att

fem procent därav först avskiljas för att taxeras i kommun, där spårvägen

hatt huvudkontor, varefter återstoden fördelas mellan de kommuner, som

av spårvägen berörts, efter förhållandet mellan de inom varje kommun

influtna avgifter. Där särskilda anordningar vid spårvägs driften saknas

för beräknande av beloppet av de inom varje kommun influtna avgifter,

sker fördelningen efter spårvägsnätets längd inom de skilda kommunerna.

Inkomst av kanaldrift skall så fördelas till beskattning, att fem

procent av avkastningen taxeras i kommun, där huvudkontoret funnits,

varefter återstoden fördelas till taxering inom övriga kommuner efter

lördelningstal, som av vederbörande länsstyrelse efter den skattskyldiges

hörande fastställas att lända till efterrättelse till dess annorlunda

förordnas. Dessa fördelningstal erhållas genom att till kilometertalet

av kanalens längd inom varje kommun lägga antalet slussar inom

kommunen, därvid till kanallängden endast hänföras de sträckor, som

först genom kanalföretaget gjorts segelbara. Kanallängden räknas i

kilometer och tiondelar därav, varvid bråkdel, som ej uppgår till full

tiondel, bortfaller. Utgör kanalen på någon sträcka gräns mellan två

kommuner, uppdelas fördelningstalet för sådan sträcka lika på vardera

kommunen. Har, då denna lag träder i kraft, fördelningstal fastställts

att gälla för taxering till bevillning, skola dessa fördelningstal fortfarande

gälla för taxering till kommunal inkomstskatt till dess annorlunda

förordnas.

I fråga om inkomst av flottning srör vise skall beskattningsrätten fördelas

mellan samma kommuner och efter enahanda grunder, som i

anvisningarna vid 26 § angivas beträffande fördelning av sådan rörelses

näringsskattekapital.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

247

Inkomst av näring, som avser att med hjälp av ledning tillhanda- Bilaga

hålla vatten, gas eller elektrisk energi, skall till beskattning- så fördelas, att av

inkomsten fem procent taxeras i kommun, där huvudkontor funnits, tjugufem

procent i kommun, där vattenverket, gasverket eller kraftverket är beläget,

samt sjuttio procent i kommun, där förbrukningen ägt rum. Finnas i

ett företag flera inom olika kommuner belägna vatten-, gas- eder kraftverk,

fördelas den å dessa anläggningar belöpande delen av inkomsten mellan

kommunerna i förhållande till verkens kapacitet. Ligga delar av ett

och samma vatten-, gas- eller kraftverk i olika kommuner, fördelas den

å verket belöpande delen av inkomsten mellan dessa kommuner i förhållande

till värdet av de inom varje kommun belägna anläggningarna.

Har förbrukning ägt ruin i flera kommuner, fördelas den å förbrukningen

belöpande delen av inkomsten mellan kommunerna efter förbrukningen

inom varje kommun, tiar vatten, gas eller elektrisk energi levererats

till någon, som utövar distribution därav, skall förbrukningen för leverantörens

del anses hava skett i den kommun, där leveransen ägt rum.

Har förbrukning ägt rum i utlandet, skall taxering ske såsom om den

ägt rum i den kommun, där huvudkontoret funnits.

Vid taxering av statens inkomst av rörelse, som avser att med

hjälp av ledning tillhandahålla elektrisk energi, skall, därest energi levererats

till statens kommunikationsverk, iakttagas följande: Inkomsten i

dess helhet beräknas i vanlig ordning. Från den samlade inkomsten dragés

därefter den del därav, som härrör från leverans av energi till statens kommunikationsverk.

Återstoden blir till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst.

Kan den inkomst, som härrör från leverans av energi till statens kommunikationsverk,

icke på annat sätt tillförlitligen beräknas, må den upptagas

till så stor del av hela inkomsten, som den till sagda verk levererade

energin utgör av all från kraftverket levererad energi. Den

taxerade inkomsten fördelas därefter mellan de olika kommunerna efter

samma regler, som gälla för fördelning enligt nästföregående stycke;

dock att vid fördelningen av den å förbrukningen belöpande delen

av inkomsten hänsyn icke skall tagas till energi, som levererats till

statens kommunikationsverk.

Vid 42 §.

Till ledning vid tillämpningen av bestämmelserna i 2 mom. a) av

denna paragraf torde kunna tjäna följande exempel.

1. A, vilken i mantalsskrivningskommunen taxerats- till kommunal

inkomstskatt för en inkomst av 400 kronor, har i annan kommun

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga lo. taxerats till sådan skatt för mera än 200 kronor och är sålunda icke

på grund av bestämmelserna i 1 mom. fri från beskattning i mantalsskrivningskommunen.

Därest ban är ensamförsörjare ocb bosatt inom

ort, å vilken vid beräknande av det till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet må åtnjutas ett avdrag av 600 kronor,

skall alltså vid taxering till kommunal inkomstskatt i mantalsskrivningskommunen

avdragas hälften av detta belopp eller 300 kronor samt av

återstående 100 kronor medräknas allenast hälften, vadan det till

kommunal inkomstskatt beskattningsbara beloppet utgör 50 kronor.

År han däremot bosatt å sådan ort, att vid taxeringen till inkomstoch

förmögenhetsskatt må åtnjutas ett avdrag av 800 kronor eller

därutöver, eller är han såsom familjeförsörjare berättigad till avdrag,

som tillsammans med ortsavdraget uppgår till eller överstiger nämnda

summa, och om alltså hälften av vad sålunda må avdragas vid taxeringen

till inkomst- och förmögenhetsskatt motsvarar eller överstiger hans till

kommunal inkomstskatt uppskattade inkomst, återstår icke någon beskattningsbar

del av densamma.

2. B har taxerats till kommunal inkomstskatt för en inkomst

av 630 kronor. Därest han enligt bestämmelserna i 18 § av förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skulle varit

berättigad att vid taxering till sådan skatt tillgodonjuta ortsavdrag och

familjeavdrag med tillhopa 1,000 kronor, skall alltså hans till kommunal

inkomstskatt beskattningsbara belopp beräknas sålunda, att, sedan från

den taxerade inkomsten, 630 kronor, avräknats hälften av ovannämnda

avdragsbelopp med 500 kronor, återstående belopp av 130 kronor upptages

såsom beskattningsbart till hälften eller alltså med 65 kronor,

vilket belopp emellertid enligt bestämmelsen i 4 mom. skall avjämnas

till 60 kronor.

Därest den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten överstiger

summan av de vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

medgivna avdrag, till vilka hänsyn skall tagas i nu förevarande avseende,

blir det till kommunal inkomstskatt beskattningsbara beloppet vid tillämpning

av bestämmelserna i 2 mom. a) lika med den taxerade inkomsten

med avdrag av tre fjärdedelar av nu ifrågavarande, vid taxeringen till

inkomst- och förmögenhetsskatt medgivna avdrag.

Om sålunda en person taxerats till kommunal inkomstskatt för en

inkomst av 3,000 kronor och vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

är berättigad tillgodonjuta avdrag med tillhopa 1,200 kronor,

kan det till kommunal inkomstskatt beskattningsbara beloppet beräknas

sålunda, att från den taxerade inkomsten, 3,000 kronor, avdrages 3/4 av

s. 249 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

249

1,200 kronor eller 900 kronor, vadan alltså återstår ett beskattningsbart it,

belopp av 2,100 kronor.

Innebörden av stadgandena i 2 mom. b) betyses av följande

exempel:

1. C bar taxerats till kommunal inkomstskatt för en inkomst av

3.000 kronor samt är berättigad att vid taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt tillgodonjuta ortsavdrag och familjeavdrag med tillhopa

1,400 kronor. Vid tillämpning enbart av de under 2 mom. a) meddelade

bestämmelserna skulle alltså det till kommunal inkomstskatt beskattningsbara

beloppet utgöra 1,950 kronor. Därest emellertid den skattskyldige

äger förmögenhet, må — där ej sådant förhållande, varom i 2 mom. b)

punkt 1) andra stycket eller punkt 2) sägs, är förhanden — det beskattningsbara

beloppet i anledning av nämnda avdrag icke sättas lägre än

till 5 procent av förmögenhetens vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

uppskattade belopp. Har förmögenheten uppskattats till

50.000 kronor, skall inkomsten av densamma anses hava utgjort 2,500

kronor, vartill alltså det beskattningsbara inkomstbeloppet upptages. Om

förmögenheten uppgår till så stort belopp, att 5 procent därav motsvarar

eller överstiger den taxerade inkomsten, 3,000 kronor, upptages

denna inkomst i sin helhet såsom beskattningsbart belopp.

2) D har taxerats till kommunal inkomstskatt för en inkomst av

2.000 kronor, som enligt de under 2 mom. a) givna bestämmelser skall

beräknas till ett beskattningsbart belopp av 1,000 kronor. Därest D

taxerats för en förmögenhet av 32,000 kronor, skall alltså enligt bestämmelsen

i 2 mom. b) punkt 1) det beskattningsbara beloppet upptagas till

1,600 kronor. Om emellertid D:s förvärvsförmåga till följd av exempelvis

sjuklighet varit nedsatt till hälften, bör beskattningsnämnd tillämpa

den nämnden tillagda befogenhet så, att av de enligt 2 mom. a) medgivna

avdrag, 1,000 kronor, hälften får avräknas å inkomsten av förmögenhet.

Det beskattningsbara beloppet bör alltså i detta fall bestämmas

till 1,100 kronor. Därest den beräknade inkomsten a\^ förmögenhet

i stället varit 1,500 kronor eller därunder, bör den skattskyldige

i nu angivna fall få tillgodonjuta de enligt 2 mom. a) medgivna

avdrag oavkortade och det beskattningsbara beloppet alltså utföras med

1.000 kronor.

Såsom exempel å icke särskilt angivna förhållanden, som böra föranleda

taxeringsmyndighet att medgiva undantag från bestämmelsen i

2 mom. b) punkt 1), må nämnas de fall, att skattskyldig har att utöva

omvårdnad om närstående person och på denna grund icke alls eller

allenast i mindre omfattning kan ägna sig åt särskild förvärvsverksamhet,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

inlaga 10.

att skattskyldig avgått med pension från av honom innehavd tjänst, att

skattskyldig är änka, som vid tiden för mannens frånfälle icke innehaft

särskild anställning, o. s. v.

Avdrag enligt ''2 mom. b) 2) må medgivas utan hinder därav, att

inkomsten är att anse såsom inkomst av förmögenhet. Sådana utgifter

för annans underhåll, som avses i 35 §, må icke åberopas såsom grund

för avdrag enligt detta stycke.

VI kap.

Vid 49 §.

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna om efterbeskattning

må här anföras följande exempel:

En ensamförsörjare, mantalsskriven inom ort tillhörande ortsgrupp

V, har år 1921 till kommunal inkomstbeskattning därstädes uppgivit ett

belopp av 700 kronor. Hans till kommunal inkomstskatt beskattningsbara

belopp blir då med tillämpning av bestämmelsen i 42 § 2 mom. a)

100 kronor. År 1924 upptäckes, att deklarationen varit felaktig, i

det att den skattskyldige rätteligen bort uppgiva ett belopp av 2,000

kronor. Det beskattningsbara beloppet hade alltså med tillämpning av

nyssnämnda lagrum år 1921 rätteligen bort vara 1,250 kronor och till efterbeskattning

vid 1924 års taxering skall upptagas ett belopp av 1,250—100

= 1,150 kronor. Detta belopp upptages—''utan sammanblandning med

det beskattningsbara belopp, som kan i vanlig ordning fastställas — i

1924 års taxeringslängd, som ligger till grund för samma års kommunala

utdebitering.

I

s. 251 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

251

Reservationer:

av herrar Pålsson, BartJielsson, K. J. A. Gustafsson, Lindman,

Jönsson i Boa och Brännström, som ansett

att fastighetsbevillning på sätt nu äger rum

fortfarande bör erläggas för kommun eller menighet

tillhörig, inom annan kommun befintlig sådan fastighet,

som avses i § 5 punkt d) i bevillningsförordningen,

samt att förty nämnda punkt bort erhålla följande

lydelse:

§ 5-

d) Staten samt kommun eller annan menighet för deras byggnader

för allmän styrelse eller förvaltning ävensom för kultur eller rättsvård,

ordning eller säkerhet, fattigvård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning;

vad beträffar kommun eller menighet dock endast i fråga om

byggnader inom dess eget område.

av herrar Trygger, Barthelsson, K. J. A. Gustafsson, Lindman,

Jönsson i Boa och Brännström, vilka anfört:

I fråga om beräkningen av kooperativa föreningars beskattningsbara

vinst gäller för närvarande, att förening, som sträckt sin verksamhet

utom medlemmarnas krets, och som lämnat sina kunder, vare sig

de tillhört föreningen eller icke, pristillägg, rabatt eller annan sådan

utdelning i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, ej får åtnjuta

avdrag för dylik utdelning, där ej utdelningen skett i omedelbart sammanhang

med köp eller försäljning, varpå utdelningen grundats. Däremot

äger förening, som icke sträckt sin verksamhet utom medlemmarnas

Bevillnings
fOrordningtn.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

krets, åtnjuta avdrag för all dylik utdelning, för såvitt den utgått efter

grunder, som varit före köpet eller försäljningen bestämda.

I proposition till 1919 års riksdag föreslog Kung], Maj:t sådana

ändringar i gällande bestämmelser, att det för sistnämnda slag av föreningar

stadgade villkoret för avdrags åtnjutande skulle bortfalla samt

att enahanda rätt till avdrag, som sålunda skalle bliva gällande för

dessa föreningar, skulle medgivas jämväl sådana föreningar, som sträckt

sin verksamhet utom medlemmarnas krets, för utdelning som lämnats åt

kunderna vare sig dessa tillhört föreningen eller ej. Propositionen blev

emellertid i enlighet med bevillningsutskottets hemställan av riksdagen

avslagen.

I den nu förevarande propositionen nr 191 liksom i propositionen

nr 400 angående ändringar i vissa delar av förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt m. m., har Kungl. Maj:t ånyo upptagit ovannämnda

förslag och har utskottet anslutit sig till Kungl. Maj:ts framställning

härutinnan.

Från principiell skattesynpunkt kan det givetvis ej göras någon

skillnad mellan vinsten å ett kooperativt närings företag och vinsten å

en enskild näringsidkares rörelse. På sätt kammarrätten i avgivet yttrande

över 1919 års författningsförslag anfört innebär alltså den åt kooperativ

förening redan medgivna avdragsrätten en avvikelse från den eljest

gällande beskattningsregeln, att vinst, som ett näringsföretag lämnat,

skall i sin helhet tagas till beskattning. Då någon principiel grund för

att medgiva en undantagsställning uti ifrågavarande avseende åt de

kooperativa föreningarna således ej förefinna^, men genom 1910 års

skattelagstiftning så dock i viss mån skett, har anledningen därtill

säkerligen varit, att den kooperativa verksamheten, som då ännu var

föga utvecklad och huvudsakligen bestod av mindre inom medlemmarnas

krets slutna försäljnings- och inköpsföreningar, ansågs vara i behov av

skattelindring oph med hänsyn till sin allmännyttiga karaktär förtjänt

av stöd och uppmuntran från det allmännas sida. Skattelindring medgavs

dock, såsom ovan angivits, allenast åt den rena kooperationen och

begränsades genom förenämnda villkor.

Sedan den kooperativa verksamheten därefter i hög grad utvecklats

och numera i sig innesluter kommersiella och industriella företag av

betydande omfattning samt jämväl genom förbättrad organisation och

ledning vunnit väsentligt ökad ekonomisk fasthet och styrka, synes det

kunna ifrågasättas, huruvida skäl numera förefinnes, att åt nämnda verksamhet

medgiva någon undantagsställning uti ifrågavarande avseende.

I varje fall bör enligt vår mening den redan medgivna skattelindringen

s. 253 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

253

för den i sin ursprungliga och egentliga form arbetande kooperationen

icke utvidgas att gälla jämväl den kooperativa verksamhet, som söker

sina kunder även utom sina egna medlemmars krets och som därigenom

skapar sig större möjligheter än de inom sig slutna företagen att utvidga

sin verksamhet och ernå gynnsamma ekonomiska resultat och således

på ett helt annat och. kraftigare sätt än de sistnämnda äro i stånd

att upptaga konkurrensen med de enskilda företagen. Genom ett dylikt

medgivande skulle kravet på en jämlik och rättvis beskattning trädas

för nära. De enskilda näringsutövarna hava givetvis rätt att fordra,

att de icke genom åtgärder från statens sida ställas i ett ogynnsamt läge

gent emot den emot dem på den allmänna marknaden konkurrerande

kooperationen. Då genomförandet av den föreslagna ändrade lagstiftningen

i själva verket skulle innebära befrielse från skyldighet att

utgiva skatt såväl till staten som ock, därest den föreslagna näringsskatten

icke kommer till stånd, jämväl till kommunen, skulle det företräde

som därigenom tillkomme den kooperativa verksamheten, bliva

så betydande att därigenom en allvarlig fara måste uppstå för de enskilda

näringsutövarna med avseende på deras förmåga att bestå i konkurrensen.

Åstadkommandet av ett sådant läge måste vara så mycket

mindre tillrådligt, som säkerligen framgent som hittills den huvudsakligaste

delen av den för samhället nödvändiga varuanskaffningen och

varu fördelningen måste ombesörjas av de privata företagen.

Aven statens och kommunernas intressen att bibehålla de tillgängliga

skattekällorna tala emot bifall till förslaget och vad särskilt den

kommunala beskattningen angår bör framhållas, att samtliga de nu föreliggande

skatteförslagen äro inriktade på att till kommunernas förfogande

ställa samtliga inom dem befintliga skatteobjekt, men att förslaget i

fråga utgör ett bestämt avsteg från denna princip.

Av den ställning vi sålunda intaga till denna fråga följer att

enligt vår mening det nu gällande villkoret för rätt till avdrag för utdelning

för sådan förening, som ej sträckt sin verksamhet utom medlemmarnas

krets, bör bibehållas.

Under åberopande av vad vi sålunda anfört yrka vi att nu gällande

bestämmelser uti ifrågavarande avseende bibehållas och att således den

av utskottet föreslagna 11 § i bevillningsförordningen ändras på det

sätt att tredje momentet erhåller följande lydelse:

Har ekonomisk förening, som sträckt sin verksamhet

utom medlemmarnas krets, lämnat sina kunder,

vare sig de tillhört föreningen eller icke, pristillägg

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Förordningen

om inkomsioeh

förmögen

het&skatt.

rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till

gjorda köp eller försäljningar, må avdrag för dylik utdelning

icke äga rum, där ej utdelningen skett i omedelbart

samband med köp eller försäljning, varpå utdelningen

grundats, varemot förening som icke sträckt sin verksamhet

utom medlemmarnas krets, må åtnjuta avdrag

för all utdelning, varom här sägs, för såvitt den utgått

efter grunder, som varit före köpet eller försäljningen

bestämda.

av desamme, vilka yttrat:

Under åberopande av vad vi anfört i avgiven reservation i anledning

av utskottets förslag till ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av

inkomst i fråga om kooperativa föreningars beskattning yrka vi,

dels att den av utskottet föreslagna 9 § av förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt ändras

på det sätt att sista stycket erhåller följande lydelse:

Har ekonomisk förening, som sträckt sin verksamhet

utom medlemmarnas krets, lämnat sina kunder,

vare sig de tillhört föreningen eller icke, pristillägg,

rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till

gjorda köp eller försäljningar, må avdrag för dylik

utdelning icke äga rum, där ej utdelningen skett i

omedelbart samband med köp eller försäljning, varpå

utdelningen grundats, varemot förening, som icke sträckt

sin verksamhet utom medlemmarnas krets, må åtnjuta

avdrag för all utdelning, varom här sägs, för såvitt

den utgått efter grunder, som varit före köpet eller

försäljningen bestämda,

dels ock att, under förutsättning av bifall till

förenämnda yrkande, ur de av utskottet föreslagna vid

ifrågavarande förordning fogade särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen uteslutas de tre sista styckena

under tredje momentet eller orden »En ekonomisk förening

— — — efter föreningarnas medlemsantal.»

s. 255 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

255

av herrar Trygger, Barthelsson, K. J. A. Gustafsson, Lindman och

Jönsson i Boa, som anfört följande:

Under åberopande av de skäl, som inom riksdagen vid upprepade

tillfällen anförts mot den bestämmelse, som i utskottets förslag till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering upptagits i sista

stycket av § 11, hemställa vi

att nämnda stycke:

»Styrelse för bankbolag---tidpunkt.»

måtte ur förslaget utgå.

av herrar Trygger, Barthelsson, K. J. A. Gustafsson, Lindman,

Jönsson i Boa och Brännström, vilka yttrat:

Då enligt vår mening specifikationen vid deklarationsskyldighetens

fullgörande icke bör drivas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt

för kontroll å den skattskyldiges uppgifter, men denna av hänsyn

till den enskildes berättigade intressen dragna gräns väsentligen överskridits

i det av utskottet förordade deklarationsformulär, särskilt vad

angår uppgifterna om utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag

och insatser i ekonomiska föreningar samt om den skattskyldiges förmögenhet,

hemställa vi,

att nu gällande föreskrifter i fråga om specifikationen

i dessa nu angivna punkter måtte bibehållas

oförändrade.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Reservationer:

av herrar Gustaf Nilsson, Örne, Möller, Wigforss, Kristensson, Bärg,

Lindqvist i Kosta, Sjöblom och Engberg.

Undertecknade anse, att utskottets utlåtande hade bort i alla väsentliga

punkter innebära en anslutning till Kungl. Maj:ts proposition.

Det närmare studiet av propositionen har hos oss stadgat den övertygelsen,

att en verklig reform av vårt kommunala skatteväsen kräver

ett godtagande av de principer, varpå regeringsförslaget vilar.

Dessa principer utgöras av de fristående objektskatterna, den allmänna

kommunala inkomstskatten och den kommunala progressivskatten.

Om de båda senare skatteformerna har inom utskottet i princip praktisk

taget vunnits enighet. Till de mer eller mindre väsentliga detaljer,

där vi icke kunnat följa utskottsmajoriteten vid dess utformning av progressivskatten,

skola vi nedan återkomma.

Den punkt där enigheten inom utskottet däremot brustit, är frågan

om de fristående objektskatterna. Mot dessa har både i princip och

i fråga om det sätt, varpå de utformats i propositionen, riktats en

häftig kritik. I den mån denna kritik vänt sig mot kommunala objektskatter

överhuvud, har den ingalunda förmått rubba de principer, varpå

dylika skatter överhuvudtaget bruka byggas. Och inte heller har denna

kritik kunnat minska tilltron till den utformning principen erhållit i

propositionen, då dessa objektskatter gjorts till fristående skatter. Fördelarna

med denna utformning har endast kunnat framstå i desto klarare

dager under den ingående jämförelse, vartill utskottsbehandlingen

givit anledning, med den alternativa lösning av problemet, som framlagts

i tvenne partimotioner och om vilken utskottsmajoriteten enat

sig. Denna lösning innebär en kombination av den allmänna inkomstskatten

och en fastighetsskatt — någon näringsskatt inlåter man sig

icke på —, varvid fastighetsskatten antar form av en garantiskatt,

som under vissa förhållanden bortfaller. Regeringsförslagets fastighetsskatt

lägges däremot vid sidan av den allmänna inkomstskatten och utgår

under alla förhållanden.

Det är denna egenskap hos propositionens objektskatter att vara

fristående skatter vid sidan av inkomstskatten, som givit upphov till den

s. 257 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 257

form av kritik, vilken sammanfattas i ordet »dubbelbeskattning». Innehavarna

av ifrågavarande objekt, alltså fastighetsägare och näringsidkare,

bli ju på detta sätt skyldiga att erlägga tvenne skatter. Och då

inkomsten av t. ex. fastigheten bara är en enda, blir ägaren väl tydligen

utsatt för dubbel beskattning?

Då man fortfarande opererar med detta slagord, och då det tycks

ha en viss förmåga att sätta känslorna i rörelse till förfång för varje

saklig diskussion, torde det vara nödvändigt att något uppehålla sig

vid denna delvis mycket ofruktbara strid om ord.

För den händelse det bland »dubbelbeskattningens» motståndare

skulle finnas sådana som låta suggerera sig av själva det matematiska

förhållandet mellan en inkomst och två skatter, och redan häri se något

orättfärdigt, må det i förbigående påpekas, att den garanterade

fastighetsskatt, vartill utskottsmajoriteten slutit sig, delar alla objektskatters

allmänna natur att utgå vare sig det finns någon inkomst eller

inte. På en obefintlig inkomst är man sålunda med om att lägga skatt.

Från rent matematisk synpunkt borde detta innebära en helt annan

och större orättfärdighet än att beskatta en och samma inkomst på mer

än ett sätt.

Vill man förklara dylika fastighetsinkomster, som äro lika med

noll, för rena undantagsfall, som icke bevisa, att man godtagit principen

om extra bördor på innehavare av vissa skatteobjekt, så kunde

det vara tillräckligt att påpeka, att redan påläggandet av eu fastighetsskatt,

utan hänsyn till den verkliga inkomsten, bevisar, att man

med full avsikt behandlar olika arter av inkomst olika. Men vidare

har ju majoriteten godtagit en progressivskatt med många gånger högre

skatteprocent för vissa inkomster än för andra. Och redan i vår inkomst-

och förmögenhetsskatt till staten ingår förmögenhetsdelen såsom

en extra pålaga alldeles oberoende av inkomstens storlek. Här synes

alltså principen vara erkänd utan protest från dem, som nu vilja från

början avvisa ett förslag till kommunal objektbeskattning endast och

allenast därför att det låter inkomster av fastighet eller näring behandlas

annorlunda än arbetsinkomster, därför att det låter dem drabbas

av en skatt, som icke kan uttagas av andra inkomster.

Om häremot invändes att förmögenhetsägare tydligen ha större

skatteförmåga än t. ex. löntagare med samma inkomst och att den extra

beskattningen därför icke kan betraktas som orättvis, så är svaret alldeles

riktigt eller anses åtminstone vara så av skatteformens anhängare,

men svaret bevisar också omedelbart, att olika arter av inkomster

mycket väl kunna behandlas olika, utan att man anses försynda

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr L) 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

sig mot rättvisan. Det är denna uppfattning, som genomgående tar sig

uttryck i den vetenskapliga litteraturen på tal just om det lösliga men

populära bruket av ordet dubbelbeskattning. l)et kan vara tillräckligt

att anföra följande uttalande av den amerikanske finansteoretikern och

natioualekonomen E. R. A. Seligman i hans Essays on Taxation, 5 uppi.,

s. 97:

»Det första betydelsefulla fall av dubbel beskattning uppstår, då man söker

beskatta egendomen och samtidigt beskatta inkomsten. Eller man söker beskatta

antingen egendomen eller inkomsten och ändå uppta en näringsskatt. På denna

punkt möter man mycken missuppfattning. Mången anser detta vara oriktigt, därför

att det är dubbel beskattning. Men faktiskt medför den samtidiga beskattningen

av egendom och av inkomst ingen orättvisa, om alla placeras i samma

position. Om alla individer i samma kategori behandlas lika, gör det ingen skillnad

antingen man har en enda hög skatt på egendomen eller en låg skatt på egendomen

och en annan låg skatt på egendomens avkastning. I själva värket skulle

staten vara fullkomligt berättigad att beskatta egendomen, inkomsten av egendomen

och därtill utgifterna eller vilket annat kännetecken på egendomen som

helst. Alla sådana dubbla eller tredubbla skatter äro fullkomligt rimliga, så länge

de träffa alla lika. Tagna tillsammans betyda de helt enkelt en hög skattesats på

egendomen. Dubbel beskattning är sålunda inte alltid oriktig. Den är orättvis

endast när den ena skattebetalaren debiteras två gånger, medan en annan i väsentligen

samma kategori debiteras bara en gång. Det är den bristande jämlikheten

i beskattningen, som stöter oss. Men om alla personer inom samma

klass i lika mån drabbas av bördan, kan det inte finnas någon rättvis grund för

klagomål.»

Det är först när lagstiftningen bryter mot denna regel, att inkomster

av i stort sett samma slag skola behandlas på samma sätt,

som rättfärdighetskänslan rimligen borde komma i rörelse. Att avväga

bördorna mellan olika slag av ''inkomster är däremot eu mycket mera

invecklad sak, där meningarna av naturliga skäl kunna vara mycket

delade, där man i allmänhet får handla mera på känn och där det

mesta man kan hoppas på, är en kompromiss, genom vilken ingen av

parterna känner sig alltför orättfärdigt behandlad av «n mäktigare

vederdeloman.

Det synes oss nu obestridligt, att inkomster av fastighet och näring

äro av den särskilda natur, att de böra ge anledning till en särskild

behandling, som utmynnar i påläggandet av eu skatt som icke

kan utkrävas av arbetsinkomster. På vilka sätt denna särskilda beskattning

sedan motiveras, har icke den avgörande betydelse, som man

vid kritiken av regeringens proposition stundom tyckes föreställa sig.

Framför allt är det alldeles oriktigt att framställa fastighetsskatten

och näringsskatten såsom resultat av något slags teoretiska speku
-

s. 259 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets betänkande Nr 1. 259

lationer, vilka skulle stå eller falla med eu på visst sätt formulerad

»intresseteori.»

Det är från en sida sett tillräckligt att motivera dessa skatter såsom

objekts k att er, emedan föreställningen om dylika skatters »naturlighet»

eller »ofrånkomlighet» i ett kommunalt skattesystem torde härska

i vida kretsar även bland dem, som nu icke vilja vara med om det

kungliga förslaget. Orsaken till denna benägenhet för objektskatter

torde ganska mycket vara att söka i dessa skatters egenskap att förefalla

så »lämpliga», enär de äro »säkra» och »lättillgängliga». Saken

betraktas då uteslutande från det slcattekrävande samhällets sida. Och

man får inte glömma att denna synpunkt på beskattningen är högeligen

viktig. Ett samhälle kan inte av svårigheten att med full rättvisa avväga

skattebördan låta hindra sig i utkrävandet av skatt. Och praktiska

lämplighetshänsyn kunna aldrig lämnas ur räkningen och få alltid

vägas mot storleken av de möjliga orättvisorna i de omtvistade skatteformerna.

Vill man emellertid gå bakom sådana lämplighetsskäl för objektskatten

och betrakta saken från skattebetalarens synpunkt, då tvingas

man att godtaga de skäl som anföras i den kungl. propositionen.

Enligt vår mening kan man icke komma alldeles förbi någon form

av »intresseteori», hur växlande än intressets styrka må synas, och

hur svårt det än kan vara att mäta graden av detta intresse. Men

vidare synes oss den större skattekraften hos innehavarna av ifrågavarande

skatteobjekt vara ofrånkomlig. Och slutligen kan man särskilt

beträffande innehavare av jordbruksfastighet icke lämna ur räkningen det

faktum, att deras i penningar deklarerade inkomst måste bli lägre än t. ex.

löntagarnas med samma reala levnadsstandard. Åven om vi förutsätta

de noggrannaste och mest sanningsenliga deklarationer, är det naturligt

och faktiskt att jordbrukarens naturaförmåner upptagas till lägre penningebelopp

än dem, varmed motsvarande varor och tjänster måste betalas

i öppna marknaden av andra inkomsttagare.

Det kan finnas delade meningar om var huvudvikten bör läggas

bland de nu anförda skälen för en särskild belastning av fastighetsägare

och näringsidkare, och man kan till och med hysa den meningen att

något av de uppräknade momenten bör utskiljas, men likväl vara fullkomligt

på det klara med att de fristående objektskatterna böra ingå i

det kommunala skattesystemet. Det ohållbara i försöken att framställa

inkomsten av t. ex. fastighet såsom alldeles likartad med arbetsinkomst

framgår redan tillräckligt tydligt av det faktum, att även utskottets

majoritet inte kunnat undgå att ta hänsyn till denna artskillnad. Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

360

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

det gällt att skaffa kommunen garanti för en viss inkomst, har man

utan vidare sökt denna garanti hos innehavarna av den fasta egendomen.

Det skulle också verkligen utgöra ett synnerligen djärvt steg att vilja

fullkomligt likställa fastighetsägare och löntagare och därmed alldeles

afskaffa fastighetsskatten. Men om man sålunda är överens om att en

fastighetsskatt måste finnas, då blir problemet blott att anordna den på

lämpligaste sätt och att giva den de rätta proportionerna. Det är i

båda dessa hänseenden, som regeringens förslag synes oss äga alldeles

avgjorda företräden framför den av utskottet föreslagna utvägen.

Re geringsförslaget är överlägset, emedan det rättvisare fördelar

bördorna mellan de olika fastighetsägarna. Detta är så uppenbart, att

det i nuvarande ögonblick näppeligen torde bestridas av någon omdömesgill

betraktare. Det utmärkande för utskottsförslagets fastighetsskatt

kan nämligen i korthet uttryckas så, att den utgår för alla inkomster

upp till 6 procent respektive 5 procent av fastigheternas taxeringsvärde,

men upphör att utgå, då avkastningen överstiger nämnda procent.

Regeringsförslagets fastighetsskatt är fristående och betalas alltså ^av

alla fastighetsägare, inte bara av dem som ha relativt låg avkastning.

Den nu nämnda orättvisan upphör visserligen, i samma män som

fastigheterna upptaxeras till ett sådant värde, att inkomster överstigande

6 procent respektive o procent, bli sällsynta eller försvinna. Men i

samma mån gör sig den faktor alltmera gällande, som oupplösligt sammanhänger

med alla objektskatters natur: att utgå oberoende av innehavarens

ekonomiska ställning. Den skuldsatte betalar lika mycket som den

skuldfrie. Familjeförsörjaren med många barn betalar lika mycket som

den ogifte. Det orättvisa i en dylik fördelning av skattebördan

mellan de olika fastighetsägarna medföljer ju även den nuvarande fastighetsskatten.

Men man skulle kunna säga, att denna orättvisa varit

någorlunda uthärdlig just på grund av de notoriskt för låga taxeringsvärdena

på jordbruksfastigheter. Men nu då det från alla båll erkännes,

att fastighetsägarna böra bära en större del av skattebördan än hittills

och att detta bör genomföras så snart som möjligt genom en riktigare upptaxering

av fastigheterna, måste denna skattens bristande anpassning

etter bärkraften komma att kännas mycket mera tryckande.

Aven i detta fall är den fristående fastighetsskattens överlägsenhet

uppenbar. Samma börda uppdelas nämligen på tvenne olika skatter, av

vilka den ena — inkomstskatten — är fördelad direkt efter de olika

skattebetalarnas förmåga. Den stela fastighetsskatten kommer att utgöra

en mindre del av hela skattebördan, och härigenom blir denna

rättvisare fördelad.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

261

Nu kunde det ju från något håll hävdas, att även med en minskad

anpart av hela bördan stode likväl fastighetsskatten i regeringsförslaget

kvar, och att rättvisa först vore skipad mellan fastighetsägarna, då även

denna del av skatten hade fördelats efter förmågeprincipen. Man skulle

alltså erkänna kravet på extra bördor på fastighetsägare, men ville icke

ha dem uttagna i form av objektskatt. Mot denna ståndpunkt bör emellertid

med styrka hävdas, att en dylik fastighetsskattens avskrivning i och

för sig orimlig i alla fall knappast kan företagas i ett enda slag. Men

just för nämnda uppfattning borde regeringsförslaget vara ett steg i

den rätta riktningen, eftersom det avser att sänka fastighetsskattens

andel i skattebördan, under det att utskottsförslaget efter en ny fastighetstaxering

måste ha till resultat att öka d<-nna andel.

Men även då det gäller att fördela bördorna emellan fastighetsägare

å ena sidan och löntagare å den andra, erbjuder systemet med en

fristående fastighetsskatt avgjorda fördelar. Man kan tydligen hysa

mycket delade meningar om storleken av den förskjutning i skattebördan

över på fastighetsägarnas axlar, som bör äga rum. Här komma

intressena i strid, varje grupp måste se saken med sina ögon, och

en för alla acceptabel kompromiss är det bästa man kan hoppas

på. Striden rör sig här om repartitionstalen för fastighetsskatten. Men

då torde det vara klart, att en förskjutning av dessa tal i ena eller

andra riktningen låter sig företagas med mindre orättvisor, ju mindre

del av hela skatten, som utgår i form av fastighetsskatt. Det torde sålunda

vara av alla erkänt, att det är en mycket otymplig och orättvis

metod för denna ''förskjutning att helt enkelt öka den procent, varefter

den nuvarande fastighetsskatten utgår. Men något annat medel erbjuder

sig icke med den utformning av fastighetsskatten, som utskottsmajoriteten

föreslår.

Vi kunna sålunda icke finna annat än att regeringens förslag uppenbarligen

mera rättvist fördelar bördorna mellan fastighetsägarna, än som

skulle bli fallet enligt utskottets förslag, och att de fristående objektskatterna

vidare erbjuda eu bättre metod att avpassa bördorna på olika

inkomstarter efter deras olika bärkraft. Det är repartitionstalens uppgift

att utgöra de nödiga balans vikterna för att åstadkomma denna rätta

avvägning.

Nu kan man naturligtvis alltid mena, att de i regeringspropositionen

föreslagna repartitionstalen äro för höga, att de alltså lägga alltför

stora bördor på fastighetsägare och näringsidkare. Om regeringsförslagets

motståndare hade'' valt denna väg, skulle deras kritik varit

begriplig. Ty vid denna avvägning mellan olika intressen är det svårt

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

för att inte säga omöjligt att erhålla några verkligen objektiva hållpunkter.

Den förda diskussionen synes dock ha givit vissa resultat,

som vederlägga talet om att de i propositionen föreslagna repartitionstalen

skulle lägga orimliga bördor på fastighetsägare och näringsidkare.

I fråga om näringsskatten torde inte heller denna del av kritiken ha

spelat någon större roll.

Vad fastighetsskatten beträffar, kan det vidare konstateras, att det

motionsvis föreslagna repartitionstalet 2 för jordbruksvärde otvivelaktigt

måste anses alldeles för lågt. Från den sida som utskottsmajoriteten

representerar, erkäunes detta också utan förbehåll. Men även under

diskussionen om ett repartitionstal 4 för jordbruksvärde har det från

samma kritiker av regeringsförslaget framhållits, att utskottets förslag

minst lika mycket skulle lätta bördan för löntagare och alltså vara minst

lika tryckande för fastighetsägare som en fristående fastighetsskatt med

nämnda reparatitionstal. Det kan under sådana förhållanden utan tvekan

påstås, att bördan på jordbruket vid ett repartitionstal 6 säkerligen skulle

bli mycket mera överensstämmande med rättvisan än nu, och att de

möjliga riskerna hålla sig inom så trånga gränser, att ett försök med

detta repartitionstal måste anses fullt berättigat.

Mot näringsskatten har riktats en rad anmärkningar, vilka till sin

ena del förlora all betydelse, i samma ögonblick man erkänner lämpligheten

av fristående objektskatter. Vad den praktiska utformningen beträffar,

torde kritiken, riktad mot dess invecklade karaktär och tekniska

svårigheter, i icke ringa grad vara föranledd av bristande inträngande i

ämnet. Detta framgår ganska tydligt t. ex. av motion hr 271 i första kammaren,

vari föreslås en näringsskatt utan medtagande av meravkastning

och arbetareantal vid beräkningen av skattekapitalet. Men de största

praktiska svårigheterna möta i fråga om den näringsskattepliktiga förmögenheten,

som av motionärerna medtagits. Vid näringsskatten gäller

ännu mer än vid fastighetsskatten, att olika konstruktioner ganska lätt

kunna göras, och att det är mycket svårt att på den teoretiska diskussionens

och utredningens väg komma fram till säkra resultat. Först i

praktiken komma fördelar och olägenheter att klart låta sig bedömas.

Detta gäller också det försiktigt valda repartitionstalet 3, vilket icke

torde innebära några sådana risker, att ett försök på den grund

kan avvisas.

Det är nämligen vår uppfattning, att endast genom försök, det

vill säga prövning i verkligheten, kan frågan om de riktiga repartitionstalen

avgöras. Och genom att iakttaga och undersöka verkningarna av

reformen under de närmaste åren skulle man skaffa sig ett underlag

s. 263 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1-

263

för bedömandet av en mera definitiv lösning, som inga teoretiska utredningar

kunna åstadkomma. Det är från denna synpunkt sett, som utskottets

proivsoriska förslag synes oss ytterligare uuderlägset den kungl.

propositionens. Det torde nämligen knappast vara utskottsmajoriteteDS

mening, att en definitiv reform skulle byggas på den kombinerade inkomst-

och fastighetsskattens grund. Verkningarna av denna provisoriska

anordning kunna alltså inte få den betydelse för frågans vidare

behandling, som erfarenheten om fördelarna och möjligen farorna av en

fristående fastighetsskatt skulle skänka. Den fortsatta utredning, som

utskottet föreslår, måste sålunda på denna viktiga puukt snarast få

karaktären av teoretiska analyser, kanske utökade med beräkningar på

redan föreliggande statistiskt material, jämte insamling av uttalanden

från olika myndigheter. Att denna form av utredningsarbete skulle

kunna lämna lika gott material för det slutliga bedömandet som en

prövning av de fristående objektskatternas verkningar i praktiken, torde

vara mycket svårt att med fog påstå.

ISI är det mer eller mindre teoretiska utredningsarbetet hunnit fram

till en viss punkt, återstår intet annat att göra än att övergå till en

prövning i praktiken. Och dit ha vi nu efter mer än 20 års utredningar

kommit. Det innebär inte, att propositionens former för de fristående

objektskatterna skulle vara de enda möjliga eller att det skulle

vara höjt över varje tvivel, att andra förslag icke skulle kunna förefalla

många människor lika acceptabla. Men det innebär att tvister

härom bäst kunna lösas på erfarenhetens väg, och inte enbart genom fortsatta

resonuemanger.

Vi kunna alltså mycket väl vara eniga med utskottsmajoriteten

därom, att ytterligare fakta till hela kommunalskatteproblemets belysning

äro önskvärda, men vi anse att majoriteten drar en oriktig slutsats

härur, då den tillstyrker en fortsättning av det mer än 20-åriga utredningsarbetet

i ungefär de gamla formerna.

Härutinnan kan det icke medföra någon ändring, att utskottet på

några punkter framhäver vissa konkreta detaljer, som kräva ytterligare

även teoretisk undersökning. Vi syfta här närmast på skogsbeskattningen.

Det har från skogsvårdshåll riktats eu delvis mycket skarp

kritik mot regeringens förslag, i vad det gäller fastighetsskatten på

skogsvärde. Denna kritik utgår egentligen ifrån att varje skatt å den

växande skogen måste locka till skogsskövling. Detta gäller sålunda

även den nuvarande fastighetsskatten. Men verkningarna anses bli

skärpta genom regeringsförslagets bestämmelser, som syfta till att få

skogen upptaxerad bättre efter dess verkliga värde, särskilt i förbindelse

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

med bestämmelsen att en genom avverkning åstadkommen värdeminskning

omedelbart kan medföra en sänkning i taxeringsvärdet. Upptaxering

i anslutning till saluvärdet anses även komma att avskräcka från

att nedlägga kulturkostnader på annan för skogsodling lämpad mark.

Den utväg man föreslår för att komma ifrån dessa faror är ett fullständigt

nytt system för värdering av skogs fastighet. Den växande

skogen skulle helt och hållet befrias från fastighetsskatt, och denna

skulle i stället läggas på själva skogsmarken.

Detta nya uppslag tyckes ha mottagits med stort intresse av utskottsmajoriteten,

och denna anser sig häri ha funnit ett starkt argument

mot regeringens förslag. Så länge frågan om taxeringen av skogsvärdet

icke är avgjord menar man det vara för tidigt att gå in på en uppdelning

av jordbruksfastighet i de båda värdena: jordbruksvärde och skogsvärde.

Vidare anses denna osäkerhet i fråga om skogens taxering lägga

hinder i vägen för en ny fastighetstaxering 1921 i enlighet med regeringens

förslag, och utan en dylik nytaxering kan regeringens fastighetsskatt

ju icke föras ut i livet.

Mot dessa argument kan man med stor styrka hävda, att de bevisa

för mycket. Bortsett ifrån att farhågorna för det kungl. förslagets

farliga verkningar på skogsodlingen måste anses överdrivna, då ju samma

beskattningssystem tillämpas redan nu, är det ganska tydligt, att en

omläggning av hela systemet för skogens beskattning i överensstämmelse

med de ovan angivna nya riktlinjerna måste kräva ett mycket

långvarigt och grundligt utredningsarbete. Kommunernas intresse av

fastighetsskatt från skogen och den vanliga tvekan inför alldeles oprövade

nyheter torde vara motiv starka nog för att tillförsäkra denna särskilda

utredning ett ganska långt liv. Men att på detta sätt skjuta

hela skattereformen ut i det ovissa för att möjligen bättre ordna en

detalj, kan aldrig vara riktigt.

Och när denna fråga om skogens beskattning även sättes i samband

med nytaxeringen av fastigheterna, och man fördenskull anser sig

böra uppskjuta taxeringen till år 1922 i stället för år 1921, det vill

säga hoppas på en lösning av skogsbeskattningsfrågan efter de nya

linjerna vid 1921 års riksdag, då har man alldeles glömt att ta till

råds erfarenheten om dylika frågors politiska behandling i vårt land.

Tanken att få denna fråga löst vid 1921 års riksdag torde

slutligen ha förefallit hven utskottsmajoriteten såsom en väl djärv förhoppning,

och i utlåtandet har man alltså beslutat sig för att yrka en

fastighetstaxering år 1922, även om frågan om skogens beskattning inte

då skulle vara definitivt ordnad. Man begär då bara, att det »föran
-

s. 265 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

265

staltas om en revision av nu gällande bestämmelser ,i ämnet, som möjliggör

en enhetligare och riktigare skogstaxering». Men en sådan

enhetlighet i anslutning till de gamla grunderna kan åstadkommas lika

väl omedelbart som år 1921.

I realiteten har alltså hela angreppet mot regeringsförslaget från

skogsbeskattningens synpunkt fallit till marken, i den mån det avsåg

att ge skäl för ett uppskov med övriga delar av reformen just nu. Däremot

kunna reservanterna naturligtvis icke ha något att invända mot

en utredning av de möjligheter till en mera rationell skogsbeskattning,

som skogsvårdsmännens förslag kunna innehålla.

Den nu berörda kritiken av propositionen ter sig närmast som en

förevändning för att kunna uppskjuta den nya fastighetstaxeringen och

därmed motivera uppskov med ett definitivt bedömande av regeringsförslagets

fastighetsskatt. På samma sätt förefaller det, att utskottsmajoriteten

överdriver svårigheterna för de nuvarande taxeringsnämnderna

att företa en dylik taxering, och likaså att den utan tillräckliga skäl avvisat

det inom utskottet väckta förslaget att genom en omedelbar mindre

förändring i taxeringsförfarandet skaffa större garantier för en riktigare

och mera enhetlig uppskattning av särskilt jordbruksfastigheternas värde.

Vi kunna sålunda icke tillmäta de anförda praktiska svårigheterna någon

större vikt för bedömande av frågan om ett antagande av regeringsförslagets

principer. Vi anse tvärtom att de starkaste skäl tala för att

omedelbart omsätta den i praktiken för att därigenom erhålla material

till ett mera definitivt avgörande av frågan. Då vi sålunda förutsätta

en undersökning av förslagets verkningar i praktiken och föreslå en

därpå grundad utredning, ha vi för att undanröja de betänksammas

motvilja mot att definitivt binda statsmakterna vid förut icke prövade

principer föreslagit en begxåinsad giltighetstid för denna kommunalskattelag.

Till 1924 års riksdag bör enligt vår mening kunna föreligga

erfarenheter, varpå ett definitivt avgörande kan grundas, och lagens

giltighetstid föreslås därför att räcka till och med utgången av år 1924.

I några detaljer ha vissa ändringar synts oss befogade.

Då i propositionen föreslås, att ägare eller innehavare av fast

egendom, vilkens enda eller huvudsakliga värde utgöres av för hans

personliga behov använd åbyggnad och vilkens taxeringsvärde understiger

1,000 kronor, befrias från utgörande av fastighetsskatt, ha vi

ansett detta värde böra höjas till 2,000 kronor. I sammanhang därmed

föreslå vi att från 500 kronor till 1,000 kronor höja värdet av de byggB

Utäng till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 34

Faslighetsskatten.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Andra särskilda idskottets utlåtande Nr 1.

Närings
skatten.

Progressiv
skatten.

Reformering

av taxeringsfBrfarandet.

nader, å vilka fastighetsvärde ej åsättes, då de äro uppförda å mark,

för vilken byggaadsägaren icke är skattskyldig.

Med anledning av kritiken mot anvisningarna rörande upptaxeringen

av skogsvärde ha vi likaledes företagit en omformulering och gjort

ett tillägg, varigenom anmärkningen mot regeringsförslaget att locka

till skogsskövling torde ha förlorat all verklig betydelse.

Det från näringsskatt befriade näringsskattekapitalet ha vi ansett

böra höjas från 5,000 kronor till 10,000 kronor. I fråga om beräkningen

av arbetareantalet vid bestämmande av näringsskattekapitalet har

föreslagits en ändring närmast i avsikt, att en näringsidkare skall

kunna härvid begagna de uppgifter om arbetarantal och arbetstid, som

han är skyldig lämna för bestämmande av försäkringsavgift enligt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

I fråga om progressivskatten föreslå vi en omläggning, som nära

överensstämmer med den av utskottsmajoriteten företagna. Progressivskattens

utslagning på förvärvskommunerna kunna vi sålunda godtaga,

ehuru vi hysa någon tvekan på grund av de mötande tekniska svårigheterna.

I samband därmed synes också fördelningen av bolagens och

enskildas progressivskatt på kommunandel och utjämningsandel böra bli

densamma, alltså 75 procent till kommunen och 25 procent till utjämning.

Vidare anse vi det också finnas skäl för att begränsa den andel

i kommunens hela skattebörda, som bör uttagas av progressivskatt, till

en fjärdedel. Antagligen torde de fall bli synnerligen fåtaliga, i vilka

den för kommunen belöpande andelen av progressivskatten överstiger

detta belopp, men vi ha likväl funnit det riktigt att föreslå, att den del

av kommunens andel, som under vissa förhållanden sålunda icke kan

tagas i anspråk för kommunens räkning, skjutes över till skatteutjämningsdelen.

I likhet med utskottet föreslå vi också, att denna utjämningsandel

omedelbart utiebiteras men uppbäres först sedan behovet av medel till

utjämning och sättet för deras fördelning blivit fastställda.

I fråga om skalorna ha vi icke kunnat ansluta oss till utskottets

förändringar, vilka vi delvis betrakta som försämringar. Men vi ha för

att något mildra skalan för de lägre inkomstgrupperna företagit en

modifikation av den i propositionen föreslagna skalan för enskilda.

I proposition nr 400 omförmäler departementschefen, att han den

31 oktober 1919 i yttrande till statsrådsprotokollet uttalat, att tidpunkten

s. 267 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

267

syntes vara inne att upptaga frågan om ett fortsättande av revisionen

av vår skattelagstiftning jämväl på andra områden. Särskilt framhölls,

att för genomförande av en rättvis beskattning och tillvaratagande av

statens skatteintressen en genomgripande omläggning av taxeringsväsendet

syntes erforderlig, men att i första rummet beredningsarbetet

inriktats på de jämkningar i gällande taxeringsförordning, som betingats

av det föreliggande kommunalskatteförslaget.

Även vi anse tidpunkten inne för genomförande av en grundlig

reformering av taxeringsmyndighetens organisation samt taxeringsförfarandet.

\ id det förhållandet att departementschefen redan uttalat sig

för igångsättande av utredning i ärendet ha vi emellertid icke ansett

att riksdagen haft anledning att för närvarande hos Kung! Magt anhålla

om sådan utredning.

Med hänsyn till att vi föreslagit en begränsad giltighetstid för

ifrågavarande kommunalskattelag ha vi icke ansett lämpligt att för närvarande

tillstyrka bifall till de föreslagna ändringarna i 17 kap. handelsbalken.

Övriga ändringar i Kungl. Maj:ts förslag torde icke påkalla närmare

motivering.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa

I. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:ts i följande propositioner framlagda, nedan angivna

förslag, nämligen

i proposition nr 191, förslag till kommunalskattelag,

i proposition nr 21 G, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av §§ 15 och 35 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 mars 1862, samt

2:o) lag om ändrad lydelse av § 37 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863;

i proposition nr 222, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av

förordningen om komnnalstyrelse på landet den 21

mars 1862,

Ändringar i

17 kap. handelsbalken.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

2:6) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommun alstyrelse i stad den 21 mars

1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om landsting den 21 mars 1862, samt

5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i

lagen om fattigvården den 14 juni 1918;

i proposition nr 223, förslag till förordning om

ändrad lydelse av 52 och 55 §§ i stadgan om skjutsväsendet

den 22 juni 1911;

i proposition nr 224, förslag till

l:o) lag om om ändrad lydelse av 19, 20 och

21 §§ i lagen den 9 december 1910 om reglering av

prästerskapets avlöning,

2:6) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908

angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning, samt

3:o) lag om ändrad lydelse av § 9 mom. 6 i

lagen den 31 maj 1889 angående dövstumundervisningen;
i

proposition nr 225, förslag till lag om ändrad

lydelse av 1 och 3 §§ i lagen om skogsaccis och om

virkestaxering den 11 oktober 1912;

i proposition nr 227, förslag till

l:o) förordning angående upphörande av ajlmänna

taxeringar till bevillning av fast egendom samt

av inkomst m. m.,

2:o) förordning angående ändrade grunder för

utgörande av vissa avgifter, samt

3:o) förordning angående gäldande av utlagor,

vilka bestämts att utgå efter de för utgörande av

kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder;

i proposition nr 357, förslag till

2:o) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 23 § i

s. 269 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

269

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast

egendom;

i proposition nr 358, förslag till lag om ändring

i vissa delar av lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet, samt

i proposition nr 400, förslag till förordningar

om ändring i vissa delar dels av förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock av förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering

icke kunnat av riksdagen oförändrade bifallas, i

avvaktan på en definitiv kommunalskattereform måtte

antaga

Å. Kungi. Maj:ts förslag till kommunalskattelag

jämte därvid fogade särskilda anvisningar att gälla

för åren 1921—1924 med följande ändringar i nedan

angivna delar:

7 §•

Till grund för taxeringen skall med iakttagande av vad här nedan

och i anvisningarna särskilt stadgas läggas den fasta egendomens värde

efter ortens pris (allmänna saluvärdet).

Vid taxeringen — — — beräknas utgå.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

10 §.

1 mom. Allmän uppskattning av fast egendoms värde (allmän

fastighetstaxering) skall ske år 1921. De vid denna taxering fastställda

värden skola därefter oförändrade gälla, såvida ej nya eller ändrade

värden åsättas av anledning, varom sägs i 2 mom.

2 mom. Inträffa sådana — — — förhållanden beröres.

Har fast — — — åsätta taxeringsvärde.

Vid taxering, varom i detta mom. är fråga, må avseende icke

fästas vid sådan ändring i fast egendoms värde, som på grund av förskjutningar

i det allmänna prisläget inträffat efter 1921 års allmänna fastighetstaxering,

utan endast vid de förhållanden, som föranlett omtaxeringen

eller eljest hava avseende särskilt å den fasta egendom, varom

fråga är.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

13 §.

1 mom. Ägare eller innehavare av fast egendom, vilkens enda

eller huvudsakliga värde utgöres av för hans personliga behov använd

åbyggnad och vilkens taxeringsvärde understiger 2,000 kronor, vare

belriad från utgörande av fastighetsskatt, såvida icke han och, om han

är gift, ej heller hans hustru eljest är till kommunen skattskyldig enligt

bestämmelserna i denna lag.

2 mom. Därest värdet av byggnad eller med varandra sammanhörande

byggnader, som äro uppförda å mark, för vilken byggnadsägaren

icke är skattskyldig, understiger 1,000 kronor, skall taxeringsvärde

ej åsättas byggnaden eller byggnaderna.

24 §.

Om näringsskattekapitalet i ett näringsföretag icke överstiger

10,000 kronor, utgår icke näringsskatt för företaget. Överstiger näringsskattekapitalet

10,000 kronor, utgår näringsskatt blott för den

del av näringsskattekapitalet, som överstiger sagda belopp.

31 §.

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt — — — traktamentstagaren varit bosatt.

45 §.

O

Kommunal progressivskatt utgöres för varje till inkomst- och

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp, som överstiger, i fråga om

andra skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och

kommanditbolag, 3,000 kronor samt i fråga om bolag, som nu nämnts,

6 procent av det bolagets kapital, vartill hänsyn skall tagas vid bolags

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Hava makar blivit särskilt taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall den kommunala progressivskatten fördelas på makarna

i samma förhållande som inkomst- och förmögenhetsskatten.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst och förmögenhet,

skall jämte den skattskyldige barnet ansvara för den å dess inkomst och

förmögenhet belöpande del av den kommunala progressivskatten.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

271

46 §.

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska

bankbolag och kommanditbolag utgör progressivskattens grundbelopp

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

3,000 kronor

men

icke

6,000

kronor ..............

............... Va procent

6,000

»

10,000

» .............

............ 1

10,000

15,000

» ..............

2

15,000

»

25,000

» ...............

............... O

»

25,000

»

»

35,000

)} ...............

............... 4

»

35,000

»

»

50,000

» ...............

.............. 5

50,000

70,000

» ...............

............... 6

»

70,000

»

»

100.000

» ..............

............... 7

100,0000

.............. 8

»; dock

att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 6 procent av

det beskattningsbara beloppet.

2 mom. För svenskt aktiebolag, solidariskt bankbolag och kommanditbolag

utgör progressivskattens grundbelopp för den del av det

beskattningsbara beloppet, som, i förhållande till bolagets kapital,

överstiger

6 % men icke 12 %................................................... 2 %

12 % » » 30 % .............................................. 5 %

30 % ........................................................................... 8 %; dock

att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 6 procent av

det beskattningbara beloppet.

47 §.

1 mom. Av progressivskattens grundbelopp skola sjuttiofem procent

(kornmunandelen) användas till täckande av vederbörande kommuners,

församlingars och skoldistrikts skattebehov.

Återstående tjugofem procent (utjämningsandelen) skola i den

utsträckning och i enlighet med de föreskrifter, varom särskilt stadgas,

uttagas för användning till utjämning av skattetrycket olika kommuner

eller andra menigheter emellan.

2 mom. I första hand skall, utom i de fall, varom i 4 mom.

sägs, kommunal progressivskatt, i den män kommunandelen av densamma

därtill förslår, användas till täckande av en fjärdedel av det

belopp, som av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, allmän rådstuga

eller stadsfullmäktige till utdebitering beslutats.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3 mom. År kommunandelen av den kommunala progi-essivskatten

av den storlek, att densamma icke jämlikt bestämmelserna i föregående

mom. behövt i sin helhet tagas i anspråk, skall, därest kommun och

församling sammanfalla eller kommun består av flera församlingar eller

skoldistrikt, överskottet avräknas på vad kyrkostämma eller kyrkostämmor

till utdebitering beslutat, dock med högst en fjärdedel av utdebiteringens

hela belopp. Består en församling av flera skoldistrikt

eller ett skoldistrikt av flera församlingar, skall progressivskatten i

första hand användas för den större enhetens behov.

Därest stad, i vilken särskild folkskolestyrelse jämlikt bestämmelserna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa

städer finnes, utgör flera församlingar, må utdebitering av kommunal

progressivskatt ej ske för församlingarnas behov.

4 mom. Består en församling eller ett skoldistrikt av flera kommuner,

skall rätten att i första hand använda progressivskatt tillkomma församlingen

eller skoldistriktet, och äga kommunerna den rätt till avräkning

av kommunal progressivskatt, som eljest enligt 3 mom. 1 st. tillkommer

församlingar eller skoldistrikt. Utgöra, där en församling består av

flera kommuner, de särskilda kommunerna egna skoldistrikt, eller utgöra,

där ett skoldistrikt består av flera kommuner, de särskilda kommunerna

egna församlingar, skola kommunerna äga företrädesrätt till

överskottet.

5 mom. Eventuellt uppkommande överskott å kommunandelen av

den kommunala progressivskatten skall i enlighet med därom givna

föreskrifter i sin helhet användas till utjämning av skattetrycket olika

kommuner eller andra menigheter emellan.

6 mom. Om kommun, församling eller skoldistrikt genom efterbeskattning

tillföres kommunal progressivskatt eller efter besvär tillföres

dylik skatt, som icke beräknats vid utdebiteringen det år, då beskattningen

rätteligen bort ske, skall sådan skatt upptagas i kommunens,

församlingens eller skoldistriktets utgifts- och inkomststat bland sådana

inkomster, som tagas i beräkning, innan utdebiteringsbehovet fastställes.

48 §.

Skattskyldig taxeras till kommunal progressivskatt i den kommun,

där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, men uppföres till utjämningsandel

i samma kommun, men uppföres till kommunandel av

progressivskatten i den kommun, där han under nästföregående år åtnjutit

inkomst, för vilken taxering till kommunal inkomstskatt i kommunen

skall äga rum.

s. 273 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

273

Har skattskyldig inom olika kommuner åtnjutit inkomst, för vilken

taxering till kommunal inkomstskatt i samma kommuner skall äga rum,

skall å honom belöpande kommunandel av progressivskatten fördelas

mellan kommunerna i förhållande till storleken av hans inom varje

kommun till kommunal inkomstskatt taxerade inkomst.

År skattskyldig icke pliktig utgöra kommunal inkomstskatt inom

någon kommun, upptages han till kommunandel av progressivskatt i den

kommun, där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt. Detsamma

skall gälla, om kommunandelen icke uppgår till 50 kronor.

Därest vid fördelning av progressivskatt annan kommun än den,

där skattskyldig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle tillföras

belopp understigande-20 kronor, uppföres skattskyldig jämväl till

detta belopp i sistnämnda kommun.

M.d kommuner likställas i förevarande hänseende sådana församlingar

och skoldistrikt, som utgöra delar av kommun och för vilkas

skattebehov må uttagas kommunal progessivskatt.

50 §.

1 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid

hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt, som eljest skolat

utgå på grund av taxering under nämnda år. Under samma förutsättning

äger beskattningsnämnd nästföljande år medgiva befrielse ej

mindre irån nämnda skatter än hven från den kommunala inkomstskatt

och den kommunala progressivskatt som för den avlidnes inkomst eller

förmögenhet skolat utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda

år.

2 mom. För kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt,

som påföres för avliden persons inkomst eller förmögenhet, svare

stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet. År boet skiftat, svare

bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och i

intet fall med mera än hans lott i boet utgör.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 saml. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 85

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921 samt gäller till och

med den 31 december 1924 men skall även efter sistnämnda dag tilllämpas,

i den mån så erfordras för prövning av besvär och för den

efterbeskattning, vilken därefter må äga ruin;

dock att, där vid lagens ikraftträdande fast egendom är till annan

upplåten eller lägenhet är avsöndrad på viss tid eller på livstid, skattskyldigheten

för egendomen eller lägenheten skall för den tid, upplåtelsen

eller avsöndringen avser, åligga den, som enligt dittills gällande

bestämmelser skulle varit för egendomen eller lägenheten skattskyldig

till kommunen;

att i fråga om virke, som avverkats före den 1 januari 1921

eller vartill avverkningsrätt upplåtits före den 1 juli 1920, inkomst av

avverkningen eller upplåtelsen ej skall taxeras till kommunal inkomstskatt,

såvida ej enligt hittills gällande bestämmelser bevillning skolat

utgöras för samma inkomst; samt

att, där någon, sedan denna lag trätt i kraft, jämlikt bestämmelserna

i 13 § av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst eftertaxeras till bevillning, den skattskyldige

tillika skall, med tillämpning i övrigt av stadgandena i 49 §

bär ovan, taxeras till kommunal inkomstskatt för det till bevillning

beskattningsbara inkomstbeloppet.

Särskilda anvisningar.

* Vid 7 §.

Fast egendoms allmänna saluvärde beräknas med hänsyn tagen

till de om varje egendom inhämtade upplysningar rörande egendomens

storlek, beskaffenhet, läge och avkastning med flera förhållanden, som

kunna utöva inflytande på egendomens värde och försäljningspris.

I fråga om egendom, som varit föremål för frivillig försäljning

under de före taxeringsåret sistförflutna fem åren, sker uppskattningen

med ledning i främsta rummet av den om egendomen inom nämnda

tid senast upprättade köpehandlingen eller eljest erhållna upplysningar

om försäljningsvillkoren, där ej i det särskilda fallet med avseende å

köpet eller försäljningen förelegat särskilda omständigheter, som skäligen

kunna anses hava gjort köparen benägen att köpa även till överpris

eller säljaren benägen att även till underpris sälja egendomen, eller

köpeskillingen eljest, med hänsyn antingen till förändringar efter köpet

av för egendomen värdehöjande eller värdeminskande art eller ock till

s. 275 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

275

ändrade prisförhållanden i allmänhet i orten, icke längre kan anses såsom

ett tillförlitligt uttryck för egendomens förhandenvarande allmänna

saluvärde. Såsom försäljningspris anses ej endast den kontanta köpeskillingen

utan även övriga förmåner, som säljaren såsom villkor för försäljningen

betingat sig eller annan person. Har skog eller annan till

egendomen hörande tillgång sålts särskilt för sig till samme köpare, skall

likaledes tillägg göras med hänsyn till det vederlag, som betingats för

skogen eller tillgången. Har säljaren, innan egendomens försäljning ägt

rum, eller i samband med försäljningen, åt köparen eller annan i en eller

annan form upplåtit arrende- eller hyresrätt till egendomen, skogsavverkningsrätt

eller eljest rätt att begagna egendomen, skall i den mån

rättigheten sträcker sig utöver tillträdesdagen, hänsyn tagas till den inverkan,

detta förhållande haft på den betingade köpeskillingen. Innefattar

köpeskillingen vederlag även för inventarier, gröda eller annat, skall

från försäljningspriset avräknas vad som kan beräknas hava utgjort betalning

för inventarierna, grödan in. m. Finnes anledning antaga, att

särskilda omständigheter, t. ex. att köpet avslutats mellan nära anhöriga,

föranlett, att priset satts under egendomens gällande saluvärde, eller att

köpeskillingen i köpehandlingen upptagits till lägre belopp än som i

verkligheten avtalats och kan i sistnämnda fäll kännedom om köpeskillingens

verkliga belopp ej vinnas, skall taxeringsvärdet fastställas

efter jämförelse med de i allmänhet gällande ortsprisen.

Där taxeringsvärdet å fast egendom i här antydda fall sättes

högre eller lägre än senaste försäljningspriset för egendomen, skola

skälen härför fullständigt angivas och i vederbörande taxeringslängd eller

taxeringsmyndighetens protokoll antecknas.

I fråga om fast egendom, som icke under loppet av nästförutgångna

fem år blivit genom frivilligt avtal försåld, skall saluvärdet beräknas

med ledning av de i allmänhet gällande ortsprisen å lika beskaffade

egendomar. För sådant ändamål sker uppskattningen efter jämförelse

med egendomar, som under angivna tid varit föremål för frivillig försäljning,

och de för sådana egendomar beräknade taxeringsvärdena. Sistnämnda

värden skola åsättas, innan uppskattning äger rum av egendomar,

som icke varit föremål för sådan försäljning under loppet av

avgivna tidrymd.

Vid jämförelsen skall behörig hänsyn tagas till egendomarnas

olika storlek, beskaffenhet och läge samt deras större eller mindre avkastningsförmåga

och begärlighet i marknaden.

I sådant avseende skola, i den mån nedannäjnnda förhållanden

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kunna tjäna till ledning för uppskattning av egendomarnas saluvärden,

för envar egendom, varom fråga är, komma i betraktande:

dess# areal i åker, äng, skogs- eller betesmark in. in.;

dess läge med därav betingade avsättnings- och användningsmöjligheter;
inägornas

inbördes läge;

markens naturliga beskaffenhet i fråga om såväl in- som utägor;

egendomens hävd och beskaffenheten av därå befintliga byggnader

och anläggningar med hänsyn jämväl till byggnadernas läge såväl inbördes

som i förhållande till egendomens ägor;

utsäde och skörd eller annan avkastning;

antalet kreatur, som kunna på egendomen vinterfödas;

förekomsten av särskilda naturtillgångar eller förmåner, såsom

vattenfall, torvmosse, fyndigheter, som ej äro föremål för inmutning,

lastageplats, fiskevatten, jaktmark o. s. v.;

förekomsten av servitut till förmån eller last för egendomen; samt

förekomsten av annan särskild, med egendomen såsom sådan förbunden

rättighet eller skyldighet, såsom rätt till avgäld eller skyldighet

att utgöra frälseränta eller annan avgäld ävensom andel i samfällighet,

vilken ej särskilt taxeras, o. s. v.

Avgivna köpeanbud, upprättade hyres- eller arrendeavtal och verkställda

värderingar för egendomars belåning eller försäkrande mot eldskada

skola ävenledes beaktas, i den mån de kunna tjäna till ledningför

uppskattning av egendomarnas saluvärden.

I den händelse jordbruksegendom är försedd med mangårdsbyggnad

av dyrbarare beskaffenhet (lyxbyggnad), skall värdeförhöjning på denna

grund ske, för så vitt förefintligheten av byggnaden skäligen kan antagas

föranleda till ökning av egendomens saluvärde.

Vad beträffar växande skog utöver husbehovet, skall sådan taxeras

till det saluvärde, den kan antagas äga under förutsättning av uthålligt

skogsbruk, dock icke högre än till verkliga saluvärdet med avdrag för

den kostnad, som, i händelse marken vore bar, skulle erfordras för dess

försättande i produktivt skick. Från värdet av nyplanterad skog avdrages

i överensstämmelse härmed nedlagd kulturko^tnad.

Själva skogsmarken upptages däremot alltid till sitt fulla saluvärde

såsom kalmark. Där så lämpligen kan ske, bör uppskattningen av skogsmarken

byggas på enhetsvärden, satta med hänsyn till förhållandena å

varje särskild ort i avseende å växtlighet, läge och därav betingade

avsättningsmöjligheter, betalade pris för kal skogsmark, tillgång på

bete m. m.

s. 277 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

277

Vad särskilt beträffar industrifastigheter, skola de värderas under

förutsättning av fortsatt användning för sitt ändamål. Vid uppskattning

av saluvärdet å sådana fastigheter skall ledning jämväl hämtas, utom

av gällande ortspris å sådan mark, som av anläggningen upptages, av

anläggningskostnaden och de uppskattningsvärden, som ligga till grund

för byggnadernas och anläggningarnas försäkrande mot eldskada. I

fråga om fastighet, som varit avsedd för visst industriellt ändamål men

icke längre kan komma till användning härför, beräknas värdet med

hänsyn till det pris, som egendomen vid frivillig försäljning i öppna

marknaden kan antagas betinga i sitt förhandenvarande skick och under

förutsättning, att den användes för det ändamål, för vilket den dåmera

kan befinnas bäst lämpa sig.

Ett med hänsyn till framtida avkastningsförmåga beräknelig! värde,

exempelvis av en obebyggd tomt, skall, för att komma i beaktande såsom

taxeringsvärde, vara ett nutidsvärde, vid vars beräknande hänsyn

tages. till den längre eller kortare tidrymd, som kan antagas förflyta,

innan tomten blir byggnadsmogen. Härvid gäller såsom beräkneligt

vad en köpare med vanlig förtänksamhet vid dylika kapitalplaceringar

bör kunna antaga för visst. Blotta förmodanden om framtida räntabilitet

utan stöd av faktiskt redan bestående eller med visshet påräkneliga förhållanden

få för uppskattningen icke komma i betraktande.

Den omständigheten, att skog upplåtits till avverkning under längre

eller kortare tid, får icke i och för sig anses minska egendomens värde.

Först i den mån skog på grund av upplåtelsen uttages och således upphör

att vara eu tillhörighet för egendomen, får dennas värde i taxeringsavseende

anses hava undergått minskning. Lika litet får den omständigheten

öva inflytande på uppskattningen, att ett påtagligen för lågt

arrende eller för låg hyra äger giltighet även mot ny ägare. Från

dylika av en viss ägares åtgöranden beroende förhållanden av mer eller

mindre tillfällig art hava taxeringsmännen att bortse.

Vid uppskattning av frälseränta bör densamma beräknas utgå med

det belopp, vartill räntan uppgått enligt nästföregående års markegång;

dock att, där räntan i enlighet med 14 § i Kungl. Maj:ts kungörelse

den 11 maj 1855 utgår efter medelmarkegångspris, detta senare bör

läggas till grund för beräknande av räntans belopp.

Vid 22 §.

Har näringen icke drivils hela året utan blott en del därav eller

med olika antal arbetare under olika delar av året, skall hänsyn härtill

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tagas vid beräkning av medeltalet anställda (arbetarantalet). Då arbetares

avlöning utgått efter längre tidrymd såsom månad eller vecka, erhålles

arbetarantalet genom att dividera antalet arbetsmånader med 12 eller

antalet arbetsveckor med 52. Hava arbetare varit anställda för kortare

tid eller har avlöningen beräknats efter arbetstimme, torde det i regel

vara lämpligt att vid beräkning av arbetarantalet utgå från antalet

arbetstimmar och förvandla dessa till arbetsveckor efter det antal arbetstimmar

i veckan, som i förevarande näring är vanligt. När fråga är

om arbetare, beträffande vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete

varit tillämplig, kan till grund för beräkningen läggas de uppgifter

angående arbetarantal och arbetstid, vilken näringsidkaren varit skyldig

att lämna för bestämmande av försäkringsavgift.

Bråkdel, som ingår i det slutliga arbetarantalet bortfaller.

Exempel:

1. Näringen har drivits blott 30 veckor om året, därav 10 veckor

med 20, 10 veckor med 25 och 10 veckor med 15 arbetare. Arbetarantalet

blir då

10 x 20 + 10 x 25 + 10 x 15 600

52 =~52~=1L

2. Avlöningslistorna för ett näringsföretag utvisa, att under året

utbetalats avlöning för 50,000 arbetstimmar. Då den vanliga arbetstiden

inom ifrågavarande slags företag är 48 timmar i veckan, blir antalet

arbetsveckor ^9-99. _ 1 041 och arbetarantalet ——^ = 20.

48 ’ 52

B. Kungl. Maj:ts förslag till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt; dock att 8

§, 24 § 1 mom. och 25 § 1 mom. samt avdelning 4:o

i de vid samma förordning fogade särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

8 §’

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt, arv eller testamente eller i hemföljd, morgongåva eller

fördel av oskiftat bo eller ock genom gåva, därunder inbegripet sådant

s. 279 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskotets utlåtande Nr 1.

279

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, därför

givaren icke enligt 10 § är berättigad till avdrag;

vinst — — — fem år eller därutöver;

ersättning för skada — — — olycksfallsförsäkring i annan form

än livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital, som — — — stärbhus; samt

vad som — — —

å stat uppförd häst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier---traktamentstagaren varit bosatt.

24 § 1 mom.

Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor, och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

inkomst- och förmögenhetsskatt, som eljest skolat utgå på grund av

taxering under nämnda år. Under samma förutsättning äger ock beskattningsnämnd

under nästföljande år medgiva befrielse ej mindre från

nämnda inkomst- och förmögenhetsskatt än även från den inkomst- och

förmögenhetsskatt, som för den avlidnes inkomst och förmögenhet skolat

utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

25 § 1 mom.

Åkta makar taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet, dock

att i fall, där ena maken haft inkomst eller förmögenhet, däröver förvaltningen

rättsligen tillkommer andra maken, den senare skall taxeras därför.

Skulle i senare fallet avdrag — — — åtnjutas för hustru.

Hustrus inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av näring,

annan rörelse eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om

och i den mån ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200 kronor.

4:o.

Inkomst genom utdelning från bolag m. m.

4 § och 7 § 3:o A.

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag, solidariskt bankbolag,

kommanditbolag eller ekonomisk förening upptages det belopp

som delägaren nästföregående år från bolaget eller föreningen uppburit

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

eller ägt uppbära i förhållande till sin andel eller insats, utan hänsyn

till vilka bolagets eller föreningens tillgångar som använts till utdelningen.

Har aktie, banklott eller andel under nästföregående år bytt

ägare, upptages utdelningen såsom inkomst för den, som varit ägare av

den till aktien, lotten eller andelen hörande kupongen eller eljest berättigad

att lyfta utdelningen vid den tidpunkt, då denna blev tillgänglig

för lyftning. Under utdelning, varom här är fråga, hänföres jämväl

utdelning till kommanditdelägare i solidariskt bankbolag.

Delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag och rederi ävensom

annan delägare i kommanditbolag än kommanditdelägare beskattas för

den del av bolagets eller rederiets vinst nästföregående år, som på

honom belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet an
vänts

och oberoende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets

under nämnda år eller tidigare förvärvade vinst.

C. följande

Förslag

till

förordning om bestämmelser, vilka skola vid 1921 — 1921 års taxeringar gälla

i stället för vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att vid 1921—1924 års taxeringar skola

i stället för 1 §, 2 § 1 mom., 3, 4, 7, 9, 11, 13 och 14 §§, 15 § 1

mom., 16 §, 18 §, 20 §, 23 § 1 mom., 25 §, 27 §, 29 § 1 mom., 30 §,

31 § 1 mom., 32, 36, 39, 40, 41 och 45 §§, 47 § 1 mom., 49 § 1

mom., 50 §, 52 § 2 mom., 54 § 6 mom. samt 59 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering gälla följande under motsvarande paragrafindelning upptagna

bestämmelser ävensom att i stället för det vid sagda förordning fogade

formulär nr 1 skall gälla det vid denna förordning fogade formulär nr 1.

i §•

Lika med 1 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

2 § 1 mom.

Lika med 2 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av Kungl.

Maj:t föreslagna ändringar.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets uttalande Nr 1.

281

3 §•

Lika med 3 § i dess nuvarande lydelse med de av Knngl. Magt

föreslagna ändringar.

4 §•

Lika med 4 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

7 §•

Lika med 7 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

9 §•

Lika med 9 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

H §•

Lika med 11 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

13 §.

Lika med 13 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

14 §.

Lika med 14 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

15 § 1 mom.

Lika med 15 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av Kungl.

Magt föreslagna ändringar.

16 §.

Lika med 16 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

18 §.

Lika med 18 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

20 §.

Lika med 20 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

23 § 1 mom.

Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas endast

av följande personer — — — (23 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — — prövningsnämnd ävensom av särskilt tillkallad sakkunnig,

varom i 30 och 45 §§ förmäles, i fråga om deklaration, för vars behandling

hans biträde påkallas.

För innehållet — — — (23 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — — deklarationerna förstöras.

Vad nu är sagt om deklaration gälle även beträffande uppgift,

som om förmäles i 11 § sista stycket.

25 §.

Lika med 25 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

27 §.

Lika med 27 § i dess nuvarande fydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

29 § 1 mom.

Lika med 29 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

30 §.

Taxeringsnämndens sammanträden — — (30 § i dess nuvarande

lydelse)--deltaga.

Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt

biträde.

Taxeringsnämnderna böra — — (30 § i dess nuvarande lydelse)

— — senast den 15 juni.

31 § 1 mom.

Taxeringsnämndsordförande — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — av två ledamöter;

h) att, då inkommen uppgift om inkomst, förmögenhet eller näringsskattekapital

avser skattskyldig, som ej skall taxeras inom distriktet,

avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds ordförande ävensom

att, då deklaration eller annan uppgift för skattskyldig, som skall

för inkomst, förmögenhet eller näringsskattekapital taxeras inom distriktet,

utvisar, att skattskyldig utom distriktet ägt, innehaft eller brukat fast

s. 283 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

283

egendom eller drivit näring, lämna vederbörande taxeringsnämnds ordförande

meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — samt om skälen därför; skolande då avvikelsen skett på grund

därav, att, på sätt i sjätte stycket i avdelning 3:o) i de vid förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade »Särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen» omförmäles, någon här i riket skattskyldig, som

är ekonomiskt intresserad i vederbörande näringsföretag eller kan öva

inflytande på företagets ledning, blivit gynnad genom åtgärd, som i

samma stycke avses, motsvarande underrättelse tillställas även denne

samt, där han har annan beskattningsort, ordföranden i taxeringsnämnden

å denna ort.

k) att noga tillse — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — enligt nämnda lag;

n) att, då sådant — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

--allmän pensionsförsäkring; samt

o) att, då taxeringsnämnden uppgjort förslag till fördelning mellan

flera kommuner, församlingar eller skoldistrikt av kommunandelen av

skattskyldigs kommunala progressivskatt, inom tre veckor, efter det

nämndens förrättningar avslutats, genom utdrag av nämndens protokoll

underrätta såväl den skattskyldige som vederbörande kommuner, församlingar

och skoldistrikt om nämnda förslag.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden

åsätta vederbörande fastigheter, och

i inkomstlängden skattskyldigs namn och civilstånd samt antalet

barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, och dels i avseende å kommunalskatt

beskattningsbart näringsskattekapital, uppskattad inkomst,

inkomsteus taxerade belopp, skattefritt avdrag enligt 42 § 2 mom. a)

kommimalskattelagen och inkomstens beskattningsbara belopp samt för

skattskyldig, som inom distriktet taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

den kommunala progressivskattens grundbelopp, kommunandel

och utjämningsandel, dels i avseende å landstingsskatt till sådan skatt

beskattningsbar inkomst, dels i avseende å inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp, beloppet av skattefria avdrag och beskattningsbart

belopp samt i fråga om svenskt aktiebolag, svenskt solidariskt bankbolag

och svenskt kommanditbolag bolagets kapital, det belopp, vara skatt enligt

19 § 1 inom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

skall utgå, skatteprocent därå och det belopp, varå skatt enligt 19 § 2

mom. i nämnda förordning- skall utgå, dels ock för en var jämlikt lagen

om allmän pensionsförsäkring avgiftspliktig enligt förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, därest detsamma icke

införts på grund av föreskriften här ovan, ävensom det avgiftsbelopp,

som enligt 15 § i samma lag skall i taxeringslängden införas; och bör

taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort senast upprättade

mantalslängden.

Har skattskyldig icke avlämnat — — (32 § i dess nuvarande lydelse)

— — som må ingå i taxerat belopp.

Å titelbladet — — ''32 § i dess nuvarande lydelse) — — sammanföras.

Där taxeringsnämnden medgiver — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) — — anteckningskolumn. Enahanda gäller vid tillämpning av

bestämmelserna i 42 § 2 inom. b) 1) i kommunalskattelagen.

Finnes inom distriktet munieipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras

till näringsskatt, kommunal inkomstskatt, kommunal progressivskatt eller

inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna särskilt angivas och sammanföras.

Om av inkomst av fast egendom eller näring endast en del

härfiutit från municipalsamhället, skall i inkomstlängdens anteckningskolumn

anteckning om beloppet härav göras ävensom angivas, huru stor

del av det till kommunal inkomstskatt inom kommunen beskattningsbara

beloppet med hänsyn till den inkomst, som härfiutit från municipalsamhället,

är att hänföra till detta. Motsvarande gäller, där av näringsskattekapital

allenast en del är att hänföra till näringsdrift inom municipalsamhället.

År kommun uppdelad i olika församlingar, som var för sig hava

att bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller i olika skoldistrikt

och är fäst egendom belägen eller har näring drivits inom flera

dylika förvaltningsområden, skall i inkomstlängden angivas, huru stor

del av inkomsten av den fästa egendomen eller näringen härfiutit från

och huru stor del av det till kommunal inkomstskatt inom kommunen

beskattningsbara beloppet med hänsyn härtill är att hänföra til! varje

förvaltningsområde ävensom huru stor del av näringsskattekapitalet nr

att hänföra till varje förvaltningsområde.

Det åligger taxeringsnämnden att i fråga om skattskyldig, som

inom distriktet taxeras till kommunal progressivskatt, upprätta förslag

till fördelning av den sålunda taxerade kommunala progressivskatten

mellan de olika kommuner, församlingar eller skoldistrikt, i vilka den skatt
-

s. 285 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

285

skyldige jämlikt bestämmelserna i kommunalskattelagen skall uppföras

till dylik skatt.

I stad böra taxeringsnämnderna — — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) — — — ledamöter.

36 §.

1 mom. Senast fem dagar----(36 § i dess nuvarande lydelse)

— — — föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande dels till Kung!.

Maj:ts befallningsliavande insända de deklarationer samt andra skriftliga

uppgifter och upplysningar, som avlämnats till ledning vid taxeringen,

ävensom utdrag av taxeringsnämndens protokoll rörande av

nämnden upprättade förslag till fördelning av kommunal progressivskatts

kommunandel, dels ock till vederbörande kommunala — — —

(36 § i dess nuvarande lydelse) — — — honom eller icke.

2 mom. Efter emottagandet---(36 i dess nuvarande lydelse)

— — — införa de avgifter till staten, som på grund — — — (36 §

i dess nuvarande lydelse) — — — givit anledning.

3 mom. — — — (36 § i dess nuvarande lydelse) — — —

4 mom. — — — (^36 § i dess nuvarande lydelse) — — —

5 mom,. Efter emottagandet av prövningsnämndens beslut om fördelning

av kommunal progressivskatts kommunandel skall behörig anteckning

om beslutet göras på landet av häradsskrivaren i taxeringslängderna

och av vederbörande kommunalstämmas ordförande uti de i

4 mom. omförmälda avskrifter av taxeringslängderna samt i stad genom

magistratens försorg uti såväl taxeringslängderna som de i 4 inom.

omförmälda avskrifter därav.

G mom. Vad i denna § är stadgat ägor icke tillämpning å Stockholms

stad.

39 §.

Över taxeringsnämnds beslut må besvär anföras av

a) skattskyldig, som icke till följd av stadgandet i 18 § förlorat

rätt till talan: i vad beslutet honom rörer;

b) kommun ävensom församling och skoldistrikt, som utgör del

av kommun och för vars skattebehov må uttagas kommunal progressivskatt:

i vad angår taxering till kommunalskatt;

c) municipalsamhälle ävensom, därest församlingen eller skoldistriktet

icke äger besvärsrätt enligt b) i denna paragraf, i stad belägen territoriell

församling, som enligt kyrkostämmans beslut av sina medlemmar

opaginerad Kontrollera mot PDF

L>86

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

uttager särskilda på taxeringen till kommunalskatt grundade,avgifter,

samt församling på landet och skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets

område icke sammanfaller med kommuns område: i vad angår

taxeringen till fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt;

d) vägstyrelse: i vad angår taxeringen till fastighetsskatt och

kommunal inkomstskatt.

Ändring sökes hos prövningsnämnden genom besvär, vilka, skriftligen

avfattade, skola, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna

till prövning, ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavaude senast

före klockan tolv på dagen i länen den 15 juli och i Stockholm den 31

augusti eller, om då är helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldiga

genom den i 42 § omförmälda kungörelsen härom erinras.

Om rätt till besvär---1 (39 § i dess nuvarande lydelse)---

nämnda lag.

40 §.

För värjo län — — — (40 § i dess nuvarande lydelse) —--

taxeringsnämndernas beslut ävensom att, med ledning av förslag, som

av taxeringsnämnd upprättats, besluta om fördelning av kommunal progressivskatts

kommunandel mellan olika kommuner, församlingar och

skoldistrikt.

41 §.

Lika med 41 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

45 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavaude äger, där så anses erforderligt,

dels tillkalla sakkunnig person att biträda prövningsnämnden och dels

kalla taxeringsnämnds ordförande eller vid förfall — — — (45 § i dess

nuvarande lydelse) — — — där nämnden sammanträder.

47 § 1 mom.

Alla prövningsnämndens — — — (47 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — meddelas av protokollsföranden.

Inom tre veckor efter prövningsnämndens sista sammankomst

eller, där särskilt sammanträde för justering av nämndens beslut hållits,

från den dag, då sådant sammanträde ägt rum, skall genom Kungl.

Maj:ts befallningshavandes försorg underrättelse om verkställd fördelning

av kommunandelen av skattskyldigs kommunala progressivskatt mellan

s. 287 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

287

olika kommuner, församlingar eller skoldistrikt meddelas såväl den

skattskyldige, vederbörande kommuner, församlingar och skoldistrikt

som, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet och, vad beträffar

övriga orter, vederbörande häradsskrivare och magistrater.

49 § 1 mom.

Lika med 49 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av Kungl.

Magt föreslagna ändringar.

50 §.

Den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt eller till

fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal

progressivskatt i fall, där sådan taxering icke bort honom åsättas,

den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt eller kommunal

progressivskatt å ort, där han icke är skattskyldig för inkomstoch

förmögenhetsskatt,

den som taxerats till kommunalskatt för samma bistå egendom,^

näringsskattekapital eller inkomst å mer än en ort eller eljest ä ort, där

han icke varit för egendomen, näringsskattekapital et eller inkomsten

skattskyldig,

den, som utan att vara uppgiftspliktig eller, där han varit uppgiftspliktig

och i stadgad ordning avlämnat behörig deklaration eller

uppgift, mot innehållet i deklarationen eller uppgiften blivit taxerad till

inkomst- eller förmögenhetsskatt eller kommunalskatt, men icke erhållit

underrättelse om taxeringen så tidigt, att han kunnat anföra besvär

över taxeringen i den ordning, varom i 49 § stadgas,

så ock den, som efterbeskattats å ort, där han icke eljest taxerais

till inkomst- och förmögenhetsskatt eller kommunalskatt det år, efterbeskattningen

skett,

äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten.

Besvären skola inom natt och år, efter det att utskylder vederbörande

avfordrats, ingivas till Kungl. Majrts befallningshavande i det

län, inom vilket taxeringen skett, vid påföljd, om den tid försittes, att

besvären icke varda upptagna tilll prövning; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits

eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till

prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den stadgade

besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart

överlämnas till vederbörande befallningshavande.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sedan besvären inkommit till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

förfares med ärendet i enahanda ordning, som i 49 § 2 mom. stadgas.

Avse besvären taxering för samma fasta egendom, näringsskattekapital

eller inkomst å mer än en ort och hava utskylder därför avfordrats

vederbörande å olika tider, räknas besvärstiden från det senaste

kravet.

52 § 2 mom.

Lika med 52 § 2 mom. i dess nuvarande lydelse med de av Kungl.

Maj:t föreslagna ändringar.

54 § 6 mom.

Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos taxeringseller

prövningsnämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kungl.

Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse inställt sig antingen till

sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles, eller före eller under prövningsnämndens

sammanträde för upplysningars meddelande, äga åtnjuta,

om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som resdagar med nitton kronor

om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen

av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten,

traktamentsersättning med femton kronor om dagen. Ersättning

efter enahanda grunder tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd,

som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga i protokollsjustering.

Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa

mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på Kungl.

Maj:ts befallningshavande att bestämma den särskilda gottgörelse, som

härför må till honom utgå.

59 § 1 mom.

1 mom. Lika med 59 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de

av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar.

2 mom. — — — (59 § 2 mom. i dess nuvarande lydelse)--

3 mom.--— (49 § 3 mom. i dess nuvarande lydelse)--

4 mom. Därest efter anförda besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds

eller kammarrättens beslut eller eljest taxering till inkomstoch

förmögenhetsskatt eller kommunal inkomstskatt ändras eller bliver

någon åsatt, skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till kom
-

s. 289 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

289

munal progressivskatt eller verkställas den taxering till sådan skatt,

som härav må föranledas.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall haD, om efterbeskattningen därtill föranleder,

särskilt upptagas till kommunal progressivskatt till behörigt belopp.

Deklarationsblankett nr 1.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag, dock med följande ändringar:

Å bilaga till B. omkastas ordningsföljden mellan sidorna, så att

den sida, vilken skall användas av näringsidkare, som föra handelsböcker,

kommer före den sida, vilken skall användas av näringsidkare, som icke

föra handelsböcker.

Bilaga till F. erhåller följande lydelse:

Bilaga till F.

— — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

Avgår:

8. I rörelsen vid årets slut innestående årsvinst (se 42) kr.............

9. — — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

Hela skuldbeloppet (aktiekapital, bolags egna fonder o. d. ej inräknade)

utgjorde kr................

---(Kung!. Maj:ts förslag) — ---

Näringsföretagets hela skuldbelopp utgör enligt uppgiften å föregående

sida kr................

Avgå enligt 19 — — -— (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

Avgår jämlikt 24 § kommunalskattelagen .................... kr. 10,000.

— — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

Dessutom göras i denna bilaga de ändringar i siffrorna för hänvisning

till anvisningarna till deklarationsblankettens ifyllande, som beting-as

av nedan angivna ändringar i numreringen av punkterna i anvisningarna.

1 anvisningarna göras följande ändringar:

Det stycke, som börjar »Gift man skall uppgiva» erhåller följande

lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt 2 avd. 1 höft. (Nr 1.)

37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Äkta makar skola uppgiva en var sin inkomst och förmögenhet. Har

äktenskapet blivit ingånget före den 1 januari 1921, skall mannen dock

uppgiva hustruns inkomst och förmögenhet, därest de ej varit rättsligen

undantagna från mannens förvaltning.

Såsom punkt 42 insättes följande:

42. Här avses allenast sådan vinst, som uppkommit i det näringsföretag,

som bilagan avser, sålunda ej vinst i annat företag, avkastning

av näringsidkarens privata förmögenhet e. d., även om sådan vinst eller

avkastning uppförts i ifrågavarande företags böcker.

Punkterna 42 och 43 erhålla ordningsnumren 43 och 44.

I stället för punkt 44 i Kungl. Majrts förslag upptages under

ordningsnummer 45 följande:

45. Bland anställda inräknas icke den, som hör till aflarsledningen

(se 44), ej heller näringsidkarens hustru eller hemmavarande

barn, som icke uppnått 21 år och icke självt skall taxeras för sin

inkomst.

Har näringen icke drivits hela året utan blott en del därav eller

med olika antal arbetare under olika delar av året, skall hänsyn härtill

tagas vid beräkning av medeltalet anställda (arbetarantalet). Då arbetares

avlöning utgått efter längre tidrymd såsom månad eller vecka, erhålles

arbetarantalet genom att dividera antalet arbetsmånader med 12 eller

antalet arbetsveckor med 52. Hava arbetare varit anställda för kortare

tid eller har avlöningen beräknats efter arbetstimme, torde det i regel

vara lämpligt att vid beräkning av arbetarantalet utgå från antalet

arbetstimmar och förvandla dessa till arbetsveckor efter det antal arbetstimmar

per vecka, som i förevarande näring är vanligt. När fråga är

om arbetare, beträffande vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete

varit tillämplig, kan till grund för beräkningen läggas de uppgifter om

arbetarantal och arbetstid, vilka näringsidkaren varit skyldig lämna

för bestämmande av försäkringsavgift.

Bråkdel, som ingår i det slutliga arbetarantalet, bortfaller.

Exempel:

1. Näringen har drivits blott 30 veckor av året, därav 10 veckor

med 20, 10 veckor med 25 och 10 veckor med 15 arbetare. Arbetarantalet

blir då

10 x 20 + 10 x 25 + 10 x 15

52

600

52

= 11.

s. 291 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

291

2. Avlöningslistorna för ett näringsföretag utvisa, att under året

utbetalats avlöning för 50,000 arbetstimmar. Då den vanliga arbetstiden

inom ifrågavarande slags företag är 48 timmar i veckan, blir an
-

talet arbetsveckor =

1,041 och arbetarantalet

1,041

52

20.

D. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar av

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 (nr 13).

Härigenom förordnas, att i stället för §§ 4, 5, 21, 57, 58, 59, 60,

64, 73 och 80 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862 skola för tid, som nedan stadgas, gälla följande under motsvarande

paragrafindelning upptagna särskilda bestämmelser:

§ 4-

Medlem av en kommun på landet är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad till

näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.

§ 5.

Vad kommunen — — — (lika med nuvarande lydelsen)---

nedan sägs.

Till bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av

denna paragraf omförmälda tillgångar kunna till kommunens gemensamma

gagn eller för särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom

i laga ordning fattat beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning

i enlighet med de grunder, som bestämmas i denna förordning

och i kommunalskattelagen.

§ 21.

Mom. 1. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

b) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där

högsta uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

överstiger nio kronor per skattekrona;

d) höjande av visst, imder det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än tjugufem procent i kommun, där högsta uttaxeringen

av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger

nio kronor men icke tolv kronor per skattekrona,

2:o) mer än femton procent i kommun, där högsta uttaxeringen

av omförmälda skatter överstiger tolv kronor men icke femton kronor

per skattekrona,

3:o) mer än tio procent i kommun, där högsta uttaxeringen av

samma skatter överstiger femton kronor per skattekrona;

e) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

1") — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

g) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomst
skatt

avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter till kommunen, vare sig

de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.

Mom. 4. — — — lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 5. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

§ 57.

Allmän bidragsskvldighet till täckande av kommunens skattebehov

fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och

kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i §§ 58

och 59 av denna förordning närmare bestämmes.

Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt,

kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och eu,

som under löpande år därstädes taxerats till dvlik skatt.

§ 58.

Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter skall i första

hand uttaxeras kommunal progressivskatt i den utsträckning, varom

stadgas i kommunalskattelagen.

Den del av kommunens skattebehov, som icke täckes medelst kommunen

tillkommande progressivskatt, må fyllas medelst uttaxering av

fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt.

s. 293 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

293

§ 59-

Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt utgöras

i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper å

rarje skattskyldig efter följande grunder:

sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor

av läst egendom åsatt annat värde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näri ngsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

§ 60.

Där i lag eller allmän författning stadgat är, att kommunalutskyld

ondast från vissa av de i kommunalskattelagen omförmälda beskattningsföremål

skall utgå, eller att för deltagande i sådan utskyld andra än här

ovan i denna lag stadgade grunder skola följas, eller att vissa från skattskyldighet

till kommunen eljest befriade medlemmar skola till fyllande

av särskilda behov bidraga, gäller till efterrättelse vad sålunda förordnat

är. I övrigt äger kommunalstämma ej besluta avvikelse från de i denna

förordning och i kommunalskattelagen stadgade grunder för kommunalutskylders

utgörande.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär

litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka årets utdebitering

sig grundar, samt upptaga: varje skattskyldig till namn och

bostad; antalet av de hos honom mantalsskrivna personer, taxeringsvärdet

å fast egendom med angivande vart för sig av jordbruksvärde,

skogsvärde och annat värde; för en var skattskyldig uppskattat näri ngsskattekapital

ävensom uppskattad inkomst av fäst egendom, av näring

och av annan inkomstkälla samt till kommunal inkomstskatt beskattningsbart

belopp; den skattskyldige påfört antal skattekronor och skatteören

med angivande av huru mycket, som belöper å varje särskild skatteforrn;

till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp; kommun
-

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

andel och utjämningsandel av deri kommunala progressivskatten; samt

beloppet av den skattskyldige påförda kommunalutskylder med särskilt

angivande av de olika skatter och övriga avgifter, som däri ingå. Till

bestyrkande av uppbörden skall längden slutligen innehålla särskilda

kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och avkortningar.

Åro i — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — — delarnas

slutsummor.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då besluten angå:

a) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i

fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda

beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla

antalet av de skattekronor, varefter kommunalutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda

år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering.

Kungl. Majrts — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

med mera.

Beslut eller — — — (lika med nuvarande lydelsen)---—

Kungl. Maj:t överlämna.

§ 80-

Mom. 1. Har Kungl. Maj:t förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan

och bYandstadgan för rikets städer samt vad i hälsovårdsstadgan

för riket föreskrives om stad skola lända till efterrättelse för

område å landet, som ej utgör egen kommun, vare det område att anse

såsom ett särskilt samhälle (municipalsamhälle) vars medlemmar äga att,

oberoende av kommunen i övrigt, själva vårda sådana för samhället

gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, som avses i

nämnda författningar eller föranledas av dessas tillämpning inom samhället;

och gälle i avseende härå om municipalsamhälle i tillämpliga

delar vad i denna förordning är om kommun stadgat, dock med den inskränkning,

att municipalsamhälle icke äger upptaga kommunal progressivskatt,

samt med iakttagande därav, att, i stället för kommunalstämma,

kommunalfullmäktige och kommunalnämnd, motsvarande myndigheter

inom municipalsamhälle skola benämnas municipalstämma, municipalfullmäktige

och municipalnämnd.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

295

Mom. 2.

Mom. 3.

Mom. 4.

Mom. 5.

— — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

— — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

— — — (lika med''nuvarande lydelsen) — — —

— — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§21 och 73,

den 1 januari 1922 och i övrigt den 1 januari 1921 samt gäller,

vad beträffar nämnda paragrafer, till och med den 31 december 1925

och i övrigt till och med den 31 december 1924; dock att icke någon

därigenom skall gå förlustig det medlemskap inom viss kommun, vilket

enligt hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom på

den grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete till

allmän bevillning uppförd.

E. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar av

förordningen om kommunal styrelse i stad den 21 mars 1862 (nr 14).

Härigenom förordnas, att i stället för §§ 3, 5, 18, 57, 58, 64 och

74 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

för tid, som nedan stadgas, gälla följande under motsvarande paragrafindelning

upptagna särskilda bestämmelser.

§ »■

Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad till näringsskatt,

kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.

§ 5.

Vad staden---(lika med nuvarande lydelsen)----nedan sägs.

Den egendom — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

gällande äro.

Till bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av denna

paragraf omförmäld a tillgångar kunna till stadens gemensamma gagn eller

för särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattat

beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning i enlighet med

de grunder, som bestämmas i denna förordning och i kommunalskattelagen.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

§18-

Mom. 1. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

b) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta

uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

överstiger tio kronor per skattekrona;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än tjugufem procent i stad, där högsta uttaxeringen av

fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger tio

kronor, men icke tretton kronor per skattekrona;

2:o) mer än femton procent i stad, där högsta uttaxeringen av

omförmälda skatter överstiger tretton kronor men icke sexton kronor

per skattekrona;

3:o) mer än tio procent i stad, där högsta uttaxeringen av samma

skatter överstiger sexton kronor per skattekrona;

e) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

f) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

g) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomst
skatt

avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter till staden, vare sig de

beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige eller å kyrkostämma.

Mom. 4. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 5. — — — (lika med nuvarande lydelsen''1 — — —

§ 57.

Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov

fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt

och kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i

§ 58 mom. 1 och 2 av denna förordning närmare bestämmes.

Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt,

kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och eu,

som under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär litt. B.

Debiterings- och uppbördslängd å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19

Bilaga till lag med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

295 a

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19______ med, förutom progressivskatten, 2 kronor per skattekrona.

» kyrkostämmans beslut den 25 oktober 19______ med 50 öre per skattekrona till kyrkan.

» » » den 25 oktober 19...... med 30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

» vederbörliga beslut progressivskatt med (62,5 procent av) hela kommunandelen.

N:r

Den skatt

skyldiges

Fastigheter

Mantals-

beteck-

''ning å i

mantal

satt

jord

Antal man- talsskrivna

personer

Taxeringsvärde

Beskatt-

nings-

bart

närings-

skatte-

kapital

Uppskattad''

inkomst

Till

kommu- nal in- komst- skatt

beskatt-

nings-

bart

belopp

A

ntal skattekronor

och skatteören

Tillgäi

ligt b

lopp

den

komm

1g-

c-

IV

u-

ro-

v-

sns

1

Den

kom-

munala

progres-

siv-

skattens

utjäm-

nings-

andel

U t

s

k y

1

d e

Anteckningar om

inbetalningar och

restantier

Avkortningar

Anmärkningar

Till

skatte-

utjäm-

ning

Till den borgerliga

kommunen

Till kyrkan

Till

skolan

Personliga avgifter

Summa

Å

pro-

gres-

siv-

skat-

tens

utjäm-

nings-

andel

Å

övriga

ut-

skyld

der

namn och yrke

eller titel

bostad

Män

Kvin-

nor

Jord-

bruks-

värde

Skogs-

värde

Annat

värde

av

fast

egen-

dom

av

näring

av

annan

in-

komst-

källa

för

fast

egen-

dom

för

näring

för

inkomst

Summa

nala p

gressi

skatte

kom

mun

ande

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Män

ä......öre

Kvinnor

ä......öre

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

Karlfeldt, N., major . . .

Glittringe

Glittringe säteri, Yskvarn

11

41

33

300,000

500,000

100,000

25,000

48,000

2,200

8,000

42,450

375

—

7

50

424

50

807

-

1,050

-

350

—

743

75

525

—

1,614

—

131

25

403

50

—

—

—

—

12

30

4

95

3,434

75

Bet.

2

Kyrkofonden......

—

Lugnås n:r 1, löneboställe

1

—

—

10,000

6,000

—

—

—

—

7

80

—

—

—

—

7

80

—

—

—

-

—

—

—

—

15

60

—

—

3

90

—

—

—

—

—

—

—

—

19

SO

Bet.

3

Sven Persson, arrendator .

Lugnås

—

—

1

3

—

—

—

—

2,000

—

1,500

2,600

—

—

—

—

26

—

26

—

—

—

—

—

—

—

—

—

52

—

—

—

13

—

—

—

—

—

—

30

—

45

65

75

R.

Konkurs.

4

Petter Krantz, skomakare .

Vantlinge, under Berga

V antlinge

—

1

1

—

—

3,000

1,100

150

4,000

600

4,000

1

35

—

33

40

—

41

68

5

25

1

75

3

73

2

62

83

36

—

65

20

84

—

—

—

—

—

30

—

15

in

65

R.

5

Berg, N., åbo......

Berga

Berga

1

2

4

40,000

—

—

—

7,000

-

1,200

6,200

24

—

—

—

62

—

86

—

19

50

6

60

13

81

9

75

172

—

2

44

43

—

—

—

—

—

—

60

—

60

242

20

Bet.

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Bergfors bruksaktiebolag .

Berga

Berga, Utby ångsåg

1

—

—

—

50,000

200,000

32,000

3,000

20,000

_

18,000

105

—

9

60

180

—

294

60

315

—

105

—

223

13

157

50

589

20

39

37

147

30

—

—

—

—

—

—

—

—

1,156

50

Bet.

—

—

—

—

—

—

—

—

N. N. den 2 december 19.......

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blivit å kommunalstämma denna dag

granskad och godkänd, betygas. N. N. i sockenstugan den 21 december 19......•

N. N.

Stämmans ordförande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 Käft. (Nr 1.)

A. N.

N. N.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens prat. 1920. 11 saml.

Formulär till debetsedel.

- Bilaga till lag med särskilda bestämmelser att

f ör viss tid gälla i stället för vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21

Debetsedel mars 1862.

å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19.......

Fol.......... Nr......... Karlfeldt, N., major, Glittringe.

Debet

Antal

skatte-

kronor

och

skatte-

ören

Ut

per

Till

korum!

nen

debitering

äkattckrom

ch

Till

skatte-

utjäm-

ning

Till

U t s

den borgerliga

kommunen

k y 1

Till kyrka och

skola

i

e r

Personliga

avgifter

Summa

1-

Till

kyrka

skola

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt, nä- ringsskatt

och kom- munal in- komstskatt

Pro-

gressiv-

skatt.

Fastighets- skatt, nä- ringsskatt

och kom- munal in- komstskatt

Män

Kvin-

nor

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

För fastighet...........

375

—

» näring............

7

50

2

—

—

50

—

—

—

—

1,614

—

—

—

403

50

—

—

—

—

2,017

50

> inkomst............

424

60

> inkomst och förmögenhet ....

—

-

—

—

—

—

743

75

525

—

—

—

131

25

—

—

—

—

—

—

1,400

—

> 41 mantalsskrivna män ä 30 öro .

12

30

> 33 mantalsskrivna kvinnor ä 15 öre

4

95

4

96

Summa

—

-i -

—

—

743

75

525

—

1,014

_

131

25

403 50

12

30

4

9ö| 3,434

75

På N. N. sockens kommunalnämnds vägnar:

N. N.

295 b

s. 297 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

297

§ 58.

Mom. 1. Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter

skall i första hand uttaxeras kommunal progressivskatt i den utsträckning,

varom stadgas i kommunalskattelagen.

Den del av kommunens skattebehov, som icke täckes medelst kommunen

tillkommande progressivskatt, må fyllas medelst uttaxering av fastighetsskatt,

-näringsskatt och kommunal inkomstskatt.

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som

belöper å varje skattskyldig efter följande grunder:

sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor

av fast egendom åsatt annat värde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Etthundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. Personliga tjänstbarheter, vilka inom en stad utgjorts

efter förut antagna grunder, ma fortfarande, till dess annorlunda varder

förordnat, efter samma grunder utgöras.

Mom. 4. Där i lag eller allmän författning är stadgat, att viss

utskyld skall utgå efter annan än den i mom. 1 och 2 i denna paragraf

bestämda allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet till

staden eljest befriade invånare skola till fyllande av särskilda behov

bidraga, skall till efterrättelse gälla vad i ty fäll är förordnat. I övrigt

må avvikelse från sagda grund icke i annan mån ske, än § 59 medgiver.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: varje skattskyldig

till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom med angivande

vart för sig av jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde; för en var

skattskyldig uppskattat näringsskattekapital ävensom uppskattad inkomst

av fast egendom, av näring och av annan inkomstkälla samt till kommunal

inkomstskatt beskattningsbart belopp; den skattskyldige påfört

antal skattekronor och skatteören med angivande av huru mycket, som

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

belöper å varje särskild skatteform; till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp; kommunandel och utjämningsandel av den

kommunala progressivskatten; samt beloppet av den skattskyldige påförda

stadsutskylder med särskilt angivande av de olika skatter och övriga

avgifter, som däri ingå; och bör längden i övrigt vara inrättad i enlighet

med de föreskrifter, som magistraten meddelar. ,

Till bestyrkande — — — (lika med nuvarande lydelsen)---

och avkortningar. *

§ 74.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges ävensom allmänna

rådstugans beslut underställas Kung!. Maj:ts nådiga prövning och

fastslällelse, då de angå:

a) —--(lika med nuvarande lydelsen) — — —

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i

fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda

beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla

antalet av de skattekronor, varefter stadsutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i

sistnämnda summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet

och uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

Kungl. Maj-.ts---(lika med nuvarande lydelsen)----

med mera.

Beslut eller--— (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Kungl. Maj:t överlämna.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§ 18 och 74,

den 1 januari 1922 och i övrigt den 1 januari 1921 samt gäller, vad

beträffar nämnda paragrafer, till och med den 31 december 1925 och i

övrigt till och med den 31 december 1924; dock att icke någon därigenom

skall gå förlustig det medlemskap inom viss kommun, vilket

enligt hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom på

den grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete till

allmän bevillning uppförd.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

299

F. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar av

förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33).

Härigenom förordnas, att i stället för §§ 2, 3, 30, 40, 41 och 45

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

skola för tid, som nedan stadgas, gälla följande under motsvarande

paragrafindelning upptagna särskilda bestämmelser:

§ 2-

Mom. 1. Medlem av kommunen är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad

till näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.

Mom. 2. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

§ 3''

Vad staden — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

nedan sägs.

Den egendom — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

gällande äro.

Till bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av

denna paragraf omförmälda tillgångar kunna till stadens allmänna gagn

eller särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattat

beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning i enlighet med

de grunder, som bestämmas i denna förordning och i kommunalskattelagen.

§ 30.

För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

a) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla antalet

av de skattekronor, varefter stadsutskylder skolat för sistförflutna året

iitgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn;

c) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

d) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt vilka

kommunalutskylder skola utgå efter andra än de i § 41 mom. 1 och 2

bestämda allmänna grunder, ävensom påläggande av ny kommunalskatt

efter annan än sist omförmälda grund.

§ 40.

Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov

fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och

kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i § 41

mom. 1 och 2 av denna förordning närmare bestämmes.

Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt,

kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en,

som under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt; dock att ämbets-

eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk makt är

tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk ort anställd

tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm, vara fri från

skvldighet att utgöra kommunen eljest tillkommande progressivskatt.

§ 41.

Mom. 1. Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter skall

i första hand uttaxeras kommunal progressivskatt i den utsträckning,

varom stadgas i kommunalskattelagen.

Den del av stadens skattebehov, som icke täckes medelst staden

tillkommande progressivskatt, må fyllas medelst uttaxering av fastighetsskatt,

näringsskatt och kommunal inkomstskatt.

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som

belöper å varje skattskyldig efter följande grunder:

* sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor

av fast egendom åsatt annat värde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

s. 301 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

301

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning

fattat beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än

särskild författning sådant medgiver, må innebära påläggande av personlig

eller efter matlag utgående avgift, viss utskyld till staden utgöras

efter annan än den i mom. 1 och 2 i denna paragraf bestämda

allmänna grund, skall till efterrättelse gälla vad i ty fall förordnat eller

beslutat är.

§ 45.

Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blivit av stadsfullmäktige

fastställd samt uttaxering av vissa belopp för särskilda behov

beslutats, give stadsfullmäktige överståthållarämbetet del därav, varefter

bemälda ämbete låter genom sin avdelning för uppbördsärenden debiteringen

enligt senaste taxeringslängd förrätta ävensom, där ej stadsfullmäktige

genom beslut, som av överståthållarämbetet godkännes, annorlunda

förordna!, uppbörden i sammanhang med den av utskylderna till

Kungl. Maj:t och kronan verkställa.

De utskylder — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

verkställer indrivningen.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 30, den 1 januari

1922 och i övrigt den 1 januari 1921 samt gäller, vad beträffar § 30,

till och med den 31 december 1925 och i övrigt till och med den 31

december 1924; dock att icke någon därigenom skall gå förlustig det

medlemskap inom kommunen, vilket enligt hittills gällande bestämmelser

eljest skulle tillkomma honom på den grund, att han därstädes är för

inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Gr. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar av

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 (nr 15).

Härigenom förordnas, att i stället för §§ 15 och 35 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skola

för tid, som nedan stadgas, gälla följande under motsvarande paragrafindelning

upptagna särskilda bestämmelser:

§ 15-

Mom. 1. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

b) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslaget ej utgår, i församling på

landet, där högsta uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal

inkomstskatt överstiger nio kronor per skattekrona, i stadsförsamling,

där högsta uttaxeringen av omförmälda skatter överstiger tio kronor

per skattekrona, samt i förenade stads- och landsförsamlingar, därest högsta

uttaxeringen av samma skatter i någon av församlingarna överstiger

tio kronor per skattekrona;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag

i församling på landet,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än tjugofem procent, därest högsta uttaxeringen av fastighetsskatt,

näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger nio kronor

men icke tolv kronor per skattekrona,

2) mer än femton procent, därest högsta uttaxeringen av omförmälda

skatter överstiger tolv kronor men icke femton kronor per skattekrona,

3) mer än tio procent, därest högsta uttaxeringen av samma skatter

överstiger femton kronor per skattekrona;

s. 303 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

303

i stadsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än tjugofem procent i församling, där högsta uttaxeringen

av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger

tio kronor men icke tretton kronor per skattekrona,

2) mer än femton procent i församling, där högsta uttaxeringen

av omförmälda skatter överstiger tretton kronor men icke sexton kronor

per skattekrona,

3) mer än tio procent i församling, där högsta uttaxeringen av

samma skatter överstiger sexton kronor per skattekrona;

samt i förenade stads- och landsförsamlingar,

såvitt höjningen skulle utgöra:

.1) mer än tjugofem procent, därest högsta uttaxeringen av fastighetsskatt,

näringsskatt och kommunal inkomstskatt i någon av församlingarna

överstiger tio kronor men icke tretton kronor per skattekrona,

2) mer än femton procent, därest högsta uttaxeringen av omförmälda

skatter i någon av församlingarna överstiger tretton kronor men

icke sexton kronor per skattekrona,

3) mer än tio procent, därest högsta uttaxeringen av samma skatter

i någon av församlingarna överstiger sexton kronor per skattekrona;

e) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

f) — — — (lika med nuvarande lydelsen) ■—• — —

g) — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter, vare sig de beslutats å

kommunalstämma eller å kyrkostämma.

Mom. 4. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 5. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

§ 35.

Till täckande av de avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skall

i första hand användas kommunal progréssivskatt i den utsträckning,

varom stadgas i kommunalskattelagen. Den del av omförmälda avgifter,

som ej täckes medelst kommunal progressivskatt, skall utgöras på

sätt om bidrag medelst fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad samt i kommunal
-

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

skattelagen; och skola dessa avgifter beräknas i förhållande till de taxeringsvärden,

näringsskattekapital och inkomster, som inom varje särskild

församling eller skoldistrikt skall tagas till taxering, med iakttagande

därav att avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar, eller

delar därav, gemensam kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen

påföras efter förhållandet, i varje förekommande fall, mellan

varderas sammanlagda antal skattekronor och skatteören. Personliga

eller matlagsavgifter få icke, utöver vad lag uttryckligen medgiver, av

kyrkostämma beslutas.

I fråga — — — (lika med nuvarande lydelsen)--icke ändring.

Angående den —--(lika med mivarande lydelsen) — — —

särskilt stadgat.

Penna lag träder i kraft, vad angår § 35, den 1 januari 1921

samt beträffande § 15 den 1 januari 1922 och gäller, vad beträffar § 35,

till och med den 31 december 1924 och, vad beträffar § 15, till och

med den 31 december 1925.

H. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för viss del av

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 (nr 58).

Härigenom förordnas, att i stället för § 37 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863 skola för åren 1921—1924 gälla följande under motsvarande paragrafindelning

upptagna särskilda bestämmelser:

§ 37.

Mom. 1. De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom

i de fall, för vilka annorhxnda är i lag eller författning stadgat, utgå på

sätt om bidrag medelst fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

till kommunens gemensamma utgifter är stadgat i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm samt i kommunalskattelagen

och beräknas i förhållande till de taxeringsvärden, näringsskattekapital

och inkomster, som inom varje särskild församling skola tagas till

taxering; och må förty personliga eller matlagsavgifter icke, utöver vad

s. 305 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

305

lag uttryckligen medgiver, av kyrkostämma beslutas. År nu redan beslut

fattat om annan grund för avgifts utgående, må ett sådant beslut

ej anses genom denna förordning upphävt, därest det ej avser annan

personlig avgift än särskilt medgiven är.

Mom. 2.--— (lika med nuvarande lydelsen) — — —

Mom. 3. Personer, tillhörande huvudstadens icke territoriella församlingar,

nämligen hovförsamlingen, tyska och finska samt garnisonsförsamlingarna,

äro icke skyldiga att för sina personer eller för sin

inkomst erlägga avgifter till kyrka och prästerskap i den territoriella

församling, där de äro mantalsskrivna.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan

samt hennes prästerskap och betjäning, som tillkommer vissa främmande

trosbekännare, är särskilt stadgat.

I. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar

av förordningen om landsting den 21 mars 1862 (nr 16).

Härigenom förordnas, att i stället för §§ 47, 48 och 52 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 skola för åren 1921—1924 gälla

följande under motsvarande paragrafindelning upptagna särskilda bestämmelser:
-

§ 47.

1. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,

som i föregående moment omtalas, böra de avgifter, som av landstinget

blivit till uttaxering beslutade, av en var skattskyldig utgöras i förhållande

till hans inkomst, beräknad för fastighet med åsatt jordbruksvärde

till sex kronor samt för annan fastighet och frälseränta till fem kronor

för varje fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda

taxeringslängd, samt i fråga om annan inkomst än inkomst av

fast egendom till det belopp, varmed den skattskydiges till kommunal

inkomstskatt beskattningsbara belopp må överstiga hans till kommunal

inkomstskatt uppskattade inkomst av fäst egendom med tillägg, i förekommande

fall, av hyresvärdet motsvarande fem procent av taxeringsBihang

till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 39

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

värdet å fastighet, därför fastighetsskatt utgår och som av ägaren

begagnats i skattepliktig näring eller eljest i rörelse eller yrke. Landstingsskatt

påföres icke lör beräknad inkomst av sådan fast egendom, för

vilken enligt bestämmelserna i II kap. kommunalskattelagen icke skall

utgöras fastighetsskatt.

3. — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

§ 48.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrivarna

varje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets ordförande

genom Konungens befallningshavande insända förteckningar, som

för varje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet å fast egendom,

särskilt för fastighet med åsatt jordbruksvärde och särskilt för

annan fastighet och frälseränta, som ock beloppet av den inkomst, varefter

avgifter, som av landstinget beslutas till uttaxering, skola enligt § 47

mom. 2 utgå. Genom Konungens befallningshavande insända magistraterna

dylika uppgifter för städerna; varefter landstingets ordförande låter

genom kamreraren därav upprätta sammandrag, upptagande summan för

hela länet, samt huru mycket sig belöper å varje stad eller socken.

§ 52.

Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning

av landstingsmedel under de förutsättningar och i den ordning,

som stadgas om avkortning och avskrivning av kronoutskylder.

J. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för viss del av

lagen den 31 maj 1889 angående dövstumundervisningen (nr 27).

Härigenom förordnas, att i stället för § 9 mom. 6 i lagen den 31

maj 1889 angående dövstumundervisningen skola för åren 1921—1924

gälla följande särskilda bestämmelser:

Sedan genom sammanstämmande beslut av vederbörande landsting

och stadsfullmäktige eller genom beslut av nämnden utgiftsstaten

för skoldistriktet blivit fastställd, har skolstyrelsen att därom göra an
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1-

307

mälan hos vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande med uppgift

på vad som enligt den i mom. 5 angivna grund belöper på varje landstingsområde

eller stad; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande

att, därest erforderliga medel icke blivit av landsting eller stadsfullmäktige

för ändamålet anvisade, låta verkställa uträkning å vad som

belöper, för landstingsområdet på varje etthundra kronor till landstingsskatt

beskattningsbart belopp och för stad å varje skattekrona samt

debitera och indriva medlen i sammanhang med kronoskatterna under

benämning: bidrag till dövstumundervisningen, varefter medlen tillhandahållas

skolstyrelsen.

K. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar

av lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet (nr 67 sid. 1).

Härigenom förordnas, att i stället för 6, 7, 10, 12, 13, 37, 45,

47, 59, 61, 65, 72 och 83 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet skola för åren 1921—1924

gälla följande under motsvarande paragrafindelning upptagna särskilda

bestämmelser:

6 §•

I skyldigheten att bygga och underhålla allmän väg, bro och färja

deltaga, efter nedan stadgade grunder, följande beskattningsföremål:

a) all jordbruksvärde åsatt egendom, för vilken fastighetsskatt

enligt bestämmelserna i II kap. kommimalskattelagen skall utgöras, dock

att äldre lotshemman, så länge de äro underkastade lotsningsskyldighet,

bibehållas vid dem hittills förunnad frihet från väghållningsbesväret;

b) all annan egendom, för vilken fastighetsskatt skall utgöras, och

vars hela värde upptagits såsom annat värde, såvitt taxeringsvärdet

uppgår till minst åttahundra kronor; samt

c) annan inkomst än inkomst av fast egendom, såvitt densamma

är underkastad kommunal inkomstskatt och dess taxerade belopp, efter

avdrag i förekommande fall av dels hyresvärdet motsvarande fem procent

av taxeringsvärdet å fastighet, som av ägaren användes i näring

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

eller eljest i rörelse eller yrke, dels ock värdet i oförädlat skick av beståndsdelar

från egen fastighet, vilka förädlas eller förbrukas i näring

eller eljest i rörelse eller yrke, uppgår till minst ettusen kronor.

i §•

Vägunderhållet in natura, varmed förstås arbetet för vägs hållande

i laggill skick, åligger all egendom med åsatt jordbruksvärde, med

undantag av staten eller menighet tillhöriga allmänningsskogar ävensom

frälseränta, samt utgöres efter vägdelning, varom i III kap. stadgas.

De beskattningsföremål — — — — (lika med nuvarande lydelsen)

— — — V kap. förmäles.

10 §.

Vägtal åsättes varje hemman, utjord och annan jämlikt 7 § till

vägunderhåll in natura förpliktad fastighet sålunda, att för varje ett

hundra kronor av senast fastställda taxeringsvärdet utföres ett vägtal.

Vad om hemman i denna paragraf sägs gäller ock om varje i

jordebok eller fastighetsbok särskilt upptaget nummer.

12 §.

Finnes för — — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

vägkassan underhållas.

År fastighet avsides eller obekvämt belägen i förhållande till densamma

tilldelat vägstycke eller yppar sig, till följd av vägs beskaffenhet,

märklig svårighet för behörigt fullgörande av fastighet åliggande vägunderhåll

in natura, må fastigheten, där de väghållningsskyldige, efter

framställning av innehavaren, därtill samtyckt eller, om samtycke vägrats,

Konungens befallningshavande på fastighetsinnehavarens besvär prövat

skäligt bifall därtill lämna, därefter i stället bidraga med penningar efter

det belopp, vartill underhållskostnaden bestämmes av den i IV kap. omförmälda

nämnd; skolande härvid icke tagas i beräkning den av nämnden

angivna särskilda kostnad för ökat besvär i följd av större avstånd från

fastigheten till dess vägstycke.

Ovannämnda bidrag — — — — (lika med nuvarande lydelsen) —

— — vägunderhållet ombesörja.

13 §.

Har vid vägdelning väg lämnats odelad emellan delägare i samma

fastighet eller varder efter vägdelning fastighet delad emellan två eller

flera, svare dessa för underhållet av fastighetens väg, var i förhållande

s. 309 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

309

till det hans lott åsätta taxeringsvärde. Åro delägarne flera än två,

skola de sig emellan för minst ett år i sänder utse en vägfogde. Om

valet skall underrättelse meddelas kronobetjaningen, som i sin ordning

lämnar den valde därav del. Intill dess valet ägt rum och kronobetjäningen

därom underrättats, svare delägarne en för alla och alla för

en för underhållet av fastighetens väg.

Vägfogde åligger —--— (lika med nuvarande lydelsen) —

— — påkalla handräckning.

Vägfogde, som----(lika med nuvarande lydelsen)---

år förflutit.

Vill delägare — — — — (lika med nuvarande lydelsen)---

45 § stadgas.

37 §.

Vägdelning i enlighet med föreskrifterna i denna lag skall, sedan

väghållningsdistrikts område blivit enligt 82 § bestämt, första gången

ske, då yrkande därom framställes av väghållningsskyldige, vilka innehava

jämlikt 7 § till vägunderhåll in natura förpliktade fastigheter i

värde uppgående till minst en tiondedel av sammanräknade taxeringsvärdet

å alla sådana fastigheter inom väghållningsdistriktet.

Därefter må — — — — (lika med nuvarande lydelsen)---

vara erforderlig.

45 §.

Vill delägare i fastighet, efter ty i 13 § sägs, att fastighetens väg

skall delas, och väckes fråga därom vid vägdelning, som i 36 § avses,

skall delningen av fastighetens väg ske i sammanhang med nämnda

vägdelning, och gälle därvid i tillämpliga delar vad här ovan i detta

kapitel är stadgat.

Uppstår eljest — — — — (lika med nuvarande lydelsen)---

landsfiskalen ingiven.

Kan överenskommelse — — — — (lika med nuvarande lydelsen)

--— underrätta delägarne.

Vägdelning, som----(lika med nuvarande lydelsen---

ägde rum.

Vad i----(lika med nuvarande lydelsen)---av vägkassan.

47 §.

Den i — — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — — tre

ledamöter.

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Ordföranden och----(lika med nuvarande lydelsen) —--

eller landstingsområde.

Övriga två ledamöter tillika med två suppleanter för dem utses

av de väghållningsskyldiga å vägstämma, som i 52 § sägs; varöver

Konungens befallningshavande äger hålla hand. Av dessa ledamöter

och suppleanter bör en ledamot och dennes suppleant utses bland innehavare

av sådana fastigheter, som jämlikt 7 § äro förpliktade till vägunderhåll

in natura, samt en ledamot och dennes suppleant bland väghållningsskyldiga,

som äro pliktiga att deltaga i väghållet för annat

beskattningsföremål än nyss sagts.

1 avseende----(lika med nuvarande lydelsen)---stadgat är.

59 §.

Yägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande därav:

a) att egendom med åsatt jordbruksvärde, med undantag av dels

staten eller menighet tillhöriga allmänningsskogar dels ock frälseränta,

påföres en vägfyrk för varje etthundra kronor av taxeringsvärdet,

b) att nu nämnda skogar påföres en vägfyrk för varje etthundrafemtio

kronor av taxeringsvärdet,

c) att frälseränta ävensom fastighet utan åsatt jordbruksvärde påföres

en vägfyrk för varje två hundra kronor av taxeringsvärdet, samt

d) att inkomst påföres en vägfyrk för varje trettio kronor av det

till kommunal inkomstskatt beskattningsbara beloppet, minskat i förekommande

fall med dels uppskattad inkomst av fast egendom, dels hyresvärdet

motsvarande fem procent av taxeringsvärdet å fastighet, som av

ägaren användes i näring eller eljest i rörelse eller yrke, dels ock värdet

i oförädlat skick av beståndsdelar från egen fastighet, vilka förädlas

eller förbrukas i näring eller eljest i rörelse eller yrke;

dock med iakttagande att vad som icke uppgår till hel vägfyrk bortfaller,

Vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas för

varje kommun av häradsskrivaren mot ersättning ur vägkassan med

belopp, varom särskilt stadgas. De väghållningsskyldiga äge dock, för

det fall, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning jämlikt 63 §

överlämnas åt kommunalnämnd eller utsedda förtroendemän, besluta, att

jämväl upprättandet av vägfyrktalslängd må överlämnas åt kommunalnämnd,

därest överenskommelse därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän;

och skall underrättelse om sådant beslut årligen före den 20 maj

meddelas häradsskrivaren medelst utdrag av vägstämmoprotokollet. Vägfyrktalslängden

skall senast den 1 december insändas till kommunalstämmans

ordförande, varefter längden skall framläggas till granskning

s. 311 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

311

och företagas till justering av de väghållningsskyldiga å kommunalstämma

i enahanda ordning, som är föreskriven i fråga om granskning

och justering av kommunens debiterings- och uppbördslängd. Den

justerade vägfyrktalslängden skall förvaras av kommunalstämmans ordförande

och vid behov tillställas vägstyrelsen, som omedelbart efter

begagnandet skall återställa längden till bemälde ordförande.

61 §.

Till ledning för vägskattens bestämmande böra häradsskrivarna

varje år efter avslutandet av taxeringsnämndernas arbeten och före den

1 juni till vägstyrelsens ordförande insända förteckningar, som för varje

kommun beträffande de i väghållet deltagande beskattningsföremål summariskt

upptaga, i fråga om fastigheter och frälseränta, taxeringsvärdet,

särskilt å fastigheter, vilka vägunderhåll in natura åligger, särskilt å

staten eller menighet tillhöriga allmänningsskogar och särskilt å alla

övriga fastigheter jämte frälseränta samt i fråga om inkomst det belopp,

varefter påförandet av vägfyrk skall ske.

65 §.

Till allmän vägs hållande i fargalt skick, då den är besvärad av

snö eller is, skall Konungens befallningshavande, efter vederbörandes

hörande, inom varje väghållningsdistrikt av lämpligt belägna, jämlikt

7 § till vägunderhåll in natura förpliktade fastigheter inrätta så kallade

ploglag, vilka vartdera av vägen tilldelas ett visst stycke, det de skola

behörigen vidmakthålla.

De till---— (lika med nuvarande lydelsen)---fastig
heternas

taxeringsvärden.

72 §.

Konungens befallningshavande fördelar ploglagen så, att de fastigheter,

som därtill kunna anslås, bliva i möjligaste måtto lika därtill nyttjade.

83 §.

Sedan väghållningsdistrikten----(lika med nuvarande lydel
sen)

— — — vinna tillämpning.

Intill utgången av det år, då vägdelning enligt denna lag första

gången blivit inom varje distrikt fullbordad, skall likväl, den tid mark

är bar, vägunderhållet in natura utgöras enligt hittills gällande bestämmelser

med skyldighet för innehavare av fastighet, som enligt 7 §

är förpliktad utgöra sådant vägunderhåll, men intill dess ny vägdelning

s. 312 Kontrollera mot PDF

312 Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

åker bliver därifrån befriad, att bidraga till vägbållet med penningar,

dock så att sådan fastighet under tiden påföres allenast en vägfyrk för

varje två hundra kronor av taxeringsvärdet.

Om användandet----(lika med nuvarande lydelsen)--- —

väghållningsskyldige besluta.

L. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar

av lagen den 16 oktober 1908 angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap och betjäning (nr 110).

Härigenom förordnas, att i stället för lagen den 16 oktober 1908

angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska

kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning skola beträffande utskylder

för åren 1921—1924 gälla följande särskilda bestämmelser:

Avgifter till svenska kyrkan eller hennes prästerskap eller betjäning

vilka efter kyrkostämmas beslut eller eljest uttaxeras, skola lör

inkomst endast med hälften av det belopp, som eljest bort utgå, påföras

medlemmar av sådan i riket befintlig församling av främmande kristna

eller mosaiska trosbekännare, vilken äger rätt till offentlig religionsövning,

såvida de främmande trosbekäunarna före den 1 januari det ar, da

debitering av avgifterna verkställes, i laga ordning övergått till eller

eljest rättsligen tillhört och fortfarande tillhöra den främmande församlingen.

.

I ändamål---- (lika med nuvarande lydelsen)----

verkställer debiteringen. . .

Äro avgifterna till prästerskapets avlöning grundade a loneregleringsresolution,

fastställd enligt förordningen angående allmänt ordnande

av prästerskapets inkomster den 11 juli 1862 eller förordningen angående

ordnande av prästerskapets i de territoriella församlingarna i

Stockholm avlöning den 1 november 1872, eller å äldre konvention

eller förening, eller utgå avgifterna till kyrkobetjänmgens avlöning etter

andra grunder än dem, som äro stadgade för utgörande av sådana avgifter,

varom kyrkostämma beslutar, må nedsättning i dylika avgifter

ej äga rum. _____

s. 313 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 313

M. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar

av lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets

avlöning (nr 141).

Härigenom förordnas, att i stället för 19, 20 och "21 §§ i lagen den

9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning skola för

åren 1921—1924 gälla följande under motsvarande paragrafindelning

upptagna särskilda bestämmelser:

19 §.

Till bestridande av de för kyrkoherde och komminister fastställda

löner jämte ersättning och arvode åt adjunkt, varom i 14 § 3 mom.

sägs, skola, i den män sådant erfordras, i nedan nämnd ordning användas

:

l:o) församlingsavgifter till belopp ej överstigande tre öre för varje

helt eller påbörjat tiotal av de skatteören, som skola inom pastoratet

beräknas jämlikt senast fastställda taxeringslängd;

2:o) — — — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

3:o) — — •— — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

4:o) — — — — — (lika med nuvarande lydelsen)--—

5:o) — — — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

20 §.

I gäldandet av de enligt 19 § 1 och 5 mom. utgående församlingsavgifter

skola alla de, vilka inom pastoratet utgöra avgifter, varom

kyrkostämma beslutar, deltaga efter de för sådana avgifters utgörande

i allmänhet stadgade grunder; och skola dessa avgifter inom varje till

pastoratet hörande församling debiteras och uppbäras i samma ordning

som avgifter till kyrka och skola.

Angående den — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — —

särskilt stadgat.

21 §.

Har för bestridande av de för kyrkoherde och komminister fastställda

löner jämte ersättning och arvode åt adjunkt, varom i 14 § 3

mom. sägs, såsom församlingsavgifter utdebiterats sammanlagt större

belopp, än som motsvarar sex öre för varje helt eller påbörjat tiotal

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. lhåft. (Nr 1.) 40

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1,

skatteören inom pastoratet, skall ersättning av kyrkofondens medel beredas

pastoratet för det överskjutande beloppet, utom beträffande lönebelopp,

som församling, enligt 9 eller 10 §, särskilt förbundit sig att

utgöra.

N. följande

Förordning

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa deLar

av stadgan den 22 juni 1911 om skjntsväsendet (nr 63).

Härigenom förordnas, att i stället för 52 och 55 §§ i stadgan

den 22 juni 1911 om skjutsväsendet skola för åren 1921—1924 gälla

följande under motsvarande paragrafindelning upptagna särskilda bestämmelser:
52

§.

Staten och distriktet skola med lika andelar gälda bidrag för distriktets

samtliga vederbörande skjutsanstalter intill belopp, som motsvarar,

beträffande stad, vilken ej deltager i landsting, hälften av det

hopräknade antalet skattekronor i staden, och beträffande län eller landstingsområde

en halv procent av inkomst, för vilken enligt § 47 mom. 2

i gällande förordning om landsting skall utgöras landstingsskatt. Överskjuta

bidragen belopp, som nu angivits, skall överskottet gäldas med

två tredjedelar av staten och en tredjedel av distriktet.

55 §.

För län eller landstingsområde skall distriktets andel i bidragen

utgöras medelst en särskild avgift, vilken skall utgå efter samma grund,

som i § 47 mom. 2 av gällande förordning om landsting är stadgad

för utgörande av landstingsskatt.

Konungens befallningskavande åligger att i sammanhang med

kronoskatterna för det år, bidragen avse, låta hos de skattskyldiga uttaga

ifrågavarande avgift. För sådant ändamål har Konungens befallningskavande

att, efter det taxeringsförrättningarna för nämnda år blivit

avslutade, med tillämpning av ovan stadgade debiteringsgrund låta verkställa

uträkning å det öretal, som för distriktet belöper på varje etthundra

s. 315 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

315

kronor av den beskattningsbara inkomsten. Härefter skall avgiften genom

Konungens befallningshavandes försorg av vederbörande under benämning

bidrag till skjutsentreprenaderna debiteras och indrivas samt hos

Konungens befallningshavande insättas inom den tid och med det ansvar,

som är för kronans uppbörd stadgat.

Av de —-----— — — (lika med nuvarande lydel
sen)

— — — distriktet tillkommer.

För varje — — — —--— — (lika med nuvarande lydel
sen)

— — — nästa landsting.

O. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar av

lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering (nr 274).

Härigenom förordnas, att i stället för 1 och 3 §§ i lagen den

11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering skola för tid,

som nedan stadgas, gälla följande under motsvarande paragrafindelning

upptagna särskilda bestämmelser:

1 §•

För avverkat virke skall till den kommun, där skogen är belägen,

i den ordning, här nedan sägs, i allmänhet erläggas en avgift benämnd

skogsaccis. •

Har avverkningen ägt rum på grund av upplåtelse, som skett före

den 1 juli 1920, utgår skogsaccis, räknat för etthundra kronor av virkets

taxerade värde, med hälften av det belopp, vilket under det år, taxeringen

sker, på grund av kommunal- och kyrkostämmors beslut sammanlagt

utgöres inom kommunen för varje skattekrona, dock icke med mera

än två för hundra av det taxerade värdet.

Vid annan avverkning än i nästföregående stycke avses skall, om

avverkningen företagits inom Västerbottens eller Norrbottens län, inom

Sårna socken av Kopparbergs län eller inom området för städer, som

icke tillhöra landstingsområde, någon accis icke utgöras, samt, därest

avverkningen ägt rum inom övriga delar av riket, accis utgå med en

tiondel av det belopp, vartill densamma skolat beräknas vid tillämpning

av bestämmelserna i nästföregående stycke.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

För avverkat virke, som taxeras i den ordning, denna lag föreskriver,

skall, enligt vad därom är särskilt stadgat, dessutom erläggas

skogsvårdsavgift.

3 §•

Kommunalnämnden åligger — — — (lika med nuvarande lydelsen)

— — — utgående skogsaccisen.

Av sålunda tillgängliga medel må enligt kommunalstämmans beslut

såsom tillskott till täckande av sådana utgifter för nästföljande år för

kommunala och kyrkliga ändamål, till vilka enligt gällande kommunalförfattningar

medel eljest skulle beredas genom utdebitering på samtliga

skattskyldiga, användas högst så stort belopp, att utdebiteringen för

varje skattekrona under nästföljande år kommer att med en fjärdedel

understiga utdebiteringen för varje skattekrona under löpande året.

Detta tillskott — — — (lika med nuvarande lydelsen)---

nästföljande året.

Denna lag träder i kraft, vad angår 1 §, den 1 januari 1922 och

i fråga om 3 § den 1 januari 1921 samt gäller beträffande 1 § till

och med den 3i december 1925 och beträffande 3 § den 31 december

1924, med iakttagande av att utdebiteringen för varje skattekrona skall

vid jämförelse med den på taxeringen till bevillning grundade utdebitering

anses motsvara utdebiteringen för etthundra kronor till kommunen

skattepliktig inkomst.

P. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för viss del av

lagen om fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422.)

Härigenom förordnas, att i stället för 7 § 2 mom. i lagen om

fattigvården den 14 juni 1918 skola för åren 1921—1924 gälla följande

särskilda bestämmelser:

Fattigvårdssamhälle, som i 6 § omförmäles, anses såsom en kommun

i fråga om vad till fattigvården hörer; och skall till följd härav vad i

fråga om fattigvårdssamhälle, bestående av en kommun, är stadgat i

s. 317 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

317

tillämpliga delar lända till efterrättelse vid behandlingen av samhällets

gemensamma angelägenheter, dock med iakttagande därav,

att, i stället för kommunalstämma och kommunalfullmäktige, motsvarande

myndigheter inom samhället skola benämnas fattigvårdsstämma

och fattigvårdsfullmäktige;

att fattigvårdsstämma utlyses första gången av kommunalstämmans

ordförande i den till folkmängden största av de sammanslutna kommunerna;
att

såsom röstlängd vid fattigvårdsstämma skola användas kommunernas

röstlängder;

att fattigvårdsstämma ej äger uttaxera kommunal progressivskatt;

samt

att uttaxering, som fattigvårdsstämma beslutat, skall anmälas hos

de särskilda kommunernas kommunalnämnder, vilka det åligger att verkställa

debitering och uppbörd av dessa avgifter i samband med övriga

kommunalutskylder samt redovisa inflytande medel till fattigvårdsstyrelsen.

Konungen äger, där så finnes lämpligt, meddela från vad nu är

stadgat avvikande bestämmelser i fråga om sättet för ärendenas handläggning

inom samhället.

Q. följande

Förordning

angående inställande av allmänna taxeringar till bevillning av fast egendom

samt av inkomst ären 1921—1924 in. m.

Härigenom förordnas, att under åren 1921—1924 allmänna taxeringar

till bevillning av fast egendom samt av inkomst icke skola

verkställas, samt att förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst under sagda tid icke

skall tillämpas i vidare mån, än som erfordras för prövning av besvär

och för den efterbeskattning, vilken därunder må äga rum.

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

R. följande

Förordning

med bestämmelser om särskilda grunder för utgörande av vissa avgifter.

Härigenom förordnas,

att, där i allmän författning eller eljest gällande föreskrift är stadgat,

att utskyld eller annan avgift skall utgå i visst förhållande till bevillningstaxeringsvärde,

bevillningstaxerad inkomst, bevillning eller fyrktal,

sådan utskyld eller avgift skall beräknas och utgöras, såsom om bevillning

av fast egendom samt av inkomst utginge med sex öre för varje

fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet å fastighet med åsatt jordbruksvärde,

fem öre för varje fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet å

annan fastighet och frälseränta samt en för hundra av inkomstens belopp;

att med fastighet i ovan angivna fall skall förstås sådan fastighet,

för vilken enligt bestämmelserna i II kap. komumnalskattelagen skall

utgöras fastighetsskatt;

att till bevillning uppskattad inkomst skall motsvaras av till

kommunal inkomstskatt uppskattad annan inkomst än inkomst av fast

egendom med avdrag i förekommande fall av hyresvärdet motsvarande

fem procent av taxeringsvärdet å fastighet, därför fastighetsskatt utgår,

och som av ägaren begagnats i skattepliktig näring eller eljest i rörelse

eller yrke;

att till bevillning beskattningsbart belopp skall motsvaras av det

belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara

inkomst må överstiga hans till kommunal inkomstskatt uppskattade

inkomst av fast egendom med tillägg i förekommande fall

av hyresvärdet motsvarande fem. procent av taxeringsvärdet å fastighet,

därför fastighetsskatt utgår, och som av ägaren begagnats i skattepliktig

näring eller eljest i rörelse eller yrke; samt

att, där utskyld eller annan avgift förklarats skola utgöras av den,

som ej skall taxeras till bevillning av fast egendom eller inkomst, skyldigheten

att utgöra sådan utskyld eller avgift skall vara beroende därav,

att befrielse från taxering till kommunal fastighetsskatt, respektive kommunal

inkomstskatt för annan inkomst än inkomst av fast egendom

äger rum.

s. 319 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

319

Denna förordning skall äga tillämpning i fråga om avgifter, vilka

skola utgå i förhållande till taxeringarna under åren 1921 till och med

1924.''

S. följande

Förordning <

angående gäldande av vissa utlagor, vilka bestämts att utgå efter de för

utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder.

Härigenom förordnas, att, där i allmän författning föreskrivits, att

utlagor skola utgå efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet

stadgade grunder, skall, för det fall att särskild utdebitering

av sådana utlagor äger rum, med kommunalutskylder förstås fastighetsskatt,

näringssätt och kommunal inkomstskatt.

Denna förordning skall äga tillämpning i fråga om utlagor, vilka

i förhållande till kommunalutskylder för åren 1921 till och

med 1924.

skola utgå

T. följande

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för viss del av

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

Härigenom förordnas, att i stället för 2 kap. 23 § i lagen den 14

juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom skola beträffande utskylder

för åren 1921—1924 gälla följande särskilda bestämmelser:

Arrendatorn ansvare för all skatt och annan allmän tunga, som

för fastigheten utgår och enligt lag åligger jordägaren, dock med

undantag för fastighetsskatt. Tillkommer under arrendetiden ny sådan

skatt eller tunga, svare jordägaren själv därför.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

II. att riksdagen måtte avslå det i proposition

nr 357 framställda förslag till lag om ändrad lydelse

av 17 kap. 6 och 12.§§ kandelsbalken,

III. att riksdagen måtte i anledning av de i

propositionerna nr 224 och nr 227 framställda förslag

A. lämna medgivande därtill att, när inom

någon till svenska kyrkan hörande församling medlemmar

av sådan i riket befintlig församling av främmande

kristna eller mosaiska trosbekännare, vilken

äger rätt till offentlig religionsövning, böra, i enlighet

med vad därom i den föreslagna lagen med särskilda

bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa

delar av lagen angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning är stadgat, komma

i åtnjutande av lindring vid utgörande av de avgifter

till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning,

som å dem belöpa för inkomst, och det avgiftsbelopp,

från vilket befrielse sålunda åtnjutes, för

året uppgår till sammanlagt minst femtio kronor, den

till svenska kyrkan hörande församlingen må av

allmänna medel undfå ersättning med motsvarande

belopp,

B. vid uppgörande av statsreglering för år 1921

ur riksstaten utesluta i Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering

upptagna inkomsttiteln »bevillning av fast

egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag

till landsting Och städer, som icke deltaga i landsting»,

båda till ett belopp av 4,600,000 kronor,

IV. att riksdagen måtte i skrivelse hos Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, med beaktande

av de synpunkter som ovan i särskilda avseenden

framhållits föranstalta om

A. upptagande till förnyad prövning av kommunalskattefrågan

i hela dess vidd och framläggande

till 1924 års riksdag av förslag till definitiv kommunalskattereform,

utarbetat med hänsyn särskilt till de

s. 321 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

321

av

av

erfarenheter, som kunna vinnas vid tillämpningen „

den föreslagna kommunalskattelagen och därmed sam

manhängande författningar,

B. särskild, skyndsam, förnyad utredning ...

frågan om den kommunala beskattningen av skog med

aktgivande å ena sidan på kommunernas behov av

säkra ooh stadigvarande skattekällor, å andra sidan av

angelägenheten att främja ett uthålligt skogsbruk,

samt framläggande för riksdagen snarast möjligt av

det förslag,

*0

111. ;

1:258

b)

1:259

c)

1:260

d)

1:261

e)

1:262

0

1:271

O*'')

O/

1:272

t)

1:273

i)

1:274

.i)

1:275

k)

1:277

1)

1:279

in)

1:280

n)

1:281

°)

1:282

P)

1:283

q)

1:284

r)

1:285

s)

1:286

t)

1:287

u)

11:140

v)

X)

11:361

11:393

y)

11:394

*)

11:395

a)

11:396

ä)

11:397

,- protokoll 192

vartill utredningen må föranleda,

att följande motioner, nämligen:

herr Östberg,

Kvarnzelius in. fl.,

Rosén,

av

av

av

av

av

av

av

av

av

av

av

av

herr

herr

herr

li enherr

herr

herr

herr

herr

herr

h enherr

herr

gger

av

av

av herrar

åker,

av herr 1

herr

herr

herr

herr

herr

herr

h enherr

h enherrar

herrar

Rosén,

Rosén,

Try_

Trygger,

Trygger,

brygger,

Trygger,

Trygger,

Trygger,

Trygger,

Clason,

Wohlin

in.

fl..

och Johansson i Frigger
-

av

av

av
av
av
av
av
av
av
-

av

av

Björnsson,

Gustaf Milsson,

Gustaf Nilsson,

Edvard Larsson,

Lindhagen,

Alvin,

Magnusson i Skövde

Edén m. fl.,

Hamrin,

Lindman in. fl.

Lindman och

Lindman och

11 samt. 2 avd. 1 höft.

Nilsson

Nilsson

(Nr 1.)

Bonar

i Bonarp,

41

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ö) 11:398

aa) 11:399

ab) 11:401

ac) 11:403

ad) 11:404

ae) 11:405

af) 11:406

ag) 11:407

ah) 11:408

ai) 11:410

aj ) 11:411

ak) 11:244

av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

av herrar Hage och Alvin,

av herrar Andersson i Grimbo och Ericson

i Oberga,

av herr Forssell m. fl-,

av herr Sköld,

av herr Osberg,

av herr Ljungkvist och

av herr Hallén m. fl.;

i den mån de icke blivit i det föregående beaktade

eller tillstyrkta, icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

av herr Gustaf Nilsson, som anfört :

Under hänvisning till motion 2S5 i första kammaren yrkas

att § 33, punkt a) i det i Kungl. Maj:ts proposition

nr 191 framlagda förslag till kommunalskattelag

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Från kommunal inkomstskatt frikallas i den mån

här nedan sägs:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat

anslag. *

s. 323 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlutande Nr 1.

323

av herrar Johansson i Kälkebo och Svedberg, vilka ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

»I en den 12 mars 1920 ----sid. 1 t. o. in. 34 ovan----

hänvisa till respektive propositioner.

Efter det att Kungl. Maj:ts proposition nr 191 med förslag- till

kommunalskattelag framlades för riksdagen hava såväl i inom riksdagen

framburna motioner som eljest under diskussionerna rörande detta omfattande

spörsmål starka och enligt utskottets uppfattning övertygande

skäl anförts för åsikten, att detta förslag icke bör läggas till grund fölen

definitiv kommunalskattereform. De genomgripande förändringar i

de svenska primärkommunernas beskattningssystem, som med förslaget

avses, hava visserligen föregåtts av mångåriga utredningar, vilka göra

det möjligt att överblicka och bedöma de olika huvudsystem för kommunalskatternas

anordning, som i en framtida definitiv reform kunna

ifrågakomma. Men i flera viktiga särskilda delar är ärendet i behov

av ytterligare utredningar. Härtill kommer, att den statistiska utredning

rörande det kungl. förslagets praktiska verkningar, som åtföljer detsamma,

icke kan anses vara tillfredsställande, i det att ifrågavarande s. k. provtaxering

dels bygger på primäruppgifter, vilka ej äro representativa för

nuvarande förhållanden, dels omfattar ett alltför ringa antal kommuner

och ett alltför litet antal s. k. stickprov för att kunna med någorlunda

grad av tillförlitlighet tillåta ett bedömande av förslagets verkningar

inom kommuner med olikartade förhållanden samt för skattskyldiga av

olika yrkesgrupper och med olika ekonomisk ställning. Härjämte bör,

enligt utskottets mening, en definitiv omläggning av vårt lands kommunala

beskattningsförhållanden vara förbunden med en sådan omorganisation

av vår taxeringsorganisation och av grunderna för taxeringsförfarandet,

varav behov för övrigt redan med nuvarande skattesystem

förelegat, men som i ännu högre grad påkallas av de nya kommunalskatterna.

Slutligen bör eu definitiv omreglering av hithörande förhållanden

icke äga rum, med mindre än att det betydelsefulla spörsmålet

om skatteutjämning mellan olika primärkommuner samtidigt därmed

ernår en tillfredsställande lösning. Då frågan om taxeringsorganisationens

förbättrande såväl som sistnämnda interkommunala skatte utjämnings
-

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

problem icke i deu kungl. propositionen med åtföljande föl j dpropositioner

upptagits till mera ingående behandling och icke för närvarande kunna

av riksdagen slutgiltigt prövas, ligger häruti enligt utskottets uppfattning

ett bestämt hinder mot godkännande av Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag till kommunal skattelag som en definitiv lagstiftning.

Utskottet, som i likhet med Kungl. Maj:t anser åtgärder redan

vid innevarande riksdag påkallade till undanrödjande av de mest framträdande

bristerna i det nuvarande kommunala skattesystemet, har vid

nu nämnt förhållande haft att överväga, dels huru en provisorisk kommunalskattereform

lämpligast bör läggas, dels vilka med kommunalskattefrågan

sammanhängande spörsmål, som böra underkastas fortsatta

utredningar, ävensom de riktlinjer för dessa utredningar, som böra av

riksdagen givas.

Vad frågan om den provisoriska kommunalskattereformen beträffar,

synes det vara av hittills verkställda utredningar väl motiverat, liksom

det även enligt utskottets mening är med en sund finanspolitik bäst

överensstämmande, att huvudvikten i ett reformerat kommunalt skattesystem

lägges på skatter, som äro uttryck för principen »skatt efter

förmåga». Med hänsyn härtill finner utskottet, att principiella invändningar

icke kunna resas mot den i den kungl. propositionen intagna

kommunala inkomstskatten. Ehuru utskottet icke förbiser, att ett stort

antal av vårt lands mindre jordbrukare i saknad av ordnad bokföring

hava svårt nog att på ett tillfredsställande sätt beräkna sina nettoinkomster,

anser utskottet dock icke att denna praktiska svårighet bör

hindra ett genomförande av den ifrågavarande kommunala inkomstskatten

för alla grupper av kommunalt skattskyldiga. Utskottet, som ej heller

mot hithörande kapitel IV i den kungl. propositionen funnit anledning

till anmärkningar, åtminstone när det, som nu är fallet, gäller en lag

med endast begränsad giltighetstid, är sålunda berett att förorda till

antagande i en sådan provisorisk lag 27—44 §§ i Kungl. Maj:ts proposition,

jämte till dessa paragrafer fogade särskilda anvisningar. Beträffande

50 § i propositionen, som avser befrielse från bl. a. kommunal

inkomstskatt för efterlevande till avliden, i riket mantalsskriven svensk

medborgare, när behållningen i boet ej överstigit 15,000 kronor, har

utskottet föreslagit denna siffras höjande till 20,000 kronor ävensom i

övrigt viss omformulering av bestämmelserna ifråga.

Ehuru utskottet icke förbiser, att kommunal progressivskatt ur

principiella synpunkter kan göras till föremål för i någon mån berättigade

anmärkningar, så är dock även en sådan skatt ett uttryck för

principen »skatt efter förmåga» och utskottet har icke velat motsätta

s. 325 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

325

sig en dylik skatts intagande i det här förordade provisoriet, synnerligast

som någon allmän kommunal förmögenhetsskatt icke i detta provisorium

ifrågasattes och det ej minst i vår tid är en angelägenhet av vikt att

jämväl vid den kommunala beskattningens ordnande tillse, att bördan

av de direkta skatterna i skälig grad lägges på de mera bärkraftiga

skattedragarna. Den i Kungl. Maj:ts proposition intagna kommunala

progressivskatten har emellertid i utskottets nedan följande förslag

underkastats omarbetning i vissa betydelsefulla hänseenden. Sålunda

har utskottet, efter noggrant övervägande av olika på frågan inverkande

omständigheter, icke ansett sig kunna tillstyrka att, såsom Kungl.

Maj: t föreslagit, viss de! av genom deri kommunala progressivskatten

inflytande medel skall användas till utjämning av skattetrycket olika

kommuner eller andra menigheter emellan. Genom en sådan bestämmelse

skulle nämligen lösningen av den interkommunala skatteutjämningsfrågan,

som, enligt vad ovan framhållits, bör hållas öppen för fortsatt

utredning, föregripas i den riktningen, att ersättning åt särskilt skattetyngda

kommuner skall utgå av andra kommuners skattemedel. Utskottet

håller före, att riksdagen icke nu bör binda sig vid en sådan

anordning. Av samma principiella skäl har utskottet ej heller kunnat

ansluta sig till ett inom utskottet väckt modifierat förslag, att den för

.skatteutjämning avsedda delen av progressivskatten skall påföras samtidigt

med den del av samma skatt, som i övrigt skall utgå (»kommunandelen»),

men att uppbörd av »utjämningsdelen» ej skall ske förrän det

samlade behovet av medel för detta ändamål blivit av Kungl. Maj:t

konstaterat, med rätt för Kungl. Magt att förordna om nedsättning av

denna del av skatten, därest det befinnes att det påförda beloppet överstiger

det konstaterade behovet med skälig marginal för restantier vid

uppbörden. Åven denna anordning, som för ovigt är rätt invecklad,

bygger, såsom synes, på en grundprincip för skatteutjämningsfrågans

lösning, vilken, enligt vad ovan sagts, i varje fäll ej utan fortsatta ingående

utredningar synes böra av riksdagen godkännas; en utskottets

ståndpunkt, som icke rubbas genom erinringen, att grunderna för utjämningen

fortfarande som hittills komma att bestämmas av Kungl.

Maj:t och riksdagen gemensamt. Enligt utskottets här förordade förslagtill

kommunal progressivskatt skall alltså hela det belopp, som genom

denna skatt inflyter, användas för vederbörande kommuns eget behov,

inen progressivskattemedlen skola — i eldighet med vad inom utskottet

befunnits mest ändamålsenligt — därest den skattskyldiges inkomst förvärvats

inom flere kommuner, slås ut på dessa i förhållande till storleken

av den skatt skyldiges inom var och eu av kommunerna till kom
-

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

munal inkomstskatt taxerade inkomst. Därjämte kar befunnits lämpligt,

att, till befordrande av en sund kommunal hushållning, sätta varje kommuns

rätt att uppbära den på kommunen belöpande progressivskatten i

visst förhållande till utdebiteringen på alla skattskyldiga. Detta har

skett genom införande av eu bestämmelse, att högst eu fjärdedel av

varje kommuns skattebehov får fyllas genom progressivskatten, i sammanhang

varmed stadgats, att inom den sålunda angivna gränsen progressivs

katten får användas till såväl den borgerliga som den kyrkliga

kommunens behov. Med utgångspunkt från att 75 procent av den

kommunala progressivskatten från såväl enskilda som bolag, sådan

skatten ifråga tänkts anordnad enligt Kungl. Maj:ts förslag, skolat användas

på sätt nu sagts för vederbörande »förvärvskommuns» eller »förvärvskommnners»

eget behov, och med viss jämkning jämväl i övrigt

av skalorna för progressivskatten, har utskottet stannat vid att förorda

eu kommunal progressivskatt, konstruerad i enlighet med vad ovan anförts

ävensom med ändrade skalor, på sätt framgår av nedanstående

förslag till ändrad lydelse av 45—48 §§ i Kungl. Maj:ts proposition.

Om det även kan förutses, att de bestämmelser rörande progressivskattens

utslagning på olika »förvärvskommuner» m. in., vilka nu omnämnts,

vid tillämpningen komma att föranleda väsentligt ökat arbete

för taxeringsmyndigheterna och för övriga med de kommunala skatteförhållandena

sysselsatta myndigheter, torde dock den av utskottet föreslagna

anordningen kunna godtagas såsom den principiellt sett mest

tillfredsställande och praktiskt framkomligaste lösningen, åtminstone i

det provisorium, varom nu är fråga. Tydligt är även, att genom eu

progressivskatt av här föreslagen konstruktion skattebelopp till betydande

storlek komma att inflyta inom ett stort antal av rikets kommuner samt

att landsbygdskommunernas intressen att erhålla del i progressivskattemedlen

från bolag med rörelse i sådana kommuner men med säte i

stadskommuner bliva vederbörligen tillgodosedda. Att frågan om skatteutjämningen

mellan olika kommuner ännu någon tid får, i avvaktan på

en förbättrad taxeringsorganisation och ytterligare utredningar, handhavas

efter hittills följd grundsats ligger ej minst i alla de landsbygdskommuners

intresse, som hava lagt sig vinn om en god kommunal

hushållning.

Utskottet har härefter haft att taga ståndpunkt till frågan, huruvida

kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt ensamma

kunna uppbära ett kommunalt skattesystem, och har i sådant hänseende,

i likhet med alla sakkunniga och i överensstämmelse med all erfarenhet

i främmande länder, funnit detta ogörligt. Skälet härtill är givetvis,

s. 327 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

327

att vid deri kommunala beskattningens ordnande garantier måste skapas

för att kommunernas tillgångar på beskattningsföremål icke under nedåtgående

konjunkturer så minskas, att utdebiteringarna springa upp till

orimlig böjd. Vid övervägande av de olika utvägar, som framställa sig

för denna frågas lösning, har utskottet jämväl beaktat tanken på införandet

av en allmän kommunal förmögenhetsskatt, men funnit denna

fråga icke kunna för närvarande upptagas, utan lämpligen böra ingå

såsom ett bland de spörsmål, vilka böra komma under fortsatt omprövning

vid den definitiva kommunalskattelagstiftningens utarbetande. Det

återstår vid sådant förhållande att genom någon form av s. k. objektbeskattning

skapa den erforderliga garantien. Sådan objektbeskattning

har i Kung!. Maj:ts proposition jämväl teoretiskt motiverats med åberopande

av den s. k. intresseprincipen vid kommunal beskattning. Beträffande

bärkraften av denna teoretiska grund för objektbeskattningen

synes densamma, utan att dock sakna varje moment av berättigande,

hava i Kungi. Maj:ts proposition överskattats, och ansluter sig utskottet

vad denna sista del av saken beträffar i huvudsak till de kritiska anmärkningar,

som förekomma i motionerna I: 282 och II: 406. Vid lösningen

av frågan i den kommunalskattelag med begränsad giltighetstid,

varom nu är fråga, träda emellertid de teoretiska synpunkterna i

bakgrunden, och man bär i första rummet att överväga, vilken anordning

av objektbeskattningen, som är den ur praktisk finanspolitisk synpunkt

mest rationella och som närmast ansluter sig till det allmänna

system, vilket man kan förutse bliva lagt till grund för kommunalbeskattningens

definitiva anordnande, varjämte man har att tillse, att

objektbeskattningen i fråga, utan att förfela sitt syfte, åstadkommer

största möjliga rättvisa mellan olika yrkesgrupper av kommunalt skattskyldiga.

Från dessa utgångspunkter har utskottet tagit den anordning av

objektbeskattningen under övervägande, som föreslagits i motionerna

1:259 och 11:393 och som redan före dessa motioners frambärande

varit känd och föreslagen bland annat i ett särskilt yttrande av eu utav

de sakkunnige, vilka inom finansdepartementet tillkallats för det ifrågavarande

ärendets beredning. Enligt detta förslag, sådant det utformats

i de förenämnda motionerna, lägges objektivbeskattningen endast på

fastighet, och fastighetsskatten i fråga utformas såsom en till sitt minimibelopp

garanterad inkomstskatt. Innehavare av jordbruksfastighet skall,

liksom annan kommunalt skattskyldig, erlägga kommunal inkomstskatt

och eventuellt kommunal progressivskatt, men inkomsten skall för honom

under ingå förhållanden få beräknas lägre än efter 6 procent å fastig
-

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

hetens taxeringsvärde. För innehavare av s. k. annan fastighet skola

gälla enahanda bestämmelser, dock att siffran här skall vara 5 procent.

Nu utgående skogsaccis skall därjämte, vid sidan av förberörda kombinerade

inkomst- och fastighetsskatt samt av progressivskatten, bibehållas.

Gentemot denna lösning av frågan är först att anmärka, att den

bygger på en nr finanspolitisk synpunkt mindre tillfredsställande sammanblandning

av inkomst- och objektbeskatthing. Såsom objektbeskattning

betraktad, lider anordningen vidare av svagheten, att det iiteslutande

ar objektet fastighet, som under tider av nedåtgående konjunkturer får

bära den av objektbeskattningen alstrade skattetungan. Inom det övervägande

antalet av rikets land sbygd s k o m m i i n er utgör bevillningsskyldig

jordbruksfastighet, efter taxeringsvärde räknat, huvudmassan av bevillningsskyldig

fastighet: sålunda var taxeringsvärdet år 1917 å jordbruksfastigheterna

på rikets landsbygd 3,396,889,200 kronor och taxeringsvärdet

å »annan fastighet» 1,504,423,900 kronor. En objektbeskattning

av nu nämnt slag komme på landsbygden att sätta utövarna av jordbruk

i eu av objektbeskattningens natur icke påkallad undantagsställning

gentemot utövare av andra näringar, vilka senare, i den mån de

innehava s. k. annan fastighet, merendels besitta en vida större skattekraft

än som motsvaras av de 5 procenten å denna fastighets taxeringsvärde

och, i den mån de driva rörelse utan att besitta fastighet, komme

helt och hållet undan all objektbeskattning. Ur synpunkten av jordbrukets

likställighet i skattehänseende med andra näringar lärer ett

sådant system icke kunna godtagas. Skulle under de närmaste åren,

för vilka den provisoriska kommunalskattelagen är avsedd att gälla, en

nedgång i de ekonomiska konjunkturerna inträda, komme ett kommunalskattesystem

av nu omhandlat slag att till andra näringars förmån

mera än skäligt belasta vårt lands jordbruk. Ytterligare tillkommer,

att med ett sådant system den olägenhet skulle oförminskad kvarstå,

som varit en av de sedan gammalt mest överklagade bristerna i det nuvarande

kommunala skattesystemet, och som ligger däri, att två jordbrukare,

vilkas nettoinkomster icke överstiga 6 procent å fastigheternas

taxeringsvärden, få betala lika stor skatt, även om den ene i följd av

skuldsättning blott äger eu nettoinkomst, som uppgår till en bråkdel av

den andres. Systemet ifråga skapar sålunda orättvisa såväl mellan jordbrukarna

och andra näringsutövare sinsemellan som mellan jordbrukarna

inbördes. Det synes slutligen, efter de i nära tjugufem år pågångna

utredningai-na i kommunalskattefrågan i vårt land ävensom med hänsyn

till kommunalbeskattningens ordnande i andra länder, ganska tydligt,

att en provisorisk kommunalskattereform knappast kan tänkas, som mera

s. 329 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

329

avviker från vad som kan förväntas bliva en definitiv lösning än det

nu berörda systemet med kombinerad fastighets- och inkomstskatt.

Utskottet kan av nu i korthet angivna skäl icke förorda detta

system ens såsom ett provisorium.

Det återstår då — frånsett den särskilda frågan om skogsbeskattningen,

där olika lösningar framdeles äro tänkbara — den i Kungl.

Maj:ts proposition förordade vägen med »fristående» objektskatter. Det

i propositionen föreslagna systemet med dels fastighetsskatt och dels

näringsskatt å andra näringar än jordbruk undanrödjer den första av

de huvudbrister, som, enligt vad ovan framhållits, vidlåder den i motionerna

I: 259 och II: 393 anvisade anordningen. Objektbeskattningen

kommer att träffa alla näringar och bör, med rätt avvägda repartitionstal,

kunna så anordnas, att den icke gynnar den ena näringen framför den

andra. Särskilt kan undvikas, att jordbruket blir den näring, av vilken

under ekonomiska depressionstider det felande antalet skattekronor till

övervägande del eller uteslutande skall utsökas. Gentemot de fristående

objektskatterna har såväl i nyssnämnda som i andra motioner ävensom

eljest under den offentliga diskussionen anmärkts, att de innebära eu

»dubbelbeskattning». Denna anmärkning är givetvis såtillvida riktig,

som innehavare av fastighet och utövare av sådan näring, som icke

inbegripes under jordbruk, förutom'' den kommunala inkomstskatten skall

hava att erlägga fastighets,- respektive näringsskatt. Skulle vid en definitiv

lösning av kommunal skattefrågan en allmän kommunal förmögenhetsskatt

visa sig genomförbar och lämplig, finge även innehavare av rörligt

kapital, som insatts i bankinrättning, bereda sig på att bliva underkastad

en sådan »dubbelbeskattning». Det avgörande vid bedömande

av denna fråga är emellertid, huruvida det sammanlagda skattebelopp,

som en av objektskatt träffad fastighetsägare eller näringsidkare får

betala, är av rimlig storlek i förhållande till hans skattekraft ävensom

vid jämförelse med vad övriga kommunalt skattskyldiga hava att utgöra

i kommunalskatt. I sådant hänseende bli rep arti tions talen för objektskatterna

avgörande, och det förhållandet, att objektskatterna äro »fristående»,

har härvid underordnad betydelse. Det har ock sagts, att

en fastighetsskatt och en näringsskatt, enligt den i Kungl. Maj:ts förslag

intagna typ, kunde befaras komma att övervältras på konsumenter,

hyresgäster o. s. v. och att häri skulle ligga ett principiellt hinder mot

godtagande av sådana skatte former. Utskottet vill härtill endast anmärka,

att många skatter, såsom acciser, finanstullar m. fl., vilka komma

till användning i moderna skattesystem, till större eller mindre del övervältras

från dem, av vilka de uttagas, på andra befolkningsgrupper.

Bihang till riksdagens protokoll J920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 42

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Det är dock vid sådant förhållande av vikt tillse, att icke skatter av

denna typ göras tyngre än vad av förhållandena oundgängligen påkallas

en anmärkning, som äger tillämplighet ej minst å de båda nu omhandlade

kommunala objektskatterna och som jämte andra hänsyn manar

till försiktighet vid fastställandet av repartitionstalen för dessa.

Att en sådan nödig försiktighet icke iakttagits vid det av Kungl.

Maj:t för riksdagen nu framlagda förslaget till kommunalbeskattningens

ordnande finner utskottet vara i ögonen fallande. Kungl. Magt har föreslagit

en fastighetsskatt, med ett repartitionstal för s. k. jordbruksvärde

av ej mindre än 6 procent, för s. k. annat värde av 4 Va procent och

för s. k. skogsvärde av 3 procent, och repartitionstalet för den av Kungl.

Maj:t föreslagna näriugsskatten är satt till 3 procent. I följd av dessa höga

siffror ävensom på grund av att, enligt Kungl. Maj:ts förslag, vid taxering

av fast egendom för beräkning av jordbruksvärde, »annat värde» och

skogsvärde det fulla saluvärdet skall läggas till grund för taxeringen,

kommer i synnerhet fastighetsskatten men jämväl näringsskatten att

orimligt hårt drabba jordbrukets utövare, andra fastighetsägare och andra

näringsidkare, och, i den mån skatterna i fråga kunna övervältras, komma

de att till de konsumerande befolkningslagrens skada kännbart fördyra

livsmedel och andra konsumtionsartiklar ävensom stegra bostadshyrorna.

Att med de av Kungl. Maj:t föreslagna repartitionstalen tyngden av den

kommunala skattebördan i alltför hög grad lägges på jordbrukare och

och andra näringsidkare framgår även av de visserligen icke uttömmande

statistiska uppgifter, som äro bifogade den kungl. propositionen. Det

bör även framhållas, att med dessa repartitionstal den olägenhet i väsentlig

mån kvarstår, som, enligt vad ovan anmärkts, är förenad med den

i motionerna I: 259 och II: 393 föreslagna lösningen, nämligen att skuldsatt

jordbrukare i skattehänseende försättes i sämre ställning än skuldfri

jordbrukare med samma bruttoavkastningsprocent å fastighetens taxeringsvärde.

Slutligen kan ej förväntas annat än att ett repartitionstal

för skogsvärde av 3 procent, i förening med bestämmelserna om skogsvärdets

upptaxering efter fulla saluvärdet, skulle komma att leda till

följder, som icke vore förenliga med omsorgen om en god skogsvård.

Av dessa skäl och då därjämte repartitionstal av den storlek, som

av Kungl. Maj:t föreslås, icke synas påkallade med hänsyn till behövligheten

av att säkerställa kommunernas tillgång på beskattningsföremäl,

anser utskottet eu väsentlig nedsättning av dessa repartitionstal vara en

nödvändig förutsättning för ett godkännande av den i Kungl. Maj:ts

förslag intagna objektbeskattningen. Likaledes synas av skäl, som äro

utvecklade i motionerna I: 282 och II: 406, grunderna för taxering av

s. 331 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

331

fast egendoms värde böra redan i den provisoriska kommunalskattelag,

varom nu är fråga, så jämkas, att de mera ansluta sig till nu tillämpade

grundsatser. Vad repartitionstalens bestämmande beträffar finnas givetvis,

i saknad av tillfredsställande statistiska utredningar, icke nöjaktiga

grunder för ett säkert bedömande. Utskottet anser emellertid försiktigheten

bjuda att icke nu förorda högre rep arti tions tal än 2 procent för

s. k. jordbruksvärde, 2 procent för s. k. annat värde, 1 7s procent för

s. k. skogsvärde och 2 procent för det s. k. näringsskattekapital, som

enligt den av Kungl. Maj:t föreslagna konstruktionen av näringsskatten

utgör den faktor, varmed näringsskatten ingår i repartitionen. Med

dessa lägre repartitionstal vinnes, att åt den ifrågavarande kommunala

objektbeskattningen gives den supplementära betydelse, som den enligt

utskottets ovan uttalade uppfattning bör hava i ett kommunalt skattesystem,

vars grundläggande princip skall vara principen »skatt efter

förmåga». Rättvisa uppnås jämväl i väsentlig mån mellan skuldsatta

och icke skuldsatta fastighetsägare. Att eu dylik reduktion av repartitionstalen

är förenlig med den tankegång, på vilken det kungl. förslaget

är byggt, synes desto mera uppenbart, som repartifionstalen icke hava

någon konstitutiv betydelse i det kungl. förslagets system av kommunalskatter;

ett förhållande, som ock bestyrkes av att i Kungl. Maj:ts proposition

ej mindre än tre olika alternativ för repartitionstalens bestämmande

finnas intagna, mellan vilka alternativ valet bestämts med utgångspunkt

allenast från en icke nog omfattande och för nuvarande förhållanden

icke nog representativ statistisk utredning. Den enda vägande invändning,

som kan tänkas riktad mot de ifrågavarande lägre repartitionstalen,

är att antalet skattekronor därigenom skulle kunna befaras

bliva under nedåtgående konjunkturer något för mycket minskat. Denna

farhåga besannas emellertid i stort sett icke vid betraktande av de beräkningar,

som på utskottets föranstaltande verkställts med användning

av siffrorna från 1918 års provtaxering. Endast i några kommuner med

stora eller övervägande skogsbesittningar leda de förenämnda repartitionstalen

för jordbruksvärde och skogsvärde enligt den uppgjorda statistiken

till ett uppenbarligen för litet antal skattekronor och alltså till

för höga utdebiteringar. Skogsvärdet har emellertid i dessa kommuner

varit uppskattat till avsevärt lägre belopp än det, till vilket detsamma

enligt utskottets förvissning kommer att uppgå vid eu år 1921 verkställd,

på de av utskottet här förordade grunderna för skogstaxering

byggd ny uppskattning.

I anslutning till vad nu anförts, föreslår utskottet nedan ändrad

lydelse av 59 § i Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen, nr 222, med

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om

kommunal styrel se på landet den 21 mars 1862 in. m., ävensom ändrad

lydelse av vederbörande paragrafer i Kung!. Maj:ts propositioner med förslag

till ändrad lydelse av övriga i frågakommande kommunallagar, varjämte

utskottet föreslår vissa ändringar i de vid 7 § i Ivungl. Maj:ts

förslag till kommunalskattelag fogade »särskilda anvisningar».

Vad angår konstruktionen av den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna

näringsskatten har väl under ärendets utskottsbehandling anmärkningar

framkommit, som riktat sig mot denna skatts jämförelsevis invecklade

byggnad, och tvekan har även uttalats rörande de nuvarande

taxeringsmyndigheternas möjligheter att på ett tillfredsställande sätt verkställa

taxering till näringsskatt. Utskottet förbiser icke dessa olägenheter,

men har å andra sidan icke från de håll, varifrån kritiken mot

näringsskatten kommit, kunnat erhålla några positiva uppslag till det

kung!, förslagets förbättrande. Under sådana förhållanden och då, enligt

vad utskottet från i taxeringsfrågor förfarna personer inhämtat, taxeringtill

näringsskatt icke kommer att möta oöverkomliga svårigheter, har

utskottet ansett sig kunna såsom ett provisorium förorda Kungl. Maj:ts

förslag till näringsskatt, under uttalande av förhoppningen, att de erfarenheter,

som under den praktiska tillämpningen, komma att vinnas av

denna skatteform, skola komma arbetet på den definitiva kommunalskattelagens

utarbetande till godo.

Slutligen må, vad den av utskottet förordade kommunalskattelagen

beträffar, anmärkas, dels att dennas giltighetstid begränsats till den 1

januari 1925, dels att husbehovsskog överförts från att räknas till jordbruksvärdet

till att ingå i skogsvärdet, vilket föranlett viss ändring i

8 § av Kungl. Maj:ts förslag, dels att utskottet i 13 § av Kung]. Maj:ts

förslag föreslagit intagandet av ett nytt moment, enligt vilket vissa

efterlevande till avliden, i riket mantalsskriven svensk medborgare kunna

erhålla befrielse från fastighetsskatt, därest behållningen i boet ej överstigit

20,000 kronor, dels slutligen att utskottet i anslutning till eu

inom andra kammaren väckt motion, nr 361, föreslagit sådan ändring i

de särskilda anvisningarna vid 8 § i Kungl. Maj:ts proposition, att

näringsskatteplikt ej pålägges yrkesmässigt bedriven trädgårdsskötsel.

Vad härefter beträffar de riktlinjer för kommunalskattefrågans definitiva

lösning, vilka utskottet funnit sig böra förorda, finnas dessa

framlagda i utskottets här nedan intagna förslag till en riksdagens

skrivelse till Kungl. Maj:t. Under hänvisning till innehållet i detta

skrivelseförslag, inskränker sig utskottet här till anmärkningen, att

skrivelseförslaget — på det att utredningen icke må bindas inom alltför

trånga gränser och även andra än de av utskottet ovan hävdade

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

meningar må under utredningsarbetet komma till sin fulla rätt — givits

en jämförelsevis allmän formulering, och detta även i en och annan

punkt, där enligt utskottets uppfattning resultatet av den fortsatta utredningen

ej lärer komma att mera avsevärt avvika från innehållet i den

provisoriska kommunalskattelag, vilken nu av utskottet förordats. Dock

gäller vad nu sagts bl. a. icke frågan om skogsbeskattningen, där

utskottet med sitt här gjorda tillstyrkande av en relativt låg fastighetsskatt

å »skogsvärde», beräknat efter värdet av virkesmassan, icke

tagit någon förhandsståndpunkt till irågan om skogsbeskattningens

rationella anordnande för framtiden.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna förmånsrätt i fast egendom för

utbekommande av fastighetsskatt bör givetvis icke inrymmas i en provisorisk

lagstiftning sådan som den av utskottet tillstyrkta.

Mot Kung]. Majrts förslag, i den män ändring därav i det föregående

icke yrkats, har utskottet ingen annan erinran än som föranledes

därav, att samtliga de föreslagna bestämmelserna enligt utskottets

mening böra erhålla provisorisk karaktär.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:ts i följande propositioner framlagda, nedan angivna

förslag, nämligen

i proposition nr 191, förslag till kommunalskattelag,

i proposition nr 216, förslag till

Do) lag om ändrad lydelse av §§ 15 och 35 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 mars 1862, samt

2:o) lag om ändrad lydelse av § 37 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863;

i proposition nr 222, förslag till

Do) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862,

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om landsting den 21 mars 1862, samt

5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i

lagen om fattigvården den 14 juni 1918;

i propositionen nr 223, förslag till förordning

om ändrad lydelse av 52 och 55 §§ i stadgan om

skjutsväsendet den 22 juni 1911;

i proposition nr 224, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 19, 20 och 21 §§

i lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets

avlöning,

2:o) lag om ändring i lagen den 16 oktober

1908 angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning, samt

3:o) lag om ändrad lydelse av § 9 mom. 6 i lagen

den 31 maj 1889 angående dövstumundervisningen;

i proposition nr 225, förslag till lag om ändrad

lydelse av 1 och 3 §§ i lagen om skogsaccis och om

virkestaxeringen den 11 oktober 1912;

i proposition nr 227, förslag till

l:o) förordning angående upphörande av allmänna

taxeringar till bevillning av läst egendom samt

av inkomst m. in.,

2:o) förordning angående ändrade grunder för

utgörande av vissa avgifter, samt

3:o) förordning angående gäldande av utlagor,

vilka bestämts att utgå efter de för utgörande av

kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder;

i proposition nr 357, förslag till

2:o) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 23 § i

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast

egendom;

i proposition nr 358, förslag till lag om ändring

i vissa delar av lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet,

samt

i proposition nr 400, förslag till förordningar

om ändring i vissa delar dels av förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,

s. 335 Kontrollera mot PDF

Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 335

dels ock av7 förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering;

icke kunnat av riksdagen oförändrade bifallas,

i avvaktan på en fullständig kommunalskattereform

måtte antaga

A. Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag

jämte därvid fogade särskilda anvisningar att gälla

för åren 1921 —1924 med följande ändringar i nedan

angivna delar:

7 §''

Till grund för taxeringen lägges den fasta egendomens avkastning

och värde efter ortens pris.

Vid taxeringen — — — en enhet.

Frälseränta uppskattas till tjugu gånger det belopp varmed räntan

beräknas utgå.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

8 §•

Taxeringsvärde skall--— annat värde.

Till jordbruksvärde — — — till skogsvärde.

Såsom skogsvärde upptages värde av växande skog.

Har fast — — jordbruks- och skogsvärde.

Värde av — — — annat värde.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

10 §.

. ^ mom. Allmän uppskattning av fast egendoms värde (allmän

fastighetstaxering) skall ske år 1921. De vid denna taxering fastställda

värden skola därefter oförändrade gälla, såvida ej nya eller

ändrade värden åsättas av anledning, varom sägs i 2 mom. ''

2 mom. Inträffa sadana — — — förhållanden beröres.

Har fast — — — åsätta taxeringsvärde.

Vid taxering, varom i detta mom. är fråga, må avseende icke

lastas vid sådan ändring i fast egendoms värde, som på grund av förskjutningar

1 det allmänna prisläget inträffat efter 1921 års allmänna

fastighetstaxering, utan endast vid de förhållanden, som föranlett omtaxermgen

eller eljest hava avseende särskilt å den fasta egendom,

varom fråga är.

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

12 §.

Såsom ägare eller innehavare av fast egendom skall i taxeringslängden

upptagas den, som vid nästföregående års utgång var ägare

eller innehavare av den fasta egendomen.

Har den, som vid nästföregående års utgång var ägare eller innehavare

av den fasta egendomen, därefter avlidit, påföres fastighetsskatten

hans stärbhus.

13 §.

1 mom. Ägare eller — — — denna lag.

2 mom. Därest värdet---eller byggnaderna,

3 mom. I fall, då, av anledning att ägare eller innehavare av

fastighet avlidit, stärbhus jämlikt 12 § bör erlägga fastighetsskatt, må

beskattningsnämnd kunna medgiva befrielse från sådan skatt, därest

behållningen i boet ej överstiger 20,000 kronor samt den avlidne efterlämnat

änka, oförsörjda barn eller andra stärbkusdelägare,^ som varit

beroende av honom för sin försörjning. Sådan förmån må dock tillgodokomma

allenast stärbhus efter här i riket mantalsskriven svensk

medborgare.

31 §.

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt — — — traktamentstagaren varit bosatt.

45 §.

Kommunal progressivsskatt utgöres för varje till inkomst- och

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp, som överstigei, i fråga om

andra skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och

kommanditbolag, 3,000 kronor samt i fråga om bolag, som nu nämnts,

6 procent av det bolagets kapital, vartill hänsyn skall tagas vid bolags

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Hava makar blivit särskilt taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall den kommunala progressivskatten fördelas på makarna

i samma förhållande som inkomst- och förmögenhetsskatten.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst och förmögenhet,

skall jämte den skattskyldige barnet ansvara för den å dess inkomst och

förmögenhet belöpande del av den kommunala progressivskatten.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

337

46 §.

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag, solidariska

bankbolag och kommanditbolag utgör progressivskattens grundbelopp

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

3,000

kronor,

men

icke

5,000

kronor.......

....................... 0.3 procent

5,000

»

»

»

8,000

» ......

........................ Va »

8,000

»

»

15,000

» .......

....................... 1 ))

15,000

»

»

»

30,000

» ......

......................... 2 »

30,000

»

60,000

» .......

......................... 3 »

60,000

»

»

120,000

» ......

.......................... 4 :»

120,000

»

»

»

200,000

» .......

......................... 5 »

200,000

» ...

......................... 6 » ;

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 4 Vs procent

av det beskattningsbara beloppet.

2 mom. För svenskt aktiebolag, solidariskt bankbolag och kommanditbolag

utgör progressivskattens grundbelopp för den del av det

beskattningsbara beloppet, som i förhållande till bolagets kapital, överstiger
-

6

procent,

men

icke

8

procent..........................

......................... Vs

procent

8

»

)>

14

» ..........................

........................ 1

y>

14

»

»

»

20

»'' ..........................

........................ 2

»

20

»

»

»

27

» ..........................

......................... 3

27

»

»

»

35

» ..........................

........................ 4

»

35

»

»

45

» ..........................

......................... 5

»

45

»

......................... 6

» ;

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 3 3/i procent

av det beskattningsbara beloppet.

47 §.

1 mom. I första hand skall, utom i det fall varom i 3 mom. sägs.

kommunal progressivskatt, i den mån densamma därtill förslår, användas

till täckande av en fjärdedel av det belopp, som av kommunalstämma,

kommunalfullmäktige, allmän rådstuga eller stadsfullmäktige till utdebitering

beslutats.

2 mom. År den kommunala progressivskatten av den storlek, att

densamma icke jämlikt bestämmelserna i föregående mom. behövt i sin

helhet tagas i anspråk, skall, därest kommun och församling sammanfalla

eller kommun består av flera församlingar eller flera skoldistrikt,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 43

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

överskottet avräknas på vad kyrkostämma eller kyrkostämmor till utdebitering

beslutat, dock med högst en fjärdedel av utdebiteringens hela

belopp. Består en församling av flera skoldistrikt eller ett skoldistrikt

av derå församlingar, skall progressivskatten i första hand användas för

den större enhetens behov.

Därest stad, i vilken särskild folkskoiestyrelse jämlikt bestämmelserna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer

linnes, utgör flera församlingar, må utdebitering av kommunal progressivskatt

ej ske för församlingarnas behov.

3 mom. Består en församling eller ett skoldistrikt av flera kommuner,

skall rätten att i första hand använda progressivskatt tillkomma

församlingen eller skoldistriktet, och äga kommunerna den rätt till avräkning

av kommunal progressivskatt, som eljest enligt 2 mom. 1 st.

tillkommer församlingar eller skoldistrikt. Utgöra, där en församling

består av flera kommuner, de särskilda kommunerna egna skoldistrikt

eller utgöra, där ett skoldistrikt består av flera kommuner, de särskilda

kommunernas egna församlingar, skola kommunerna äga företrädesrätt

till överskottet.

4 inom. Om kommun, församling eller skoldistrikt genom efterbeskattniug

tillföres kommunal progressivskatt eller efter besvär tillföres

dylik skatt, som icke beräknats vid utdebiteringen det år, då beskattningen

bort ske, skall sådan skatt upptagas i kommunens, församlingens

eller skoldistriktets utgifts- och inkomststat bland sådana inkomster,

som tagas i beräkning, innan utdebiterings behovet fastställes.

48 §.

Skattskyldig taxeras #till kommunal progressivskatt i den kommun,

där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, men uppföres till

progressivskatt i den kommun, där han under nästföregående år åtnjutit

inkomst, för vilken taxering till kommunal inkomstskatt i kommunen

skall äga rum.

Har skattskyldig inom olika kommuner åtnjutit inkomst, för vilken

taxering till kommunal inkomstskatt i samma kommuner skall äga rum,

skall å honom belöpande progressivskatt fördelas mellan kommunerna i

förhållande till storleken av hans inom varje kommun till kommunal

inkomstskatt taxerade inkomst.

År skattskyldig icke pliktig utgöra kommunal inkomstskatt inom

någon kommun, upptages han till progressivskatt i den kommun, där

han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt. Detsamma skall gälla,

om den kommunala progressivskatten icke uppgår till 50 kronor.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

339

Därest vid fördelning av progressivskatt annan kommun än den,

där skattskyldig taxeras till inkomst- eller förmögenhetsskatt, skulle

tillföras belopp understigande 20 kronor, uppföres skattskyldig jämväl

till detta belopp i sistnämnda kommun.

Med kommuner likställas i förevarande hänseende sådana församlingar

och skoldistrikt, som utgöra delar av kommun och för vilkas

skattebekov må uttagas kommunal progressivskatt.

50 §.

1 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt, som eljest skolat

utgå på grund av taxering under nämnda år. Under samma förutsättning

äger beskattningsnämnd nästföljande år medgiva befrielse ej mindre

från nämnda skatter än även från den kommunala inkomstskatt och den

kommunala progressivskatt, som för den avlidnes inkomst eller förmögenhet

skolat utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

2 mom. För kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt,

som påföres för avliden persons inkomst eller förmögenhet, svare

stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet. År boet skiftat, svare

bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och i

intet fall med mera än hans lott i boet utgör.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921 samt gäller till och

med den 31 december 1924 men skall även efter sistnämnda dag tilllämpas

i den mån så erfordras för prövning av besvär och för den

efterbeskattning, vilken därefter må äga rum;

dock att, där vid lagens ikraftträdande fäst egendom är till annan

upplåten eller lägenhet är avsöndrad på viss tid eller på livstid, skattskyldigheten

för egendomen eller lägenheten skall för den tid, upplåtelsen

eller avsöndringen avser, åligga den, som enligt dittills gällande bestämmelser

skulle varit för egendomen eller lägenheten skattskyldig till kommunen

;

att i fråga om virke, som avverkats före den 1 januari 1921 eller

vartill avverkningsrätt upplåtits före den 1 juli 1920, inkomst av avverkningen

eller upplåtelsen ej skall taxeras till kommunal inkomstskatt,

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

såvida ej enligt hittills gällande bestämmelser bevillning skolat utgöras

för samma inkomst; samt

att, där någon, sedan denna lag trätt i kraft, jämlikt bestämmelserna

i 13 § av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst eftertaxeras till bevillning, den skattskyldige

tillika skall, med tillämpning i övrigt av stadgandena i 49 §

här ovan, taxeras till kommunal inkomstskatt för det till bevillning

beskattningsbara inkomstbeloppet.

Särskilda anvisningar.

Vid 7 §.

Fast egendoms värde beräknas med hänsyn tagen till de om varje

egendom inhämtade upplysningar rörande egendomens storlek, beskaffenhet,

läge och avkastning med flera förhållanden, som kunna utöva inflytande

på egendomens värde.

I fråga om egendom, som varit föremål för frivillig försäljning

under de före taxeringsåret sistförflutna fem åren, sker uppskattningen

med ledning jämväl av den om egendomen inom nämnda tid senast

upprättade köpehandlingen eller eljest erhållna upplysningar om försäljningsvillkoren,

där ej i det särskilda fallet med avseende å köpet eller

•försäljningen förelegat särskilda omständigheter, som skäligen kunna

anses hava gjort köparen benägen att köpa även till överpris eller säljaren

benägen att även till underpris sälja egendomen, eller köpeskillingen

eljest, med hänsyn antingen till förändringar efter köpet av för

egendomen värdehöjande eller värdeminskande art eller ock till ändrade

prisförhållanden i allmänhet i orten, icke längre kan anses såsom ett

tillförlitligt uttryck för egendomens förhandenvarande värde. Såsom försäljningspris

anses ej endast den kontanta köpeskillingen utan även

övriga förmåner, som säljaren såsom villkor för törsäljningen betingat

sig eller annan person. Har skog eller annan till egendomen hörande

tillgång sålts särskilt för sig till samme köpare, skall likaledes tillägg

göras för det vederlag, som betingats för skogen eller tillgången. Har

säljaren, innan egendomens försäljning ägt rum, eller i samband med

försäljningen, åt köparen eller annan i en eller annan form upplåtit

arrende- eller hyresrätt till egendomen, skogsavverkningsrätt eller eljest

rätt att begagna egendomen, skall, i den mån rättigheten sträcker sig

s. 341 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

341

utöver tillträdesdagen, hänsyn tagas till den inverkan, detta förhållande

haft på den betingade köpeskillingen. Innefattar köpeskillingen vederlag

även för inventarier, gröda eller annat, skall från försäljningspriset

avräknas vad som kan beräknas hava utgjort betalning för inventarierna,

grödan in. m. Finnes anledning antaga, att särskilda omständigheter,

t. ex. att köpet avslutats mellan nära anhöriga, föranlett, att priset satts

under egendomens verkliga värde, eller att köpeskillingen i köpehandlingen

upptagits till lägre belopp än som i verkligheten avtalats, och

kan i sistnämnda fall kännedom om köpeskillingens verkliga belopp

ej vinnas, skall taxeringsvärdet fastställas efter jämförelse med de i allmänhet

gällande ortsprisen.

Där taxeringsvärdet å fast egendom i här ant}?dda fall sättes högre

eller lägre än senaste försäljningspriset för egendomen, skola skälen

härför angivas och i vederbörande taxeringslängd eller taxeringsmyndighetens

protokoll antecknas.

I fråga om fast egendom, som icke under loppet av nästförutgångna

fem år blivit genom frivilligt avtal försåld, skall värdet beräknas

med ledning av de i allmänhet gällande ortsprisen å lika beskaffade

egendomar. För sådant ändamål sker uppskattningen efter jämförelse

med egendomar, som under angivna tid varit föremål för frivillig försäljning,

och de för sådana egendomar beräknade taxeringsvärdena. Sistnämnda

värden skola åsättas, innan uppskattning äger rum av egendomar,

som icke varit föremål för sådan försäljning under loppet av

angivna tidrymd.

Vid jämförelsen skall behörig hänsyn tagas till egendomarnas

olika, storlek, beskaffenhet och läge samt deras större eller mindre avkastningsförmåga.

I sådant avseende skola, i den mån nedannämnda förhållanden

kunna tjäna till ledning för uppskattning av egendomarnas värden, för

envar egendom, varom fråga är, komma i betraktande:

dess areal i åker, äng, skogs- eller betesmark m. in.;

dess läge med därav betingade avsättnings- och användningsmöjligheter;
inägornas

inbördes läge;

markens naturliga beskaffenhet i fråga om såväl in- som utägor;

egendomens hävd och beskaffenheten av därå befintliga byggnader

och anläggningar med hänsyn jämväl till byggnadernas läge såväl inbördes

som i förhållande till egendomens ägor;

utsäde och skörd eller annan avkastning;

antalet kreatur, som kunna på egendomen vinterfödas;

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

förekomsten av särskilda naturtillgångar eller förmåner, såsom

vattenfall, torvmosse, fyndigketer, som ej äro föremål för inmutning,

lastageplats, fiskevatten, jaktmark o. s. v.;

förekomsten av servitut till förmån eller last för egendomen; samt

förekomsten av annan särskild, med egendomen såsom sådan förbunden

rättighet eller skyldighet, såsom rätt till avgäld éller skyldighet

att utgöra frälseränta eller annan avgäld ävensom andel i samfällighet,

vilken ej särskilt taxeras, o. s. v.

Avgivna köpeanbud, upprättade hyres- eller arrendeavtal och verkställda

värderingar för egendomars belåning eller försäkrande mot eldskada

skola ävenledes beaktas, i den mån de kunna tjäna till ledning

för uppskattning av egendomarnas värden.

I den händelse jordbruksegendom är försedd med mangård sbyggnad

av dyrbarare beskaffenhet (lyxbyggnad), skall värdeförhöjning på denna

grund ske, för så vitt förefintlig beten av byggnaden skäligen kan antagas

föranleda till ökning av egendomens värde.

Den växande skogens värde uppskattas att utgöra kapitalvärdet av

rotvärdena för de virkesbelopp, som skogen med rationell skötsel och

uthålligt skogsbruk beräknas kunna årligen avkasta. Rotvärdet skall

därvid bestämmas med hänsyn tagen till skogsavkastningens under den

ingående taxeringsperioden påräkneliga beskaffenhet och fördelning på

skilda slag av virkessortiment, såsom värdefullare gagnvirke, ved, kolved

etc., samt till ortens priser för sådana skilda slag av virke.

Vad särskilt beträffar industrifastigheter, skola de värderas under

förutsättning av fortsatt användning för sitt ändamål. Vid uppskattning

av saluvärdet å sådana fastigheter skall ledning jämväl hämtas, utom

av gällande ortspris å sådan mark, som av anläggningen upptages, av

anläggningskostnaden och de uppskattningsvärden, som ligga till grund

för byggnadernas och anläggningarnas försäkrande mot eldskada. I

fråga om fastighet, som varit avsedd för visst industriellt ändamål men

icke längre kan komma till användning härför, beräknas värdet med

hänsyn till det pris, som egendomen vid frivillig försäljning i öppna

marknaden kan antagas betinga i sitt förhandenvarande skick och under

förutsättning, att den användes för det ändamål, för vilket den damera

kan befinnas bäst lämpa sig.

Ett med hänsyn till framtida avkastningsförmåga beräkneligt värde,

exempelvis av en obebyggd tomt, skall, för att komma i beaktande såsom

taxeringsvärde, vara ett nutidsvärde, vid vars beräknande hänsyn

tages till den längre eller kortare tidrymd, som kan antagas förflyta,

innan tomten blir byggnadsmogen. Härvid gäller såsom beräkneligt

s. 343 Kontrollera mot PDF

343

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

vad en köpare med vanlig förtänksamhet vid dylika kapitalplaceringar

bör kunna antaga för visst. Blotta förmodanden om framtida räntabilitet

itan stöd av faktiskt redan bestående eller med visshet påräkneliga förhållanden

få för uppskattningen icke komma i betraktande.

Den omständigheten, att skog upplåtits till avverkning under längre

eller kortare tid, får icke i och för sig anses minska egendomens värde.

Först i den mån skog på grund av upplåtelsen uttages och således upphör

att vara en tillhörighet för egendomen, får dennas värde i taxeringsavseende

anses hava undergått minskning. Lika litet får den omständigheten

öva inflytande på uppskattningen, att ett påtagligen för lågt

arrende eller för låg hyra äger giltighet även mot ny ägare. Från

dylika av en viss ägares åtgöranden beroende förhållanden av mer eller

mindre tillfällig art hava taxeringsmännen att bortse.

Vid uppskattning av frälseränta bör densamma beräknas utgå med

det belopp, vartill räntan uppgått enligt nästföregående års markegång;

dock att, där räntan i enlighet med 14 § i Kungl. Majrts kungörelse

den 11 maj 1855 utgår efter medelmarkegångspris, detta senare bör

läggas till grund för beräknande av räntans belopp.

Vid 8 §.

Till jordbruk hänföres åker- och ängsbruk, även då sådant drives

uteslutande för industriellt behov utan förening med annat jordbruk, så

ock husdjursskötsel. Trädgårdsskötsel, därunder inbegripen växtodling

under glas, räknas ock till jordbruk; dock kommer i allmänhet icke

såsom jordbruk i betraktande trädgårdsskötsel å tomter eller å s. k.

sommarnöjen, villaegendomar eller andra lägenheter, som huvudsakligen

avse bostadsändamål,- exempelvis egnahemslägenheter vilka enligt gällande

bestämmelser om villkoren för åtnjutande av egnahemslån skola

betraktas såsom bostadslägenheter, o. d.

Till jordbrukets binäringar skola räknas mejerihantering och kvarndrift,

som huvudsakligen avse förädling av det egna jordbrukets produkter,

samt sådan av jordbrukaren å den egendom, varå jordbruket

bedrives, eljest utövad verksamhet för förädling av produkter eller beståndsdelar

från egendomen, som sker huvudsakligen för husbehovsändamål eller

med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier, driftsbyggnader

och ordinarie arbetsbesättning. I enlighet härmed komma exempelvis

såsom binäringar till jordbruket i betraktande mejerihantering vid vanliga

s. k. herrgårdsmejerier, utvinning av torv och kalk samt tillverkning av

tegel huvudsakligen till husbehov o. s. v. Å andra sidan komma såsom

binäringar icke i betraktande förmalning av spannmål mot ersättning, där

s. 344 Kontrollera mot PDF

344 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ej verksamheten huvudsakligen avser förmalning av spannmål från eget

jordbruk, brännerihantering, tillverkning av tegel eller utvinning av torv

eller kalk huvudsakligen för försäljning samt annan förädlings verksamhet,

som icke avser husbehovsändamål utan bedrives såsom särskild näring,

i regel med särskild personal, särskilda inventarier, maskiner o. d. eller

särskilda byggnader eller inrättningar. Å egendomen bedriven försäljning

av jordens beståndsdelar i oförädlat skick är i regel att ^betrakta

såsom binäring, men kan undantagsvis ske under sådana förhållanden,

att särskild näring bör anses föreligga. Huruvida så skall anses vara

fallet, t. ex. beträffande grusförsäljning, får jämväl bedömas med huvudsaklig

ledning av här givna anvisningar. För att försäljning, som uteslutande

avser eget jordbruks eller dess binäringars produkter, skall

kunna anses såsom särskild näring, erfordras, att försäljningen sker från

handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe utom egendomens

område. . ,

Till jordbrukets binäringar skola vidare räknas sådana vid jordbruk

vanligen förekommande verksamhetsgrenar, som avse att annorledes

än i jordbruket och i regel mera tillfälligtvis nyttiggöra vissa

jordbruksinventarier, såsom exempelvis hemslaktning av djur föi försäljning,

uthyrning av dragare, maskiner och redskap samt körslor mot

betalning, så ock sådana sysselsättningar vid sidan av det egentliga

jordbruksarbetet som biskötsel, hemslöjd samt jakt och fiske å egendomen.

. 0 ,

I jordbruksvärde skola inräknas jordägaren tillhöriga mangård.*- byggnader och driftbyggnader för jordbruk med binäringar eller skogsbruk.

Till byggnader av förra slaget räknas bostadsbyggnad för ägare

eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader ävensom byggnader,

uppförda för ägares eller brukares bekvämlighet och trevnad,

såsom lusthus, bad- och båthus, stall för lyxhästar, jaktstuga o. d.

Till byggnader av senare slaget räknas dels byggnader för personal,

som är eller varit anställd i och för jordbruket med binäringar eller

skogsbruket, såsom förvaltar- eller inspektorsbyggnad, drängstuga, statare-

eller stattorpsbyggnader, bostad för skogvaktare och annan skogsbevakningspersonal,

dels ock för själva driften avsedda byggnader, såsom

stall, ladugård, ladu- och logbyggnader, smedja o. d., ävensom byggnader,

avsedda för sådan verksamhet, som är att hänföra till binäring,

såsom vanliga s. k. herrgårdsmejerier, husbehovskvarnar, husbehovssågar

o. d. Därest byggnad, som nu nämnts, tillhör arrendator eller eljest

annan än jordägaren och byggnaden således utgör taxeringsenhet, skall

densammas värde ändock upptagas såsom jordbruksvärde. Värdet av

s. 345 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

345

uppköps- eller andelsmejerier, tullkvarnar, brännerier, fabriker för tillverkning

av stärkelse eller potatismjöl eller för torvberedning, ramsågar,

fasta kolugnar eller andra anläggningar för industrimässig drift eller

för annan verksamhet, som icke kan hänföras till jordbrukets binäringar

eller till skogsbruk, skall icke inräknas i jordbruksvärdet.

Till skogsvärde taxeras virkestillgången å egendomen men i skogsvärdet

skall icke inbegripas själva den skogbärande markens värde.

Detta hänföres nämligen till jordbruksvärde.

För att eu del av värdet å en för jordbruk med binäringar eller

för skogsbruk använd fastighet skall anses utgöra annat värde är det

icke nödvändigt, att försäljningar av tomtmark från egendomen redan

börjat ske eller ens, att anbud om köp av sådan mark från egendomen

veterligen gjorts. Icke heller är av nöden, att ett mervärde av nu ifrågavarande

slag skall kunna påvisas för visst till sitt läge bestämd ägovidd

av egendomen. Däremot fordras, att redan igångsatt eller påräknelig

byggnadsverksamhet för bostads- eller industriellt behov med visshet

skapat marknad för jord till dylika ändamål i den trakt, där egendomen

ligger, så att markköp skett från närbelägna egendomar eller anbud i

sådant avseende gjorts av vederhäftig köpare o. s. v. Detsamma gäller

i fråga om mervärde, som beror av tillgång på utbyggnadsvärdig vattenkraft

eller brytvärdig fyndighet.

Ligger fastighet oanvänd, bör vid bedömande av frågan, huruvida

densamma skall anses äga jordbruksvärde eller ej, hänsyn tagas till det

ändamål, för vilket fastigheten kan antagas vara avsedd.

Då fastighet skall åsättas såväl jordbruksvärde och skogsvärde som

annat värde, bör så förfaras, att såsom jordbruksvärde och skogsvärde

beräknas det värde, som fastigheten skulle äga, därest densamma ägde

beräknelig användningsmöjlighet endast för jordbruk med binäringar

och för skogsbruk, under det att såsom annat värde upptages vad som

av fastighetens hela saluvärde återstår efter avdrag för de sålunda beräknade

jordbruks- och skogsvärdena.

Då värde av mark och av därå uppförda byggnader redovisas vart

för sig, skall å marken sättas det värde, marken skulle äga utan byggnader,

och å byggnaderna samfällt det värde, som av fastighetens hela

värde återstår efter avdrag av markens sålunda beräknade värde.

Vid 22 §.

Har näringen icke drivits hela året utan blott en del därav eller

med olika antal anställda personer under olika delar av året, skall

hänsyn tagas härtill vid beräkning av medeltalet anställda (arbetarBihang

till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 44

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

antalet). Då arbetares avlöning utgått efter längre tidrymd såsom manad

eller vecka, erhålles arbetarantalet genom att dividera, antalet arbetsmånader

med 12 eller antalet arbetsveckor med 52. Hava arbetare

vant anställda för kortare tid eller bär avlöningen beräknats efter arbetstimme,

torde det i regeln * vara lämpligt att vid beräkning av arbetarantalet

utgå från antalet arbetstimmar och förvandla dessa till

arbetsveckor efter det antal arbetstimmar i veckan, som i förevarande

näring är vanligt. När fråga är om arbetare, beträffande vilka lagen

om försäkring för olycksfall i arbete varit tillämplig, kan till grund för

beräkningen läggas de uppgifter angående arbetarantal och arbetstid,

vilka näringsidkaren varit skyldig lämna för bestämmande av försäkringsavgift.

Bråkdel som ingår i det slutliga arbetarantalet, bortfaller.

Exempel.

1. Näringen har drivits blott 30 veckor av året, därav 10 veckor

med 20, 10 veckor med 25 och 10 veckor med 15 arbetare. Arbetarantalet

blir då

10 x 20+ 10 x 25 + 10x 15 600

52 ~ 52 n''

2. Avlöningslistorna för ett närings företag utvisa, att under året

utbetalats avlöning för 50,000 arbetstimmar. Då den vanliga arbetstiden

inom ifrågavarande slags näring år 48 timmar i veckan, blir antalet

50 000 1,041

arbetsveckor —= 1,041 och arbetarantalet —^- = 20.

B. Förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt:

lika med herrar Gustaf Nilssons in. fl.

reservation sid. 278,

C. Förordning med bestämmelser, vilka skola

vid 1921—1924 års taxeringar gälla i stället för vissa

delar av förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering: lika

med herr Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 280;

dock att i bilaga till F. i deklarationsformuläret nr 1

avdraget enligt 24 § kommunalskattelagen bibehålies

vid 5,000 kronor samt att 31 § 1 inom., 32, 36, 40 §§

och 47 § 1 mom. skola hava följande lydelse:

s. 347 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

347

31 § 1 mom.

Taxeringsnämnds ordförande — — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — av två ledamöter;

h) att, då inkommen uppgift om inkomst, förmögenhet eller näringsskattekapital

avser skattskyldig, som ej skall taxeras inom distriktet,

avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds ordförande ävensom

att, då deklaration eller annan uppgift för skattskyldig, som skall

för inkomst, förmögenhet eller näringsskattekapital taxeras inom distriktet,

utvisar, att skattskyldig utom distriktet ägt, innehaft eller brukat fast

egendom eller drivit näring, lämna vederbörande taxeringsnämnds ordförande

meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration — — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — samt om skälen därför; skolande då avvikelsen skett

på grund därav, att, på sätt i sjätte stycket i avdelning 3:o) i de vid

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade »Särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen» omförmäles, någon här i riket

skattskyldig, som är ekonomiskt intresserad i vederbörande näringsföretag

eller kan öva inflytande på företagets ledning, blivit gynnad

genom åtgärd, som i samma stycke avses, motsvarande underrättelse

tillställas även denne samt, där han har annan beskattningsort, ordföranden

i taxeringsnämnden å denna ort.

k) att noga tillse — — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — — enligt nämnda lag;

n) att, då sådant------(31 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — — allmän pensionsförsäkring; samt

o) att, då taxeringsnämnden uppgjort förslag till fördelning mellan

flera kommuner, församlingar eller skoldistrikt av skattskyldigs kommunala

progressivskatt, inom tre veckor, efter det nämndens förrättningar

avslutats, genom utdrag av nämndens protokoll underrätta såväl

den skattskyldige som vederbörande kummuner, församlingar och skoldistrikt

om nämnda förslag.

32 §•

Dest åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden

åsätta vederbörande fastigheter, och

i inkomstlängden skattskyldigs namn och civilstånd samt antalet

barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, och dels i avseende å

kommunalskatt beskattningsbart näringsskattekapital, uppskattad inkomst,

inkomstens taxerade belopp, skattefritt avdrag enligt 42 § 2 mom. a)

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kommunalskattelagen och inkomstens beskattningsbara belopp samt för

skattskyldig, som inom distriktet taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

den kommunala progressivskattens grundbelopp, dels i avseende

ä landstingsskatt till sådan skatt beskattningsbar inkomst, dels

i avseende å inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, beloppet

av skattefria avdrag, beskattningsbart belopp samt i fråga om svenskt

aktiebolag, svenskt solidariskt bankbolag och svenskt kommanditbolag

bolagets kapital, det belopp, varå skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt skall utgå, skatteprocent

därå och det belopp, vara skatt enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning

skall utgå, dels ock för en var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp, därest detsamma icke införts på grund av föreskriften

bär ovan, ävensom det avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma

lag skall i taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid

följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängden.

Har skattskyldig icke avlämnat — — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) — — — som må ingå i taxerat belopp.

Å titelbladet — — — (32 § i dess nuvarande lydelse) — — —

sammanföras.

Där taxeringsnämnden medgiver — — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) — — — anteckningskolumn. Enahanda gäller vid tillämpning

av bestämmelserna i 42 § 2 mom. b) 1) i kommunalskattelagen.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras

till näringsskatt, kommunal inkomstskatt, kommunal progressivskatt eller

inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna särskilt angivas och sammanföras.

Om av inkomst av fast egendom eller näring endast en del

härflutit från municipalsamhället, skall i inkomstlängdens anteckningskolumn

anteckning om beloppet härav göras ävensom angivas, huru stor

del av det till kommunal inkomstskatt inom kommunen beskattningsbara

beloppet med hänsyn till den inkomst, som härflutit från municipalsamhället,

är att hänföra till detta. Motsvarande gäller, där av näringsskattekapital

allenast eu del är att hänföra till näringsdrift inom municipalsamhället.

År kommun uppdelad i olika församlingar, som var för sig hava

att bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller i olika skoldistrikt

och är fast egendom belägen eller har näring drivits inom flera

dylika förvaltniugsområden, skall i inkomstlängden angivas, huru stor

del av inkomsten av den fasta egendomen eller näringen härflutit från

s. 349 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr'' 1.

349

och huru stor del av det till kommunal inkomstskatt inom kommunen

beskattningsbara beloppet med hänsyn härtill är att hänföra till varje

förvaltningsområde ävensom huru stor del av näringsskattekapitalet klätt

hänföra till varje förvaltningsområde.

Det åligger taxeringsnämnden att i fråga om skattskyldig, som

inom distriktet taxeras till kommunal progressivskatt, upprätta förslagtill

fördelning- av den sålunda taxerade kommunala progressivskatten

mellan de olika kommuner, församlingar eller skoldistrikt i vilka den

skattskyldige jämlikt bestämmelserna i kommunalskattelagen skall uppföras

till dylik skatt.

I stad böra taxeringsnämnderna — — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) —--ledamöter.

36 §.

1 mom. Senast fem dagar---(36 § i dess nuvarande lydelse)

— — — föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande dels till

Kungl. Maj:ts befallningshavande insända de deklarationer samt andra

skriftliga uppgifter och upplysningar, som avlämnats till ledning vid

taxeringen, ävensom utdrag av taxeringsnämndens protokoll rörande av

nämnden upprättade förslag till fördelning av kommunal progressivskatt,

dels ock till vederbörande kommunala--— (36 § i dess nuvarande

lydelse) — — — honom eller icke.

2 mom. Efter emottagandet — — — (36 § i dess nuvarande

lydelse) — — — införa de avgifter till staten, som på grund---

(36 § i dess nuvarande lydelse) — — — givit anledning.

3 mom. —--(36 § i dess nuvarande lydelse) — — —.

4 mom. — — — (36 § i dess nuvarande lydelse) — — —.

.5 mom. Efter emottagande av prövningsnämndens beslut om för
delning

av kommunal progressivskatt skall behörig anteckning om beslutet

göras på landet av häradsskrivaren i taxeringslängderna och av vederbörande

kommunalstämmas ordförande uti de i 4 mom. omförmälda avskrifter

av taxeringslängderna samt i stad genom magistratens försorg uti

såväl taxeringslängderna som de i 4 mom. omförmälda avskrifter därav.

6 mom. Vad i denna paragraf är stadgat äger icke tillämpning

å Stockholms stad.

40 §.

För varje län — — — (40 § i dess nuvarande lydelse) —--

taxeringsnämndernas beslut ävensom att, med ledning av förslag, som

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

av taxeringsnämnd upprättats, besluta om fördelning av kommunal

progressivskatt mellan olika kommuner, församlingar och skoldistrikt.

47 § 1 mom.

Alla prövningsnämndens — — — (47 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — meddelas av protokollslöranden.

Inom tre veckor efter prövningsnämndens sista sammankomst eller,

där särskilt sammanträde för justering av nämndens beslut hållits, från

den dag, då sådant sammanträde hållits, skall genom Kungl. Maj:ts

befallningshavandes försorg underrättelse om fördelningen av skattskyldigs

kommunala progressivskatt mellan olika kommuner, församlingar eller

skoldistrikt meddelas såväl den skattskyldige, vederbörande kommuner,

församlingar och skoldistrikt som, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet,

och, vad beträffar övriga orter, vederbörande häradsskrivare

och magistrater.

D. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 (nr 13):

lika med herrar Gustaf Nilssons in. fl. reservation sid.

291, med den ändring att §§ 59 och 64 skola hava

följande lydelse:

§ 59.

Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt utgöras i

förhållande till det antal "skattekronor eller skatteören, som belöper å

varje skattskyldig efter följande grunder:

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

ett och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av

fast egendoms skogsvärde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendom

åsatt annat värde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

351

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär

litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka årets- utdebitering

sig grundar, samt upptaga: varje skattskyldig till namn och

bostad; antalet av de hos honom mantalsskrivna personer; taxeringsvärdet

å fast egendom med angivande vart för sig av jordbruksvärde,

skogsvårde och annat värde; för en var skattskyldig uppskattat näringsskattekapital

ävensom uppskattad inkomst av fast egendom, av näring

och av annan inkomstkälla samt till kommunal inkomstskatt beskattningsbart

belopp; den skattskyldige påfört antal skattekronor och skattebrott

med angivande av huru mycket, som belöper å varje särskild

skatteform; till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp;

tillgängligt belopp av kommunal progressivskatt; samt beloppet av den

skattskyldige påförda kommunalutskylder med särskilt angivande av de

olika skatter och övriga avgifter, som däri ingå. Till bestyrkande av

uppbörden skall längden slutligen innehålla särskilda kolumner för anteckning

om inbetalningar, restantier och avkortningar.

Äro i — — — delarnas slutsummor.

E. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 (nr 14):

lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid.

295, med den ändring att § 58 mom. 2 och § 64 skola

hava följande lydelse:

§ 58.

Mom. 1. — — —

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skattebref], som belöper

å varje skattskyldig efter följande grunder:

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

ett och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av

fast egendoms skogsvärde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendom

åsatt annat värde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringss kattekapital,

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. — — —

Mom. 4. — — —

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: varje skattskyldig

till namn och bostad; taxeringsvärdet å läst egendom med angivande

vart för sig av jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde; för en var

skattskvldig uppskattat näringsskattekapital ävensom uppskattad inkomst

av fast egendom, av näring och av annan inkomstkälla samt till kommunal

inkomstskatt beskattningsbart belopp; den skattskyldige påfört

antal skattekronor och skatteören med angivande av huru mycket, som

belöper å varje särskild skatteform; till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp; tillgängligt belopp av kommunal progressivskatt;

samt beloppet av den skattskyldige påförda stadsutskylder med särskilt

angivande av de olika skatter och övriga avgifter, som däri ingå; och bör

längden i övrigt vara inrättad i enlighet med de föreskrifter, som magistraten

meddelar.

Till bestyrkande---och avkortningar.

F. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr

33): lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation

sid. 299, med den ändring att § 41 mom. 2 skall hava

följande lydelse:

§ 41.

Mom. 1. — — —

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor, eller skatteören, som

belöper å varje skattskyldig efter följande grunder:

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

ett och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor

av fast egendoms skogsvärde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendom

åsatt annat värde,

opaginerad Kontrollera mot PDF

(352 a)

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga till lag med särskilda bestämmelser att för viss Hd gälla i stället för vissa dela)''

av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Formulär litt. B. Debiterings- och uppbördslängd å kommunal utskylder i N. N. socken för år 19.....

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19... med 2 kronor per skattekrona.

t> kyrkostämmans beslut den 25 oktober 19... med 50 öre per skattekrona till kyrkan.

» a » den 25 oktober 19... med 30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

» vederbörliga beslut progressivskatt med (50 procent av) det tillgängliga kela beloppet.

Den s k a 11 s k y 1 d i g e s

Fastigheter

Mantal s- beteck- ning å i

mantal

satt

jord

Antal

mantals-

skrivna

personer

Taxeringsvärde

Be- skatt- nings- bart nä- rings- skatte- kapital

Uppskattad

inkomst

Till

kommu- nal in- komst- skatt

beskatt- nings- bart

belopp

Antal skattekronor

och skatteören

Till- gängligt j

belopp |

av korn-!

munal

progres-

siv-

skatt

U t s

kyller

Anteckning?

betalning

restan

ir om iri- ar och

tier

Avkort-

nir.gar

Anmärk-

ningar

N:r

Till den borgerliga

kommunen

Till kyrkan

Till

skolan

Personliga av- gifter

Summa

namn och yrke

eller titel

bostad

Män

Kvin-

nor

Jord-

bruks-

värde

Skogs- vård e

Annat

värde

av

fast

egen-

dom

av

näring

av

annan

in-

komst-

källa

för

fast

egen-

dom

för

näring

för

inkomst

i

Summa

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal

inkomst- skatt

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- slcatt och

kommunal

inkomst- skatt

Pro- gressiv- skatt |

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal

inkomst- skatt

Män

d......öre

Kvinnor

d......öre

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr. ö.

i

J

Kr. ö.

Kr. ö.

Kr.

ö.

j Kr. ö.

| Kr. ö.

Kr.

ö.

!

Kr. ö.

i

Ivr. | ö.

Kr. ; ö.

Kr.

ö.

Kr. ! ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö. Kr.

Ö.

Kr.

ö.

i

Karlfeldt, X., major ......

Glittringe

Glittringe säteri, Yskvarn

11

41

33

700,0001,200,000

300,000

37,500

48,000

2,200

8,000

41,950

380 —

i i

7 50

1

419 50

!

807

~

1,000 -

! 400 —

1

1,614

—

100 —

403; 50

i

—

12 80

i

4

05

2,534

75

Bet.

—

—

—

—

2

Kyrkofonden ...............

—

Lugnås, n:r 1, löneboställe

1

30,000

12,000

—

—

—

—

-

—

7 so, —''—

—

7

so

15

6 0

3 oo

|

T

—

____

—

—

19

50

Bet.

—

|

—

—

—

o

O

Sven Persson, arrendator..

Lugnås

—

—

1

3

—

—

2,000

-

1,500

2,000

i

—i—

26 —

26

—

1

52

—

i

13 —

j

j

i

-

—

— ,30

_

45

65

75

R.

—

1

—

—

—

Konkurs.

4

Petter Krantz, skomakare.

Vantlinge, under Berga

Vantlinge

—

1

1

_

G,750

1,050

1

150; 4,000

GOD

4,000

lss

; -

40 —

41

&

i ®—

2 —

83

36

— 30

20:84

1 j

—j—

—

— >0

—

15

107 ilo

It.

—

!

-

—

—

Berga

Berga

1

2

4

120,000

_

_

7,000

_

1,200

6,200

24 —

| -''-

i

62 —

86

—

1 24 —

9 no

172

__

2 40

43;—

_i_

—

—160

—

60

252

20

Bet.

—

—j —

_

—

6

Bergfors brnksaktiebolag...

Berga

Berga, Uiby ångsåg

1

—

100,000

450,000

47,000

3,000

; 20,000

18,000

i

105 —

i

9 oo

|

iso1—

294

00

! 44o| —

176 —

589

20

14-

147 30

—i—

—

| 956

50

Bet.

—

|

1

—

1

X. X. den 2 december 19—

Att förestående debiterings- ocli uppbördslängd blivit ä kommunalstämma denna dag granskad och godkänd, betygas.

X. N. i sockenstugan den 21 december 19....

Tå kommunalnämndens vägnar:

X. X.

Ordförande.

X. X.

X. X.

Stämmans ordförande.

X.

X.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1).

Marcus’ BoXtr.-A.-B., 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(352 b)

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga till lag med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar

av förordningen om kommvnalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Formulär till debetsedel.

Debetsedel

å kommu nalutskylder 1 N. N. socken för år 19.

Fol................... Nr ............ Karlfeldt, N., major, Gllttringe.

Debet

i

Antal

skatte-

kronor

och

skatte-

ören

Utdebitering

per skattekrona

U t

s

k y

1

d e

r

Till den borgerliga

kommunen

Till kyrka och skola

Personliga avgifter

Summa

Till

kommu-

nen

Till

kyrka

och skola

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skalt och

kommunal- inkomst- skatt

Män

å......öre

Kvinnor

å......Öre

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

»■

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

För

fastighet............

380

)

»

näring...............

7

50

l 2

—

—

50

—

—

1 014

—

—

403

50

—

—

—

2 017

50

| >

inkomst ............

419

50

!

»

inkomst och för-

:

mogenhet .........

—

—

—

—

—

400

—

—

100

—

—

—

—

—

—-

500

—

1 »

41 mantalsskrivna

män ä 30 öre ...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

30

—

—

12

SO

»

33 mantalsskrivna

i

kvinnor ä 15 öre

-

—

—

4

95

4

9 51

Summa

-

_

—

_

_

400

_

1 614

—

100

—

403

50

12 ao

4

95

2 534

75

P;\ N. N. sockens kommunalnämnds vägnar’:

N. N.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 acd. 1 käft. (Nr 1.)

Mareng'' Uoktr. • A. B., 1920.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

353

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. — — —

G. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 (nr 15): lika med herrar Gustaf Nilssons in. fl.

reservation sid. 302,

H. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss de! av förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 (nr 58): lika med herrar Gustaf

Nilssons in. fl. reservation sid. 304,

I. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

landsting den 21 mars 1862 (nr 16): lika med herrar

Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 305,

J. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss del av lagen den 31 maj

1889 angående dövstumundervisningen (nr 27): lika

med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 306,

K. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av lagen den 23

oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet (nr 67 sid. 1): lika med herrar Gustaf Nilssons

m. fl. reservation sid. 307,

L. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av lagen den 16

oktober 1908 angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning (nr 110): lika med

herrar Gustaf Nilssons in. fl. reservation sid. 312,

M. 1 jfig med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället ior vissa delar av lagen den 9 de
Bihanrj

till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1). 4 5

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

cember 1910 om reglering av prästerskapets avlöning

(nr 141): lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation

sid. 313,

N. Förordning med särskilda bestämmelser att

för viss tid gälla i stället för vissa delar av stadgan

den 22 juni 1901 om skjutsväsendet (nr 63): lika med

herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 314,

O. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av lagen den 11

oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxeriug

(nr 274): lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation

sid. 315,

P. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss del av lagen om fattigvården

den 14 juni 1918 (nr 422): lika med herrar Gustaf

Nilssons m. fl. reservation sid. 316,

Q. Förordning angående inställande av allmänna

taxeringar till bevillning av fäst egendom samt av

inkomst åren 1921—1924 m. m.: lika med herrar

Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 317,

R. Förordning med bestämmelser om särskilda

grunder för utgörande av vissa avgifter: lika med

herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 318,

S. Förordning angående gäldande av vissa utlagor,

vilka bestämts att utgå efter de för utgörande

av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder:

lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid.

319, samt

T. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss del av lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom: lika med

herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 319,

II. att riksdagen måtte avslå det i proposition

nr 357 framställda förslag till lag om ändrad lydelse

av 17 kap. 6 och 12 §§ handelsbalken,

s. 355 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

355

III. att riksdagen måtte i anledning av de i

propositionerna nr 224 och 227 framställda förslag

• A. lämna medgivande därtill att, när inom

någon till svenska kyrkan hörande församling medlemmar

av sådan i riket befintlig församling av främmande

kristna eller mosaiska trosbekännare, vilken

äger rätt till offentlig religionsövning, böra, i enlighet

med vad därom i den föreslagna lagen med särskilda

bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa

delar av lagen angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning är stadgat, komma

i åtnjutande av lindring vid utgörande av de avgifter

till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning,

som å dem belöpa för inkomst, och det avgiftsbelopp,

från vilket befrielse sålunda åtnjutes, för

året uppgår till sammanlagt minst femtio kronor, den

till svenska kyrkan hörande församlingen må av allmänna

medel undfå ersättning med motsvarande belopp,

B. vid uppgörande av statsreglering för år 1921

ur riksstaten utesluta i Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering

upptagna inkomsttiteln »bevillning av fast

egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidragtill

landsting och städer, som icke deltaga i landsting»,

båda till ett belopp av 4,600,000,

IV. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla,

A. att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för

riksdagen framlägga förslag till en omorganisation av

taxeringsväsendet i riket med syfte att uppnå större

enhetlighet vid taxeringarna och kontroll över dessas

utförande, och

att i sammanhang härmed sådana grunder måtte

utarbetas för taxering av jordbruksfastigheter och skogsfastigheter,

att dessa taxeras efter avkastningsvärdet och

icke efter saluvärdet,

B. att Kungl. Maj:t ville till 1924 års lagtima

riksdag framlägga ett av vederbörliga statistiska och

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

andra utredningar åtföljt förslag till definitiv kommunalskattelag,

jämte förslag till härav betingade följdförfattningar

och författningsändringar,

att nämnda kommunalskattelag måtte såsom

huvudskatteform upptaga en på principen »skatt efter

förmåga» byggd allmän kommunal inkomstskatt,

att frågan om kommunal progressivskatt i sammanhang''

härmed måtte underkastas förnyad omprövning,

att vid den definitiva kommunalskattelagens utarbetande

den för tryggande av kommunernas tillgång

på erforderliga beskattningsobjekt ofrånkomliga kommunala

objektbeskattningen måtte göras till föremål

för ingående utredning; börande härvid undersökas,

dels huruvida en allmän kommunal förmögenhetsskatt

är för detta syfte lämplig, dels huru objektbeskattningen

av fast egendom och av näringsföretag bör

läggas för att utan större skattebelastning av näringarna

än som är oundgängligen nödvändig för att

objektbeskattningens syfte icke skall äventyras åvägabringa

en rättvis fördelning av skattetrycket mellan

olika grupper av yrkesidkare och inkomsttagare vid

jämförelse med varandra ävensom mellan i ekonomiskt

avseende olikställda utövare av samma näring inbördes,

att vid samma kommunalskattelags utarbetande

frågan om skogsbeskattmingens rationella anordning

måtte göras till föremål för särskild prövning, samt

att Kungl. Maj:t ville i sammanhang med framläggandet

av förslaget till en definitiv lösning av kommunalskattefrågan

förelägga riksdagen ett av erforderliga

utredningar åtföljt fullständigt förslag till lösning

av frågan om skatteutjämning mellan olika kommuner

och härmed i samband stående frågor,

V. att följande i detta utlåtande behandlade

motioner, nämligen:

a) 1:258 av herr Östberg,

b) 1:259 av herr Kvarnzelius m. fl.,

c) 1:260 av herr Rosén,

d) 1:261 av herr Rosen,

s. 357 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

357

e) 1:262 av herr Rosén,

f) 1:271 av herr Trygger m. fl..

g) 1:272 av herr Trygger,

h) 1:273 av herr Trygger,

i) 1:274 av herr Trygger,

j ) 1:275 av herr Trygger,

k) 1:277 av herr Trygger,

l) 1:279 av herr Trvgger,

m) 1:280 av herr Trygger,

n) 1:281 av herr Ciason,

o) 1:282 av herrar Wohlin och Johansson i Frigger
åker,

p) 1:283 av herr Björnsson,

q) 1:284 av herr Gustaf Nilsson,

r) 1:285 av herr Gustaf Nilsson,

s) 1:286 av herr Edvard Larsson,

t) 1:287 av herr Lindhagen,

u) 11:140 av herr Alvin,

v) 11:361 av herr Magnusson i Skövde,

x) 11:393 av herr Edén m. fl.

y) 11:394 av herr Hamrin,

z) 11:395 av herr Lindman in. fl.,

å) 11:396 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ä) 11:397 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ö) 11:398 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

aa) 11:399 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ab) 11:401 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ac) 11:403 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ad) 11:404 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp.

ae) 11:405 av herrar Hage och Alvin,

af) 11:406 av herrar Andersson i Grimbo och Ericson

i Oberga,

a g) 11:407 av herr Forssell m. fl.,

ah) 11:408 av herr Sköld,

ai) 11:410 av herr Osberg,

aj ) 11:411 av herr Ljungkvist och

ak) 11:244 av herr Hallén in. fl.;

i den mån de icke blivit av utskottet beaktade eller

tillstyrkta icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Principerna

för en rättvis

beskattning.

Den historiska

utvecklingen.

av herr Swartz, som ansett att utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

I en den 12 mars 1920 ---sid. 1 t. o. m. 34 ovan---

hänvisa till respektive propositioner.

Utskottet finner, att de huvudprinciper, varpå Kungl. Maj:ts förslag

uppbyggts, i stort sett vunnit erkännande och tillslutning från

olika håll under det mångåriga reformarbete, som föregått förslaget.

Vad beträffar principerna »skatt efter förmåga» och »skatt efter intresse»,

har man allmänt anslutit sig till den ståndpunkten, att den förra principen

i huvudsak borde komma till tillämpning i fråga om den statliga

beskattningen, men att däremot intresseprincipen borde intaga ett väsentligt

rum med avseende å kommunalbeskattningen. Man har, bland

annat på den grunden, under de senaste tjugo åren nästan undantagslöst

intagit den ståndpunkten, att vid sidan av en inkomstbeskattning för

kommunernas vidkommande borde utvecklas en fristående objektbeskattning

å sådana objekt, vilkas samhörighet med kommunen vore särskilt

påtaglig. Åven det förslag till kommunalbeskattning, som så att säga

inledde den senare tidens reformarbete på ifrågavarande område, det av

den s. k. kommunalskattekommittén år 1900 avgivna, anslöt sig till

intresseprincipen vid sidan av en beskattning efter förmåga. Kommitténs

majoritet stannade emellertid vid ett förslag, som i stort sett innebar

en beskattning av inkomst, dock att inkomstskatten för fast egendom

var utbildad som en garanterad minimiskatt i ungefär samma

form, som nu förordats i herrar Tryggers samt Kvarnzelius’ in. fl. motioner

(1:259, 271; 11:313, 315). Vid förslaget voro fogade åtskilliga

reservationer, bland dem eu av herr Johan Östberg, vilken anslöt sig

till principen om en fristående objektbeskattning vid sidan av en allmän

inkomstbeskattning. Kommittéförslaget avstyrktes emellertid av kammarrätten

och åtskilliga andra hörda myndigheter. Kammarrätten anförde

sålunda, såsom även av statsrådet och chefen för finansdepartementet i

hans yttrande till statsrådsprotokollet vid avgivande av förslag till den

s. 359 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

359

nu föreliggande propositionen angives, bland annat, att enligt kommitténs

förslag den av kommittén förordade principen av en intressebeskattning

icke sträckte sina verkningar längre än till en viss gräns men å andra

sidan innanför denna gräns verkade med fullständigt åsidosättande av

skatteförmågan, vilken dock även den skulle enligt den antagna reformplanen

ses till godo vid den kommunala beskattningen. I de senare

förslag till en kommunal skattereform, som blivit framlagda, d. v. s.

1917 års förslag, har man byggt på en självständig objektbeskattning.

Denna princip har även av de flesta hörda myndigheter förordats.

Aven inom finansteorien står man i allmänhet på den ståndpunkten,

att en objektbeskattning för kommunernas vidkommande bör

inrättas vid sidan av en inkomstbeskattning. Det är visserligen sant,

att man ej alltid söker motivera denna objektbeskattning med hänsyn

till intresseprincipen, men man finner den det oaktat vara en lämplig

form för kommunal beskattning. Och intresseprincipen har allt jämt

många anhängare inom teorien, vilken i detta avseende fortfarande

uppvisar i stort sett samma motsättningar som tidigare. Trots vad

man stundom velat andraga i motsatt riktning, lärer det förhålla sig

så, att intresseteorien ännu är att anse såsom fullt modern och att man

alltjämt framdrager nya skäl för densamma. Vad som här är av särskild

vikt att framhålla är emellertid, att, vilken ställning man än intager

till intresseprincipen, en objektbeskattning i varje fall i allmänhet

anses nödvändig.

Då sålunda det system, varpå Kungl. Maj:ts förslag är uppbyggt,

torde kunna å ena sidan betraktas såsom ett resultat av den historiska

utvecklingen och å andra sidan anses stå i full överensstämmelse med

den moderna teoriens ställning, är det tydligt, att detta system i så att

säga rent yttre formellt avseende vilar på en fast grund. Men därjämte

synas även starka inre reella skäl tala för ett dylikt system. En

objektbeskattning måste med hänsyn till kommunernas behov av säkra, av

konjunkturer i stort sett oberoende skattekällor anses vara starkt av behovet

påkallad. Nödvändigheten av en kommunal objektbeskattning

har också erkänts även av de motionärer, vilka velat — låt vara provisoriskt

— införa en garanterad inkomstbeskattning. I den mån garantien

behöver tagas i anspråk, d. v. s. i den mån det garanterade minimum

(iverstiger den verkliga inkomsten, är man nämligen otvivelaktigt inne

på objektbeskattningens område. Den kritik, som på sin tid anförts

Finansveten
skapens
ställning.

Utskottet

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

mot kommunalskattekommitténs förslag, äger emellertid uppenbarligen

fortfarande full giltighet och drabbar i lika grad de motioner, som nu

bygga på det en gång underkända systemet. Och, såvitt utskottet har

sig bekant, förordas ingenstädes inom teorien ett skattesystem, snarlikt

det i motionerna föreslagna.

Det har emot eu fristående objektbeskattning vid sidan av eu

allmän inkomstbeskattning bland annat anmärkts, att den skulle innebära

en »dubbelbeskattning» av inkomsten. Objektbeskattningen innebär

emellertid principiellt icke en direkt beskattning av inkomsten såsom

sådan, varför talet om dubbelbeskattning är obefogat. Men hven

om det medgåves, att dubbelbeskattning äger rum, så måste samma

anmärkning ofta i än högre grad drabba de i motionerna föreslagna

systemen. Vid det förhållande, att enligt motionerna icke alla fastighetsägarna

i kommunen få bära objektskatten utan endast de, vilkas

inkomst understiger det garanterade minimum, är det uppenbart, att

dessa senare ofta drabbas av »dubbelbeskattning» i mycket hårdare

grad än enligt Kungl. Maj:tv förslag. Därest man medgåve, att

dubbelbeskattning enligt Kungl. Maj:ts förslag förelåge, så bleve skillnaden

i detta avseende mot motionärernas förslag endast den, att enligt

Kungl. Maj:ts förslag drabbades samtliga fastighetsägare av en

måttlig dubbelbeskattning men enligt motionärerna drabbades de med

det ekonomiskt sämsta resultatet arbetande fastighetsägarna — nämligen

de, vilkas inkomst understege 6 respektive 5 procent av fastigheternas

taxeringsvärden — och endast dessa av en »dubbelbeskattning», som

mänga gånger kunde bli betydligt hårdare än enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Ja, »dubbelbeskattningen» skulle bli hårdare, ju sämre vederbörande

hade det stiillt; för de allra sämst lottade skulle det bliva ej

en »dubbel» men en flerdubbel beskattning.

Olägenheterna av den ifrågasatta garanti beskattningen skärpas i

själva verket även därigenom, att endast de personer, vilkas inkomster

överstiga det garanterade minimum, få åtnjuta de avdrag för existensminimum,

vilka av såväl Kungl, Maj:t som motionärerna föreslagits.

Någon gradering mellan fastighetsägarna inbördes med hänsyn till dessas

personliga förmåga förekommer med garantibeskattningen endast, därest

sagda minimum i avseende å inkomsten överskridits med mer än beloppet

av dessa avdrag. Och det måste å andra sidan ihågkommas,

att just avdragsrätten enligt motionärernas system kan medföra en

skärpning till och med av de orättvisor, som vidlåda det nu gällande

kommunalskattesystemet. Ty denna avdragsrätt har understundom den

s. 361 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskott et.s utlåtande Nr 1.

361

verkan, att antalet skattekronor i kommunen minskas. Därmed ökas

utdebiteringsprocenten, och den starkt skuldsatte fastighetsägaren, som

icke har på långt när 6 procents inkomst på sin fastighet, får det oaktat

betala högre skatt än förut.

Av vad utskottet nu anfört torde det vara uppenbart, att det i

motionerna förordade skattesystemet vidlådes av sådana brister, att det

under inga förhållanden kan läggas till grund för en definitiv kommunalskattereform.

Detta har nu visserligen icke ifrågasatts i motionerna,

utan man har angivit, att systemet skulle gälla endast såsom ett;

provisorium. Av don polemik, som stundom riktats mot ett fristående

objektskattesystem, synes emellertid framgå, att man icke önskar ett

sådant system såsom grundval ens för en definitiv skattereform, utan

att man å många håll i det förordade provisoriet vill se en inledning

till eu definitiv reform i samma riktning — eu enligt utskottets förmenande

olycklig eventualitet, vars möjlighet talar starkt emot systemets

antagande ens såsom provisorium. Häremot talar även den nyss

antydda omständigheten, att i vissa fall de nuvarande olägenheterna

skulle skärpas, något som uppenbarligen måste undvikas, därest någon

möjlighet därtill förefinnes.

Och en sådan möjlighet gives också. År man i stort sett ense

därom, att eu objektbeskattning för kommunernas vidkommande ej kan

undvaras, så gäller det att utforma denna på ett rationellt sätt, med

hänsyntagande i möjligaste mån även till skatteförmågan. Detta vinnes

genom eu måttlig beskattning av samtliga objekt av den art, varom

fråga kan vara vid sidan av en allmän inkomstbeskattning. I avseende

å den senare tages för varje skattskyldig full hänsyn till skatteförmågan,

avdrag får ske för existensminimum m. in. Ett system, som

på ett i allmänhet lyckligt sätt synes fylla dessa krav, föreligger nu

utbildat i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, vars objektbeskattning

träffar dels jorden, dels i stort sett det produktiva kapitalet inom

eu kommun, alltså de mera konstanta objekten. Eu dylik beskattningav

fastigheter och näringsföretag såsom sådana är den vanliga formen

för en objektbeskattning och den inom teorien allmänt erkända.

Det har emellertid mot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget

anförts, att det icke vore moget för antagande, bland annat på grund

av bristande utredning. Jämte annat har man anmärkt, att det på

1918 års provtaxering grundade statistiska materialet vore alltför ofullständigt

samt även missvisande, då det avsåge ett år med abnorma inkomstförhållanden,

nämligen år 1917. Visserligen torde gent emot

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 haft. (Nr 1). 46

Kommunalskattefi

ägan

bör lösas

provisoriskt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

,362 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

denna anmärkning kunna invändas, att riksdagen vid provtaxeringsförordningens

antagande ansett en provtaxering sådan som den nu företagna

skola vara tillfyllestgörande för frågans bedömande. Det oaktat

torde anmärkningen ej kunna frånkännas fog, så tillvida, att provtaxeringen

ej kan anses utgöra ett tillräckligt material för att därpå

grunda ett slutgiltigt omdöme om en definitiv skattereform. Däremot

måste den verkställda utredningen anses på ett fullt tillfredsställande

sätt visa, i vilken riktning föislaget verkar. Och att denna i stort sett

är den rätta, bär knappt av någon kunnat bestridas.

Konsekvensen av det anförda synes utskottet vara följande. En

ändring i det nuvarande tillståndet bör enligt allas samstämmiga upplagning

omedelbart komma till stånd. Den föreliggande utredningen

är icke tillfyllest för att utgöra grundval för en definitiv lösning av

kommunalskattefrågan. Man har alltså att söka en provisorisk lösning.

För denna finnas i stort sett två alternativ: det av motionärerna anvisade

och det av Kungl. Maj:t föreslagna. Det förra är sådant, att

det icke bör och icke heller kan väntas bliva vägledande för eu definitiv

skattereform, då det vilar på en teoretiskt och praktiskt ohållbar

grund. I vissa fall skulle det t. o. m. komma att skärpa nu rådande

orättvisor. Det andra alternativet däremot vilar på teoretiskt riktiga

och allmänt vedertagna grunder samt torde med tämlig visshet hava

framtiden för sig. Över hela linjen mildras genom detsamma nuvarande

orättvisor. Antages detta alternativ provisoriskt, så gives en möjlighet

att på alla punkter pröva detsamma, som aldrig skulle kunna vinnas

genom än så fullständiga provtaxeringar. Antoges däremot clet förra

alternativet till provisorisk lösning, finge man ånyo tillgripa utvägen

av kostsamma provtaxeringar, utan att man ändå kunde våga påstå,

att dessa i alla avseenden gåve ett uttömmande resultat. Nu föreligger

ett i enlighet med det senare alternativet på grundvalen av mångåriga

utredningar i detalj utarbetat förslag i sådant skick, att mot själva

detaljerna i allmänhet riktats endast mindre väsentliga anmärkningar,

medan de i det stora hela godtagits även i den av herr Trygger m. 11.

väckta motionen, vars avvikelser i huvudsak gälla själva principerna.

Vid valet mellan berörda tvenne alternativ har utskottet vid anförda

förhållanden funnit sig böra stanna vid det senare, d. v. s. det

av Kungl. Maj:t föreslagna skattesystemet, vars giltighetstid dock bör

till tiden begränsas, så att det t. v. skall gälla under en tid av fyra

år. I skrivelse till Kungl. Maj:t bör riksdagen enligt utskottets förmenande

anhålla, att Kungl. Maj:t ville efter prövning av verkningarna

s. 363 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

363

av det provisoriskt antagna skattesystemet senast vid 1924 ärs riksdag

framlägga förslag till definitiv lösning av kommunalskattefrågan.

Finner sålunda utskottet, att de i Kungl. Maj:ts förslag innefattade

principerna böra läggas till grund för en provisorisk lösning av

kommunalskattefrågan, så är emellertid därmed icke sagt, att modifikationer

och förändringar i själva förslaget ej böra äga rum. Utskottet

anser tvärtom, dels att vissa detaljer äro av beskaffenhet att erfordra

ytterligare utredning, och att man därför i vissa punkter torde böra

nöja sig med ett provisorium inom provisoriets ram, dels att vissa förändringar

omedelbart böra vidtagas.

Vad beträffar frågan om ytterligare utredningar, så synas sådana

framför allt vara erforderliga beträdande skogsbeskattningen och taxeringsväsendets

omorganisation med särskild hänsyn till fastighetstaxeringen.

Vad törst, beträffar den senare frågan, så bär Kungl. Maj:t föreslagit,

att ny fastighetstaxering skall äga rum år 1921. Kungl. Maj:t

bär också i proposition nr 400 framställt förslag om rätt för taxeringsoch

prövningsnämnd att tillkalla sakkunnigt biträde för taxeringen.

Det hade tydligen varit högeligen önskvärt, om nytaxering av

fastigheter verkligen kunnat komma till stånd år 1921. Ty den störa

ojämnhet, som vidlåder den nuvarande fastighetstaxeringen, är ett påtagligt

missförhållande, som även med det av utskottet förordade skattesystemet

skulle medföra avsevärda orättvisor, om sagda ojämnhet också

icke skulle till den grad skärpa dem, som den med nu gällande skattesystem

påtagligen gör. Utskottet finner det visserligen tvivelaktigt,

om de nuvarande taxeringsmyndigheterna — eventuellt förstärkta med

sakkunniga på sätt i propositionen nr 400 föreslås — trots''de väsentligt

utvidgade och förbättrade anvisningarna för taxeringen verkligen

skulle varit i stånd att verkställa en fastighetstaxering, som kunde fylla

sådana krav, att den kunde äga bestånd under någon längre tid. Men

utskottet bär under sitt arbete trott sig finna sådana former för anordningar

beträffande fastighetstaxeringen, som skulle kunnat omedelbart

genomföras och bidraga till ett jämförelsevis gott resultat av taxeringen.

Det må här endast antydningsvis meddelas, att dessa såsom

provisoriska tänkta anordningar närmast rört sig om eu utvidgning av

sakkunniginstitutionen, som skulle bliva obligatorisk, varjämte de sakkunniga

skulle tillagts vissa rättigheter till överklagande in. m. Ut
-

Modifikatier<er

i Kungl.

Maj:ts förslag
-

Fastighets
skatten.

Erforderliga

ytterligare

utredningar.

(Taxerings - väsendet.)

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Skogs taxeringen.

)

skottets försök att bidraga till genomförande av ny fastighetstaxering

år 1921 har emellertid strandat på en speciell fråga av stor betydelse,

nämligen frågan om taxeringen av skog.

Fastighetstaxeringen av skog är utan allt tvivel för närvarande

den minst tillfredsställande, synnerligast på grund av sin stora ojämnhet.

På vissa håll taxeras skogarna i det närmaste till sitt fulla värde,

på andra håll endast till en bråkdel därav. Att taxeringen över lag är

låg, beror givetvis företrädesvis därpå, att man anser det obilligt med

en stark årlig beskattning, då avkastningen i regel erhålles endast med

betydande mellanrum. Då bevillningsförordningen ej meddelar några

tydliga anvisningar angående taxering av skog, är sagda förhållande

knappast ägnat att förvåna. Klart är emellertid, att nya regler angående

skogstaxeringen äro nödvändiga, om eu effektiv ny fastighetstaxering

skall kunna komma till stånd. I Kungl. Maj:ts förslag är

frågan löst på det sätt, att den växande skogen utöver husbehovet

åsättes särskilt skogsvärde, vilket går med i den kommunala repartitionen

med endast hälften så stor procent som jordbruksfastighet i övrigt.

Skogsmarken däremot likställes med annan jordbruksfastighet. Vad

värderingen av den växande skogen beträffar, äro förslagets bestämmelser

ej fullt tydliga, men dess mening torde vara, att den skall åsättas

s. k. »saluvärde under förutsättning av uthålligt skogsbruk.» Från skogsmannahåll

har emellertid denna anordning väckt åtskillig kritik. Man

har påpekat svårigheterna att urskilja husbehovsskog från annan skog

samt svårigheterna att överhuvud taxera värdet på växande skog, då

dennas mängd ofta vore obekant. Man har vidare framhållit vådan av

en för kraftig årlig beskattning, då faran att denna kunde leda till rovavverkning

kunde vara betydande. Själva åsättandet av särskilt skogsvärde

har man ansett ur skogspedagogisk synpunkt förkastligt. I stället

för den föreslagna beskattningen har man påyrkat en beskattning av

marken såsom produktionsfaktor med frihet från fastighetsbeskattningav

den växande skogen, varemot man såsom ersättning velat medgiva

eu särskild accisbeskattning vid skogens avverkning. Genom den förordade

taxeringsmetoden har man förmenat, att i flertalet fall själva

skogsmarken skulle komma att åsättas ett värde, som uppginge till det

nuvarande taxeringsvärdet å skogen.

Det förefaller visserligen, som om den meddelade kritiken i någon

mån skjutit över målet. Vådorna av den i Kungl. Maj:ts förslag antagna

metoden synas nämligen hava överdrivits med hänsyn till att fastighetsskatten

å skogen enligt samma förslag i regel torde komma att under
-

s. 365 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 365

stiga den nuvarande efter fastighetsbevillningen utgående kommunalskatten

i den mån denna hänför sig till taxeringen av den i jordbruksvärdet

ingående växande skogen. Det oaktat finner utskottet, att denna

fråga icke blivit föremål för en så ingående utredning, som varit önskvärd.

Utskottet anser sålunda, att det bör tagas under förnyat övervägande,

om den av Kungl. Maj:t föreslagna metoden är den rätta, och

att en undersökning i detta avseende bör komma till stånd. Därvid

bör även tagas under omprövning, huruvida och i vad mån den ovan

berörda från skogsmannahåll förordade beskattningsmetoden är möjlig

och lämplig att anlita. Det torde väl kunna förväntas, att en taxering

av den växande skogen, om den också ej för den kommunala beskattningens

vidkommande erhåller samma betydelse, som nu blivit förutsatt,

likväl, bland annat med hänsyn till den statliga förmögenhetsbeskattningen

och den därmed sammanhängande kommunala progressiva

skatten, även för framtiden blir nödvändig. Såvitt möjligt uttömmande

anvisningar böra utarbetas angående huru taxeringen av såväl skogsmark

som växande skog skall försiggå.

Den utreduing, som sålunda enligt utskottets förmenande bör ske,

torde emellertid kunna väntas bliva så vidlyftig, att den knappast kan

leda till definitivt resultat inom den närmaste framtiden. Utskottet har

därför varit betänkt på att provisoriskt söka åstadkomma eu sådan anordning,

att man på den kunde grunda en taxering under nästa år.

Det har emellertid visat sig möta sådana svårigheter, att inom den begränsade

tid, som varit utskottet tillmätt, finna en på samma gång

praktiskt användbar och någorlunda rättvis taxeringsmetod, att man

måst uppgiva försöket. Och därmed är även en av grundförutsättningarna

bortfallen för åstadkommande av en allmän ny fastighetstaxering

år 1921.

Utskottet vill emellertid ånyo kraftigt betona önskvärdheten av att

en sådan ny taxering med det snaraste kommer till stånd, och får såsom

sin mening uttala, att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att förslag angående såväl erforderliga ändringar i avseende ä

organisationen av taxeringsväsendet med särskild hänsyn till fastighetstaxeringen

som nödiga regler angående taxering av växande skog —

eventuellt av provisorisk karaktär — i syfte att åstadkomma eu .effektiv

allmän fastighetstaxering år 1922 förelägges 1921 års riksdag. Vad då

först beträffar frågan om en förändrad organisation av beskattningsnämnderna

har det synts utskottet, att den allmänna fastighetstaxeringen

bör grundas å särskilda, under närmast föregående års höst för ända
-

Skrivelse till

Kungl. Maja

ang. taxeringsväsendet

och.

fastighetstaxering''».

opaginerad Kontrollera mot PDF

866

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

målet avgivna deklarationer samt verkställas genom fristående för dylikt

syfte. särskilt tillsatta beskattningsnämnder.

Inom utskottet har framlagts följande detaljerade förslag i fråga

om beskattningsnämndernas sammansättning, verksamhetsområden och

arbetssätt. För granskning av de avgivna deklarationerna och inhämtande

i övrigt av nödiga upplysningar angående las tigheterna förordnar

Kungl. Maj:ts befallningshavande personer, som äga särskild

sakkunskap rörande värdering av fast egendom, att var för sitt taxerings

distrikt bereda uppskattningen. Distriktets storlek anpassas så, att den

sakkunnige kan förutsättas dels inom vederbörlig tid medhinna beredningsarbetet

för distriktet oc;h dels — i likhet med övriga för distriktet

i dess helhet utsedda ledamöter i distriktets fastighetstaxeringsnämnd —

besitta erforderlig lokalkännedom inom distriktet. I regel torde taxeringsdistrikt

böra omfatta ett flertal kommuner, exempelvis, där så lämpar

sig, ett härad eller ett tingslag. Efter det deklarationer och andra

uppgifter blivit av den sakkunnige genomgångna, fortsattes beredningen

vid av honom i orterna hållna sammanträden, där lämpligt antal för

varje kommun utsedda representanter äga att deltaga och yttra sig

angående värdet å de särskilda inom kommunerna belägna fastigheterna,

dock utan att omröstning under detta förberedande arbete synes böra

företagas. Större kommuner må kunna uppdelas i och mindre sammanslås

till beredningsdistrikt. Sedau beredningen, varmed arbetet torde

böra börja på hösten året före det, dä taxeringen skall ske, blivit avslutad,

verkställes taxeringen av fastighets taxeringsnämnden, vilken bör

hava slutfört sitt arbete före mars månads utgång. Denna nämnd synes

förslagsvis böra bestå av — förutom förenämnda sakkunnige såsom

föredragande ledamot — dels ytterligare två för taxeringsdistriktet i

dess helhet förordnade ledamöter, därav eu, ordföranden, utses av Kungl.

Maj:ts befallningshavande och den andra utses antingen av landsting

respektive stadsfullmäktige eller ock bland därtill av respektive nämnda

representationer föreslaget antal personer av Kungl. Maj:ts befallningshavande,

dels och — växlande för varje kommun eller beredningsdistrikt

inom kommun — två av kommunen utsedda, med ortens fastighetsförhållanden

väl förtrogna personer. För åstadkommande av största möjliga

enhetlighet beträffande fastighetstaxeringen inom länet torde de

för distriktet i dess helhet utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna

böra före taxeringsarbetets påbörjande sammanträda inför

Kungl. Maj:ts befallningshavande för överläggning om de allmänna

grunder, som böra följas vid taxeringarna, om särskilda upplysningar i

ett eller annat avseende eller för viss del av länet skola infordras jämte

s. 367 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

367

annat, som kan vara av vikt för arbetets planmässiga och enhetliga bedrivande.

Klagan över de åsätta taxeringsvärden a torde böra fullföljas

till en för länet gemensam prövningsnämnd för fastighetstaxering, vars

ledamöter torde böra utses bland personer, som för året varit ledamöter

i länets fastighetstaxeringsnämnder. De år, då allmän fastighetstaxering

icke äger rum, torde särskilda beskattningsnämnder för fastighetstaxering

ej vara erforderliga.

Utan att taga bestämd ståndpunkt till detaljerna i nu återgivna

förslag har utskottet funnit grundlinjerna i detsamma vara förtjänta att

komma under prövning vid den av utskottet ifrågasatta utredningen i

ämnet. Av vikt har utskottet emellertid funnit det vara, att taxeringsdistrikten

göras så stora som omständigheterna i varje fall medgiva.

Den omständigheten, att enligt förslaget de föredragande ledamöterna i

taxeringsnämnderna torde i regel komma att under större delen av ett

halvt år bliva helt eller till väsentlig del upptagna av arbetet med

fastighetstaxeringen, lärer göra det nödigt att för erhållande av fullt

lämpliga personer till berörda uppdrag bereda dem jämförelsevis god

ersättning.

Utöver frågan om ändrad organisation av organen för fastighetsbeskattning

synes önskligt att, i den mån så låter sig göra, jämväl få

i samband därmed till prövning upptaga spörsmålet om lämpligheten

och möjligheten av att hos länsstyrelserna få anställda i taxeringsarbete

med dithörande författningar särskilt förfarna, sakkunniga personer,

vilka skulle hava att tillhandagå de nuvarande taxeringsnämnderna med

råd och upplysningar samt eventuellt även med biträde i vidare omläsning,

ävensom frågan om rätt för skattskyldig, att, oavsett om han

klagat hos prövningsnämnden eller ej, få anföra besvär hos kammarrätten.

Jämte den nu berörda framställningen med anhållan om förslag

beträffande taxeringsorganisationen torde även böra göras framställning

till Kungl. Majs om särskild utredning, med aktgivande på ovan berörda

omständigheter, av frågan rörande beskattning av skog med särskild

hänsyn til! eu definitiv lösning av kommunalskattefrågan.

Av vad utskottet förut anfört, torde emellertid vara klart, att

enligt utskottets mening de sist berörda svårigheterna ingalunda höra

föranleda, att med det provisoriska genomförandet av Kungl. Maj:t-s

förslag i allmänhet bör anstå. Intet hindrar, att den taxering, som

år 1918 ägt rum till fastighetsbevillning, fortfarande får äga bestånd

och bilda grundval för utgörande av fastighetsskatten. Endast i enstaka

Följder av

utebliven

fastighetstaxering

år

1921.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tall torde med hänsyn till ändring i avseende å skattskyldigheten nytaxering

eller omtaxering böra äga rum, men denna bör då under övergångsåret

ske efter nu gällande bestämmelser. Av mera väsentlig betydelse

i avseende å själva grunderna synes — om jag frånser den

svävande frågan om skogstaxeringen — egentligen endast den omständigheten

vara, att begreppet fast egendom, enligt Kungl. Maj:ts förslag

fått en annan bestämning än den nuvarande, i det i allmänhet maskiner

och dylikt, även om de civilrättsligt äro fast egendom, enligt förslaget

skola anses såsom lös egendom och på den grund underkastas näringsskatt

i stället för fastighetsskatt. Under övergångstiden komma nu

dessa maskiner fortfarande att träffas av fastighetsskatt och icke av den

mildare näringsskatten. Då det emellertid i denna punkt torde vara

fråga om en mera av praktiska än rent principiella skäl förestavad anordning,

torde berörda förhållande icke vara av den beskaffenhet, att

det bör föranleda särskild taxering med hänsyn till vad man avsett att

genomföra i framtiden.

De nuvarande fastighetsvärdenas bibehållande får icke föranleda

eu lucka i lagtexten. Denna måste göras fullständig även i de stycken,

där man icke tänkt sig en omedelbar tillämpning av densamma. De

speciella svårigheterna i detta avseende möta givetvis i fråga om skogstaxeringen.

Utskottet har emellertid i denna punkt upptagit ett förslagtill

formulering, som framlagts från skogsmannahåll under framhållande,

att man skulle kunna våga sig på dess tillämpning under ett provisorium

även med det nuvarande höga repartitionstalet för fastighetsbevillningen.

Utskottet är visserligen icke fullt övertygat därom, att sagda formuleringär

den lämpligaste ens i ett provisorium — speciellt torde taxeringsnämnderna

stundom sakna den nödiga sakkunskapen för föreskriftens

tillämpning. Det synes för övrigt ej uteslutet, att bestämmelsens stränga

efterföljd med repartitionstalet 6 stundom skulle medföra en hårdare beskattning

än den av Kungl. Maj:t föreslagna metoden. Med hänsyn

till det lägre repartitionstal (4), som utskottet förordar för jordbruksfastighet,

tror emellertid utskottet, att en tillämpning av formuleringen

under eu kortare tid i alla händelser icke skulle medföra några som

helst menliga följder. Det är dock, såsom av det föregående framgår,

utskottets mening, att en tillämpning av berörda formulering helst icke

skall komma att äga rum, utan att frågan upptages till förnyad prövning

av nästföljande års riksdag.

Något särskilt skogsvärde skulle tillsvidare icke åsättas fastigheterna

— huruvida sådant för framtiden skall åsättas, blir beroende av

det resultat, som kommer att framgå av de förnyade utredningarna

s. 369 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

369

— men däremot synes uppdelningen i jordbruksvärde och annat

värde såsom ersättning för klassificeringen i jordbruksfastighet och

annan fastighet innebära en sådan förbättring, att den bör kvarstå.

Skogen ingår alltså under jordbruksvärde. Under övergångsåret måste

emellertid skillnaden mellan jordbruksfastighet och annan fastighet bibehållas,

varför en särskild övergångsbestämmelse nödvändiggöres.

Till eu annan med den uppskjutna fastighetstaxeringen delvis sammanhängande

fråga, nämligen om skogsaccisens partiella bibehållande,

skall utskottet senare återkomma.

Även vad näringsskatten beträffar anser utskottet det lämpligt att

pröva den av Kungi. Magt föreslagna metoden för näringsskattekapitalets

bestämmande. Det är ju tydligt, att, när repartitionstalet ej är

något på förhand givet, det endast för en jämförelse mellan näringsidkarna

sinsemellan är av någon betydelse, vilka faktorer som medräknas

i näringsskattekapitalet. Repartitionstalet kan ju nämligen bestämmas

så, att alla näringsidkarna tillsammans i det ena fallet ej bliva sämre

ställda gentemot andra skattedragare än i det andra. Det synes knappast

kunna förnekas, att, när det gäller att bedöma företags inbördes storlek,

alla de ifrågavarande faktorerna, nedlagt kapital, avkastning i den mån

den överstiger normal kapitalränta samt antalet anställda personer, äga

betydelse. Vad särskilt arbetarkapitalet beträffar, är det tydligt, att

hänsynstagandet till detsamma särskilt ur intresseprincipens synpunkt

är motiverat. Och även den, som i övrigt icke vill medgiva intresseprincipen

någon större betydelse i avseende å kommunalbeskattningen,

torde fä medgiva det berättigade däri, att, om två industriföretag med

lika stort kapital, och lika stor avkastning, i väsentligen olika grad

förorsaka kommunen kostnader för fattigvård och skolväsen, det företag,

som föranleder den större kostnaden, skäligen bör betala mer i skatt än

det andra. Det har mot förslaget till näringsskatt anmärkts, att det vore

alltför invecklat och skulle medföra synnerliga svårigheter vid deklarationernas

upprättande. I den av herr Trygger m. fl. framlagda motionen

har föreslagits, att i stället endast kapitalet, den s. k. näringsskattepliktiga

förmögenheten, skulle tagas i betraktande vid näringsskattekapitalets

bestämmande. Härigenom har man förmenat, bland annat,

att större enkelhet skulle vinnas. Det må också medgivas, att så skulle

bliva förhållandet, men ingalunda till den grad, att man därför skulle

böra släppa de övriga faktorerna, vilka i och för sig synas vara ägnade

att bidraga till ett rättvisare resultat. Tv låt vara att vissa svårigheter

verkligen uppstå vid näringsskattekapitalets beräkning, så hava dessa

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 47

N äring såkatttm.

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Detaljfrågor

beträffande

näringssk

ätten.

vid anställda försök visat sig framträda just vid den näringsskattepliktiga

förmögenhetens bestämmande och mindre beträffande de övriga

faktorerna. Att å andra sidan det nedlagda kapitalet knappast lämpligen

kan undvaras vid näringsskattekapitalets bestämmande, synes

utskottet tydligt. Och att vid sådant förhållande göra något avsteg

från förslagets princip i denna punkt synes icke utskottet påkallat.

Utskottet vill bär anteckna, att kammarrätten, ehuru den tidigare

uttalat sig för en på enbart avkastningen grundad näringsskatt, vid

granskningen av ett med det förevarande i huvudsak överensstämmande

förslag förklarat, att den ej funne förslagets principer lämna rum föranmärkning.

Troligen komma väl vissa svårigheter att i början yppa sig vid

taxeringen till näringsskatt. Utskottet, som haft tillgång till ett antal

deklarationer och som under hand rådfört sig med sakkunniga personer

i fråga om taxeringsväsendet, hyser emellertid den förtröstan, att dessa

svårigheter skola visa sig överkomliga. Vissa av de svårigheter, som

vidlådde det förslag till näringsskatt, vilket på sin tid remitterades till

kammarrätten, äro i det föreliggande slutgiltiga förslaget undanröjda

eller mildrade. Därtill har nu i taxeringsförordningen föreslagits den

ändring, att särskild sakkunnig skall få tillkallas för taxeringen. Med

hänsyn till den tvekan, som kammarrätten synes hava hyst, när den

förklarat sig »icke våga med taxeringsarbetets nuvarande organisation

förorda förslagets antagande», synes vid anförda förhållande kammarrättens

uteblivna tillstyrkande icke kunna åberopas såsom ett tungt

vägande skäl mot det provisoriska antagandet av detta förslag, vilket

kammarrätten förklarat sig i princip gilla. En högre kvalitet hos taxeringsmyndigheterna

synes också kunna vinnas, därest lör deras arbete

beredes en högre ersättning än hittills varit vanligt, något som väl

synes kunna ske inom den i taxeringsförordningen angivna ramen av

två procent av rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma.

Utskottet har emellertid hyst en viss tvekan angående vissa detaljer

i förslaget till näringsskatt. Eu dylik detalj är frågan om vad

som skall förstås med affärsledning enligt förslagets 20 § och anvisningarna

vid densamma. Möjligen synes detta begrepp hava erhållit

en väl vidsträckt omfattning även om det måhända avsetts att exempelvis

direktörer vid bankers avdelningskontor ej böra räknas till affärsledningen.

En annan fråga är, huruvida möjligen skalan för beräkning

av personlig arbetsförtjänst vid meravkastningens bestämmande borde

ytterligare utsträckas. Det förefaller vidare utskottet, som om det före
-

s. 371 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

371

slagna sättet för näringsskattekapitalets bestämmande ledde till en oproportionerligt

hög skatt för försäkringsföretag, vadan möjligen särskilda

regler i syfte att beträffande dessa åstadkomma en jämkning borde

ntfinnas.

I motion I: 284 av herr Nilsson i Kristianstad bär föreslagits, att

den jämlikt 24 § skattefria delen av näringsskattekapitalet skulle ökas

från 5,000 till 10,000 kronor. Eu sådan ändring anser sig utskottet

åtminstone icke för närvarande böra tillstyrka, desto mindre, som utskottet

i det följande ämnar föreslå en sänkning i repartitionstalet för

näringsskatten.

Utskottet vill alltså ej nu ifrågasätta ändring i förslagets detaljer

i allmänhet utan anser, att Kungl. Maj:ts förslag tills vidare obeskuret

kan godtagas.

Vad angår beräkning av arbetarkapitalet torde det dock få anses

lämpligt, att bestämmelserna därom erhålla en sådan formulering, att

arbetsgivare blir i stånd att i största möjliga utsträckning draga nytta

av de beräkningar, han har att göra för olycksfallsförsäkringen. En omformulering

i syfte att göra detta tydligt har skett i anvisningarna vid

22 §. Eu ändring av uteslutande formell art. är borttagandet av sista

stycket i 20 §, något som sammanhänger med utskottets i det följande

berörda ställning till frågan om kooperativa föreningars inkomstbeskattning.

Aven i förslaget till kommunal inkomstskatt finnas detaljer, för

vilka utskottet icke utan eu ingående granskning skulle velat binda sig,

därest det varit fråga om en definitiv lösning av kommunalskattefrågan.

Under ett provisorium synas emellertid förslagets bestämmelser

kunna utan större risk komma till tillämpning, varvid givetvis förutsättes,

att den under försökstiden tilläventyrs vunna insikten om önskvärdheten

av föreskrifternas ändring i ett eller annat avseende tillgodogöres

vid kommunalskattefrågans definitiva lösning.

Emellertid anser sig utskottet icke ens provisoriskt böra godtaga

vad som föreslagits angående vise skattefrihet för kooperativa föreningar,

i all synnerhet som samma fråga är aktuell även beträffande statsbeskattningen

och förändringen därvidlag icke skulle bliva provisorisk.

Den av föredragande departementschefen förebragta principiella motiveringen

i detta hänseende finner utskottet icke övertygande. 1 stället

böra enligt utskottets förmenande de bestämmelser om ekonomiska —

inklusive kooperativa — föreningars beskattning, som nu återfinnas i

Ven kommunala,

inkomstskatten.

Ekonomiska

föreningar.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Andra särskilda utskottets utlutande Nr 1.

Komm andit

■bolag.

Moder och

dotterföretag.

Skogs
seo.

isen.

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, intagas i kommunalskattelagen.

Vad angår den föreslagna beskattningen av kommanditbolag, är

denna uppenbarligen eu fråga av sådan art, att den lämpligen kan

lösas fristående. Utskottet finner väl de skäl som av föredragande departementschefen

förebragts för en dylik beskattning ej kunna lämnas

utan beaktande. Det framgår emellertid av departementschefens yttrande,

att frågan ännu har endast ringa betydelse, varför med dess lösning

väl kan uppskjutas, i synnerhet som den synes hava sin största

principiella betydelse beträffande statsbeskattningen.

Även vad beträffar frågan om moder- och dotterföretags beskattning,

har utskottet på skäl, som vid ärendets tidigare behandling i

riksdagen anförts, icke kunnat tillstyrka de föreslagna bestämmelserna.

Men då bestämmelser torde vara av behovet påkallade dels för att hindra

utländska företag att undandraga sig stats- eller kommunalskatt i Sverige

för dotterföretag härstädes, dels ock för att i fall, då ett svenskt företag

har ett dotterföretag i annan kommun, förekomma, att någondera kommunen

i väsentlig mån går miste om skatt för inkomst, som skäligen

där bort beskattas, föreslår utskottet att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

förnyad utredning av frågan.

T detta sammanhang torde även böra beröras frågan om skogsaccisens

bibehållande.

Utskottet kan icke förneka, att Kung]. Maj:ts förslag i denna

punkt har principiella skäl för sig. Men flera praktiska skäl synas

tala i motsatt riktning. Dels blir även enligt Kungl. Maj:ts förslag en

virke staxering nödvändig för skogsvårdsavgifternas bibehållande, och

det måste befaras, att en alltför stark sänkning av accisen skulle minska

de kommunala myndigheternas intresse av en omsorgsfull taxering,

vilket kunde hava eu synnerligen menlig inverkan med avseende å

skogs vårdsavgifterna. Därjämte anser utskottet eu så gott som fullständig

avskrivning av skogsaccisen otillrådlig ur den synpunkten, att

mycket svnes tala för bibehållande i större eller mindre utsträckning

av denna" skatteform vid den reform av skogsbeskattningen, som utskottet

föreslår riksdagen att begära. Ån vidare kan det icke anses

annat än skäligt, att, då skogen gått fri från full fastighetsskatt, kommunen

har någon verklig garanti, att, när avverkningen en g;ang äger

rum, skatt för skogen då skall utgå och det i den kommun, där skogen

är belägen. Det är tydligen vissa av de skäl, som eljest tala för eu

objektbeskattning, som här åter komma till synes. Det torde vid skogs
-

s. 373 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda ritskottets utlåtande Nr 1.

373

accisens införande hava varit företrädesvis två skål, som ansetts motivera

densamma. Dels skulle skogsaccisen utgöra en ersättning för den

alltför låga skatt, som utginge i förhållande till skogens taxeringsvärde,

vilket genomgående undei''stege verkliga värdet, dels avsågs nog även

att med kommunalskatt träffa de stora skogsinkomsterna. Det senare

skälet för en skogsaccis har med införandet av den kommunala inkomstskatten

för skogsbi komst förfallit, men så ej det förra skälet. För skogsiästigheter

har under don gångna tiden utgjorts fastighetsskatt för

mindre än verkliga värdet — konsekvensen synes då fordra, att såsom

ersättning därför skogsaccis erlägges. Betydelsen av detta skäl synes

än större, därest ej för år 1921 någon ny fastighetstaxering äger rum.

Följden av det anförda bör enligt utskottets mening bliva den,

att skogsaccisen tillsvidare, intilldess frågan om skogsbeskattningen

fått en tillfredsställande lösning, bibehålies i sin nuvarande form men

med reducerat belopp, nämligen till hälften av vad som för närvarande

utgår.

Den av Kungl. Maj:t i berörda avseende föreslagna övergångsbestämmelsen

till kommunalskattelagen har med hänsyn härtill omarbetats

på ett sätt, som torde innebära anslutning till Kungl. Maj:ts

tankegång.

I förslaget till kommunal inkomstskatt torde för övrigt böra inforas

ett par förändringar, föranledda dels av uttalanden från kammarrätten,

dels av den av riksdagen antagna giftermålsbalken. Dessa ändringar

torde icke erfordra någon motivering.

Vad därefter den kommunala progressivskatten beträffar, har utskottet

anslutit sig till den av herrar Bökelund och Forssman i deras

vid Kungl. Maj:ts proposition nr 191 fogade särskilda yttrande uttalade

mening, att icke någon del därav bör användas till skatteutjämning.

Denna synes nämligen utskottet vara en ren statsangelägenhet. Det

förhåller sig visserligen så, att medlen för skatteutjämning skulle uttagas

efter eu för hela landet lika, enhetlig skala, varför inedelanskaffningen

snarast skulle te sig som eu förtäckt statsbeskattning. Men då

kommunerna dock skola vara förmedlare och skatten skulle uttagas

genom kommunerna, skulle det i allmänhet för menige man se ut, som

om man toge från eu kommun för att ge åt eu annan. Ej heller kan

utskottet utan vidare tillmäta alltför stort fog åt den argumenteringen,

att vad som ej tages på denna väg finge tagas genom statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt, varigenom särskilt bolagen skulle bliva hårdare

träffade. Det synes nämligen ingalunda uteslutet, att staten skulle kunna

Vissa smärre

ändringar.

Den kommuHala

progressivtkatten.

Ingen kommunal

progressivskatt

till skatteutjämning.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Progressivskattens

närmare

gestaltning.

erhålla medel till skatteutjämning på annan väg än den direkta beskattningens.

Utskottets huvudanmärkning är emellertid den, att hela denna

fråga föreligger i ett så outrett skick, att man varken känner behovet

av medel för skatteutjämning eller ens metoden för utjämningen. Och

det synes ej möjligt att få eu överblick över hela utjämningsfrågan,

förrän frågan om landstings- och vägbeskattningen ordnats. För den

skull anser sig utskottet böra avstyrka, att kommunal progressivskatt

för närvarande får användas för skatteutjämning.

Vad därefter angår frågan om uttagandet av kommunal progressivskatt

direkt för vederbörande kommuners räkning, har utskottet hyst

tvekan, om ej bolag rätteligen bort helt befrias från dylik skatt. Bolagens

skattskyldighet blir ju faktiskt utökad genom näringsskatten.

Utskottet har emellertid icke velat motsätta sig införandet av en måttlig

progressivskatt även för bolag, då det gäller en repartitionsbeskattning,

så att införandet av en ny skatteform medför lättnad i avseende

å andra skatter.

I anslutning till vad som yrkats i motionerna I: 259 och II: 393

har utskottet funnit det lämpligt, att progressivskatten från såväl enskilda

skattskyldiga som bolag bör, därest vederbörandes inkomst förvärvats

inom liera kommuner, slås ut på dessa efter fördelningen av hans

till kommunal inkomstskatt taxerade inkomst enligt beslut av prövningsnämnden

i det län, där hemkommunen är belägen. Därjämte har det befunnits

önskvärt att, till befordrande av eu sund kommunal hushållning, sätta

varje kommuns rätt att uppbära den på kommunen belöpande progressivskatten

i viss relation till utdebiteringen på alla skattskyldiga. Så har

skett genom infogande av en ny bestämmelse, att högst en fjärdedel av

värjo kommuns skattebehov får fyllas genom progressivskatten — eu

proportion, som bör vara ägnad att hos alla skattskyldiga inskärpa ansvarskänsla

vid handhavandet av kommunens ekonomi, på samma gång

som den dock i regel låter kommunen fullt ut tillgodogöra sig sina

progressivskattemedel. I samband härmed har stadgats, att inom den

sålunda angivna gränsen progressivskatten får användas till såväl den

borgerliga som den kyrkliga kommunens behov, medan i Kungl. Maj:ts

proposition förutsatts/att den endast skulle komma den borgerliga kommunen

till godo.

Vad angår de av Kungl. Maj:t föreslagna skalorna för progressivskatten,

hava dessa så väl för enskilda som för bolag synts strängare

än som påkallas av progressivskattens ändamål och vad som kan anses

skäligt med hänsyn till den skattebörda, vilken i övrigt drabbar dessa

s. 375 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

375

kategorier av skattskyldiga. Under utskottsarbetet hava utarbetats jäinkningsskalor,

som synts vara lämpliga att använda under förutsättning,

att viss del — för både bolag och enskilda 25 procent — skulle gått

till skatteutjämning. Dessa skalor innebära en jämkning av procentsiffrorna

alltifrån de första grupperna och därjämte en utsträckninguppåt,

så att maximum inträder först vid ett taxeringsbart belopp,

ungefär dubbelt så högt som det av Kungl. Majrt föreslagna; i fråga

om bolag har därjämte högsta procenten i förhållande till det beskattningsbara

beloppet sänkts från 6 till 5. Av utskottet föranstaltade beräkningar

synas giva vid handen, att en sådan jämkning av skalorna

icke skulle komma att reducera skattens avkastning mera än att den

ändock kunde motsvara sitt syfte i provisoriet. Då emellertid utskottet

icke godtagit skatteutjämningen, har utskottet slutligen låtit utarbeta

skalor, som skulle i det närmaste motsvara 75 procent av nyssnämnda

skalor. Av verkställda beräkningar synes framgå, att för hela riket resultatet

av de skalor, för vilka utskottet stannat, verkligen synnerligen

nära motsvarar det åsyftade talet. Utskottet vill särskilt framhålla detta,

enär de i det följande berörda, för utskottets räkning verkställda statistiska

beräkningarna äro baserade på just 75 procent av de ovanberörda

först utarbetade jämkningsskalorna.

Vad beträffar fördelning av progressivskatt på olika kommuner,

må utom det förut anförda framhållas följande. För det fall, att till

progressivskatt skattskyldig icke någonstädes taxeras till kommunal inkomstskatt

— vilket särskilt kan inträffa, om han äger förmögenhet

men under föregående år icke åtnjutit inkomst — synes hemkommunen

böra få rätt till hela kommunandelen. Samma synes böra bliva förhållandet,

därest progressivskattens hela grundbelopp icke uppgår till

50 kronor. I dylikt fall synes nämligen betydelsen av den jämförelsevis

besvärliga fördelningen vara så ringa, att man bör undvika densamma.

Ävenledes synes fördelningen böra undvikas, därest de belopp, som

skulle tillföras de olika kommunerna, skulle bliva särskilt små. Därför

föreslås, att belopp understigande 20 kronor alltid skola stanna i

hemkommunen.

Uppenbarligen äro utförliga föreskrifter nödvändiga om i vilken

ordning den kommunala progressivskatten må av kommun, församling

och eventuellt även särskilda skoldistrikt tagas i anspråk. Bestämmelser

härom meddelas i ett tillägg till 47 § kommunalskattelagen. Huvudregeln

är, såsom av den här ovan anförda motiveringen framgår, den,

att högst eu fjärdedel av utdebiteringsbehovet må fyllas medelst kommunal

progressivskatt. Med utdebiteringsbehovet förstås då tydligen

s. 376 Kontrollera mot PDF

376 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

det belopp, som under nuvarande förhållanden skulle täckts genom uttaxering

i förhållande till bevillningstaxeringen. Uttag ur skogsaccisfonden

ävensom progressivskatt, som erhålles genom efterbeskattning

eller efter besvär, skola tagas i beräkning, innan utdebiteringsbehovet fastställes.

.

Progressiv skatten skall i regel i första hand tagas i anspråk a\

den borgerliga kommunen. Utan tvivel kommer det också i det störa

flertalet ”fall att inträffa, att den borgerliga kommunen använder hela

progressivskatten. Beträffande själva formen lör detta tillgodogörande

har man genom formuleringen i viss mån lämnat öppen möjligheten för

olika förfaringssätt. Progressivskatten kan nämligen antingen tagas i

beräkning, innan utdebiteringsprocenten för repartitionsskatterna bestämmes

eller av den verkställande myndigheten avräknas å vad stämman

till * utdebitering beslutat, varvid den beslutade utdebiteringsprocenten

minskas. .

Emellertid förslår det tydligen icke med denna bestämmelse tor

normalfallen. Man måste också i möjligaste mån reglera de undantagsfall,

som kunna inträffa.

I andra hand får progressivskatten, därest överskott å densamma

uppstår, vanligen användas för församlingens räkning. Beträffande formen

härför finnas även samma möjligheter som med avseende å den borgerliga

kommunen. Därest kyrkostämman hålles, efter det den borgerliga kommunens

stat fastställts, kan stämman själv företaga avräkning av pro<rr

essi vskatt. År detta icke fallet, far avräknmgen ske av den verkställande

myndigheten. Det torde höra anmärkas, att samma anordning

redan nu förekommer i förordningen om skogsatjcis och om virkestaxering

beträffande den kyrkliga kommunens ianspråkstagande av skogsaccis
fonden.

.

I de mera ovanliga fall, där församlingen eller eventuellt ett skoldistrikt

i första hand anlitar progressivskatten — vilka fall nedan skola

beröras — blir förfarandet det rakt motsatta, d. v. s. församlingen eller

skoldistriktet behandlas enligt 2 mom. och kommunen enligt 3 mom. 1 st,

i berörda 47 §.

De olika bestämmelserna om vilkendera av kommunen, lörsamlingen

eller skoldistriktet i första hand skall få taga i anspråk den kommunala

progressivskatten betingas därav, att en rättvis fördelning praktiskt

taget icke kan åstadkommas på annat sätt, än att den större enheten

kommer i första hand. Den princip, som i detta avseende går igenom

paragrafen, är i korthet den, att den större enheten går före den mindre,

s. 377 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

377

men att i händelse å ena sidan kommun, ä andra sidan församling eller

skoldistrikt sammanfalla, kommunen kommer i första hand. Någon med

den sistnämnda analog bestämmelse beträffande församling och skoldistrikt

inbördes erfordras tydligen icke, då särskilda skoldistrikt endast

förekomma i sådana fall, där förvaltningsområdet för skolväsendet icke

sammanfaller med församlingen.

Där den borgerliga och den kyrkliga indelningen korsa varandra,

gå de ovan omförmälda bestämmelserna icke att tillämpa, och det synes

svårt att överhuvud finna sådana praktiskt användbara regler, som skulle

giva ett någorlunda rättvist resultat. Utskottet har förvissat sig om

att de fall, där detta inträffar, bliva högst få, och det synes mindre

sannolikt, att frågan kommer att få någon som helst praktisk betydelse.

1 städer, där särskild folkskolestyrelse finnes, och där sålunda folkskoleväsendet

hijr under den borgerliga kommunen, synas, därest kommunen

består av flera församlingar, dessa senare böra undantagas från

rätt att anlita progressivskatten. Förhållandet är nämligen det, att en

sådan rätt sannolikt endast skulle hava betydelse på papperet, medan

däremot rättens blotta existens skulle medföra skyldighet för beskattningsnämnderna

att verkställa fördelning av progressivskatten, något som

synes böra undvikas.

Till belysande av de i förevarande 47 § berörda förhållanden har

utskottet låtit utarbeta en statistisk tabell angående oregelbundenheter

i kommunbildningen in. m., vilken såsom bilaga bifogas utskottets

utlåtande.

Därest kommun i efterhand tillföres kommunal progressivskatt i

anledning av besvär, synes kommunen böra hava rätt att uttaga progressivskatt

till det belopp, som skulle belöpt på vederbörande, om beskattning

i rätt tid ägt ruin. Däremot synes vad sålunda eller genom

efterbeskattning får uttagas icke böra inräknas i den fjärdedel, som högst

må uttaxeras genom progressivskatt, utan den tillkomna skatten torde

i utgifts- och inkomststaten böra behandlas lika med sådana inkomster,

som beräknas innan utdebiteringsbehovet bestämmes.

Utskottet torde i det föregående hava klargjort, att enligt utskottets

mening den av Kung!. Maj: t föreslagna fristående objektbeskattningen

bör försiktigt prövas i det provisorium, som enligt utskottets

mening måste åvägabringas. Härvid bär man att tillse, att å ena sidan

ej fastigheter och näringar bliva för hårt belastade, men att å andra

sidan kommunerna oj gå miste om den garanti, som, bland annat,

åsyftas med objektbeskattningen. Det vill synas, som om Kungl. Maja

Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr t.) 48

lkcpartitionsgrunderna.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Andra särskilda utskottets utlåtande År 1.

gått för långt, när ifråga om jordbruksvärde det nuvarande repartifionstalet

för fastighetsbevillningen bibehållits och beträffande annat

värde talet sänkts endast från 5 till 4.5. Men å andra sidan skulle en

sådan sänkning av repartitionstalen som den i motionerna 1:282 och

II : 406 föreslagna i allt för hög grad äventyra den åsyftade garantien.

Utskottet har stannat vid repartitionstal, som motsvara två tredjedelar

av de i kungl. propositionen föreslagna, d. v. s. ifråga om jordbruksvärde

4, ifråga om annat värde 3 och ifråga om näringsskattekapital

2, d. v. s, tal, som beträffande fast egendom med 0.5 understiga de av

Kungl. Maj:t i alternativ III angivna, och som beträffande näringsskattekapital

överensstämma med detta alternativ. Genom progressivskattens

sänkning åstadkommes i flertalet fall bland annat en något

större belastning av objekten, än som skulle ägt rum med samma repartitionstal,

därest Kungl. Maj:ts progressivskatt accepterats. Å andra

sidan verkar bibehållandet av halva skogsaccisen en lättnad för ickeskogsfastigheter.

Utskottet har hyst någon tvekan, huruvida talet 3

beträffande annat värde möjligen skulle vara så lågt, att garantisynpunkten

icke tillfyllest tillgodosåges. Utskottet har emellertid icke

trött sig kunna gå högre, än som skett, och vill i detta avseende framhålla,

att »annat värde» i regel har större betydelse endast i sådana

kommuner, där ett större antal inkomsttagare med av konjunkturer

oberoende inkomster äro bosatta, varför behovet av garanti där är

mindre. I de flesta kommuner av antydd art finnes för övrigt även

objektskatt å näringar. Vad beträffar skogen, kommer denna enligt

utskottets förslag att såsom »jordbruksvärde» träffas av talet 4 i stället

för det av Kungl. Maj:t föreslagna talet 3. Med hänsyn till den för

skogsägarna förmånligare värderingsmetoden och då man å skogsmannahåll

till och med ansett, att skogen med denna värderingsmetod

under ett provisorium skulle kunna tåla. repartitionstalet 6, hyser emellertid

utskottet, såsom förut antytts, icke några farhågor lör att skogen

under provisorietiden blir för hårt belastad.

Utskottet anser sig kunna konstatera, att de över de olika

inom utskottet väckta förslagen i jämförelse med nuvarande förhållanden

och kungl. propositionen upprättade statistiska tabeller giva

ett enligt utskottets mening gott stöd åt att dess förslag (i tabellerna

benämnt Swartz’ förslag) verkar just på det sätt, utskottet avsett

— enligt utskottets förmenande kan intet annat av de framställda

förslagen uppvisa så jämna och tydliga resultat i den avsedda riktningen

som detta. Detta synes vid eu jämförelse med den garanterade

minimibeskattningen helt naturligt. Beträffande en jämförelse med övriga

s. 379 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

379

förslag, som innebära eu fristående objektbeskattning, tillåter sig utskottet

hänvisa till skogsaceisens partiella bibehållande. Det må anmärkas,

att dennas avskaffande i vissa kommuner skulle åstadkomma

påtagliga rubbningar i det ekonomiska jämviktsläget.

De förändringar, som i anledning av Kungl. Maj:ts proposition förordningen

nr 400 torde höra vidtagas i förordningen den 28 oktober 1910 om och fTrmegeninkomst-

och förmögenhetsskatt, synas icke böra göras provisoriska hetsskatt.

utan erhålla definitiv natur. Av vad utskottet på tal om den kommunala

inkomstskatten anfört framgår, att utskottet anser de nya bestämmelserna

om ekonomiska — särskilt kooperativa — föreningar, kommanditbolags

samt s. k. moder- och dotterföretags beskattning böra

utgå, samt att vissa förändringar böra ske i anledning av den nya

giftermålsbalkens antagande ävensom i anledning av vissa anmärkningar

från kammarrätten.

Utskottet har haft att välja emellan att. antingen göra alla ändringarna

i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering provisoriska eller att uppdela dem i

eu provisorisk och en definitiv del. Då antagandet av de föreslagna

definitiva ändringarna i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

icke nödvändiggöra några ändringar i taxeringaförordningen, har

utskottet valt den förra utvägen. De av Kungl. Maj:t i ovannämnda

proposition nr 400 föreslagna ändringarna hava i huvudsak accepterats

— avvikelser hava i allmänhet gjorts endast i den mån dessa föranletts

av ändringar i själva de föreslagna skatteförfattningarna, varjämte

rätten att tillkalla sakkunnig för taxeringen i någon mån utvidgats.

Utskottet har dock icke kunnat godkänna skyldigheten för banker in. fl.

att efter anmaning lämna uppgift å skattskyldigs ränteinkomst och

innestående medel. Tillägg i taxeringaförordningen hava måst ske i

anledning av de särskilda föreskrifterna om den kommunala progressi

vskatten.

Uppenbarligen bör taxeringen till kommunal progressivskatt ske

i samband med taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, då det

är storleken av det till dylik skatt beskattningsbara beloppet, som blir

bestämmande för skattskyldigheten och grundbeloppets storlek. Det

blir alltså de organ, vilka förrätta denna taxering, som även få verkställa

taxeringen till progressivskatt. Taxeringsnämnden fattar själv

beslut beträffande såväl skattskyldigheten som storleken av progressivskattens

grundbelopp för skattskyldig. I taxeringslängden införas också

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Övriga löljdförfattningar.

Slåtter sättning

åt församlingar

för

skaitelindring

åt främmande

trosbekän
-

omedelbart uppgifter i dessa avseenden. Beträffande fördelningen av

progressivskatten bär däremot taxeringsnämnden endast att avgiva förslag,

medan beslut om fördelningen fattas av pEmiingsnämnden. Angående

den särskilda ordningen härför ävensom angående förfarandet

vid ändring i taxering på grund av besvär och vid efterbeskattning

torde utskottet kunna hänvisa till författningstexten.

Utskottet erinrar, att 1913 års riksdag genom skrivelse nr 251

hos Kungl. Magt anhållit om utredning angående rätt för den, sömhål''

ordnad bokföring, att vid avgivandet av deklaration för inkomst av

fast egendom följa de grunder, efter vilka räkenskaperna äro uppställda,

beträffande vilken fråga i det statsrådsprotokoll, varav utdragfogats

vid propositionen nr 400, meddelas, att utredningen ännu icke

blivit slutförd.

Vad deklaration sformuläret beträffar, har utskottet icke kunnat

godkänna den av Kungl. Maj:t föreslagna långt gående specifikationen

av dels förmögenheten, dels aktieutdelningar och dels vinst vid realisation

av lös egendom, utan har formuläret i dessa avseenden ävensom

beträffande ett par andra mindre väsentliga punkter omarbetats.

Aven övriga i olika propositioner angivna följd författningar med

nedan angivna undantag har utskottet ansett sig böra i sak godkänna

för provisoriet iden. Emellertid hava även dessa författningar

måst göras provisoriska, varför företrädesvis formella ändringar måst

vidtagas. Vissa förändringar hava föranletts av utskottets särskilda

ställning till frågan om fastighetstaxeringen. Vad särskilt vissa av

kommunalförordningarna angår, hava förändringar föranletts även av

de nya repartitionstalen samt av progressivskattens omläggning. Av

det föregående framgår, att ändringen i förordningen om skogsaccis

och om virkestaxering bör bliva en annan än den av Kungl. Maj:t

föreslagna. Av kommunalskattereformens provisoriska karaktär synes

böra följa, att de i propositionen nr 357 föreslagna ändringarna i

handelsbalkens 17 kap. i syfte att skapa en säker förmånsrätt för fastighetsskatt

icke nu böra av riksdagen godkännas.

De i propositionerna 224 respektive 227 framställda yrkanden om

medgivande av ersättning i vissa fall åt församlingar på grund av

skattelindring för främmande trosbekännare samt om uteslutande ur riksstaten

av inkomsttiteln »bevillning av fast egendom samt av inkomst»

och motsvarande utgiftstitel torde böra av riksdagen bifallas.

nare.

s. 381 Kontrollera mot PDF

li\. Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 381

Utskottet kar med hänsyn till omfattningen av de ändringar, som

av utskottet föreslagits beträffande samtliga skatteförfattningar, velat

uttala önskvärdheten av att genom Kungl. Maj:ts försorg dessa författningar,

för underlättande av taxeringsmyndigheternas och de skattskyldigas

begagnande av dem, offentliggöras med fullständigt återgivande i ett

sammanhang av deras hela textinnehåll. Något beslut av riksdagen

härom torde emellertid icke erfordras.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen, med förklarande, att de i följande

propositioner framlagda här nedan angivna förslag,

nämligen:

i proposition nr 191, förslag till kommunalskattelag;
i

proposition nr 216, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av §§ 15 och 35 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

den 21 mars 1862, samt

2:o) lag om ändrad lydelse av § 37 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 november 1863;

i proposition nr 222, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

om landsting den 21 mars 1862, samt

5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i

lagen om fattigvården den 14 juni 1918;

i proposition nr 223, förslag till förordning om

ändrad lydelse av 52 och 55 §§ i stadgan om skjutsväsendet

den 22 juni 1911;

Skatte författningarnas

offentliggörande.

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

i proposition nr 224, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 19, 20 och 21 §§

i lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets

avlöning,

2:o) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908

angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning, samt

3:o) lag om ändrad lydelse av § 9 mom. 6 i

lagen den 31 maj 1889 angående dövstumundervisningen;
i

proposition nr 225, förslag till lag om ändrad

lydelse av 1 och 3 §§ i lagen om skogsaccis och om

virkestaxering den 11 oktober 1912;

i proposition nr 227, förslag till

l:o) förordning angående upphörande av allmänna

taxeringar till bevillning av fast egendom samt

av inkomst m. m.,

2:o) förordning angående ändrade grunder för

utgörande av vissa avgifter, samt

3:o) förordning angående gäldande av utlagor,

vilka bestämts att utgå efter de för utgörande av

kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder;

i proposition nr 357, förslag till

2:o) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 23 § i

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fäst

egendom;

i proposition nr 358, förslag till lag om ändring

i vissa delar av lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet, samt

i proposition nr 400, förslag till förordningar

om ändring i vissa delar dels av förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, dels

ock av förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering

icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

bifallas, i avvaktan på en definitiv kommunalskattereform

måtte antaga

s. 383 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

383

A. Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag

jämte därvid fogade särskilda anvisningar att gälla

för åren 1921—1924, dock med följande ändringar i

nedan angivna delar:

7 §•

Till grund för taxeringen lägges, .med iakttagande av vad här

nedan och i de särskilda anvisningarna stadgas, den fasta egendomens

verkliga värde.

Vid taxeringen — — — utgå.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

8 §•

Taxeringsvärde skall allt efter omständigheterna uppdelas i jordbruksvärde

och annat värde.

Till jordbruksvärde räknas fast egendoms värde för jordbruk med

binäringar ävensom för skogsbruk.

Har fast egendom icke jordbruksvärde, upptages taxeringsvärdet

såsom annat värde, därvid iakttages, att värden av mark och av därå

uppförda byggnader redovisas vart för sig. Såsom annat värde upptages

jämväl det värde, fast egendom kan äga utöver jordbruksvärdet.

Värde av frälseränta — — — annat värde.

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

10 §.

1 mom. Allmän uppskattning av fast egendoms värde (allmän

fastighetstaxering) skall ske år 1922. De vid denna taxering fastställda

värden skola därefter oförändrade gälla, såvida ej nya eller andra värden

åsättas av anledning, varom sägs i 2 mom.

2 mom. Inträffa sådana — — — förhållanden beröres.

Har fast egendoms — — — åsätta taxeringsvärde.

Vid taxering, varom i detta mom. är fråga, må avseende icke

lästas vid sådan ändring i fast egendoms värde, som på grund av förskjutningar

i det allmänna prisläget inträffat efter 1922 års allmänna

fastighetstaxering, utan endast vid de förhållanden, som föranlett omtaxeringen

eller eljest hava avseende särskilt å den fasta egendom, varom

fråga är.

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

11 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga---testamentarisk t förordnande.

2 mom. I ägares ställe — — — på lön anslagen jord.

Såsom innehavare — — — prästerskapets avlöning.

20 §.

Såsom avkastning —--näringens ledning (affärsledningen).

(Se vidare de särskilda anvisningarna.)

30 §.

''Till inkomst av annan inkomstkälla räknas:

A) inkomst av kapital, nämligen

b) utdelning å aktier och å lotter i solidariska bankbolag; samt

c) inkomst, som åtnjutits — — — skattepliktig inkomst.

31 §.

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt — — — fem år eller därutöver;

vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i ekonomiska

föreningar;

ersättning för skada — — — traktamentstagaren varit bosatt.

32 §.

1 mom. — — —

2 mom. — — —

3 mom. Kommunal inkomstskatt erlägges —---förvärvats här

eller utom riket.

Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier

taxeras icke, utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas

inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets

eller rederiets inkomst.

4 mom. Utländska bolag — — — utdelning å aktier i svenska

aktiebolag och å lotter i svenska solidariska bankbolag.

33 §.

Från kommunal inkomstskatt frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem —--näring eller annan rörelse

s. 385 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

385

c) främmande makts härvarande konsulat tillhörande person jämte

betjäning:

om han icke är svensk medborgare:

lör annan inkomst — — — utgörande kommunal inkomstskatt

för utdelning å aktier i svenska aktiebolag och å lotter i svenska solidariska

bankbolag;

om han år svensk —--renskötsel.

34 § 1 mom.

Svenska aktiebolag och solidariska bankbolag taxeras icke till

kommunal inkomstskatt för utdelning å aktier i svenska aktiebolag och

å lotter i svenska solidariska bankbolag, i den mån sådan utdelning

icke är att anse såsom inkomst av näring eller annan rörelse.

35 § 1 mom.

Vid uppskattning---taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

36 §.

Vid uppskattning — — — fastighetsskatt och näringsskatt.

Har ekonomisk förening, som sträckt sin verksamhet utom medlem- •

marnas krets, lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller

icke, pristillägg, rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till

gjorda köp eller försäljningar, må avdrag för dylik utdelning icke äga

rum, där ej utdelningen skett i omedelbart samband med köp eller försäljning,

varpå utdelningen grundats, varemot förening, som icke sträckt

sin verksamhet utom medlemmarnas krets, må åtnjuta avdrag för all

utdelning, varom här sägs, för så vitt den utgått efter grunder, som

varit före köpet eller försäljningen bestämda.

45 §.

Kommunal progressivskatt utgöres för varje till inkomst- och

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp, som överstiger, i fråga om

andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och solidariska bankbolag,

3,000 kronor samt i fråga om bolag, som nu nämnts, 6 procent av det

bolagets kapital, vartill hänsyn skall tagas vid bolags taxering till inkomst-

och förmögenhetsskatt.

Hava makar blivit särskilt taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall den kommunala progressivskatten fördelas på makarna i

samma förhållande som inkomst- och förmögenhetsskatten.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst och förmögenhet,

skall jämte den skattskyldige barnet ansvara för den å dess inkomst och

förmögenhet belöpande del av den kommunala progressivskatten.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 49

opaginerad Kontrollera mot PDF

388

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

46 §.

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och solidariska

bankbolag utgör progressivskattens grundbelopp för den del av

det beskattningsbara beloppet, som överstiger

3.000 kronor men icke 5,000 kronor ................................. 0.3 procent

5.000 » » » 8,000 » ................................. 0.5 »

8.000 » » » 15,000 » ................................ 1 »

15.000 » » » 30,000 » ............................... 2 »

30.000 » » » 60,000 » ................................. 3 »

60.000 » » » 120,000 » ................................ 4 »

120.000 » )) » 200,000 » ................................ 5 »

200.000 » .................................................................................. 6 »

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 4 Va procent

av det beskattningsbara beloppet.

2 mom. För svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag utgör

progressivskattens grundbelopp för den del av det beskattningsbara beloppet,

som i förhållande till bolagets kapital, överstiger

'' 6

procent,

men

icke

8

procent ........................

........................ 0.5 procent

8

3)

3)

3)

14

33 ........................

....................... 1

y>

14

3>

3)

3)

20

33 .........................

........................ 2

3>

20

>3

33

33

27

33 ......................

........................ 3

3)

27

33

3>

33

35

33 ......................

....................... 4

33

35

3>

33

33

45

33 ......................

........................ 5

3)

45

3)

........................ 6

33

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 3*/4 procent

av det beskattningsbara beloppet.

Progressivskattens grundbelopp upptages i fulla krontal, med iakttagande

av att belopp, som icke uppgår till fullt krontal, bortfaller.

47 §.

1 mom. I första hand skall, utom i det fall varom i 3 mom. Sägs,

kommunal progressivskatt, i den mån densamma därtill förslår, användas

till täckande av eu fjärdedel av det belopp, som av kommunalstämma,

kommunalfullmäktige, allmän rådstuga eller stadsfullmäktige till utdebitering

beslutats.

2 mom. År den kommunala progressivskatten av den storlek, att

densamma icke jämlikt bestämmelserna i föregående mom. behövt i sin

helhet tagas i anspråk, skall, därest kommun och församling samman
-

s. 387 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

387

falla eller kommun består av flera församlingar eller flera skoldistrikt,

överskottet avräknas på vad kyrkostämma eller kyrkostämmor till utdebitering

beslutat, dock med högst eu fjärdedel av utdebiteringens hela

belopp. Består en församling av flera skoldistrikt eller ett skoldistrikt

av flera församlingar, skall progressivskatten i första hand användas för

den större enhetens behov.

Därest stad, i vilken särskild folkskolestyrelse jämlikt bestämmelserna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer

finnes, utgör flera församlingar, må utdebitering av kommunal progressivskatt

ej ske för församlingarnas behov.

3 mom. Består en församling eller ett skoldistrikt av flera kommuner,

skall rätten att i första hand använda progressivskatt tillkomma

församlingen eller skoldistriktet, och äga kommunerna den rätt till avräkning

av kommunal progressivskatt, som eljest enligt 2 mom. 1 st.

tillkommer församlingar eller skoldistrikt. Utgöra, där en församling består

av flera kommuner, de särskilda kommunerna egna skoldistrikt eller utgöra,

där ett skoldistrikt består av flera kommuner, de särskilda kommunerna

egna församlingar, skola kommunerna äga företrädesrätt till överskottet.

4 mom. Om kommun, församling eller skoldistrikt genom efterbeskattning

tillföres kommunal progressivskatt eller efter besvär tillföres

dylik skatt, som icke beräknats vid utdebiteringen det år, då beskattningen

rätteligen bort ske, skall sådan skatt upptagas i kommunens,

församlingens eller skoldistriktets utgifts- och inkomststat bland sådana

inkomster, som tagas i beräkning, innan utdebiteringsbehovet fastställes.

48 §.

Skattskyldig taxeras till kommunal progressivskatt i den kommun,

där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, men uppföres till

progressivskatt i den kommun, där han under nästföregående år åtnjutit

inkomst, för vilken taxering till kommunal inkomstskatt i kommunen

skall äga rum.

Har skattskyldig inom olika kommuner åtnjutit inkomst, för vilken

taxering till kommunal inkomstskatt i samma kommuner skall äga rum,

skall å honom belöpande progressivskatt fördelas mellan kommunerna i

förhållande till storleken av hans inom varje kommun till kommunal

inkomstskatt taxerade inkomst.

År skattskyldig icke pliktig utgöra kommunal inkomstskatt inom

någon kommun, upptages han till progressivskatt i den kommun, där

han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt. Detsamma skall gälla,

om den kommunala progressivskatten icke uppgår till 50 kronor.

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Därest vid fördelning av progressivskatt annan kommun än den,

där skattskyldig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle tillföras

belopp understigande 20 kronor, uppföres skattskyldig jämväl till

detta belopp i sistnämnda kommun.

Med kommuner likställas i förevarande hänseende sådana församlingar

och skoldistrikt, som utgöra delar av kommun och för vilkas

skattebehov må uttagas kommunal progressivskatt.

50 §.

1 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt, som eljest skolat

utgå på grund av taxering under nämnda år. Under samma förutsättning

äger beskattningsnämnd nästföljande år medgiva befrielse ej mindre

från nämnda skatter än även från den kommunala inkomstskatt och den

kommunala progressivskatt, som för den avlidnes inkomst eller förmögenhet

skolat utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

2 mom. För kommunal inkomstskatt och kommunal progressivskatt,

som påföres för avliden persons inkomst eller förmögenhet, svare

stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet. År boet skiftat, svare

bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och i

intet fall med mera än hans lott i boet utgör.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921 samt gäller till och

med den 31 december 1924 men skall även efter sistnämnda dag tilllämpas

i den mån så erfordras för prövning av besvär och för den

efterbeskattning, som därefter må äga rum;

dock att intill utgången av år 1921 skola gälla de i förordningen

den 28 oktober 1910 om bevillning av fast egendom samt av inkomst

meddelade föreskrifter angående taxering av fast egendom samt de i

enlighet med dessa stadganden åsätta taxeringsvärden, i följd varav bestämmelserna

i sagda förordning skola tillämpas även för det fall, att

på grund av kommunalskattelagens bestämmelser om skattskyldighet

ny taxering av någon fastighet skulle under nämnda tid behöva äga rum;

att, där vid lagens ikraftträdande fast egendom är till annan

upplåten eller lägenhet är avsöndrad på viss tid eller på livstid, skatt
-

s. 389 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

389

skyldigheten för egendomen eller lägenheten skall för den tid, upplåtelsen

eller avsöndringen avser, åligga den, som enligt dittills gällande

bestämmelser skulle varit för egendomen eller lägenheten skattskyldig

till kommunen;

att i fråga om virke, som avverkats före den 1 januari 1921

eller vartill avverkningsrätt upplåtits före den 1 juli 1920, endast halva

inkomsten av avverkningen eller upplåtelsen skall taxeras till kommunal

inkomstskatt, såvida ej enligt hittills gällande bestämmelser bevillning

skolat utgöras för samma inkomst; samt

att, där någon, sedan denna lag trätt i kraft, jämlikt bestämmelserna

i 13 § av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst eftertaxeras till bevillning, den skattskyldige

tillika skall, med tillämpning i övrigt av stadgandena i 49 §

här ovan, taxeras till kommunal inkomstskatt för det till bevillning

beskattningsbara inkomstbeloppet.

Särskilda anvisningar.

Vid 7 §.

Fast egendoms verkliga värde beräknas med hänsyn tagen till de

om varje egendom inhämtade upplysningar rörande egendomens storlek,

beskaffenhet, läge och avkastning med flera förhållanden, som kunna

utöva inflytande på egendomens värde och försäljningspris.

I fråga om egendom, som varit föremål för frivillig försäljning

under de före taxeringsåret sistförflutna fem åren, sker uppskattningen

med ledning i främsta rummet av den om egendomen inom nämnda tid

senast upprättade köpehandlingen eller eljest erhållna upplysningar om

försäljningsvillkoren, där ej i det särskilda fallet med avseende å köpet

eller försäljningen förelegat särskilda omständigheter, som skäligen kunna

anses hava gjort köparen benägen att köpa även till överpris eller säljaren

benägen att även till underpris sälja egendomen, eller köpeskillingen

eljest, med hänsyn antingen till förändringar efter köpet av för

egendomen värdehöjande eller värdeminskande art eller ock till ändrade

prisförhållanden i allmänhet i orten, icke längre kan anses såsom ett tillförlitligt

uttryck för egendomens förhanden varande allmänna saluvärde.

Såsom försäljningspris anses ej endast den kontanta köpeskillingen utan

även övriga förmåner, som säljaren såsom villkor för försäljningen

betingat sig eller annan person. Har skog eller annan till egendomen

hörande tillgång sålts särskilt för sig till samme köpare, skall likaledes

s. 390 Kontrollera mot PDF

390 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tillägg göras för det vederlag, som betingats för skogen eller tillgången.

Har säljaren, innan egendomens försäljning ägt rum, eller i samband

med försäljningen, åt köparen eller annan i en eller annan form upplåtit

arrende- eller hyresrätt till egendomen, skogsavverkningsrätt eller eljest

rätt att begagna egendomen, skall, i den mån rättigheten sträcker sig

utöver tillträdesdagen, hänsyn tagas till den inverkan, detta förhållande

haft på den betingade köpeskillingen. Innefattar köpeskillingen vederlag

även för inventarier, gröda eller annat, skall från försäljningspriset

avräknas vad som kan beräknas hava utgjort betalning för inventarierna,

grödan m. m. Finnes anledning antaga, att särskilda omständigheter,

t. ex. att köpet avslutats mellan nära anhöriga, föranlett, att priset satts

under egendomens gällande saluvärde, eller att köpeskillingen i köpehandlingen

upptagits till lägre belopp än som i verkligheten avtalats,

och kan i sistnämnda fall kännedom om köpeskillingens verkliga belopp

ej vinnas, skall taxeringsvärdet fastställas efter jämförelse med de i allmänhet

gällande ortsprisen.

Där taxeringsvärdet å fast egendom i här antydda fall sättes högre

eller lägre än senaste försäljningspriset för egendomen, skola skälen härför

fullständigt angivas och i vederbörande taxeringslängd eller taxeringsmyndighetens

protokoll antecknas.

I fråga om fast egendom, som icke under loppet av nästförutgångna

fem år blivit genom frivilligt avtal försåld, skall saluvärdet beräknas

med ledning av de i allmänhet gällande ortsprisen å lika beskaffade

egendomar. För sådant ändamål sker uppskattningen efter jämförelse

med egendomar, som under angivna tid varit föremål för frivillig försäljning,

och de för sådana egendomar beräknade taxeringsvärdena. Sistnämnda

värden skola åsättas, innan uppskattning äger rum av egendomar,

som icke varit föremål för sådan försäljning under loppet av

angivna tidrymd.

Vid jämförelsen skall behörig hänsyn tagas till egendomarnas olika

storlek, beskaffenhet och läge samt deras större eller mindre avkastningsförmåga

och begärlighet i marknaden.

I sådant avseende skola, i den mån nedannämnda förhållanden

kunna tjäna till ledning för uppskattning av egendomarnas saluvärden,

för envar egendom, varom fråga är, komma i betraktande:

dess areal i åker, äng, skogs- eller betesmark m. m.

dess läge med därav betingade avsättnings- och användmngsmöjligheter;
inägornas

inbördes läge;

markens naturliga beskaffenhet i fråga om såväl in- som utägor;

s. 391 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

391

egendomens hävd och beskaffenheten av därå befintliga byggnader

och anläggningar med hänsyn jämväl till byggnadernas läge såväl inbördes

som i förhållande till - egendomens ägor;

utsäde och skörd eller annan avkastning;

antalet kreatur, som kunna på egendomen vinterfödas;

förekomsten av särskilda naturtillgångar eller förmåner, såsom

vattenfall, torvmosse, fyndigheter, som ej äro föremål för inmutning,

lastageplats, fiskevatten, jaktmark o; s. v.;

förekomsten av servitut till förmån eller last för egendomen; samt

förekomsten av annan särskild, med egendomen såsom sådan förbunden

rättighet eller skyldighet, såsom rätt till avgäld eller skyldighet

att utgöra frälseränta eller annan avgäld ävensom andel i samfällighet,

vilken ej särskilt taxeras, o. s. v.

Avgivna köpeanbud, upprättade hyres- eller arrendeavtal och verkställda

värderingar för egendomars belåning eller försäkrande mot eldskada

skola ävenledes beaktas, i den mån de kunna tjäna till ledning

för uppskattning av egendomarnas saluvärden.

I den händelse jordbruksegendom är försedd med mangårdsbyggnad

av dyrbarare beskaffenhet (lyxbyggnad), skall värdeförhöjning på denna

grund ske, för så vitt förefintligheten av byggnaden skäligen kan antagas

föranleda till ökning av egendomens saluvärde.

Vad särskilt beträffar industrifastigheter, skola de värderas under

förutsättning av fortsatt användning för sitt ändamål. Vid uppskattning

av saluvärdet å sådana fastigheter skall ledning jämväl hämtas, utom

av gällande ortspris å sådan mark, som av anläggningen upptages, av

anläggningskostnaden och de uppskattningsvärden, som ligga till grund

för byggnadernas och anläggningarnas försäkrande mot eldskada. I

fråga om fastighet, som varit avsedd för visst industriellt ändamål men

icke längre kan komma till användning härför, beräknas värdet med

hänsyn till det pris, som egendomen vid frivillig försäljning i öppna

marknaden kan antagas betinga i sitt förhandenvarande skick och under

förutsättning, att den användes för det ändamål, för vilket den dåmera

kan befinnas bäst lämpa sig.

Växande skog skall taxeras med hänsyn till den avkastning, skogen

kan lämna vid efter rationella grunder fortsatt skogsbruk. Därest

den vid uthålligt skogsbruk beräkneliga årliga nettoavkastnirigen kan

utrönas, skall såsom skogens värde upptagas ett belopp, utgörande 10%

gånger denna årsavkastning. Beträffande skogar, som icke omedelbart

kunna lämna avkastning, skall hänsyn tagas till den tid, som förflyter

innan skogen en gång blir avverkningsbar, samt till den blivande in
-

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

komatens storlek, varvid denna inkomst omföres till ett nutidsvärde enligt

6 procents räntefot. Skogar, vilkas avkastning vid taxeringen icke

kan utrönas, taxeras med ledning av de värden per arealenhet, som för

andra skogar av liknande beskaffenhet och med känd avkastning framkommit.

Ett med hänsyn till framtida avkastningsförmåga beräkneligt värde,

exempelvis av en obebyggd tomt, skall, för att komma i beaktande

såsom taxeringsvärde, vara ett nutidsvärde, vid vars beräknande hänsyn

tages till den längre eller kortare tidrymd, som kan antagas förflyta,

innan tomten blir byggnadsmogen. Härvid gäller såsom beräkneligt

vad en köpare med vanlig förtänksamhet vid dylika kapitalplaceringar

bör kunna antaga för visst. Blotta förmodanden om framtida räntabilitet

utan stöd av faktiskt redan bestående eller med visshet påräkneliga förhållanden

få för uppskattningen icke komma i betraktande.

Den omständigheten, att skog upplåtits till avverkning under längre

eller kortare tid, får icke i och för sig anses minska egendomens värde.

Först i den mån skog på grund av upplåtelsen uttages och således upphör

att vara en tillhörighet för egendomen, får dennas värde i taxeringsavseende

anses hava undergått minskning. Lika litet får den omständigheten

öva inflytande på uppskattningen, att ett påtagligen för lågt

arrende eller för låg hyra äger giltighet även mot ny ägare. Från

dylika av en viss ägares åtgöranden beroende förhållanden av mer eller

mindre tillfällig art hava täxeringsmännen att bortse.

Vid uppskattning av frälseränta bör densamma beräknas utgå

med det belopp, vartill räntan uppgått enligt nästföregående års markegång;

dock att, där räntan i enlighet med 14 § i Kungl. Maj:ts kungörelse

den 11 maj 1855 utgår efter medelmarkegångspris, detta senare

bör läggas till grund för beräknande av räntans belopp.

Vid 8 §.

Till jordbruk hänföres åker- och ängsbruk, även då sådant drives

uteslutande för industriellt behov utan förening med annat jordbruk, så

ock husdjursskötsel, Trädgårdsskötsel, därunder inbegripen växtodling

under glas, räknas ock till jordbruk, såframt å egendomen därjämte

drives annat jordbruk samt trädgårdsskötseln icke drives såsom självständig

näring (handelsträdgårsdsrörelse). I enlighet härmed kommer i

allmänhet icke såsom jordbruk i betraktande trädgårdsskötsel å tomter

eller å s. k. sommarnöjen, villaegendomar eller andra lägenheter, som

huvudsakligen avse bostadsändamål, exempelvis egnahemslägenheter,

s. 393 Kontrollera mot PDF

393

Andra särslcilda utskottets utlåtande Nr 1.

vilka enligt gällande bestämmelser om villkoren för åtnjutande av egnahemslån

skola betraktas såsom bostadslägenheter, o. d.

Till jordbrukets binäringar skola räknas mejerihantering och kvarndrift,

som huvudsakligen avse förädling av det egna jordbrukets produkter,

samt sådan av jordbrukaren å den egendom, vara jordbruket

bedrives, eljest utövad verksamhet för förädling av produkter eller beståndsdelar

från egendomen, som sker huvudsakligen för lmsbehovsändamål eller

med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier, driftsbyggnader

och ordinarie arbetsbesättning. I enlighet härmed komma exempelvis

såsom binäringar till jordbruket i betraktande mejerihantering vid vanliga

s. k. herrgårdsmejerier, utvinning av torv och kalk samt tillverkning

av tegel huvudsakligen till husbehov o. s. v. Å andra sidan komma såsom

binäringar icke i betraktande förmalning av spannmål mot ersättning, där

ej verksamheten huvudsakligen avser förmalning av spannmål från eget

jordbruk, bräunerikantering, tillverkning av tegel eller utvinning av torv

eller kalk huvudsakligen för försäljning samt annan förädlingsverksamhet,

som icke avser lmsbehovsändamål utan bedrives såsom särskild näring,

regel med särskild personal, särskilda inventarier, maskiner o. d. eller

särskilda byggnader eller inrättningar. Å egendomen bedriven försäljr

’g av jordens beståndsdelar i oförädlat skick är i regel att betrakta

,m binäring, men kan undantagsvis ske under sådana förhållanden,

att särskild näring bör anses föreligga. Huruvida så skall anses vara

fallet, t. ex. beträffande grusförsäljning, får jämväl bedömas med huvudsaklig

ledning av här givna anvisningar. För att försäljning, som uteslutande

avser eget jordbruks eller dess binäringars produkter, skall

kunna anses såsom särskild näring, erfordras, att försäljningen sker från

handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe utom egendomens

område.

Till jordbrukets binäringar skola vidare räknas sådana vid jordbruk

vanligen förekommande verksamhetsgrenar, som avse att annorledes än

i jordbruket och i regel mera tillfälligtvis nyttiggöra vissa jordbruksinventarier,

såsom exempelvis hemslaktning av djur för försäljning,

uthyrning av dragare, maskiner och redskap samt körslor mot betalning,

sa ock sådana sysselsättningar vid sidan av det egentliga jordbruksarbetet

som biskötsel, hemslöjd samt jakt och fiske å egendomen.

I jordbruksvärde skola inräknas jordägaren tillhöriga mangårdsbyggnader

och driftsbyggnader för jordbruk med binäringar eller skogsbruk.

Till byggnader av förra slaget räknas bostadsbyggnad för ägare

eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader ävensom byggnader,

uppförda för ägares eller brukares bekvämlighet och trevnad,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. :i ard. 1 höft. (Nr I.) 50

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Andra särskilda utskottets utlåtande Hr 1.

såsom lusthus, bad- och båthus, stall för lyxhästar, jaktstuga o. d.

Till byggnader av senare slaget räknas dels byggnader för personal,

som är eller varit anställd i och för jordbruket med binäringar eller

skogsbruket, såsom förvaltar- eller inspektorsbyggnad, drängstuga, statareeller

stattorpsbyggnader, bostad för skogvaktare och annan skogsbevakningspersonal,

dels ock för själva driften avsedda byggnader, såsom

stall, ladugård, ladu- och logbyggnader, smedja o. d., ävensom byggnader,

avsedda för sådan verksamhet, som är att hänföra till binäring,

såsom vanliga s. k. herrgårdsmejerier, husbehovskvarnar, husbehovssågar

o. d. Därest byggnad, som nu nämnts, tillhör arrendator eller eljest

annan än jordägaren och byggnaden således utgör taxeringsenhet, skall

densammas värde ändock upptagas såsom jordbruksvärde. Värdet av

uppköps- eller andelsmejerier, tullkvarnar, brännerier, fabriker för tillverkning

av stärkelse eller potatismjöl eller för torvberedning, ramsågar,

fasta kolugnar eller andra anläggningar för industrimässig drift eller

för annan verksamhet, som icke kan hänföras till jordbrukets binäringar

eller till skogsbruk, skall icke inräknas i jordbruksvärdet.

För att en del av värdet å en för jordbruk med binäringar eller

för skogsbruk använd fastighet skall anses utgöra annat värde är det icke

nödvändigt, att försäljningar av tomtmark från egendomen redan börjat

ske, eller ens, att anbud om köp av sådan mark från egendomen veterligen

gjorts. Icke heller är av nöden, att ett mervärde av nu ifrågavarande

slag skall kunna påvisas för viss till sitt läge bestämd ägovidd

av egendomen. Däremot fordras, att redan igångsatt eller påräknelig

byggnadsverksamhet för bostads- eller industriellt behov med visshet

skapat marknad för jord till dylika ändamål i den trakt, där egendomen

ligger, så att markköp skett från närbelägna egendomar eller anbud i

sådant avseende gjorts av vederhäftig köpare o. s. v. Detsamma gäller

i fråga om mervärde, som beror av tillgång på utbyggnadsvärdig vattenkraft

eller brytvärdig fyndighet.

Ligger fastighet oanvänd, bör vid bedömande av frågan, huruvida

densamma skall anses äga jordbruksvärde eller ej, hänsyn tagas till det

ändamål, för vilket fastigheten kan antagas vara avsedd.

Då fastighet skall åsättas såväl jordbruksvärde som annat värde,

bör så förfaras, att såsom jordbruksvärde beräknas det värde, som fastigheten

skulle äga, därest densamma ägde beräknelig användningsmöjlighet

endast för jordbruk med binäringar och för skogsbruk, under det att

såsom annat värde upptages vad som av fastighetens hela saluvärde

återstår efter avdrag för det sålunda beräknade jordbruksvärdet..

Då värde av mark och av därå uppförda byggnader redovisas vart

för sig, skall å marken sättas det värde, marken skulle äga utan bygg
-

s. 395 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

395

nåder, och å byggnaderna samfällt det värde, som av fastighetens hela

värde återstår efter avdrag av markens sålunda beräknade värde.

Vid 20 §.

Uti avkastningen —--motsvarande anställning.

Vid 22 §.

Har näringen icke drivits hela året utan blott en del därav eller

med olika antal anställda personer under olika delar av året, skall

hänsyn tagas härtill vid beräkning av medeltalet anställda (arbetarantalet).

Då arbetares avlöning utgått efter längre tidrymd såsom månad eller

vecka, erhålles arbetarantalet genom att dividera antalet arbetsmånader

med 12 eller antalet arbetsveckor med 52. Hava arbetare varit anställda

för kortare tid eller har avlöningen beräknats efter arbetstimme,

torde det i regeln vara lämpligt att vid beräkning av arbetarantalet utgå

från antalet arbetstimmar och förvandla dessa till arbetsveckor efter det

antal arbetstimmar i veckan, som i förevarande näring är vanligt. När

fråga är om arbetare, beträffande vilka lagen om försäkring för olycksfall

i arbete varit tillämplig, kan till grund för beräkningen läggas de

uppgifter angående arbetarantal och arbetstid, vilka näringsidkaren varit

skyldig lämna för bestämmande av försäkringsavgift.

Bråkdel, som ingår i det slutliga arbetarantalet, bortfaller.

Exempel.

1. Näringen har drivits blott 30 veckor av året, därav 10 veckor

med 20, 10 veckor med 25 och 10 veckor med 15 arbetare. Arbetarantalet

blir då

10x20+10x25+10xl5_600_

52 ~52~ 1L

2. Avlöningslistorna för ett näringsföretag utvisa, att under året

utbetalats avlöning för 50,000 arbetstimmar. Då den vanliga arbetstiden

inom ifrågavarande slags näring är 48 timmar i veckan, blir antalet

. , 50,000 , , 1,041

arbetsveckor —— = 1,041 och arbetarantalet —= 20.

B. Kungl. Maj:ts förslag till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt med förklarande,

att 4 § och 19 § 1 mom. i sagda förordning

samt avdelning 4:o) i de särskilda anvisningarna skola

bibehållas i sin nuvarande lydelse samt att 3 §, 5 § 1

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

mom., 8, 9, 11 §§, 24 § 1 mom. och 25 § 1 mom. i

förordningen samt avdelning 3:o) i de särskilda anvisningarna

ävensom bestämmelsen om förordningens

trädande i kraft skola hava följande lydelse:

3 §.

1 inom. Skyldig att erlägga skatt för inkomst är:

a) svensk medborgare, som författningsenligt är eller bör vara i

riket mantalsskriven:

för all inkomst vare sig den förvärvats här eller utom riket.

b) --—

c) utlänning:

för inkomst av här belägen fast egendom och av näring eller

annan rörelse som här bedrivits, för härifrån uppburen lön eller pension

samt för utdelning å aktier i svenska aktiebolag och å lotter i svenska

solidariska bankbolag;

skolande utlänning, som författningsenligt är eller bör vara härstädes

mantalsskriven, erlägga skatt jämväl för annan inkomst---

här använts.

2 mom. Skatt för inkomst erlägges vidare av:

a) svenska aktiebolag — — — inrättningar, ekonomiska föreningar

och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna

ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter — — — utom

riket; ävensom

b) utländska bolag: för inkomst av här belägen fast egendom och

av näring .eller annan rörelse, som av bolaget här bedrivits, samt för

utdelning å aktier i svenska aktiebolag och å lotter i svenska solidariska

bankbolag.

5 § 1 mom.

Från skatt för inkomst frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

b) - - -

om lian icke är svensk medborgare:

för annan inkomst än inkomst av bär belägen fast egendom eller

av näring eller annan rörelse, som han här bedrivit, samt härifrån uppburen

lön eller pension; dock att person tillhörande olönat konsulat

s. 397 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

397

jämte betjäning icke är fri k all ad från skatt för inkomst genom utdelning

å aktier i svenska aktiebolag och å lotter i svenska solidariska

bankbolag;

om han är svensk medborgare:

för den inkomst, han åtnjutit av sin tjänst hos den främmande

makten;

d) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, vilken givit

eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller

beträffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits, samt

8 §•

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt, arv eller testamente eller i hemföljd, morgongåva eller

fördel av oskiftat bo eller ock genom gåva, därunder inbegripet sådant

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, därför

givaren icke enligt 10 § är berättigad till avdrag;

vinst — — — fem år eller därutöver;

vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i ekonomiska

föreningar;

ersättning för skada — — — olycksfallsförsäkring i annan form

än livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital som — — — stärbhus; samt

vad som — — —

å stat uppförd häst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier---traktamentstagaren varit bosatt.

9 §•

Vid uppskattning av inkomst —--

arrende- eller hyresavgift;

undantagsförmån, frälseränta och annan avgäld — — — själva

skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd på grund av förutvarande anställning i

skattskyldigs verksamhet;

kostnad för nödigt biträde i hemmet — — — med iakttagande

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

av att sammanlagda avdraget från olika inkomstkällor i intet fall må

överstiga 200 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader;

kostnad för resor till och från arbetsplatsen, därest denna är belägen

på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att den skattskyldige

skäligen kan anses behöva anlita särskilt fortskaffningsmedel;

kostnad för utövning av vetenskap, konst eller handaslöjd; samt

ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital;

så ock för fastighetsskatt och näringsskatt samt för avgifter till

pensions-, änke- och pupill-, understöds- eller annan sådan kassa, i vilken

det ålegat någon på grund av hans tjänst att vara delägare;

För värdeminskning å byggnader ävensom å gruvor, inventarier och

annan dylik egendom må avdrag ske — — — anvisningarna.

11 §•

Vid taxering av inkomst — — — hänförliga utgifter, härunder

inbegripet vad den skattskyldige utgivit för person, som tillhör hans

hushåll, samt vad han eljest utbetalt såsom bidrag till någons undervisning

eller uppfostran;

för ränta — — — fasta egendom, näring eller annan rörelse

nedlagda kapital;

för vad som använts till — — — skuld.

Har förening — — — försäljningen bestämda.

24 § 1 mom.

Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

inkomst- och förmögenhetsskatt, som skolat utgå på grund av taxering

under nämnda år. Under samma förutsättning äger ock beskattningsnämnd

under nästföljande år medgiva befrielse ej mindre från nämnda inkomst-

och förmögenhetsskatt än även från den inkomst- och förmögenhetsskatt,

som för den avlidnes inkomst och förmögenhet skolat utgöras

på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

25 §.

Åkta makar taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet, dock

att i fall, där ena maken haft inkomst eller förmögenhet, däröver för
-

s. 399 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

399

valtningen rätteligen tillkommer den andra maken, den senare skall

taxeras härför.

Skulle i senare fallet avdrag — — — åtnjutas för hustru.

Hustrus inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av näring,

annan rörelse eller yrke skall vid taxeringen medräknas, allenast om

och i den mån ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200

kronor.

3:o)

Inkomst ay näring, annan rörelse, yrke eller icke yrkesmässig verksamhet

och tillfälliga inkomster.

7 §, 2:o), 3:o) C. och D.

Härunder upptagas:

1) inkomst av näring, såsom:

bergsbruk — — — elektrisk energi; ävensom

konstnärlig verksamhet, advokat- och läkareverksamhet och annan

yrkesmässigt utövad verksamhet, för så vitt verksamheten enligt bestämmelserna

i kommunalskattelagen är underkastad näringsskatt;

2) följande inkomster av annan inkomstkälla:

a) annan inkomst av yrkesmässig verksamhet än inkomst av fast

egendom, näring, arbetsanställning eller tjänst;

b) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster

:

inkomst av tillfälliga uppdrag, som ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag

eller yrkesmässig verksamhet, såsom uppdrag att ombesörja

försäljning av annans egendom, att verkställa utredning av dödsbo eller

att förrätta bouppteckning eller arvsskifte samt alla andra inkomstbringande

uppdrag av mindre stadigvarande natur;

tillfälliga vinster och sådana skattepliktiga intäkter, som ej böra

hänföras under annan rubrik, såsom realisationsvinster, lotterivinster,

inkomster av patent eller därmed jämförliga rättigheter o. d.

Till inkomst av näring eller annan rörelse räknas ock — — —

från avkastningen av den näring eller rörelse, som av honom drives.

Ränteinkomst och utdelning å aktier och banklotter äro icke alltid

att anse såsom inkomst av kapital utan kunna understundom utgöra inkomst

av näring, annan rörelse eller yrke. För den, som driver bankrörelse,

annan penning- eller lånerörelse, försäkringsrörelse eller handel med

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

värdehandlingar, är sålunda utdelning å aktier och banklotter att anse

icke såsom inkomst av kapital utan såsom inkomst av näring. Huruvida

ränteinkomst för den, som driver näring, rörelse eller yrke, är att anse såsom

inkomst av kapital eller såsom inkomst av näringen, rörelsen eller

yrket, måste bedömas med hänsyn till, huruvida det kapital, varifrån

ränteinkomsten härflutit, varit nedlagt i verksamheten eller ej.

Vid taxering av inkomst av näring, annan rörelse eller yrke sker

icke särskild uppskattning — — — såsom omkostnad.

Där i näring eller eljest i rörelse eller yrke förädlas eller förbrukas

produkter från eget jordbruk eller skogsbruk eller beståndsdelar

från egen i verksamheten ej använd fastighet, får vid beräkningen _ av

inkomsten av näringen, rörelsen eller yrket avdrag ske för produkternas

eller beståndsdelarnas värde med belopp, varmed värdet skall ingå i

inkomsten från fastigheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

G. följande

Förordning

om bestämmelser, vilka skola vid 1921—1924 års taxeringar gälla i stället

för vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att vid 1921—1924 års taxeringar skola i

stället för 1 §, 2 § 1 mom., 3. 4, 7, 9, 11, 13 och 14 §§, 15 § 1

mom., 16 §, 18 §, 20 §, 23 § 1 monn, 25 §, 27 §, 29 § 1 mom., 30 §, 31 §

1 mom., 32, 36, 39, 40, 41 och 45 §§, 47 § 1 inom., 49 § 1 mom.,

50 §, 52 § 2 inom., 54 § 6 inom., samt 59 § i förordningen den 28

oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

gälla följande under motsvarande paragrafindelning upptagna bestämmelser

ävensom att i stället för det vid sagda förordning fogade formulär

nr 1 skall gälla det vid denna förordning fogade formulär nr 1.

s. 401 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

401

1 §•

Lika med 1 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

2 § 1 mom.

Lika med 2 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av Kungl.

Magt föreslagna ändringar.

3 §‘

Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet

med härvid fogat formulär (formulär nr 1) dels med avseende å nästföregående

år angiva:

den fasta egendom---(3 § i dess nuvarande lydelse)--

de särskilda tjänster —- — — (3 § i dess nuvarande lydelse)--

de särskilda slag av näring, rörelse eller yrke han drivit, samt

den eller de orter, där driften ägt rum, ävensom

den inkomst--— (3 § i dess nuvarande lydelse) — — —

dels i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,

upptaga:

beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år,

dels ock i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för näringsskattekapital,

upptaga storleken av den näringsskattepliktiga förmögenheten,

meravkastningen och arbetarkapitalet.

Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för---(3 § i dess nu
varande

lydelse) — — — förmögenhet.

Deklaration skall särskilt —--(3 § i dess nuvarande lydelse)

— — — beräknats.

I fråga om näring, som drivits i två eller liera kommuner, skall

augivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening såväl inkomsten därav

som den näringsskattepliktiga förmögenheten och arbetarkapitalet böra

med avseende å taxeringen till kommunalskatt fördelas mellan de särskilda

kommunerna. Enahanda gäller vid skattskyldighet inom olika i

samma kommun belägna administrativa områden, inom vilka menighet

äger utöva beskattningsrätt.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt

fartyg skola därjämte uppgiva den andel av inkomsten, som

belöper å varje delägare.

För svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag uppgives

särskilt bolagets kapital.

Bihang till riksdagens protokoll 1221). 11 samt. 2 avd. 1 höft. {Nr 1.) 51

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

För nu nämnt bolag---(3 § i dess nuvarande lydelse)---

taxerade inkomst och bolaget därför påförda kronoutskylder ävensom vad

av sagda inkomst utdelats till delägarna;---(3 § i dess nuvarande

lydelse) ----prövningsnämnden.

Deklaration, som avgives — — — (3 § i dess nuvarande lydelse)

— — — löpande året.

4 §•

Lika med 4 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

- §•

Lika med 7 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

9 §•

Lika med 9 § .i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Magt

föreslagna ändringar.

11 §.

Till ledning — — — (11 § i dess nuvarande lydelse) — — —

l:o) — — — (11 § i dess nuvarande lydelse) >— — —

2:o) — — — (11 § i dess nuvarande lydelse) — — —

f) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag samt rederi för registreringspliktigt

fartyg:

uppgift enligt deklarationsformulär nr 1 angående bolagets eller

rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den eu

var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst

och värdet av varje delägares andel eller lott i bolaget eller rederiet;

börande vid uppgiften — ---(11 § i dess nuvarande lydelse) —

— — vinst- och förlusträkning;

g) av styrelse för verk eller bolag---(11 § i dess nuvarande

lydelse! — — — arbetsgivare beträffande de under nästföregående år i

hans näring eller annan rörelse anställda personer:

enahanda uppgift —--(11 § i dess nuvarande lydelse)---

förmåner.

Efter anmaning vare eu var arbetsgivare pliktig att lämna uppgift

angående avlöningsförmåner åt andra hos honom anställda personer än

de här ovan under g) nämnda.

s. 403 Kontrollera mot PDF

403

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beträffande pension — — — (11 § i dess nuvarande lydelse) —

— — skall uppgivas.

1 övrigt — — — (11 § i dess nuvarande lydelse) — — — avlöningsförmån,

och skall vidare iakttagas, att, där uppgiven avlöningsförmån

avser kortare tid än helt år, upplysning meddelas om den tidrymd,

för vilken förmånen utgått.

Vid fullgörandet av uppgiftsskyldigliet, som omförmäles i 2:6) b),

c), d), e), f) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var

person, varom fråga är, samt att, där så ske kan, fullständigt angives

ej allenast personens namn och hemvist enligt mantalslängd utan även

bostadsadressen. Där så ske kan, skall uppgift enligt 2:o) e) och g)

tillika — — — (11 § i dess nuvarande lydelse) — — — nationalitet.

Samtliga uppgifter — — — (11 § i dess nuvarande lydelse

— — — avser.

13 §.

Lika med 13 § i dess nuvarande lydelse med de av Ivungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

14 §.

Deklaration----(14 § i dess nuvarande lydelse)---före

den 1 mars.

Möter — — — (14 § i dess nuvarande lydelse) — — — kommanditbolag

eller rederi hinder att avlämna —--(14 § i dess nu
varande

lydelse) — — — anstånd med avlämnande av uppgift, som

enligt 11 § 2:o f) skall avgivas.

Deklaration och annan uppgift — — — (14 § i dess nuvarande

lydelse)----kommanditbolag eller rederi må efter anmälan---

(14 § i dess nuvarande lydelse) — — — går till ända.

15 § 1 mom.

Lika med 15 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av

Kung!. Maj:t föreslagna ändringar.

16 §•

Lika med 16 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

18 §.

Lika med 18 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 1.

20 §.

Lika med 20 § i dess nuvarande lydelse med de av Kung-!. Magt

föreslagna ändringar.

23 § 1 mom.

Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas endast

av följande personer — — — (23 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

---prövningsnämnd ävensom av särskilt tillkallad sakkunnig, varom

i 30 och 45 §§ förmäles, i fråga om deklaration, för vars behandling

hans biträde påkallas.

För innehållet---- (23 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — — deklarationerna förstöras.

25 §.

Lika med 25 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maj:t

föreslagna ändringar.

27 §.

Lika med 27 § i dess nuvarande lydelse med de av Kungl. Maja

föreslagna ändringar.

29 § 1 mom.

Lika med 29 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av

Kungl. Maj:t föreslagna ändringar.

30 §.

Taxeringsnämndens sammanträden —--(30 § i dess nuvarande

lydelse) — — — deltaga.

Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt inträde.

Taxeringnämnderna böra — — — (30 § i dess nuvarande lydelse)

— — — senast den 15 juni.

31 § 1 mom.

Taxeringsnämnds ordförande — — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — av två ledamöter;

h) att, då inkommen uppgift om inkomst, förmögenhet eller näringsskattekapital

avser skattskyldig, som ej skall taxeras inom distriktet,

avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds ordförande ävensom

att, då deklaration eller annan uppgift för skattskyldig, som skall för

inkomst, förmögenhet eller näringsskattekapital taxeras inom distriktet,

s. 405 Kontrollera mot PDF

Ändra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

405

utvisar, att skattskyldig utom distriktet ägt, innehaft eller brukat fast

egendom eller drivit näring, lämna vederbörande taxeringsnämnds ordförande

meddelande om förhållandet.

i) att å deklaration — — — (31 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — enligt nämnda lag;

n) att, då sådant--— (31 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse)

— — — allmän pensionsförsäkring; samt

o) att, då taxeringsnämnden uppgjort förslag till fördelning mellan

derå kommuner, församlingar eller skoldistrikt av skattskyldigs kommunala

progressivskatt, inom tre veckor, efter det nämndens förrättningar

avslutats, genom utdrag av nämndens protokoll underrätta såväl den

skattskyldige som vederbörande kommuner, församlingar och skoldistrikt

om nämnda förslag.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden

åsätta vederbörande fastigheter, och

i inkomstlängden skattskyldigs namn och civilstånd samt antalet

barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, och dels i avseende å

kommunalskatt beskattningsbart näringsskattekapital, uppskattad inkomst,

inkomstens taxerade belopp, skattefritt avdrag enligt 42 § 2 mom. a)

kommunalskattelagen och inkomstens beskattningsbara belopp samt för

skattskyldig, som inom distriktet taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

den kommunala progressivskattens grundbelopp, dels i avseende

å landstingsskatt till sådan skatt beskattningsbar inkomst, dels

i avseende å inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, beloppet

av skattefria avdrag, beskattningsbart belopp samt i fråga om svenskt

aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag bolagets kapital, det belopp,

varå skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skall utgå, skatteprocent därå och det belopp, varå skatt

enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning skall utgå, dels ock för en

var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring avgiftspliktig enligt

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, därest

detsamma icke införts på grund av föreskriften här ovan, ävensom det

avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma lag skall i taxeringslängden

införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort

senast upprättade mantalslängdon.

Har skattskyldig icke avlämnat — — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) — -— — som må ingå i taxerat belonp.

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Å titelbladet — — — (32 § i dess nuvarande lydelse) — — —

sammanföras.

Där taxeringsnämnden medgiver — — — (32 § i dess nuvarande

lydelse) — — — anteckningskolumn. Enahanda gäller vid tillämpningav

bestämmelserna i 42 § 2 mom. b) 1) i kommunalskattelagen.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras

till näringsskatt, kommunal inkomstskatt, kommunal progressivskatt eller

inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna särskilt angivas och sammanföras.

Om av inkomst av fast egendom eller näring endast en del härflutit

från municipalsamhället, skall i inkomstlängdens anteckningskolumn

anteckning om beloppet härav göras ävensom angivas, huru stor del av

det till kommunal inkomstskatt inom kommunen beskattningsbara beloppet

med hänsyn till den inkomst, som härflutit från municipalsamhället, är

att hänföra till detta. Motsvarande gäller, där av näringsskattekapital

allenast en del är att hänföra till näringsdrift inom municipalsamhället.

År kommun uppdelad i olika församlingar, som var för sig hava

att bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller i olika skoldistrikt

och är fast egendom belägen eller har näring drivits inom flera

dylika förvaltningsområden, skall i inkomstlängden angivas, huru stor del

av inkomsten av den fasta egendomen eller näringen härflutit från och

huru stor del av det till kommunal inkomstskatt inom kommunen beskattningsbara

beloppet med hänsyn härtill är att hänföra till varje förvaltningsområde

ävensom huru stor del av näringsskattekapitalet är att

hänföra till varje förvaltningsområde.

Det åligger taxeringsnämnden att i fråga om skattskyldig, som

inom distriktet taxeras till kommunal progressivskatt, upprätta förslagtill

fördelning av den sålunda taxerade kommunala progressivskatten

mellan de olika kommuner, församlingar eller skoldistrikt, i vilka den

skattskyldige jämlikt bestämmelserna i kommunalskattelagen skall uppföras

till dylik skatt.

I stad böra taxeringsnämnderna---(32 § i dess nuvarande

lydelse) — — — ledamöter.

36 §.

1 mom. Senast fem dagar---(36 § i dess nuvarande lydelse;

— — — föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande dels till

Kung!. Maj:ts befallningskavande insända de deklarationer samt andra

skriftliga uppgifter och upplysningar, som avlämnats till ledning vid

s. 407 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 407

taxeringen, ävensom utdrag av taxeringsnämndens protokoll rörande

av nämnden upprättade förslag till fördelning av kommunal progressivskatt,

dels ock till vederbörande kommunala — — — (36 § i dess nuvarande

lydelse) — — — honom eller icke.

2 mom. Efter emottagandet — — — <36 § i dess nuvarande

lydelse)--— införa de avgifter till staten,'' som’ på grund--—

,36 § i dess nuvarande lydelse) -— — — givit anledning.

mom. — — — (36 § i dess nuvarande lydelse) — — —.

4 mom. — — — (36 § i dess nuvarande lydelse) — — —.

5 mom. Efter emottagandet av prövningsnämndens beslut om

fördelning av kommunal progressivskatt skall behörig anteckning om

beslutet göras på landet av häradsskrivaren i taxeringslängderna och

av vederbörande kommunalstämmas ordförande uti de i 4 mom. omförmälda

avskrifter av taxeringslängderna samt i stad genom magistratens

iöisorg uti såväl taxeringslängderna som de i 4 mom. omförmälda avskrifter

därav.

G mom. Vad i denna paragraf är stadgat äger icke tillämpning

å Stockholms stad. ö F ö

39 §.

Över taxeringsnämnds beslut må besvär anföras av

a) skattskyldig, som icke till följd av stadgandet i 18 § förlorat

rätt till talan: i vad beslutet honom rörer;

b) kommun ävensom församling och skoldistrikt, som utgör del

av kommun och för vars skattebehov må uttagas kommunal progressivskatt:

i vad angår taxering till kommunalskatt;

c) municipalsamkälle ävensom, därest församlingen eller skoldistriktet

icke äger besvärsrätt enligt b) i denna paragraf, i stad belägen territoriell

församling, som enligt kyrkostämmans beslut av sina medlemmar uttager

säl skilda på taxeringen till kommunalskatt grundade avgifter, samt f örsamling

på landet och skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets

område icke sammanfaller med kommuns område: i vad angår taxeringen

till fastighetsskatt, Häringsskatt och kommunal inkomstskatt;

d) vägstyrelse: i vad angår taxeringen till fastighetsskatt och

kommunal inkomstskatt.

Ändring sökes hos prövningsnämnden genom besvär, vilka, skriftligen

avfattade, skola, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna

till prövning, ingivas till Kung!. Maj:ts befallningshavande senast före

klockan tolv på dagen i länen den 15 juli och i Stockholm den 31

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Andra särskilda utskottets utlåtande År 1.

augusti eller, om då är helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldiga

genom den i 42 § omförmälda Kungörelsen härom erinras.

Om rätt till besvär---(39 § i dess nuvarande lydelse) —

— — nämnda lag.

40 §.

För varje län — — — (40 § i dess nuvarande lydelse)

taxeringsnämndernas beslut ävensom att, med ledning av törslag, som

av taxeringsnämnd upprättats, besluta om fördelning av kommunal

progressivskatt mellan olika kommuner, församlingar och skoldistrikt.

41 §.

Lika med 41 § i dess nuvarande lydelse med de av Kung]. Maj:t

föreslagna ändringar.

45 §.

Kung!. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,

dels tillkalla sakkunnig person att biträda prövningsnämnden ^och dels

kalla taxeringsnämnds ordförande eller vid förfall (45 § i dess

nuvarande lydelse! — — — där nämnden sammanträde!.

47 § 1 mom.

Alla prövningsnämndens — — — (47 § 1 mom. i dess nuvarande

lydelse) — — — meddelas av protokollsföranden.

Inom tre veckor efter prövningsnämndens sista sammankomst eller,

där särskilt sammanträde för justering av nämndens beslut hållits, från den

dag, då sådant sammanträde hållits, skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

försorg underrättelse om fördelningen av skattskyldigs

kommunala progressivskatt mellan olika kommuner, församlingar ellei

skoldistrikt meddelas såväl den skattskyldige, vederbörande kommuner,

församlingar och skoldistrikt som, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet,

och, vad beträffar övriga orter, vederbörande häradsskrivare

och magistrater.

49 § 1 mom.

Lika med 49 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med de av

Kungl. Maj:t föreslagna ändringar.

s. 409 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

409

50 §.

Den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt eller till

fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal

progressivskatt i fall, där sådan taxering icke bort honom åsättas,

den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt eller kommunal

progressivskatt å ort, där han icke är skattskyldig för inkomstoch

förmögenhetsskatt,

den, som taxerats till kommunalskatt för samma fasta egendom,

näringsskattekapital eller inkomst å mer än en ort eller eljest å ort,

där han icke varit för egendomen, näringsskattekapitalet eller inkomsten

skattskyldig,

den, som utan att vara uppgiftspliktig eller, där han varit uppgiftspliktig

och i stadgad ordning avlämnat deklaration eller uppgift,

mot innehållet i deklarationen eller uppgiften blivit taxerad till inkomsteller

förmögenhetsskatt eller kommmunalskatt, men icke erhållit underrättelse

om taxeringen så tidigt, att han kunnat anföra besvär över

taxeringen i den ordning, varom i 49 § stadgas,

så ock den, som efterbeskattats å ort, där han icke eljest taxerats

till inkomst- och förmögenhetsskatt eller kommunalskatt det år, efterbeskattningen

skett,

äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten.

Besvären skola inom natt och år, efter det att utskylder vederbörande

avfordrats ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det

län, inom vilket taxeringen skett, vid påföljd, om den tid försittes, att

besvären icke varda upptagna till prövning; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits

eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till

prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den stadgade

besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart

överlämnas till vederbörande befällningshavande.

Sedan besvären inkommit till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

förfares med ärendet i enahanda ordning, som i 49 § 2 mom. stadgas.

Avse besvären taxering för samma fasta egendom, näringsskattekapital

eller inkomst å mer än en ort och hava utskylder därför avfordrats

vederbörande å olika tider, räknas besvärstiden från det senaste

kravet.

52 § 2 mom.

Lika med 52 § 2 mom. i dess nuvarande lydelse med de av

Kung]. Maj:t föreslagna ändringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.)

52

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

54 § 6 mom.

Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos taxeringseller

prövningsnämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kungl.

Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse inställt sig antingen till

sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles, eller före eller under prövningsnämndens

sammanträde för upplysningars meddelande, äga åtnjuta,

om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som resdagar med nitton kronor om

dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av

gällande resereglemente samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten,

traktamentsersättning med femton kronor om dagen. Ersättning efter

enahanda grunder tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd, som

efter kallelse av ordförande inställt sig för att deltaga i protokollsjustering.

Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa

mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på Kungl.

Maj:ts befallningshavande att bestämma den särskilda gottgörelse, som

härför må till honom utgå.

59 §.

1 mom. Lika med 59 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse med

de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar.

2 mom.---(59 § 2 mom. i dess nuvarande lydelse)---.

3 mom.---(59 § 3 mom. i dess nuvarande lydelse)---.

4 mom. Därest efter anförda besvär över taxeringsnämnds pröv
ningsnämnds

eller kammarrättens beslut eller eljest taxering till inkomstelier

förmögenhetsskatt eller kommunal inkomstskatt ändras eller bliver

någon åsatt, skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till kommunal

progressivskatt eller verkställas den taxering till sådan skatt, som

härav må föranledas. .

Om någon på grund av eftertaxering påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall han, om efterbeskattningen därtill föranleder,

särskilt upptagas till progressivskatt till behörigt belopp.

s. 411 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

411

Deklarationsblankett nr 1.

— — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

C. Inkomst av annan inkomstkälla.

1. Inkomst av kapital (se 4).

a) Ränteinkomst — — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

b) Utdelning å aktier och å lotter i solidariska bankbolag.

Summa

Avgår: ränta å gäld — — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

D. Inkomst, som undertecknad förvärvat såsom delägare i enkelt bolag,

vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi.

Under året — — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

E. Förmögenhet, (se 16).

Min förmögenhet vid årets utgång översteg icke:

a) såsom delägare i de under D uppgivna bolag

(rederi)......................

b) i övrigt.....................

De barns förmögenhet, för vilka jag är uppgifts
pliktig

översteg icke..............

Summa kronor

Återstående inkomst — — — (Kungl. Maj

och utgör Vbo härav.........

:ts förslag) — —

G. Särskild uppgift av aktiebolag oeh solidariskt bankbolag (se 17).

Bolagets — — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Lika med Kung!. Maj:ts förslag.

Bilaga till A 1.

Inkomst av fast egendom.

Jordbruksfastighet.

Bilaga till A 1.

Inkomst av fast egendom.

Annan fastighet än jordbruksfastighet

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Bilaga till B.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag, utom att ordningsföljden mellan

sidorna omkastas, så att den sida, som skall användas av näringsidkare,

som föra kandelsböcker, kommer före den sida, som skall användas av

näringsidkare, som icke föra handelsböcker.

Bilaga till F.

— — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

8. Avgår vid årets slut innestående årsvinst (se 42) kr.................

9. — — — (Kungl. Maj:ts förslag).

Hela skuldbeloppet (aktiekapital, boiagsfonder o. d. ej inräknade)

utgjorde kr..................

— — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — — i arrendet ingående

lös egendom kr..................., således

8. Avlöning till affärsledningen (se 44), nämligen:

— — — (Kungl. Maj:ts förslag).

Näringsföretagets hela skuldbelopp utgör enligt uppgiften å föregående

sida kr..................

Avgå enligt 19 — — — (Kungl. Maj:ts förslag).

I övrigt lika med Kungl. Maj:ts förslag utom att av siffrorna för

hänvisning till anvisningarna för deklarationsblankettens ifyllande 42

ändras till 43 och 44 till 45.

s. 413 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

413

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

— — — (Kungl. Maj:ts förslag) — — —

Efter anmaning vare en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Åkta makar skola uppgiva en var sin inkomst och förmögenhet. Har

äktenskapet blivit ingånget före den 1 januari 1921, skall mannen dock

uPP§Pva hustruns inkomst och förmögenhet, därest de ej varit rättsligen

undantagna från mannens förvaltning.

Har skattskyldig hemmavarande---(Kungl. Maj:ts förslag) —

— — nationalitet.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreragspliktigt

fartyg skola i sin deklaration lämna upplysning om den del av

inkomsten, som belöper å varje delägare. Till ledning för taxering av

delägare skall nu nämnt bolag och rederi därjämte lämna uppgift, innehållande

upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets eller

rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om värdet

av varje delägares andel eller lott i bolaget eller rederiet samt om den

del av inkomsten, som belöper å varje delägare.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom uppgift,

som ovan förmäles, skall vara avlämnad före den 1 mars. Endast den,

som. enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller som är delägare i

vanligt, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, får åtnjuta anstånd

dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid, att anmälan,

att hinder mött, skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i

taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration — — — (Kungl. Maj:ts förslag) —--

varit föremål för avverkningen, är beläget.

4. för den, som driver bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse,

försäkringsrörelse eller handel med värdehandlingar, är utdelning

å aktier och banklotter i regel att anse icke såsom inkomst av kapital —

(Kungl. Maj:ts förslag) — — — avverkning å egen fastighet eller

dylikt.

11. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring

(Kungl. Maj:ts förslag) —--åtnjuter avkastningen.

17. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapitål---(Kungl.

Maj:ts förslag) — — — egentliga affärsverksamheten.

42. Här avses allenast sådan vinst, som uppkommit i det näringsföretag,

som bilagan avser, sålunda ej vinst i annat företag, avkastning

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

av näringsidkarens privata förmögenhet e. d., även om sådan vinst eller

avkastning uppförts i ifrågavarande företags böcker.

43. Lika med punkt 42 i Kungl. Maj:ts förslag.

44. Lika med punkt 43 i Kungl. Maj:ts förslag.

45. Bland anställda inräknas icke den, som hör till affärsledningen

(se 44), ej heller näringsidkarens hustru eller hemmavarande barn, som

icke uppnått 21 år och icke självt skall taxeras för sin inkomst.

Har näringen icke drivits hela året utan blott en del därav eller

med olika antal anställda personer under olika delar av året, skall hänsyn

härtill tagas vid beräkning av medeltalet anställda (arbetarantalet). Då

arbetares avlöning utgått efter längre tidrymd såsom månad eller vecka,

erhålles arbetarantalet genom att dividera antalet arbetsmånader med 12

eller antalet arbetsveckor med 52. Hava arbetare varit anställda för

kortare tid eller har avlöningen beräknats efter arbetstimme, torde det

i regel vara lämpligt att vid beräkning av arbetarantalet utgå från antalet

arbetstimmar och förvandla dessa till arbetsveckor efter det antal arbetstimmar

i veckan, som i förevarande näring är vanligt. När fråga är

om arbetare, beträffande vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete

varit tillämplig, kan till grund för beräkningen läggas de uppgifter om

arbetarantal och arbetstid, vilka näringsidkaren varit skyldig lämna för

bestämmande av försäkringsavgift.

Bråkdel, som ingår i det slutliga arbetarantalet, bortfaller.

Exempel.

1. Näringen bar drivits blott 30 veckor av året, därav 10 veckor

med 20, 10 veckor med 25 och 10 veckor med 15 arbetare. Arbetarantalet

blir då

10x20+10x25+10x15 600

= 11.

52 52

2. Avlöningslistorna för ett företag utvisa, att under året utbetalats

avlöning för 50,000 arbetstimmar. Då den vanliga arbetstiden inom

ifrågavarande slags företag är 48 timmar i veckan, blir antalet arbets
50,

000 , , . 1,041

veckor—75—=1,041 och arbetarantalet

48

52

20.

D. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 (nr 13):

lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid.

291 med den ändring att §§ 59 och 64 samt övergångsbestämmelserna

skola hava följande lydelse:

s. 415 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

415

§ 59-

Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt utgöras

i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper å

varje skattskyldig efter följande grunder:

fyra skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendom

åsatt annat värde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär

litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka årets utdebitering

sig grundar, samt upptaga: varje skattskyldig till namn och

bostad; antalet av de hos honom mantalsskrivna personer; taxeringsvärdet

å fast egendom med angivande vart för sig av jordbruksvärde

och annat värde; för en var skattskyldig uppskattat näringsskattekapital

ävensom uppskattad inkomst av fast egendom, av näring och av annan

inkomstkälla samt till kommunal inkomstskatt beskattningsbart belopp;

den skattskyldige påfört antal skattekronor och skatteören med angivande

av huru mycket, som belöper å varje särskild skatteform; till inkomstoch

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp; tillgängligt belopp av

kommunal progressivskatt; samt beloppet av den skattskyldige påförda

kommunalutskylder med särskilt angivande av de olika skatter och övriga

avgifter, som däri ingå. Till bestyrkande av uppbörden skall längden

slutligen innehålla särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar,

restantier och avkortningar.

Aro i — — — delarnas slutsummor.

Denna lag träder i kraft, i vad angår §§21 och 73, den 1 januari

1922 och i övrigt den 1 januari 1921 samt gäller beträffande nämnda

paragrafer till och med den 31 december 1925 och i övrigt till och

med den 31 december 1924;

dock att icke någon därigenom skall gå förlustig det medlemskap

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

inom viss kommun, vilket enligt hittills gällande bestämmelser eljest

skulle tillkomma honom på den grund, att han därstädes är för inkomst

av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd;

att för år 1921 antalet å den skattskyldige belöpande skattekronor

och skatteören för fast egendom skall bestämmas sålunda, att fyra

skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av jordbruksfastighets

taxeringsvärde och tre skatteören å varje ett hundra kronor av taxeringsvärdet

för annan fastighet och frälseränta; samt

att det må ankomma på Kungl. Maj:t att för år 1921 föreskriva

erforderliga ändringar av de i § 64 meddelade bestämmelser i avseende

å innehållet i debiterings- och uppbördslängden ävensom fastställa formulär

till sådan längd.

E. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 (ur 14):

lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid.

295 med den ändring att § 58 mom. 2 och § 64 samt

övergångsbestämmelserna skola hava följande lydelse:

§ 58.

Mom. 1. — — —

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som

belöper å varje skatteskyldig efter följande grunder:

fyra skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendom

åsatt annat värde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Etthundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. — — —

Mom. 4. — — —

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: varje skattskyldig

till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom med angivande

opaginerad Kontrollera mot PDF

(416 a)

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1

Formulär litt. B.

Debiterings- och uppbördslängd å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19 . ..

Bilaga till lag med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19... med 2 kronor per skattekrona.

» kyrkostämmans beslut den 25 oktober 19... med 50 öre per skattekrona till kyrkan.

» » » den 25 oktober 19... med 30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

» vederbörliga beslut progressivskatt med (50 procent av) hela det tillgängliga beloppet.

X:r

Den skattskyldiges

Fastigheter

Man tals- beteck- ning å i

mantal

satt

jord

Antal

mantals-

skrivna

personer

Taxeringsvärde

Be- skatt- nings- bart. nä- rings- skai te- kapital

Uppskattad

inkomst

Till

kommun- nal in- komst- skatt

beskatt-

nings-

bart

belopp

fö

fas

eger

don

Antal

och

skattekronor

skatteören

Till- gängligt

belopp

av kom- munal

progres- siv- skatt

Till den borgerliga

kommunen

u

Till kyrkan

t

k v 1

Till

___

der

skolan

Personliga av- gifter

Summa

Anteckningar om in- betalningar och

restantier

Avkort-

ningar

:

Anmärk-

ningar

namn och yrke

eller titel

bostad

Män

Kvin-

nor

Jord- . bruks- värde

Annat

värde

av-

fast

egen-

dom

av

näring

av

annan

in-

komst-

källa

*

t

1-

il

för

näring

för

inkomst

Summa

Pro- gre säm- ska tt

Pastilie

skatt,

närings

skatt 0(

kommun

inkoms

skatt

ts-

h

nl-

t-

Pro

gress

ska

~

iv-

t

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Tro

gress

skal

iv-

t

Pastilie

skatt,

närings

skatt o(

kommun

inkoms

skatt.

,s-

h

al-

t-

Män

å......

öre

Kvinnor

å......öre

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr. 1

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

..

0.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

K,.

ö.

Kr. | ö.

Kr.

Ö.

1 j

Kr. jo. Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

Karlfeldt, N., major ......

Gl Utringa

Glittringe säteri, Yskvarn

11

41

33

1,500,000

100,000

40,000

48,000

2,200

8,000

42,450i

|

630

—

8

—

424

50

1,062

50

1,000

—

400

-

2,125

100

-

531

25

—

_

_

-

12

BO

4,95

3,173

50

Bet.

i 1

j ”

—

—

-

2

Kyrkofonden ...............

—

T.ugnås n:r 1, löneboställe

1

—

—

16,000

—

-

—

6

40

—

—

—

—

6

40

-

-

—

—

12

so

—

—

3

20

—

-

—

-

j

16

Bet.

-

—

—

3

Sven Persson, arrendator.

Lugn&s

—

—

1

3

—

—

—

2,000

1,500

2,600

—

-

—

—

26

—

26

-

—

-

—

—

52

—

-

—

13

—

—

—

—

—

--

BO

—:i5

65

75

It.

_

i i

—

—

-

Konkurs.

4

Petter Krantz, skomakare

Yantlinge, under Berga

Yantlinge

—

1

1

-

3,000

1,100

150

4,000

600

4,000

—

90

—

22

40

—

41

12

5

-

2

!

—

82

24

—

50

20

56

—

—

—

-

—

BO

—! 15

105

7 5

It.

_L; _

1 i

—

—

-

5

Berg, X., åbo ...............

Berga

Berga

1

2

4

40,000

—

—

7,000

—

1,200

6,200

16

—

—

—

02

78

24

-

9

60

156

—

2

40

39

—

~~

—

—

-

—

60

—Uo

208

,0

Bet.

_H _

—

—

—

! 6

Bergfors bruksaktiebolag ..

Berga

Berga, TJtby ångsåg

1

—

—

—

200,000

27,000

3,000

20,000| -

18,000

60

r>

•10

180

—

245

40

440

176

—

490

SO

44

—

122

70

—

—

—

-

—

—i—

833

50

1 Bet.

-

—

N. N. den 2 december 19 —

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blivit å kommunalstämma denna dag granskad och godkänd, betygas.

N. K. i sockenstugan den 21 december 19....

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

X. X.

X. X.

Stämmans ordförande.

X. X.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

Mardis’ Boktr-.A.-I*. 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(416 b)

Andra särskilda utsko:tets utlåtande Nr 1.

Bilaga till lag med särskilda bestämmelser att för viss Hd gälla i stället för vissa delar

av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Formulär till debetsedel

Debetsedel

å kommnnalntskjlder i N. N. socken för år 1».......

Fol................... Nr ............ Karlfeldt, N., major, Glittringe.

!

Debet

Antal

skatte-

kronor

och

skatte-

ören

Utdebitering

per skattekrona

U t

S

k j 1

d e

r

Till den borgerliga

kommunen

Till kyrka och skola Personliga avgifter

1

Summa

Till

kommu-

nen

Till

kyrka

och

skola

''

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Pro-

gressiv-

skatt

Fastighets- skatt,

närings- skatt och

kommunal- inkomst- skatt

Män

å......öre

Kvinnor

a......öre

Kr.

ö.

Kr.

..

0.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

För

fastighet............

630

—

I

»

näring...............

8

—

2

_

50

—

—

2125

—

531

2 5

—

—

—

—

2 656

25

>

inkomst ............

424

50

1

»

inkomst och för-

mogenhet.........

—

—

—

—

—

_

100

~~

—

_

100

—

_

—

—

—

—

—

500

—

»

41 mantalsskrivna

män å 30 öre ...

12

30

—

_

12

30

33 mantalsskrivna

kvinnor å 15 öre

—

—

-

4

05

4''95

Summa

_

-

-

_

—

400

—

2 125

_

100

—

531

25

12

so

4

95

3173

50

På N. N. sockens kommunalnämnds vägnar:

N. N,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 aod. 1 käft. (Nr 1.)

Marcua’

s. 417 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

417

vart för sig av jordbruksvärde och annat värde; för en var skattskyldig

uppskattat näringsskattekapital ävensom uppskattad inkomst av fast

egendom, av näring och av annan inkomstkälla samt till kommunal

inkomstskatt beskattningsbart belopp; den skattskyldige påfört antal

skattekronor och skatteören med angivande av huru mycket, som belöper

å varje särskild skatteform; till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp; tillgängligt belopp av kommunal progressivskatt;

samt beloppet av den skattskyldige påförda stadsutskylder med

särskilt angivande av de olika skatter och övriga avgifter, som däri

ingå; och bör längden i övrigt vara inrättad i enlighet med de föreskrifter,

som magistraten meddelar.

Till bestyrkande — — — och avkortningar.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§ 18 och 74,

den 1 januari 1922 och i övrigt den 1 januari 1921 samt gäller beträffande

nämnda paragrafer till och med den 31 december 1925 och i övrigt

till och med den 31 december 1924;

dock att icke någon därigenom skall gå förlustig det medlemskap

inom viss’ kommun, vilket enligt hittills gällande bestämmelser eljest

skulle tillkomma honom på den grund, alt han därstädes är för inkomst

av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd; *

att för år 1921 antalet ä den skattskyldige belöpande skattekronor

och skatteören för fast egendom skall bestämmas sålunda, att fyra

skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av jordbruksfastighets

taxeringsvärde och tre skatteören å varje ett hundra kronor av taxeringsvärdet

för annan fastighet och frälseränta; samt

att det må ankomma på Kung!. Maj:t att för år 1921 föreskriva

erforderliga ändringar av de i § 64 meddelade bestämmelser i avseende

ä innehållet i debiterings- och uppbördslängden.

F. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33):

lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid.

299 med den ändring att § 41 mom. 2 samt övergångsbestämmelserna

skola hava följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 53

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

§ 41.

Mom. 1. — — —

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som

belöper å varje skattskyldig efter följande grunder:

fyra skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendom

åsatt annat värde,

två skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. — — —

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § SO, den l

januari 1922 och i övrigt den 1 januari 1921 samt gäller beträffande

§ 30 till och med den 31 december 1925 och i övrigt till och med den

31 december 1924;

dock att icke någon därigenom skall gå förlustig det medlemskap

inom kommunen, vilket enligt hittills gällande bestämmelser eljest

skulle tillkomma honom på den grund, att lian därstädes är för inkomst

av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd; samt

att för år 1921 antalet ä den skattskyldige belöpande skattekronor

och skatteören för fast egendom skall bestämmas sålunda, att fyra skatteören

beräknas å varje ett hundra kronor av jordbruksfastighets taxeringsvärde

och tre skatteören å varje ett hundra kronor av taxeringsvärdet

för annan fastighet och frälseränta.

Gr. Lag- med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 (nr 15): lika med herrar Gustaf Nilssons in. fl.

reservation sid. 302,

H. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss del av förordningen om

s. 419 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

419

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 (nr 58): lika med herrar Gnstat''

Nilssons m. fl. reservation sid. 304,

I. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av förordningen om

landsting den 21 mars 1862 (nr 16): lika med herrar

Gustaf Nilssons m. 11. reservation sid. 305,

J. Lag med särskilda bestämmelser att för

viss tid gälla i stället för viss del av lagen den 31

maj 1889 angående dövstumundervisningen (nr 27):

lika med herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation

sid. 306,

K. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av lagen den 23

oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet (nr 67 sid. 1): lika med herrar Gustaf Nilssons

m. fl. reservation sid. 307 med den ändring att bestämmelserna

i 6 § a) och b) samt 59 § a) och c)

skola träda i kraft den 1 januari 1922 ävensom att

vad i förstnämnda lag i övrigt är stadgat angående

fastighet med åsatt jordbruksvärde utom frälseränta

skall för år 1921 gälla jordbruksfastighet,

L. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av lagen den 16

oktober 1908 angående lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning (nr 110): lika med

herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 312,

M. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för vissa delar av lagen den 9

december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning

(nr 141): lika med herrar Gustaf Nilssons

in. fl. reservation sid. 313.

N. Förordning med särskilda bestämmelser att

för viss tid gälla i stället för vissa delar av stadgan

den 12 juni 1911 om skjutsväsendet (nr 63): lika med

herrar Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 314,

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

O. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss del av lagen om fattigvården

den 14 juni 1918 (nr 422): lika med herrar Gustaf

Nilssons in. Ii. reservation sid. 316,

P. Förordning angående inställande av allmänna

taxeringar till bevillning av fast egendom samt av

inkomst åren 1921—1924 m. in.: lika med herrar

Gustaf Nilssons m. fl. reservation sid. 317,

Q. Förordning med bestämmelser om särskilda

grunder för utgörande av vissa avgifter: lika med

herrar Gustaf Nilssons in. fl. reservation sid. 318,

R. Förordning angående gäldande av vissa utlagor,

vilka bestämts att utgå efter de för utgörande

av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder:

lika med herrar Nilssons in. fl. reservation sid. 319,

S. Lag med särskilda bestämmelser att för viss

tid gälla i stället för viss del av lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom: lika med

herrar Gustaf Nilssons in. fl. reservation sid. 319,

T. följande

\

Lag

med särskilda bestämmelser att för viss tid gälla i stället för vissa delar av

lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering (nr 274).

Härigenom förordnas, att i stället för 1 och 3 §§ i lagen den 11

oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering skola för tid, som

nedan sägs, gälla följande under motsvarande paragrafindelning upptagna

särskilda bestämmelser:

1 §■

För avverkat virke skall till den kommun, där skogen är belägen,

i den ordning, här nedan sägs, i allmänhet erläggas en avgift benämnd

skogsaccis.

Har avverkningen ägt rum på grund av upplåtelse, som skett före

den 1 juli 1920, utgår skogsaccis, räknat för etthundra kronor av virkets

taxerade värde, med hälften av det belopp, vilket under det år, faxe
-

s. 421 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlutande Nr 1.

421

ringen sker, på grund av kommunal- ock kyrkostämmors beslut sammanlagt

utgöres inom kommunen för varje skattekrona, dock icke med

mera än två för blindrå av det taxerade värdet.

Vid annan avverkning än i nästföregående stycke avses skall accis

utgå endast med hälften av det belopp, vartill densamma skolat beräknas

vid tillämpning av bestämmelserna i nästföregående stycke.

För avverkat virke, som taxeras i den ordning, denna lag föreskriver,

skall, enligt vad därom är särskilt stadgat, dessutom erläggas

skogsvårdsavgift.

3 §•

Kommunalnämnden åligger — — — utgående skogsaccisen.

Av sålunda tillgängliga medel må enligt kommunalstämmans beslut

såsom tillskott till täckande av sådana utgifter för nästföljande år

för kommunala och kyrkliga ändamål, till vilka enligt gällande kommunalförfattningar

medel eljest skulle beredas genom utdebitering på

samtliga skattskyldiga, användas högst så stort belopp, att utdebiteringen

för varje skattekrona under nästföljande år kommer att med en

fjärdedel understiga utdebiteringen för varje skattekrona under löpande året.

Detta tillskott — — — nästföljande året.

Denna lag träder i kraft, vad angår 1 §, den 1 januari 1922 och

i fråga om 3 § den 1 januari 1921 samt gäller beträffande 1 § till och

med den 31 december 1925 och i fråga om 3 § till och med den 31

december 1924, med iakttagande av att utdebiteringen för varje skattekrona

skall vid jämförelse med den på taxeringen till bevillning grundade

utdebitering anses motsvara utdebiteringen för etthundra kronor

till kommunen skattepliktig inkomst.

II. att riksdagen måtte avslå det i proposition

ur 357 framställda förslag till lag om ändrad lydelse av

17 kap. G och 12 §§ handelsbalken,

III. att riksdagen måtte i anledning av de i

propositionerna nr 224 och nr 227 framställda förslag

A. lämna medgivande därtill att, när inom någon

till svenska kyrkan hörande församling medlemmar av

•> O

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

sådan i riket befintlig församling av främmande kristna

eller mosaiska trosbekännare, vilken äger rätt till

offentlig religionsövning, böra, i enlighet med vad

därom i den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser

i vissa delar av lagen angående lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska

kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning är

stadgat, komma i åtnjutande av lindring vid utgörande

av de avgifter till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning, som å dem belöpa för inkomst,

och det avgiftsbelopp, från vilket befrielse sålunda

åtnjutes, för året uppgår till sammanlagt minst femtio

kronor, den till svenska kyrkan hörande församlingen

må av allmänna medel undfå ersättning med motsvarande

belopp,

B. vid uppgörande av statsreglering för år 1921

ur riksstaten utesluta i Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering

upptagna inkomsttiteln »bevillning av fast

egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag

till landsting och städer, som icke deltaga i landsting»,

båda till ett belopp av 4,600,000 kronor,

IV. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, med beaktande

av de synpunkter utskottet här ovan i särskilda avseenden

framhållit, föranstalta om

A. upptagande till förnyad prövning av kommunalskattefrågan

i hela dess vidd och framläggande

till 1924 års riksdag av förslag till definitiv kommunalskattereform,

utarbetat med hänsyn särskilt till

de erfarenheter, som kunna vinnas vid tillämpningen

av den föreslagna kommunalskattelagen och därmed

sammanhängande författningar;

B. särskild, skyndsam, förnyad utredning av

frågan om den kommunala beskattningen av skog med

aktgivande å ena sidan på kommunernas behov av

säkra och stadigvarande skattekällor, å andra sidan av

angelägenheten att främja ett uthålligt skogsbruk,

s. 423 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

423

börande härvid tagas i övervägande, huruvida och i

vad man den kommunala skogsbeskattningen må ske

i form av eu fastighetsskatt grundad på skogsmarkens

värde jämte inkomstskatt eller skogsaccis i sammanhang

med skogens avverkning, samt framläggande för

riksdagen snarast möjligt av det förslag, vartill utredningen

må föranleda;

C. skyndsam utredning angående ändrade grunder

för dels beskattningsnämndernas organisation och

taxeringsförfarandet, dels, därest den under B härovan

angivna utredning ej samtidigt hinner fullbordas, angående

provisoriska grunder för fastighetsbeskattning

av skog, avsedda att lända till efterrättelse vid den

allmänna fastighetstaxering, som enligt utskottets

mening bör verkställas under år 1922, samt framläggande

för 1921 års riksdag av det förslag, vartill

utredningen må föranleda;

D. förnyad utredning av frågan om beskattningav

moder- och dotterföretag med särskild hänsyn till

beskattning av utländska dotterföretag i Sverige samt

den kommunala beskattningen av moder- och dotterföretag,

samt framläggande för riksdagen av det förslag,

vartill utredningen må föranleda;

V. att följande i detta utlåtande behandlade

motioner, nämligen:

a) 1:258 av herr Östberg,

b) 1:259 av herr Kvarnzelius m. H.,

c) 1:260 av herr Rosén,

d) 1:261 av herr Rosén,

e) 1:262 av herr Rosén,

1) 1:271 av herr Trygger m. fl.,

g) 1:272 av herr Trygger,

h) 1:273 av herr Trygger,

i) 1:274 av herr Trygger,

j) 1:275 av herr Trygger,

k) 1:277 av herr Trygger,

l) 1:279 av herr Trygger,

m) 1: 280 av herr Trygger,

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

n) 1:281 av herr Clason,

o) 1:282 av herrar Wohlin och Johansson i Frigger
åker,

pj 1:288 av herr Björnsson,

q) 1: 284 av herr Gustaf Nilsson,

r) 1:285 av herr Gustaf Nilsson,

s) 1:286 av herr Edvard Larsson,

t) .1:287 av herr Lindhagen,

u) 11:140 av herr Alvin,

v) 11:361 av herr Magnusson i Skövde,

x) 11:393 av herr Eden m. fl.,

v) 11:394 av herr Hamrin,

z) 11:395 av herr Lindman m. fl.,

å) 11:396 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ä) 11:397 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ö) II: 398 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

aa) II: 399 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ab) 11:401 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ac) 11:403 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ad) 11:404 av herrar Lindman och Nilsson i Bonarp,

ae) II: 405 av herrar Hage och Alvin,

af) II: 406 av herrar Andersson i Grimbo och Ericson

i Oh erga,

ag) 11:407 av herr Forssell m. fl.,

ah) II: 408 av herr Sköld,

ai) 11:410 av herr Osberg,

aj) 11:411 av herr Ljungkvist och

ak) 11:244 av herr Hallén m. fl.;

i den mån de icke blivit av utskottet beaktade eller

tillstyrkta, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 425 Kontrollera mot PDF

jLndra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

425

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Utskottets utlåtande........................................................................................... 1—84

Redogörelse för mottagna propositioner och motioner, s. 1—10. Redogörelse

för departementschefens uttalanden, s. 10 — 34.

Utskottets yttrande .......... 85

Allmän motivering ................... 35 56

Speciell motivering .................................................................................... 57 80

Utskottets hemställan ........................................................................... 80 — 84

Utskottets författningsförslag:

Förslag till förordning om ändringar i be v illningsför ordningen,

bil. 1 ....................................................................................................... 85-115

Förslag till förordning om ändringar i förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt, bil. 2 ............................................. 116 128

Förslag till förordning om ändringar i taxeringsförordningen,

bil. 3 ..................................................................................................... 129 — 137

Förslag till förordning om kommunal progressivskatt, bil. 4 138—142

Förslag till förordning angående särskilda grunder för utgörande

av 1921—1924 års allmänna utskylder m. m., bil. 5................ 143 —145

Förslag till förordning angående beräkning av utlagor, som

utgå i förhållande till bevillning för inkomst m. m., bil. 6 146

Tabellbilagor:

Tabeller till belysning av verkningarna utav vissa motioner,

bil. 7 ........................................................................................................ 147-167

Inledning, s. 147. Tab. 1. Antal skattekronor, s. 149. Tab. 2.

Skattebehov och utdebitering per skattekrona, s. 153. Tab. 3.

Skattebeloppens procentiska fördelning, s. 154. Tab. 4. körslagens

verkningar i avseende på enskilda skattskyldiga, s. 159.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 sand. 2 avd. 1 käft. (Ni 1.) o4

s. 426 Kontrollera mot PDF

426 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sid.

Tabeller till belysning av verkningarna utav utskottets förslag

och vissa reservationer, bil. 8 ....................................................... 168_193

Inledning, s. 168. Tab. 1. Progressivskatten och dess fördelning,

s. 169. Tab. 2. Antal skattekronor, s. 172. Tab. 3. Skattebehovet

och dess täckande, s. 176. Tab. 4. Skattebeloppens procentiska

fördelning, s. 180. Tab. 5. Förslagens verkningar med avseende

på enskilda skattskyldiga, s. 184. Tab. 6. Progressivskattens

storlek för olika grupper av skattskyldiga, s. 191. Tab. 7.

Approximativa beräkningar rörande progressivskattens belopp, s. 193.

Statistisk översikt av vissa oregelbundenheter i rikets indelningar

m. m., bil. 9 .......................................................................... 194—195

Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag, bil. 10 ........................... 196—250

Reservationer:

av herr Pålsson m. fl.:

angående 5 § d) bevillningsförordningen .........:...................................... 251

av herr Trygger m. fl.:

angående 11 § 3 mom. bevillningsförordningen .................................... 251

„ 9 § sista stycket förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

................................................................................ 254

„ 11 § sista stycket taxeringsförordningen ............................... 255

„ deklarationsformuläret................................................................ 255

av herr Gustaf Nilsson m. fl.:

angående utskottets utlåtande i dess helhet............................................ 256_322

av herr Gustaf Nilsson:

angående 33 § a) i förslaget till kommunalskattelag ............................ 322

av herrar Johansson i Kälkebo och Svedberg:

angående utskottets utlåtande i dess helhet............................................ 323_357

av herr Swartz:

angående utskottets utlåtande i dess helhet........... ................................ 358_424

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:444 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. ■jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten