Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen med begäran om utredning rörande åtgärder till avhjälpande av läkarebristen i de norrländska länen.

1920-04-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1920:13, Skrivelse till Konungen med begäran om utredning rörande åtgärder till avhjälpande av läkarebristen i de norrländska länen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra, hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1920 kl. 6 e. m.

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande nr 13,

med anledning av första hammarens beslut rörande en

inom nämnda hammare vackt motion angående skrivelse

till Konungen med begäran om utredning rörande åtgärder

till avhjälpande av läkarebristen i de norrländska

länen.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 130, har herr Bergqvist Motionen.

m. fl. hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

skyndsam utredning rörande de åtgärder, som böra vidtagas för avhjälpande

av den inom de norrländska länen rådande läkarebristen».

Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till

motionen.

Nämnda motion blev av första kammaren hänvisad till dess andra Utlåtande av

tillfälliga utskott, vilket i anledning av densamma avgivit följande utlåtande: ut
skott.

»Utskottet får till en början framhålla, att vederbörande under en följd

av år haft sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att åtgärder

vidtagas för avhjälpande av den betänkliga brist på läkarekrafter, som råder

inom de norrländska länen. Åtskilliga åtgärder i dylikt syfte hava

även vidtagits från statsmakternas sida. Dessa åtgärder hava mestadels

gått ut på att genom ekonomiska förmåner söka förmå läkare att söka sig

till de trakter, varom här är fråga. Genom kungl. brev den 29 juni 1917

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 2 avd. 10 käft. (Nr 13—14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 13.

medgavs sålunda beträffande provinsialläkarna i Sorsele distrikt av Västerbottens

län samt Arjeplogs, Pajala och Vittangi distrikt av Norrbottens län

att — sedan nämnda distrikt blivit med nya innehavare besatta — rätt

till ett första ålderstillägg skulle inträda efter tre år i stället för eljest

fem. Därjämte förordnades, att till provisorisk avlöningsförbättring under

åren 1917 och 1918 skulle provinsialläkarna i nio distrikt, nämligen Los,

Hotings, Föllinge, Gäddede, Stensele, Arvidsjaurs, Pajala, Vittangi och

övertorneå distrikt, — dock först sedan vederbörande tjänster blivit med

nya innehavare besatta — såsom ortstillägg utgå till var och en femhundra

kronor årligen samt till provinsialläkarna i Sorsele och Arjeplogs distrikt

under samma förutsättning till vardera ettusen kronor årligen. Blivande

innehavare av provinsialläkarebefattningarna i nio av nyssnämnda elva

distrikt skulle vidare äga komma i åtnjutande av flyttningsbidrag å högst 600

och 800 kronor. Samtidigt höjdes i enlighet med riksdagens i ämnet fattade

beslut statsbidraget till avlönande av extra provinsialläkare från högst 1,500

kronor till högst 2,500 kronor beträffande avlägset belägna särskilt svårbesättliga

distrikt.

Särskilda ortstillägg och avlöningstillägg hava sedermera beviljats av

1918 och 1919 års lagtima riksdagar. Enligt beslut av sistnämnda riksdag

utgår sålunda dylika tillägg från och med år 1920 till provinsialläkarna

i nedanstående distrikt med belopp, som framgår av följande

sammanställning:

Distrikt.

Särskilt

Ortstillägg. avlöningstillägg.

Kr onor. Kronor.

Värmlands län:

Långav (förut Likenäs) ................................................... — 500

Skönnerud (nu Järnskog) ................................................ — 1,000

Gävleborgs län:

Los..................................................................................... — 2,000

Njutånger (nu Enånger)................................................... — 500

Västernorrlands lön:

Barnsele ............................................................................. 500 1,000

Hoting................................................................................ 500 1,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra fcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

3

Distrikt.

Jämtlands län:

Gäddede ..........................

Föllinge ..........................

Hammerdal ....................

Hede................................

Strömsund.......................

Västerbottens län :

Sorsele............................

Norsjö ............................

Stensele ........................

Lycksele.........................

Vilhelmina.....................

Åsele.........................-.....

Bjurholm .......................

Jörn ...............................

Dorotea .........................

Tärna...............................

Malåträsk (förut Malå)

Norrbottens län:

Vittangi ........................

Paj ala ............................

Övertorneå......................

Haparanda......................

Överkalix ......................

Kåneå ............................

Jockmock ......................

Boden ...........................

Arjeplog........................

Arvidsjaur.....................

Ortstillägg.

Särskilt

avlönings-

Kronor.

tillägg.

Kronor.

500

2,000

500

1,500

—

1,000

500

500

—

500

500

2,000

—

500

500

1,500

500

—

500

—

—

500

—

1,000

—

500

—

1,000

—

2,500

—

2,000

1,000

1,000

1,000

1,000

—

1,500

—

500

500

500

—

1,000

500

500

—

500

500

2,000

—

1,500

Ytterligare förmåner i form av flyttningsbidrag och tidigare inträdande

rätt till första ålderstillägg hava även i vissa fall medgivits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

I detta sammanhang torde även böra nämnas, att från och med den

1 januari 1919 inrättats 10 nya provinsialläkaredistrikt, nämligen 1 i

Norrbottens län, 5 i Västerbottens län, 3 i Värmlands län samt 1 i Västmanlands

län.

Förutom ovan nämnda åtgärder av rent ekonomisk; natur hava även

vidtagits åtgärder, som mera direkt ingripit för att bereda läkarvård åt befolkuingen

i distrikt, varest läkarebefattningarna icke kunnat besättas,

såsom exempelvis försök med ambulerande läkare.

Av vad ovan anförts framgår, att statsmakterna i ej ringa omfattning

sökt ingripa i syfte att avhjälpa läkarebristen i de norrländska länen.

Att de åtgärder som sålunda vidtagits, dock icke äro tillfyllest, synes utskottet

tydligt framgå därav, att ett stort antal provinsialläkaretjänster i

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län fortfarande stå vakanta, utan

att nägra sökande till nämnda tjänster anmäla sig. I detta sammanhang

torde böra framhållas, att medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj it

den 21 februari 1919 angående ordnande av läkarförbållandena å landsbygden

bland annat anfört, att, när framdeles de ytterligare beviljade 23

nya distrikten komma att inrättas, läkarförbållandena antagligen bliva än

mera ömtåliga. Styrelsen anför vidare: »Genom transporten av provinsialläkare

från norra Sverige kunna då än flera distrikt i övre Norrland väntas

bliva utan läkare. Läkarförhållandena i övre Norrland måste således

ordnas och detta omedelbart, om ej hela läkareorganisationen skall falla

samman.»

Då alltså de åtgärder på ifrågavarande område, som hittills vidtagits,

icke visat sig kunna medföra åsyftat resultat, finner utskottet det vara

av behovet påkallat, att från statsmakternas sida ytterligare ansträngningar

göras för att avhjälpa de rådande missförhållandena. I likhet med motionärerna

anser utskottet, att man därvid i främsta rummet bör inrikta

sig på att göra läkarbefattningarna i Norrland så fördelaktiga med hänsyn

till avlöningsförmåner, att de svårigheter, som äro förenade med tjänstgöring

i bär ifrågavarande delar av landet, därigenom åtminstone väsentligen

uppvägas.

Men utskottet anser därjämte, att även övriga av motionärerna ifrågasatta

åtgärder äro värda att tagas under övervägande, och vill utskottet

därvid särskilt framhålla, att intill dess läkarbristen blivit fylld och,

inom vissa områden möjligen även sedermera, anställandet av ambulerande

läkare utan tvivel skall visa sig vara mycket lämpligt. Av medicinalstyrelsens

ovan omförmälda skrivelse den 12 februari 1919 framgår också,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 5

att en sådan anordning, vilken under förra hälvten av år 1918 tillämpats

inom vissa delar av Norrbottens län, givit tillfredsställande resultat och

varit av stort värde för befolkningen i de av läkaren besökta trakterna.

Därest, i överensstämmelse med vad utskottet ämnar föreslå, utredning

i frågan kommer till stånd, synes densamma lämpligen böra uppdragas

åt 1916 års provinsialläkardistriktskommitté.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att första

kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning rörande de åtgärder, som böra

vidtagas för avhjälpande av den inom de norrländska länen rådande

läkarebristen.»

Denna utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen, var- Första kamefter

ärendet jämlikt § 63 riksdagsordningen delgivits andra kammaren, ma,ens beslutsom

remitterat detsamma till sitt andra tillfälliga utskott.

Med åberopande av ovan anförda av första kammarens utskott avgivna Utskottet.

utlåtande, till vilket utskottet för sin del i det hela kan ansluta sig, får

utskottet hemställa,

att andra kammaren, med biträdande av det av

första kammaren fattade beslutet, för sin del måtte

besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära skyndsam utredning rörande de åtgärder, som

böra vidtagas för avhjälpande av den inom de norrländska

länen rådande läkarebristen.

Stockholm den 9 april 1920.

På utskottets vägnar:

E. MOBEEGEE.

Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Moberger,

Sjögren, Isaksson, Larsson i Kroken, Hedvall, Svedberg,

Hellberg, Schill, Andersson i Höör och Johanson i Hallagården.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:168 Skrivelse till Konungen angående utredning rörande åtgärder till avhjälpande av läkarebrislcn i de norrländska länen. s. 3 i texten