Sök i Ratio Lex

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 14

1920-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1920:14, Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 14

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 14.

Motionen.

Utlåtande

av första

kammarens

utskott.

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1920 kl. 6 e. m.

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande nr 14,

med anledning av första hammarens beslut rörande en

inom nämnda hammare vächt motion om åvägabringande

av utredning och förslag angående åtgärder för beredande

av nödig sjukvård åt befolkningen i övre Norrlands fjällbygder.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 195, har herr Rosén

hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta utreda, vad som ytterligare från

statens sida kan och bör göras för att bereda befolkningen i övre Norrlands

fjällbygder nödig sjukvård, samt därefter vidtaga de åtgärder, vartill

utredningen kan giva anledning.

Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Nämnda motion blev av första kammaren hänvisad till dess andra tillfälliga

utskott, vilket i anledning av densamma avgivit följande utlåtande:

»Utskottet har i sitt utlåtande, nr 20, i anledning av herr Bergqvists

m. fl. motion nr 130 i första kammaren haft tillfälle att närmare ingå på

frågan om åtgärder för avhjälpande av den inom de norrländska länen få
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

dande läkarebristen och får beträffande den frågan hänvisa till nämnda

utlåtande. Nu förevarande motion utgår emellertid från att åtgärder för

fyllande av läkarebristen, även om de skulle leda till önskat resultat, icke

äro tillfyllest för avhjälpande av missförhållandena beträffande sjukvården

i fjällbygderna. Utskottet är likaledes av den uppfattningen, att det icke

låter sig göra att i här avsedda trakter med sin synnerligen glesa befolkning

placera läkare tillnärmelsevis så tätt som i de flesta övriga delar av

landet, varför en tillfredsställande lösning av frågan om ordnandet av

sjukvården i dessa trakter måste sökas genom åtgärder jämväl av annat

slag.

Motionären anför beträffande frågan om dylika åtgärder bland annat

följande: »Riksdagens beslut om anställande av distriktssjuksköterskor var

lyckligt, men ej tillräckligt. I lappmarkskommunerna, som var för sig äro

större än hela län i södra delarna av landet men sakna icke blott järnvägar

utan även vägar, måste flera sjuksköterskor finnas att tillgå. Men

då de fattiga kommunerna icke kunna avlöna dem, och då landstingen äro

tyngda av skatter just för sjukvården, synes staten böra i stor utsträckning

träda emellan. Dessa sköterskor höra förses med en för tjänstgöringen

i dessa distrikt särskilt avpassad utrustning. Ambulerande läkare,

som kunde träffas åtminstone en gång i kvartalet i de större byarna även

vid sidan om de stora stråkvägarna, borde av staten avlönas. Dessa läkare

borde även ha till uppgift att lämna sköterskorna undervisning och råd.

S. k. samaritkurser borde anordnas i olika trakter, så att befolkningen

finge lära sig att vid behov anlägga ett första förband o. d. För detta

ändamål borde samaritlådor finnas tillgängliga. Vidare borde sjukbårar

tillhandahållas de byar, som sakna väg, så att en sjuk människa kan

forslas till närmaste kommunikationsled. Slutligen borde några ambulansbilar

och sjukslädar finnas att tillgå.»

Vad först angår frågan om bättre anordningar för transport av sjuka,

får utskottet erinra, att denna fråga särskilt för sig förelagts den nu samlade

riksdagen. I anledning av herr Karlssons i Vätö motion nr 284 i

andra kammaren har sålunda riksdagen beslutat, att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om utredning, huruvida och på vad sätt genom

statens ingripande lämpligare sjuktransporter kunna åstadkommas för sjuka

personer å landsbygden vid färd till och från sjukhus. Denna fråga

avser visserligen förbättrade anordningar för sjuktransporter å landsbygden

inom hela riket, men synes det utskottet ligga i öppen dag, att en

blivande utredning framförallt bör inriktas på åstadkommande av för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 14.

bättring i berörda hänseende i de trakter, där behovet är mest framträdande,

vilket torde vara fallet i övre Norrlands fjällbygder.

Beträffande de åtgärder i motionens syfte, motionären i övrigt ifrågasatt,

anser sig utskottet böra återgiva följande, av medicinalrådet Block i

en till utskottet i anledning av den föreliggande motionen avlämnat P. M.

gjorda uttalande: »Svenska Båda korsets överstyrelse har behandlat samma

fråga, som motionären berör, och har anslagit medel för vissa åtgärder,

som dock måste betraktas som experiment, men som vid en utredning av

frågan torde bliva till stort gagn. Jag har vid sammanträdena i Röda

korsets överstyrelse framhållit, att man borde försöka få lärarinnorna i dessa

trakter med i sjukvårdsarbetet; de skulle få god samaritutbildning, så att

de kunde lämna den första hjälpen vid sjukdomsfall och olycksfall; de

skulle erhålla ett årligt arvode men ej få taga mot ersättning av patienterna.

Röda korset har redan anslagit medel för utbildning av 10 sådana

samariter. Vidare har Röda korset anslagit medel till inrättande av tre

»sjukstationer» eller »sjukhärbärgen» i de två nordligaste länen. Även

av dessa anordningar torde man kunna vänta sig stort gagn för ödemarksdistrikten.

»

Av detta anförande framgår, att åtgärder, nära sammanfallande med

de av motionären förordade, redan vidtagits om ock i mindre omfattning.

Utskottet har sig jämväl bekant, att inom de båda nordligaste länen undersökningar

dessutom pågå av korporationer och intresserade personer beträffande

förbättringar i sjukvården.

Utskottet anser de utvägar motionären föreslagit, och som även anlitats

av Svenska Röda korset, i sig innebära möjlighet till lösning av den

föreliggande frågan. Hithörande spörsmål synas böra bliva föremål för en

ingående utredning, vilken det lämpligen bör ankomma på statsmakterna

att föranstalta. Att staten bör medverka till realiserandet av de vid

utredningen framkomna förslag, som kunna befinnas lämpliga att fullfölja,

torde ligga i öppen dag.

Då motionärens hemställan avser endast övre Norrlands fjällbygder,

har utskottet ansett sig icke kunna ingå på frågan, huruvida icke inom

andra trakter förhållandena kunna vara i stort sett enahanda. Utskottet

anser sig dock böra uttala, att en blivande utredning i frågan enligt utskottets

mening bör omfatta alla ödemarksområden i landet.

Slutligen får utskottet framhålla, att, därest en utredning som ovan

nämnts skulle komma till stånd, densamma synes lämpligen böra verkställas

i samråd med Röda korset.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14. 9

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att första

kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda,

vad som ytterligare från statens sida kan och bör göras för att bereda

befolkningen i övre Norrlands fjällbygder nödig sjukvård, samt därefter

vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan giva anledning.»

Denna utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen, varefter

ärendet jämlikt § 63 riksdagsordningen delgivits andra kammaren, som

remitterat detsamma till sitt andra tillfälliga utskott.

Med åberopande av ovan anförda av första kammarens utskott av- Utskottet.

givna utlåtande, till vilket utskottet för sin del i det hela kan ansluta sig,

får utskottet hemställa,

att andra kammaren, med biträdande av det av

första kammaren fattade beslutet, för sin del måtte besluta,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt''låta utreda,

vad som ytterligare från statens sida kan och

bör göras för att bereda befolkningen i övre Norrlands

fjällbygder nödig sjukvård, samt därefter vidtaga de

åtgärder, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 9 april 1920.

På utskottets vägnar:

E. MOBERGEE,

Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Moberger,

Sjögren, Isaksson, Larsson i Kroken Ander, Hedvall, Svedberg, Hellberg, Schill och

Andersson i Höör.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt.. 2 avd. 10 käft. (Nr 13—14.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:169 Skrivelse till Konngen rörande åvägabringande av utredning och förslag angående åtgärder för beredande av nödig sjukvård åt befolkningen i övre Norrlands fjällb s. 6 i texten