Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående möjliggörande i vidsträcktare omfattning av den ecklesiastika jordens styckning och upplåtande för nybildning av mindre jordbruk, dels första kammarens beslut rörande en inom nämnda kammare väckt lika lydande motion, dels ock i anledning av en inom andra kammaren väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående undvikande av vidlyftiga och dyrbara nyoch ombyggnader vid de ecklesiastika löneboställena m. m.

1920-04-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1920:10, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående möjliggörande i vidsträcktare omfattning av den ecklesiastika jordens styckning och upplåtande för nybildning av mindre jordbruk, dels första kammarens beslut rörande en inom nämnda kammare väckt lika lydande motion, dels ock i anledning av en inom andra kammaren väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående undvikande av vidlyftiga och dyrbara nyoch ombyggnader vid de ecklesiastika löneboställena m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts aflåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den IG april 1920 kl. 5 e. ni.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 10,

i anledning av dels en inom andra kammaren väckt

motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående möjliggörande

i vidsträcktare omfattning av den ecklesiastika

jordens styckning och upplåtande för nybildning av mindre

jordbruk, dels första kammarens beslut rörande en

inom nämnda kammare väckt lika lydande motion, dels

ock i anledning av en inom andra kammaren väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående undvikande av

vidlyftiga och dyrbara ny- och ombyggnader vid de

ecklesiastika löneboställena m. m.

I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga ut- Motionerna.

skott hänvisad motion, nr 48, har herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.

hemställt, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte genom kyrkofondskommittén eller eljest

på sätt som befinnes lämpligast föranstalta om utredning, i vad mån den

ecklesiastika jorden inom riket må kunna i vidsträcktare omfattning, än

vad som för närvarande är författningsenligt möjligt, styckas och upplåtas

i och för nybildning av mindre, men självständiga jordbruk, samt för riksdagen

snarast möjligt framlägga resultatet av en sådan utredning jämte förslag

till av utredningen betingade ändringar i den ecklesiastika boställsordningen

den 9 december 1910 och andra ifrågakommande författningar».

Inom första kammaren har väckts en lika lydande motion, nr 20, av

herr Wohlin m. fl. Denna blev av första kammaren remitterad till dess

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 4 avd. 7 käft. (Nr 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra hammarens fjärde tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

andra tillfälliga utskott, som i sitt däröver avgivna utlåtande nr 24 hemställt,

att första kammaren måtte för sin del bifalla motionärernas hemställan.

Denna utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen,

varefter ärendet jämlikt § 63 riksdagsordningen delgivits andra kammaren,

som hänvisat detsamma till sitt fjärde tillfälliga utskott.

Vidare har i en inom andra kammaren väckt och likaledes till dess

fjärde tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 118, herr Åkerlund hemställt,

»det riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes

Kungl. Maj:t fortast möjligt låta utreda, huruvida icke vidlyftiga och dyrbara

ny- och ombyggnader vid de ecklesiastika löneboställena böra undvikas

och dessa boställen, där de äro sämre bebyggda, efter det för prästerskapet

erforderlig mark och för jordbruket överflödig skog undantag^,

i stället försäljas till småbruk, eller ock försäljas i sin helhet eller i större

lotter, där byggnaderna äro av god beskaffenhet, samt att Kungl. Maj:t

efter verkställd utredning ville förelägga riksdagen och kyrkomötet de

förslag, vartill sådan utredning kan giva anledning».

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna

nr 48 och 118 från kyrkofondskommittén, vilket yttrande bifogas utlåtandet

som bilaga.

Motiveringen i den av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. avgivna

motionen torde kunna sammanfattas sålunda:

För att hämma folkinflyttning till städerna och industrien samt öka

den självständiga jordbrukareklassen är det av synnerligen stor vikt, att

staten förbereder och genomför sådana reformer som främja detta mål.

Efter att ha skärskådat de åtgärder, som staten redan vidtagit i detta

syfte, nämligen inrättandet av egnahemslåne- och jordförmedlingsfonden

jämte härmed sammanhängande anstalter och författningar samt statens

försäljning av kronofastigheter, komma motionärerna till den uppfattningen,

»att den offentliga verksamheten i vårt land med syfte att direkt ställa

jord till mindre bemedlades förfogande är av ringa omfattning, såväl absolut

sett som i förhållande till den verksamhet, vilken bedrives av bolag

och föreningar med eller utan stöd av jordförmedlingsfonden». Den offentliga

verksamheten i ovan berörda syfte bör därför, enligt motionärernas

åsikt, i betydlig mån utvidgas. Detta skulle kunna ske, därest den

ecklesiastika jorden inom riket i större omfattning än vad som nu är författningsenligt

möjligt kunde tagas i anspråk i och för styckning och upplåtelser

i form av mindre men självständiga jordbruk.

Enligt den statistik, som den s. k. kronolägenhetskommittén år 1917

insamlat, påvisas, att sammanlagda antalet ecklesiastika boställen nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

år utgjorde 3,828 med en sammanlagd areal av omkring^ 97,000 hektar

åker, 26,000 hektar äng och 75,000 hektar betesmark. Å dessa boställen

funnos torp och lägenheter till ett antal av respektive 3,104 och 5,926

med en areal av omkring 12,000 hektar åker samt 6,000 hektar ängsoch

betesmark.

Yad dessa senare beträffar fram hålles, att kronolägenhetskommittén

på grund av riksdagens skrivelse år 1915 av Kungl. Maj it fått i uppdrag

att utarbeta förslag i syfte att torpen och lägenheterna må där så låter

sig göra skiljas från vederbörande huvudgårdar genom friköpning eller

tryggad besittningsrätt åt innehavaren. Detta kronolägenhetskommitténs

uppdrag torde i det närmaste vara avslutat och sålunda i en nära framtid

kunna föreläggas riksdagen till prövning.

Motionärerna finna likväl detta icke vara tillfylles, utan hålla före, att

även den övriga ecklesiastika jorden, som på grund av sitt läge och förhållanden

i övrigt lämpar sig för styckning och försäljning, bör komma

till användning för detta ändamål. De anse nämligen, att den principen

framdeles bör komma till tillämpning, att expropriation av enskild jord

för nygrundande av mindre jordbruk under inga omständigheter bör sättas

i fråga på orter, där krono- eller annan publik jord, lämplig för styckning

i mindre lotter, finnes i erforderlig omfattning för sådant ändamål

disponibel.

Vidare har såsom ett ytterligare skäl för här åsyftade åtgärd i motionen

framhållits den omständigheten, att på grund av bestämmelserna i

1910 års ecklesiastika boställsordning rörande arrendatorns nybyggnadsskyldighet

i nyreglerade pastorat stora svårigheter gjort sig gällande att

få boställena utarrenderade. Ivungl. Maj:t har också på grund av dessa

svårigheter genom cirkulär den 17 oktober 1919 till samtliga länsstyrelser

och ecklesiastika konsistorier förordnat, att vid utarrendering för tiden

från den 14 mars eller den 1 maj 1920 och den 14 mars eller den 1

maj 1921 av de för jordbruk avsedda ecklesiastika löneboställen, för vilkas

utarrendering från sagda tid ej redan hembud skett, auktion utlysts eller

andra liknande förfoganden träffats, skall iakttagas, att arrendetiden begränsas

till 5, högst 7 år.

Efter att vidare ha erinrat därom, att såväl kronolägenhetskommissionen

som medlemmar av jordkommissionen sökt fasta regeringens uppmärkhet

på hithörande spörsmål, och då ingen av dessa kommissioner kan

anses bemyndigad att upptaga frågan till behandling, komma motionärerna

fram till sitt ovannämnda yrkande.

Herr Åkerlund har i sin motivering huvudsakligen betonat svårig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Utskottet.

heten att få de ecklesiastika boställena arrenderade på grund av arrendatorns

nybyggnadsskyldighet, och då han i sitt slutyrkande kommer till

huvudsakligen samma resultat som de andra motionärerna, anser sig utskottet

ej behöva närmare ingå på densamma.

Utskottet anser för sin del, att det spörsmål, som motionärerna framfört,

är i hög grad behjärtansvärt och bör bli föremål för eu allsidig utredning.

I likhet med motionärerna vill utskottet uttala som sin

åsikt, att vida kraftigare åtgärder än hittills böra från statens sida vidtagas

för att bereda jord för egnahemsändamål och att därvid först och

främst krono- och annan publik jord bör komma i fråga. Vidare synes

det utskottet uppenbart, att de förhållanden, som uppstått på grund av

stadgandet i 1910 års ecklesiastika boställsordning rörande arrendatorns

nybyggnadsskyldighet, äro av sådan art, att något måste göras för att

dessa boställen, enligt kyrkofondskommitténs utlåtande uppgående till flere

hundra, som på grund av bestämmelserna i lagen nu ej kunnat utarrenderas,

på annat sätt må disponeras.

Visserligen har chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt nåd. bemyndigande

den 17 oktober 1919 tillkallat sakkunnige att biträda med

revision av förordningen angående utarrenderingen av prästerskapets löneboställen,

men i dessa sakkunniges uppdrag lär ej ingå uppgiften att utreda

frågan ur föreliggande synpunkt, utan torde deras arbete huvudsakligen

inriktas på frågan om förbättrade utarrenderingsmöjligheter.

Utskottet vill särskilt betona, att alla de synpunkter, som kyrkofondskommittén

i sitt utlåtande framhållit i fråga om det ändamål de

ecklesiastika boställenas avkastning måste anses tjäna, vid en eventuell

utredning må tagas i betraktande. Ingen av motionärerna har heller

ifrågasatt annat, än att samma rättssubjekt som hittills skulle uppbära

köpeskillingen vid försäljningen, eller att närvarande äganderättsliga förhållanden

skulle rubbas. Likaså vill utskottet uttala, att i fråga om

sådana löneboställen, där församlingarnas äganderätt tydligen kan påvisas,

hänsyn måste tagas till de anspråk och önskemål dessa kunna förebringa.

Ävenledes bör all varsamhet tillämpas i fråga om sådana löneboställen,

där värdefulla skogsmarker genom styckning och försäljning skulle komma

att fördärvas.

Då utskottet sålunda yrkar bifall till en utredning, sker detta med

uttalande av den bestämda uppfattningen, att en eventuell lagstiftning i

ovan antydd riktning i första hand måste avse sådan ecklesiastik jord,

som i avseende på läge och andra omständigheter kan anses lämplig och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 5

som på grund av byggnadernas beskaffenhet är svår att utarrendera, samt

att ur skogsvårdssynpunkt det allmännas intresse beaktas.

Med åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att andra kammaren måtte för sin del besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte genom kyrkofondskommittén eller eljest på sätt som

befinnes lämpligast föranstalta om utredning, i vad mån

den ecklesiastika jorden inom riket må kunna i vidsträcktare

omfattning, än vad som för närvarande är författningsenligt

möjligt, styckas och upplåtas i och för

nybildning av mindre, men självständiga jordbruk,

samt för riksdagen snarast möjligt framlägga resultatet

av en sådan utredning jämte förslag till av utredningen

betingade ändringar i den ecklesiastika boställsordningen

den 9 december 1910 och andra ifrågakommande

författningar;

samt att herr Åkerlunds motion, nr 118, ävensom

ovan nämnda remiss från första kammaren härmed må

anses besvarade.

Stockholm den 16 april 1920.

Å utskottets vägnar:

OSCAR CARLSTRÖM.

Närvarande: herrar Carlström, Karteson i Stockholm *, Sundling, Karlsson i Väta, Svensson

i Långelanda, Johansson i Hftssl&s *, Hansson i Rättvik, Bergström i Bäckland, Ericsson i Malmö

och Månsson i Backa.

• Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarms fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Bilaga.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 13 februari 1920 har kyrkofondskommittén anbefallts

att till Eders Kungl. Maj:t skyndsamt inkomma med yttrande över två i

riksdagens andra kammare väckta motioner, den ena (nr 48) av herr Olsson i

Kullenbergstorp med flera om skrivelse till Kungl. Maj:t angående möjliggörande i

vidsträcktare omfattning av den ecklesiastika jordens styckning och upplåtande

för nybildning av mindre jordbruk och den andra (nr 118) av herr Åkerlund om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående undvikande av vidlyftiga och dyrbara nyoch

ombyggnader vid de ecklesiastika löneboställena in. m.

Med anledning härav får kyrkofondskommittén i underdånighet anföra

följande.

När det, såsom motionärerna ifrågasätta, gäller att i vidsträcktare mån än

som för närvarande är författningsenligt möjligt stycka och för skapande av

mindre, men självständiga jordbruk upplåta den ecklesiastika jorden, är detta eu

fråga, som icke enbart kan ses ur den sociala synpunkten, att söka skapa eu

mängd nya självständiga jordbruk, utan som måste skärskådas jämväl med hänsyn

till det ändamål, som den ecklesiastika jorden har att fylla, och till de intressen

av skilda slag, som på grund härav äro med denna jord förknippade.

I avseende å den ecklesiastika jorden har man att skilja mellan å ena sidan

den jord, vars avkastning disponeras för avlöning av de territoriella församlingarnas

prästerskap, och å andra sidan lektorernas jordar, klockarnas boställen,

biskoparnas boställen och andra på lön anslagna hemman och lägenheter samt

kyrkornas jordar. Beträffande den första gruppen, varom här närmast synes

vara fråga, innefattar denna olika slag av boställen. En stor del av boställena

äro av socknemännen själva anskaffade, ofta redan vid tiden för sockenkyrkornas

första byggande, alltså under den tidigare medeltiden, andra äro av enskilda

för ändamålet donerade och andra åter och dessa huvudsakligen komministrarnas

boställen av kronan anslagna till prästernas avlöning. Boställena uti ifrågavarande

första grupp kunna dessutom skiljas i sådana, där avkastningen av

inägojorden direkt ingår till kyrkofonden, och sådana, vilkas avkastning av församlingarna

omedelbart disponeras till avlöning av deras prästerskap.

De boställen, vilkas avkastning disponeras för avlöning av de territoriella

församlingarnas prästerskap, torde svårligen kunna betraktas såsom jord under

allmän disposition i samma mening som kronans egna domäner. De äro upplåtna

för ett särskilt ändamål, som på det närmaste berör vederbörande församlings

speciella intressen och rättigheter ävensom en hel tjänstemannakårs rätt.

I den mån det kan komma i fråga att annorledes än för omförmälda ändamål

disponera den ecklesiastika jorden, lärer ock bliva nödigt att uppmärksamma

dessa särskilda intressen och rättigheter och den betydelse dessa hava med hänsyn

till sättet för egendomens tillkomst.

Beträffande de boställen, vilkas avkastning av församlingarna omedelbart

disponeras till avlöning av deras prästerskap, är, så vitt angår nyreglerade pastorat,

att erinra dels att de enligt 19 § ecklesiastika boställsordningen skola vara genom

myndigheternas försorg utarrenderade, dels ock att deras avkastning skall tagas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 7

i anspråk för prästerskapets avlöning i den ordning, som stadgas i 19 § löneregleringslagen.

Enligt detta lagrum skola till bestridande av de för kyrkoherde

och komminister fastställda löner jämte ersättning och arvode åt s. k. ständig

adjunkt, i den mån sådant erfordras, i nedan nämnd ordning användas:

l:o församlingsavgifter till belopp ej överstigande tre öre för varje helt

eller påbörjat tiotal kronor av hela inkomstbeloppet inom pastoratet;

2:o arrende av de inom pastoratet belägna löneboställen, med vissa

undantag;

3:o avgälder av lägenheter, avsöndrade eller upplåtna från vissa boställen,

samt ränta å vissa avlöningsmedel;

4:o skogsförsäljningsmedel från de i 2 mom. avsedda boställen, årligen

utgående ur kyrkofonden med högst det av Konungen beträffande varje boställes

skog fastställda belopp, som för viss tidsperiod beräknats motsvara skogens behållna

årliga avkastning;

5:o församlingsavgifter, utöver vad i 1 mom. sägs, till erforderligt belopp.

Enligt 21 § löneregleringslagen äger pastorat, som för bestridande av ifrågavarande

avlöningar uttaxerat mer än 6 öre för varje helt eller påbörjat tiotal

kronor av hela inkomstbeloppet inom pastoratet, utbekomma ersättning av kyrkofonden

för det överskjutande beloppet.

Vad kyrkofonden angår, skola jämlikt 1 § lagen om kyrkofond den 9 de

cember 1910 de prästerskapet i territoriella församlingar anslagna medel, som i

denna lag angivas, under benämning kyrkofonden användas för kyrkliga ändamål

på sätt i berörda lag bestämmes.

Bland kyrkofondens inkomster anges i 3 § dels dit direkt ingående arrende

av vissa löneboställen, dels medel, som inflyta för försåld skog från prästerskapet

anslagna boställen med vissa undantag, dels och överskott, som uppstå i pastorat

å årligen inflytande avlöningsmedel, sedan därav tagits i anspråk, vad för året

erfordras till gäldande av de för prästerskapet därstädes fastställda löner.

Utom de ersättningar, som enligt 21 § löneregleringslagen utgå från kyrkofonden,

till vissa pastorat har kyrkofonden att bestrida en mängd andra utgifter

för kyrkliga ändamål, såsom ålderstillägg och skjutsersättningar m. m. till det

ordinarie prästerskapet, arvoden m. m. åt det extra ordinarie prästerskapet, prostarvoden,

emeritilöner till präster, anslag till främjande av den kyrkliga organisationen

samt lönetillskott till prästerskapet i ännu icke nyreglerade pastorat m. m.

Beträffande de ecklesiastika boställsskogarna är i sammanhang med 1910

års ecklesiastika lönelagstiftning genom nådig kungörelse den 9 december 1910

angående grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar

stadgat,

att skogs- och hagmark åt samtliga å prästerksapet i territoriella församlingar

anslagna löneboställen skola ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning;
att

skog å löneboställe skall i första rummet användas till boställets husbehov,

därefter för tillgodoseende av tjänstinnehavarens behov av ved, och därefter

till virke åt pastoratet för uppförande och underhåll av laga hus och hftgnader

å prästgård samt, om tillgång jämväl dåirtill finnes, åt församling

för kyrkobyggnad;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra hammarens fjärde tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

samt att återstoden skall försäljas och försäljningsmedlen ingå till kyrkofonden,

varifrån, på sätt förut nämnts, erforderliga belopp tillhandahållas församlingarna

för prästerskapets avlöning.

Av denna redogörelse framgår, att här ifrågakomna boställen äro insatta

som ett viktigt led bland de prästerliga avlöningstillgångarna, i följd "..varav

pastoraten i synnerligen hög grad äro beträffande sin ekonomi beroende av boställena

— inberäknat skogstillgångarna — och deras ekonomiska utnyttjande.

De äro, såsom av redogörelsen jämväl inhämtas, av väsentlig betydelse även för

hela det ecklesiastika avlöningsväsendets uppehållande och den kyrkliga organisationens

utveckling.

Vad nu särskilt skogsavkastningen beträffar, är densamma av den största

betydelse för hela det prästerliga avlöningsväseiulet. Utom det viktiga intresse

församlingarna hava att virke finnes att kostnadsfritt tillgå från dessa boställens

skogar för byggnad och underhåll av laga hus å löneboställena och prästgårdarna,

för kyrkobyggnad och till ved åt boställsarrendatorerna, samt det intresse prästerskapet

har att därifrån gratis erhålla bränsle, äro församlingarna för avlöning

av prästerskapet i hög grad beroende av den avkomst från dessa skogar, som

inflyter till kyrkofonden, och som därifrån i mån av behov i viss ordning kommer

dem till godo.

Vad åter angår inägojorden har dess ursprungliga syfte varit att förse

prästerna med bostad och livsuppehälle. Detta syfte bär genom den nya lönelagstiftningen

i så mån omlagts, att bostad tillhandahålles prästen genom en

från bostället avskild prästgård, under det att lönebostället i övrigt utarrenderas,

och arrendet av församlingen användes till prästens avlöning, varjämte arrendatorn

i arrendekontraktet kan tillförbindas att mot måttlig ersättning tillhandahålla

prästen vissa erforderliga livsförnödenheter och tjänstbarheter.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att eu mera allmän försäljning av

den ecklesiastika egendom, varom här är fråga, komma att medföra konsekvenser

av vittgående beskaffenhet, konsekvenser, vilka icke kunna överskådas utan en

nog så ingående undersökning. Flerahanda problem framställa sig till begrundande

vid en sådan undersökning. Ett par exempel torde belysa detta. I avseende

å skogen måste sålunda utredas, huruvida för de olika lotter, vari man

tänkt sig boställsjorden kunna styckas, skall från boställets skog avskiljas skog

för husbehov, ett förfarande, som ofta torde leda till, att den återstående skogen

blir otillräcklig för tillgodoseende av prästens rätt till bränsle och församlingens

rätt till virke till prästgård och kyrkobyggnad, och som i alla händelser torde

minska såväl pastoratets intäkter för prästens avlöning som möjligheten för

kyrkofonden att fullgöra sina förbindelser. Vidare torde behöva undersökas, på

vilket sätt prästen skall kunna erhålla tillgång till vissa livsförnödenheter och

tjänstbarheter, t. ex. genom avskiljande, där så kan ske, åt honom av en småbrukslott.

Även uppkommer den viktiga och svåra frågan, huru de medel, som

inflyta genom sådan massförsäljning, skola kunna placeras på ett för församlingarna

betryggande sätt och med iakttagande av, att tillgångarnas realvärde

bibehålies för framtiden. Uti en i viss mån närbesläktad fråga har kyrkofondskommittén

i underdånig skrivelse den 21 oktober 1918, i anledning av den

värdeminskning, som kyrkofondens i obligationer placerade tillgångar genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 0

penningvärdets fall undergått, hemställt, att för bevarandet av och sannolik tillväxt

i värdet av kyrkofondens tillgångar eu del av fondens årliga överskott

måtte avsättas för inköp av lämpligt belägen skogbärande mark. Möjligen torde

här kunna sökas ett uppslag för en lämplig placering av de vid eventuell styckning

inflytande medel.

De svårigheter, som i oroväckande grad visat sig att få löneboställena på

fördelaktigt sätt utarrenderade, och som i den ena av motionerna blivit föremål

för beaktande, giva redan de förvisso anledning att överväga icke blott vilka

ändringar i sättet och villkoren för sådan utarrendering och i förvaltningen av

dessa boställen böra genomföras, utan ock huruvida genom försäljning i större

utsträckning än hittills skett av vissa av dessa löneboställen bättre avkomst av

deras värden och lindrigare förvaltning skulle kunna vinnas. Dessa svårigheter

härleda sig huvudsakligen av den arrendatorn enligt boställsordningen påvilande,

genom den enorma prisstegringen å byggnadsämnen och arbete betungande

byggnadsskyldigheten och på vissa håll även i någon mån på grund av föreskrifter

om tillhandahållande till visst pris av livsförnödenheter och tjänstbarheter

åt prästerna. Till följd härav hava flera hundra ecklesiastika löneboställen

måst utarrenderas under hand på kort tid och utan den av synen föreskrivna

byggnadsskyldighet för arrendatorn. Den nedsättning i arrendet, som betingas

av att arrendatorn åtar sig nybyggnadsskyldigheten, medför icke sällan behov

av uttaxering av ökade församlingsavgifter samt direkt eller indirekt minskning

i kyrkofondens inkomster eller ökning av dess utgifter. Ett åsidosättande åter

av nybyggnadsbehovet genom befrielse från nybyggnadsskyldigheten likasom en

utarrendering på kort tid medför fara för boställenas försämring och utsugning

till kanske obotligt men för deras framtida avkomst.

I viss mån har kyrkofondskommittén, med beaktande av dessa missförhållanden,

haft hithörande frågor under behandling. Sålunda har kommittén i

underdånigt utlåtande den 17 mars 1916 föreslagit förordnande av kronoombud

vid syner å ecklesiastika löneboställen enligt 64 § boställsordningen, vid vilka

syner bestämmes, huru löneboställena skola bebyggas, för att i och för tillgodoseende

av det allmännas intresse denna bebyggelse må ske på det mest praktiska

och ekonomiska sätt. Denna framställning har föranlett utfärdande av nådigt

cirkulär den 30 juni 1916 till Konungens befallningshavande och domkapitlen

angående förordnande av kronoombud vid vissa ecklesiastika boställssyner. Vidare

har kommittén i underdånigt utlåtande den 19 juni 1917 avgivit förslag till

beredande av byggnadslån ur kyrkofonden åt arrendatorer av ecklesiastika löneboställen

för att underlätta boställenas bebyggande, vilket ärende ännu icke blivit

av Eders Kungl. Maj:t avgjort. Ävenledes bär kommittén i underdånigt utlåtande

den 27 januari 1920, i anledning av ovanberörda fråga om behållande under

tjänstinnehavarens bruk av viss del av löneboställe och för vinnande av bästa

möjliga utarrendering av löneboställena, hemställt, att cirkulär måtte utfärdas

till domkapitlen och länsstyrelserna i syfte att syn enligt 64 § boställsordningen

må hållas snarast möjligt, och att arrendeuppskattningsmännen bliva i så god

tid förordnade, att förslag från dem till vederbörande löneboställes utarrendering

och därav betingad bebyggelse kan föreligga vid berörda syn. Vad sålunda från

kommitténs sida åtgjorts i saken är givetvis ej tillräckligt, utan äro ytterligare

utredningar och därav föranledda åtgärder erforderliga.

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 1H sand. 4 avd. 7 käft. (Nr 10.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Kyrkofondskommittén, som i detta yttrande icke torde hava att ingå på de

av motionärerna väckta frågornas sociala betydelse, har däremot på grund av

sitt huvuduppdrag, som avser förslag till en bättre förvaltning av de ecklesiastika

avlöningstillgångarna och således jämväl jord och skog, velat fästa uppmärksamheten

på nödvändigheten av att vid en utredning av detta ämne överväga de

spörsmål, som kommittén här ovan berört i den viktiga del de hava inverkan

på möjligheten att fullgöra de samhällsuppgifter, som lagstiftningen om den

ecklesiastika jorden avsett att fylla.

Det behov, som motionärerna velat tillgodose med anlitande av ecklesiastik

jord, och den inverkan detta tillgodoseende kan hava på de ändamål, den ecklesiastika

jorden är avsedd att tjäna, synes kommittén emellertid vara spörsmål,

som böra göras till föremål för en allsidig utredning.

Remissakten återställes.

Stockholm den 6 mars 1920.

Underdånigst:

JOHAN WIDÉN.

Hugo Tigerschiöld. Casten von Otter.

H. Nordström

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:179 Skrivelse till Konungen angående utredning och förslag i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning och mindre jordbruk. s. 8 i texten