Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående stiftelsen ''»Lars Hiertas minnes» frikallande från taxering till bevillning samt inkomstoch förmögenhetsskatt.

1920-03-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:14, Betänkande, i anledning av väckt motion angående stiftelsen ''»Lars Hiertas minnes» frikallande från taxering till bevillning samt inkomstoch förmögenhetsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

1

jVr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1920 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

stiftelsen ''»Lars Hiertas minnes» frikallande från

taxering till bevillning samt inkomst- och förmögenhetsskatt.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Wijk, K. A.

Nilson, Gustav Möller, Boman, Holmström, Bergman, Johansson i Kuller

stad, Björnsson, Kobb, Åhlmans Olof Olsson, Sköld, Bökelund, Jönsson

i Fridhill, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg och I.ithander.

1 eu inom första kammaren väckt motion, nr 115, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har herr Kobb hemställt, »att riksdagen måtte

besluta, att stiftelsen ’Lars Hiertas minne’ skall frikallas från taxering

till bevillning samt inkomst- och förmögenhetsskatt.»

Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.

Skatteprivilegier för vissa konkreta skattesubjekt voro förr i tiden

ej så ovanliga, varom särskilt bevillningsförordningarna från 1800-talets

bör jan bära vittne. För mera modern skattelagstiftning hava emellertid

dylika privilegierade undantag ansetts främmande. Såvitt utskottet hafsig

bekant, har under senare tid framställning om skattefrihet för viss

skattskyldig förekommit endast i ett fall, nämligen i fråga om Nobelstiftelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. II höft. (Nr 14.)

Utskottet

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Motion vid

J904 ars riksdag

(Sobelstiftelsen).

Gällande rätt.

Förevarande

motion.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

I eu vid 1904 års riksdag väckt motion föreslogo herrar Hedlund

och Lindhagen, att riksdagen skulle bevilja Nobelstiftelsens fonder frihet

från inkomstbevillning, varmed, såsom bevillningsutskottet i avgivet betänkande

erinrade, tydligen avsågs frihet överhuvud taget från inkomstbeskattning:.

Utskottet avstyrkte bifall till motionen och anförde bland

annat följande:

»Ett förslag att från utgörande av inkomstbevillning fritaga en särskild

institution synes i och för sig vara betänkligt och en dylik befrielse från bevillning

endast böra tillerkännas vissa klasser eller slag av inrättningar. De klasser eller

de slag av institutioner, som för närvarande åtnjuta dylik bevillningsfrihet, kunna

rubriceras såsom välgörenhetsinrättningar eller undervisningsanstalter och med dem

likställda institutioner, avsedda antingen till understöd eller undervisning åt en större

allmänhet; och torde nu ifrågavarande stiftelse icke falla under denna allmänna

kategori. Det är då tydligt, att ett särskilt stadgande, som det oaktat skulle frikalla

Nobelstiftelsen från inkomstbevillning, icke bör ifrågakomma, och detta så

mycket hellre, som ett bifall till förevarande framställning ej osannolikt kunde

komma att framkalla befogade anspråk på lindring även för andra stiftelser och

inrättningar. Överhuvud taget böra i detta avseende, enligt utskottets mening, några

undantagsbestämmelser utöver dem som redan finnas, icke komma ifråga.»

Mot utskottets beslut och till förmån för motionen reserverade sig

fem utskottsledamöter. Utskottets hemställan blev dock bitallen i båda

kamrarna, i andra kammaren utan votering.

Genom likalydande bestämmelser i gällande bevillningsförordnings

12 § 2 mom. b) och i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

5 § 2 mom. c) äro, med visst i detta sammanhang tämligen betydelselöst

undantag, från inkomstbeskattning befriade »kyrkor, akademier och

vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk, stipendiefonder,

pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar jämte andra fromma

stiftelser.» Såsom konsekvens av friheten från inkomstskatt följer ock

skattefrihet för förmögenhet (12 § skatteförordningen). Enligt 5 § i

bevillningsförordningen äro »akademier, vetenskapliga samfund, allmänna

undervisningsverk och barmhärtighetsinrättningar» jämväl i viss utsträckning

fria från erläggande av fastighetsbevillning.

Om sistberörda undantag synes emellertid icke vara fråga i förevarande

motion. Motionären torde nämligen, efter motiveringen att döma,

åsyfta frihet för den i motionen avsedda stiftelsen »Lars Hiertas minne»

allenast från skatt för inkomst och förmögenhet. Sedan stiftelsen i besvär

över 1913 påförd taxering för inkomst och förmögenhet sökt göra gällande,

att densamma dels vore en stipendiefond dels oek verkade såsom en from

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande- Nr 14. 8

stiftelse i nutida mening i den sunda välgörenhetens tjänst, men regeringsrätten

genom utslag den 4 februari 1916 ogillat besvären, bar stiftelsen

givetvis måst avstå från att på lagtolkningens väg söka vinna önskad

skattefrihet. Det har befunnits för ändamålet oundgängligt att utverka

ändring i gällande lag. 1 detta syfte har föreliggande motion framkommit.

Efter det på angivet sätt den i högsta instans dömande myndigheten

förklarat ifrågavarande stiftelse icke vara hänförlig till någon av

ovannämnda från inkomstbeskattning frikallade kategorier av juridiska

personer, är det ju avgjort, att, med nuvarande bestämmelser, stiftelsen

är hemfallen under den skattskyldighet, som i 10 § i bevilliiingsförordningen

och 3 § 2 mom. i skatteförordningen positivt ålägges »samfund,

stiftelser, verk och inrättningar» m. fl. juridiska personer, vartill

knyter sig skatteplikt för förmögenhet i enlighet med stadgande i 12 §

i sistberörda författning. Likaledes är klart, att stiftelsen, därest densamma

skulle äga fast egendom, har att utgöra fastighetsbevillning för

denna. Vill man en ändring i berörda förhållanden, förutsattes härför

lagändring.

Vid bedömandet av motionärens förslag vill utskottet från början

fastslå, att utskottet icke kan tillstyrka något skatteprivilegium åt viss

skattskyldig. Utskottet finner sig i denna principiella punkt kunna i

allo instämma med 1904 års bevillningsutskott i dess ovan citerade

yttrande rörande den ifrågasatta skattefriheten för Nobelstiftelsen. Därmed

har utskottet icke sagt, att stiftelsen »Lars Hiertas minne» icke

med hänsyn till sitt ändamål kunde i och för sig vara förtjänt av skattefrihet,

men xitskottet är förvissat om, att även andra stiftelser med

liknande eller andra ändamål skulle kunna åberopa lika goda skäl för

lättnader i skatteväg. Genom den föreliggande motionen har uppmärksamheten

blivit riktad på ett beskattningsspörsmål av större räckvidd,

vilket utskottet finner vara förtjänt av undersökning. Det synes nämligen

böra tagas under omprövning, huruvida de ovan återgivna bestämmelserna

rörande stiftelsers i allmänhet skattskyldighet numera motsvara

förhållandenas krav.

Den skattefrihet, som, enligt vad ovan är sagt, tillkommer »kyrkor,

akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk, stipendiefonder,

pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrätiningar jämte

andra fromma stiftelser», har djupa rötter i vår skattelagstiftning. Redan

i 1810 års bevillningsförordning voro »allmänna undervisnings- och skol
-

rtskottcts

yttrande.

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

inrättningar, arbetshus, hospitals- och fattigförsörjningsinrättningar samt

i övrigt alla fromma stiftelser)) fritagna från »all bevillning av lös och

fast egendom, capitaler och fordringar». Oen sålunda bestämda skattefriheten

synes hava kvarstått i huvudsak orubbad ända till 1861, om

ock formuleringen och vissa sakliga detaljer rätt mycket varierat i de

olika bevillningsförfattningarna (av 1812, 1815, 1818, 1823, 1830, 1835,

1841, 1845, 1848, 1851 och 1855).

I 1861 års bevillningsförordning blevo från fastighetsbevillning

undantagna »menigheter, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna

undervisningsverk och barmhärtighetsinrättningar» för dem tillhöriga

byggnader, så framt dessa i hyror eller på annat sätt ej lämnade ägaren

någon inkomst. Från inkomstbevillning frikallades bland andra »kyrkor,

akademier, vetenskapliga samfund, allmänna skolor och undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser.» Sistnämnda undantagsbestämmelse hade

således redan 1861 erhållit i det närmaste sin nuvarande formulering och omfattning.

De följande bevillningsförordningarna av 1866, 1868, 1872, 1873,

1876 och 1880 medförde icke någon ändring. 1883 års bevillningsförordning

bibehöll likaledes samma uppräkning av från inkomstbevillning frikallade

kategorier och upptog därjämte den positiva föreskriften, att vad som gällde

enskild skattskyldig skulle i tillämpliga delar gälla om »menigheter,

samfund, verk och inrättningar samt andra juridiska personer», i den

mån de icke vore frikallade från inkomstbevillning. Genom sistberörda

föreskrift gavs för första gången direkt uttryck åt vad som väl även

förut överensstämt med författningens anda. Emellertid är det huvudsakligen

ur detta stadgande man sedermera, när frågan om stiftelsers

och vissa andra juridiska personers beskattning började bliva aktuell,

härlett dessas bevillningsplikt.

Den reglering av stiftelsers och andra hithörande juridiska personers

subjektiva skattskyldighet, som sålunda positivt och negativt

kommit till uttryck, har sedermera icke undergått någon saklig förändring.

De följande bevillningsförordningarna av 1892, 1897 och 1907

bibehöllo de 1883 givna bestämmelserna, 1902 och 1907 års förordningar

om inkomstskatt upptogo samma bestämmelser, och den ovan

lämnade redogörelsen för gällande rätt visar, att 1910 års skattelagsreform

lämnade den subjektiva skyldigheten att erlägga bevillning och

inkomstskatt på förevarande punkt orubbad, varjämte skyldigheten att

utgöra den nyinförda förmögenhetsskatten blev på enahanda sätt reglerad.

Rent praktiskt taget kom den nya förmögenhetsskatten att för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14. 5

stiftelser och andra institutioner, som förut endast mera undantagsvis

blivit föremål för taxering, medföra den konsekvensen, att beskattningsmyndigh

eternas uppmärksamhet blev riktad på deras ofta nog avsevärda

tillgångar, varav i sin ordning följde, att frågan om deras skattskyldighet

överhuvud taget blev aktuell.

ö O

En i Sveriges officiella statistik ingående, är 1917 publicerad redogörelse

för i landet år 1910 förekommande stiftelser, ger vid handen,

att betydande tillgångar förefinnas hos dessa stiftelser. Berörda statistiska

undersökning var föranledd av en skrivelse från 1913 års riksdag,

vari riksdagen anhöll, att Kung]. Magt ville taga i förnyad omprövning

frågan om anordnande av kontroll från statens sida över vården

och förvaltningen av donerade medel och stiftelser. Detta spörsmål är

ännu beroende på utredning inom justitiedepartementet i samband med

irågan om en lagstiftning rörande stiftelser.

Nyssberörda statistik upptager en specifik redogörelse för 12,629

olika stiftelser, med hänsyn till ändamålet fördelade i 6 grupper:

A) stiftelser för fattigvård, för pauvres honteux o. rf., till antalet

3,803 med sammanlagd förmögenhet av 49.61 miljoner kronor;

B) stiftelser för barnavård och barnaundervisning, i antal 3,368

med förmögenhet av 56.03 miljoner kronor;

C) stipendiefonder och andra stiftelser för undervisning, vetenskaplig

forskning m. m., till antal 2,428 med förmögenhet av 92.84 miljoner

kronor;

D) stiftelser för sjukvård, 689 stycken med förmögenhet uppgående

till 36.7 2 miljoner kronor;

E) pensionsfonder, till antalet 839 med förmögenhet av 40.7 1 miljoner

kronor; samt

F) andra stiftelser och inrättningar, såsom till allmänt gagn för

vissa kommuner, för religiösa och liknande ändamål etc., i antal uppgående

till 1,502 mod förmögenhet av 53.62 miljoner kronor.

Stiftelsen »Lars Hiertas minne» har hänförts till gruppen F) och

tiar dess förmögenhet upptagits till något över 700,000 kronor.

Vid uppgörandet av ifrågavarande statistik har skattskyldighetssynpunkten

givetvis icke vant beaktad. Någon skillnad mellan »fromma»

och andra stiftelser har icke gjorts, och överhuvud taget synes begreppet

»fromma stiftelser» hava tagits i en mycket vidare bemärkelse än det

har i skattelagarna. Emellertid förekommer i den statistiska redogörelsen

en tabell över stiftelsernas fördelning efter förmögenhet, vilken är

av visst intresse från beskattningssynpunkt. Tabellen visar, hurusom

Statistik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

iiertalet stiftelser rörde sig med relativt små tillgångar. För ej mindre

än 4,034 stiftelser gick förmögenheten ej över l,0l)0 kronor, för omkring

hafva antalet stiftelsei var förmögenhetsgränsen 2,500 kronor.

Över 100,000 kronors förmögenhet hade blott 483 stiftelser och av

dessa nådde endast 83 stycken över Va miljon och 39 stycken över en

miljon kronor. A andra sidan uppgick summan av sistberörda 83 stiftelsers

förmögenhet till ej mindre än cix’ka 153,600,000 kronor eller

bortåt hälften av samtliga stiftelsers, och ingingo i sistnämnda belopp

stiftelserna över 1 miljon kronor med ej mindre än i runt tal 123,700,000

kronor.

Av redogörelsen framgår jämväl, att flertalet stiftelser eller 7,425

1''unnos i städerna mot 5,204 å landsbygden. I fråga om förmögenheten

var skillnaden mellan land och stad än mera framträdande, i det

att på städernas stiftelser kom ej mindre än cirka 302,500,000 kronor

och på landsbygdens omkring 27,000,000 kronor. Av stiftelserna med

förmögenhet över 7-2 miljon kronor förvaltades i Stockholm 26 stiftelser

med över en miljon kronor och 23 med mindre än 1 men över Vs miljon

kronor, i övriga städer respektive 12 och 19 samt å landsbygden respektive

1 och 2.

Ehuru i ovannämnda statistik skattskyldiga och icke skattskyldiga

stiftelser äro blandade om varandra, torde dock de anförda siffrorna

giva någon föreställning om, att frågan om utsträckning av stiftelsernas

subjektiva skattefrihet icke är utan betydelse för det allmännas

skatteintresse. Dock är härvid att från kommunal intressesynpunkt

märka, hurusom, enligt vad statistiken visar, de på landsbygden befintliga

stiftelserna såväl till antalet som i all synnerhet beträffande

ekonomisk styrka och förty följande skattekraft komma långt efter städernas

stiftelser. En utsträckt skattefrihet skulle därför få sina kommunalekonomiska

konsekvenser huvudsakligen i städerna och särskilt

de större av dem.

Vad den statsfinansiella sidan av frågan beträffar, skulle visserligen

en utvidgad skattefrihet på förevarande område medföra en viss

minskning i skatteintäkt. Härvid får emellertid ihågkommas, att många

stiftelser av allmän nyttig art genom sin verksamhet tjäna vissa statsändamål

i vidsträckt bemärkelse, såsom undervisning eller vetenskapligforskning,

sjukvård och fattigvård, och såmedelst bespara det allmänna

ej oväsentliga utgifter. I den mån beröx-da statsändamål tillgodoses

genom kommunala bidrag, gäller det sagda även om kommunerna,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

vilka härförutom också kunna hava direkt gagn av stiftelser för speciellt

kommunala uppgifter.

Tydligt är emellertid, såsom redan antytts, att, innan någonting

kan åtgöras, frågan måste underkastas en sakkunnig utredning. Denna

utredning är självfallet av den omfattning, att utskottet icke kan ombesörja

densamma. Längre än till en hemställan hos Kungl. Maj:t att

utreda Irågan kan man uppenbarligen icke nu komma.

Den svårighet, som först kommer att möta vid en sådan utredning,

ligger givetvis däri, att begreppet stiftelse ännu ej blivit definierat i

svensk lagstiftning och att stiftelsernas allmänna rättsställning icke

blivit reglerad. Ifrågasättas kunde måhända därför, att utredningen av

skattefrågan borde anstå till dess en civil lagstiftning om stiftelser bleve

genomförd. Såsom redan antytts, pågå förarbetena därutinnan.

Åven från ren beskattningssynpunkt torde den ifrågasatta utredningen

erbjuda vanskligheter. Det -kan förutsättas, att olika stiftelser

i ganska olika grad äro förtjänta av skattefrihet. Kravet därå är enligt

sakens natur starkare motiverat i samma mån stiftelsens verksamhet är

av mera allmänt gagn. En gradskillnad mellan olika stiftelser kan därför

bliva nödig, men givetvis måste genomförandet av en sådan ske med

synnerlig varsamhet.

Vidare kan anledning måhända förefinnas att göra skillnad mellan

statlig och kommunal skattskyldighet, särskilt beträffande fast egendom.

Förhållandena i en kommun kunna vara sådana, att fullständig skattefrihet

för vissa slag av stiftelser skulle allt för mycket betunga övriga

skattskyldiga.

Enligt vad utskottet har sig bekant, pågår inom finansdepartementet

en utredning angående s. k. ideella föreningars beskattning. 1

den mån föreningar och stiftelser fullfölja besläktade syften, är uppenbart,

att synpunkterna på frågan om deras skattskyldighet eller skattefrihet

måste i väsentliga avseenden sammanfalla. De resultat, till vilka

nyssnämnda utredning må hava kommit, böra därför vara av värde även

lor en utredning om stiftelsers skattskyldighet.

Slutligen vill utskottet såsom lämpligt framhålla, att sistberörda

utredning får omfatta även juridiska personer, som med hänsyn till

ändamål och organisation äro jämförliga med stiftelser utan vara direkt

betecknade såsom sådana eller enligt gängse språkbruk så benämnas.

Särskilt vill utskottet betona önskviirdheten av, att den oklarhet undanröjes,

som vidlåder de nuvarande undantagsbestämmelserna rörande s. k.

fromma stiftelser och med dem sammanställda privilegierade kategorier.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

Efter antydande av ovannämnda riktlinjer såsom några av dem,

en blivande utredning i ämnet synes böra följa, får utskottet hemställa.

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

I: 115, av herr Kobb, angående stiftelsen »Lars Hiertas

minnes» frikallande från taxering till bevillning samt

inkomst- och förmögenhetsskatt, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta

om utredning, huruvida och i vad mån stiftelser och

därmed jämförliga inrättningar, vilka fullfölja allmännyttiga

ändamål, må kunna befrias från skattskyldighet

till stat och kommun, samt för riksdagen framlägga det

förslag till ändring i gällande skatteförfattningar, som

av utredningen kan föranledas.

•

Stockholm den 16 mars 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

STOCKHOLM, ISAAC MAliCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1990.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:122 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion angående stiftelsen vLars Hiertas minnes» frikallande från taxering till bevillning samt inkomstoch förmög s. 7 i texten