Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om åvägabringande av utredning och förslag beträffande ändring i sättet för kommuns medverkan vid avgörande av ärenden, som röra handeln med rusdrycker.

1920-04-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:23, Betänkande, i anledning av väckta motioner om åvägabringande av utredning och förslag beträffande ändring i sättet för kommuns medverkan vid avgörande av ärenden, som röra handeln med rusdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

1

Nr 23,

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1920 kl. 4 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om åvägabringande av utredning och förslag beträffande

ändring i sättet för kommuns medverkan vid avgörande

av ärenden, som röra handeln med rusdrycker.

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Wijk, K. A. Nilson, Boman *), Jonsson i Hökhult,

Bärg *), Johansson i Kullersta, Olsson i Ramsta *), P. Albert Bergström,

Björnsson, Heyman, Åhlmans Olof Olsson, Björkman, friherre

Barnekow *), Bökelund, Jönsson i Fridhill. Lövgren i Nyborg *), Björklund

och Kant.

*) Icke närvarit vid justeriDgen av betänkandet.

'' Uti två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

I: 152 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. och II: 218 av herr Moberger

m. fl., har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!, Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning av frågan, i vilken utsträckning

den kommunerna författningsenligt tillkommande medverkan vid

avgörandet av ärenden, som röra handeln med rusdrycker, må kunna

utövas genom omröstning bland vederbörande kommuns i dess allmänna

angelägenheter röstberättigade medlemmar eller eljest i annan ordning

än genom de i kommunalförfattningarna omförmälda kommunala myndigheter

eller representativa organ ävensom för riksdagen snarast möjligt

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 17 höft. (Nr 23.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

1919 urt lag- I motiveringen till denna hemställan hava motionärerna till en

tma ”* “S1-början erinrat, att vid 1919 års lagtima riksdag’ herr C. G. Ekman m. fl.

i första kammaren och herr Moberger m. fl. i andra kammaren i likalydande

motioner (I: 61 och IT: 226) framställt förslag om ändrad lydelse

av vissa paragrafer i gällande förordning angående försäljning av rusdrycker,

och har innebörden av sistnämnda förslag i de nu föreliggande

motionerna sammanfattats på följande sätt:

»Motionerna avsågo, att då inom en kommun frågan om tillstånd till detaljhandel

med rusdrycker uppkommer, denna fråga skall i princip avgöras genom omröstning

å kommunalstämma eller allmän rådstuga eller, i Stockholm, av stadens

kommunalt röstberättigade invånare. Därest vid sådan omröstning majoriteten av

de röstande avstyrker att tillstånd till sådan detaljhandel meddelas, förfaller frågan,

men vid motsatt utgång av omröstningen skola utlåtanden inhämtas av kommunalnämnd

och kommunalfullmäktige eller magistrat och stadsfullmäktige, eller, i Stockholm,

av endast stadsfullmäktige. Där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige

avstyrkt samtliga inkomna ansökningar om rätt till detaljhandel med rusdrycker,

nrå tillstånd icke meddelas. Konungens befallningshavandes befogenhet enligt 22 §

i rusdrycksförsäljningsförordningen att medgiva tillfälliga rättigheter skulle upphöra

enligt motionärernas förslag, vilket slutligen avsåg, att på Kungl. Maj:t skulle ankomma

att meddela närmare bestämmelser angående det ifrågasatta omröstningsförfarandet.

»

Såsom motivering för de sålunda sammanfattade förslagen anfördes

i 1919 års motioner, bland annat, följande:

»Oavsett olika principiella uppfattningar i nykterhetsfrågan torde det få

anses vara ett allmänt intresse, att beslut rörande upplåtelse eller icke av rättigheter

till detaljhandel med rusdrycker skall grunda sig på en verklig folkmening

inom kommunen. Med nu gällande — — — — — anordningar komma emellertid

dylika beslut ofta nog att bliva beroende på tillfälliga och denna fråga ovidkommande

omständigheter såsom exempelvis politiska partiers styrkeförhållanden

vid valtillfällena, manipulationer vid det proportionella valsystemets tillämpning,

organisatoriska åtgärder o. s. v. Genom ett skickligt utnyttjande av valmaskineriet

kunna på dylikt sätt den ena gången motståndarna till rusdrycksförsäljningen och

en annan gång dess anhängare förskaffa sig en majoritet inom representationen,

som ej motsvaras av den verkliga meningen inom valmanskåren. Detta kan ej

anses vara till gagn vare sig för det allmänna nykterhetstillståndet eller för de

kommunala ärendenas rationella behandling.»

Bevillningsutskottet vid 1919 års lagtima riksdag avgav den 4

mars 1919 i betänkande nr 16 yttrande i anledning av sistnämnda

motioner. Utskottet lämnade därvid en redogörelse för de bestämmelser

i rusdrycksförsäljningsförordningen, vilka berördes av förslaget, ävensom

för kommunalförfattningarnas stadganden i fråga om tillsättande av

kommunalfullmäktige. Denna redogörelse torde här få återgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

»Enligt förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker

tillkommer det Konungens befallningshavande att meddela rätt till detaljhandel med

rusdrycker åt uteslutande för sådant ändamål bildat bolag (17 §), att i kommun,

där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats, tilldela inom annan kommun

bildat bolag rätt till utskänkning av rusdrycker (18 §), samt att inom kommun, där

bolag ej erhållit rätt till detaljhandel med rusdrycker, meddela rättighet att endast

vid måltid till spisande gäster utskrika Öl (20 §). I nämnda förordning (§§ 17,

18 och 20) stadgas vidare följande. Över ansökningar om sådana rättigheter, varom

nu sagts, skola utlåtanden inhämtas i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan

stad av magistrat och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och

kommunalstämma. Ansökning, som blivit avstyrkt av sålunda hörda fullmäktige

eller stämma, må icke bifallas. Vidare äger Konungens befallningshavande, sedan

stadsfullmäktige eller kommunalstämma blivit hörda, tillsvidare för kortare tid än

år eller för visst tillfälle meddela rättighet att vid måltid till spisande gäster utskänka

vin eller Öl. Aven härom gäller att ansökning, som avstyrkts av stadsfullmäktige

eller kommunalstämma, icke må bifallas (22 §). Vad enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

tillhör stadsfullmäktiges handläggning tillkommer i stad, där

stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga, och vad som tillhör kommunalstämmas

handläggning tillkommer kommunalfullmäktige, där sådana finnas.

I fråga om tillsättande av fullmäktige hava hittills gällande bestämmelser i

vissa delar ändrats i enlighet med 1918 års urtima riksdags efter förslag av Kungl.

Maj:t fattade beslut. Om dessa ändringar, vilka trätt i kraft den 1 mars 1919,

stadgas i särskilda den 23 december 1918 utfärdade lagar om ändrad lydelse i

vissa delar av, bland annat, dels förordningen om kommunalstyrelse på landet och

dels förordningen om kommunalstyrelse i stad (Sv. förf.-saml. nr 1026 och 1027

år 1918).

Enligt de bestämmelser, vilka varit i kraft till den 1 innevarande månad,

gällde, att landskommun ägde åt fullmäktige överlåta kommunalstämmans beslutanderätt

med undantag för vissa frågor, som alltid skulle handläggas å kommunalstämma

(§§ 27 och 35), samt att i stad med över 3,000 invånare beslutanderättens överlåtande

på stadsfullmäktige var obligatorisk, under det att i stad med högst 3,000

invånare beslut om överlåtandet ankom på de vid allmän rådstuga röstberättigade

(§ 7). Till beslut i dessa frågor erfordrades såväl på landet (§21 mom. 2) som i

stad (§ 18 mom. 2) två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster efter

röstvärdet.

Vid 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till ändrade

grunder för den kommunala rösträtten, i samband varmed föreslogs, att i landskommun

med över 1,000 invånare skulle för beslut om tillsättande av fullmäktige erfordras

endast enkel majoritet. Sedan förslaget, som icke antogs av första kammaren,

förfallit, avgav Kungl. Maj:t nytt förslag i ämnet till 1918 års urtima riksdag.

Sistnämnda förslag avsåg i de delar, som här komma i fråga, att kommunalfullmäktige

skulle tillsättas i alla kommuner, vilkas invånarantal överstege 3,000,

samt att i alla övriga kommuner, sålunda även i dem, vilka icke hade mer än

1,000 invånare, fordran på kvalificerad majoritet för beslut om tillsättande av fullmäktige

skulle bortfalla. Riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts sistnämnda

proposition innefattande liera avvikelser från vad Kungl. Maj:t föreslagit. Sålunda

beslöts, att det representativa systemet skulle tillämpas i alla såväl lands- som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

stadskommuner med över 1,500 invånare samt att kommunalfullmäktiges befogenhet

skulle så utvidgas, att på kommunalstämma i de kommuner, där fullmäktige

finnas, i huvudsak inga andra ärenden rörande kommunens förvaltning skulle förekomma

än val av fullmäktige.»

För egen del anförde 1919 års bevillningsutskott i huvudsak

följande:

»Till en början vill utskottet såsom en egendomlighet i det föreliggande förslaget

framhålla bestämmelsen om, att kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skola kunna förhindra upplåtande av rättighet till detaljhandel med rusdrycker,

sedan en församling, där alla kommunens röstberättigade medlemmar äga stämma,

i princip beslutat, att sådan rättighet skall medgivas. Efter primärförsamlingens

principiella beslut borde, synes det, endast frågor, som angå de närmare anordningarna

vid rättighets meddelande, kunna ankomma på de kommunala myndigheternas

eller representativa organens handläggning och beslut.

I huvudsak har utskottet emellertid funnit förslaget värt beaktande. För

denna utskottets mening hava emellertid icke varit avgörande de skäl, som motionärerna

anfört. Enligt utskottets mening föreligger nämligen icke anledning att

befara, att den verkliga folkmeningen inom kommunerna i de frågor, det här gäller,

icke skulle komma till uttryck genom de representativa organens beslut. Erfarenheten

torde tvärtom hava visat, att det nykterhetsintresse, som förefinnes inom

kommunerna, merendels kommer till sin rätt vid de kommunala valen. Men just

den omständigheten, att de nykterhetspolitiska synpunkterna ofta erhålla en utslagsgivande

betydelse vid valen, innebär ur andra synpunkter en olägenhet, som

det vore önskvärt att få avlägsnad. I sådant hänseende vill utskottet framhålla

följande.

Då gränserna mellan olika meningsriktningar i nykterhetsfrågor icke sammanfalla

med de linjer, efter vilka de politiska partierna äro uppdelade, har följden

ofta blivit, att personer, som eljest skulle ansetts bäst kvalificerade till kommunala

förtroendeposter, icke kunnat uppställas som kandidater eller fallit igenom vid

valen, därför att deras uppfattning i nykterhetsfrågor icke sammanfallit med den,

som omfattats av valmännens majoritet. Denna nykterhetsfrågans behärskande

ställning har även kunnat medföra, att viktiga offentliga uppdrag kommit att anförtros

åt personer, vilkas verksamhet i allmänna angelägenheter övervägande fallit

inom nykterhetsorganisationernas område och vilka av sådan anledning stått mer

eller mindre främmande för andra viktiga spörsmål, eller ock åt sådana, vilkas

fientlighet mot nykterhetsfrämjande åtgärder varit deras huvudsakliga förtjänst. I

samband härmed vill utskottet fästa uppmärksamheten vid, att i den mån på sina

håll en strävan förefinnes att vid kommunala val låta personlig duglighet och lämplighet

komma till sin rätt oberoende av politiska åsikter, en sådan lovvärd strävan

motarbetas av det inflytande, som de nykterhetspolitiska synpunkterna utöva.

I de förhållanden, utskottet nu i korthet berört, synes ligga en anledning att

taga under närmare övervägande den tanke, som framförts genom de föreliggande

motionerna. Om nämligen den enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning kommun

tillkommande befogenheten att avgöra, huruvida rätt till detaljhandel må inom

kommunen medgivas, överflyttas från det representativa organet till primärförsam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 5

lingen, sä bör härigenom mycket vara vunnet för frigörande av de kommunala valen

från de nykterhetspolitiska synpunkternas behärskande inflytande.

Inom utskottet har nu anmärkts, att detta visserligen vore förhållandet, när

avgörandet i berörda fråga utfölle så, att rätt till detaljhandel icke medgåves, men

att i motsatt fall icke mycket vore vunnet, enär åtskilliga andra i samband med

rusdryckshanteringens reglerande stående frågor återstode, vilka det alltjämt skulle

tillkomma vederbörande kommunala representation att handlägga. I fråga härom

nyser utskottet den uppfattningen, att genomförandet av ett förslag i huvudsaklig

överensstämmelse med det av motionärerna framlagda otvivelaktigt skulle vara av

största betydelse i det hänseende, som ovan berörts. Den inom utskottet framförda

anmärkningen bär dock, synes det, föranleda, att frågan underkastas en ytterligare

granskning, därvid även bör undersökas, huruvida och på vad sätt syftet att

göra de kommunala valen oberoende av nykterhetspolitiska synpunkter må kunna

påkalla författningsändringar även i andra hänseenden än dem, som i förevarande

motioner avses. En sådan ytterligare utredning synes påkallad även med hänsyn

därtill, att de författningsändringar, som här ifrågasättas, innebära en avvikelse

från grundtanken i ovannämnda, enligt 1918 års urtima riksdags beslut i kommunallagarna

införda bestämmelser om utsträckt användning av det representativ^

systemet och vidgad befogenhet för de representativa organen. Då emellertid den

utredning, som utskottet sålunda anser önskvärd, icke kan så begränsas, att den

lämpligen bör verkställas genom utskottets försorg, har utskottet ansett sig böra

ifrågasätta, att riksdagen hos Kungl. Maj:t gör framställning om dess utförande.»

I de nu föreliggande motionerna liava motionärerna återgivit bland

annat följande del av motiveringen till förra årets motioner.

»Riksdagens nykterhetsgrupp,----------har enhälligt beslutat att

förorda sådana lagändringar, varigenom det principiella avgörandet angående tillstånd

till försäljning av rusdrycker skall ske genom ett omröstningsförfarande å

allmän rakstuga eller kommunalstämma efter samma grunder, som föreskrivas i

§ 8 i K. F. om kommunalstyrelse på landet, och i motsvarande bestämmelser om

kommunalstyrelse i Stockholm och kommunalstyrelse i stad. Om vid sådan omröstning

majoriteten av de röstande avstyrka upplåtande av rättigheter, varom nu

äi fråga, förfaller saken. Om däremot ett tillstyrkande sker, förfares i överensstämmelse

med nu gällande bestämmelser. I kommuner, där fullmäktige ej finnas,

skall såväl principavgörandet som övriga beslut tillkomma allmän rådstuga eller

kommunalstämma.

Därest denna anordning vinner riksdagens bifall, torde det böra uppdragas

åt Konungen att meddela närmare bestämmelser angående omröstningsförfarandet,

varvid dock måste fasthallas, att vid dylik omröstning enkel majoritet skall gälla

liksom nu sker vid avgörandet inom fullmäktige.»

Vidare hava årets motionärer anfört följande.

»Härtill vilja vi tillägga, vilken tanke även bör kunna utläsas ur motionerna

vid förra årets lagtima riksdag, att det, oberoende av olika politiska åsikter i

övrigt, måste anses vara en fördel, om nykterhetsfrågan upphörde att på sätt eljes

bl»'' fallet utgöra en dominerande fråga vid de kommunala valen, så att dessa kundo

De föreliggande

motionerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Vtskottct.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

förrättas under mindre direkt påverkan av nykterhetsspörsmålet och sålunda med

mera obunden hänsyn till vederbörande kandidaters allmänt kommunala intressen

och personliga duglighet och lämplighet för uppdraget ifråga. Överlämnas det

principiella avgörandet om upplåtande av rusdrycksförsäljningsrättigheter åt allmän

folkomröstning bland de kommunalt röstberättigade i stället för åt de representiva

organen, kan det förväntas, att de nykterhetspolitiska synpunkterna komma att

spela en relativt underordnad roll vid de kommunala valen.

Riksdagens nykterhetsgrupp har beslutat att ånyo framföra sin motion om

kommunal omröstning rörande upplåtande av rusdrycksförsäljningsrättiglieter. Då

förra årets bevillningsutskott, som gillade motionens syfte, ej kunde godtaga vårt

förslag till ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen utan förordade ytterligare

utredning, anse vi oss böra ansluta oss till utskottets förslag, som utan votering

bifölls av andra kammaren men avslogs av den första.»

Vad sålunda ur motiveringen återgivits ger vid handen, att motionärerna

vidhålla den i 1919 års motioner uttalade uppfattning, från

vilken samma års bevillningsutskott på sätt ovan meddelats tog avstånd.

Då emellertid utav vissa av motionärernas uttalanden synes framgå,

att motionärerna icke äro främmande för den ståndpunkt, som bevillningsutskottet

förra året intog, och då motionärerna upptagit såsom sitt

förslag den av sistnämnda bevillningsutskott avfattade hemställan, kan

nu bevillningsutskottet, som i frågan intager enahanda ståndpunkt som

förra årets utskott, under åberopande av dess ovan återgivna yttrande i

ämnet, förorda, att riksdagen hos Kungl. Maj:t gör hemställan av den

lydelse motionärerna föreslagit.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till ifrågavarande motioner,

I : 152 av herr Carl Gustaf Ekman m. 11. och

II: 218 av herr Moberger in. fl., måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta

om utredning av frågan, i vilken utsträckning den

kommunerna författningsenligt tillkommande medverkan

vid avgörandet av ärenden, som röra handeln

med rusdrycker, må kunna utövas genom omröstningbiand

vederbörande kommuns i dess allmänna angelägenheter

röstberättigade medlemmar eller eljest i

annan ordning än genom de i kommunalförfattningarna

omförmälda • kommunala myndigheter eller representativa

organ ävensom för riksdagen snarast möjligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 7

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 9 april 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Reservation;

av herrar Åntonsson, Wijk, Boman, Hemman, Bökelund och Kant,

vitna ant ort:

, Jamhkt kungl. förordningen angående försäljning av rusdrycker

den 14 juni 1911 far tillstånd till handel med dylika drycker inom en

ommun icke bevil]as 1 strid mot den kommunala representationens

TnÄ iter ide °n:!odringar 1 kommunalförfattningarna, som införts

den 23 december 1913, är - därom äro väl alla eniga - den kom
Wisk

ieprfeUtiatli0Mn -\ V?rt land b^d På en synnerligen demokratisk

grund, och bor val densamma vid sådant förhållande även anses

\aia ett fullgott uttryck for uppfattningen inom kommunen. På grund

liarav och da denna representation med det vidsträckta självstyre? som

1 V]irt, laud» ,har0 rättighet att besluta i kommunens alla andra

angelag enheter, borde åt densamma jämväl fortfarande kunna anförtros

att avgöra frågor rörande försäljning av rusdrycker. Att för endast

d a lag0- avgörande tillgripa en sådan åtgärd, som motionärerna

lfiagasatt eller en allmän folkomröstning bland de kommunalt röstbmattigade

torde darfor vara onödigt och skulle för övrigt med all

säkerhet endast 1 sallsynta undantagsfall komma att giva annat resultat

an beslut enligt nu gällande lag.

Jknn ytterhgare^ stöd för sin mening om lämpligheten av hithörande

frågors avgörande genom allmän folkomröstning hava national

erna an ort, att »det måste anses vara en fördel, om nykterhetsfragan

upphörde att på sätt eljest blir fallet utgöra eu dominerande

fråga vid de kommunala valen». Det må visserligen medgivas, att

nvttorl,Tf‘?g HgT nn 78S g''l!t]ghefc under den förutsättningen, att alla

nyktei hets frågor skulle komma att avgöras genom allmän omröstning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Men då det enligt vårt förmenande är uppenbart, att den ifrågasatta

allmänna omröstningen allenast kan komma att avse frågan, huruvida

försäljning av rusdrycker skall få äga rum inom kommunen eller icke,

under det att en hel del detalj bestämmelser såsom om sättet för rörelsens

utövande med flera frågor av rent organisatorisk art fortfarande

måste avgöras av den representativa församlingen, lärer en sådan frigörelse

från hänsyn till nykterhets frågan vid uppställandet av kandidater

till kommunalrepresentationen, som motionärerna tänkt sig, icke

vara möjligt att ernå, utan hålla vi för vår del före, att åven efter

genomförandet av den av motionärerna förordade anordningen nykterhetsfrågan

kommer att spela en icke obetydlig roll vid vederbörande

kandidaters nominerande.

På de skäl, som sålunda anförts, hava vi ansett, att utskottet

bort hemställa,

att de väckta motionerna icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

STOCKHOLM, ISAAC MAJRCUS'' BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1920-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:177 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åvägabringande av utredning och förslag beträffande ändring i sättet för kommuns medverkan vid avgöran s. 1 i texten