Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner i fråga om förhud mot tillverkning och import av starkare maltdrycker.

1920-05-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:38, Betänkande, i anledning av väckta motioner i fråga om förhud mot tillverkning och import av starkare maltdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. */» 3 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner i

fråga om förhud mot tillverkning och import av starkare

maltdrycker.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Wijk, Boman, Holmström,

Jonsson i Hökliult, Johansson i Kullersta, P. Albert Bergström, Björnsson,

Kobb, Åhlmans Olof Olsson, Björkman, Bökelund, Jönsson i Fridhill,

Uddenberg och Björklund.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr C. G. Ekman m. fl., nr 163, och den andra inom andra kammaren

av herr Sävström m. fl., nr 238, har hemställts, »att riksdagen

måtte

a) i skrivelse till Knngl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes

vidtaga utredning om och till riksdagen avgiva förslag till sådana stadganden

rörande tillverkning och import av maltdrycker, att dylika drycker

med över 3.6 volymprocent alkoholhalt icke få inom landet tillverkas

eller hit importeras;

b) för sin del förklara Kungl. Maj:t berättigad att under tiden tills

dess definitiv sådan lagstiftning, som under punkt 1 avses, kan varda

godkänd och utfärdad, genom kungl. kungörelse eller på annat sätt

provisoriskt reglera tillverkningen och importen av maltdrycker därhän,

att dylika drycker med över 3.6 volymprocent alkoholstyrka icke under

samma tid få hit införas eller här tillverkas.»

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 30 käft. (Nr 38.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

I samband med den lagstiftning angående de s. k. mellanstarka

maltdryckerna, som kom till stånd enligt beslut av 1919 års lagtima

riksdag, infördes i 1907 års förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker eu uppdelning av maltdryckerna i tre klasser,

kännetecknade med hänsyn till såväl extrakthalt som alkoholhalt. Sålunda

omfattar första klassen maltdrycker, som ej innehålla mer än

två och en fjärdedels volymprocent alkohol och äro inbryggda med

en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, ävensom

alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med en stamvört av högre

extrakthalt. Andra klassen omfattar maltdrycker, som icke äro hänförliga

till första klassen och vilka ej innehålla mer än tre och sex

tiondels volymprocent alkohol och äro inbryggda med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger nio och fem tiondels procent. Till tredje

klassen hänföras alla övriga maltdrycker.

De förevarande motionerna åsyfta, att maltdrycker med över 3.6

volymprocent alkoholhalt icke måtte få inom landet tillverkas eller hit

importeras. Utgångspunkten är det faktiska förhållandet, att på grund av

dels bristande tillgång på malt, dels de med försäljningen av Öl enligt

rusdrycksförsäljningsförordningen förenade kontrollföreskrifter, någon försäljning

av sådana drycker icke kommit till stånd, vilket förhållande i

stort sett hittills icke synes hava inverkat menligt på bryggerinäringens

ekonomiska resultat. Motionärernas framställning innefattar, som ovan är

nämnt, i första hand, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära utredning och förslag i ämnet. Därjämte hava motionärerna

hemställt, att riksdagen måtte utan förutgången utredning bemyndiga

Kungl. Maj:t att tills vidare utan riksdagens hörande lagstifta på området.

Utskottet anser, i likhet med vad i punkten a) av motionen

uttalats, att den av motionärerna väckta frågan icke bör lösas utan

föregående utredning. En sådan utredning bör avse att undersöka, huruvida

och under vilka förutsättningar den ur nykterhetssynpunkt särskilt

för landsbygdens del avsevärda förmån, som vunnits därigenom att på

grund av särskilda förhållanden de starkare, såsom berusningsmedel användbara

maltdryckerna icke funnits tillgängliga, må kunna bevaras åt

framtiden. Däremot torde det saknas anledning att ifrågasätta indragning

av sådan tillverkning av alkoholstarkare maltdrycker, som bedrives

uteslutande för export.

Den utredning, som utskottet sålunda förordar, bör taga hänsyn

till jämväl de handelspolitiska följder, som importförbud beträffande

ifrågavarande slag av maltdrycker kan medföra. Den bör vidare inriktas

på att söka tekniskt utröna, huruvida en, trots låg alkoholhalt,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 3

smakligare, hållbarare och som måltidsdryck mera användbar maltdryck

än det nu förekommande pilsnerdrickat kan frambringas, till äventj^rs

genom att öka malthalten. Då utskottet har sig bekant, att åtminstone

ett bryggeri i landet är inrättat för tillverkning uteslutande av viss

alkoholstarkare maltdryck, så torde utredningen även böra omfatta frågan,

huruvida och i vad mån någon ersättning kan anses vara påkallad, i

händelse förbud mot försäljning av starkare maltdrycker kommer att

meddelas.

Med den uppfattning i frågan, utskottet sålunda uttalat, kan

iitskottet uppenbarligen icke tillstyrka den andra punkten i motionärernas

hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av föreliggande

motioner I: 163 av herr C. G. Ekman m. fl. och

II: 238 av herr Sävström m. fl., i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en

allsidig utredning av frågan, huruvida och under vilka

förutsättningar förbud mot försäljning inom riket'' av

maltdrycker, vilka innehålla mera än 3.6 volymprocent

alkohol, må kunna stadgas, ävensom snarast möjligt

förelägga riksdagen det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 18 maj 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Reservation:

av herr Antonsson, som anfört:

»I)å enligt min mening icke några giltiga skäl anförts för ändring

i nu gällande lagstiftning på ifrågavarande område, yrkar jag avslag å

såväl motionerna som utskottets hemställan.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:319 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner i fråga om förhud mot tillverkning och import av starkare maltdrycker. s. 4 i texten