Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition om befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, innan här förevarande motioner inkommit till utskottet, ävensom att riksdagen godkänt utskottets förslag om bifall till propositionen, lära de i ovannämnda motioner framställda yrkandena redan få anses vara av riksdagen besvarade.
1920-04-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition om befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, innan här förevarande motioner inkommit till utskottet, ävensom att riksdagen godkänt utskottets förslag om bifall till propositionen, lära de i ovannämnda motioner framställda yrkandena redan få anses vara av riksdagen besvarade.
Dokumentets text
BankoutsJcottets utlåtande Nr 33.
1
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1920 kl. 4 e. m.
Utlåtande, rörande två motioner i anledning av Rungl, Maj:ts proposition
angående befrielse för rilcsbanken under viss tid
från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med
guld m. m.
Till bankoutskottet hava för förberedande behandling hänvisats två
inom riksdagen väckta motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 221 angående befrielse för riksbanken under viss tid från
skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, nämligen
motionerna inom första kammaren nr 238 av herr Örne och inom
andra kammaren nr 347 av herr Hamrin.
I förstnämnda motion yrkas, »att riksdagen ville besluta avslå
Kungl. Maj:ts proposition nr 221».
I motion II: 347 hemställer herr Hamrin, »att riksdagen måtte besluta
att riksbanken må vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld till och med den 30
april 1920». .
Till stöd för denna hemställan har motionären antort följande:
»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 221 angående befrielse för riksbanken
under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld
får lag härmed anföra följande.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blev vid gårdagens sammanträde framlämnad
och remitterades utan föregående bordläggning av andra kammaren till bankoutskottet.
Enligt uppgift lärer det också vara meningen att redan vid morgondagens
Bihang till riksdagens protokoll 1320. 3 samt. 20 höft. (Nr 33).
2
Bankoutslcottets utlåtande Nr 33.
Utskottet,
sammanträde till slutlig behandling företaga ifrågavarande ärende. De flesta av riksdagens
ledamöter torde på grund av dessa omständigheter icke ens hava hunnit taga
del av innehållet i den kungl. propositionen, mycket mindre söka bilda sig en uppfattning
om framställningen ifråga. Under dessa förhållanden förefaller det mig som
om riksdagen borde vidtaga den ändringen ! förslaget, att riksdagen innan detta riksmöte
avslutas får tillfälle att närmare taga i övervägande, huruvida denna exceptionella
åtgärd bör vidtagas och vidmakthållas för någon längre tid framåt. Detta kan ske
genom en förkortning av tiden för riksbankens befrielse att inlösa sedlarna med guld.
Något vägande skäl för en dylik ändring har jag åtminstone svårt att finna.»
Under eiinran att utskottet avgivit utlåtande i anledning av Kungl.
Maj:ts ifrågavarande proposition om befrielse för riksbanken under viss
tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, innan
här förevarande motioner inkommit till utskottet, ävensom att riksdagen
godkänt utskottets förslag om bifall till propositionen, lära de i ovannämnda
motioner framställda yrkandena redan få anses vara av riksdagen
besvarade. Vid överläggningarna i detta ärende visade sig meningarna
vara ganska delade beträffande den finanspolitik, som under
nuvarande förhållanden borde föras, och framhölls därvid lämpligheten
av att^ en allsidig utredning snarast möjligt komme till stånd, rörande
vilka åtgärder kunde anses erforderliga till förhindrande av en ytterligare
inflation av valutan samt till ernående av en stabilisering av
penningvärdet. Utskottet delar denna uppfattning. Då emellertid nämnda
angelägenhet berör icke blott riksbankens politik utan även landets
finanspolitik i allmänhet, torde densamma böra verkställas genom Kungl.
Maj:ts försorg. En likartad undersökning ägde visserligen rum på sommaren
1918 genom en av chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl.
Majrts bemyndigande tillsatt delegation av sakkunniga. Deras uppgift
var att undersöka, vilka åtgärder som erfordrades för penningvärdets
reglering m. m. Sedan dess hava emellertid inträtt väsentligt förändrade
förhållanden, varjämte må erinras, att med den sammansättning av
enbart nationalekonomer och praktiska bankmän, som nämnda delegation
erhöll, något positivt resultat icke uppnåddes, utan framlades endast
de båda lägrens olika uppfattningar av det då föreliggande problemet.
Vad den nu ifrågasatta utredningen vidkommer, förutsätter utskottet,
icke blott att den nationalekonomiska vetenskapen och det praktiska
bankväsendet där erhålla representanter utan även och i främsta rummet
att näringslivet, i vad det avser såväl den inhemska förbrukningen som
exportindustrien, ävensom konsumentklassen varda företrädda. Vid utredningen
bör om möjligt uppgöras ett program för den finanspolitik, som
med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden kan synas böra följas
Bankoutskottets utlåtande Nr 33.
3
här i landet. Utskottet förbiser ingalunda de stora svårigheter, som
möta vid fullgörande av en dylik uppgift med hänsyn till det ekonomiska
livets växlingar under nuvarande kristider. Måhända är det ifrågavarande
problemet rent av olösligt. Men även om så vore förhållandet, synes
till och med blotta konstaterandet härav äga en viss betydelse, och i
varje fall lärer en sådan undersökning bidraga till en mera ingående
kännedom av alla på frågan inverkande omständigheter.
Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,
l:o) att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en
allsidig utredning, huruvida och i vad mån ett program
för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik
må kunna åstadkommas samt efter verkställd
utredning till riksdagen inkomma med det yttrande och
förslag, vartill omständigheterna må föranleda; samt
2:o) att förevarande motioner,
a) I: 238 och
b) II: 347
må anses vara av riksdagen besvarade.
Stockholm den 16 april 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit: „
av första kammaren: herrar Wickman, Juhlin, Ohngren, Johansson i Friggeråker,
Bondesson, Söderbom och Petterson, S. M. samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,
Sommelius, Edbom, Wikström, Borggren och Jensen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:175 Skrivelse till Konungen angående utredning rörande program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik. s. 12 i texten