Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition om befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, innan här förevarande motioner inkommit till utskottet, ävensom att riksdagen godkänt utskottets förslag om bifall till propositionen, lära de i ovannämnda motioner framställda yrkandena redan få anses vara av riksdagen besvarade.

1920-04-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition om befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, innan här förevarande motioner inkommit till utskottet, ävensom att riksdagen godkänt utskottets förslag om bifall till propositionen, lära de i ovannämnda motioner framställda yrkandena redan få anses vara av riksdagen besvarade.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande, rörande två motioner i anledning av Rungl, Maj:ts proposition

angående befrielse för rilcsbanken under viss tid

från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med

guld m. m.

Till bankoutskottet hava för förberedande behandling hänvisats två

inom riksdagen väckta motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 221 angående befrielse för riksbanken under viss tid från

skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, nämligen

motionerna inom första kammaren nr 238 av herr Örne och inom

andra kammaren nr 347 av herr Hamrin.

I förstnämnda motion yrkas, »att riksdagen ville besluta avslå

Kungl. Maj:ts proposition nr 221».

I motion II: 347 hemställer herr Hamrin, »att riksdagen måtte besluta

att riksbanken må vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld till och med den 30

april 1920». .

Till stöd för denna hemställan har motionären antort följande:

»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 221 angående befrielse för riksbanken

under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

får lag härmed anföra följande.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blev vid gårdagens sammanträde framlämnad

och remitterades utan föregående bordläggning av andra kammaren till bankoutskottet.

Enligt uppgift lärer det också vara meningen att redan vid morgondagens

Bihang till riksdagens protokoll 1320. 3 samt. 20 höft. (Nr 33).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets utlåtande Nr 33.

Utskottet,

sammanträde till slutlig behandling företaga ifrågavarande ärende. De flesta av riksdagens

ledamöter torde på grund av dessa omständigheter icke ens hava hunnit taga

del av innehållet i den kungl. propositionen, mycket mindre söka bilda sig en uppfattning

om framställningen ifråga. Under dessa förhållanden förefaller det mig som

om riksdagen borde vidtaga den ändringen ! förslaget, att riksdagen innan detta riksmöte

avslutas får tillfälle att närmare taga i övervägande, huruvida denna exceptionella

åtgärd bör vidtagas och vidmakthållas för någon längre tid framåt. Detta kan ske

genom en förkortning av tiden för riksbankens befrielse att inlösa sedlarna med guld.

Något vägande skäl för en dylik ändring har jag åtminstone svårt att finna.»

Under eiinran att utskottet avgivit utlåtande i anledning av Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition om befrielse för riksbanken under viss

tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, innan

här förevarande motioner inkommit till utskottet, ävensom att riksdagen

godkänt utskottets förslag om bifall till propositionen, lära de i ovannämnda

motioner framställda yrkandena redan få anses vara av riksdagen

besvarade. Vid överläggningarna i detta ärende visade sig meningarna

vara ganska delade beträffande den finanspolitik, som under

nuvarande förhållanden borde föras, och framhölls därvid lämpligheten

av att^ en allsidig utredning snarast möjligt komme till stånd, rörande

vilka åtgärder kunde anses erforderliga till förhindrande av en ytterligare

inflation av valutan samt till ernående av en stabilisering av

penningvärdet. Utskottet delar denna uppfattning. Då emellertid nämnda

angelägenhet berör icke blott riksbankens politik utan även landets

finanspolitik i allmänhet, torde densamma böra verkställas genom Kungl.

Maj:ts försorg. En likartad undersökning ägde visserligen rum på sommaren

1918 genom en av chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl.

Majrts bemyndigande tillsatt delegation av sakkunniga. Deras uppgift

var att undersöka, vilka åtgärder som erfordrades för penningvärdets

reglering m. m. Sedan dess hava emellertid inträtt väsentligt förändrade

förhållanden, varjämte må erinras, att med den sammansättning av

enbart nationalekonomer och praktiska bankmän, som nämnda delegation

erhöll, något positivt resultat icke uppnåddes, utan framlades endast

de båda lägrens olika uppfattningar av det då föreliggande problemet.

Vad den nu ifrågasatta utredningen vidkommer, förutsätter utskottet,

icke blott att den nationalekonomiska vetenskapen och det praktiska

bankväsendet där erhålla representanter utan även och i främsta rummet

att näringslivet, i vad det avser såväl den inhemska förbrukningen som

exportindustrien, ävensom konsumentklassen varda företrädda. Vid utredningen

bör om möjligt uppgöras ett program för den finanspolitik, som

med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden kan synas böra följas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

3

här i landet. Utskottet förbiser ingalunda de stora svårigheter, som

möta vid fullgörande av en dylik uppgift med hänsyn till det ekonomiska

livets växlingar under nuvarande kristider. Måhända är det ifrågavarande

problemet rent av olösligt. Men även om så vore förhållandet, synes

till och med blotta konstaterandet härav äga en viss betydelse, och i

varje fall lärer en sådan undersökning bidraga till en mera ingående

kännedom av alla på frågan inverkande omständigheter.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o) att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en

allsidig utredning, huruvida och i vad mån ett program

för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik

må kunna åstadkommas samt efter verkställd

utredning till riksdagen inkomma med det yttrande och

förslag, vartill omständigheterna må föranleda; samt

2:o) att förevarande motioner,

a) I: 238 och

b) II: 347

må anses vara av riksdagen besvarade.

Stockholm den 16 april 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit: „

av första kammaren: herrar Wickman, Juhlin, Ohngren, Johansson i Friggeråker,

Bondesson, Söderbom och Petterson, S. M. samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,

Sommelius, Edbom, Wikström, Borggren och Jensen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:175 Skrivelse till Konungen angående utredning rörande program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik. s. 12 i texten