Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av möjlighet för folkskollärare att genom självstudier förvärva kompetens för viss undervisning i fortsättningsskolor.

1920-04-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:20, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av möjlighet för folkskollärare att genom självstudier förvärva kompetens för viss undervisning i fortsättningsskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1920 kl. ''/a 2 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 20, i anledning

av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

beredande av möjlighet för folkskollärare att

genom självstudier förvärva kompetens för viss undervisning

i fortsättningsskolor.

I eu inom andra kammaren av herr Berglund väckt motion, nr 279,

hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville låta utreda, på vad sätt staten kunde bereda möjlighet

för folkskolans lärare att genom självstudier förvärva kompetens för undervisning

i arbets- och medborgarkunskap i fortsättningsskolan samt till riksdagen

inkomma med de förslag, vartill denna utredning kan föranleda,

och för vilkas genomförande riksdagens medverkan är erforderlig.

Till stöd för sitt yrkande har motionären bland annan anfört:

»1918 års riksdags beslut om praktiska ungdomsskolor håller nu på

att förverkligas. Arbetet härmed går dock på grund av flera ogynnsamma

omständigheter ej så raskt man kunde önska. Den kanske största svårigheten

är bristen på kompetenta lärare. Vid reformens genomförande stod

det klart för statsmakterna, att man i mycket stor utsträckning måste använda

sig av folkskolans lärare även i de blivande fortsättningsskolorna. Men det

var också klart, att detta ej kunde ske utan att nödig kompetens förefunnes.

Särskilt gäller detta de s. k. yrkesbestämda fortsättningsskolorna, där ämnet

arbetskunskap av folkskollärarna kräver en utbildning, som seminarierna ej

meddelat. Riksdagen har därför beviljat medel till kurser för utbildande

av lärare i olika grenar av arbetskunskap. — — —

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 sand. 1 avd. 13 käft. (Nr 20.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Andra

kammarens

första tillfälliga

utskott.

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

Men även i en annan av fortsättningsskolans ämnesgrupper är det

nödvändigt att göra det möjligt för lärarna att förvärva undervisningskompetens.

Jag avser härmed medborgarkunskap, vilken grupp som bekant

ingår i såväl den allmänna som den yrkesbestämda fortsättningsskolans

program. Ty det är icke troligt att hela lärarekåren vid den egentliga

folkskolan kan utan vidare anses äga nödig kompetens för undervisning i

medborgarkunskap för att fortsättningsskolan skall infria de förväntningar,

man i detta avseende ställer på benne.»

Motionären anser, att de kurser, som genom statsmakternas försorg

inrättas, ej räcka till för utbildande av tillräckligt antal lärare, samt framhåller,

att en del lärare av olika anledningar sakna möjlighet att deltaga i

dessa kurser, vilka därjämte äro förenade med dryga utgifter för statskassan.

»Skulle ej», fortsätter motionären, »målet kunna vinnas med enklare

medel och utan så stora uppoffringar? En lätt framkomlig väg skulle

kunna byggas på lärarnas självstudier. Grenom statens, skolmyndigheternas,

försorg skulle utarbetas en handbok för självstudium, innehållande studieplaner

med anvisningar för studiernas bedrivande och förteckning å litteratur.

Vidare skulle möjlighet beredas för dem, som bedrivit dylikt självstudium,

att genom tentamen inför härför särskilt utsedda personer erhålla

vitsord över de förvärvade kunskaperna. Detta vitsord skulle ligga till

grund vid inspektörernas och skolöverstyrelsens prövning av kompetensen.

Prövningen av de förvärvade kunskaperna skulle kunna ske t. ex. av

de lärare, som sköta undervisningen vid de av staten anordnade utbildningskurserna.

Man kan även tänka sig, att denna tentamen ägde rum

inför lärare vid lantbruks-, trädgårds-, handels-, skogs- och busmodersskolor,

tekniska och industriella utbildningsanstalter eller inför hushållningssällskapens

tjänstemän och erkänt framstående utövare av olika yrken.»

De med dylik prövning förenade kostnaderna borde enligt motionärens

mening bestridas med statsmedel.

I avseende på motiveringen hänvisas i övrigt till motionen.

Andra kammarens första tillfälliga utskott bar efter erhållen remiss

av motionen anfört följande:

»Innan utskottet går att uttala sig om den föreliggande motionen, vill

utskottet lämna en kort redogörelse för de åtgärder, som redan vidtagits för

utbildning av lärare till ifrågavarande fortsättningsskolor.

I anledning av kungl. proposition till 1918 års riksdag jämte i ärendet

väckta motioner beviljade riksdagen på extra stat för år 1919 till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor ett reservationsanslag av

60,000 kronor. Genom detta anslag avsågs att bereda medel för utbildning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20. 3

av lärare särskilt i ämnet arbetskunskap inom de nya obligatoriska fortsättningsskolorna

av 1918 års typ.

Medelst detta anslag ba under år 1919 genom överstyrelsens försorg

anordnats sammanlagt 13 kurser, därav 6 med undervisning i jordbruk, 2

med undervisning i jordbruk och skogsbruk, 1 i bergsbruk och järnhantering,

1 i sågverks- och trämasseindustri, 1 i handel, 1 i hushållsgöromål

och 1 i kvinnlig slöjd. Med ett undantag ha samtliga dessa kurser varit

begynnelsekurser, på vilka under 1920 komma att följa fortsättningskurser

för samma deltagare. Kurserna ha enligt skolöverstyrelsens uppfattning

varit väl planlagda och omfattats med stort intresse av deltagarna.

Vidare har 1919 års lagtima riksdag på framställning av Kungl.

Maj:t å extra stat för 1920 till samma ändamål beviljat dels ett reservationsanslag

av 155,000 kronor, dels ock till bestridande av för nämnda

Kurser under år 1920 på grund av dyrtiden förorsakade ökade kostnader ett

förslagsanslag av högst 15,000 kronor. Med understöd av dessa medel skulle

enligt beräkning under år 1920 kunna anordnas 35 kurser, därav 8 fortsättningskurser

och 12 begynnelsekurser i jordbruk med binäringar, 2 fortsättningskurser

och 4 begynnelsekurser i industriundervisning samt 1 fortsättningskurs

och 2 begynnelsekurser i handelsundervisning, 1 fortsättningskurs

och 2 begynnelsekurser i hushållsgöromål samt 1 fortsättningskurs och

2 begynnelsekurser i sömnad.

För anordnande under år 1921 av dylika kurser äskas i årets statsverksproposition

under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag på extra

stat av 300,000 kronor. Under nämnda år skulle inalles 48 kurser anordnas,

därav 23 fortsättningskurser och 25 begynnelsekurser.

För varje deltagare i sådan kurs har utgått stipendium å 25 kronor

för vecka, om deltagaren icke är bosatt i kursorten, och å 12 kronor 50

öre, därest han är där bosatt. I statsverkspropositionen föreslås emellertid

en höjning av dessa stipendier till resp. 35 kronor och 17 kronor 50 öre.

Under förutsättning, att kurser anordnas enligt 1921 års plan även

under åren 1922—1924, skulle med sistnämnda års utgång c:a 2,200 lärare

på denna väg hava utbildats för den uppgift, varom här är fråga. Till

dessa kommer givetvis något antal personer, som av skolöverstyrelsen på

grund av annan utbildning eller praktisk verksamhet förklarats äga behörig

kompetens.

I sammanhang härmed torde böra framhållas, att i årets statsverksproposition

föreslås på extra stat för 1921 ett reservationsanslag av 80,000

kronor för inrättande av en yrkespedagogisk centralanstalt, som skulle anordnas

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av skolöverstyrelsen i ärendet

framlagt förslag. Visserligen avser den här omnämnda anstalten i första

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

hand utbildande av lärare för de egentliga yrkesskolorna, men man torde

kunna förutsätta, att de där utbildade lärarna skola bliva väl skickade att

jämväl meddela undervisning i fortsättningsskolof med industriell yrkesbetoning.

I fråga om de här relaterade, för utbildande av lärare i fortsättningsskolor

planerade åtgärderna vill utskottet anmärka, att det ännu ej torde

vara möjligt bedöma, huruvida det kan låta sig göra att anordna så stort

antal kurser, som påräknats. Det torde nämligen vara ovisst, dels huruvida

det blir möjligt att för alla dessa kurser anskaffa lämpliga ledare och lärai’e,

och dels huruvida till kurserna komma att anmäla sig erforderligt antal

deltagare, helst under nu rådande lärarebrist tusentals skolor måste nöja sig

med oexaminerade eller redan pensionerade vikarier. För sistnämnda skolor

torde lärarefrågan beträffande blivande fortsättningsskolor för en rätt lång

tid framåt helt enkelt vara olöslig. ,

Då utskcitet slutligen går att yttra sig om det av motionären framställda

yrkandet, vill utskottet framhålla, att redan nu skolöverstyrelsen

kan meddela behörighet för undervisning i arbetskunskap åt lärare, som

styrkt sig äga härför erforderlig kompetens, och att beträffande undervisning

i medborgarkunskap endast erfordras vitsord av vederbörande statens folkskoleinspektör

om duglighet för denna undervisning. Redan med nuvarande

bestämmelser möter det alltså icke bestämda hinder för en folkskollärare

att genom självstudier förvärva kompetens för undervisning i fortsättningsskola.

Frågan blir då, om från det allmännas sida något kan och bör göras

för att underlätta dessa självstudier, och delar då utskottet motionärens

mening, att staten bör träda stödjande och hjälpande emellan. Detta synes

lämpligast kunna ske dels genom tillhandahållande av studieplaner med

studie- och litteraturanvisningar och dels genom beredande av möjlighet att

inför särskilt utsedda lämpliga personer få de förvärvade kunskaperna prövade

och vitsordade. Sålunda erhållet vitsord kunde sedan läggas till grund

vid skolöverstyrelsens och inspektörernas kompetensprövning. Här förordade

studieplaner och prövningar borde i första hand avse ämnena medborgarkunskap

och jordbrukskunskap, inom vilka ämnesområden folkskolans lärare

torde äga största förutsättning att genom självstudier förvärva kompetens

Möjligen borde för erhållande av behörighet till undervisning i yrkeskunskap

jämväl förutsättas någon tids deltagande i praktiskt arbete inom det

yrkesområde, som avses.

Utskottet vill emellertid starkt betona, att genom här ifrågasatta

åtgärder något sänkande av kompetenskraven ej får ske. Genom självstudier

förvärvad utbildning måste stå i full nivå med den utbildning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

som vinnes genom deltagande i av staten anordnade kurser. Skall detta

krav uppfyllas, måste därför prövningen göras fullt effektiv samt beträffande

arbetsmanskap ej inskränkas till enbart muntligt förhör utan jämväl omfatta

skriftliga prov samt praktiska övningar och beräkningar etc., motsvarande

dem, som vid statens kurser förekomma. Det är då också självfallet,

att prövningen bör anförtros endast åt fullt kvalificerade personer samt regleras

genom noggrannast möjligt givna föreskrifter.

Ordnandet av hela den angelägenhet, varom här är fråga, synes böra

uppdragas åt skolöverstyrelsen.

Gent emot motionärens uttalade mening, att staten genom särskilda

premier skulle uppmuntra lärare att genom självstudier förvärva bär åsyftad

kompetens, ställer sig utskottet synnerligen tveksamt. Däremot anser utskottet

det självfallet, att staten borde bestrida de med prövningen förenade

kostnaderna.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att andra kammaren måtte på så sätt bifalla den väckta motionen,

att kammaren för sin del ville besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla, att det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande,

huruvida ej genom tillhandahållande av studieplaner med studie- och litteraturanvisningar

lärarnas självstudier för förvärvande av kompetens för undervisning

i iortsättningsskola måtte underlättas samt på vad sätt genom statens

försorg vitsord över dessa genom självstudier förvärvade kunskaper må

kunna vinnas.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades

till första kammaren, som hänvisade detsamma till sitt första tillfälliga

utskott.

Ett av de förnämsta villkoren för framgång i fortsättningsskolans

arbete är otvivelaktigt, att densamma tillförsäkras dugliga lärare i tillräckligt

antal. Eedan vid fortsättningsskolereformens genomförande betonades ock,

att denna angelägenhet var av den största vikt. Särskilt gällde detta det

i den yrkesbestämda fortsättningsskolan centrala ämnet arbetskunskap, enär

det förtroende skolan kunde komma att tillvinna sig, till stor del vore beroende

just av resultatet av denna undervisning.

bör tillgodoseende av sitt lärarbehov äro fortsättningskolorna i stor

utsträckning hänvisade till folkskolans lärare, vilka genom sin föregående

utbildning och verksamhet i åtskilliga avseenden äga goda förutsättningar

för att övertaga undervisningen i dylika skolor. Hedan från början bar

det emellertid stått för statsmakterna klart, att om syftemålet med fortsättningsskolornas

upprättande skulle kunna nås, särskilda anstalter maste vid
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

tagas för folkskollärarnas fortbildning i de till nämnda skolor hörande ämnen,

i vilka nödiga insikter icke kunna förvärvas vid seminarierna. Såsom av

andra kammarens utskott erinrats, har ock för detta ändamål av riksdagen

anvisats särskilda anslag.

Bristen på kompetenta lärare är dock ännu synnerligen stor och torde

om icke andra åtgärder vidtagas icke heller för lång tid framåt kunna avhjälpas.

^Uppenbarligen måste det alltså vara ett betydande statsintresse att

söka jämna vägen för dem, som vilja vinna den för behörighet att undervisa

i fortsättningsskola erforderliga kompetensen.

Den av andra kammarens utskott anvisade utvägen skulle enligt utskottets

mening säkerligen verksamt befrämja rekryteringen av fortsättningsskolans

lärarkår och anser sig utskottet för den skull böra giva den sitt

förord, dock med betonande av att utskottet icke anser behövligt eller ens

lämpligt, att staten genom särskilda premier uppmuntrar lärare att genom

självstudier förvärva här åsyftad kompetens. Däremot anser utskottet i

likhet med andra kammarens utskott att de med prövningen förenade kostnaderna

böra bestridas av statsmedel.

Utskottet vill slutligen framhålla, att syftemålet med motionen givetvis

snabbare vinnes, om möjligheten till förvärvande av ifrågavarande kompetens

beredes även andra än folkskollärare, exempelvis praktiska yrkesutövare.

Det torde kunna tagas för givet att detta även utan särskild hemställan

från riksdagens sida vid ordnandet av förevarande angelägenhet beaktas.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

attl första kammaren måtte biträda andra ^kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 20 april 1920.

På"utskottets vägnar:

TH. BORELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar

Forell, friherre Fara ekorn, Carl Johansson, Isak Svensson, Jesperson, Qrevesmuhl

och Lind.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NYMANS EFTR. 192».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:176 Skrivelse till Konungen angående beredande av möjlighet för folkskollärare alt genom självstudier förvärva kompetens för viss undervisning i fortsåttningsskolor s. 14 i texten