Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.
1920-06-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1920:28, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.
Dokumentets text
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1920 kl. 4 e. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 28, i anledning
au väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande
av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet
i utlandet.
I en inom andra kammaren av herr Welin in. fl. väckt motion, nr 89,
hemställes, att riksdagen må ingå till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl.
Maj:t ville låta utreda, huruvida och under vilka villkor anslag av statsmedel
må kunna utgå till svensk biblioteksverksamhet i utlandet, samt till
riksdagen inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.
1 avseende på motiveringen hänvisas till motionen.
Andra kammarens andra tillfälliga utskott har efter erhållen remiss
av motionen anfört följande:
»Här förevarande motion utgör ett led i strävandet att bevara sambandet
mellan hemlandet och de svenskar, som för längre eller kortare tid
slå sig ned i utlandet. Att bevarandet och stärkandet av detta samband
icke blott för de utomlands varande svenskarna utan även för moderlandet
år av särdeles stor betydelse torde väl numera vara så allmänt erkänt, att det
knappast behöver ytterligare framhållas. Motionärerna ha också påmint om,
att Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, vilken såsom namnet
angiver, arbetar i detta syfte, vunnit allt jämt ökad förståelse och anslutning
bland svenskarna så väl här hemma som där ute.
Om svenskhetens bevarande i utlandet är av vikt, då bör det ock
vara angeläget att ^ så långt som möjligt främja strävandet därför. Statsmakterna
hava också redan på flera sätt lagt i dagen sin göda vilja i detta
avseende. Uttryck härför äro de anslag, som årligen utgå för upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn på ett flertal platser utomBihang
till riksdagens protokoll 11)20. 12 sand. lärd. 21 käft, (Nr 28.)
Andra
kammarens
första tillfälliga
titskott.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. Första kammarens första tillfälliga utstötts utlåtande Nr 28.
lands, exempelvis Berlin, Hamburg och London. Skall varaktigt resultat
vinnas, är det emellertid ej nog med skolor, vilka ju så gott som uteslutande
måste egna sig åt barnen. Lika viktigt är, att något göres även för
de äldre, enär det i skolan inhämtade eljest snart går förlorat, helst bland
dem, som ständigt vistas under främmande inflytelser. Upprättandet av
bibliotek med svensk litteratur blir då ett av de verksammaste medlen i
nämnda syfte.
Enligt uppgifter hämtade ur eu uppsats av förste bibliotekskonsulenten
Fr. Hjelmqvist, införd i Biblioteksbladet 1919, häftet, 3 har också ett flertal
svenska föreningar i utlandet igångsatt svensk biblioteksverksamhet i större
eller mindre omfattning. Så har exempelvis vid Svenska Grustavskyrkan i
Köpenhamn upprättats ett bibliotek på. över 1300 band, och eu i samma
stad bildad mera privat förening, Svenska klubben, har också satt som sitt
mål att genom bibliotek stärka samhörighetskänslan hos svenskarna i den
danska huvudstaden. På Jutland ha svenska föreningar genom samverkan
åstadkommit vandringsbibliotek med svensk litteratur, och i Canada har
startats en svensk biblioteksverksamhet efter ganska omfattande plan, det
s. k. Svenska nationalbiblioteket, som avser att underlätta anskaffandet och
spridandet av svensk litteratur bland de svensktalande i Canada.
Flertalet av de föreningar, som uppbära biblioteksverksamheten i utlandet,
åi o emellertid ekonomiskt svaga och måste i betydlig utsträckning
anlita understöd från hemlandet. Så har Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet under 1919 utdelat understöd åt följande bibliotek i
Utlandet. till vartdera av oiblioteken vid Svenska klubben i Aarhus, Svenska
föreningen i Aalborg och Svenska föreningen i Horsens 200 kr., till svenska
nationalbiblioteket i Canada 1,000 kr. och till skolbiblioteket i Bompland,
Argentina 250 kr. Tydligt torde emellertid vara, att det understöd, som
på enskild väg kan lämnas, ej är tillräckligt för det avsedda syftet.
Da uppstår frågan, om det ej kan anses vara ett svenskt statsintresse
att understödja en dylik biblioteksverksamhet, som har till mål att hos utlandssvenskarna
vidmakthålla och stärka kännedomen om och sambandet
med hemlandets kultur. Enligt utskottets uppfattning måste detta anses
vara förhållandet, och vill utskottet förorda en sådan åtgärd.
Skall staten understödja denna verksamhet, synes det vara riktigt att
därvid utgå från samma förutsättningar, som i allmänhet varit bestämmande
för understöd åt det frivilliga folkbildningsarbetet i hemlandet, nämligen
att ett verkligt intresse för saken kommit till uttryck å den plats understödet
avser, samt att garantier finnas, att biblioteken verkligen komma dem
till godo, för vilka de äro avsedda. Det synes därför som borde uppställas
som villkor för erhållande av understöd, dels att på enskild väg anskaffas
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nt 28.. 3
minst lika stort belopp som det sökta bidraget, dels att biblioteken knytas
till sådana sammanslutningar eller institutioner, som kunna anses hava mera
bestående eller officiell karaktär, i första hand de svenska legationerna, de
svenska utlandsförsamlingarna, svenska sjömanshem, Riksföreningen för svenskhetens
bevarande o. d. Då det är av vikt, att det enskilda initiativet ej
förkväves, torde emellertid ej böra krävas, att biblioteken nödvändigt
skola stå under de officiella myndigheternas förvaltning, utan synes det
vara tillräckligt med en viss kontroll från dessa myndigheters sida.
Då det gäller anslag till bibliotek, upprättade av enskilda sammanslutningar,
torde dessutom för tryggande av verksamhetens stabilitet böra
fordras ett visst minimiantal medlemmar, exempelvis 100, i sammanslutningen
det gäller. Givetvis kan det i enskilt fall vara önskvärt att på en
plats få till stånd svensk biblioteksverksamhet, fastän så stark sammanslutning,
som här angivits, ej kunnat åstadkommas. I så fall torde Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet eventuellt med statsunderstöd
kunna taga hand om verksamheten.
För åstadkommande av nödig enhetlighet och koncentration torde i regel
anslag böra utgå till endast ett folkbibliotek och ett skolbibliotek med eller utan
filialer på samma plats. Ävenledes böra utfärdas bestämmelser för det fall
att bibliotek vanvårdas eller förening, som upprättat biblioteket, upplöses.
Beträffande här föreliggande fråga yttrar vidare förste bibliotekskonsulenten
i förut åberopade uppsats:
»Även studiecirkelrörelsen kan givetvis tänkas överflyttad till utlandet.
Med hänsyn till vad som nyss framhölls angående det just i fråga
om utlandet särskilt trängande behovet av koncentration och enhetlighet i
biblioteksverksamheten, synes emellertid detta överflyttande böra ske under
villkor, som något avvika från de nu i hemlandet gällande. Så synes böra
föreskrivas, att studiecirkelns böcker skola, sedan de i ett års tid cirkulerat
bland cirkelns medlemmar, införlivas med platsens statsunderstödda svenska
folkbibliotek, för den händelse cirkeln ej disponerar någon egen, särskilt
lämplig bibliotekslokal, i vilket fall dess bibliotek bör kunna förvaltas som
en filial under folkbiblioteket, efter samma regler som detta och under
kontroll av dess styrelse. En nödvändig följd av en dylik bestämmelse är,
att en studiecirkel skall kunna få statsunderstöd, endast om ett statsunderstött
folkbibliotek redan förut finnes på platsen. Ä andra sidan synes något
minimum ej behöva föreskrivas i fråga om cirkelns medlemstal. Ett nödvändigt
villkor bör vara, att cirkeln är ansluten till något riksförbund i
hemlandet. Givetvis bör det framhållas som en av folkbibliotekets viktigaste
uppgifter att stå dylika studiecirklar till hjälp med särskilt liberala
lånevillkor i fråga om böcker, som cirkeln behöver för sitt arbete.
Utskottet.
4 Förlita hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 28.
Två stora områden av utlandssvenskar torde emellertid kunna helt
undantagas från möjligheten att av svenska staten erhålla understöd för
biblioteksverksamhet. Detta gäller först och främst om Finland. De svenskar,
som uppehålla sig här, ha i regel ej någon svårighet att få tillgång
till offentliga svenskspråkiga bibliotek. Även Nordamerikas förenta stater
synes man möjligen kunna se bort ifrån, då de amerikanska offentliga biblioteken
på alla platser, där det svenska elementet är någorlunda talrikt,
vanligen söka tillgodose behovet även av svensk litteratur.»
I detta uttalande kan utskottet i huvudsak instämma, även om vissa
platser i Nordamerikas förenta stater måhända böra kunna komma i fråga
till erhållande av statsunderstöd.
I anslutning till det anförda hemställer utskottet,
att andra kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda,
huruvida och under vilka villkor anslag av statsmedel må kunna utgå till
svenska bibliotek i utlandet, samt till riksdagen inkomma med de förslag,
vartill utredningen kan föranleda.»
Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet
överlämnades till första kammaren, som hänvisade detsamma till förberedande
behandling av sitt första tillfälliga utskott.
Under hänvisning till vad andra kammarens utskott i ämnet anfört,
får utskottet hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 4 juni 1920.
På utskottets vägnar:
TH. BORELL.
Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar
Borell, friherre Barnekow, Carl Johansson, Isak Svensson, Grevesmuhl, Lind och
Sederholm.
STOCKHOLM, A.-B. P. A. NYMANS EETR. 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:367 Skrivelse till Konungen angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet. s. 5 i texten