Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.

1920-06-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:28, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1920 kl. 4 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 28, i anledning

au väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande

av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet

i utlandet.

I en inom andra kammaren av herr Welin in. fl. väckt motion, nr 89,

hemställes, att riksdagen må ingå till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl.

Maj:t ville låta utreda, huruvida och under vilka villkor anslag av statsmedel

må kunna utgå till svensk biblioteksverksamhet i utlandet, samt till

riksdagen inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

1 avseende på motiveringen hänvisas till motionen.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott har efter erhållen remiss

av motionen anfört följande:

»Här förevarande motion utgör ett led i strävandet att bevara sambandet

mellan hemlandet och de svenskar, som för längre eller kortare tid

slå sig ned i utlandet. Att bevarandet och stärkandet av detta samband

icke blott för de utomlands varande svenskarna utan även för moderlandet

år av särdeles stor betydelse torde väl numera vara så allmänt erkänt, att det

knappast behöver ytterligare framhållas. Motionärerna ha också påmint om,

att Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, vilken såsom namnet

angiver, arbetar i detta syfte, vunnit allt jämt ökad förståelse och anslutning

bland svenskarna så väl här hemma som där ute.

Om svenskhetens bevarande i utlandet är av vikt, då bör det ock

vara angeläget att ^ så långt som möjligt främja strävandet därför. Statsmakterna

hava också redan på flera sätt lagt i dagen sin göda vilja i detta

avseende. Uttryck härför äro de anslag, som årligen utgå för upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn på ett flertal platser utomBihang

till riksdagens protokoll 11)20. 12 sand. lärd. 21 käft, (Nr 28.)

Andra

kammarens

första tillfälliga

titskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. Första kammarens första tillfälliga utstötts utlåtande Nr 28.

lands, exempelvis Berlin, Hamburg och London. Skall varaktigt resultat

vinnas, är det emellertid ej nog med skolor, vilka ju så gott som uteslutande

måste egna sig åt barnen. Lika viktigt är, att något göres även för

de äldre, enär det i skolan inhämtade eljest snart går förlorat, helst bland

dem, som ständigt vistas under främmande inflytelser. Upprättandet av

bibliotek med svensk litteratur blir då ett av de verksammaste medlen i

nämnda syfte.

Enligt uppgifter hämtade ur eu uppsats av förste bibliotekskonsulenten

Fr. Hjelmqvist, införd i Biblioteksbladet 1919, häftet, 3 har också ett flertal

svenska föreningar i utlandet igångsatt svensk biblioteksverksamhet i större

eller mindre omfattning. Så har exempelvis vid Svenska Grustavskyrkan i

Köpenhamn upprättats ett bibliotek på. över 1300 band, och eu i samma

stad bildad mera privat förening, Svenska klubben, har också satt som sitt

mål att genom bibliotek stärka samhörighetskänslan hos svenskarna i den

danska huvudstaden. På Jutland ha svenska föreningar genom samverkan

åstadkommit vandringsbibliotek med svensk litteratur, och i Canada har

startats en svensk biblioteksverksamhet efter ganska omfattande plan, det

s. k. Svenska nationalbiblioteket, som avser att underlätta anskaffandet och

spridandet av svensk litteratur bland de svensktalande i Canada.

Flertalet av de föreningar, som uppbära biblioteksverksamheten i utlandet,

åi o emellertid ekonomiskt svaga och måste i betydlig utsträckning

anlita understöd från hemlandet. Så har Riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet under 1919 utdelat understöd åt följande bibliotek i

Utlandet. till vartdera av oiblioteken vid Svenska klubben i Aarhus, Svenska

föreningen i Aalborg och Svenska föreningen i Horsens 200 kr., till svenska

nationalbiblioteket i Canada 1,000 kr. och till skolbiblioteket i Bompland,

Argentina 250 kr. Tydligt torde emellertid vara, att det understöd, som

på enskild väg kan lämnas, ej är tillräckligt för det avsedda syftet.

Da uppstår frågan, om det ej kan anses vara ett svenskt statsintresse

att understödja en dylik biblioteksverksamhet, som har till mål att hos utlandssvenskarna

vidmakthålla och stärka kännedomen om och sambandet

med hemlandets kultur. Enligt utskottets uppfattning måste detta anses

vara förhållandet, och vill utskottet förorda en sådan åtgärd.

Skall staten understödja denna verksamhet, synes det vara riktigt att

därvid utgå från samma förutsättningar, som i allmänhet varit bestämmande

för understöd åt det frivilliga folkbildningsarbetet i hemlandet, nämligen

att ett verkligt intresse för saken kommit till uttryck å den plats understödet

avser, samt att garantier finnas, att biblioteken verkligen komma dem

till godo, för vilka de äro avsedda. Det synes därför som borde uppställas

som villkor för erhållande av understöd, dels att på enskild väg anskaffas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nt 28.. 3

minst lika stort belopp som det sökta bidraget, dels att biblioteken knytas

till sådana sammanslutningar eller institutioner, som kunna anses hava mera

bestående eller officiell karaktär, i första hand de svenska legationerna, de

svenska utlandsförsamlingarna, svenska sjömanshem, Riksföreningen för svenskhetens

bevarande o. d. Då det är av vikt, att det enskilda initiativet ej

förkväves, torde emellertid ej böra krävas, att biblioteken nödvändigt

skola stå under de officiella myndigheternas förvaltning, utan synes det

vara tillräckligt med en viss kontroll från dessa myndigheters sida.

Då det gäller anslag till bibliotek, upprättade av enskilda sammanslutningar,

torde dessutom för tryggande av verksamhetens stabilitet böra

fordras ett visst minimiantal medlemmar, exempelvis 100, i sammanslutningen

det gäller. Givetvis kan det i enskilt fall vara önskvärt att på en

plats få till stånd svensk biblioteksverksamhet, fastän så stark sammanslutning,

som här angivits, ej kunnat åstadkommas. I så fall torde Riksföreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet eventuellt med statsunderstöd

kunna taga hand om verksamheten.

För åstadkommande av nödig enhetlighet och koncentration torde i regel

anslag böra utgå till endast ett folkbibliotek och ett skolbibliotek med eller utan

filialer på samma plats. Ävenledes böra utfärdas bestämmelser för det fall

att bibliotek vanvårdas eller förening, som upprättat biblioteket, upplöses.

Beträffande här föreliggande fråga yttrar vidare förste bibliotekskonsulenten

i förut åberopade uppsats:

»Även studiecirkelrörelsen kan givetvis tänkas överflyttad till utlandet.

Med hänsyn till vad som nyss framhölls angående det just i fråga

om utlandet särskilt trängande behovet av koncentration och enhetlighet i

biblioteksverksamheten, synes emellertid detta överflyttande böra ske under

villkor, som något avvika från de nu i hemlandet gällande. Så synes böra

föreskrivas, att studiecirkelns böcker skola, sedan de i ett års tid cirkulerat

bland cirkelns medlemmar, införlivas med platsens statsunderstödda svenska

folkbibliotek, för den händelse cirkeln ej disponerar någon egen, särskilt

lämplig bibliotekslokal, i vilket fall dess bibliotek bör kunna förvaltas som

en filial under folkbiblioteket, efter samma regler som detta och under

kontroll av dess styrelse. En nödvändig följd av en dylik bestämmelse är,

att en studiecirkel skall kunna få statsunderstöd, endast om ett statsunderstött

folkbibliotek redan förut finnes på platsen. Ä andra sidan synes något

minimum ej behöva föreskrivas i fråga om cirkelns medlemstal. Ett nödvändigt

villkor bör vara, att cirkeln är ansluten till något riksförbund i

hemlandet. Givetvis bör det framhållas som en av folkbibliotekets viktigaste

uppgifter att stå dylika studiecirklar till hjälp med särskilt liberala

lånevillkor i fråga om böcker, som cirkeln behöver för sitt arbete.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Förlita hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 28.

Två stora områden av utlandssvenskar torde emellertid kunna helt

undantagas från möjligheten att av svenska staten erhålla understöd för

biblioteksverksamhet. Detta gäller först och främst om Finland. De svenskar,

som uppehålla sig här, ha i regel ej någon svårighet att få tillgång

till offentliga svenskspråkiga bibliotek. Även Nordamerikas förenta stater

synes man möjligen kunna se bort ifrån, då de amerikanska offentliga biblioteken

på alla platser, där det svenska elementet är någorlunda talrikt,

vanligen söka tillgodose behovet även av svensk litteratur.»

I detta uttalande kan utskottet i huvudsak instämma, även om vissa

platser i Nordamerikas förenta stater måhända böra kunna komma i fråga

till erhållande av statsunderstöd.

I anslutning till det anförda hemställer utskottet,

att andra kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda,

huruvida och under vilka villkor anslag av statsmedel må kunna utgå till

svenska bibliotek i utlandet, samt till riksdagen inkomma med de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet

överlämnades till första kammaren, som hänvisade detsamma till förberedande

behandling av sitt första tillfälliga utskott.

Under hänvisning till vad andra kammarens utskott i ämnet anfört,

får utskottet hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 4 juni 1920.

På utskottets vägnar:

TH. BORELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar

Borell, friherre Barnekow, Carl Johansson, Isak Svensson, Grevesmuhl, Lind och

Sederholm.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NYMANS EETR. 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:367 Skrivelse till Konungen angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet. s. 5 i texten