Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande genom förenklade arbetsformer och minskad tjänstemannapersonal av en nedsättning i statens administrationskostnader, dels av herr Hage, nr 215, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ordnande på det praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga och arbetskraftbesparande sätt av administration och arbetsformer vid statens verk.
1920-06-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1920:30, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande genom förenklade arbetsformer och minskad tjänstemannapersonal av en nedsättning i statens administrationskostnader, dels av herr Hage, nr 215, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ordnande på det praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga och arbetskraftbesparande sätt av administration och arbetsformer vid statens verk.
Dokumentets text
Forsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. */s 4 e. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr SO,
i anledning an väckta motioner dels av herr Lindman
m. fl., nr 138, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
åvägabringande genom förenklade arbetsformer och minskad
tjänstemannapersonal av en nedsättning i statens administrationskostnader,
dels av herr Hage, nr 215, om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående ordnande på det
praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga och arbetskraftbesparande
sätt av administration och arbetsformer vid
statens verk.
Uti ovanberörda två, inom andra kammaren väckta, till dess femte
tillfälliga utskott hänvisade motioner ha yrkanden framställts om utredning
angående förenklingar och besparingar i administrationen.
Sålunda har i den förstnämnda av motionerna hemställts om skrivelse
till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa eu
utredning, i vad mån genom förenklade arbetsformer och minskad tjänstemannapersonal
en nedsättning i statens administrationsomkostnader kunde
åvägabringas.
I den andra motionen har hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan om åstadkommande av en utredning, huruvida och på vilket
sätt ändringar böra vidtagas med avseende på sådana statens verk, där cn
sådan utredning ej redan pågår, i avsikt att administration och arbetsformer
må kunna ordnas på det mest praktiskt och ekonomiskt fördelaktiga
och arbetskraftbesparande sätt, och eu effektiv nedsättning av statens
administrationskostnader på detta sätt uppnås.
Beträffande de motiveringar som framställts för de gjorda yrkandena
får utskottet hänvisa till motionerna.
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 sand. lärd- 23 höft. (Nr 30.)
1
2
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
Andra
kammarens
femte
tillfälliga
utskott.
I anledning av motionerna tiar andra kammarens utskott i vederbörlig
ordning infordrat yttrande från löneregleringskommittén av år 1902, vilket
yttrande fogats som bilaga till nämnda utskotts i ärendet avgivna utlåtande
nr 12.
Detta är av följande lydelse:
»Vid behandling av motionerna bär utskottet först ansett sig böra
erinra därom, att det yrkande om förenklade former för administrationen
samt därav följande besparingar, som framkommit i motionerna, vid fyrfaldiga
tidigare tillfällen framförts och vunnit beaktande inom riksdagen.
I löneregleringskommitténs betänkande I angående allmänna förutsättningar
och grunder för en reglering av löneförhållanden m. m. inom de centrala
ämbetsverken, sid. 7—43, lämnas en redogörelse över vad sålunda förekommit
under tiden från och med år 1809 intill början av kommitténs
arbete. Av denna redogörelse framgår det både intressanta och naturliga
förhållande, att kraven på förenkligar och besparingar inom. administrationen
framträtt med ökad styrka vid de tillfällen, då mera allmänna löneregleringar
varit omedelbart förestående. Då löneregleringskommittén erhöll i
uppdrag att avgiva utlåtande och förslag rörande reglering av statens ämbetsverks
och myndigheters löneförhållanden, förklarades tillika, att kommittén
därvid skulle hava att taga under övervägande, huruvida genom förenklingar
i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning av tjänster, som
genom de förändrade anordningarna kunde undvaras. Kommitténs förtjänstfulla
verksamhet på de områden, den fått under bedömande, torde vara
allmänt erkänd. Yid genomförandet av förbättrade löner har kommittén
sålunda verkat för åtskilliga åtgärder, ägnade att höja tjänstemännens arbetsprestationer.
I sådant hänseende får erinras om kommitténs arbete för
genomförandet av viss effektiv arbetstid för tjänstemän samt förbud mot
förening av tjänster. Yid behandling av lönereglering för varje ämbetsverk
har kommittén verkställt en kritisk granskning av verkets organisation
och arbetsformer. Givetvis har den stora erfarenhet kommittén samlat
under sitt arbete härvid kommit till betydelse. Kommittén har i sitt
bilagda utlåtande också ansett sig böra erkänna, att reformer kommit till stånd
inom statsförvaltningen efter fyrfaldiga, på andra vägar framkomna initiativ.
Utskottet är villigt medgiva, att numera såväl genom initiativ från
löneregleringskommittén som från andra håll en god del av de gamla byråkratiska
formerna försvunnit från statens ämbetsverk samt att arbetet inom
desamma nu, mera än tillförne, präglas av intresse för tillgodoseende av
det allmännas krav.
Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 30. 3
Då utskottet går att taga ställning till motionerna, synes det vara
ställt inför frågan, huruvida allt är bra som det är eller om ytterligare
reformer låta sig genomföras. I denna situation kan utskottet icke taga
på sitt ansvar att avstyrka de möjligheter, som öppna sig genom bifall till
de i motionerna föreslagna utredningarna.
Med anledning av det nya lönesystem och de nya löneprinciper, som
från och med den 1 juli 1920 träda i tillämpning för kommunikationsverken,
har löneregleringskommittén den 31 december 1919 fått i uppdrag
att verkställa utredning beträffande ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk och fångvårdsstaten.
Kommittén, vilken enligt sina allmänna instruktioner har att taga i betraktande
såväl lönetekniska som organisatoriska spörsmål, synes själv vara medveten
om, att ett fördjupande i de organisatoriska spörsmålen måste medföra
dröjsmål med trängande löneregleringar samt anför följande: »Tvivelsutan
är det under mera normala förhållanden synnerligen lämpligt, att vid
uppgörande av förslag till definitiva löneregleringar även tages i betraktande,
i vad män förenklingar i förvaltningen och förbättrade organisativa
anordningar i övrigt må kunna vidtagas beträffande vederbörande verk.
Under nuvarande omständigheter och med de direktiv, löneregleringskommittén
erhållit, kan sådant emellertid endast i begränsad omfattning ske
beträffande de verk, som först skola bliva föremål för den avsedda allmänna
revisionen av löneregleringar inom den civila statsförvaltningen«.
Då utskottet sålunda konstaterar, att löneregleringskommittén vid sitt
närmast förestående arbete får tillfälle att endast i begränsad omfattning
sysselsätta sig med de spörsmål, som närmast beröras i motionerna, måste
utskottet anse det lämpligt, att sistnämnda spörsmål får prövas av en självständig
utredning. Löneregleringskommittén har under sitt arbete kommit
att utarbeta eu viss standardtyp på ämbetsverk, vilken typ kommittén sökt
att genomföra på de verk, som komma under kommitténs behandling. Vid
en ny utredning synes det också kunna komma under bedömande, i vilka
avseende förändringar i berörda typ lämpligen böra genomföras. I den
ena motionen uppkastas ett hithörande spörsmål, nämligen huruvida icke i
en del verk en tjänstemannagrad med lägre kompetens och avlöning än
den nu förekommande första graden borde kunna införas. Det förefaller
sannolikt, att eu del göromål av kameral eller registrerande natur skulle
kunna anförtros sådana tjänstemän och besparing därigenom vinnas. Härjämte
synes en undersökning böra ske, huruvida icke åtminstone pa en
del håll ett överdrivet jasteringsarbete i övervägande formellt hänseende
nedlägges på utgående skrivelser, varigenom tjänstemän av olika grader
4 Första Jcammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
efter varandra taga befattning med samma spörsmål, ofta av ganska enkel
natur. R idare bör tillses att arbetsbesparande metoder såsom kortregister
och blankettsystem användas i tillbörlig omfattning. Än vidare bör undersökas,
huruvida den skillnad, som nu i regel uppehälles mellan uppsättande
av koncept genom tjänstemän och utskrift av skrivelser genom skrivbiträden,
är sakligt motiverad. I fråga om eu del skrivelser av enklare
natur synes koncept och utskrift på genomslag medelst skrivmaskin kunna
erhållas samtidigt. Det böra vara av vikt att undersöka, huruvida en del
av de metoder, som med fördel tillämpas inom enskilda företag kunna
och böra införas inom administrationen. I samband därmed bör tagas i
övervägande, i vilken omfattning man av statens tjänstemän bör fordra
kunnighet i stenografi och maskinskrivning. Vad som nu anförts bör betraktas
endast som några exempel på de mångskiftande spörsmål, som säkerligen
av sig självt komma att tränga sig på en blivande utredningskommitté.
°
I eu av motionerna föreslås att i en ifrågasatt kommitté borde insättas
»personel1 från enskild verksamhet, vilka gjort sig kända som ägande god
organisationsförmåga och som visat sig kunna inom respektive verksamhetsgrenar
på arbetskraftbesparande, praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt
ordna arbetet». Ehuru utskottet icke underskattar betydelsen av att sådana
personer tillkallas, kan utskottet icke undgå att finna, att det måste
anses vara av minst lika stor betydelse att även statstjänstemän med praktisk
blick och uppfattning av moderna krav beredas inflytande på kommitténs
arbete. För kommitténs arbete torde vara av vikt, att densamma beredes
tillfälle att fritt inhämta upplysningar från tjlänstemän, över- eller
underordnade i olika verk, samt får möjlighet att kalla sådana inför kommittén
för att lämna upplysningar. Givetvis bör kommittén under sitt arbete
stå i förtroendefull kontakt med ämbetsverken själva samt med löncregleringskommittén
och andra liknande kommittéer.
Utskottet är givetvis icke i tillfälle att i detalj redogöra för beskaffenheten
av den uppgift, som skulle åläggas den tillämnade utredningskommittén.
I allmänna drag skulle dess uppgift fixeras till undersökning,
huruvida överkvalificerad arbetskraft användes, om arbetstiden effektivt
utnyttjas, om genom lämplig arbetsfördelning dubbelarbete undvikes, och
om arbetsbesparande metoder komma till användning. Genom lämpliga
begränsningar av kommitténs uppgift bör tillses, att densamma icke erhåller
för vidlyftig organisation samt att den icke utvecklar sig till en bestående
institution. Möjligen kunde dess uppgift inskränkas därhän, att den
blott hade att utarbeta riktlinjer för de förändringar i organisation och
Forsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
5
arbetssätt inom ämbetsverken, vilka riktlinjer sedan finge prövas inom förvaltningen
samt av Kung! Maj.t.
Lika med motionärerna i den av herr Lindman framburna motionen
anser sig utskottet böra betona, att utskottet icke velat äventyra »administrationens
bestånd ocli fortgående utveckling». Likaså är det klart för
utskottet, att statens ingripande och övertagande av en mängd områden,
som förut tillhört enskild företagsamhet, måste medföra utvidgningar inom
administrationen.
I herr Hages motion framskymtar den uppfattningen, att beträffande
•statens järnvägar den föreslagna undersökningen skulle vara tillgodosedd
genom eu redan pågående utredning. Utskottet är givetvis icke i tillfälle
att bedöma detta spörsmål utan förväntar att fråga härom vid bifall till
den föreslagna utredningen kommer att bedömas av Kungl. Maj:t.
Med hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att
andra kammaren ville för sin del besluta, det riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj.t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en
skyndsam utredning, på vilka sätt genom förändringar i ämbetsverkens
organisation och arbetssätt en effektiv begränsning av statens administrationskostnader
må kunna åvägabringas.»
Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades
till första kammaren, som hänvisade detsamma till förberedande
behandling av sitt första tillfälliga utskott.
Under åberopande av vad andra kammarens utskott i ämnet anfört, Utskottet.
får utskottet hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 15 juni 1920.
På utskottets vägnar:
TIL BUKULL.
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 sand. lärd. 23 höft. (Förslag nr 30.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:451 Skrivelse till Konungen angående utredning om förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning av statens a s. 6 i texten