Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande genom förenklade arbetsformer och minskad tjänstemannapersonal av en nedsättning i statens administrationskostnader, dels av herr Hage, nr 215, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ordnande på det praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga och arbetskraftbesparande sätt av administration och arbetsformer vid statens verk.

1920-06-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:30, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande genom förenklade arbetsformer och minskad tjänstemannapersonal av en nedsättning i statens administrationskostnader, dels av herr Hage, nr 215, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ordnande på det praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga och arbetskraftbesparande sätt av administration och arbetsformer vid statens verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. */s 4 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr SO,

i anledning an väckta motioner dels av herr Lindman

m. fl., nr 138, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

åvägabringande genom förenklade arbetsformer och minskad

tjänstemannapersonal av en nedsättning i statens administrationskostnader,

dels av herr Hage, nr 215, om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående ordnande på det

praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktiga och arbetskraftbesparande

sätt av administration och arbetsformer vid

statens verk.

Uti ovanberörda två, inom andra kammaren väckta, till dess femte

tillfälliga utskott hänvisade motioner ha yrkanden framställts om utredning

angående förenklingar och besparingar i administrationen.

Sålunda har i den förstnämnda av motionerna hemställts om skrivelse

till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa eu

utredning, i vad mån genom förenklade arbetsformer och minskad tjänstemannapersonal

en nedsättning i statens administrationsomkostnader kunde

åvägabringas.

I den andra motionen har hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t

med anhållan om åstadkommande av en utredning, huruvida och på vilket

sätt ändringar böra vidtagas med avseende på sådana statens verk, där cn

sådan utredning ej redan pågår, i avsikt att administration och arbetsformer

må kunna ordnas på det mest praktiskt och ekonomiskt fördelaktiga

och arbetskraftbesparande sätt, och eu effektiv nedsättning av statens

administrationskostnader på detta sätt uppnås.

Beträffande de motiveringar som framställts för de gjorda yrkandena

får utskottet hänvisa till motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 sand. lärd- 23 höft. (Nr 30.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.

Andra

kammarens

femte

tillfälliga

utskott.

I anledning av motionerna tiar andra kammarens utskott i vederbörlig

ordning infordrat yttrande från löneregleringskommittén av år 1902, vilket

yttrande fogats som bilaga till nämnda utskotts i ärendet avgivna utlåtande

nr 12.

Detta är av följande lydelse:

»Vid behandling av motionerna bär utskottet först ansett sig böra

erinra därom, att det yrkande om förenklade former för administrationen

samt därav följande besparingar, som framkommit i motionerna, vid fyrfaldiga

tidigare tillfällen framförts och vunnit beaktande inom riksdagen.

I löneregleringskommitténs betänkande I angående allmänna förutsättningar

och grunder för en reglering av löneförhållanden m. m. inom de centrala

ämbetsverken, sid. 7—43, lämnas en redogörelse över vad sålunda förekommit

under tiden från och med år 1809 intill början av kommitténs

arbete. Av denna redogörelse framgår det både intressanta och naturliga

förhållande, att kraven på förenkligar och besparingar inom. administrationen

framträtt med ökad styrka vid de tillfällen, då mera allmänna löneregleringar

varit omedelbart förestående. Då löneregleringskommittén erhöll i

uppdrag att avgiva utlåtande och förslag rörande reglering av statens ämbetsverks

och myndigheters löneförhållanden, förklarades tillika, att kommittén

därvid skulle hava att taga under övervägande, huruvida genom förenklingar

i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning av tjänster, som

genom de förändrade anordningarna kunde undvaras. Kommitténs förtjänstfulla

verksamhet på de områden, den fått under bedömande, torde vara

allmänt erkänd. Yid genomförandet av förbättrade löner har kommittén

sålunda verkat för åtskilliga åtgärder, ägnade att höja tjänstemännens arbetsprestationer.

I sådant hänseende får erinras om kommitténs arbete för

genomförandet av viss effektiv arbetstid för tjänstemän samt förbud mot

förening av tjänster. Yid behandling av lönereglering för varje ämbetsverk

har kommittén verkställt en kritisk granskning av verkets organisation

och arbetsformer. Givetvis har den stora erfarenhet kommittén samlat

under sitt arbete härvid kommit till betydelse. Kommittén har i sitt

bilagda utlåtande också ansett sig böra erkänna, att reformer kommit till stånd

inom statsförvaltningen efter fyrfaldiga, på andra vägar framkomna initiativ.

Utskottet är villigt medgiva, att numera såväl genom initiativ från

löneregleringskommittén som från andra håll en god del av de gamla byråkratiska

formerna försvunnit från statens ämbetsverk samt att arbetet inom

desamma nu, mera än tillförne, präglas av intresse för tillgodoseende av

det allmännas krav.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 30. 3

Då utskottet går att taga ställning till motionerna, synes det vara

ställt inför frågan, huruvida allt är bra som det är eller om ytterligare

reformer låta sig genomföras. I denna situation kan utskottet icke taga

på sitt ansvar att avstyrka de möjligheter, som öppna sig genom bifall till

de i motionerna föreslagna utredningarna.

Med anledning av det nya lönesystem och de nya löneprinciper, som

från och med den 1 juli 1920 träda i tillämpning för kommunikationsverken,

har löneregleringskommittén den 31 december 1919 fått i uppdrag

att verkställa utredning beträffande ny definitiv lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk och fångvårdsstaten.

Kommittén, vilken enligt sina allmänna instruktioner har att taga i betraktande

såväl lönetekniska som organisatoriska spörsmål, synes själv vara medveten

om, att ett fördjupande i de organisatoriska spörsmålen måste medföra

dröjsmål med trängande löneregleringar samt anför följande: »Tvivelsutan

är det under mera normala förhållanden synnerligen lämpligt, att vid

uppgörande av förslag till definitiva löneregleringar även tages i betraktande,

i vad män förenklingar i förvaltningen och förbättrade organisativa

anordningar i övrigt må kunna vidtagas beträffande vederbörande verk.

Under nuvarande omständigheter och med de direktiv, löneregleringskommittén

erhållit, kan sådant emellertid endast i begränsad omfattning ske

beträffande de verk, som först skola bliva föremål för den avsedda allmänna

revisionen av löneregleringar inom den civila statsförvaltningen«.

Då utskottet sålunda konstaterar, att löneregleringskommittén vid sitt

närmast förestående arbete får tillfälle att endast i begränsad omfattning

sysselsätta sig med de spörsmål, som närmast beröras i motionerna, måste

utskottet anse det lämpligt, att sistnämnda spörsmål får prövas av en självständig

utredning. Löneregleringskommittén har under sitt arbete kommit

att utarbeta eu viss standardtyp på ämbetsverk, vilken typ kommittén sökt

att genomföra på de verk, som komma under kommitténs behandling. Vid

en ny utredning synes det också kunna komma under bedömande, i vilka

avseende förändringar i berörda typ lämpligen böra genomföras. I den

ena motionen uppkastas ett hithörande spörsmål, nämligen huruvida icke i

en del verk en tjänstemannagrad med lägre kompetens och avlöning än

den nu förekommande första graden borde kunna införas. Det förefaller

sannolikt, att eu del göromål av kameral eller registrerande natur skulle

kunna anförtros sådana tjänstemän och besparing därigenom vinnas. Härjämte

synes en undersökning böra ske, huruvida icke åtminstone pa en

del håll ett överdrivet jasteringsarbete i övervägande formellt hänseende

nedlägges på utgående skrivelser, varigenom tjänstemän av olika grader

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Jcammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.

efter varandra taga befattning med samma spörsmål, ofta av ganska enkel

natur. R idare bör tillses att arbetsbesparande metoder såsom kortregister

och blankettsystem användas i tillbörlig omfattning. Än vidare bör undersökas,

huruvida den skillnad, som nu i regel uppehälles mellan uppsättande

av koncept genom tjänstemän och utskrift av skrivelser genom skrivbiträden,

är sakligt motiverad. I fråga om eu del skrivelser av enklare

natur synes koncept och utskrift på genomslag medelst skrivmaskin kunna

erhållas samtidigt. Det böra vara av vikt att undersöka, huruvida en del

av de metoder, som med fördel tillämpas inom enskilda företag kunna

och böra införas inom administrationen. I samband därmed bör tagas i

övervägande, i vilken omfattning man av statens tjänstemän bör fordra

kunnighet i stenografi och maskinskrivning. Vad som nu anförts bör betraktas

endast som några exempel på de mångskiftande spörsmål, som säkerligen

av sig självt komma att tränga sig på en blivande utredningskommitté.

°

I eu av motionerna föreslås att i en ifrågasatt kommitté borde insättas

»personel1 från enskild verksamhet, vilka gjort sig kända som ägande god

organisationsförmåga och som visat sig kunna inom respektive verksamhetsgrenar

på arbetskraftbesparande, praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt

ordna arbetet». Ehuru utskottet icke underskattar betydelsen av att sådana

personer tillkallas, kan utskottet icke undgå att finna, att det måste

anses vara av minst lika stor betydelse att även statstjänstemän med praktisk

blick och uppfattning av moderna krav beredas inflytande på kommitténs

arbete. För kommitténs arbete torde vara av vikt, att densamma beredes

tillfälle att fritt inhämta upplysningar från tjlänstemän, över- eller

underordnade i olika verk, samt får möjlighet att kalla sådana inför kommittén

för att lämna upplysningar. Givetvis bör kommittén under sitt arbete

stå i förtroendefull kontakt med ämbetsverken själva samt med löncregleringskommittén

och andra liknande kommittéer.

Utskottet är givetvis icke i tillfälle att i detalj redogöra för beskaffenheten

av den uppgift, som skulle åläggas den tillämnade utredningskommittén.

I allmänna drag skulle dess uppgift fixeras till undersökning,

huruvida överkvalificerad arbetskraft användes, om arbetstiden effektivt

utnyttjas, om genom lämplig arbetsfördelning dubbelarbete undvikes, och

om arbetsbesparande metoder komma till användning. Genom lämpliga

begränsningar av kommitténs uppgift bör tillses, att densamma icke erhåller

för vidlyftig organisation samt att den icke utvecklar sig till en bestående

institution. Möjligen kunde dess uppgift inskränkas därhän, att den

blott hade att utarbeta riktlinjer för de förändringar i organisation och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.

5

arbetssätt inom ämbetsverken, vilka riktlinjer sedan finge prövas inom förvaltningen

samt av Kung! Maj.t.

Lika med motionärerna i den av herr Lindman framburna motionen

anser sig utskottet böra betona, att utskottet icke velat äventyra »administrationens

bestånd ocli fortgående utveckling». Likaså är det klart för

utskottet, att statens ingripande och övertagande av en mängd områden,

som förut tillhört enskild företagsamhet, måste medföra utvidgningar inom

administrationen.

I herr Hages motion framskymtar den uppfattningen, att beträffande

•statens järnvägar den föreslagna undersökningen skulle vara tillgodosedd

genom eu redan pågående utredning. Utskottet är givetvis icke i tillfälle

att bedöma detta spörsmål utan förväntar att fråga härom vid bifall till

den föreslagna utredningen kommer att bedömas av Kungl. Maj:t.

Med hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att

andra kammaren ville för sin del besluta, det riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj.t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en

skyndsam utredning, på vilka sätt genom förändringar i ämbetsverkens

organisation och arbetssätt en effektiv begränsning av statens administrationskostnader

må kunna åvägabringas.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades

till första kammaren, som hänvisade detsamma till förberedande

behandling av sitt första tillfälliga utskott.

Under åberopande av vad andra kammarens utskott i ämnet anfört, Utskottet.

får utskottet hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 15 juni 1920.

På utskottets vägnar:

TIL BUKULL.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 sand. lärd. 23 höft. (Förslag nr 30.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:451 Skrivelse till Konungen angående utredning om förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning av statens a s. 6 i texten