Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen med begäran om utredning och förslag i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning av mindre jordbruk.

1920-03-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1920:24, Skrivelse till Konungen med begäran om utredning och förslag i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning av mindre jordbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andva tillfälliga utshotts utlåtande Nr 24.

1

Tfr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1920 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 24, i anledning

av väckt motion angående skrivelse till Konungen

med begäran om utredning och förslag i fråga om

ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning

av mindre jordbruk.

I en inom första kammaren väckt ock till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 20, har herr Wohlin m. fl. hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte genom kyrkofondskommittén eller eljest på sätt som

befinnes lämpligast föranstalta om utredning, i vad mån den ecklesiastika

jorden inom riket må kunna i vidsträcktare omfattning, än vad som för

närvarande är författningsenligt möjligt, styckas och upplåtas i och för

nybildning av mindre, men självständiga jordbruk, samt för riksdagen

snarast möjligt framlägga resultatet av en sådan utredning jämte förslag

till av utredningen betingade ändringar i den ecklesiastika boställsordningen

den 9 december 1910 och andra ifrågakommande författningar.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

över ifrågavarande motion har utskottet inhämtat yttrande av kyrkofondskommittén,

vilket yttrande såsom bilaga bifogas detta utlåtande.

Egnahemsrörelsens stora betydelse för vårt land har tidigare erkänts

av statsmakterna bl. a. genom inrättandet av egnahemslåne- och jordförmedlingsfonden

ur vilka fonder lån utlämnas för upphandlande av jord

för egnaherasändamål. Statlig verksamhet med syfte att direkt ställa

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 samt. 2 avd. 11 käft. (Nr 24.) 1

Motionen.

Yttrande av

kyrkofoodskommittén.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

publik jord till förfogande för dylikt ändamål förekommer vid de årligen

skeende försäljningarna av kronofastigheter. Förslag om åtgärder i dylikt

syfte torde även vara att vänta från den s. k. kolonisationskommittén,

som har att avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande av kolonisation

å kronans marker i Norrland och Dalarne med undantag av trakterna

ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.

Förevarande motion avser åtgärder för att den statliga verksamheten

med syfte att direkt ställa jord till mindre bemedlades förfogande för

nybildning av mindre jordbruk skulle kunna bedrivas i större utsträckning,

ån vad hittills skett. Motionärerna anse dylik verksamhet särskilt

betydelsefull, ej minst med hänsyn till att det allmänna härvid äger oinskränkt

möjlighet tillse, att den jord, som utbjudes, har lämplig beskaffenhet

och belägenhet för egnahem sändamål samt att priset å jorden

icke för egnahemsbyggaren otillbörligt uppstegras. I motionen fästes nu

uppmärksamheten på den avsevärda utvidgning av den direkta statliga

egnahemsverksamheten, som skulle kunna ernås, därest den ecklesiastika

jorden inom riket i större omfattning, än vad som nu är författningsenligt

möjligt, kunde tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål.

Enligt 62 § av gällande ecklesiastik boställsordning finnes möjlighet

till försäljning av löneboställe eller del därav, därest prästgården med hänsyn

till boställshavarens tjänsteverksamhet är olämpligt belägen, eller om

boställe eller del därav på grund av särskilda omständigheter ej kan för

sitt ändamål bibehållas utan synnerlig olägenhet eller mot skälig avgift

utarrenderas. Möjlighet till försäljning av löneboställe eller del därav

förefinnes jämväl i det fall, att bostället till följd av belägenhet i eller

invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas

till tomter. I samtliga fall föreskrives emellertid, att frågan om försäljning

skall prövas av Kungl. Maj:t. Då dylik försäljning jämväl förutsätter

särskild utredning om köpeskillingens fördelning med hänsyn till

kyrkofondens eventuella andel i boställets avkomst, är det förklarligt, att

denna utväg icke anlitats i större utsträckning.

I likhet med motionärerna anser utskottet, att det för egnahemsrörelsens

främjande skulle vara synnerligen gagneligt, därest möjlighet

kunde öppnas för ett utnyttjande i större utsträckning av den ecklesiastika

jorden för nybildning av mindre, självständiga jordbruk, varför

utskottet ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionen. Ett ytterligare

stöd för utskottets uppfattning i fråga om lämpligheten av en utredning

i det av motionärerna påkallade syftet synes utskottet ligga däri, att det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24. 3

visat sig vara förenat med stora svårigheter att få löneboställena på fördelaktigt

sätt utarrenderade. Av kyrkofondskommitténs yttrande inhämtas,

att des^a svårigheter huvudsakligen härleda sig av den arrendatorn

enligt boställsordningen påvilande, genom den enorma prisstegringen

å byggnadsämnen och arbete betungande byggnadsskyldigheten och på

vissa håll även i någon mån på grund av föreskrifter om tillhandahållande

till visst pris av livsförnödenheter och tjänstbarheter åt prästerna.

»Till följd härav», anför kommittén, »hava flera hundra ecklesiastika

löneboställen måst utarrenderas under hand på kort tid och utan den av

synen föreskrivna byggnadsskyldighet för arrendatorn. Den nedsättning

i arrendet, som betingas av att arrendatorn åtar sig nybyggnadsskyldigheten,

medför icke sällan behov av uttaxering av ökade församlingsavgifter

samt direkt eller indirekt minskning i kyrkofondens inkomster eller

ökning av dess utgifter. Ett åsidosättande åter av nybyggnadsbehovet

genom befrielse från nybyggnadsskyldigheten liksom en utarrendering på

kort tid medför fara för boställenas försämring och utsugning till kanske

obotligt men för deras framtida avkomst.»

Då utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka motionen, vill utskottet

särskilt understryka den av motionärerna uttalade uppfattningen,

att inga åtgärder böra vidtagas, som kunna befaras minska de kapitaltillgångar,

vilka äro av natur att utgöra kyrkojord, eller göra dessa kapitaltillgångar

mindre fruktbärande. De ägan ^rättsliga förhållanden, som

för närvarande bestå med avseende å dessa kapitaltillgångar, böra givetvis

utan förändring gälla i fråga om de vederlag i rörligt kapital, som

skulle inflyta.

En blivande utredning av den föreliggande frågan synes utskottet

jämväl böra taga hänsyn till den inverkan ett tillgodoseende av motionärernas

önskemål kan hava på de ändamål den ecklesiastika jorden är avsedd

att tjäna.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att första kammaren för sin del måtte besluta,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte genom kyrkofondskommittén

eller eljest på sätt som befinnes lämpligast

föranstalta om utredning, i vad mån den ecklesiastika

jorden inom riket må kunna i vidsträcktare omfattning,

än vad som för närvarande är författningsenligt möj
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

ligt, styckas och upplåtars i och för nybildning av

mindre, men självständiga jordbruk, samt för riksdagen

snarast möjligt framlägga resultatet av en sådan

utredning jämte förslag till av utredningen betingade

ändringar i den ecklesiastika boställsorduingen den 9

december 1910 och andra ifrågakommande författningar.

Stockholm den 16 mars 1920.

På utskottets vägnar:

OSKAR NYLÄNDER.

Närvarande: Herrar Nyländer, Larsson, Norling, von Hofsten, Westman*

Malmberg och Almkvist*

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

5

Bilaga.

Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

I skrivelse den 16 februari 1920 har riksdagens första kammares andra

tillfälliga utskott anhållit, att kyrkofondskommittén ville avgiva yttrande över

en inom första kammaren av herr Wohlin m. fl. väckt motion (nr 20) angående

skrivelse till Konungen med begäran om utredning och förslag i fråga om ecklesiastik

jords styckning och upplåtande för nybildning av mindre jordbruk.

Med anledning härav får kommittén, som denna dag till Kungl. Maj:t

avgivit infordrat utlåtande över en i riksdagens andra kammare av herr Olsson

i Kullenbergstorp m. fl. väckt motion i ovanberörda ämne, såsom yttrande åberopa,

vad kommittén i sagda, uti avskrift här närslutna underdåniga utlåtande i

saken anfört.

Stockholm den 6 mars 1920.

På kyrkofondskommitténs vägnar:

Johan Widén.

H. Nordström.

Kyrkofondskommitténs underdåniga utlåtande den 6 mars 1920 angående

styckning av den ecklesiastika jorden för nybildning av mindre jordbruk m. m.

TILL KONUNGEN.

Genom nådig remiss den 13 februari 1920 har kyrkofondskommittén anbefallts

att till Eders Kungl. Maj:t skyndsamt inkomma med yttrande över två i

riksdagens andra kammare väckta motioner, den ena (nr 48) av herr Olsson i

Kullenbergstorp med flera om skrivelse till Kungl. Maj:t angående möjliggörande

i vidsträcktare omfattning av den ecklesiastika jordens styckning och upplåtande

för nybildning av mindre jordbruk och den andra (nr 118) av herr Åkerlund

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående undvikande av vidlyftiga och dyrbara

ny- och ombyggnader vid de ecklesiastika löneboställena m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

Med anledning härav får kyrkofondskommittén i underdånighet anföra

följande.

När det, såsom motionärerna ifrågasätta, gäller att i vidsträcktare män än

som för närvarande är författningsenligt möjligt stycka och för skapande av

mindre, men självständiga jordbruk upplåta den ecklesiastika jorden, är detta

en fråga, som icke enbart kan ses ur den sociala synpunkten att söka skapa en

mängd nya självständiga jordbruk, utan som måste skärskådas jämväl med hänsyn

till det ändamål, som den ecklesisstika jorden har att fylla, och till de

intressen av skilda slag, som på grund härav äro med denna jord förknippade.

I avseende å den ecklesiastika jorden har man att skilja mellan å ena

sidan den jord, vars avkastning disponeras för avlöning av de territoriella församlingarnas

prästerskap, och å andra sidan lektorernas jordar, klockarnas boställen,

biskoparnas boställen och andra på lön anslagna hemman och lägenheter samt

kyrkornas jordar. Beträffande den första gruppen, varom här närmast synes

vara fråga, innefattar denna olika slag av boställen. En stor del av boställena

äro av soeknemännen själva anskaffade, ofta redan vid tiden för sockenkyrkornas

första byggande, alltså under den tidigare medeltiden, andra äro av enskilda för

ändamålet donerade och andra åter och dessa huvudsakligen komministrarnas

boställen av kronan anslagna till prästernas avlöning. Boställena uti ifrågavarande

första grupp kunna dessutom skiljas i sådana, där avkastningen av inägojorden

direkt ingår till kyrkofonden, och sådana, vilkas avkastning av församlingarna

omedelbart disponeras till avlöning av deras prästerskap.

De boställen, vilkas avkastning disponeras för avlöning av de territoriella

församlingarnas prästerskap, torde svårligen kunna betraktas såsom jord under

allmän disposition i samma mening som kronans egna domäner. De äro upplåtna

för ett särskilt ändamål, som på det närmaste berör vederbörande församlings

speciella intressen och rättigheter ävensom en hel tjänstemannakårs rätt.

I den mån det kan komma i fråga att annorledes än för omförmälda ändamål

disponera den ecklesiastika jorden, lärer ock bliva nödigt att uppmärksamma

dessa särskilda intreseen och rättigheter och den betydelse dessa hava med hänsyn

till sättet för egendomens tillkomst.

Beträffande de boställen, vilkas avkastning av församlingarna omedelbart

disponeras till avlöning av deras prästerskap, är, så vitt angår nyreglerade pastorat,

att erinra dels att de enligt 19 § ecklesiastika boställsordnicgen skola vara genom

myndigheternas försorg utarrenderade, dels och att deras avkastning skall tagas i

anspråk för prästerskapets avlöning i den ordning, som stadgas i 19 § löneregleringslagen.

Enligt detta lagrum skola till bestridande av de för kyrkoherde

och komminister fastställda löner jämte ersättning och arvode åt s. k. ständig

adjunkt, i den mån sådant erfordras, i nedan nämnd ordning användas:

l:o församlingsavgifter till belopp ej överstigande tre öre för varje helt

eller påbörjat tiotal kronor av hela inkomstbeloppet inom pastoratet;

2:o arrende av de inom pastoratet belägna löneboställer, med vissa

undantag;

3:o avgälder av lägenheter, avsöndrade eller upplåtna från vissa boställen,

samt ränta å vissa avlöningsmedel;

4:o skogsförsåljningsmedel från de i 2 mom. avsedda boställen, årligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

utgående ur kyrkofonden med högst det av Konungen beträffande varje boställes

skog fastställda belopp, som för visa tidsperiod beräknats motsvara skogens

behållna årliga avkastning;

5:o församlingsa vgifter, utöver vad i 1 mom. sägs, till erforderligt belopp.

Enligt 21 § löneregleringslagen äger pastorat, som för bestridande av

ifrågavarande avlöningar uttaxerat mer än 6 öre för varje helt eller påbörjat

tiotal kronor av hela iukomstbeloppet inom pastoratet, utbekomma ersättning av

kyrkofonden för det överskjutande beloppet.

Vad kyrkofonden aDgår, skola jämlikt 1 § lagen om kyrkofond den 9

december 1910 de prästerskapet i territoriella församlingar anslagna medel, som

i denna lag angivas, under benämning kyrkofonden användas för kyrkliga ändamål

på sätt i berörda lag bestämmes.

Bland kyrkofondens inkomster anges i 3 § dels dit direkt ingående arrende

av vissa lönebostallen, dels medel, som inflyta för försåld skog från prästerskapet

anslagna boställen med vissa undantag, dels ock överskott, som uppstå i pastorat

å årligen inflytande avlöningsmedel, sedan därav tagits i anspråk, vad för året

erfordras till gäldande av de för prästerskapet därstädes fastställda löner.

Utom de ersättningar, som enligt 21 § löneregleiingslagen utgå från kyrkofonden

till vissa pastorat, har kyrkofonden att bestrida en mängd andra utgifter

för kyrkliga ändamål såsom ålderstillägg och skjutsersättningar m. m. till det

ordinarie prästerskapet, arvoden m. m. åt det extra ordinarie prästerskapet,

prostarvoden, emeritilöner till präster, anslag till främjande av den kyrkliga

organisationen samt lönetillskott till prästerskapet i ännu icke nyreglerade pastorat

m. m.

Beträffande de ecklesiastika boställsskogarna är i sammanhang med 1910

års ecklesiastika lönelagstiftning genom nådig kungörelse den 9 december 1910

angående grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar

stadgat,

att skogs- och hagmark å samtliga åt prästerskapet i territoriella församlingar

andagna löneboställen skola ställas under skogsstatens omedelbara vård

och förvaltning;

att skog å löneboställe skall i första rummet användas till boställets husbehov,

därefter för tillgodoseende av tjänstinnehavarens behov av ved, och därefter

till virke åt pastoratet för uppförande och underhåll av laga hus och

hägnader å prästgård samt, om tillgång jämväl därtill linnes, åt församling för

kyrkobyggnad;

samt att återstoden skall försäljas och försäljningsmedlen ingå till kyrkofonden,

varifrån, på sätt förut nämnts, erforderliga belopp tillhandahållas församlingarna

för prästerskapets avlöning.

Av denna redogörelse framgår, att här ifrågakomna boställen äro insätta

som ett viktigt led bland de prästerliga avlöningstillgångarna, i följd varav pastoraten

i synnerligen hög grad äro beträffande sin ekonomi beroende av boställena

— inberäkna! skogstillgångarna — och deras ekonomi-ka utnyitjande. De äro,

såsom av redogörelsen jämväl inhämtas, av väsentlig betydelse även för hela det

ecklesiastika avlöningsväsendets uppehållande och den kyrkliga organisationens

utveckling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

Vad nu särskilt skogsavkastningen beträffar, är densamma av den största

betydelse för hela det prästerliga avlöningsväsendet. Utom det viktiga intresse

församlingarna hava att virke finnes att kostnadsfritt tillgå från dessa boställens

skogar för byggnad och underhåll av laga hus å löneboställena och prästgårdarna,

för kyrkobyggnad och till ved åt boställsarrendatorerna samt det intresse

prästerskapet har att därifrån gratis erhålla bränsle, äro församlingarna för avlöning

av prästerskapet i hög grad beroende av den avkomst från dessa skogar,

som inflyter till kyrkofonden, och som därifrån i mån av behov i viss ordning

kommer dem till godo.

Vad åter angår inägojorden, har dess ursprungliga syfte varit att förse

prästerna med bostad och livsuppehälle. Detta syfte tiar genom den nya lönelagstiftningen

i så mån omlagts, att bostad tillhandahålles prästen genom eu från

bostället avskild prästgård, under det att lönebostället i övrigt utarrenderas och

arrendet av församliugen användes till prästens avlöning, varjämte arrendatorn i

arrendekontraktet kan tillförbindas att mot måttlig ersättning tillhandahålla

prästen vissa erforderliga livsförnödenheter och tjänstbarheter.

Av vad sålunda anförts, torde framgå, att eu mera allmän försäljning av

den ecklesiastika egendom, varom här är fråga, komrne att medföra konsekvenser

av vittgående beskaffenhet, konsekvenser, vilka icke kunna överskådas utan

en nog så ingående undersökning. Flerahanda problem framställa sig till begrundande

vid en sådan undersökning. Ett par exempel torde belysa detta. I

avseende å skogen måste sålunda utredas huruvida för de olika lotter, vari man

tänkt sig bostäilsjorden kunna styckas, skall från boställets skog avskiljas skog

för husbehov, ett förfarande, som ofta torde leda till att den återstående skogen

blir otillräcklig för tillgodoseende av prästens rätt till bränsle och församlingens

rätt till virke till prästgård och kyrkobyggnad, och som i alla händelser torde

minska såväl pastoratets intäkter för prästens avlöning som möjligheten för kyrkofonden

att fullgöra sina förbindelser. Vidare torde behöva undersökas, på vilket

sätt prästen skall kunna erhålla tillgång till vissa livsförnödenheter och tjänstbarheter,

t. ex. genom avskiljande, där så kan ske, åt honom av en småbrukslott.

Även uppkommer den viktiga och svåra frågan, huru de medel, som inflyta

genom sådan massförsäljning, skola kunna placeras på ett för församlingarna

betryggande sätt och med iakttagande av att tillgångarnas realvärde bibehålies

för framtiden. Uti en i viss mån närbesläktad fråga har kyrkofondskommittén

i underdånig skrivelse den 21 oktober 1918, i anledning av den värdeminskning,

som kyrkofondens i obligationer placerade tillgångar genom penningvärdets fall

undergått, hemställt, att för bevarandet av och sannolik tillväxt i värdet av kyrkofondens

tillgångar en del av fondens årliga överskott måtte avsättas för inköp av

lämpligt belägen skogbäraude mark. Möjligen torde här kunna sökas ett uppslag

för en lämplig placering av de vid eventuell styckning inflytande medel.

De svårigheter, som i oroväckande grad visat sig att få löneboställena på

fördelaktigt sätt utarrenderade och som i den ena av motionerna blivit föremål

för beaktande, giva redan de förvisso anledning att överväga icke blott vilka

ändringar i sättet och villkoren för sådan utarrendering och i förvaltningen av

dessa boställen böra genomföras utan ock huruvida genom försäljning i större

utsträckning än hittills skett av vissa av dessa löneboställen bättre avkomst av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 24. 9

deras värden och lindrigare förvaltning skulle kunna vinnas. Dessa svårigheter

härleda sig huvudsakligen av den arrendatorn enligt boställsordningen påvilande,

genom den enorma prisstegringen å byggnadsämnen och arbete betungande byggnadsskyldigheten

och på vissa håll även i någon mån på grund av föreskrifter

om tillhandahållande till visst pris av livsförnödenheter och tjänstbarheter åt

prästerna. Till följd härav hava flera hundra ecklesiastika löneboställen måst

utarrenderas under hand på kort tid och utan den av synen föreskrivna byggnadsskyldighet

för arrendatorn. Den nedsättning i arrendet, som betingas av att

arrendatorn åtar sig nybyggnadsskyldigheten, medför icke sällan behov av uttaxering

av ökade församlingsavgifter samt direkt eller indirekt minskning i

kyrkofondens inkomster eller ökning av dess utgifter. Ett åsidosättande åter av

nybyggnadsbehovet genom befrielse från nybyggnadsskyldigheten likasom en utarrendering

på kort tid medför fara för boställenas försämring och utsugning till

kanske obotligt men för deras framtida avkomst.

I viss mån har kyrkofondskommittén, med beaktande av dessa missförhållanden,

haft hithörande frågor under behandling. Sålunda har kommittén i

underdånigt utlåtande den 17 mars 1916 föreslagit förordnande av kronoombud

vid syner å ecklesiastika löneboställen enligt 64 § beställsordningen, vid vilka

syner bestämmes, huru löneboställena skola bebyggas, för att i och för tillgodoseende

av det allmännas intresse denna bebyggelse må ske på det mest praktiska

och ekonomiska sätt. Denna framställning har föranlett utfärdande av

nådigt cirkulär den 30 juni 1916 till Konungens befallningshavande och domkapitlen

angående förordnande av kronoombud vid vissa ecklesiastika boställssyner.

Vidare har kommittén i underdånigt utlåtande den 19 juni 1917 avgivit

förslag till beredande av byggnadslån ur kyrkofonden åt arrendatorer av ecklesiastika

löneboställen för att underlätta boställenas bebyggande, vilket ärende ännu

icke blivit av Eders Kungl. Maj:t avgjort. Ävenledes har kommittén i underdånigt

utlåtande den 27 januari 1920, i anledning av ovauberörda fråga om behållande

under tjänstinnehavarens bruk av viss del av löneboställe och för vinnande

av bästa möjliga utarrendering av löneboställena, hemställt, att cirkulär

måtte utfärdas till domkapitlen och länsstyrelserna i syfte att syn enligt 64 §

boställsordningen må hållas snarast möjligt, och att arrendeuppskattniugsmännen

bliva i så god tid förordnade, att förslag från dem till vederbörande löneboställes

utarrendering och därav betingad bebyggelse kan föreligga vid berörda syn.

Vad sålunda från kommitténs sida åtgjorts i saken är givetvis ej tillräckligt utan

äro ytterligare utredningar och därav föranledda åtgärder erforderliga.

Kyrkofondskommittén, som i detta yttrande icke torde hava att ingå på

de av motionärerna väckta frågornas sociala betydelse, har däremot på grund av

sitt huvuduppdrag, som avser förslag till en bättre förvaltning av de ecklesiastika

avlöningstillgångarna och således jämväl jord och skog, velat fästa uppmärksamheten

på nödvändigheten av att vid en utredning av detta ämne överväga

de spörsmål, som kommittén här ovan berört i den viktiga del, de hava

inverkan på möjligheten att fullgöra de samhällsuppgifter, som lagstiftningen om

den ecklesiastika jorden avsett att fylla.

Det behov, som motionärerna velat tillgodose med anlitande av ecklesiastik

jord, och den inverkan detta tillgodoseende kan hava på de ändamål den eckle
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 12 samt. 2 avd. 11 käft. (Nr 24.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första kammarens andra tllfälliga utskotts utlåtande Nr 24.

siastika jorden är avsedd att tjäna, synes kommittén emellertid vara spörsmål,

som böra göras till föremål för en allsidig utredning.

Remissakten återställes.

Stockholm den 6 mars 1920.

Underdånigst

Johan Widén.

Hugo Tigerschiöld. Casten von Otter.

H. Nordström.

Rätt avskrivet betygar

H. Nordström,

kyrkofondskommitténs sekreterare.

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget 1920-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:179 Skrivelse till Konungen angående utredning och förslag i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning och mindre jordbruk. s. 8 i texten