Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande åt de i norra delarna av landet stationerade statsanställda av vissa särskilda avlöningsförmåner.

1920-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1920:31, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande åt de i norra delarna av landet stationerade statsanställda av vissa särskilda avlöningsförmåner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1920 kl. 1 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 31, i anledning

av andra kammarens beslut rörande väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande åt de i norra

delarna av landet stationerade statsanställda av vissa särskilda

avlöningsförmåner.

I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 211, har herr Hage hemställt, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda

frågan om, huruvida och på vilket sätt- ändringar i avlöningsreglementen

eller andra gällande bestämmelser böra vidtagas, i syfte att

statsanställda, • stationerade i norra delarna av landet, måtte tilldelas

vissa förmåner, som kunna bidraga till en ur statens synpunkt förmånlig

rekrytering samt till att bibehålla arbetskraften under någon längre

tid vid placering i nämnda landsdel.

Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till

motionen.

Andra kammarens utskott anförde i anledning av motionen följande:
»Såsom

i motionen utvecklas, hava i allmänhet statens befattningshavare

i övre Norrland på grund av de där rådande svårare levnadsförhållandena

att utföra sitt arbete i statens tjänst under avsevärt tyngre

och hårdare villkor än statsanställda i andra delar av landet. De klimatologiska

förhållandena, kölden, den långa perioden av mörker, de

stora avstånden mellan bebyggda trakter, de avlägsna och på grund av

de stegrade resekostnaderna relativt sällsynta förbindelserna med sydligare

trakter, allt detta samverkar att göra vistelsen i övre Norrland

mindre tilltalande, åtminstone för de statstjänare, som komma från

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 sand. 2 ard. 17 höft. (Nr 31).

Motionen.

Andra

kammarens

utskott.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 31.

andra orter. Detta torde vara fallet med det stora flertalet. Därtill

kommer den bär stegrade dyrheten med avseende på förnödenheter

av olika slag, såsom beklädnad, mat och bränsle.

Följden av dessa förhållanden har blivit, att det visat sig förenat

med stora svårigheter icke blott att erhålla kvalificerade krafter till befattningarna

i övre Norrland, utan i många fall även att över huvud få

dem besatta. Känt är, att hos befattningshavarna i nämnda del av landet

en stark benägenhet gör sig gällande att efter någon tids vistelse

där uppe söka sig söderut, en benägenhet, som i viss mån tillgodose^

genom att slags passagesystem inom en del områden av statsverksamheten.

Det ligger i öppen dag, att den härigenom uppkommande ständiga

omsättningen av personalen inom de olika verken i övre Norrland

i längden måste inverka i hög grad menligt på arbetsresultatet.

Utskottet är därför fullt ense med motionären, att det måste betraktas

som ett statsintresse av vikt, att här ifrågavarande statstjänare

beredas sådana förbättringar i deras villkor, som äro ägnade att underlätta

deras rekrytering och fasthålla dem vid deras platser. Insikten

härom har också förmått statsmakterna att för ändamålet redan vidtaga

vissa åtgärder. Sålunda hava genom den lönereglering, som vid föregående

års riksdag genomfördes för kommunikationsverken, särskilda

kallorts- och dyrortstillägg tillerkänts nämnda verks befattningshavare

i de fyra nordligaste länen. Liknande bestämmelser finnas intagna i

det förslag till lönereglering för domänverken, som av Kungl. Maj:t

innevarande riksdag framlagts (i kungl. prop. nr 271). Vidare kan

erinras om, att även en del andra grupper av befattningshavare i övre

Norrland, såsom provinsialläkare, länsveterinärer, folkskoleinspektörer

m. fl. tilldelats särskilda löneförmåner.

Utom de åtgärder med hänsyn till dyrorts- och kallortsförhållandena,

vilka sålunda vidtagits, ha även andra anordningar varit ifrågasatta.

Kommunikationsverkens lönekommitté anför härom i sitt den 20 februari

1919 avgivna betänkande följande:

»Emellertid vill kommittén icke förneka, att vid sidan av dyrortstillägg

och kallortstillägg även andra anordningar kunna vara av nöden

för att med den raskt fortskridande utvecklingen av statens verksamhet

inom övre Norrland bereda de statsinstitutioner, vilka handhava

denna verksamhet, möjlighet att rekrytera sin personal där uppe med

dugande arbetskrafter från de sydligare landsdelarne och jämväl under

någon längre tid behålla dem där. Särskilt från järnvägshåll ha för

kommittén påpekats de nuvarande vanskligbeterna härutinnan. Kommittén

har även varit i tillfälle att taga del av vissa utredningar, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 31. 3

på järnvägsstyrelsens föranstaltande utförts angående åtgärder till tryggande

av ban- och maskinavdelningarnas underbefälsrekryteringar inom

de nordligaste distrikten och till förekommande av de nu mycket vanliga

förflyttningarna av personal söderut. Bland de förslag, som därvid

framkommit, må nämnas beredande av ökade löneförmåner under skilda

former, längre kostnadsfri ledighet, minskad tjänstgöringstid, förmånligare

tjänsteårsberäkning, tidigare pensionering m. m. Av 1914 års

kommitté har även i sammanhang med behandlingen av kallortsspörsmålen

berörts önskvärdheten av att medel kunde ställas till förfogande

för beredande av möjlighet för de i övre Norrland stationerade tjänstemännens

familjemedlemmar till rekreationsresor söderut samt att åtgärder

bleve vidtagna till underlättande av barnens skolgång och förbättring

av skolväsendet.

Åtskilliga av de sålunda framkomna förslagen torde vara väl värda

beaktande, och en del av dem torde kunna i administrativ väg realiseras.

Då emellertid dessa spörsmål säkerligen hava intresse icke blott för

järnvägsstyrelsen, som för övrigt icke lärer hava tagit ståndpunkt till

dem, och för de övriga av kommitténs arbete berörda verken, utan även

för andra grenar av statsförvaltningen, har kommittén, vilken icke hunnit

ägna förevarande frågor den ingående undersökning, som är erforderlig,

funnit riktigast att desamma, i den mån så prövas skäligt, göras

till föremål för särskild utredning, så mycket hellre som den allmänna

löneregleringen för de nu ifrågavarande verken icke påverkas därav.»

I ovan anförda yttrande förordas sålunda en särskild, mera ingående

utredning rörande det här förevarande spörsmålet. Utskottet får

erinra därom, att i kungl. prop. nr 391 vid föregående års riksdag

departementschefen för sin del ansett »den nyss antydda utredningen

rörande andra anordningar till personalens fromma i de norra landsdelarna

böra snarast möjligt komma till stånd.»

I likhet med Kungl. Maj:t och kommunikationsverkens lönekommitté

är utskottet av den övertygelsen, att en dylik utredning, varigenom

hela den här föreliggande frågan för de olika statstjänarnas vidkommande

på en gång kunde upptagas till en omsorgsfull systematisk

omprövning, är av behovet påkallad, och att den så fort ske kan bör

igångsättas. Företagandet av nämnda utredning snarast möjligt synes

utskottet desto angelägnare, som en allmän revision rörande de inom

olika grenar av den civila statsförvaltningen gällande löneregleringar

med därtill hörande villkor och bestämmelser nu är förestående. Enligt

utskottets mening torde den lämpligen kunna uppdragas åt 1920 års

löneregleringskommitté.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Andra

kammarens

beslut.

Utskottet.

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 31.

Med anledning av vad sålunda ovan anförts, får utskottet hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda frågan

om, huruvida och på vilket sätt ändringar i avlöningsreglementen eller

andra gällande bestämmelser böra vidtagas, i sjette att statsanställda,

stationerade i norra delarna av landet, måtte tilldelas vissa förmåner,

som kunna bidraga till en ur statens synpunkt förmånlig rekrytering,

samt till att bibehålla arbetskraften under någon längre tid vid placering

i nämnda landsdel.»

Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med sitt tillfälliga

utskotts hemställan.

Detta andra kammarens beslut har delgivits första kammaren, som

hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet, som i huvudsak instämmer i vad andra kammarens utskott

i ärendet anfört, får hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 7 maj 1920.

På utskottets vägnar:

OSKAR NYLÄNDER.

Närvarande: herrar Nyländer, Larsson, Andersson, Norling, Johansson i Löfholmen,

och Westman. *)

*) Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens Tryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:238 Skrivelse till Konungen, angående beredande åt de i norra delarna av landet stationerade statsanställda av vissa särskilda avlöningsförmåner. s. 15 i texten