Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående en planmässig utveckling av Sveriges sjöfartspolitik och sjöfartsförbindelser.

1920-05-31 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1920:33, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående en planmässig utveckling av Sveriges sjöfartspolitik och sjöfartsförbindelser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

föräta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

1

Kr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1920 kl. 6 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 33, i anledning

av andra kammarens beslut rörande väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en planmässig

utveckling av Sveriges sjöfartspolitik och sjöfartsförbindelser.

Uti en inom andra kammaren av herr Lubeck väckt motion, nr

305, som för förberedande behandling hänvisats till andra kammarens

tredje tillfälliga utskott, har motionären hemställt, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning i ett sammanhang

av frågan om en planmässig utveckling av Sveriges sjöfartspolitik

och dess sjöf artsförbindelser såväl med grannländerna som med avlägsna

länder.

Ifråga om motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Till andra kammarens utskott hava inkommit utlåtanden i ärendet

från kungl. järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, Sveriges redareförening,

Sveriges allmänna exportförening, Sveriges allmänna sjöf artsförening,

handels- och sjöfartsnämnden i Malmö, hamnstyrelsen i Karlskrona, en

av stadsfullmäktige i Karlshamn tillsatt kommunikationskommitté och

samtliga handelskamrar i idket. Nämnda utlåtanden återfinnas såsom

bilagor till andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande, nr 10, i

anledning av motionen.

Andra kammarens utskott anförde i anledning av motionen följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 saml. 2 avd. 19 käft. (Nr 33.) 1

Andra

kammarens

utskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

»Redan en ytlig granskning av den omfattande motivering, som

motionären låtit föregå sin uti ifrågavarande motion gjorda hemställan,

giver vid handen, att därigenom ett ämne av allra största räckvidd hänskjutits

till utskottets behandling. Skärskådar man närmare de olikartade

utredningskrav, för vilka motionären gjort sig till tolk, lärer motionens

syfte kunna anges vara intet mindre än att åstadkomma en fullständig

utredning rörande de åtgärder i trafikhänseende, som med de

genom världskriget åstadkomna förändringar uti det allmänna världspolitiska

läget såsom bakgrund kunna för vårt lands vidkommande anses

erforderliga för att trygga landets framtida ekonomiska liv.

Huru långt motionärens tankegång i själva verket sträcker sig framgår

tydligt i de delar av motiveringen, som upptagits under rubrikerna

»Sveriges beroende av utländsk råvaruproduktion» och »Samverkan med

angränsande länder» (sid. 15—17 i motionen). Motionären utgår här

från det av honom framhållna faktum, att Sverige i fråga om möjligheterna

att tillgodose behovet av vissa råvaror står i ett beroende, som vid

långt driven konkurrens kan bliva ytterst besvärande för ej blott flera

av våra viktigaste industrier utan även för sjöfarten, som för erhållande

av returfrakter är beroende av att produktionen av de varor, vi behöva

importera, ej helt behärskas av personer, i vilkas intresse det ligger att

gynna konkurrerande nationers sjöfart. Sedan motionären därefter betonat,

att det vore lyckligt för oss, om vi kunde trygga vår ställning genom

kommersiellt inflytande över områden, vilkas produktion av råvaror kunde

komplettera vår egen, diskuteras i motionen möjligheten för vårt land

att — i samarbete med de övriga nordiska länderna — ifråga om skeppning

av varor med eget tonnage med utsikt till framgång upptaga tävlan

med nationer, vilkas kapitaltillgångar och övriga maktmedel äro väsentligen

överlägsna våra egna. Undersökas måste och så snart som möjligt,

säger motionären, om vi i dessa avseenden gjort och göra allt vad som

från landets framtida utveckling kan och bör göras.

Rörande riktigheten av vad motionären i dessa delar av motionen

anfört lärer förvisso ingen befogad invändning kunna göras, och utskottet

kan även skänka sitt odelade erkännande åt det vidsynta uppsåt, som

präglar motionärens framställning såväl härutinnan som i övriga delar.

Men det berörda spörsmålet framstår enligt utskottets uppfattning i en

annan belysning, då det gäller att avgöra, huruvida detsamma är av

beskaffenhet att kunna göras till föremål för praktiskt politiska åtgärder

på sätt motionen synes avse.

Härutinnan har utskottet icke kunnat följa motionären.

Utskottet känner sig övertygat därom, att förutsättningarna för eu

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

utredning under gängse former rörande ifrågakomna spörsmål icke äro

för handen, och först och främst att de icke nu äro för handen.

Kommerskollegium har uti sitt i ärendet avgivna utlåtande, under

framhållande i övrigt av de stora praktiska svårigheter, som skulle vara

förenade med utarbetandet av ett fullständigt program för vår allmänna

sjöfartspolitik, anmärkt, att härvid hänsyn ock borde tagas till det nu

rådande osäkerhetstillståndet till följd av det allmänna världsläget, vilken

faktor, åtminstone för närvarande, måste ytterligare avsevärt försvåra

uppdragandet på förhand av fullständiga riktlinjer för sjöfartspolitiken.

Utskottet å sin sida finner uti detta osäkerhetstillstånd ett avgörande skäl

emot igångsättande av en utredning i den av motionären avsedda omfattning.

Osäkerhetstillståndet medför nämligen, enligt utskottets uppfattning,

icke blott det, att en utredning, baserad på nu rådande världspolitiska

förhållanden, kanske innan den vore avslutad skulle visa sig

värdelös, utan även, att den ifrån det nu rådande tillståndet utgående

utvecklingen för avsevärd tid framåt kommer att bliva till sina resultat

oberäknelig, och att sålunda under avsevärd tid någon fixerad utredning

av tillhörande frågor över huvud taget icke kan komma till stånd.

Utan att i ringaste mån underskatta värdet av den insats, som av

enskilt initiativ gjorts i arbetet för den svenska rederinäringens utveckling

till dess nuvarande ställning, anser utskottet, att det åvilar statsmakterna

som en plikt att oavlåtligen följa denna utvecklings vidare förlopp

och att å andra sidan, utan obehörig hänsyn till samma enskilda

initiativ, vidtaga de åtgärder, som med hänsyn till det allmännas bästa

finnas av behovet påkallade.

Men vid ovan angivna förhållande måste det statsliga vakandet över

dessa spörsmål ske i andra än den föreslagna utredningens former.

Det gäller här för statsmakterna att tillse dels att de statens organ,

inom vars verksamhetsområde hithörande frågor falla, bliva för fullgörandet

av sitt värv på bästa sätt utrustade, dels ock att arbetet hos

dessa organ bedrives efter riktiga och framsynta normer.

Utskottet kan härvidlag taga fasta på kommerskollegii uttalande i

ovannämnda utlåtande, att kollegium ämnade för sin del med största

uppmärksamhet följa utvecklingen och framlägga de förslag, vartill omständigheterna

kunna föranleda. Men först och främst vill utskottet i

detta sammanhang hava framhållit, att inrättandet av det nya handelsoch

sjöfartsdepartementet bör innebära den starkaste garantien för att de

nu berörda frågorna komma att vinna det beaktande, som betingas av

deras betydelse för vårt lands ekonomiska liv.

Uti sin motivering har motionären emellertid till utförlig behandling

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

upptagit åtskilliga särskilda trafikfrågor, vilka skulle göras till föremål för utredning

i samband med den ifrågasatta allmänna utredningen. Sålunda anför

motionären vissa omständigheter, som han anser tala för nödvändigheten

att ägna frågan om våra trafikförbindelser österut förnyad och

skyndsam granskning. Vidare förklarar han, att som man å ena sidan

nu ej synes vara övertygad om, att det föreliggande förslaget till färjeförbindelse

med England inom närbelägen framtid komme till utförande resp.

att förslaget för vårt lands vidkommande är det lämpligaste, men å andra

sidan kvarstår, att våra trafikförbindelser med England äro mycket otillfredsställande,

ovillkorligt behov synes föreligga att omedelbart upptaga

frågan till sådan behandling, att en möjligast snar och effektiv lösning

vinnes. Slutligen pekar motionären på den ifrågasatta nya förbindelseleden

söderut via Femern och de norska planerna på direkt färjeförbindelse

med Danmark och tillägger, att båda dessa förslag vore av den art,

att det förtjänade undersökas, i vad mån de borde föranleda åtgärder

från vår sida.

Ifråga om denna del av motionen kan utskottet hänvisa till den

av järnvägsstyrelsen uti dess utlåtande till utskottet lämnade redogörelse

för omförmälda trafikfrågor.

Utskottet finner i likhet med järnvägsstyrelsen, att dessa frågor icke

stå i det sammanhang med motionärens förslag om närmare utredning

av frågor berörande långväga sjöfartsförbindelser, att någon anledning

finnes att sammankoppla dem med varandra.

Utgångspunkten för ifrågavarande framställning utgör, såsom ovan

anmärkts, motionärens övertygelse att de förändrade världspolitiska förhållandena

komma att medföra en väsentlig omläggning av de transoceana

sjöfartsvägarna till de inre delarna av Östersjön. Med full visshet

anser motionären det kunna förväntas, att de stora utländska transmarina

rederierna av ekonomiska och trafiktekniska skäl i allmänhet icke

längre skola låta sina fartyg taga vägen omkring Skagen, utan att

den stora stråkvägen från Nordsjön till det osteuropeiska upplandet skall

komma att gå genom Kielkanalen till den nyskapade politiska medelpunkten

Danzig. Motionären finner det vid sådant förhållande vara

en tvingande nödvändighet för svensk sjöfartspolitik, att åtgärder i tid

vidtagas för att möta omförmälda ändrade förhållanden. Och det enda

sättet att effektivt möta konkurrensen från en utländsk djuphamn vid

Östersjöns södra kust torde enligt motionären vara att vidtaga anordningar

för linjetrafikens inriktande på en svensk hamn, belägen på minsta

möjliga avstånd från de blivande östersjöfarledema, Motionären finner

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33. 5

det vara uppenbart, att Sveriges geografiska läge vid infarten till östersjöbäckenet

innebär möjligheter, vilka till fullo utnyttjade måste bliva av

ovärderlig nytta för vår handel och sjöfart, och att den utredning i syfte

att klargöra på vad sätt detta bör ske måste giva till resultat, antingen

att Flintrännan bör fördjupas eller att åtgärder böra vidtagas för skapande

eller upparbetande i Sverige av en djuphamn på minsta möjliga

avstånd från huvudtrafikledernas brännpunkt mellan Skåne och Eugen.

Utskottet har icke kunnat undgå att ägna särskild uppmärksamhet

åt vad motionären i sistberörda delar av motionen anfört, och utskottet

har därvid funnit, att motionen härutinnan innehåller ett uppslag av sådan

beskaffenhet, att statsmakterna icke torde höra lämna detsamma

obeaktat.

Härvidlag vill utskottet betona, att utskottet ingalunda underskattar

vare sig de invändningar, som från skilda håll blivit framförda gent

emot motionen jämväl i denna del, eller de svårigheter, som givetvis

komma att visa sig förenade med en närmare undersökning av det ifrågavarande

problemet.

I förstnämnda avseende framträder främst frågan, huruvida motionären

riktigt bedömt läget med hänsyn till den transmarina östersjöfartens

blivande utveckling. Den av utskottet förebragta utredningen i ärendet

giver visserligen vid handen, att tidpunkten ännu icke är inne för

ett definitivt besvarande av denna fråga; det kan exempelvis framhållas,

att såväl handels- och sjöfartsnämnden i Malmö som Skånes handelskammare

anse, att tyngdpunkten för sjöfarten å Östersjön alltjämt kommer

att vara förlagd till Öresund. A andra sidan hyser utskottet den

uppfattning, som bestyrkts utav åtskilliga av de i ärendet till utskottet

inkomna utlåtandena, att det av motionären uppdragna utvecklingsförloppet

i icke oväsentlig mån synes bära sannolikhetens prägel och att

det ur sådan synpunkt torde vara väl motiverat, att all möjlig uppmärsamhet

ägnas detsamma.

Denna uppmärksamhet synes utskottet böra i första hand inriktas

på möjligheten att kunna direkt i största möjliga utsträckning tillgodogöra

oss den väntade transmarina östersjötrafiken för tillgodoseende av

såväl vår import som export. Skulle det visa sig, att de förutsättningar,

varå motionären i allt väsentligt byggt sin förevarande framställning,

komme att realiseras, eller med andra ord, att den transoceana trafikens

huvudväg till Östersjön och Danzig skulle bliva Kielkanalen, måste utskottet

i likhet med motionären hålla före, att det är ett svenskt och

ett statligt svenskt intresse, att sådana åtgärder vidtagas, som i vidast

möjliga mån kunna vara ägnade att draga till Sveriges kuster åtminstone

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

så mycket av denna trafik, som gör det möjligt för exempelvis ett antal

av våra importörer att undvika den ytterligare fraktkostnaden för erforderliga

varors särtransport från Danzig eller någon annan hamn på andra

sidan Östersjön.

Och det är till denna del av motionärens tankegång, som utskottet

kunnat ansluta sig, då utskottet funnit sig i anledning av motionen böra

tillstyrka viss utredning i motionens syfte.

Av vad utskottet ovan anfört rörande svårigheterna för ett bedömande

av värdet utav de utav motionären antagna förutsättningar lärer framgå,

att en dylik utredning i första hand måste komma att innebära en undersökning

av samma förutsättningars existens. Denna undersökning

torde sålunda höra omfatta den föreliggande världspolitiska situationen,

huvudsakligen i dess handelspolitiska yttringar såvitt desamma beröra

Östersjöländerna, frågan om Kielkanalens internationalisering och därmed

sammanhängande frågor av trafikteknisk art, stämningar och planer inom

industri, handels- och redarekretsar framför allt uti Amerika och England

samt Japan och särskilt i vad dessa planer avse vårt lands intressen,

omfattningen av vår import och export i den mån densamma kan

antagas vara i ett eller annat avseende beroende av de nya trafikförhållandena

i Östersjön, frakttariffer o. s. v.

Resultatet av den nu antydda delen av den ifrågavarande utredningen

torde öva ett väsentligt inflytande på samma utredning i övrigt,

nämligen å den del därav, som skulle avse en opartisk, allsidig och grundlig

undersökning av de möjligheter, som å vår södra östersjökust kunna

förefinnas för det åsyftade upptagandet av den transoceana östersjötrafiken.

Att sistnämnda undersökning först och främst måste avse hamnförhållandena

ligger i öppen dag. Det gäller att finna den ur olika

synpunkter för ifrågavarande syftes förverkligande lämpligaste hamnplatsen

samt att därefter överväga, vilka åtgärder som kunna vara att

vidtaga för att denna plats skall kunna på mest tillfredsställande sätt

fylla sitt ändamål.

Motionären har i motionen anfört en synpunkt, som synes utskottet

böra i detta sammanhang vinna behörigt beaktande. Motionären

framhåller nämligen, att vårt lands hamnpolitik hittills huvudsakligen

letts av dess sjöstäder. Här förelåge emellertid en uppgift, där man

med skäl kunde fråga sig, om den vanliga metoden för hamnarnas utveckling

under inbördes konkurrens mellan olika hamnstäder vore ägnad

att föra till målet. Om man, anför motionären, förutser den med tiden

dominerande betydelsen för vår transmarina sjöfart av ep första rangens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3$. t

hamn vid Östersjön, vore det påtagligen — ehuru avseende en utveckling

på lång sikt — nödvändigt att målmedvetet och utan onödigt dröjsmål

förbereda en möjligast god lösning. Under alla förhållanden syntes

det vara nödvändigt, att statsmakterna sökte göra klart för sig, vad som

lämpligen borde åtgöras och sedan inrätta sina handlingar därefter.

För utskottet vill det visserligen synas, som om motionären å

denna såväl som å andra delar av det ämne, han i motionen upptagit

till behandling, anlagt ett något bredare betraktelsesätt, än som kan

anses vafa betingat av föreliggande realiteter. Men icke desto mindre

har utskottet ansett de ovanberörda av motionären anförda synpunkter

beträffande hamnfrågan vara i tillämpliga delar bärkraftiga.

Utskottet anser det sålunda vara uteslutet, att den av utskottet

avsedda utredningen skulle kunna verkställas av enskilda eller kommuner,

och utskottet förmenar, att berörda förhållande följer av själva denna

utrednings art och närmare beskaffenhet. I alldeles särskilt hög grad

avser utredningen att tillgodose statliga och icke individuella grupp- eller

kommunala intressen, och i alldeles särskilt hög grad måste därför å

utredningen ställas kravet å förutsättningslöshet. Redan de i ämnet till

utskottet gjorda uttalandena giva emellertid vid handen, vilka svårigheter

som skulle möta för uppnående av denna objektivitet, därest statsmakterna

skulle vid hithörande frågors bedömande vara hänvisade allenast

till utredningar, verkställda exempelvis av vederbörande kommuner.

Dessa svårigheter skulle givetvis icke bliva mindre därigenom att utredningen

med nödvändighet kommer att omfatta åtskilliga lokala kommunikationsspörsmål,

frågorna om järnvägsförbindelser till och från den eventuellt

blivande centralhamnen m. m.

Utskottet vill icke underlåta att framhålla, hurusom styrelsen för

Sveriges allmänna sjöfartsförening, som uti sitt över motionen avgivna

yttrande i övrigt förklarat sig icke kunna biträda motionen i den form

den av motionären givits, i samma yttrande anfört, att styrelsen å andra

sidan ingalunda underskattade betydelsen av att från statens sida företoges

undersökningar till sjöfartens gagn inom sådana mera begränsade

områden, där statens direkta ingripande eller medverkan kunde finnas

behövlig, samt att i sådant hänseende motionen kunde anses innebära

beaktansvärda uppslag.

Det är ett dylikt betraktelsesätt, varunder utskottet gått till behandling

av förevarande motion; och utskottet får på grund av vad utskottet

anfört hemställa, att andra kammaren i anledning av herr Lubecks

motion nr 305 måtte för sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida

de av världskriget föranledda förändringar med avseende å den internationella

sjöfarten i Östersjön betinga vidtagande av åtgärder för

åstadkommande av en djuphamn å Sveriges sydkust, samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill en sådan utredning kan föranleda.»

Andra kammaren beslöt i enlighet med sitt tredje tillfälliga utskotts

hemställan.

Detta andra kammarens beslut har delgivits första kammaren, som

hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Motionärens framställning har dikterats av övertygelsen, att de

förändrade världspolitiska förhållandena komma att medföra en väsentlig

omläggning av de transoceana sjöfarts vägarna till de inre delarna av

Östersjön. Motionären anser sålunda, att de stora utländska transmarina

rederierna i allmänhet skola dirigera sina fartyg till det östeuropeiska

upplandet från Nordsjön genom Kielkanalen till den nyskapade medelpunkten

Danzig. Och för att effektivt kunna möta konkurrensen från

en utländsk djuphamn vid Östersjöns södra kust anser motionären det

nödvändigt, antingen att Flintrännan fördjupas eller att en djuphamn

skapas eller upparbetas i Sverige på minsta möjliga avstånd från huvudtrafikledernas

brännpunkt mellan Skåne och Rugen.

Vad motionären härutinnan anfört, har andra kammarens utskott

funnit värt särskild uppmärksamhet. Och då utskottet ansett det av

motionären uppdragna utvecklingsförfarandet i icke oväsentlig mån bära

sannolikhetens prägel, har utskottet på anförda skäl förordat en utredning

genom statens försorg, huruvida vidtagandet av åtgärder för åstadkommande

av en djuphamn å Sveriges sydkust är av förhållandena påkallat,

vilket förslag, såsom ovan nämnts, godkänts av andra kammaren.

Det torde emellertid böra framhållas, att andra kammarens utskott

funnit den av utskottet i ärendet förebragta utredningen giva vid handen,

att tidpunkten ännu icke är inne för ett definitivt besvarande av frågan,

huruvida motionären riktigt bedömt läget med hänsyn till den transmarina

östersjöfartens blivande utveckling. I detta sammanhang framhålles,

att såväl handels- och sjöfartsnämnden i Malmö som Skånes handelskammare

anse, att tyngdpunkten för sjöfarten i Östersjön alltjämt

kommer att vara förlagd till Öresund.

Första kammarens utskott anser sig böra ytterligare understryka de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 33.

9

vanskligheter, som skulle vara förknippade med den ifrågasatta utredningen.

Med hänsyn till frågans stora betydelse har utskottet emellertid

icke ansett sig böra motsätta sig utredningen, vid vilken de av motionären

framlagda alternativen givetvis böra beaktas.

Utskottet får därför hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 31 maj 1920.

På utskottets vägnar:

OSKAR NYLÄNDER.

Närvarande: herrar Nyländer, Larsson, Andersson, Johansson i Löfholmen, Norling,

Westman och Steinholtz.

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

12 saml.

2 ard. 19 käft. (AV 33.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:366 Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande av en djuphamn å Sveriges sydkust. s. 1 i texten