Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för domänverkets personal ävensom fem i ämnet väckta motioner.
1920-05-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1920:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för domänverkets personal ävensom fem i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
1
Nr 74.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lönereglering för domänverkets personal ävensom fem i
ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 271, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket att träda i tillämpning
från och med den 1 januari 1921;
dels besluta, att under erforderlig övergångstid reduktion i den i
21 § av samma reglemente angivna semestertiden skall vidtagas i den
mån sådant påkallas *av bristen på övad reservpersonal eller andra omständigheter,
därvid bör tillses, att i den mån olika semestertid anses
böra stadgas för befattningshavare tillhörande samma lönegrad, äldre
befattningshavare så vitt möjligt komma i åtnjutande av längre semester
än yngre befattningshavare av sådan grad;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för personal vid domänverket;
dels ock besluta, att, där tjänsteman vid domänverket med tillämpning
av nu gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen i förskott, skall vid ingången av år 1921 till honom på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning han vid utgången av år 1920 innehade, i
förskott uppburit för januari månad 1921, om de hittillsvarande avlöBihang
till riksdagens protokoll 1920. 10 saml. 30 höft. (Nr 74.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Motiener.
ningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt
bränsle och eventuellt fri belysning, skall ökas med värdet, enligt domänstyrelsens
uppskattning, av denna förmån för en månad.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta motioner nämligen
1) nr 257 i första kammaren av herr Andersson, Gunnar, vari
hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majrts proposition nr 271
angående lönereglering för domänverkets personal och
att riksdagen i dess ställe måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om
skyndsamt utarbetande av och framläggande för riksdagen av förslag till
lönereglering för domänverkets personal, förutsättande en omorganisation
av domänverkets tjänstebefattningar, ledande framförallt till att
den större dugligheten och ekonomiska förmågan vid revirförvaltningen
erhåller högre avlöning ävensom att inom verket personalen må kunna
förflyttas på för förvaltningen lämpligaste sätt, samt
att riksdagen behagade medgiva, att det förslag till avlöningsreglemente,
som ingår i Kungl. Maj:ts proposition nr 271, må provisoriskt
tillämpas under 1921.
2) nr 263 i första kammaren av herrar Rosén och Modig, likalydande
med nr 391 i andra kammaren av herr Nilsson i Landeryd
m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta på det sätt bifalla
propositionen nr 271, att § 9 i avlöningsreglementet erhåller den innebörd
och uppställning, som samma paragraf äger i det av kommunikationsverkens
lönekommitté den 18 december 1919 avgivna betänkandet.
3) nr 264 i första kammaren av herr Barthelson, vari hemställts,
att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts propositioner till riksdagen angående
lönereglering för domänverkets personal med den ändring
att arvode till generaldirektör och chef för domänverket må utgå
med 30,000 kronor för år samt till .överdirektör och souschef vid domänverket
med 18,000 kronor för år;
att kallortstillägg måtte utgå till domänverkets tjänstemän efter
samma grund, som för tjänstemän inom övriga affärsdrivande verk är
stadgat;
att lönegrupperingen sker efter en skala, vari dyrort ingår med
4 tiondedelar, svårskötthet med 4 tiondedelar och ödslighet med 2 tiondedelar
;
att domänfullmäktiges arvode må utgå med 4,000 kronor för år.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74. 3
samt 4) nr 392 i andra kammaren av lierr Bäckman m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att skogsingenjör skall uppflyttas i
9 lönegraden, grupp C.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Den föreliggande propositionen grundar sig på ett av kommunikationsverkens
lönekommitté den 18 december 1919 enligt av Kungl.
Maj:t lämnat uppdrag avgivet betänkande angående lönereglering för
domäuverket. Utskottet vill redan här erinra att jämlikt det Kungl.
Maj:ts beslut, varigenom kommittén erhöll berörda uppdrag kommittén
jämväl skulle hava att utreda uppkommande organisationsfrågor, men att
kommittén, sedan domänstyrelsen på av kommittén framställd förfrågan
meddelat, att styrelsen med hänsyn till vissa under de senaste åren
beslutade rätt viktiga organisatoriska förändringar,1 icke ansåg sig nu
böra ifrågasätta några ytterligare och, sedan vederbörande departementschefs
yttrande inhämtats, funnit sig i allt väsentligt böra begränsa sin
behandling av frågan om lönereglering inom ramen av den nuvarande
organisationen.
Vid sin hemställan den 6 december 1918 till Kungl. Maj:t att
lämna kommunikationsverkens lönekommitté i uppdrag att utreda frågan
om definitiv lönereglerig i fråga om personalen vid skogsstaten och
statens skogsskolor, gav föredragande departementschefen uttryck för
den åsikten, att det borde undersökas, i vad mån avlöningsförhållandena
för sagda personal kunde ordnas efter likartade grunder med dem, som
gälla för kommunikationsverkens personal. Det av kommittén nu framlagda
förslaget bygger i vidsträckt grad på en sådan likhet. Kommittén
har vid närmare prövning funnit kommunikationsverkens avlöningsystem
vara för domänverkets del lämpligt och kunna i huvudsakliga delar
komma i tillämpning. Domänstyrelsen har i sitt över kommittéförslaget
avgivna utlåtande förklarat sig dela denna mening. Jämväl departementschefen
har anslutit sig till de huvudprinciper, som ligga till grund
för detta förslag. Då dessa principer, såsom departementschefen jämväl
erinrat, i fjol gillades av riksdagen beträffande de övriga affärsdrivande
verken har utskottet icke ansett sig hava anledning att närmare ingå
på desamma utan inskränker sig utskottet till att i korthet redogöra för
olikheterna i Kungl. Maj:ts och kommitténs förslag.
Kungl. Maj:ts förslag skiljer sig sålunda från kommitténs förslag,
vilket upptagits i herrar Roséns och Modigs samt Nilssons i Landeryd
1 Åsyftas huvudsakligen inrättande av en överdirektörs- och souschefsbefaltning i domttnstyrclsen
samt av dom&nfullmtlktigeinstitutionen.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
in. fl. motioner, huvudsakligen däri, att under det kommittén i sitt
förslag till löneplan genomgående placerat vederbörande befattningshavare
vid domänverket eu klass lägre än motsvarande befattningshavare vid
kommunikationsverken, Kungi. Maj:t av angivna skäl ansett domänverkstjänstemännen
böra i aylöningshänseende fullt jämställas med kommunikationsverkens
befattningshavare. Kommittén bar som skäl för sin ståndpunkt
i vad angår den lokala skogsstatspersonalen anfört, att domänverket, som
visserligen kunde, såsom affärsdrivande verk betraktat, fullt jämföras med
de övriga affärsdrivande verken, likväl med avseende å tjänstgöringsförhållandena
därstädes företedde så pass stora olikheter, att dess tjänstemän
i avlöningshänseende icke kunde fullt jämställas med befattningshavarna vid
kommunikationsverken. I fråga speciellt om befattningshavarna vid domänstyrelsen
har kommittén funnit den av kommittén föreslagna dagliga
tjänstetiden, liksom för närvarande, av sex timmar — mot kommunikationsverkens
sju timmar — motivera den föreslagna avlöningsskillnaden.
Kungl. Maj:t åter har i anslutning till sitt förslag om den dagliga tjänstgöringstidens
utsträckning till sju timmar ansett jämväl ifrågavarande
tjänstemän böra komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner, som
tjänstemännen vid kommunikationsverkens styrelser. Skillnaden i avlöningsbeloppen
enligt Kungl. Maj:ts och kommitténs förslag till löneplan
variera, beroende på befattningarna, i stort sett mellan 150—500
kronor. Utöver den nu angivna uppflyttningen över lag innebär Kungl.
Maj:ts förslag, att domänfiskalen och flottledsingenjören skulle i förhållande
till kommitténs förslag uppflyttas en klass, något som med hänsyn
till dessa två befattningshavares fristående ställning ansetts kunna
ske utan rubbning av löneplanen i övrigt.
I fråga om de särskilda befattningshavarnas gruppering har kommittén
tagit hänsyn till — förutom såsom vid kommunikationsverken
dyrort — jämväl svårsköttliet, kallort och ödslighet. Med utgångspunkt
från talet 10 för den mest ogynnsamt ställda befattningshavaren
har kommittén ansett, att vid grupperingen dyrortsmomentet borde
ingå med 4 poäng samt vartdera av övriga moment 2 poäng.
Departementschefen åter har tillstyrkt, att förstämnda tal höjes till 12
och att svårsköttbetsmomentet, vilket enligt hans mening borde tillmätas
större betydelse vid avlöningens bestämmande, borde tillerkännas 4 poäng.
I övrigt sammanfalla, om man bortser från några mindre detaljer,
Kungl. Maj:ts förevarande framställning med kommitténs förslag.
Domänstyrelsens ovanberörda utlåtande, varigenom styrelsen tillstyrkt
grundprinciperna i lönekommitténs förslag, åtföljdes på sätt framgår
av statsrådsprotokollet emellertid av ett särskilt yttrande av de båda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
5
domänfullmäktige, vari kommittéförslaget ägnades eu skarp kritik, särskilt
med hänsyn till den strävan, som däri gjort sig gällande, att på
domänverkets personal söka åvägabringa i det närmaste samma avlöningsbestämmelser
som ifråga om kommunikationsverken, i förhållande till
vilka verk domänverket enligt fullmäktiges mening företedde grundväsentliga
olikheter. Vidare höllo fullmäktige före, att i samband
med lönereglerings frågan jämväl bort upptagas spörsmålet om vissa förändringar
i domänverkets nuvarande organisation, vilka syntes domänfullmäktige
av stort behov påkallade. Samtidigt framlade fullmäktige
ett på mera praktiska synpunkter byggt organisations- och löneförslag,
och ansåge sig fullmäktige så mycket mera böra göra detta, som domänfullmäktigeinstitutionen
syntes dem vara upprättad för att i statens
skogshushållning låta åsikter och förslag bli hörda-, vilka kunna bringa
densamma i möjligast intima samband med det praktiska livet och dess
krav. Det är med utgångspunkt från detta förslag, som i den av herr
Andersson i ämnet väckta motionen hemställes om förnyad utredning i
ärendet.
Vid jämförelse med de övriga affärsdrivande verken kommer motionären
till den uppfattningen, att de underordnade tjänstemännen därstädes
i så gott som alla grader, för ett rätt fyllande av sina uppgifter,
i stort sett i regel endast hava att följa vederbörande instruktioner och
reglementen, och att ledningen till följd härav äger möjlighet att mera
omedelbart utöva sin dirigerande verksamhet samt när som helst kontrollerande
ingripa -och rätta eventuellt begångna fel och misstag. Vid
dessa verk vore det med andra ord på ledningen, som verksamhetens
resultat närmast berodde. Vid domänverket konstaterar motionären förhållandet
vara ett annat. Naturligen spelar enligt motionärens mening
även här en duglig och framstående ledning en mycket stor roll, men
dennas möjlighet att nå ett gott resultat vore vid detta verk så mycket
mera beroende av ett icke blott sakkunnigt, dugligt och intresserat
utan även av ett verkligt hängivet och uppoffrande arbete från den
underordnade personalens sida. Särskilt fäster motionären i detta avseende
uppmärksamheten på den mellangrupp av tjänstemän, som utgöres
av revirförvaltarna. I motsats till vad fallet vore beträffande motsvarande
tjänstemän inom varje annat område av förvaltningen, åvilade dessa — givetvis
på grund av det levande förvaltningsobjektets, skogens, art och
natur — sådana uppgifter, att verksamhetens hela resultat närmast berodde
av det sätt, varpå dessa bedreve och utförde sitt arbete. Inom
intet annat område kunde, ansåg motionären, uppvisas, att en befatt
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
ningshavare i motsvarande ställning ägde så stora möjligheter att, utan
att begå tjänstefel, tillföra eller avföra statsverket betydande belopp.
Vid sådant förhållande vore det enligt motionärens uppfattning ur
statsekonomisk synpunkt av största vikt, att framförallt ifrågavarande
befattningshavare, vilka »bildade den axel, varom varje lönereglering
beträffande domänverket måste röra sig», bereddes en löneställning, som
vore ägnad att mer än hittills egga vederbörande till ansträngning för
att av förvaltningsobjektet utvinna bästa möjliga resultat. Att härvid
förfara på sätt det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget innebure nämligen
att — visserligen till ett förhöjt belopp — bestämma lönerna i
stort sett lika för alla revirförvaltare, syntes motionären icke vara den
rätta vägen, då arbetsprestationen på sätt ovan antytts vore i hög grad
beroende av revirförvaltarens personliga egenskaper. Det gällde i stället
att utfinna ett system, varigenom ovan uttalade önskemål kunde tillgodoses
och detta kunde enligt motionärens uppfattning endast ske därigenom,
att lönen sattes i intimast möjliga samband med arbetsresultatet. Ur
denna synpunkt föreslår motionären en med hänsyn till revirens mer
eller mindre krävande skötsel verkställd uppdelning i klasser med avsevärt
olika löner för revirförvaltarna inom de särskilda klasserna. Med
de synnerligen skiftande förhållandena i olika avseenden inom skilda
revir måste nämligen ytterst olika krav ställas på vederbörande revirförvaltares
kvalifikationer. Revirklassernas antal har motionären förslagsvis
ifrågasatt till tre. Av reviren borde 65 procent inrangeras i
lägsta eller första klassen, 25 procent i andra klassen samt 10 procent
i tredje klassen, vilket med det nuvarande revirantalet skulle inom de
olika klasserna bliva respektive 89, 35 och 14 revir. Med denna klassindelning
skulle enligt motionärens uppfattning, jämväl följa, att revirförvaltaren
icke en gång för alla bundes vid bestämda revir utan bleve skyldiga
att underkasta sig förflyttning. Genom en sådan anordning vunnes
den obestridliga fördelen —• varförutom enligt motionärens mening för
övrigt en verkligt framgångsrik , skogsskötsel från statens sida icke vore
möjlig — att vederbörande revirförvaltares arbete städse kunde utnyttjas
på det ur nämnda synpunkt lämpligaste sättet. I händelse av förflyttning
utan egen ansökan borde revirförvaltaren beredas ersättning för
flyttningskostnader.
I avseende å lönebeloppen för ifrågavarande befattningshavare har
motionären — dock endast reservationsvis— ifrågasatt grundlöner, vilka
i lönegruppen A skulle för de tre olika revirklasserna uppgå till respektive
7,140, 8,580 och 10,020 kronor. Slutlönen skulle exempelvis i lönegruppen
D uppgå till respektive 9,300, 10,740 och 12,180.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
7
För att möjliggöra en premiering av de bäst skötta reviren borde
utöver den ordinarie lönen, enligt motionärens mening, ett system med
förvaltningspremier införas. Dessa hava förslagsvis upptagits till 10,000
kronor, att utgå tidigast efter fem år, och vore avsedda att utdelas efter
inspektion av en särskild för ändamålet tillsatt nämnd.
Beträffande kronojägarna, vilka jämväl syntes motionären hava
en betydelsefull uppgift att fylla, har motionären ansett dessa böra utöver
lönen, vilken kunde hållas inom det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, kunna tillerkännas flitpenningar för visad duglighet och flit.
Flitpenningarnas belopp har upptagits till 1,000 kronor, att kunna
utgå tidigast efter tre år. •
För överjägmästare, beträffande vilka några förvaltningspremier ej
ifrågasatts, har motionären föreslagit en grundlön i lönegrupp A av
10,980 kronor. Slutlönen i de olika grupperna borde växla mellan
12,420 och 13,860 kronor.
I fråga om domänstyrelsen har motionären förordat inrättande av
ytterligare en överdirektörsbefattning med speciell uppgift att leda själva
affärsrörelsen. Genom en sådan anordning förändrades byråchefernas
betydelse och de borde icke då kunna betraktas såsom principiellt krävande
högre avlöning än överjägmästarna.
Då motionären med ovan angivna utgångspunkt ansåge, att det
skulle vara i hög grad att beklaga, därest det av Kungl. Maj:t i förevarande
proposition framlagda löneregleringsförslaget nu bleve av riksdagen
definitivt antaget och därigenom en omorganisation i föreslagen
riktning, åtminstone för en längre tid framåt, omöjliggjord, har motionären,
samtidigt inseende vikten av att domänverkets personal redan från
och med år 1921 beredes förbättrade löner, ifrågasatt antagande för år
1921, endast såsom provisoriskt, av Kungl. Maj:ts förslag, med allenast
viss ändring i avseende å generaldirektörens och överdirektörens löneförmåner,
vartill utskottet återkommer här nedan. På samma gång har
motionären såsom ovan nämnts hemställt om förnyad utredning av domänverkets
löne- och organisationsfråga.
Övriga i ämnet väckta motioner röra endast enstaka detaljer i
Kungl. Maj:ts förslag, och återkommer utskottet härtill längre fram.
Jämväl utskottet håller före, att det varit önskvärt, om vid den i
.ärendet verkställda utredningen angående lönereglering för domänverkets
personal, såsom ursprungligen varit avsett, även upptagits själva organisationsfrågan.
Domänverkets egenskap av ett i allt högre grad affärsdrivande
företag synes nämligen utskottet, i olikhet med domänstyrelsen,
redan i och för sig göra vissa förändringar i den nuvaran
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
de organisationen av behovet påkallade. Härtill kommer, att domänverket
enligt utskottets mening i förhållande till de övriga affärsdrivande
verken intager eu utpräglad särställning. Jämförelsen med
kommunikationsverken synes utskottet så mycket mindre äga fog, som
dessa, såsom affär sdrivan de verk betraktade, i motsats till vad förhållandet
är ifråga om domänverket, äro rena monopolföretag. Under det
att prisen på trävarumarknaden liksom prisen på jordbrukets produkter
äro beroende av fluktuationerna på världsmarknaden, kunna verkningarna
av inträffande ogynnsammare konjunkturer för kommunikationsverkens
vidkommande, i allmänhet regleras genom motsvarande höjningar
i vederbörande taxebestämmelser. Då vidare domänverkets arbetsuppgifter
torde vara av ytterst skiftande natur och i hög grad beroende
av lokala förhållanden, låter sig en schematisering av arbetet ej gorå
annat än till en viss grad, vilket däremot vid kommunikationsverken i
mycket vid omfattning är möjligt. För den särskilda arten av de uppgifter,
som åvila domänverkets personal, har departementschefen själv i
sin i statsrådsprotokollet framförda kritik över lönekommitténs förslaglämnat
en enligt utskottets mening synnerligen belysande framställning,
vilken utskottet anser lämpligt här återgiva. Departementschefen yttrar
sålunda:
»Det är särskilt en omständighet, som icke synes hava blivit vederbörligen
beaktad, nämligen den ekonomiska betydelsen av den jämförelsevis
självständiga och fria verksamhet, som måste tillkomma skogsstatspersonalen.
Vid övriga affärsdrivande verk sker tjänstgöringen efter
detaljerade reglementen eller andra föreskrifter, vilka skola av tjänstemännen
ytterst noga och vaksamt iakttagas, vilket förvisso kräver stor
plikttrohet, uthållighet och nit. Vid skogsstaten är verksamhetens resultat
däremot i hög grad beroende av den enskilde tjänstemannens
initiativ, företagsamhet och förmåga att bedöma förhållandena. Både
vid avverkningar, skogskulturer och försäljningar, ja vid snart sagt alla
skogsmannens arbeten är det ekonomiska resultatet avhängigt av den
skicklighet och klokhet, varmed han gått till sitt verk. På grund av
arbetets natur är det oundgängligt, att han erhåller en vidsträckt rätt
till att själv träffa avgörande i dessa hänseenden, ett avgörande som kan
vara ganska svårt, som kräver omdöme och anpassningsförmåga och
måste bliva olika å olika platser med skilda skogstyper, tillgång å arbetskrafter,
transport- och avsättningsförhållanden m. m. och som även
kan på grund av prislägets förändringar m. m. utfalla olika vid olika
tillfällen. Han måste alltid i viss mån och i större grad, ju högre och
mer ansvarsbill tjänst han har, vara affärsman jämte det han är skoglig
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
9
fackman. Han kar i sin ganska fria och i viss män okontrollerbara vård
statens stora andel i vårt lands kanske värdefullaste naturtillgångar, vilka
äro av så oerhörd betydelse i mångahanda hänseenden både nu och
för framtiden. Ett beslut av honom i en skogsfråga kan till sina verkningar
sträcka sig över generationers livslängd. Vad jämförelsen med
vattenfallsverket beträffar må särskilt framhållas, att skogsmannen arbetar
med levande material — skogen —, vars utveckling måste oavbrutet följas
och befrämjas och vilket från år till år ter sig i förändrad gestalt och
kräver förändrat behandlingssätt, Själva förvaltningsobjektet är underkastat
en ständig nvskapning.»
Behövligheten av en förändrad organisation av domänverket, framgår
ock av de utredningar, som verkställts av bland andra de s. k.
södra skogssakkunniga.
Särskilt torde, såsom motionären med rätta framhållit, de för domänverkets
affärsverksamhet speciellt utmärkande förhållandena kräva hänsynstagande
icke blott med avseende å organisationen utan jämväl ifråga
om lönebeloppens bestämmande. I vare sig Kungl. Maj:ts eller kommitténs
motionsvis upptagna förslag, vilka för övrigt på sätt ovan nämnts
inskränka sig till en enbär lönereglering, har härvid fästs någon mera
avgörande betydelse. I detta avseende s}mes utskottet däremot herr
Anderssons motion erbjuda vissa synnerligen beaktansvärda synpunkter,
samtidigt som utskottet ingalunda förbiser, att svårigheter i vissa fall
torde kunna möta vid realiserandet härav. Denna utskottets uppfattning
har jämväl kommit till uttryck i departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
i anledning av domänfullmäktiges i förevarande motion
upptagna förslag, och domänstyrelsen synes på intet sätt hava underkänt
de i motionen angivna huvudgrunderna. Att departementschefen likväl
i princip godtagit lönekommitténs förslag, synes av statsrådsprotokollet
att döma huvudsakligen hava berott därpå, att departementschefen, i betraktande
av nödvändigheten att bereda domänverkets personal förbättrade
avlöningsförmåner, icke genom en omarbetning av sistnämnda förslag
i av domänfullmäktige angiven riktning velat fördröja framläggande
av proposition i ämnet till riksdagen.
Några betäukligheter med avseende å konsekvenserna av eu omorganisation
och lönereglering i den av motionären antydda riktningen
synas utskottet icke böra möta, i betraktande av den särställning domänverket,
på sätt utskottet ovan uttryckligen betonat, intager iuom förvaltningen.
Då härtill kommer, att utskottet liksom motionären håller före,
att lönefrågan, vilken jämväl utskottet anser vara trängande, torde
kunna utan olägenhet- under något år provisoriskt ordnas, anser sig
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 30 käft. (Nr 74). 2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
utskottet nu böra -tillstyrka en förnyad utredning av ärendet. Därvid
anser utskottet, utan att vilja för närvarande intaga någon bestämd
ståndpunkt till de i herr Anderssons motion framställda förslagen, att
de i densamma angivna synpunkterna böra, i den män detta kan befinnas
vara ändamålsenligt med hänsyn till eu affärsmässig utveckling av
verket ifråga, beaktas.
I avseende å de särskilda i motionen framförda förslagen har
utskottet icke ansett nödigt att här närmare ingå därpå, utan får utskottet
i detta avseende åberopa vad i motionen anförts. Dock vill utskottet
i anledning av motionärens uttalande, att revirförvaltare vid förflyttning
från ett revir av högre klass till ett revir av lägre klass skulle undfalla
förhållanden, där han icke enligt allmän lag gjort sig skjddig till
tjänstefel, bibehållas vid den avlöning han åtnjutit såsom revirförvaltare
i den högre revirklassen, uttala, att med hänsyn till konsekvenserna i
vissa fall av en sådan anordning enligt utskottets mening samtidigt garantier
måste skapas, varigenom eventuellt missbruk av en sådan rätt i möjligaste
mån förebygges. Den frågan synes utskottet med andra ord böra
tagas under övervägande, huruvida icke bibehållande av oförändrad lön
borde i någon ytterligare mån än motionären ifrågasatt göras beroende
av de omständigheter eller de skäl, som föranlett förflyttningen, eller om
icke möjligen den högre lönen borde bindas vid det faktiska inuehavet
av reviret.
Sedan utskottet med det ovan anförda ådagalagt, att utskottet för
sin del icke kan tillstyrka ett definitivt antagande vare sig av lönekommitténs
eller Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till löneplan, återstår
för utskottet att taga ställning till frågan, hur förfaras bör under den
tid, den av utskottet förordade utredningen verkställes. I liknande fall
torde i allmänhet den för vederbörande ämbetsverk fastställda gamla
staten fått gälla tillsvidare. Att emellertid tillämpa detta förfaringssätt
beträffande domänverket anser utskottet uteslutet, med hänsyn till att såsom
utskottet redan ovan antytt detta verks personal torde med råtta kunna
göra anspråk på förbättrade löner redan från ingången avår 1921. I valet
mellan att provisoriskt antaga lönekommitténs av herrar Rosén och Modig
samt herr Nilsson in. fl. upptagna förslag eller Kungl. Maj:ts förslag till
löneplan, vilken finnes intagen i 9 § i respektive förslag till avlöningsreglemente,
har utskottet, med hänsyn till att det i varje fall endast gäller ett
provisorium för en kortare tid, ansett vägande skäl tala för antagande
av kommitténs förslag allenast med viss ändring beträffande skogsingenjörerna,
vartill utskottet återkommer här nedan. Härvid måste dock
utskottet, utan något ställningstagande till lönebeloppens storlek i vad
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7d.
11
angår domänverkets personal, principiellt taga avstånd från den uppfattning,
som kommit till uttryck i kommitténs förslag att över lag sätta
domänverkets tjänstemän i lägre löneställning än motsvarande befattningshavare
vid de övriga affärsdrivande verken, en ståndpunkt som för
övrigt torde framgå av vad utskottet här ovan anfört.
Såsom en uttrycklig förutsättning för den tillstyrkta provisoriska
löneregleringens trädande i tillämpning bör såsom departementschefen
även betonat uppställas, att skogsstatens rese- och traktamentsbestämmelser
undergå revision, i syfte att dessa ersättningar visserligen må
utgöra full ersättning för havda utgifter men icke bereda tjänstemännen
någon extra inkomst därutöver.
Med avseende å den föreslagna nya utredningen i ärendet, anser
utskottet, i betraktande av angelägenheten att på allt sätt söka begränsa
statsverkets utgifter, kostnaderna, efter en i anslutning till vad utskottet
i det föregående anfört eventuellt förändrad organisation av domänverket,
böra hållas inom ramen av det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition
beräknade beloppet. Visserligen torde vissa poster komma att
påkalla förhöjningar och jämväl vissa nya poster tagas med i beräkningen.
Å andra sidan håller emellertid utskottet före, att i vissa avseenden
besparingar kunna göras exempelvis genom, såsom i herr Anderssons
motion jämväl antytts, minskning i antalet revir och beredande i
stället åt vederbörande revirförvaltare för utförande av mindre kvalificerat
arbete av för- sådant ändamål lämpade arbetskrafter av lägre
kompetens.
Beträffande de detalj erinringar, som motionsvis framställts mot
Kungl. Maj:ts förslag och som i vissa fall jämväl drabbar lönekommitténs,
av utskottet här ovan provisoriskt tillstyrkta förslag, har i den
av herr Andersson väckta motionen ävensom i herr Barthelsons motion,
under åberopande av de för motsvarande befattningar vid statens järnvägar
och vattenfallsverket bestämda löneförmåner, föreslagits, att arvodet
till chefen för domänverket och överdirektören i domänstyrelsen måtte
bestämmas till respektive 30,000 och 18,000 kronor.
För egen del håller utskottet före, att till ifrågavarande befattningar
kräves verkligt framstående och dugliga personer. Det synes
utskottet ock som skulle dessa befattningshavare kunna med hänsyn till
dem åliggande ansvar och uppgifter kunna jämställas med motsvarande
befattningshavare, exempelvis vid statens järnvägar. 1 betraktande
emellertid av att utskottets förslag endast går ut på ett provisoriskt
antagande av det i herrar Roséns och Modigs ävensom i herr Nilssons
m. fl. motioner gjorda förslaget, anser utskottet på denna punkt lika
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
litet som i fråga om de i Barthelsons motion i övrigt framställda förslagen
skäl föreligga att vidtaga någon ändring.
Vad slutligen angår den av herr Bäckman m. fl. väckta motionen
avser denna, att skogsingenjörerna skulle fortfarande såsom hittills jämställas
med revirförvaltare och ej, såsom lönekommittén oqh Kung]. Magt
föreslagit, beredas en i avlöningshänseende ogynnsammare ställning än
sistnämnda befattningshavare. Utskottet håller för sin del före, att med
hänsyn till att det tillstyrkta förslaget endast bör förlänas provisorisk
karaktär, det torde finnas skäl för att, såsom motionären ifrågasatt, bibehålla
skogsingenjörerna i en ställning, motsvarande den de intaga enligt
nu gällande stat. Utskottet biträder därför motionärens förslag, dock
under uttalande, att detta steg icke får föregripa vad den blivande n}~a
utredningen kan i förevarande avseende giva vid handen. Då lönekommittén
i sitt förslag till löneplan placerat skogsingenjörerna i lönegruppen
C, torde i anslutning till det ovan anförda dessas löneförmåner böra
sättas lika med jägmästares i motsvarande grupp, C-gruppen. Härav
föranledes viss ändring i lönekommitténs förslag till löneplan ävensom
i den vid kommitténs förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid
domänverket fogade tjänsteförteckning. Åvenså bör viss i statsrådsprotokollet
angiven, av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt oberoende ändring
(införande av benämningen bokhållare och kassör), däri vidtagas. Utskottets
och Kungl. Maj:ts förslag till löneplan (9 §) finnas såsom bilagor
fogade vid detta utlåtande.
I övrigt biträder utskottet provisoriskt Kungl. Maj:ts förslag.
Den av lönekommittén föreslagna, av utskottet nu med ett obetydligt
undantag tillstyrkta löneregleringen har beräknats medföra en
kostnad av 3,700,000 kronor, utgörande en merkostnad i jämförelse med
för närvarande av 1,030,000 kronor. Med avseende å de hittills varje
år av riksdagen fastställda detaljerade driftkostnadsanslagen för domänverket
har departementschefen, under erinran att beträffande senast postoch
telegrafverken dylikt fastställande upphört, enligt medgivande av
fjolårets riksdag, ansett enahanda förändring nu böra inträda ifråga om
domänverket. För detta verk skulle sålunda liksom för de övriga verken
allenast vissa mera överslagsvis beräknade slutsummor rörande de olika
delarna av verkets kostnadsstat, vilka kunde tjäna till ledning vid uppgörandet
av det kommande årets budget, föreläggas riksdagen. Detta
har departementschefen ansett böra ske i sammanhang med statskontorets
inkomstberäkning och i chefens för finansdepartementet yttrande i samma
ämne. Vad sålunda ifrågasatts föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
13
1) att riksdagen må
a) med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och motionen nr 257 i första kammaren
ävensom av motionerna nr 263 i första kammaren
och nr 391 i andra kammaren samt motionen nr 392
i andra kammaren,
dels provisoriskt för år 1921 godkänna det vid
statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket, att träda i
tillämpning från och med den 1 januari 1921, med
däri av utskottet här ovan angivna förändringar;
dels besluta, att under erforderlig övergångstid
reduktion i den i 21 § av samma reglemente angivna
semestertiden skall vidtagas i den män sådant påkallas
av bristen på övad reservpersonal eller andra omständigheter,
därvid bör tillses, att i den mån olika
semestertid anses böra stadgas för befattningshavare,
tillhörande samma lönegrad, äldre befattningshavare
så vitt möjligt komma i åtnjutande av längre semester
än yngre befattningshavare av sådan grad;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga
bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för
personal vid domänverket;
dels ock besluta, att, där tjänsteman vid domänverket
med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen i
förskott, skall vid ingången av år 1921 till honom
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
. vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av år 1920 innehade, i
förskott uppburit för januari månad 1921, om de
hittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver
kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle
och eventuellt fri belysning, skall ökas med värdet,
enligt domänstyrelsens uppskattning, av denna förmån
för en månad.
b) i anledning likaledes av motionen nr 257 i
första kammaren i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
om förnyad utredning angående löne- och organisationsförhållandena
vid domänverket med beaktande i
den mån så kan befinnas lämpligt av de i motionen
angivna synpunkterna samt framläggande för riksdagen
av det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
2) att motionen nr 264 i första kammaren,
i den mån den ej kan anses besvarad genom vad utskottet
här ovan anfört, ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 maj 1920.
På jordbruksutskottets vägnar:
A ABY ERICSSON.
Närvarande: Hrr Ericsson Aaby, Norin, Hellström, greve Wachtmeister, Sjöblom.
Sävström, Dalberg, Pettersson Olaus, Barthelson, Hagfält, Flognfält,
Ericsson i Arboga, Larsson i Bondarve, Ericson i Oberga och Anderson
i Knapasjö.
Reservation
av herrar Sjöblom och Barthelson, som yrkat provisoriskt antagande
av Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74,
15
Bil. I.
9 § i avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket enligt utskottets
förslag:
Löneplan.
A. För manliga tjänstemän.
Tjänstemän vid lokalförvaltningen
Tjänste-
Lönegrad
\ Löne- 1 klass
i
Lönegrupper
män i
domän-
A
B
c
D
E
E
G
styrelsen
1
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
—
—
—
—
—
—
—
2,364
2
-
—
—
—
-
-
2,520
l:a lönegraden
3
—
—
—
—
2,676
! 4
—
—
—
—
—
2,832
5
—
—
—
—
2,988
1 •
1
—
—
—
2,676
4
_
—
—
—
—
—
2,832
2:a lönegraden
—
—
—
—
—
2,988
«
—
—
—
_
—
—
3,144
7
—
—
—
—
—
3,300
5
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
—
6
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
—
3-e lönegraden
7
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
—
8
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
—
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
—
8
—
2,856
_
_
—
—
—
—
9
, —
3,012
—
—
—
—
4:e lönegraden
10
—
3,198
—
—
—
11
3,384
—
—
—
—
—
12
3,600
—
—
—
—
—
13
—
—
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
—
5e lönegraden
14
—
—
5,253
5,454
5,652
5,850
6,048
—
15
—
—
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
—
18
—
—
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
—
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
1
Tjänstemän vid lokalförvaltningen
Tjänste-
J Lönegrad
Löne-
klass
Lönegrupper
män i
domän-
A
B
C
1 B
E
! F
G
styrelsen
14
kr.
kr.
kr.
5,256
kr.
5,454
kr.
5,652
kr.
5,850
kr.
6,048
kr.
6,048
6:e lönegraden
15
_
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
6,420
16
—
■
5,952
6,168
6,384
1 6,600
6,816
6,816
17
—
—
6,324
6,546
6,768
6,990
| 7,212
7,212
1
17
;
7,212
• , i
18
_
_
_
_
_
_
7,668
1 7.e lönegraden
19
—
—
—
—
—
—
—
8,124 1
1 20
—
—
—
—
—
—
8,580
18
6,528
:
19
_
6,954
_
_
_
_
__
_ |
: 8:e lönegraden
20
—
7,380
_
—
—
21
—
7,860
—
—
—
19
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
-
20
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580 S| —
9,060 jj — |
9:e lönegraden
21
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
22
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,800
9,540
-
20
7,620
_
_
8,580
21
—
8,100
_
_
9,060
\ 10:e lönegraden
22
—
—
8,580
-
—
—
9,540
23
—
9,060
—
—
—
10,020
22
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
23
_
_
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020''
_
ll:e lönegraden■
24
—
—
9,540 ,
9,780
10,020
10,260
10,500
—
l
25
—
— i
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
—
i
23
_
_
_
_ !
i
_
10,020
12 e lönegraden
24
_
_
.
10,500
25
—
—
—
—
- !
—
—
10,980
26
—
—
—
—
—
—
11,460 1
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7i. 17
B. För kvinnliga tjänstemän.
Lönegrad
Löne-
klass
Tjänsteman vid lokalförvaltningen
Tjänste- män i
domän- styrelsen
Lönegrupper
A
B
c
D
E
F
G
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
-
—
1,464
1,500
1,536
1,572
1,608
1,608
2
_
1,656
1,692
1,728
•1,764
1,800
1,800
l;a lönegraden
3
—
1,860
1,896
1,932
1,968
2,004
2,004
4
—
—
2,064
2,100
2,136
2,172
2,208
2,208
3
_
_
2,004
4
_
_
_
_
_
—
2,208
2:a lönegraden
5
_
_
_
—
—
—
2,400
6
—
—
—
—
—
—
2,604
5
_
_
2,400
1
6
_
_
_
___
—
2,604
3:e lönegraden
7
_
—
—
—
—
—
2,808
i 8
_
—
—
—
—
3,000
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 saml. 30 käft. (Nr 74).
3
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Tjänsteförteckning
angivande de skilda lönegrader Inom den under 9 § 1 reglementet Införda löneplan,
till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.
A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.
Lönegrad
enligt 9 § avd. A
B efattning
Lönegrad
enligt 9 § avd. A
Befattning
l:a lönegraden ......
Expeditionsvakt.
7:e lönegraden......
By r&j ägmästare.
2:a » ......
Förste expeditionsvakt.
8:e » ......
Skogsskolföreståndare.
3:e » ......
Kronojägare.
Tillsyningsman.
9:e » ......
JSkogsingenjör.
''Jägmästare.
4:e » ......
Skogsrättare.
10:e » ......
rDomänfiskal
5:e » ......
Överjägmästarassistent.
\Flottledsingenjör.
Notarie.
ll:e » ......
Överjägmästare.
Bokhållare.
12:e
Byråchef.
6:c t ......
Registrator.
Revisor.
Kassör.
Skogstaxator.
B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.
Lönegrad
enligt 9 § avd. B.
Befattning
l:a lönegraden ......
Skrivbiträde.
2:a » ......
Kontorsbiträde.
3:e » ......
Kanslibiträde.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74,
19
BIL 2.
9 § i avlöningsreglementet för tjänstemän Tid domänverket enligt
Kungl. Maj:ts förslag:
Löneplan.
A. För manliga tjänstemän,
Tjänstemän yi
d lokalförvaltningen
Tjänste-
Lönegrad
Löne-
klass
Lön
egrupper
män i
domän-
A
B
C
D
E
F
<*
styrelsen
1
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
2,520
2
—
—
—
—
—
—
—
2,676
l:a lönegraden....
3
—
—
—
—
■ —
—
—
2,832
4
—
—
—
—
—
—
—
2,988
B
—
—
—
—
—
3,144
3
2,832
4
—
—
—
—
—
—
—
2,988
3:a lönegraden...
5
—
—
—
—
—
—
—
3,144
6
—
—
—
—
—
—
—
3,300
7
—
—
—
—
—
—
—
3,486
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
_
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
—
3:e lönegraden...''.
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
'' 3,486
—
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
—
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
.
8
3,012
_
_
_
_
9
-
3,198
—
—
—
—
—
—
_4:e lönegraden...■
10
—
3,384
—
—
—
—
—
—
11
—
3,600
—
—
—
—
—
—
12
—
3,816
—
—
—
—
—
13
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
_
14
_
_
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
—
5:» lönegraden..:
15
_
'' _
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
—
16
—
—
6,324
6,546
6,768
6,990
•
7,212
—
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
j Löne-
Tj än s t e b
än vi
1 lokalförvaltningen
Tjänste-
Lönegrad
] klass
Lönegrupper
män i
domän-
A
B
C
D
E
F
G
styrelsen
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
14
-
—
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
6,420
15
_
_
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
6,816
6:e lönegraden...''
16
—
—
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
7,212
17
—
—
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
7,668
17
6,756
7,668
18
_
_
7,188
_
_
___
8,124
7:e lönegraden ...
19
—
—
7,620
—
—
—
—
8,580
20
—
8,100
—
—
—
—
9,060
18
-
6,954
_
8:e lönegraden...,
19
—
7,380
—
—
—
—
-
20
—
7,860
—
—
—
—
21
—
8,340
—
—
—
—
19
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
20
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
_
i 9:e lönegraden....
21
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
—
22
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
_
.
21 |
8,580
_
_
-
9,540
10:e lönegraden..
22 ,
—
9,060
—
—
—
—
10,020 1
23
—
—
9,540
—
—
—
—
10,500
24
—
—
10,020
—
—
—
10,980
22
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
ll:e lönegraden..''
23
_
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
_
24
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
—
25 1
—
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
23
10,500
12:* lönegraden...
24
_
10,980
25
—
—
—
—
11,460
26
—
—
—
—
— ■
—
11,940 |
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7i.
B. För kvinnliga tjänstemän.
21
Lönegrad
Löne-
klass
T j
i n s t e m
än v i
lokalförvaltning
e n
Tjänste- |
män i j
domän- styrelsen
Lön
©grupper
A
B
C
D
E
F
G
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
—
—
1,636
1,692
1,728
1,764
1,800
1,800
2
_
1,860
1,896
1,932
1,968
2,004
2,004
l:a lönegraden...
3
_
—
2,064
2,100
2,136
2,172
2,208
2,208
4
—
—
2,256
2,292
2,328
2,364
2,400
2,400
3
1
2,208 I
■
4
_
_
_
_
_
'' _
2,400 1
2:a lönegraden...
5
_
_
—
- ''
—
—
—
2,604
6
—
—
—
—
—
—
—
2,808 |
5
2,604 ;
6
_
_
_
_
_
_
2,808
3:e lönegraden..
7
_
_
—
—
—
—
—
3,000 !
8
—
—
—
—
—
—
—
3,204 i
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt.
30 häft. (Förslag nr 74.) 4
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Tjänsteförteckuing
ankrande de skilda lönegrader Inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,
till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.
A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.
f
Lönegrad
enligt 9 § avd. A
Befattning
Lönegrad
enligt 9 § avd. A
Befattning
i l:a lönegraden ......
i 2:a » ......
Expeditionsvakl.
Förste expeditionsvakt.
7:e lönegraden . ..
j Byråjägmästare.
(Skogsingenjör.
i 3:e » . ...
(Kronojfigare.
8:e » ......
Skogsskolföreståndare.
{Tillsyningsman.
9:e » ....
Jägmästare.
4:e » ......
Skogsrättare.
10:e » ......
(Domänfiskal.
5:e » ......
Överjägmästarassistent.
1 Flottled singenjör.
Notarie.
ll:e
överjägmästare.
Bokhållare.
12:e
Byråchef.
Registrator.
Revisor.
Kassör.
Skogstaxator.
B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.
Lönegrad
enligt 9 § avd. B
Befattning
1
l:a lönegraden ...
1
..i Skrivbiträde.
2:a
.. Kontorsbiträde.
3:e »
.. Kanslibiträde.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för domänverkets personal ävensom en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten