Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för domänverkets personal ävensom fem i ämnet väckta motioner.

1920-05-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1920:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för domänverkets personal ävensom fem i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lönereglering för domänverkets personal ävensom fem i

ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 271, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente

för tjänstemän vid domänverket att träda i tillämpning

från och med den 1 januari 1921;

dels besluta, att under erforderlig övergångstid reduktion i den i

21 § av samma reglemente angivna semestertiden skall vidtagas i den

mån sådant påkallas *av bristen på övad reservpersonal eller andra omständigheter,

därvid bör tillses, att i den mån olika semestertid anses

böra stadgas för befattningshavare tillhörande samma lönegrad, äldre

befattningshavare så vitt möjligt komma i åtnjutande av längre semester

än yngre befattningshavare av sådan grad;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för personal vid domänverket;

dels ock besluta, att, där tjänsteman vid domänverket med tillämpning

av nu gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av

avlöningen i förskott, skall vid ingången av år 1921 till honom på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning han vid utgången av år 1920 innehade, i

förskott uppburit för januari månad 1921, om de hittillsvarande avlöBihang

till riksdagens protokoll 1920. 10 saml. 30 höft. (Nr 74.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Motiener.

ningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt

bränsle och eventuellt fri belysning, skall ökas med värdet, enligt domänstyrelsens

uppskattning, av denna förmån för en månad.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta motioner nämligen

1) nr 257 i första kammaren av herr Andersson, Gunnar, vari

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majrts proposition nr 271

angående lönereglering för domänverkets personal och

att riksdagen i dess ställe måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om

skyndsamt utarbetande av och framläggande för riksdagen av förslag till

lönereglering för domänverkets personal, förutsättande en omorganisation

av domänverkets tjänstebefattningar, ledande framförallt till att

den större dugligheten och ekonomiska förmågan vid revirförvaltningen

erhåller högre avlöning ävensom att inom verket personalen må kunna

förflyttas på för förvaltningen lämpligaste sätt, samt

att riksdagen behagade medgiva, att det förslag till avlöningsreglemente,

som ingår i Kungl. Maj:ts proposition nr 271, må provisoriskt

tillämpas under 1921.

2) nr 263 i första kammaren av herrar Rosén och Modig, likalydande

med nr 391 i andra kammaren av herr Nilsson i Landeryd

m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta på det sätt bifalla

propositionen nr 271, att § 9 i avlöningsreglementet erhåller den innebörd

och uppställning, som samma paragraf äger i det av kommunikationsverkens

lönekommitté den 18 december 1919 avgivna betänkandet.

3) nr 264 i första kammaren av herr Barthelson, vari hemställts,

att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts propositioner till riksdagen angående

lönereglering för domänverkets personal med den ändring

att arvode till generaldirektör och chef för domänverket må utgå

med 30,000 kronor för år samt till .överdirektör och souschef vid domänverket

med 18,000 kronor för år;

att kallortstillägg måtte utgå till domänverkets tjänstemän efter

samma grund, som för tjänstemän inom övriga affärsdrivande verk är

stadgat;

att lönegrupperingen sker efter en skala, vari dyrort ingår med

4 tiondedelar, svårskötthet med 4 tiondedelar och ödslighet med 2 tiondedelar

;

att domänfullmäktiges arvode må utgå med 4,000 kronor för år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74. 3

samt 4) nr 392 i andra kammaren av lierr Bäckman m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att skogsingenjör skall uppflyttas i

9 lönegraden, grupp C.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Den föreliggande propositionen grundar sig på ett av kommunikationsverkens

lönekommitté den 18 december 1919 enligt av Kungl.

Maj:t lämnat uppdrag avgivet betänkande angående lönereglering för

domäuverket. Utskottet vill redan här erinra att jämlikt det Kungl.

Maj:ts beslut, varigenom kommittén erhöll berörda uppdrag kommittén

jämväl skulle hava att utreda uppkommande organisationsfrågor, men att

kommittén, sedan domänstyrelsen på av kommittén framställd förfrågan

meddelat, att styrelsen med hänsyn till vissa under de senaste åren

beslutade rätt viktiga organisatoriska förändringar,1 icke ansåg sig nu

böra ifrågasätta några ytterligare och, sedan vederbörande departementschefs

yttrande inhämtats, funnit sig i allt väsentligt böra begränsa sin

behandling av frågan om lönereglering inom ramen av den nuvarande

organisationen.

Vid sin hemställan den 6 december 1918 till Kungl. Maj:t att

lämna kommunikationsverkens lönekommitté i uppdrag att utreda frågan

om definitiv lönereglerig i fråga om personalen vid skogsstaten och

statens skogsskolor, gav föredragande departementschefen uttryck för

den åsikten, att det borde undersökas, i vad mån avlöningsförhållandena

för sagda personal kunde ordnas efter likartade grunder med dem, som

gälla för kommunikationsverkens personal. Det av kommittén nu framlagda

förslaget bygger i vidsträckt grad på en sådan likhet. Kommittén

har vid närmare prövning funnit kommunikationsverkens avlöningsystem

vara för domänverkets del lämpligt och kunna i huvudsakliga delar

komma i tillämpning. Domänstyrelsen har i sitt över kommittéförslaget

avgivna utlåtande förklarat sig dela denna mening. Jämväl departementschefen

har anslutit sig till de huvudprinciper, som ligga till grund

för detta förslag. Då dessa principer, såsom departementschefen jämväl

erinrat, i fjol gillades av riksdagen beträffande de övriga affärsdrivande

verken har utskottet icke ansett sig hava anledning att närmare ingå

på desamma utan inskränker sig utskottet till att i korthet redogöra för

olikheterna i Kungl. Maj:ts och kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts förslag skiljer sig sålunda från kommitténs förslag,

vilket upptagits i herrar Roséns och Modigs samt Nilssons i Landeryd

1 Åsyftas huvudsakligen inrättande av en överdirektörs- och souschefsbefaltning i domttnstyrclsen

samt av dom&nfullmtlktigeinstitutionen.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

in. fl. motioner, huvudsakligen däri, att under det kommittén i sitt

förslag till löneplan genomgående placerat vederbörande befattningshavare

vid domänverket eu klass lägre än motsvarande befattningshavare vid

kommunikationsverken, Kungi. Maj:t av angivna skäl ansett domänverkstjänstemännen

böra i aylöningshänseende fullt jämställas med kommunikationsverkens

befattningshavare. Kommittén bar som skäl för sin ståndpunkt

i vad angår den lokala skogsstatspersonalen anfört, att domänverket, som

visserligen kunde, såsom affärsdrivande verk betraktat, fullt jämföras med

de övriga affärsdrivande verken, likväl med avseende å tjänstgöringsförhållandena

därstädes företedde så pass stora olikheter, att dess tjänstemän

i avlöningshänseende icke kunde fullt jämställas med befattningshavarna vid

kommunikationsverken. I fråga speciellt om befattningshavarna vid domänstyrelsen

har kommittén funnit den av kommittén föreslagna dagliga

tjänstetiden, liksom för närvarande, av sex timmar — mot kommunikationsverkens

sju timmar — motivera den föreslagna avlöningsskillnaden.

Kungl. Maj:t åter har i anslutning till sitt förslag om den dagliga tjänstgöringstidens

utsträckning till sju timmar ansett jämväl ifrågavarande

tjänstemän böra komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner, som

tjänstemännen vid kommunikationsverkens styrelser. Skillnaden i avlöningsbeloppen

enligt Kungl. Maj:ts och kommitténs förslag till löneplan

variera, beroende på befattningarna, i stort sett mellan 150—500

kronor. Utöver den nu angivna uppflyttningen över lag innebär Kungl.

Maj:ts förslag, att domänfiskalen och flottledsingenjören skulle i förhållande

till kommitténs förslag uppflyttas en klass, något som med hänsyn

till dessa två befattningshavares fristående ställning ansetts kunna

ske utan rubbning av löneplanen i övrigt.

I fråga om de särskilda befattningshavarnas gruppering har kommittén

tagit hänsyn till — förutom såsom vid kommunikationsverken

dyrort — jämväl svårsköttliet, kallort och ödslighet. Med utgångspunkt

från talet 10 för den mest ogynnsamt ställda befattningshavaren

har kommittén ansett, att vid grupperingen dyrortsmomentet borde

ingå med 4 poäng samt vartdera av övriga moment 2 poäng.

Departementschefen åter har tillstyrkt, att förstämnda tal höjes till 12

och att svårsköttbetsmomentet, vilket enligt hans mening borde tillmätas

större betydelse vid avlöningens bestämmande, borde tillerkännas 4 poäng.

I övrigt sammanfalla, om man bortser från några mindre detaljer,

Kungl. Maj:ts förevarande framställning med kommitténs förslag.

Domänstyrelsens ovanberörda utlåtande, varigenom styrelsen tillstyrkt

grundprinciperna i lönekommitténs förslag, åtföljdes på sätt framgår

av statsrådsprotokollet emellertid av ett särskilt yttrande av de båda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

5

domänfullmäktige, vari kommittéförslaget ägnades eu skarp kritik, särskilt

med hänsyn till den strävan, som däri gjort sig gällande, att på

domänverkets personal söka åvägabringa i det närmaste samma avlöningsbestämmelser

som ifråga om kommunikationsverken, i förhållande till

vilka verk domänverket enligt fullmäktiges mening företedde grundväsentliga

olikheter. Vidare höllo fullmäktige före, att i samband

med lönereglerings frågan jämväl bort upptagas spörsmålet om vissa förändringar

i domänverkets nuvarande organisation, vilka syntes domänfullmäktige

av stort behov påkallade. Samtidigt framlade fullmäktige

ett på mera praktiska synpunkter byggt organisations- och löneförslag,

och ansåge sig fullmäktige så mycket mera böra göra detta, som domänfullmäktigeinstitutionen

syntes dem vara upprättad för att i statens

skogshushållning låta åsikter och förslag bli hörda-, vilka kunna bringa

densamma i möjligast intima samband med det praktiska livet och dess

krav. Det är med utgångspunkt från detta förslag, som i den av herr

Andersson i ämnet väckta motionen hemställes om förnyad utredning i

ärendet.

Vid jämförelse med de övriga affärsdrivande verken kommer motionären

till den uppfattningen, att de underordnade tjänstemännen därstädes

i så gott som alla grader, för ett rätt fyllande av sina uppgifter,

i stort sett i regel endast hava att följa vederbörande instruktioner och

reglementen, och att ledningen till följd härav äger möjlighet att mera

omedelbart utöva sin dirigerande verksamhet samt när som helst kontrollerande

ingripa -och rätta eventuellt begångna fel och misstag. Vid

dessa verk vore det med andra ord på ledningen, som verksamhetens

resultat närmast berodde. Vid domänverket konstaterar motionären förhållandet

vara ett annat. Naturligen spelar enligt motionärens mening

även här en duglig och framstående ledning en mycket stor roll, men

dennas möjlighet att nå ett gott resultat vore vid detta verk så mycket

mera beroende av ett icke blott sakkunnigt, dugligt och intresserat

utan även av ett verkligt hängivet och uppoffrande arbete från den

underordnade personalens sida. Särskilt fäster motionären i detta avseende

uppmärksamheten på den mellangrupp av tjänstemän, som utgöres

av revirförvaltarna. I motsats till vad fallet vore beträffande motsvarande

tjänstemän inom varje annat område av förvaltningen, åvilade dessa — givetvis

på grund av det levande förvaltningsobjektets, skogens, art och

natur — sådana uppgifter, att verksamhetens hela resultat närmast berodde

av det sätt, varpå dessa bedreve och utförde sitt arbete. Inom

intet annat område kunde, ansåg motionären, uppvisas, att en befatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

ningshavare i motsvarande ställning ägde så stora möjligheter att, utan

att begå tjänstefel, tillföra eller avföra statsverket betydande belopp.

Vid sådant förhållande vore det enligt motionärens uppfattning ur

statsekonomisk synpunkt av största vikt, att framförallt ifrågavarande

befattningshavare, vilka »bildade den axel, varom varje lönereglering

beträffande domänverket måste röra sig», bereddes en löneställning, som

vore ägnad att mer än hittills egga vederbörande till ansträngning för

att av förvaltningsobjektet utvinna bästa möjliga resultat. Att härvid

förfara på sätt det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget innebure nämligen

att — visserligen till ett förhöjt belopp — bestämma lönerna i

stort sett lika för alla revirförvaltare, syntes motionären icke vara den

rätta vägen, då arbetsprestationen på sätt ovan antytts vore i hög grad

beroende av revirförvaltarens personliga egenskaper. Det gällde i stället

att utfinna ett system, varigenom ovan uttalade önskemål kunde tillgodoses

och detta kunde enligt motionärens uppfattning endast ske därigenom,

att lönen sattes i intimast möjliga samband med arbetsresultatet. Ur

denna synpunkt föreslår motionären en med hänsyn till revirens mer

eller mindre krävande skötsel verkställd uppdelning i klasser med avsevärt

olika löner för revirförvaltarna inom de särskilda klasserna. Med

de synnerligen skiftande förhållandena i olika avseenden inom skilda

revir måste nämligen ytterst olika krav ställas på vederbörande revirförvaltares

kvalifikationer. Revirklassernas antal har motionären förslagsvis

ifrågasatt till tre. Av reviren borde 65 procent inrangeras i

lägsta eller första klassen, 25 procent i andra klassen samt 10 procent

i tredje klassen, vilket med det nuvarande revirantalet skulle inom de

olika klasserna bliva respektive 89, 35 och 14 revir. Med denna klassindelning

skulle enligt motionärens uppfattning, jämväl följa, att revirförvaltaren

icke en gång för alla bundes vid bestämda revir utan bleve skyldiga

att underkasta sig förflyttning. Genom en sådan anordning vunnes

den obestridliga fördelen —• varförutom enligt motionärens mening för

övrigt en verkligt framgångsrik , skogsskötsel från statens sida icke vore

möjlig — att vederbörande revirförvaltares arbete städse kunde utnyttjas

på det ur nämnda synpunkt lämpligaste sättet. I händelse av förflyttning

utan egen ansökan borde revirförvaltaren beredas ersättning för

flyttningskostnader.

I avseende å lönebeloppen för ifrågavarande befattningshavare har

motionären — dock endast reservationsvis— ifrågasatt grundlöner, vilka

i lönegruppen A skulle för de tre olika revirklasserna uppgå till respektive

7,140, 8,580 och 10,020 kronor. Slutlönen skulle exempelvis i lönegruppen

D uppgå till respektive 9,300, 10,740 och 12,180.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

7

För att möjliggöra en premiering av de bäst skötta reviren borde

utöver den ordinarie lönen, enligt motionärens mening, ett system med

förvaltningspremier införas. Dessa hava förslagsvis upptagits till 10,000

kronor, att utgå tidigast efter fem år, och vore avsedda att utdelas efter

inspektion av en särskild för ändamålet tillsatt nämnd.

Beträffande kronojägarna, vilka jämväl syntes motionären hava

en betydelsefull uppgift att fylla, har motionären ansett dessa böra utöver

lönen, vilken kunde hållas inom det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet, kunna tillerkännas flitpenningar för visad duglighet och flit.

Flitpenningarnas belopp har upptagits till 1,000 kronor, att kunna

utgå tidigast efter tre år. •

För överjägmästare, beträffande vilka några förvaltningspremier ej

ifrågasatts, har motionären föreslagit en grundlön i lönegrupp A av

10,980 kronor. Slutlönen i de olika grupperna borde växla mellan

12,420 och 13,860 kronor.

I fråga om domänstyrelsen har motionären förordat inrättande av

ytterligare en överdirektörsbefattning med speciell uppgift att leda själva

affärsrörelsen. Genom en sådan anordning förändrades byråchefernas

betydelse och de borde icke då kunna betraktas såsom principiellt krävande

högre avlöning än överjägmästarna.

Då motionären med ovan angivna utgångspunkt ansåge, att det

skulle vara i hög grad att beklaga, därest det av Kungl. Maj:t i förevarande

proposition framlagda löneregleringsförslaget nu bleve av riksdagen

definitivt antaget och därigenom en omorganisation i föreslagen

riktning, åtminstone för en längre tid framåt, omöjliggjord, har motionären,

samtidigt inseende vikten av att domänverkets personal redan från

och med år 1921 beredes förbättrade löner, ifrågasatt antagande för år

1921, endast såsom provisoriskt, av Kungl. Maj:ts förslag, med allenast

viss ändring i avseende å generaldirektörens och överdirektörens löneförmåner,

vartill utskottet återkommer här nedan. På samma gång har

motionären såsom ovan nämnts hemställt om förnyad utredning av domänverkets

löne- och organisationsfråga.

Övriga i ämnet väckta motioner röra endast enstaka detaljer i

Kungl. Maj:ts förslag, och återkommer utskottet härtill längre fram.

Jämväl utskottet håller före, att det varit önskvärt, om vid den i

.ärendet verkställda utredningen angående lönereglering för domänverkets

personal, såsom ursprungligen varit avsett, även upptagits själva organisationsfrågan.

Domänverkets egenskap av ett i allt högre grad affärsdrivande

företag synes nämligen utskottet, i olikhet med domänstyrelsen,

redan i och för sig göra vissa förändringar i den nuvaran
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

de organisationen av behovet påkallade. Härtill kommer, att domänverket

enligt utskottets mening i förhållande till de övriga affärsdrivande

verken intager eu utpräglad särställning. Jämförelsen med

kommunikationsverken synes utskottet så mycket mindre äga fog, som

dessa, såsom affär sdrivan de verk betraktade, i motsats till vad förhållandet

är ifråga om domänverket, äro rena monopolföretag. Under det

att prisen på trävarumarknaden liksom prisen på jordbrukets produkter

äro beroende av fluktuationerna på världsmarknaden, kunna verkningarna

av inträffande ogynnsammare konjunkturer för kommunikationsverkens

vidkommande, i allmänhet regleras genom motsvarande höjningar

i vederbörande taxebestämmelser. Då vidare domänverkets arbetsuppgifter

torde vara av ytterst skiftande natur och i hög grad beroende

av lokala förhållanden, låter sig en schematisering av arbetet ej gorå

annat än till en viss grad, vilket däremot vid kommunikationsverken i

mycket vid omfattning är möjligt. För den särskilda arten av de uppgifter,

som åvila domänverkets personal, har departementschefen själv i

sin i statsrådsprotokollet framförda kritik över lönekommitténs förslaglämnat

en enligt utskottets mening synnerligen belysande framställning,

vilken utskottet anser lämpligt här återgiva. Departementschefen yttrar

sålunda:

»Det är särskilt en omständighet, som icke synes hava blivit vederbörligen

beaktad, nämligen den ekonomiska betydelsen av den jämförelsevis

självständiga och fria verksamhet, som måste tillkomma skogsstatspersonalen.

Vid övriga affärsdrivande verk sker tjänstgöringen efter

detaljerade reglementen eller andra föreskrifter, vilka skola av tjänstemännen

ytterst noga och vaksamt iakttagas, vilket förvisso kräver stor

plikttrohet, uthållighet och nit. Vid skogsstaten är verksamhetens resultat

däremot i hög grad beroende av den enskilde tjänstemannens

initiativ, företagsamhet och förmåga att bedöma förhållandena. Både

vid avverkningar, skogskulturer och försäljningar, ja vid snart sagt alla

skogsmannens arbeten är det ekonomiska resultatet avhängigt av den

skicklighet och klokhet, varmed han gått till sitt verk. På grund av

arbetets natur är det oundgängligt, att han erhåller en vidsträckt rätt

till att själv träffa avgörande i dessa hänseenden, ett avgörande som kan

vara ganska svårt, som kräver omdöme och anpassningsförmåga och

måste bliva olika å olika platser med skilda skogstyper, tillgång å arbetskrafter,

transport- och avsättningsförhållanden m. m. och som även

kan på grund av prislägets förändringar m. m. utfalla olika vid olika

tillfällen. Han måste alltid i viss mån och i större grad, ju högre och

mer ansvarsbill tjänst han har, vara affärsman jämte det han är skoglig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

9

fackman. Han kar i sin ganska fria och i viss män okontrollerbara vård

statens stora andel i vårt lands kanske värdefullaste naturtillgångar, vilka

äro av så oerhörd betydelse i mångahanda hänseenden både nu och

för framtiden. Ett beslut av honom i en skogsfråga kan till sina verkningar

sträcka sig över generationers livslängd. Vad jämförelsen med

vattenfallsverket beträffar må särskilt framhållas, att skogsmannen arbetar

med levande material — skogen —, vars utveckling måste oavbrutet följas

och befrämjas och vilket från år till år ter sig i förändrad gestalt och

kräver förändrat behandlingssätt, Själva förvaltningsobjektet är underkastat

en ständig nvskapning.»

Behövligheten av en förändrad organisation av domänverket, framgår

ock av de utredningar, som verkställts av bland andra de s. k.

södra skogssakkunniga.

Särskilt torde, såsom motionären med rätta framhållit, de för domänverkets

affärsverksamhet speciellt utmärkande förhållandena kräva hänsynstagande

icke blott med avseende å organisationen utan jämväl ifråga

om lönebeloppens bestämmande. I vare sig Kungl. Maj:ts eller kommitténs

motionsvis upptagna förslag, vilka för övrigt på sätt ovan nämnts

inskränka sig till en enbär lönereglering, har härvid fästs någon mera

avgörande betydelse. I detta avseende s}mes utskottet däremot herr

Anderssons motion erbjuda vissa synnerligen beaktansvärda synpunkter,

samtidigt som utskottet ingalunda förbiser, att svårigheter i vissa fall

torde kunna möta vid realiserandet härav. Denna utskottets uppfattning

har jämväl kommit till uttryck i departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

i anledning av domänfullmäktiges i förevarande motion

upptagna förslag, och domänstyrelsen synes på intet sätt hava underkänt

de i motionen angivna huvudgrunderna. Att departementschefen likväl

i princip godtagit lönekommitténs förslag, synes av statsrådsprotokollet

att döma huvudsakligen hava berott därpå, att departementschefen, i betraktande

av nödvändigheten att bereda domänverkets personal förbättrade

avlöningsförmåner, icke genom en omarbetning av sistnämnda förslag

i av domänfullmäktige angiven riktning velat fördröja framläggande

av proposition i ämnet till riksdagen.

Några betäukligheter med avseende å konsekvenserna av eu omorganisation

och lönereglering i den av motionären antydda riktningen

synas utskottet icke böra möta, i betraktande av den särställning domänverket,

på sätt utskottet ovan uttryckligen betonat, intager iuom förvaltningen.

Då härtill kommer, att utskottet liksom motionären håller före,

att lönefrågan, vilken jämväl utskottet anser vara trängande, torde

kunna utan olägenhet- under något år provisoriskt ordnas, anser sig

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 30 käft. (Nr 74). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

utskottet nu böra -tillstyrka en förnyad utredning av ärendet. Därvid

anser utskottet, utan att vilja för närvarande intaga någon bestämd

ståndpunkt till de i herr Anderssons motion framställda förslagen, att

de i densamma angivna synpunkterna böra, i den män detta kan befinnas

vara ändamålsenligt med hänsyn till eu affärsmässig utveckling av

verket ifråga, beaktas.

I avseende å de särskilda i motionen framförda förslagen har

utskottet icke ansett nödigt att här närmare ingå därpå, utan får utskottet

i detta avseende åberopa vad i motionen anförts. Dock vill utskottet

i anledning av motionärens uttalande, att revirförvaltare vid förflyttning

från ett revir av högre klass till ett revir av lägre klass skulle undfalla

förhållanden, där han icke enligt allmän lag gjort sig skjddig till

tjänstefel, bibehållas vid den avlöning han åtnjutit såsom revirförvaltare

i den högre revirklassen, uttala, att med hänsyn till konsekvenserna i

vissa fall av en sådan anordning enligt utskottets mening samtidigt garantier

måste skapas, varigenom eventuellt missbruk av en sådan rätt i möjligaste

mån förebygges. Den frågan synes utskottet med andra ord böra

tagas under övervägande, huruvida icke bibehållande av oförändrad lön

borde i någon ytterligare mån än motionären ifrågasatt göras beroende

av de omständigheter eller de skäl, som föranlett förflyttningen, eller om

icke möjligen den högre lönen borde bindas vid det faktiska inuehavet

av reviret.

Sedan utskottet med det ovan anförda ådagalagt, att utskottet för

sin del icke kan tillstyrka ett definitivt antagande vare sig av lönekommitténs

eller Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till löneplan, återstår

för utskottet att taga ställning till frågan, hur förfaras bör under den

tid, den av utskottet förordade utredningen verkställes. I liknande fall

torde i allmänhet den för vederbörande ämbetsverk fastställda gamla

staten fått gälla tillsvidare. Att emellertid tillämpa detta förfaringssätt

beträffande domänverket anser utskottet uteslutet, med hänsyn till att såsom

utskottet redan ovan antytt detta verks personal torde med råtta kunna

göra anspråk på förbättrade löner redan från ingången avår 1921. I valet

mellan att provisoriskt antaga lönekommitténs av herrar Rosén och Modig

samt herr Nilsson in. fl. upptagna förslag eller Kungl. Maj:ts förslag till

löneplan, vilken finnes intagen i 9 § i respektive förslag till avlöningsreglemente,

har utskottet, med hänsyn till att det i varje fall endast gäller ett

provisorium för en kortare tid, ansett vägande skäl tala för antagande

av kommitténs förslag allenast med viss ändring beträffande skogsingenjörerna,

vartill utskottet återkommer här nedan. Härvid måste dock

utskottet, utan något ställningstagande till lönebeloppens storlek i vad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7d.

11

angår domänverkets personal, principiellt taga avstånd från den uppfattning,

som kommit till uttryck i kommitténs förslag att över lag sätta

domänverkets tjänstemän i lägre löneställning än motsvarande befattningshavare

vid de övriga affärsdrivande verken, en ståndpunkt som för

övrigt torde framgå av vad utskottet här ovan anfört.

Såsom en uttrycklig förutsättning för den tillstyrkta provisoriska

löneregleringens trädande i tillämpning bör såsom departementschefen

även betonat uppställas, att skogsstatens rese- och traktamentsbestämmelser

undergå revision, i syfte att dessa ersättningar visserligen må

utgöra full ersättning för havda utgifter men icke bereda tjänstemännen

någon extra inkomst därutöver.

Med avseende å den föreslagna nya utredningen i ärendet, anser

utskottet, i betraktande av angelägenheten att på allt sätt söka begränsa

statsverkets utgifter, kostnaderna, efter en i anslutning till vad utskottet

i det föregående anfört eventuellt förändrad organisation av domänverket,

böra hållas inom ramen av det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition

beräknade beloppet. Visserligen torde vissa poster komma att

påkalla förhöjningar och jämväl vissa nya poster tagas med i beräkningen.

Å andra sidan håller emellertid utskottet före, att i vissa avseenden

besparingar kunna göras exempelvis genom, såsom i herr Anderssons

motion jämväl antytts, minskning i antalet revir och beredande i

stället åt vederbörande revirförvaltare för utförande av mindre kvalificerat

arbete av för- sådant ändamål lämpade arbetskrafter av lägre

kompetens.

Beträffande de detalj erinringar, som motionsvis framställts mot

Kungl. Maj:ts förslag och som i vissa fall jämväl drabbar lönekommitténs,

av utskottet här ovan provisoriskt tillstyrkta förslag, har i den

av herr Andersson väckta motionen ävensom i herr Barthelsons motion,

under åberopande av de för motsvarande befattningar vid statens järnvägar

och vattenfallsverket bestämda löneförmåner, föreslagits, att arvodet

till chefen för domänverket och överdirektören i domänstyrelsen måtte

bestämmas till respektive 30,000 och 18,000 kronor.

För egen del håller utskottet före, att till ifrågavarande befattningar

kräves verkligt framstående och dugliga personer. Det synes

utskottet ock som skulle dessa befattningshavare kunna med hänsyn till

dem åliggande ansvar och uppgifter kunna jämställas med motsvarande

befattningshavare, exempelvis vid statens järnvägar. 1 betraktande

emellertid av att utskottets förslag endast går ut på ett provisoriskt

antagande av det i herrar Roséns och Modigs ävensom i herr Nilssons

m. fl. motioner gjorda förslaget, anser utskottet på denna punkt lika

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

litet som i fråga om de i Barthelsons motion i övrigt framställda förslagen

skäl föreligga att vidtaga någon ändring.

Vad slutligen angår den av herr Bäckman m. fl. väckta motionen

avser denna, att skogsingenjörerna skulle fortfarande såsom hittills jämställas

med revirförvaltare och ej, såsom lönekommittén oqh Kung]. Magt

föreslagit, beredas en i avlöningshänseende ogynnsammare ställning än

sistnämnda befattningshavare. Utskottet håller för sin del före, att med

hänsyn till att det tillstyrkta förslaget endast bör förlänas provisorisk

karaktär, det torde finnas skäl för att, såsom motionären ifrågasatt, bibehålla

skogsingenjörerna i en ställning, motsvarande den de intaga enligt

nu gällande stat. Utskottet biträder därför motionärens förslag, dock

under uttalande, att detta steg icke får föregripa vad den blivande n}~a

utredningen kan i förevarande avseende giva vid handen. Då lönekommittén

i sitt förslag till löneplan placerat skogsingenjörerna i lönegruppen

C, torde i anslutning till det ovan anförda dessas löneförmåner böra

sättas lika med jägmästares i motsvarande grupp, C-gruppen. Härav

föranledes viss ändring i lönekommitténs förslag till löneplan ävensom

i den vid kommitténs förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid

domänverket fogade tjänsteförteckning. Åvenså bör viss i statsrådsprotokollet

angiven, av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt oberoende ändring

(införande av benämningen bokhållare och kassör), däri vidtagas. Utskottets

och Kungl. Maj:ts förslag till löneplan (9 §) finnas såsom bilagor

fogade vid detta utlåtande.

I övrigt biträder utskottet provisoriskt Kungl. Maj:ts förslag.

Den av lönekommittén föreslagna, av utskottet nu med ett obetydligt

undantag tillstyrkta löneregleringen har beräknats medföra en

kostnad av 3,700,000 kronor, utgörande en merkostnad i jämförelse med

för närvarande av 1,030,000 kronor. Med avseende å de hittills varje

år av riksdagen fastställda detaljerade driftkostnadsanslagen för domänverket

har departementschefen, under erinran att beträffande senast postoch

telegrafverken dylikt fastställande upphört, enligt medgivande av

fjolårets riksdag, ansett enahanda förändring nu böra inträda ifråga om

domänverket. För detta verk skulle sålunda liksom för de övriga verken

allenast vissa mera överslagsvis beräknade slutsummor rörande de olika

delarna av verkets kostnadsstat, vilka kunde tjäna till ledning vid uppgörandet

av det kommande årets budget, föreläggas riksdagen. Detta

har departementschefen ansett böra ske i sammanhang med statskontorets

inkomstberäkning och i chefens för finansdepartementet yttrande i samma

ämne. Vad sålunda ifrågasatts föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

13

1) att riksdagen må

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och motionen nr 257 i första kammaren

ävensom av motionerna nr 263 i första kammaren

och nr 391 i andra kammaren samt motionen nr 392

i andra kammaren,

dels provisoriskt för år 1921 godkänna det vid

statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente

för tjänstemän vid domänverket, att träda i

tillämpning från och med den 1 januari 1921, med

däri av utskottet här ovan angivna förändringar;

dels besluta, att under erforderlig övergångstid

reduktion i den i 21 § av samma reglemente angivna

semestertiden skall vidtagas i den män sådant påkallas

av bristen på övad reservpersonal eller andra omständigheter,

därvid bör tillses, att i den mån olika

semestertid anses böra stadgas för befattningshavare,

tillhörande samma lönegrad, äldre befattningshavare

så vitt möjligt komma i åtnjutande av längre semester

än yngre befattningshavare av sådan grad;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga

bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för

personal vid domänverket;

dels ock besluta, att, där tjänsteman vid domänverket

med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen i

förskott, skall vid ingången av år 1921 till honom

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

. vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av år 1920 innehade, i

förskott uppburit för januari månad 1921, om de

hittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver

kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle

och eventuellt fri belysning, skall ökas med värdet,

enligt domänstyrelsens uppskattning, av denna förmån

för en månad.

b) i anledning likaledes av motionen nr 257 i

första kammaren i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

om förnyad utredning angående löne- och organisationsförhållandena

vid domänverket med beaktande i

den mån så kan befinnas lämpligt av de i motionen

angivna synpunkterna samt framläggande för riksdagen

av det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

2) att motionen nr 264 i första kammaren,

i den mån den ej kan anses besvarad genom vad utskottet

här ovan anfört, ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1920.

På jordbruksutskottets vägnar:

A ABY ERICSSON.

Närvarande: Hrr Ericsson Aaby, Norin, Hellström, greve Wachtmeister, Sjöblom.

Sävström, Dalberg, Pettersson Olaus, Barthelson, Hagfält, Flognfält,

Ericsson i Arboga, Larsson i Bondarve, Ericson i Oberga och Anderson

i Knapasjö.

Reservation

av herrar Sjöblom och Barthelson, som yrkat provisoriskt antagande

av Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74,

15

Bil. I.

9 § i avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket enligt utskottets

förslag:

Löneplan.

A. För manliga tjänstemän.

Tjänstemän vid lokalförvaltningen

Tjänste-

Lönegrad

\ Löne- 1 klass

i

Lönegrupper

män i

domän-

A

B

c

D

E

E

G

styrelsen

1

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

—

—

—

—

—

—

—

2,364

2

-

—

—

—

-

-

2,520

l:a lönegraden

3

—

—

—

—

2,676

! 4

—

—

—

—

—

2,832

5

—

—

—

—

2,988

1 •

1

—

—

—

2,676

4

_

—

—

—

—

—

2,832

2:a lönegraden

—

—

—

—

—

2,988

«

—

—

—

_

—

—

3,144

7

—

—

—

—

—

3,300

5

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

—

6

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

—

3-e lönegraden

7

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

—

8

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

—

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

—

8

—

2,856

_

_

—

—

—

—

9

, —

3,012

—

—

—

—

4:e lönegraden

10

—

3,198

—

—

—

11

3,384

—

—

—

—

—

12

3,600

—

—

—

—

—

13

—

—

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

—

5e lönegraden

14

—

—

5,253

5,454

5,652

5,850

6,048

—

15

—

—

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

—

18

—

—

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

1

Tjänstemän vid lokalförvaltningen

Tjänste-

J Lönegrad

Löne-

klass

Lönegrupper

män i

domän-

A

B

C

1 B

E

! F

G

styrelsen

14

kr.

kr.

kr.

5,256

kr.

5,454

kr.

5,652

kr.

5,850

kr.

6,048

kr.

6,048

6:e lönegraden

15

_

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

6,420

16

—

■

5,952

6,168

6,384

1 6,600

6,816

6,816

17

—

—

6,324

6,546

6,768

6,990

| 7,212

7,212

1

17

;

7,212

• , i

18

_

_

_

_

_

_

7,668

1 7.e lönegraden

19

—

—

—

—

—

—

—

8,124 1

1 20

—

—

—

—

—

—

8,580

18

6,528

:

19

_

6,954

_

_

_

_

__

_ |

: 8:e lönegraden

20

—

7,380

_

—

—

21

—

7,860

—

—

—

19

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

-

20

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580 S| —

9,060 jj — |

9:e lönegraden

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

22

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,800

9,540

-

20

7,620

_

_

8,580

21

—

8,100

_

_

9,060

\ 10:e lönegraden

22

—

—

8,580

-

—

—

9,540

23

—

9,060

—

—

—

10,020

22

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

23

_

_

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020''

_

ll:e lönegraden■

24

—

—

9,540 ,

9,780

10,020

10,260

10,500

—

l

25

—

— i

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

—

i

23

_

_

_

_ !

i

_

10,020

12 e lönegraden

24

_

_

.

10,500

25

—

—

—

—

- !

—

—

10,980

26

—

—

—

—

—

—

11,460 1

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7i. 17

B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad

Löne-

klass

Tjänsteman vid lokalförvaltningen

Tjänste- män i

domän- styrelsen

Lönegrupper

A

B

c

D

E

F

G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

-

—

1,464

1,500

1,536

1,572

1,608

1,608

2

_

1,656

1,692

1,728

•1,764

1,800

1,800

l;a lönegraden

3

—

1,860

1,896

1,932

1,968

2,004

2,004

4

—

—

2,064

2,100

2,136

2,172

2,208

2,208

3

_

_

2,004

4

_

_

_

_

_

—

2,208

2:a lönegraden

5

_

_

_

—

—

—

2,400

6

—

—

—

—

—

—

2,604

5

_

_

2,400

1

6

_

_

_

___

—

2,604

3:e lönegraden

7

_

—

—

—

—

—

2,808

i 8

_

—

—

—

—

3,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 saml. 30 käft. (Nr 74).

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Tjänsteförteckning

angivande de skilda lönegrader Inom den under 9 § 1 reglementet Införda löneplan,

till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.

A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.

Lönegrad

enligt 9 § avd. A

B efattning

Lönegrad

enligt 9 § avd. A

Befattning

l:a lönegraden ......

Expeditionsvakt.

7:e lönegraden......

By r&j ägmästare.

2:a » ......

Förste expeditionsvakt.

8:e » ......

Skogsskolföreståndare.

3:e » ......

Kronojägare.

Tillsyningsman.

9:e » ......

JSkogsingenjör.

''Jägmästare.

4:e » ......

Skogsrättare.

10:e » ......

rDomänfiskal

5:e » ......

Överjägmästarassistent.

\Flottledsingenjör.

Notarie.

ll:e » ......

Överjägmästare.

Bokhållare.

12:e

Byråchef.

6:c t ......

Registrator.

Revisor.

Kassör.

Skogstaxator.

B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.

Lönegrad

enligt 9 § avd. B.

Befattning

l:a lönegraden ......

Skrivbiträde.

2:a » ......

Kontorsbiträde.

3:e » ......

Kanslibiträde.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74,

19

BIL 2.

9 § i avlöningsreglementet för tjänstemän Tid domänverket enligt

Kungl. Maj:ts förslag:

Löneplan.

A. För manliga tjänstemän,

Tjänstemän yi

d lokalförvaltningen

Tjänste-

Lönegrad

Löne-

klass

Lön

egrupper

män i

domän-

A

B

C

D

E

F

<*

styrelsen

1

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

2,520

2

—

—

—

—

—

—

—

2,676

l:a lönegraden....

3

—

—

—

—

■ —

—

—

2,832

4

—

—

—

—

—

—

—

2,988

B

—

—

—

—

—

3,144

3

2,832

4

—

—

—

—

—

—

—

2,988

3:a lönegraden...

5

—

—

—

—

—

—

—

3,144

6

—

—

—

—

—

—

—

3,300

7

—

—

—

—

—

—

—

3,486

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

_

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

—

3:e lönegraden...''.

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

'' 3,486

—

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

—

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

.

8

3,012

_

_

_

_

9

-

3,198

—

—

—

—

—

—

_4:e lönegraden...■

10

—

3,384

—

—

—

—

—

—

11

—

3,600

—

—

—

—

—

—

12

—

3,816

—

—

—

—

—

13

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

_

14

_

_

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

—

5:» lönegraden..:

15

_

'' _

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

—

16

—

—

6,324

6,546

6,768

6,990

•

7,212

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

j Löne-

Tj än s t e b

än vi

1 lokalförvaltningen

Tjänste-

Lönegrad

] klass

Lönegrupper

män i

domän-

A

B

C

D

E

F

G

styrelsen

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

14

-

—

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

6,420

15

_

_

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

6,816

6:e lönegraden...''

16

—

—

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

7,212

17

—

—

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

7,668

17

6,756

7,668

18

_

_

7,188

_

_

___

8,124

7:e lönegraden ...

19

—

—

7,620

—

—

—

—

8,580

20

—

8,100

—

—

—

—

9,060

18

-

6,954

_

8:e lönegraden...,

19

—

7,380

—

—

—

—

-

20

—

7,860

—

—

—

—

21

—

8,340

—

—

—

—

19

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

20

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

_

i 9:e lönegraden....

21

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

—

22

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

_

.

21 |

8,580

_

_

-

9,540

10:e lönegraden..

22 ,

—

9,060

—

—

—

—

10,020 1

23

—

—

9,540

—

—

—

—

10,500

24

—

—

10,020

—

—

—

10,980

22

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

ll:e lönegraden..''

23

_

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

_

24

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

—

25 1

—

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

23

10,500

12:* lönegraden...

24

_

10,980

25

—

—

—

—

11,460

26

—

—

—

—

— ■

—

11,940 |

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7i.

B. För kvinnliga tjänstemän.

21

Lönegrad

Löne-

klass

T j

i n s t e m

än v i

lokalförvaltning

e n

Tjänste- |

män i j

domän- styrelsen

Lön

©grupper

A

B

C

D

E

F

G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

—

—

1,636

1,692

1,728

1,764

1,800

1,800

2

_

1,860

1,896

1,932

1,968

2,004

2,004

l:a lönegraden...

3

_

—

2,064

2,100

2,136

2,172

2,208

2,208

4

—

—

2,256

2,292

2,328

2,364

2,400

2,400

3

1

2,208 I

■

4

_

_

_

_

_

'' _

2,400 1

2:a lönegraden...

5

_

_

—

- ''

—

—

—

2,604

6

—

—

—

—

—

—

—

2,808 |

5

2,604 ;

6

_

_

_

_

_

_

2,808

3:e lönegraden..

7

_

_

—

—

—

—

—

3,000 !

8

—

—

—

—

—

—

—

3,204 i

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt.

30 häft. (Förslag nr 74.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Tjänsteförteckuing

ankrande de skilda lönegrader Inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,

till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.

A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.

f

Lönegrad

enligt 9 § avd. A

Befattning

Lönegrad

enligt 9 § avd. A

Befattning

i l:a lönegraden ......

i 2:a » ......

Expeditionsvakl.

Förste expeditionsvakt.

7:e lönegraden . ..

j Byråjägmästare.

(Skogsingenjör.

i 3:e » . ...

(Kronojfigare.

8:e » ......

Skogsskolföreståndare.

{Tillsyningsman.

9:e » ....

Jägmästare.

4:e » ......

Skogsrättare.

10:e » ......

(Domänfiskal.

5:e » ......

Överjägmästarassistent.

1 Flottled singenjör.

Notarie.

ll:e

överjägmästare.

Bokhållare.

12:e

Byråchef.

Registrator.

Revisor.

Kassör.

Skogstaxator.

B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.

Lönegrad

enligt 9 § avd. B

Befattning

1

l:a lönegraden ...

1

..i Skrivbiträde.

2:a

.. Kontorsbiträde.

3:e »

.. Kanslibiträde.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för domänverkets personal ävensom en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten