Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

1920-02-06 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:2, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1920 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

§ 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den

15 maj 1903.

Närvarande: Herrar Clason, Scblyter, Oscar E. Larsson*), Modig*), Almkvist, Magnusson

i Tumhult*), Janson i Kungsör, Jansson i Edsbäcken, Zander, Henrikson,

Leander, Nilsson i Antnäs*) och Hansson i Sölvesborg*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottet hava båda kamrarna hänvisat

1) Kungl. Maj:ts proposition nr 25 med förslag till lag om ändrad

lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862;

2) Kungl. Maj:ts proposition nr 27 med förslag till lag om ändrad

lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15

maj 1903.

De båda förslagen äro här nedan intagna.

I fråga om motiveringen för de kungliga förslagen får utskottet

hänvisa till de vid propositionerna fogade utdragen av statsrådsprotokollen

över civil- och ecklesiastikärenden den 16 januari 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920 o samt. 2 höft. (Nr 2.)

448 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

TJtskotteta

yttrande.

Beträffande principerna och den huvudsakliga utformningen av det

i de båda propositionerna framlagda förslaget till omorganisation i vissa

delar av Stockholms kommunala förvaltning har utskottet intet att erinra,

utan anser detsamma innebära en tillfredsställande lösning på ett sedan

länge aktuellt problem.

I en punkt anser utskottet sig emellertid icke kunna förorda bifall

till det i proposition nr 25 framlagda lagförslaget i oförändrad form,

nämligen vad beträffar de i § 34 mom. 2 inryckta bestämmelserna om

sättet för val av borgarråd. Såsom departementschefen vid propositionens

föredragning framhöll, är det av synnerlig vikt, att vid tillsättandet

av dessa befattningar kravet på sakkunskap vinner tillbörligt beaktande och

att de rena partisynpunkterna ej bliva bestämmande; särskilt av denna

grund har han också, enligt utskottets mening med full rätt, ansett det

olämpligt att i detta fall använda det proportionella valsättet, Fullt betryggande

garantier för kompetenskravets tillgodoseende synes dock ej heller

det i propositionen framlagda förslaget skapa. Enligt detsamma skall vid

första omröstningen den anses vald, som erhållit minst två tredjedelar av

de avgivna rösterna, en bestämmelse som ur flera synpunkter synes väl

motiverad. Däremot lära befogade anmärkningar kunna riktas mot stadgandena

om sättet för den andra omröstning som tydligen blir nödvändig,

därest vid den första, på grund av bestämmelsen om kvalificerad majoritet,

alla de vid tillfället lediga borgarrådsbefattningarna icke bli besatta.

Enligt propositionen skulle vid denna andra omröstning en förteckning

upprättas, med upptagande av, därest ingen blivit utsedd vid första omröstningen,

dem som erhållit de flesta rösterna, men eljest dem som näst

den eller de vid berörda omröstning utsedda erhållit högsta röstetalet; i

förteckningen skulle, om möjligt, upptagas två gånger så många namn,

som då vore att utse. Vid den därpå företagna omröstningen skulle

blott de i förteckningen upptagna personerna ifrågakomma. Mot detta

tillvägagångssätt föreligga vissa betänkligheter. Då enligt propositionen

varje borgarråd, förutom såsom ledamot i stadskollegiet, skall tjänstgöra

som ordförande i en stadens nämnd, är tydligen särskild kompetens

för varje särskild borgarrådsbefattning önskvärd. Detta önskemål

synes dock ej med säkerhet bliva tillgodosett med propositionens reglering

av sättet för den eventuella andra omröstningen. Ty då endast

de, som vid första omröstningstillfället, utan att bliva valda, erhållit de

högsta röstetalen, få ifrågakomma vid den andra omröstningen, kan det

tydligen tänkas inträffa, att vid denna senare omröstning bland de valbara

icke finnas personer, som innehava den särskilda sakkunskap, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

3

är erforderlig för eu eller annan av de borgarrådsbefattningar, som då

återstå att besätta. Och även om den erforderliga sakkunskapen är tillfredställande

företrädd bland de valbara, skulle, när rösterna väga jämt

för ett flertal kandidater, några få stänkrösters avgivande utan hänsyn

till de skilda kompetenskraven för de olika borgarråden kunna leda till,

att ett par borgarråd med kompetens för samma befattning bleve utsedda,

medan för viss annan borgarrådsbefattning icke någon kompetent

person funnes att tillgå. Av dessa skäl har utskottet ansett sig böra

förorda, att omröstning vid val av borgarråd sker särskilt för varje befattning,

som är att tillsätta, och företagit en däremot svarande omformulering

av § 34 mom. 2.

Vad beträffar bestämmelserna om den vid bristande kvalificerad

majoritet vid första valtillfället nödvändiga andra omröstningen, har utskottet

upptagit grundtanken i Kungl. Maj:ts förslag beträffande begränsandet

av antalet valbara personer till dem, som vid första omröstningen

erhållit de båda högsta röstetalen. Ett tillägg synes emellertid här

vara av nöden. Om nämligen vid första voteringstillfället flera kandidater

erhållit samma högsta röstetal, t. ex. tre personer vardera uppnått 30 röster,

•eller väl en det högsta men flera det näst högsta röstetalet, t. ex. en

uppnått 35 och två vardera 30 röster, vore det uppenbarligen oegentligt,

om blott två av dem, som sålunda erhållit det högsta eller de båda

högsta röstetalen, vid andra omröstningen skulle vara valbara. Enligt

det kungliga förslagets lydelse skulle emellertid detta bli fallet och skulle,

enligt förslagets stadganden om tillvägagångssättet vid lika röstetal,

lotten i detta fall bliva bestämmande. Utskottet har därför i sitt förslag

till § 34 mom. 2 infört en bestämmelse, varigenom flera än två kandidaters

uppställande vid andra omröstningen möjliggöres, där detta på

grund av berörda omständigheter är påkallat.

I ännu en punkt anser utskottet en ändring av § 34 mom. 2 i förslaget

erforderlig. I paragrafen torde visserligen förutsättas möjligheten av

acklamationsval och att sålunda det reglerade omröstningsförfarandet

blott skulle behöva komma till användning, då votering begärts, allra helst

som § 23 i förordningen om kommunalstyrelse för Stockholm tydligen

förutsätter denna möjlighet vid kommunala val i allmänhet. Det torde

emellertid vara av vikt, att denna möjlighet klart framgår även av § 34,

i synnerhet som det ur olika synpunkter synes önskvärt, att acklamationsformen

vid besättandet av borgarrådsbefattningar kan komma till

användning. Utskottet har därför i sitt förslag till § 34, mom. 2 verkställt

en omredigering, så att av densamma framgår, att det reglerade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

omröstningsförfarandet blott är avsett att komma till användning, då

votering begärts, och icke är att fatta som den obligatoriska formen för

tillsättandet av borgarråd. Stadsfullmäktige kunna alltså enligt utskottets

förslag såväl genom acklamation godkänna en lista upptagande samtliga

borgarråd, som ock verkställa valet av visst borgarråd med acklamation,

även om omröstning tarvas beträffande annat borgarråd.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen, med förklaring att Kungl. Maj:ts

i proposition nr 25 framlagda lagförslag icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte för sin

del antaga följande

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 33—39, 42 och

49 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Kommunens — — — — — — befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma, under ledning av det stadskolleqium,

varom i § 33 stadgas, de särskilda, under stadsfullmäktige ställda

nämnder (styrelser) eller personer, som för sådant ändamål utses och vilka

var inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

De förvaltningsmyndigheter, åt vilka vården om kommunens gemensamma

angelägenheter sålunda närmast anförtrodd är, hava ock främsta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

5

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna

behoven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna

beredas.

Överståthållaren — — — — angelägenheter.

§ 15-

Mom. 1. Stadsfullmäktig — — — — fråga.

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller

tjänstemanpaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen överståthållaren,

underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler ävensom

de tjänstemän och betjänte, vilka i och för sina befattningar äro inför

stadsfullmäktige eller stadens nämnder redo skyldiga.

Vid — — — — deltaga.

§ 18.

Stadsfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande samt en förste

och en andre vice ordförande, om vilka val underrättelse skall till överståthållarämbetet

insändas.

Aro vid något stadsfullmäktiges sammanträde både ordföranden och

vice ordförandena hindrade att närvara, välja de, som tillstädes äro, eu

annan ordförande för tillfället.

Fullmäktige----— utfärda.

§ 23.

Mom. 1. — — — — — — — — — — — —--

Mom. 2. Till — — —--stadsutskylder.

Angående röstövervikt vid val av borgarråd, stadgas i § 34.

Mom. 3. —--— — — —--— — —--

Mom. 4. — — — — — — — — — — — —--

§ 26.

Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:

att —--— — hänskjutas;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

att meddela beslut i angelägenheter, som av de för verkställighet

och förvaltning tillsatta nämnder eller personer likmätigt de för en var

av dem gällande instruktioner fullmäktiges prövning underställas;

att, efter granskning av de utav vederbörande förvaltningsnämnder

upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel till stadsutgiftemas

bestridande samt förordna om uttaxering av de skattebidrag, vilka utöver

befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda

dess behov erfordras, ävensom i fråga om utgifter för nya ändamål bestämma

de grunder, efter vilka uttaxering därav skall äga rum; samt

att årligen genom revisorer, vilka stadsfullmäktige utse, granska

dem underlydande nämnders räkenskaper och förvaltning under nästföregående

året; ägande fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit

och vederbörande fått tillfälle att över gjorda anmärkningar sig

förklara, efter befogenhet avgöra, huruvida anmärkning må förfalla eller

laglig åtgärd för bevakande av stadens rätt bör vidtagas.

Över — — — — del.

Stadsfullmäktige — — -— — angelägenheter.

Den, vilken såsom ledamot av stadsfullmäktige underlydande nämnd

eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till

revisor av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor av sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas

granskning av sagda förvaltning.

§ 30.

För att vinna gällande kraft, skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

a.)---''-------------------

c)-------------------—

d) förändring i de av Kungl. Maj:t för stadskollegiet eller stadens

nämnder fastställda instruktioner; och

e) ------------------------

§ 31.

överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande

kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla övriga ämnen med undantag av

följande, varuti avgörandet ankommer endast på fullmäktige, nämligen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

7

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

a)---------------------

ej----------------------

f) --------------------

g) antagande och entledigande ävensom avlönande av borgarråd;

h) antagande och entledigande ävensom avlönande av den hos stadsfullmäktige

anställde sekreterare och vaktbetjäning; samt

i) beslut, varigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart

väckt eller ifrån stadskollegiet eller någon av nämnderna hänskjuten fråga

böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.

§ 33.

Stadskollegiet åligger att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen

av stadens angelägenheter. Stadskollegiet har för sådant ändamål:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden

eller beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade

erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och avgiva

yttranden i dylika ärenden; samt

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

beslut.

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder eller tjänstemän infordra

de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro av

nöden, och vaka över, att de varda utan onödigt dröjsmål avgivna, ävensom

att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställningar om

upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige

i § 28 är medgivet.

Instruktion för stadskollegiet, vartill stadsfullmäktige uppgöra förslag,

fastställes av Kungl. Majd.

§ 34.

Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets förslag.

Mom. 2. Borgarråden, vilka hava

de särskilda åligganden, varom nedan

i §§ 35 och 37 förmäles, väljas av

stadsfullmäktige för en tid av sex år.

Skola samtidigt flera borgarråd tillsättas,

anställes, såframt omröstning

äskas, särskilt val av varje borgarråd.

Vid varje val, där omröstning

är den vald, som erhållit

tredjedelar av de avgivna

Uppnäs vid val av visst

ej sagda röstetal, skall

uppskjutas till en följande

ägt rum,

minst tvä

rösterna,

borgarråd

detta val

Kuugl. Maj:ts förslag.

Mom. 2. Borgarråden, vilka hava

de särskilda åligganden, varom nedan

i §§ 35 och 37 förmäles, väljas av

stadsfullmäktige för en tid av sex år.

Vid första omröstningen är den vald,

som erhållit minst två tredjedelar av

de avgivna rösterna. Har ej hela det

antal borgarråd, som skall väljas, blivit

utsett vid första omröstningen, skall

valet av det antal borgarråd, som återstår

att utse, uppskjutas till en följande

dag. Därvid skall en förteckning

upprättas, vari upptagas, därest

ingen blivit utsedd vid första omröstningen,

de, som erhållit de flesta

rösterna, men eljest de, som näst den

eller de vid berörda omröstning utsedda

erhållit högsta röstetalet. Förteckningen

bör upptaga två gånger så

många namn, som borgarråd då äro

att välja. Den omröstning, som därpå

företages, må icke avse andra än de

i förteckningen uppförda personerna;

och äro de valda, som då erhållit de

flesta rösterna. Mellan lika röstetal

avgör lotten. Avgår borgarråd före

den bestämda tjänstgöringstidens utgång,

skall befattningen så snart ske

kan återbesättas. För tiden intill dess

nytt val skett ävensom vid tjänstledighet

för borgarråd äge stadskollegiet

utse annan bland sina ledamöter

att uppehålla tjänsten. Till borgarråd

må allenast utses person med

synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala

förvaltningsfrågor eller eljest

i allmänna värv.

De under mom. 1 c) omförmäla ledamöterna jämte ersättare för dem

till lika antal välja stadsfullmäktige bland sig å första sammanträdet i april

dag. Vid den andra omröstning, som

då anställes, må endast ifrågakomma

de två, som vid första omröstningen

erhållit de flesta rösterna, eller, om

flera än två erhållit högsta röstetalet

eller jämte den, som fått de flesta

rösterna, flera än en erhållit näst

högsta röstetalet, samtliga dessa; och

är den vald, som då erhållit de flesta

rösterna. Mellan lika röstetal avgör

lotten. Avgår borgarråd före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

skall befattningen så snart ske kan

återbesättas. För tiden intill dess

nytt val skett ävensom vid tjänstledighet

för borgarråd äge stadskollegiet

utse annan bland sina ledamöter

att uppehålla tjänsten. Till

borgarråd må allenast utses person

med synnerlig insikt och erfarenhet

i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 2.

9

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

manad de år, då val till fullmäktige äga rum. Vid valet skall, där det ej

jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen mellan ersättarna särskilt,

bestämmas.

Om skyldighet för de ledamöter av stadskollegiet, som omfövmälas i

inom. 1 b) och c), att vid varaktigt förfall angå, samt om ersättares tjänstgöringsskyldighet

gälle vad i kollegiets instruktion är stadgat.

Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmälda ledamöterna i stadskollegiet

jämte ersättare för dem, ävensom, därest stadsfullmäktige till särskilt

utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa

ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skola, där två eller flera

personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,

vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1. / fråga om ersättare för ledamot i stads
kollegiet

äger härvid vad om suppleant är stadgat motsvarande tillämpning.

§ 35.

Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva

enahanda befattningar i stadskollegiet.

Överståthållaren eller, där lian är hindrad, underståthållären äger

övervara stadskollegiets sammanträden samt deltaga i överläggningarna

men ej i besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställda sekreteraren tjänstgör ock i sådan

egenskap hos stadskollegiet.

Mom. 2. Borgarråden föredraga i stadskollegiet ärenden, som på kollegiets

handläggning ankomma. Angående ärendenas fördelning mellan borgarråden

gälle vad därom är i stadskollegiets instruktion stadgat.

Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges

sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes,

föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att framställa

förslag samt att fä sin mening till protokollet antecknad.

Borgarråd åtnjuter arvode, för år räknat, efter stadsfullmäktiges bestämmande.

Med befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed

jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.

§ 36.

För de i § 4 andra stycket omförmälda ändamål skola finnas eu

drätselnämnd och eu fattigvårdsnämnd. I upprättade instruktioner, som

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 2 höft. (Nr 2.) 448 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

på förslag av stadsfullmäktige av Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes

för varje nämnd antalet ledamöter och suppleanter.

Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd (styrelse) tillsättes

för verkställighet eller förvaltning beträffande ärenden av viss art,

hava fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa detsamma

Kungl. Maj:ts prövning.

Överståthållaren är obetaget att övervara nämndernas sammanträden

samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

§ 37.

Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande

i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragning sskyldighet omfattar

de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom bland borgarråden

ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant är i

kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den fördelning av

föredragning sskyldigheten, varom i § 35 förmäles. Tillika utser stadskollegiet

bland sina jämlikt § 34 mom. 1 c) valda ledamöter vice ordförande i

drätselnämnden, fattigvårdsnämnden samt de övriga nämnder, rörande vilka

bestämmelse härom är i kollegiets instruktion lämnad.

Av stadskollegiet utsedda ledamöter i stadens nämnder tjänstgöra under

den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.

Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i

borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom

ordförande i nämnd.

De ledamöter i nämnder, vilka ej jämlikt första stycket utses av stadskollegiet,

ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,

där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter eller

suppleanter är annorlunda stadgat. Till ledamöter och till suppleanter

kunna stadsfullmäktige välja såväl ledamöter av stadsfullmäktige som ock

andra stadens inbyggare, som äro till fullmäktige valbara. Dessa ledamöters

och suppleanters tjänstgöringstid är två är, räknat frän och med den

1 januari. Vid lagtima sammanträdet i december månad återbesättas de

platser, som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång

lediga.

Avgående ledamot eller suppleant i nämnd kan omväljas.

Om sättet för stadsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i

drätselnämnden galle vad i § 34 mom. 3 är om val av vissa ledamöter i

stadskollegiet stadgat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

11

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

§ 38.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller ersättare i stadskollegiet

eller till ledamot eller suppleant i nämnd, är berättigad att när som

helst avsäga sig uppdraget.

§ 39.

Vad till fullgörande av de åligganden, som här ovan finnas i allmänhet

antydda, nämnderna hava att vidare iakttaga såväl i fråga om

föremålen för deras skilda verksamhet och den befogenhet, en var av

dem tillkommer, som beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling

m. m., bestämmes i nämndernas instruktioner.

§ 42.

Stadens nämnder höra inom tid, som stadsfullmäktige äga bestämma,

dock senast den 15 oktober varje år, till stadskollegiet avlämna förslag

över de utgifter och inkomster, som under det näst följande året äro

för en var av dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga

å ena sidan:

de — — — — — — förfalla;

de — — — — — — förestå; samt

de utgifter, som erfordras till företag, vilka nämnden anser sig ytterligare

böra till stadens allmänna nytta föreslå;

och å andra sidan:

alla för kommunalbehov beviljade anslag, som vid det näst följande

årets uppbörd skola till nämnden inflyta;

de inkomster, vilka på annan grund antagas under samma år komma

nämnden för kommunens räkning tillgodo; och

de —--— — beredas.

Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna förslag företagas

till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen inhämtas från

drätselnämnden.

§ 49.

Den, som med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens

gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring

genom besvär, vilka jämte det överklagade beslutet böra före klockan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen

då sådant skedde likväl oräknad, till överståthållarämbetet ingivas.

Klaganden--- —--offentliggjordes.

Söker —--— — förordna.

Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd

meddelat beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter

hör, bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas,

må icke av överståthållarämbetet till prövning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1920.

De, som då äro ledamöter eller suppleanter i beredningsutskottet,

skola med samma uppdrag fortfara till den 10 april 1920. Från och

med sistnämnda dag skall förvaltningen av stadens angelägenheter ledas

av stadskollegiet, i följd varav ledamöter och ersättare i kollegiet skola

utses under tiden den 1—9 april 1920. De val av borgarråd, som då

förrättas, gälla en tid av allenast fem år.

De, som på grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter

i nämnd, i vilken det tillkommer stadskollegiet att utse ordförande

eller vice ordförande, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920.

Från och med sist sagda dag skola sådana nämnder hava den sammansättning,

som med lagens stadganden överensstämmer, i följd varav val

till ledamöter och suppleanter i nämnderna skola företagas under tiden

den 1—9 april 1920. De ledamöter och suppleanter, som då utses av

stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december 1921,

dock att bland dessa för varje nämnd halva antalet eller, där hela antalet

är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften, skall efter

lottning inför nämnden utträda vid slutet av år 1920.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 2.

13

b) samt att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 27, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i

Stockholm den 15 maj 1903.

Härigenom förordnas, att § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i

Stockholm den 15 maj 1903 skall i nedan intagna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 3.

Mom. 1. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande,

av minst nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms

stads konsistorium, en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm

bland borgarråden, en, tillika vice ordförande, av stadskollegiet bland

dess övriga jämlikt § 34 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

valda ledamöter, samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid

fullmäktigeval röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder.

Mom. 2. De av stadskollegiet utsedda ledamöterna i direktionen tjänstgöra

under den tid de tillhöra kollegiet eller den kortare tid kollegiet bestämmer.

Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,

avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,

skall den, som jämlikt § 34 i nyssnämnda förordning av stadskollegiet

utses i borgarrådets ställe, uppehålla jämväl ordförandeplatsen i direktionen.

Övriga ledamöter utses för en tid av två år, räknat från den 1

januari. Avgår sådan ledamot under den tid, för vilken han blivit utsedd,

väljes annan ledamot för den tid, som återstått för den avgångne.

Mom. 3. Konsistorium utser suppleant för den av konsistoriet valde

ledamoten, varjämte stadsfullmäktige må utse suppleanter för övriga ledamöter

till det antal, som anses erforderligt, allt för en tid av två år,

räknat från den l januari.

Ledamöter och suppleanter kunna omväljas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant, är berättigad

att när som helst avsäga sig uppdraget.

Mom. 4. Ledamöter — — — — företrädda.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1920. Av stadsfullmäktige

enligt förut meddelade bestämmelser utsedda ledamöter i direktionen

skola fortfara med sitt uppdrag till den 10 april 1920. Från och med

sist sagda dag skall direktionen hava den sammansättning, som i lagen

stadgas, i följd varav enligt däri meddelade föreskrifter val till ledamöter

och suppieanter i direktionen skola dessförinnan av stadsfullmäktige

och stadskollegiet företagas. De ledamöter och suppleanter, som då

utses av stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december

1921, dock att bland dessa halva antalet eller, där hela antalet är ojämnt,

det antal, som närmast understiger hälften, skall efter lottning inför

direktionen utträda vid slutet av år 1920.

Stockholm den 6 februari 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:16 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i s. 1 i texten