Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående folkomröstning sinstitutet.

1920-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:38, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående folkomröstning sinstitutet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr dS.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1920 kl. ’/2 4 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående folkomröstning sinstitutet.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås*), Clason, Strömberg, Schlyter, Hellberg,

Thulin, Ljunggren*), von Geijor, Modig*), von Hofsten*), Ii. G.

Andersson, Magnusson i Tumhult*), Janson i Kungsör, Hallén,

Jansson i Edsbäcken*), Henrikson, Hansson i Gärda, Leander,

Vennerström och Forssell*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en motion i första kammaren, nr 217, har herr Clason hemställt,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, det täcktes

Kung]. Maj:t låta verkställa en allsidig utredning, huru folkomröstningsinstitutet

verkat i främmande länder, och huruvida, i vilken utsträckning

samt under vilka former och betingelser ifrågavarande institut må för

viktiga frågor införas i vår författning, ävensom därefter för riksdagen

framlägga förslag till de ändringar i grundlagarna, vartill utredningen

kan giva anledning.»

Samma hemställan göres, med viss formell skiljaktighet, i motion

i andra kammaren, nr 824, av herr Vennerström.

I motion i första kammaren, nr 220, av herr Lindhagen hemställes,

»att riksdagen måtte besluta hos regeringen begära förslag till sådant

tillägg till grundlagarna:

att folkstyrelsen kommer att omfatta icke blott valrätt till förtroenderådsförsamlingar

av det ena eller andra slaget utan även omedelbar

beslutanderätt i viktiga frågor;

att denna beslutanderätt vid sidan av riksdagens befogenheter

kommer att omfatta icke blott folkomröstning på initiativ av regering

eller riksdag (»referendum») utan även folkomröstning på initiativ från

medborgarens sida (»initiativ»);

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 27 Käft. (Nr 38.)

1260 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottets

yttrande.

samt att för dylik beslutanderätts utövning- objektiv kunskap i det

ämne, varöver skall beslutas, i möjligaste mån meddelas de röstande.»

Beträffande motiveringarna till förevarande yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna.

Föregående år väcktes i förevarande fråga av berr Lindhagen en

motion med ett yrkande, som förutom vissa rent formella skiljaktigheter

sammanföll med den hemställan, som i årets motion av samma motionär

framställes. I sitt utlåtande i anledning av denna motion hemställde

konstitutionsutskottet om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om

en allsidig utredning av folkomröstningsinstitutet; klämmen i utskottets

yttrande har i år upptagits av herr Clason i hans nyss nämnda motion.

Motiveringen till denna utskottets hemställan var följande:

»Frågan om införande av folkomröstning i vår författning har förut

vid tvenne tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. 1908 väcktes

inom andra kammaren av herr Staalf m. fl. en motion, i vilken hemställdes,

kitt riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t låta anställa eu allsidig utredning av frågan om

folkomröstning såsom ett medel att vinna avgörande vid meningsskiljaktighet

mellan kamrarna i lag- och grundlagsfrågor, samt därefter

för riksdagen framlägga förslag till de ändringar i grundlagen, vartill

utredningen kan giva anledning’. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet

och avslogs i kamrarna. År 1917 förelåg ett förslag av herr

Lindhagen med i huvudsak samma hemställan som den, han nu gjort.

Konstitutionsutskottet föreslog, att motionen icke måtte till någon åtgärd

föranleda. Första kammaren biträdde denna hemställan, under det att

andra kammaren anslöt sig till eu vid utskottets utlåtande fogad reservation

av herr Olof Olsson m. fl., vilken hemställde, ’att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta anställa

en allsidig utredning, huruvida och i vilken utsträckning landets

röstberättigade medborgare må äga rätt att genom allmän omröstning

träffa avgörande i landsviktiga frågor samt därefter för riksdagen framlägga

förslag till de ändringar i grundlagen vartill utredningen kan

giva anledning’.

Mellan herr Staaffs in. fl. skrivelseförslag 1908 och herr Lindhagens

skrivelseförslag 1917 och 1919 föreligga betydande skiljakiigheter.

1908 års förslag upptog närmast omröstningsinstitutet såsom ett skiljedomsreferendum

mellan kamrarna, då dessa stannat i upprepade beslutskonflikter.

I sådana konfliktsfall skulle på initiativ av Kungl. Maj:t

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

3

eller endera kammaren en folkomröstning anställas i frågan. Enligt

gängse terminologi åsyftades alltså ett till vissa fall begränsat, endast

lag- och grundlagsfrågor omfattande, fakultativt referendum. Närmast

avsågs institutet som ett korrektiv på det dåvarande tvåkammarsystemet.

Den föreslagna utredningen skulle sålunda begränsas till detta syfte.

Det är också i denna speciella betydelse, som referendum av konstitutionsutskottet

i dess motivering avvisades såsom stridande mot det

gällande tvåkammarsystemets grundsatser. — De senare motionerna åter,

liksom den av andra kammaren 1917 biträdda reservationen, föreslå,

att folkomröstningsinstitutet i hela dess vidd skall upptagas till prövning.

Herr Lindhagen påyrkar, att såväl det s. k. referendum i egentlig

mening som det s. k. initiativet skall ingå i en eventuell utredning, och

omnämnda reservation förordar en allsidig undersökning av samma

spörsmål.

I flera europeiska och utomeuropeiska konstitutionella stater har

på senare tid folkomröstningsinstitutet gjort betydande landvinningar

liksom det även fått ökad användning och rikare utformning inom de

författningar, där det sedan gammalt haft burskap. Det schweiziska

statsskicket upptager folkomröstning för förbundsstat såväl som för

delstater. Det senare är även fallet i de nordamerikanska delstaterna,

där det vunnit stor betydelse vid sidan av representationerna. I den

australiensiska förbundsstaten av 1900 infördes referendum, liksom det

också kommit till användning för delstaterna. I Danmark stadgades

vid författningsrevisionen 1912—1915 det obligatoriska författningsreferendum.

I de författningsprojekt, som för närvarande i skilda stater

utarbetas, ingår referendum flerstädes som en väsentlig del, bland annat

i den nya tyska förbundsrepubliken. Åven om folkomröstningen fortfarande

är fr&nmande för ett flertal konstitutioner, står den likväl på

de flesta håll på dagordningen och diskuteras ingående i den statsrättsliga

litteraturen i ämnet och i parlamentariska förslag. Vid sidan

av exempelvis Belgien och Frankrike, där upprepade projekt förelegat,

må särskilt nämnas England, där vid ö^erhuskonflikten 1910 av konservativa

ledare i överhus och underhus framburos mycket uppmärksammade

förslag till införande av referendum, och Norge, som sedan begynnelsen

av 1890-talet kan uppvisa en följd av referendummotioner. Senast

1917 väcktes flera motioner, vilka väl av grundlagsutskottet avstyrktes

och i stortinget avslogos men föranledde en av samtliga partier enhälligt

biträdd begäran om regeringsutredning i saken.

Om sålunda referendumfrågan för närvarande har en stor betydelse

och aktualitet i skilda länder, synas däremot omdömena om huru det i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

praktiken verkat under skilda förutsättningar ock i olika former fortfarande

vara divergerande. De motiv, som i olika stater ock från olika

politiska meningsriktningar legat bakom kraven på införande av referendum,

kava även varit växlande. På vissa kåll kava särskilt de principiella

demokratiska synpunkterna vägt tyngst i argumenteringen. Man

kar betraktat institutet som en naturlig konsekvens av kela den fortskridande

demokratiska utvecklingen. På andra kåll kar däremot i synnerket

uppskattats dess betydelse som ett i viss mån återhållande moment

i lagstiftningen, som ett effektivt demokratiskt regleringsinstitut samt

såsom kontrollmedel på det alltför starkt utvecklade partilivet. En historik

över folkomröstningen i olika stater visar avgjort, att referendums

användbarhet som modern garanti i modererande riktning alltmer vunnit

erkännande, särskilt i ock med att den garanti mot förhastade beslut,

vilken förut sökts i ett tvåkammarsystem med utpräglad karaktärsskillnad

mellan kamrarna, blivit alltmer beskuren. Genom institutets vidare utformning,

för vilken ett stort antal alternativa förslag och kombinationer

erbjuda sig, kava dessa skilda synpunkter kunnat komma till sin rätt.

Utskottet, inom vilket av skilda anledningar sympatier visat sig

för folkomröstningsinstitutet, har för sin del anslutit sig till ett skrivelseförslag

i motionens syfte. Utskottet anser nämligen, att i vårt land

liksom utomlands den politiska utvecklingen i hög grad aktualiserat

frågan om folkomröstning, men håller tillika före, att denna beträffande

former ock verkningar innesluter så mångahanda spörsmål, att en på

ingående sakkunskap byggd undersökning av frågan i kela dess omfattning

ock med omsorgsfull hänsyn tagen till säregna svenska förutsättningar

torde vara nödig för ett definitivt ställningstagande till dess tilllämpning

på svenska konstitutionella förhållanden.»

De av föregående års konstitutionsutskott anförda skälen för en allsidig

utredning av folkomröstningsinstitutet synas fortfarande äga full

giltighet; till den givna redogörelsen för institutets tillämpning i främmande

länder kan blott tillfogas, att detta institut genom den föregående

år antagna författningen för den tyska republiken vunnit en betydelsefull

plats i ännu en europeisk stat. Den föreslagna utredningen bör givetvis

omfatta olika former såväl av egentligt referendum som folkinitiativ; uppmärksamhet

synes även böra ägnas åt den konsultativa (rådgivande)

folkomröstningen, ehuruväl denna, enligt utskottets uppfattning, utan

kinder av våra nuvarande författningsbestämmelser i särskilda fall kan

åvägabringas, då den ju endast avser att’ utröna folkmeningens ställningtill

en viss fråga och alltså ej kar karaktären av ett beslut eller innebär

något intrång på statsmakternas rättigheter. Slutligen bör också ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ko m ti tutionsu tsk o Hets utlåtande Nr 38.

5

redningen omfatta frågan om huru före omröstningen en objektiv upplysning

om föreliggande spörsmål må kunna meddelas de röstande.

Utskottet får alltså med bifall till herrar Clasons och Vennerströms

motioner samt med anledning av herr Lindhagens motion hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa en

allsidig utredning, huru folkomröstningsinstitutet verkat

i främmande länder, och huruvida, i vilken utsträckning

samt under vilka former och betingelser ifrågavarande

institut må för viktiga frågor införas i vår författning,

ävensom därefter för riksdagen framlägga förslag till de

ändringar i grundlagarna, vartill utredningen kan giva

anledning.

Stockholm den 3 maj 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Reservationer:

1) av herr Clason, som anfört:

Då jag icke kan godkänna den i utskottets motivering uttalade uppfattningen,

att konsultativ folkomröstning kan utan hinder av våra

nuvarande författningsbestämmelser åvägabringas, har jag yrkat, att vad

utskottet därom yttrat skulle utgå ur motiveringen, och att alltså sista

meningen å sid. 4 skall hava följande lydelse: »Den föreslagna utredningen

bör givetvis omfatta olika former såväl av egentligt referendum

som folkinitiativ, och bör uppmärksamhet därvid naturligtvis även ägnas åt

den konsultativa folkomröstningen».

2) av herrar von Geijer, Magnusson i Tumhult, Henrikson och Forssell,

som anfört:

Ifrågavarande motioner avse att i vårt lands statsskick införa ett

för detsamma fullständigt nytt institut, folkomröstningsinstitutet. Låt

vara att, såsom av utskottet angives, detta institut på senare tider gjort

betydande landvinningar i flera europeiska och utomeuropeiska stater

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 27 höft. (Nr 38.) laco so 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

och att det även fått ökad användning och rikare utformning inom de

författningar, där det sedan gammalt haft burskap; men vi finna ej, att

denna omständighet ensam kan betinga införandet hos oss av en så

genomgripande och till sina verkningar så svåröversiktlig nyhet. Det

synes oss hava ålegat förslagsställarna att påvisa, att förhållandena i

vårt land betinga densamma. Enligt vår mening hava förslagsställarna

brustit härutinnan och stött sin uppfattning på abstrakta grunder, vilket

ock torde framgå av den omständigheten, att de meningsriktningar, som

legat bakom kravet på införandet av referendum, varit så växlande.

Någon utbredd önskan eller stadgad mening om lämpligheten av referenduminstitutet

har icke heller försports inom vårt land.

Redan dessa omständigheter föranleda oss att yrka avslag å motionerna.

Men oavsett detta, synes den avfattning, utskottet givit sin hemställan,

vara sådan, att densamma, enligt vår mening, icke bör bifallas.

Vi anse det nödvändigt, att, innan riksdagen skrider till att taga ställning

till en så utomordentligt viktig fråga genom att i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära framläggande av förslag i ämnet, riktlinjerna till

ett sådant förslag borde finnas angivna. Vad utskottet härutinnan angivit

— om nu över huvud några riktlinjer kunna anses föreligga —

är så obestämt och oklart, att vi icke kunna biträda skrivelseförslaget.

Aven om riksdagen må anses formellt hava bibehållit sin prövningsrätt,

synes oss dock ett biträdande av en sådan skrivelse kunna tolkas som

ett godkännande på förhand av något, vars räckvidd vi ej kunna överskåda.

På grund av vad sålunda anförts, hemställa vi, att ifrågavarande

motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., iy20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:343 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående folkomröstningsinstitutet. s. 1 i texten