Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm— Göteborg.

1920-05-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm— Göteborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli don 7 maj 1920 kl. 3 e. in.

*

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm— Göteborg.

(4:de avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t med åberopande

av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning:

bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden samma dag, punkt

46, föreslagit riksdagen att i avbidan å den proposition, som kunde

komma att i ämnet avlåtas, för elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg

för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19

mars 1920 dagtecknad proposition (nr 347), under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att dels för elektrifiering av statsbanelinjen

Stockholm—Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 23,000,000 kronor, att utgå av lånemedel; dels ock, vid bifall till vad

sålunda föreslagits, besluta, att de i förslaget till 1921 års riksstat bland

inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel

skola höjas med 15,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

De första försöken med elektrisk drift å våra statsbanor anställdes

under åren 1905—1907 på bandelarna Stockholm—Järva och Tomteboda—Värtan.

Sedan resultaten härav visat sig tillfredsställande, beBikang

till riksdagens protokoll 1920. 6 samt 49 käft. (Nr 108—109.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

blöts vid 1910 års riksdag elektrifiering av bandelen Kiruna—Riksgränsen,

varå den elektriska järnvägsdriften kom i gång under år 1915.

På grund av sedermera lättade riksdagsbeslut pågå för närvarande

urbetena med elektrifiering av sträckan Kiruna—Svartön och dessa arbeten

hava numera fortskridit så långt, att den elektriska driften beräknas

kunna under år 1922 upptagas ända ned till Svartön.

Det är delvis på grundval av sålunda redan vunna erfarenheter

som järnvägsstyrelsen, vilken den 3 december 1915 erhöll Kungl. Maj:ts

uppdrag att verkställa utredning i ämnet, nu framkommit med förslagtill

en fortsatt elektrifiering av statens järnvägar. I första hand skulle

därvid bandelen Stockholm—Göteborg komma i fråga.

Det beräknas i den nu framlagda planen, att elektrifieringen Göteborg—Falköping

skall kunna iordningsställas under åren 1921 och 1922.

Under år 1923 skulle elektrifieringen kunna utsträckas till Hallsberg,

under år 1924 till Katrineholm och under år 1925 skulle hela elektrifieringen

till Stockholm kunna vara färdig.

Kostnaderna för anläggningen, beträffande vilka dock en viss osäkerhet

på grund av nuvarande förhållanden måste vara rådande, hava avjärnvägsstyrelsen

beräknats uppgå till nedan upptagna belopp.

-:----

Ändring av

Överförings-

ledningar

Transforma-

torstationer

Kontakt-

ledningar

Ändring av

svags tröms- ledningar

verkstäder,

bangårdar,

arbetsled- ning, m. m.

Summa

Kronor j

Göteborg—Falköping R.

4,900,000

3,000,000

5,740,000

2,060,000

“ 1,800,000

17,500,000

Falköping R.—Hallsberg

4,400,000

2,875,000

4,945,000

2,480,000

3,300,000

18,000,000

Hallsberg—Katrineholm

4,015,000

1,175,000

1,710,000

1,300,000

300,000

8,500,000

Katrineholm—Stockholm

3,480,000

2,500,000

8,850,000

2,670,000

3,500,000

21,000,000

Summa

16,795,000

9,550,000

21,245,000

8,510,000

8,900,000

65,000,000

Anskaffning av elektriska lokomotiv

.. 40,000,000

varifrån avgår värdet av

till andra bansträckor överflyttade ånglokomotiv-

.. 30,000,000 10,000,000

Summa 75,000,000

Det kapital, som för järnvägens vidkommande måste anskaffas för

elektritieringen, uppgår således till 75,000,000 kronor, förslagsvis avsett

att uppdelas å tre år med anslag å 25,000,000 kronor för vart och ett

av åren 1921—1923. ^ .

Av vattenfallsstyrelsens utredning framgår emellertid, att^ befintliga

eller under utbyggnad varande kraftverksanläggningar vid Trollhättan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 3

och i Motala ström icke kunna lämna all erforderlig elektrisk energi

till ifrågavarande bansträcka. Förutom färdigställandet av Motala oc i

Lilla Edets kraftstationer erfordras vid elektrisk drift å nämnda bana

jämväl utbyggnad av fallen vid Råby och Mai fors i Motala ström

Kostnaderna för denna utbyggnad hava approximativt beraknats till

16 000,000 kronor. För leverans av enfasström från Lilla Edets kraftstation

erfordras vidare — utöver därstädes tidigare planerade, anläggningar

— en omformarestation, för vilken kostnaderna beräknats til

3,000 000 kronor. För närvarande föreligger emellertid icke någon mera

definitiv plan för de kraftverksbyggnader, som erfordras för elektrifieringens

genomförande. Förslag i fråga om de för nämnda ändamål

erforderliga anslagen har därför nu icke framlagts, men har det av

departementschefen förutsatts, att betydande anslag for andamalet kan

komma att äskas å nästa års tilläggsstat.

Vikten för landet av största möjliga oberoende av import av stenkol

och andra för framalstrande av energi avsedda ämnen torde efter

senaste årens erfarenheter ligga i öppen dag, och de alltjämt föiefintliga

svårigheterna att till rimligt pris erhålla utländskt bransle hava

givit frågan om användningen av de energitillgångar, som förefinnas i

våra vattenfall, en trots rådande dyrtid och därav föl]ande enorma

byggnadskostnader ökad aktualitet. Av särskild _ betydelse härvid axen

utsträckt elektrifiering av våra järnvägar, för vilkas drift, åtminstone

på lokomotivteknikens nuvarande ståndpunkt, åtgår eu förhållandevis betydligt

större mängd bränsle än som förbrukas vid framalstrande av energi

i fasta anläggningar. Redan dessa skäl göra en utsträckt användning av

elektrisk kraft vid driften av våra järnvägar synnerligen (maklig. _ beträffande

tillgången å vattenkraft inom landet, lämplig for ejektnheringsändamål,

anser''sig utskottet i detta sammanhang böra erinra att aven

ett fullständigt genomförande av elektrisk drift vid våra järnvägar, såväl

statens som de enskilda, skulle komma att taga endast en ringa

del av landets vattenfall i anspråk och att sålunda möjligheten av att kunna

tillgodose övriga förefintliga stora kraftbehov icke härigenom tor e

komma att äventyras. . . . e..

Men utom ovannämnda mera indirekta nationalekonomiska ior
delar

kan, såsom av den lämnade utredningen framgår, en övergång

till elektrisk järnvägsdrift med ganska stor säkerhet gantas medföra

direkt vinst genom minskning av driftkostnaderna. Sålunda uppkommande

besparingar bliva särskilt vid nu rådande bräuslepns så störa,

att elektrifieringen av våra statsbanor enbart av den anledningen kan

Utskottets

j/ttrsmde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

anses fullt motiverad. För att emellertid de nu föreliggande fördelaktiga

förutsättningarna för anläggningskapitalets snabba amorteringskola

kunna fullt utnyttjas, är det önskligt att elektrifieringen kommer

till stånd inom så kort tid som möjligt. På grund härav har utskottet,

trots rådande statsfinansiella svårigheter, ansett sig böra giva sin anslutning

till det nu framlagda förslaget om införande av elektrisk drift å

statsbnnelinjen Stockholm—Göteborg.

I fråga om den ekonomiska planläggningen av detta företag halhet,

med hänsyn till nödvändigheten av att man redan från början skall

kunna vinna garantier för möjligheten till arbetets planmässiga och

snabba utförande, ansetts motiverat att de årliga anslagsbeloppeu tillmätas

större än som, därest vanliga regler tillämpades, kunde ifrågakomma.

Hela anläggningskapitalet borde således anvisas inom kortare

tidrymd än som med hänsyn till den beräknade arbetstiden i vanliga

fall plägar ske. Ur nu angivna synpunkt har departementschefen funnit

anslaget för år 1921 böra bestämmas så, att därmed täckas ej allenast

de beräknade anläggningskostnaderna för samma år utan även åtminstone

en del av arbetskostnaderna under nästkommande år och att järnvägsstyrelsen

sålunda beredes möjlighet att med större frihet planera

för arbetets fortsatta bedrivande. Liknande principer borde, enligt

departementschefens mening, komma till tillämpning i fråga om utmätande

av återstående auslagsbelopp, och i enlighet härmed borde anläggningskapitalet

förslagsvis uppdelas på tre år. Utskottet, som ansett

sig böra uttala sin anslutning till dessa departementschefens synpunkter,

får till följd härav tillstyrka den gjorda framställningen om anslag för

ändamålet å 1921 års riksstat med 23,000,000 kronor.

Såsom av den i ärendet lämnade utredningen framgår, har departementschefen

vid framställandet av sitt förslag, att nästkommande års

anslag till ifrågavarande elektrifieringsförslag borde fastställas till nyssnämnda

belopp, räknat med att härför skulle ställas till förfogande,

förutom det å 1921 års riksstat tidigare förslagsvis för ändamålet upptända

anslaget av 8,000,000 kronor, ytterligare 15,000,000 kronor. I

avseende å sistnämnda belopp har omförmälts, att ett å 1919 års

tiiläggsstat uppfört förslagsanslag å samma belopp, avsett för täckande

av uppkommen driftförlust vid statens järnvägar, icke behövt

tagas i anspråk. Då nämnda belopp anvisats såsom förslagsanslag, högst,

måste visserligen, såsom av departementschefen framhållits, den för

ändamålet medgivna upplåningsrätten numera anses förfallen, men den

omständigheten, att lånebudgeten icke behövt i verkligheten belastas

med löreuämnda belopp, har dock synts i motsvarande mån underlätta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

5

för statsverket att påtaga sig den nu förordade ökningen av det tidigare

beräknade anslaget för år 1921.

Endast i några enskildheter har den framlagda planen givit utskottet

anledning till vissa erinringar.

Beträffande frågan om sättet för överförandet av ström från landets

kraftverksnät till det blivande järnvägsnätet hava under ärendets

förberedande behandling framkommit i viss mån skiljaktiga meningar

mellan järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen och någon slutlig ståndpunkt

till denna fråga har ännu icke intagits. I anledning härav anser

sig utskottet böra uttala en förväntan, att förevarande spörsmål må

genom samverkan mellan de båda styrelserna vinna den lösning, som ur

samhällelig och nationalekonomisk synpunkt kan anses vara den för landet

mest gagneliga.

Från telegrafstyrelsens sida har gjorts gällande, att problemet angående,

förekommande av störningar från järnvägens kraftnät å telegraverkets

ledningar ännu icke vore tillfredsställande löst, utan att detsamma

borde underkastas fortsatt utredning. Enligt vad departementschefen

anfört, synas emellertid goda förhoppningar föreligga, för att den

tekniska sakkunskapen skall veta att i möjligaste mån råda bot för

dessa olägenheter och har departementschefen därvid framhållit, att störningsförhållandena

å förevarande bansträcka säkerligen komme att i avsevärd

mån lättas genom att de utmed denna sträcka gående rikstelefonledningarna

komma att utbytas mot en landsvägskabel, varigenom

olägenheterna endast kunde väntas uppkomma å de telegrafverkets telefonlinjer,

som uppbära lokal- och land sledningar ävensom telegrafledningarna.

I avseende härå får utskottet erinra, att till förekommande

av olägenheter av ifrågavarande slag reserverats 8,510,000 kronor, varav

ett så avsevärt belopp som 5,000,000 kronor beräknats för utflyttningen

av telegrafverket tillhöriga lokala ledningar. Utskottet anser sig emellertid

böra uttala, att eu ur allmänna samfärdselns synpunkt tillfiedsställande

lösning av nu förevarande fråga utgör en oeftergivlig förutsättning

för den ifrågasatta elektrifieringens genomförande och för att anslag

till densamma må utgå.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för elektrifiering av statsbaneUnjen

Stockholm—Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 23,000,000 kronor att utgå av

lånemedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjande av inkomsttiteln

»fast upplåning» kommer utskottet att framdeles under riksdagen av-

giva utlåtande.

Stockholm den 7 maj 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H- Kvarnzelius, C■ J. G. Swartz, A. A. Nilssont

H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L. Widell, C. G. Ekman, O. U. B.

Olsson, O■ Bergqvist, J. Jeansson och J Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstoek, A. Wiklund i Brattfors, J. Jönsson

i Revinge, 0. H:son Waldén, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R- Jansson

i Falun, J. Erlansson, S. E. J. TAibeck, 0. Osberg, E- Andersson i Prästbol och S. E.

Ljungkvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj.ts proposition angående elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm— Göteborg. s. 14 i texten