Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Ma,j:ts framställningar angående statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet väckta motioner.

1920-06-01 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:167, Utlåtande i anledning av Kungl. Ma,j:ts framställningar angående statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

3

Nr 167.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Ma,j:ts framställningar angående

statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet

väckta motioner. (l:a avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte huvudtiteln,

innefattande anslagen till socialdepartementet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av punkt 71 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma av avlåtas i

ämnet, på extra stat för år 1921 beräkna dels till statsbidrag för uppförande

och övertagande av epidemisjukhus ett förslagsanslag av 2,000,000

kronor, dels ock till statsbidrag för driften av sådana sjukhus ett förslagsanslag

av 600,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 13

februari 1920 dagtecknad proposition (nr 146), vilken till förberedande

behandling hänvisats till statsutskottet, under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att, med godkännande av de i statsrådsprotokollet

angivna grunder för statsbidrag till epidemisjukvården, under riksstatens

femte huvudtitel på extra stat för år 1921 anvisa dels till statsbidragför

uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus ett förslagsanslag

av 2,000,000 kronor; dels ock till statsbidrag för driften av sådana

sjukhus ett förslagsanslag av 600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokoll.

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 236) av herr A. Antonsson m. fl. och den andra inom andra

kammaren (nr 346) av herr A. J. Andersson i Gävle in. fl., har hemställts

att riksdagen med godkännande av de i sistberörda proposition fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

1919 års

lagtima

riksdag.

lagda anslagsäskandena, måtte göra det uttalandet, att jämväl städer,

som bilda självständiga epidemidistrikt, böra äga tillgodonjuta statsbidrag

för uppförande och inrättande efter nya epidemi lagens ikraftträdande av

epidemisjukhus, varvid samma grunder böra tillämpas som fastställas att

gälla för epidemidistrikt innefattande landsbygd.

Vidare har uti en inom första kammaren av herr A. Petrén in. H.

väckt motion (nr 240) hemställts, att statsbidrag till uppförande av epidemisjukhus

måtte utgå med halva byggnadskostnaden, dock högst 6,000

kronor per sjukplats, och att det för ändamålet å extra stat för 1919 begärda

förslagsanslaget måtte höjas till 6,000,000 kronor.

Slutligen har i en inom andra kammaren av herr B. Olsson i

Kollungeröd väckt motion (nr 345) hemställts, att riksdagen täcktes besluta,

att statsbidrag till epidemisjukhus måtte utgå enligt Kungl. Maj:ts

förslag, men att maximibidraget icke må överstiga 3,000 kronor för vårdplats,

samt att statsbidrag till driften må utgå enligt samma förslag,

men med högst 3 kronor per vårddag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställ''ningar

får utskottet hänvisa till motionernä.

Enligt 18 § första stycket i epidemilagen av den 19 juni 1919 skall

inom varje epidemidistrikt — landstingsområde, stad, som ej deltager i

landsting, eller annan stad, som med Kungl. Maj:ts medgivande utgör

eget distrikt — finnas tillgång till erforderligt antal platser å sjukhus,

avsedda för personer, som äro behäftade med vissa i lagen närmare angivna

epidemiska sjukdomar. Dylika epidemisjukhus skola vara ändamålsenligt

förlagda och anordnade samt försedda med nödig utrustning

och skola vid dem anställas läkare samt den övriga personal, som av

behovet påkallas. Förvaltningen av epidemisjukhus tillkommer, enligt

19 § samma lag, i stad, som utgör eget distrikt, hälsovårdsnämnden, och

å annan ort en för epidemidistriktet tillsatt epideminämnd. Ifrågavarande

lag trädde i kraft den 1 januari 1920, dock skola med avseende

å epidemidistrikt, som innefattar landsbygd, ovan berörda stadganden i 18 §

första stycket icke äga tillämplighet för än åtta år förflutit från det lagen

trätt i kraft.

Vid antagandet av epidemilagen förutsatte 1919 års lagtima riksdag,

att statsbidrag skulle utgå till kostnader såväl för uppförande och

övertagande som för driften av de i lagen avsedda epidemisjukhusen.

I sitt yttrande till det vid proposition vid 1919 års lagtima riksdag

med förslag till epidemilag fogade statsrådsprotokollet anförde dåvarande

chefen för civildepartementet, i fråga om statsbidrag till epi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

demisjukhusväsendet, att det enligt lians mening icke borde råda tvivel

därom, att beviljandet av sådant statsbidrag voro eu förutsättning för

ett effektivt genomförande av de föreslagna reformerna i epidemisjukvården.

Däremot delade departementschefen icke den uppfattningen,

att statsbidrag till epidemisjukhusens byggnadskostnader ej borde ifrågakomma.

Ville man åstadkomma den snabba förbättring i epidemisjukhusväsendet,

som av förhållandena voro påkallad, vore det enligt departementschefens

mening erforderligt, att staten bidroge till byggnadskostnaderna

åtminstone för de sjukhus, som efter lagens ikraftträdande

uppfördes. Något förslag i detta hänseende hade departementschefen

icke ansett lämpligt att då framlägga, då det synte3 vara skäl att först

avvakta riksdagens beslut i fråga om epidemilagen. Då statsbidrag till

sjukhusens driftkostnader i varje fall borde utbetalas i efterskott efter

vederbörande förvaltningsårs slut och bidragen till byggnadskostnader

efter byggnadernas fullbordande, behövde det icke medföra någon olägenhet

att beslut om beviljande av anslag till dylika bidrag icke fattades. Det

hade emellertid synts departementschefen vara av betydelse, att statsmakterna

redan i samband med den föreslagna epidemilagens antagande

uttalade, att statsbidrag till såväl byggnadskostnader som driftkostnader

för de i lagen föreskrivna epidemisjukhusen borde beviljas.

I motioner, som väcktes inom båda kamrarna i anledning av den

nyssnämnda propositionen, gjordes gällande, att rätten till statsbidragborde

göras vidsträcktare än departementschefen i sitt nu ifrågavarande

yttrande angivit. I sagda motioner framställdes det yrkandet, att riksdagen

måtte uttala sig för, att byggnadsbidrag måtte utgå även till de

landsting, som redan ordnat sin epidemisjukvård på sådant sätt, att

det, i överensstämmelse med den nya lagen, vunne godkännande av

myndigheterna.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till epidemilag samt

förenämnda, i anledning av samma förslag väckta motioner, uttalade

andra lagutskottet, att utskottet till alla delar anslöte sig till departementschefens

uttalande, att statsbidrag till såväl drifts- som byggnadskostnader

för epidemisjukhusen borde beviljas. Utskottet ville emellertid

därjämte framhålla, att billigheten syntes tala för att därutöver tillmötesgå

motionärernas hemställan. Därest epidemisjukhus redan funnes

på fullt tillfredsställande sätt ordnade av landsting, syntes anledning

icke förefinnas att låta dessa landsting bliva mera ogynnsamt ställda i

ekonomiskt avseende än de, vilka under de närmast kommande åren

skulle nybygga sjukhus. Utskottet ville därför uttala, att utskottet ansåge

statsbidrag böra utgå till byggnadskostnader jämväl för av lands
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

Kungl. Maj:ts

förslag.

Statsbidrag

lör ordnande

av epidemisjukhus

m. m.

ting redan före epidemilagens ikraftträdande uppförda epidemisjukhus,

vilkas beskaffenhet överensstämde med i samma lag lämnade föreskrifter.

Tillika ville utskottet framhålla, att kännedom om de grunder, efter vilka

omförmälda statsbidrag skulle komma att utgå, syntes vara en förutsättning

för att landtingen skulle kunna uppgöra byggnadsplan^- och kostnadsberäkningar

för de av lagen fordrade epidemisjukhusen och att det

för den skull sjmtes i hög grad önskvärt, att förslag till sådana grunder

snarast och om möjligt redan år 1920 förelädes riksdagen till godkännande.

Vad andra lagutskottet sålunda anfört, godkändes av riksdagen.

Genom de av departementschefen och riksdagen föregående år gjorda

uttalandena i föreliggande ämne syntes det departementschefen till en

början vara fastslaget, att statsbidrag borde utgå till landsting för sådana

i lagen avsedda sjukhus, vilka efter lagens ikraftträdande av landstingen

uppföras eller inrättas. I många fall kunde emellertid landstingen, eller

övertagande av ansvaret för epidemisjukvården, finna sig nödsakade eller

i värjo fall bäst betjänta av att inlösa inom vederbörande epidemidistrikt

redan befintliga i städers eller lantkommuners ägo varande sjukhus.

Det skulle, enligt vad departementschefen anfört, vara i överenstämmelse

med nyss berörda uttalanden, att landstingen kunde tilldelas statsbidrag

jämväl i nu angivna fall.

Departementschefen funne därför rättvist, att landstingen av statsmedel

kunde erhålla ersättning aven för kostnader, som före epidemilagens

ikraftträdande nedlagts på uppförande eller inrättande av sådana

epidemisjukhus, vilka befunnes motsvara epidemilagens fordringar.

Däremot syntes departementschefen tillräckliga skäl näppeligen

kunna anföras för att städer, som utgjorde eget distrikt, skulle komma

i åtnjutande av statsbidrag för anordnande av epidemisjukhus.

Redan enligt hittills gällande epidemistadga hade skyldighet att

åstadkomma epidemisjukhus ålegat städerna. Den nya lagstiftningen i

ämnet hade sålunda icke i princip medfört några nya skyldigheter i

detta hänseende för städernas vidkommande. I följd härav hade ej heller

någon övergångstid i epidemilagen medgivits för anordnande av sjukhus

i andra distrikt än sådana, som innefattade landsbygd. Riksdagen syntes,

enligt vad departementschefen anfört, i sin skrivelse även hava utgått

från att i varje fall ersättning för sådana epidemisjukhus, som före

epidemilagens ikraftträdande uppförts av städer, som utgjorde eget

distrikt, icke borde utgå. Men ej heller i fråga om de nya sjukhus,

vilkas inrättande hädanefter kunde vara påkallat, syntes staten kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

7

åtaga sig do betydande ekonomiska uppoffringar, sena ett stadgande i

nu antydd riktning skulle medföra.

Till belysande av de kostnader, det här gällde, meddelades i propositionen,

att enligt av medicinalstyrelsen lämnade uppgifter anläggningskostnaderna

för de nuvarande epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg,

Mai mö, Gävle, Norrköping och Hälsingborg kunde beräknas till över

3 V a miljoner kronor. Departementschefen har därför ansett att statsbidrag

borde utgå allenast till distrikt, som innefattade landsbygd.

I fråga om statsbidragets storlek förordade departementschefen i

huvudsak ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag, enligt vilket förslag

statsbidraget skulle utgå med högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden.

Däremot syntes det näppeligen böra ifrågasättas att bevilja

statsbidrag även till kostnaden för första uppsättningen inventarier, då

inventariekostnaden vore i hög grad växlande och närmast att likställa

med driftkostnad. I överensstämmelse med vad som gällde i fråga om

statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

borde bidraget icke överstiga 2,000 kronor för varje sjukplats, som vederbörande

sjukhus normalt beräknades rymma. Då det vidare kunde tänkas,

att landsting vid övertagande av äldre sjukhus från stad, som inginge

i landstingsområdet och vilken sålunda befriades från direkt ansvar för

epidemisjukhusväsendet, kunde komma att erlägga en lösesumma, som

understege byggnadskostnaden, borde föreskrivas, att för nu angivna fall

statsbidraget icke finge överstiga hälften av lösesumman.

I fråga om de närmare villkoren för åtnjutande av statsbidrag av

ifrågavarande slag borde det få ankomma på Kungi. Maj:t att därutinnan

meddela nödiga föreskrifter.

För bedömande av statsverkets kostnader till följd av de nu föreslagna

statsbidragen hava meddelats följande approximativa siffror:

Anläggningskostnaderna för inom riket befintliga, år 1912 färdiga

epidemisjukhus beräknades till omkring 8,000,000 kronor, därav dock å

inventarier belöpte omkring 700,000 kronor. Bortses från epidemisjukhusen

i sådana städer, som icke tillhörde landsting, skulle återstå omkring

5,000,000 kronor. Under åren 1913—1918 uppförda epidemisjukhus inom

landstingsområdena beräknades hava betingat en anläggningskostnad av

omkring 1,000,000 kronor. För närvarande påginge uppförande av nya

epidemisjukhus i Stockholms län samt i Göteborgs och Bohus län. I

sistnämnda län vore fem sjukhus planerade för en beräknad kostnad av

omkring 800,000 kronor. Beträffande Stockholms län vore epidemisjukhus

i Södertälje och Norrtälje under byggnad och flera voro planerade,

och bleve kostnaderna härför högst betydande. Jämväl i andra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

Statsbidrag

till driftkostnaderna

vid

epidemisjukhus.

län förelåge förslag till nya byggnader. Åtskilliga av de befintliga

epidemisjukhusen tillhörde icke landstingen och komme ej att av dem

inlösas. Å andra sidan måste antalet epidemisjukhus inom riket i avsevärd

grad ökas för att motsvara epidemilagens krav, att varje epidemidistrikt

skall äga tillgång till erforderligt antal platser på särskilt anordnade

sjukhus. Endast ett mindre antal landsting har nämligen tagit

epidemisjukvården om hand, och bland dessa hade några ännu endast

hunnit göra början. I ett flertal landstingsområden funnes knappast

några sjukhus för landsbygden. Med hänsyn härtill vore icke möjligt

att för närvarande beräkna ens tillnärmelsevis kostnaderna för statsverkets

vidkommande för anläggandet av samtliga erforderliga sjukhus

i riket.

Beträffande frågan om storleken av det för ifrågavarande ändamål

erforderliga anslaget, vilket till en början syntes böra erhålla förslagsanslags

natur, hade i brist på tillförlitliga beräkningar för år 1921 detsamma

i statsverkspropositionen upptagits till belopp av 2,000,000 kronor.

Statsbidrag till driftkostnaden borde givetvis icke utgå till andra

sjukhus än sådana, som avsåges i epidemilagen och som förvaltades

enligt bestämmelserna i denna lag. Endast med avseende på dessa

epidemisjukhus hade man garanti för att de dreves på ett tillfredsställande

sätt och stode under vederbörande sjukvårdsmyndighets fulla

inspektion. Däremot syntes icke anledning föreligga att i förevarande

hänseende undantaga städer, som bildade eget distrikt. En sådan inskränkning

syntes departementschefen ej heller överensstämma med statsmakternas

uttalande i ämnet föregående år.

Den allmänna förutsättningen för att epidemisjukhus, som förvaltades

enligt bestämmelserna i epidemilagen, skulle kunna tilldelas driftbidrag,

borde allenast vara, att sjukhuset blivit av medicinalstyrelsen godkänt.

Driftbidraget borde vidare beräknas per underhållsdag och utgå med

hälften av underhållskostnaden per dag, dock med högst 2 kronor.

Statsbidrag syntes böra utgå endast för kostnadsfritt vårdade patienter

och endast för det antal underhållsdagar, som folie inom sjukhusets

normala beläggning.

Prövningen av ansökningen om statsbidrag till driftkostnaderna vid

epidemisjukhusen borde uppdragas åt medicinalstyrelsen.

Beträffande de kostnader för statsverket, som skulle föranledas av

detta förslag, komme desamma vid full beläggning hela året om, motsvarande

ett antal underhållsdagar av 2,774,000, att med ett statsbidrag

av 2 kronor per underhållsdag utgå med omkring 5,500,000 kronor per

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

9

år. Då emellertid ökat antal sjuksängar erfordrades i en del samhällen

uppstode merkostnader, som för närvarande icke kunde med någon grad

av säkerhet bestämmas. För år 1921 hava 600,000 kronor av departementschefens

ansetts tillfyllest, och skulle detta belopp avses för statsbidrag

under tiden 1 juli 1920—30 juni 1921.

Beträffande de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna utskottets

grunderna för statsbidrags utgående vid uppförande, inrättande eller „ytt,r^de

inlösen av epidemisjukhus har utskottet velat framhålla följande syn- förordnande

punkter. a? epidemi
Enligt

hittills gällande epidemistadga har, såsom departementschefen sjukhus m''m

anfört, skyldighet ålegat städerna att inrätta epidemisjukhus. Enligt

riksdagens uttalande vid den nya epidemilagens antagande år 1919 borde

statsbidrag tillerkännas landsting, som redan före lagens ikraftträdande

uppfört sjukhus, vilkas beskaffenhet överensstämde med i lagen lämnade

föreskrifter. Härigenom skulle dessa landsting icke försättas i en ogynnsammare

ställning i ekonomiskt avseende än de landsting, vilka icke

frivilligt företagit åtgärder i förevarande hänseende. Till de städer, som

bilda eget epidemidistrikt, lärer, såsom av departementschefen anförts,

på grund av riksdagens uttalande föregående år något statsbidrag icke

böra ifrågasättas för sådana sjukhus av nämnda slag, som uppförts före

den nya lagstiftningens trädande i kraft.

Departementschefen har emellertid ansett, att dessa städer ej heller statsbidragets

böra tillerkännas statsbidrag för nyuppförda epidemisjukhus. Ett stad- omfattninggande

i denna riktning synes utskottet ej stå i full överensstämmelse

med rättvisa och billighet. Då redan nu skattetrycket i ett flertal av

dessa städer är synnerligen högt, måste ett undantagande av dem från

möjlighet att erhålla statsbidrag i likhet med landsbygdsdistrikten medföra,

att skatterna ytterligare ökas för den händelse nybyggnader för epidemisjukvården

måste vidtagas. Utskottet har därför ansett sig böra

biträda det motionsvis framställda förslaget, att jämväl de städer, som

bilda eget epidemidistrikt, tillerkännas statsbidrag för uppförande och

inrättande av epidemisjukhus efter den nya lagens ikraftträdande. 1 fråga

om anordnande av nya sjukhus skulle härigenom ingen skillnad göras

mellan stadsdistrikt och distrikt innefattande landsbygd. De ekonomiska

konsekvenser, som skulle bliva en följd av denna anordning, torde enligt

utskottets mening vara överkomliga.

I fråga om storleken av det statsbidrag, som bör utgå, har departe- statsbidragets

mentschefen, såsom ovan nämnts, föreslagit, att detsamma skall fast- storlek.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 69 käft. (Nr 166—167.) iG47 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsbidrag

för driftkostnader.

Anslag.

10 Statsutslcottets utlåtande Nr 167.

ställas till högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden samt ej

överstiga 2,000 kronor för varje sjukplats, som vederbörande sjukhus

normalt beräknas rymma, dock i visst fall vid inlösen av äldre sjukhus

med en begränsning till hälften av lösesumman.

Ett flertal motionärer hava emellertid yrkat på att maximibeloppet

av statsbidraget, för sjukplats räknat, sättes väsentligt högre, och har

därvid särskilt framhållits de för närvarande oerhört stegrade byggnadskostnadema.

Utskottet har icke kunnat dela vare sig departementschefens eller

motionärernas uppfattning. Beträffande nyuppförda sjukhus anser visserligen

utskottet, att statsbidraget, såsom av departementschefen föreslagits,

bör utgå med högst halva byggnadskostnaden, dock ej över 2,000

kronor för sjukplats, men i avseende å statsbidraget för de epidemisjukhus,

som uppförts före epidemilagens ikraftträdande, synes utskottet en

snävare begränsning, än som av departementschefen angivits, utan olägenhet

kunna ske. Med hänsyn till att de sjukhus, det här gäller, i allmänhet

uppförts under betydligt gynnsammare förhållanden på byggnadsmarknaden,

än som för närvarande äro rådande eller inom den närmaste

framtiden kunna väntas, har utskottet ansett, att statsbidrag bör i detta

fall lämnas med högst halva byggnadskostnaden, dock ej med mera än

1,000 kronor för sjukplats.

I samband med behandlingen av denna fråga har utskottet i betraktande

av de stora ekonomiska uppoffringar, som för epidemisjukvården

åsamkas såväl staten som epidemidistrikten, velat framhålla, att de

fordringar, som av vederbörande myndigheter ställas på ifrågavarande

sjukvårdsinrättningar, icke böra vara högre, än som av omständigheterna

oundgängligen påkallas.

De av departementschefen angivna grunderna för utbetalande av

statsbidrag för epidemisjukhusens driftkostnader hava icke föranlett

någon erinran från utskottets sida. Det motionsvis framställda yrkandet

om höjning av statsbidraget från högst 2 till högst 3 kronor för

dag anser sig utskottet följaktligen böra avstyrka.

Beträffande slutligen frågan om det anslagsbelopp, som bör för år

1921 anvisas till täckande av utgifterna för uppförande, inrättande och

inlösen av epidemisjukhus har av herr Petrén m. fl. motionsvis yrkats,

att detsamma skulle upptagas med 6,000,000 kronor. Då emellertid

detta yrkande förutsätter, att maximigränsen för statsbidrag till byggnadskostnaderna

bestämmes till 6,000 kronor, ett förslag som utskottet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

11

funnit sig böra avstyrka, har utskottet ej heller kunnat biträda förslaget

om anslagets uppförande i riksstaten med nämnda belopp.

Med hänsyn därtill att inga säkra utgångspunkter finnas för bedömande

av huru störa belopp, som kunna för år 1921 bliva erforderliga,

har utskottet ansett sig böra stanna vid det av Kungl. Maj:t äskade

beloppet eller 2,000,000 kronor, vilket belopp bör upptagas såsom förslagsanslag.

Då utskottet icke funnit skäl biträda det motionsvis framställda förslaget

om höjande utöver Kungl. Majrts förslag av statsbidraget till

driftkostnader, har utskottet ansett sig böra tillstyrka jämväl Kungl.

Maj:ts anslagsäskande i denna del.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. under riksstatens femte huvudtitel på extra stat

för år 1921

a) med avslag å den av herr Petrén m. fl. väckta

motionen, i vad densamma avser höjande av förevarande

anslag, anvisa till statsbidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus ett förslagsanslag

av 2,000,000 kronor;

b) anvisa till statsbidrag för driften av sådana sjukhus

ett förslagsanslag av 600,000 kronor;

II. beträffande statsbidragets åtnjutande

a) med bifall till de av herr Antonsson m. fl. och Andersson

i Gävle m. fl. väckta motionerna besluta, att

städer, som bilda självständiga epidemidistrikt, skola

åtnjuta statsbidrag för uppförande och inrättande efter

den nya epidemilagens ikraftträdande av epidemisjukhus

efter samma grunder som epidemidistrikt, innefattande

landsbygd;

b) med avslag å de av herr Petrén m. fl. samt

Olsson i Kollungeröd väckta motionerna, i vad de avse

höjande av maximigränsen för statsbidrags utgående

för uppförande m. m. av epidemisjukhus, besluta, att

dylikt bidrag skall utgå med högst hälften av de verkliga

byggnadskostnaderna, dock beträffande efter den nya

lagens ikraftträdande ny uppförda epidemisjukhus ej över

2,000 kronor för sjukplats samt för äldre epidemisjuk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 167.

hus och övriga av departementschefen angivna fall ej

över 1,000 kronor för sjukplats;

c) i övrigt godkänna de av departementschefen

angivna grunderna för statsbidrags utgående vid uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus;

d) med avslag å herr Olssons i Kollungeröd motion,

i vad densamma avser statsbidrag till epidemisjukhusens

driftkostnader, godkänna de av departementschefen

angivna grunderna för beviljande av statsbidrag

för driften vid epidemisjukhusen.

Stockholm den 1 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtande nr 166.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten