Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Majits proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.

1920-06-01 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:186, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Majits proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

1

Nr 186.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 5 e. m

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i

ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Majits proposition

med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg åt

häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i

domsagorna.

(4:e avd.)

Sedan Kung]. Maj:t dels i den till riksdagen den 7 januari 1920

avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1920 föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på proposition angående dyrtidstillågg

åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna erforderliga

anslag under de särskilda huvudtitlarna, dels ock i den samma dag

avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för år 1921 beräkna

särskild avsättning för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare

m. fl., har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 januari 1920

avlåten proposition (nr 95), under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

1) att godkänna propositionen bifogade, nedan intagna förslag till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst;

2) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postBihany

till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 75 höft. (Nr 186.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

sparbanken, flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1920 anvisa

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 45,200,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ... kronor 20,800,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ................................................................................. kronor 80,000,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å .................................................................................. kronor 430,000,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag

å ................................................................................... kronor 50,800,

att i första hand direkt utgå av bidrag till bankinspektionen; samt

för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit

ett reservationsanslag å..................................................... kronor 40,800,

att av denatureringsavgifter direkt utgå;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt

angivits, å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

»

y>

»

»

samt

tredje

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

))

»

»

»

»

y>

»

kronor 4,780,000

» 900,000

» 29,210,000

» 18,320,000

» 13,760,000

» 10,290,000

» 13,800,000

» 2,940,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

5

3) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921

dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................. kronor 160,000,000,

dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola

bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,

flottans pensionskassa, statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,

patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen samt

kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av

de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna

varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse:

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyr orts ti Hägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av

stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,

prövar sådant av omständigheterna påkallat.

• § 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kung!. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.

Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsök
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

5

ningen, nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid, för det fall

att det sålunda erhållna talet icke är jämt delbart med 2, detsamma,

därest det med högst 1 understiger närmast högre med 2 jämnt delbara

tal, höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast lägre med 2

jämnt delbara tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3-

Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare

än de i mom. 2 här nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på

följande sätt.

Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,

utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt

nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet.

A del, som överstiger 1,250 kronor för månad, utgår icke dyrtidstilläo^.

OO

Mom. 2. Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt

häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är

särskilt stadgat.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

akademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna

slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott av

egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån

ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisniugstimme i veckan

än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock till förste

notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som förordnats

att förvalta häradshövdingämbetet, dyrtidstillägg bestrides av statsmedel

även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom

avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå

dyrtidstillägg beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som bär

tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen

och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

7

§ i
Till

innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest

och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången

av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad

avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat,

därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst

hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda

bestämmelser skolat utgöra.

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,

som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid

den befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ 9.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap

vid krigsmakten.

§ 10.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

Till

nödiga tabeller.

§ 11.

hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

§ 12-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Ifrågavarande proposition, vilken hänvisats i vad den angår pensions-

och indragningsstaterna till bankoutskottet och såvitt rör jordbruksärenden

till jordbruksutskottet, har i övrigt hänvisats till statsutskottet.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I anledning av förevarande proposition hava inom riksdagen väckts

följande motioner, vilka hänvisats till utskottet för förberedande behandling,

nämligen inom första kammaren nr 227 av herrar A. Hult och J.

Pålsson, nr 228 av herrar N. S. Norling och P. Norm, nr 229 av herrar

T. Julin och C. I. Asplund, nr 230 av herrar N. A. Nilsson och L.

Widell samt nr 231 av herr S. Clason m. fl. och inom andra kammaren

nr 331 av herrar E. Hage och C. Lovén, nr 332 av herr A. J. Bärg

m. fl., nr 333 av herr E. Eriksson i Stockholm, nr 334 av herrar A.

Thore och A. Bökelund, nr 335 av herr W. Björck i Jönköping, nr 336

av herr E. Nyländer samt nr 337 och 338 av herr I. Vennerström.

Herrar Hult och Pålsson hava i den av dem väckta motionen hemställt,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det vid Kungl. Maj:ts

proposition nr 95 bifogade förslaget till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m., att § 3

kommer att erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare

än de i mom. 6 av denna paragraf nämnda utgår dyrtidstillägget, på

sätt nedan sägs, med högre belopp till familjeförsörjare än till icke

familjeförsörjare.

Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

9

vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller antingen

barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund av sjukdom,

vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete, eller fader eller

moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern eller modern är i

egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg;
b)

manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap av befattningshavare

eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka,eller frånskild och underhåller barn eller fader eller moder,

på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt

urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej i sådana fall,

då mannen är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2t sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget å avlöningsförmåner,

som icke överstiga 100 kronor för månad, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet, överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor

för månad utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 100 kronor

för månad, på sätt nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100

kronor men icke 1,250 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar

hälften av grundtalet. Å del, som överstiger 1,250 kronor för

månad, utgår icke dyrtidstillägg.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägg å avlöningsförmåner,

som icke överstiga 100 kronor för månad, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet. Överstiga avlöningsförmånerna 100

kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör

100 kronor för månad på sätt nyss sagts, samt för den del därav, som

överstiger 100 kronor men icke 600 kronor för månad efter ett procenttal,

som motsvarar en tredjedel av grundtalet. Å del, som överstiger

600 kronor för månad, utgår icke dyrtidstillägg.

Mom. 6. Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt

häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är

särskilt stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 75 käft. (Nr 186.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

Herrar Norling och Norm hemställa, att riksdagen måtte besluta,

att, utöver vad Kungl. Maj:t i proposition nr 95 föreslår, ett tillägg av

300 kronor må enligt i motionen angivna grunder utgå till gift manlig

befattningshavare, vars fastställda lön icke överstiger 4,000 kronor.

Herrar Julin och Asplund hemställa, att riksdagen, med godkännande

i övrigt av det förslag till kungörelse med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, som innehålles i

Kungl. Maj:ts proposition nr 95, måtte besluta, att § 3, mom 1, 3:dje

stycket av sagda kungörelse må erhålla följande lydelse:

Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor per månad på sätt

nyss sagts, och för den del, som överstiger 100 kronor''men icke 170

kronor per månad, efter ett procenttal lika med det hela tal, som ligger

närmast 2/s av grundtalet, samt lör den del, som överstiger 170 kronor,

men icke 1,250 per månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften

av grundtalet. Å den de!, som överstiger 1,250 kronor per månad utgår

icke dyrtidstillägg.

I den av herrar Nilsson och Widell väckta motionen hemställes,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det vid propositionen nr 95

fogade förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, att § 9 kommer att erhålla följande

ändrade lydelse:

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter,

befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap

vid krigsmakten.

Herr Clason m. fl. hemställer, att riksdagen måtte besluta dels

att beträffande avlöningsförmåner, som överstiga 100 kronor för månad,

dyrtidstillägget för den del, som överstiger 100 men icke 1,250 kronor

för månad, utgår efter ett procenttal, som motsvarar två tredjedelar av

grundtalet, dels ock att dyrtidstillägget skall utgå från och med den 1

januari 1920.

Herrar Hage och Lovén hava i den av dem väckta motionen

hemställt,

A) att riksdagen måtte bifalla Kung]. Maj:s proposition nr 95 med

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m., dock med följande ändringar

nämligen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

11

att det bestämmes, att dyrtidstillägget utgår å den del av eu befattningshavares

årsavlöning, som ej överstiger 2,000 kronor med ett

grundtal, som motsvarar det indextal, som enligt socialstyrelsens beräkningar

utmärker fördyringen i levnadskostnaderna från augusti 1914,

dock så, att om detta grundtal är ojämnt det nedreduceras till närmast

lägre med 2 jämnt delbara tal,

att å avlöningsbelopp, liggande mellan 2,000 kronor till och

med 3,000 kronor, utgår dyrtidstillägg med 3/io av det grundtal, som i - föregående stycke bestämts för avlöning till och med 2,000 kronor,

att å avlöningsbelopp, liggande mellan 3,000 kronor och till och

med 5,000 kronor, utgår dyrtidstillägg med 2/io av det i första stycket

nämnda grundtalet samt

att å avlöningsbelopp liggande mellan 5,000 kronor och till och

med 9,000 kronor, utgår dyrtidstillägg med Vio av det i första stycket

nämnda grundtalet.

B) att de nya bestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari

1920 samt

C) att riksdagen måtte anslå de belopp, som bliva en följd av ett

antagande av de ovan föreslagna bestämmelserna.

I den av herr Bärg m. fl. väckta motionen har hemställts, att

riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 95 måtte besluta,

dels att dyrtidstillägget å avlöningsbelopp ej överstigande 100

kronor per månad må utgå med ett procenttal, som efter verkställda

beräkningar anses motsvara levnadskostnadsökningen efter ingången av

augusti månad 1914, dels ock, att dyrtidstillägget å avlöningsbelopp

överstigande 100 men icke 1,250 kronor per månad må utgå med 4/io

av det sålunda erhållna procenttalet.

Herr Eriksson i Stockholm har i sin motion i ämnet hemställt, att

riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 95 måtte antaga

följande ändrade lydelse av § 3 mom. 1 i förslaget till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst:

För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare än de i

mom. 2 här nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på följande sätt:

A. För befattningshavare, vars avlöningsförmåner icke överstiga

300 kronor för månad.

Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,

utgår dyrtidstillägg efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor men icke 200 kronor

för månad, utgår dyrtid stil! ägg för den del därav, som utgör 100 kronor

för månad, på sätt nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100

kronor för månad, efter ett procenttal, som närmast motsvarar två

tredjedelar av grundtalet.

Överstiga avlöningsförmånerna 200 kronor för månad utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet, för den del, som överstiger 100 kronor men

icke 200 kronor för månad, efter ett procenttal, som närmast motsvarar

två tredjedelar av grundtalet, samt för den del, som överstiger 200

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundt

niet.

B. För befattningshavare, vars avlöningsförmåner överstiga 300 kronor

för månad.

Dyrtidstillägg utgår för den del av avlöningsförmånerna, som utgör

100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet,

samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250 kronor

för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet;

dock skall dyrtidstillägg utgå med minst det belopp, vilket skulle utgå

vid en avlöning av 300 kx-onor för månad, enligt bestämmelserna under

A här ovan. Å del av avlöning, som överstiger 1,250 kronor per

månad, utgår icke dyrtidstillägg.

Den av herrar Thore och Bökelund väckta motionen är likalydande

med herr Clasons m. fl. ovanberörda motion.

Herr Björck i Jönköping har föreslagit, att riksdagen såsom tillläggsmoment,

till § 3 i Kungl. Maj:ts proposition nr 95 ville besluta,

att sådan lärare vid statens läroanstalt, som icke äger åtnjuta avlöning

under ferier, skall vara berättigad att uppbära dyrtidstillägg efter det

åi''sbelopp, till vilket dyrtidstillägget skulle uppgå, om avlöningen vore

lika fördelad på årets tolv månader.

I den av herr Nyländer väckta motionen har hemställts, att riksdagen

måtte vidtaga den iiixdring i Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m., att det föreslagna förhöjda dyrtidstillägget

måtte beräknas från och med innevarande års ingång samt

att de till följd härav ökade kostnaderna måtte utgå från de anslag,

som för de i-espektive dyrtidstilläggen föreslagits i Kungl. Maj:ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

18

proposition, och att slutligen till bestridande av de ytterligare kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid. verk och institutioner,

som icke i propositionen särskilt angivits, å tilläggsstat för år 1920

såsom förslagsanslag anvisa, utöver vad i propositionen föreslagits,

ett belopp av 7,500,000 kronor.

Herr Vennerström har hemställt, dels i motionen nr 337 att riksdagen

måtte ur § 7 i det vid propositionen nr 95 fogade förslaget till

förordning borttaga ordet »särskilt» dels ock i motionen nr 338, att

riksdagen måtte i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 95 besluta, att arbetarne vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori i

Eskilstuna skola erhålla dyrtidstillägg från och med 1 juli 1919 å hela

sin inkomst, den sistnämnda minskad med sådan inkomst, som är en

följd av löneförhöjning, som bevisligen är dyrtidslöneföihöjning.

I sammanhang med propositionen nr 95 har utskottet till behandling

företagit en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition,

nr 407, vari Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda

dag föreslagit riksdagen att godkänna nedan intagna förslag till kungörelse

angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra

befattningshavare i domsagorna. Ifrågavarande förslag till kungörelse

är av följande lydelse:

Förslag

till

kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra

befattningshavare i domsagorna.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1-

Till häradshövding skall,dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst

av 11,500 kronor om året.

Vikarie för häradshövding ävensom biträdande domare, brottmålsdomare,

förste och andre notarie samt vikarie för dem äga att åtnjuta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

dyrtidstillägg å de arvoden, som till dem utgå av statsmedel. Till vikarie

för häradshövding samt till andre notarie och vikarie för andre notarie

bestrides dyrtidstillägg av statsmedel jämväl å den del av utgående

arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens

avlöningsmedel.

§ 3.

I övrigt gälla beträffande dyrtidstillägg åt de i §§ 1 och 2 omförmälda

befattningshavare i tillämpliga delar bestämmelserna i kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst.

§ 4-

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Det i propositionen nr 95 framlagda förslaget, vilket är avsett att

tillämpas från och med den 1 juli 1920, ansluter sig i huvudsak till nu

gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, dock att — förutom vissa mindre ändringar — dels maximigränsen

för den avlöning, varå dyrtidstillägg må utgå, föreslagits höjd

från 7,200 kronor för år till 15,000 kronor, dels ock den procentsats,

efter vilken dyrtidstillägget skall beräknas å avlöningsbelopp överstigande

1,200 kronor för år, höjts från en tredjedel till hälften av grundtalet.

Kostnaden för höjningen av maximigränsen har, efter nu gällande

bestämmelser, beräknats till omkring 1,500,000 kronor. Vad angår

höjningen av anslaget för dyrtidstillägg å belopp över 1,200 kronor,

har densamma beräknats medföra en kostnadsökning av omkring

26,000,000 kronor för år, detta med utgångspunkt från det under första

kvartalet innevarande år gällande grundtalet och med hänsyn tagen

allenast till befattningshavare i statens tjänst.

Samtliga kostnader för dyrtidstillägg — för befattningshavare,

pensionärer, lärare vid statsunderstödda läroanstalter m. fl. — beräknas

enligt nu förevarande proposition för år 1920 till 262,000 kronor, vilka

fördela sig sålunda:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

15

för de affärsdri vande verken ..

kronor 112,000,000

» 149,000,000

5> 1,000,000

» samtliga anslagen under huvudtitlarna

x> postsparbanken m. fl. verk ..................

Summa kronor 262,000,000.

Då emellertid, sedan denna beräkning utfördes, prisstegringen

ytterligare fortgått och grundtalet fördenskull höjts, torde, enligt utskottet

från finansdepartementet tillhandakomna uppgifter samt inom

utskottet gjorda beräkningar, kostnaderna för dyrtid stillägget — under

förutsättning att nuvarande prisläge fortfar året ut — böra för år 1920

uppskattas till, approximativt, närmare 270,000,000 kronor.

Vad angår kostnaderna för år 1921, har liksom beträffande år

1920 förutsatts, att de affärsdrivande verken skola med egna inkomstmedel

bestrida dyrtidstilläggen till personalen. Enligt de förnyade

beräkningarna från finansdepartementet skulle med nu rådande prisläge,

det för övriga verk beräknade anslaget å 1921 års stat, 160,000,000

kronor, böra höjas med omkring ett tiotal miljoner kronor utöver vad

propositionen upptager. Årskostnaderna, räknat för tiden efter den

1 juli 1920 och med utgångspunkt från nuvarande indextal, ställa sig

enligt Kungl. Maj:ts förslag samt de motioner, vilka äga betydelse för

kostnadsberäkningen approximativt sålunda:

Propositionen nr 95 ...................................................... kronor 292,000,000

Herrar Hults och Pålssons motion 227:1 .................. » 265,900,000

» Norlings och Norins motion 228:1 ............... » 297,500,000

» Julins och Asplunds motion 229:1 .............. » 305,000,000

» Clasons m. fl. motioner 231: I och 334: II » 329,200,000

» Hages och Lovens motion 331:11................ » 338,700,000

» Bärgs m. fl. motion 332: II ......................... » 303,000,000

Herr Erikssons i Stockholm motion 333: II ............ » 304,200,000.

I ovanberörda, av herrar Clason m. fl. samt Thore och Bökelund

väckta motioner ävensom i herrar Hages och Lovens motion har hemställts,

att de nya bestämmelser, som av riksdagen komma att antagas,

måtte erhålla retroaktiv tillämpning från innevarande års början. I den

av herr Nyländer i andra kammaren i ämnet väckta motionen har motsvarande

hemställan gjorts beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna

nya grunderna för dyrtidstillägget.

Kostnaderna för de olika förslagens retroaktiva tillämpning hava

— inbegripet kostnaderna för pensionärer och lärare — uppskattats till

följande ungefärliga belopp:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

Utskottets

yttrande.

Proposition nr 95 (motion 336: II) ................................. kronor 19,300,000

Herrar Clasons rn. fl. motioner (231: I och 334: II) » 38,600,000

» Hages och Lovéns motion (331:11)................. » 41,900,000

Ovan icke särskilt vidrörda motioner sakna betydelse för kostnadsfrågans

bedömande.

Det har för utskottet framstått såsom en angelägenhet av synnerligen

stor betydelse, att statstjänarne snarast möjligt erhålla en tillfredsställande

kompensation för den på grund av världskriget inträffade

prisstegringen. Under de rådande statsfinansiella förhållandena har

utskottet visserligen icke funnit det vara möjligt att nu åstadkomma

sådana höjningar i dyrtidstillägget. som i vissa motioner i ärendet påyrkats.

Men utskottet har dock ansett det nödvändigt, att åtgärder vidtagas,

som i större utsträckning, än Kungl. Maj:ts förslag medgiver,

tillgodose kraven på kompensation för prisstegringen.

Då utskottet närmare övervägt, huru förhöjningen i dyrtidstilllägget

lämpligast skall kunna ernås, har utskottet funnit sig böra i

tvenne väsentliga avseenden avvika från Kungl. Maj:ts förslag.

I första hand har det synts utskottet vara önskligt, att det s. k.

grundtalet närmare anslutes till den verkliga prisfördyringen, än nu är

förhållandet och enligt Kungl. Maj:ts förslag framdeles skulle bliva

fallet. Att sätta grundtalet lika med talet för prisfördyringen, utan

någon reduktion, har utskottet dock ansett vara mindre lämpligt, då

beräkningarna av prisstegringen givetvis icke kunna bliva fullt exakta

och fördenskull en viss marginal kan vara befogad till förebyggande

av, att dyrtidstillägget utgår efter högre procenttal än som motsvarar

den verkliga ökningen i levnadskostnaderna. Utskottet har fördenskull

ansett, att grundtalet bör så avvägas, att det motsvarar indextalet för

prisfördyringen minskat med 5 enheter, därest indextalet icke är jämnt

tal, eljest med 6 enheter. Med nu rådande prisläge skulle grundtalet

då bliva 160 mot enligt Kungl. Maj:ts förslag 146.

Vad därefter beträffar den inkomstgräns, till vilken dyrtidstilllägget

bör utgå efter ett procenttal lika med grundtalet, har utskottet,

jämväl med avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag, funnit sig böra förorda,

att viss åtskillnad göres mellan familjeförsörjare och övriga befattningshavare.

Då utskottet nu alltså anser sig böra i viss mån återupptaga

tanken på särskilda familjetillägg, vill utskottet, som nästlidet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

17

år avstyrkte den av Kungl. Maj:ts då föreslagna s. k. dyrtidshjälpen,

i denna fråga framhålla följande.

Mot det system för familjebidragen, som 1919 års proposition

innebar och som anslöt sig till tidigare gällande bestämmelser rörande

den s. k. krigstidshjalpen, hade framställts åtskilliga anmärkningar. Ur

mera principiell synpunkt hade framhållits, bland annat, att den lönefyllnad,

som av dyrtiden betingades, lika väl som själva lönen vore eu

gottgörelse för utfört arbete och så vitt möjligt icke borde till någon

del hava karaktären av understöd, ävensom att ett ytterligare fastslående

av familjebidragen utgjorde en svårighet vid genomförande av

framtida löneregleringar. Jämväl påvisades, hurusom åtskilliga olägenheter

vore förbundna med en dyrtidshjälp, vilket sammanhängde bland

annat därmed, att densamma knutits till familjeförhållandena vid en

viss tidpunkt av året och att hänsyn icke tagits till senare inträffade

förändringar. Även i andra avseenden måste ett schablonmässigt förfarande

tillämpas, vilket komme att medföra stora ojämnheter mellan

olika befattningshavare och olika personalgrupper. Genom att dyrtidshjälpen

grundats på taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt,

vilken hänförde sig till inkomstförhållandena två år före den tid, varunder

familjebidraget finge uppbäras, komme bidraget ej heller alltid

att träffa det verkligen föreliggande behovet vid den tidpunkt, då det

utginge. Vidare framhölls, att fördelarna med dyrtidshjälpssystemet för

befattningshavare med låga inkomster och barnrika familjer lätt kunde

överskattas. Åven de lägst avlönade tjänstemännen hade nämligen i

allmänhet numera kommit upp på en sådan lönenivå, att det torde bli

jämförelsevis sällan, som dyrtidshjälp skulle komma att utgå med de

högsta föreslagna beloppen.

Vid övervägande av nu nämnda, på frågan inverkande omständigheter

hade statsutskottet vunnit den uppfattningen, att systemet med

familjeförsörjningsbidrag icke borde bibehållas. Det förelåge så mycket

större skäl att omedelbart övergiva detta system som, därest dyrtidshjälpen

slopades, dyrtidstillägget kunde tillmätas efter sådan måttstock,

att i detsamma kunde rymmas jämväl viss ersättning för dyrtidshjälpen.

Då utskottet nu funnit sig föranlåtet tillstyrka, att åtskillnad i

avseende å beräkningen av dyrtidstillägget göres mellan underhållspliktiga

befattningshavare och andra, har skälet härtill varit, att det

under förhandenvarande förhållanden icke låter sig göra att åt alla

tjänstemän bevilja dyrtidstillägg till sådana belopp, att jämväl familjeförsörjarna,

. vilka givetvis äro de som hårdast drabbats av dyrtidens

tryck, kunna bliva vederbörligen tillgodosedda. Åtskilliga av de erinB

Utäng till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 75 höft. (Nr 186.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

ringar, som framställts mot dyrtid shjälpen, kunna ock avlägsnas genom

tillämpande av ändrade grunder för beräkningen av det ytterligare

lönetillskott, som bör tillkomma familjeförsörjarna. Utskottet bär härutinnan

funnit en lämplig lösning vara, att för varje av befattningshavare

försörjt barn den andel av avlöningen, för vilken dyrtidstilllägget

må beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet, ökas med

ett visst belopp utöver vad som gäller för övriga befattningshavare.

Utskottet har ansett, att hänsyn härvid endast bör tagas till av

befattningshavare underhållna barn och alltså icke till hustru. Därest

nämligen utsträckt beräkning av dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal

skulle få ske även för hustru, bleve det synnerligen svårt att tinna en

fast begränsning för familjetillägget. Och skulle hänsyn tagas till

hustrur, husföreståndarinnor ävensom andra personer, underhållna av

befattningshavarna, skulle de ekonomiska konsekvenserna bli betydande.

Vidare håller utskottet före, att endast barn under 16 års ålder, som

på grund av försörjningsplikt underhålles av befattningkavare, bör i nu

förevarande hänseende komma i betraktande. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt bör givetvis icke beräknas för

barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär själv är berättigat

till dyrtidstillägg av statsmedel. För barn, vars föräldrar båda

åtnjuta dyrtidstillägg, bör sådan förhöjning utgå endast till den av föräldrarna,

som •åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna

äro lika, till fadern. För undvikande av allt för ofta påkommande förändringar

vid uträkningen av dyrtidstillägget torde förhållandena vid

början av respektive kalenderkvartal böra läggas till grund för beräkningen

av dyrtidstillägget för familjeförsörjarna.

Med hänsyn till den höjning av grundtalet, som utskottet ovan

förordat och för att icke kostnaderna för dyrtidstillägget skola bliva

alltför stora, bör enligt utskottets mening det grundbelopp, på vilket

d3''rtidstillägget må beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet,

icke sättas högre än till en avlöning av 85 kronor i månaden mot för

närvarande 100 kronor. Vad därefter angår det procenttal, som bör

tillämpas å månadsavlöning över 85 kronor, har utskottet ansett, att

detta lämpligen bör bestämmas till 55 procent av grundtalet, vilket vid

nu gällande prisindex ger ett reducerat procenttal av 88. Ifråga om

tillskottet för familjeförsörjarna får utskottet förorda, att för varje här

ifrågakommande barn den andel av månadsavlöningen, för vilket dyrtidstillägget

utgår med ett procenttal lika med grundtalet, ökas med 15 kronor.

Fn befattningshavare med 100 kronor i månadsavlöning får alltså, om

han underhåller ett barn, räkna fullt grundtal för hela avlöningen, d. v. s.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

19

lian erhåller efter nuvarande indextal ett dyrtidstillägg av 160 kronor i

månaden. Har han däremot derå än ett barn, erhålles för dessa intet

familjetillägg, liksom en befattningshavare med en avlöning av högst

85 kronor i månaden eller 1,020 kronor per år icke kan komma i åtnjutande

av sådant tillägg. Detta har sin grund däri, att i båda

de nu nämnda fallen tjänstinnehavaren erhåller dyrtidstillägg beräknat

efter fullt grundtal, d. v. s. får vad som bör anses såsom full kompensation

för prisökningen. Att tillerkänna dessa befattningshavare

ytterligare lönetillägg med hänsyn till deras försörjningsplikt, skulle

vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget, som ju är att bereda

ersättning i möjligaste mån för prisstegringen, och i stället komma att

verka såsom en lönereglering, varom ju i nu förevarande sammanhang

icke kan bliva tal.

En jämförelse mellan ovan förordade förslag och exempelvis de

av herr Clason m. fl. samt herrar Thore och Bökelund väckta motionerna

ger vid handen, att för befattningshavare med flera barn utskottets

förslag är förmånligare än motionerna upp till eu inkomst av omkring

7,000 kronor per år. En jämförelse med den Hage-Lovénska motionen

utvisar, att även för de lägsta inkomsttagarna utskottets förslag ger

endast obetydligt lägre dyrtidstillägg för familjeförsörjare. Med en

årsavlöning av 2,400 kronor erhåller en befattningshavare med fem barn

högre dyrtidstillägg efter utskottets förslag än enligt motionen, och

vid en årsinkomst av 3,000 kronor blir dyrtidstillägget för en befattningshavare

med tre barn enligt utskottets förslag i det närmaste lika

med vad som skulle utgå jämlikt sistnämnda motion.

Av nedan intagna tablå framgår, huru dyrtidstillägget skulle utgå

för befattningshavare i olika lönegrupper enligt dels Kungl. Majtts förslag,

dels de av herr Clason m. fl. väckta motionerna, dels herrar Hages

och Lovéns motion, dels ock enligt utskottets förslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

Dyrtidstillägg för år vid indextal av 265.

1

Löne-

klass

Kungl.

Maj:ts

förslag

Herr

Clasons

m.fl.samt

herrar

Thores

o. Böke- lunds

motioner

Herrar

Hages

och

Lovens

motion

U t

skot

tets försl

a g

!

i

Icke Fa",ili''''- familje- .. °.r~

1 sorJare

.. • j med

Sor'')ar0 1 barn

Familje-

för-

sörjare

med

2 barn

Familje-

för-

sörjare

med

3 barn

Familje-

för-

sörjare

med

4 barn

Familje-

för-

sörjare

med

5 barn

Familje-i

för-

sonare

med

6 barn

1,000

1,460

1,470

1,640

1,600.— 1,600

1,600.—

1.600.-

1,600.—

1,600.-

1,600

1,200

1,752

1,764

1,968

l,790.4o| 1,920

1,920.—

1,920.—

1,920.—

1,920.—

1,920

1,800

2,190

2,352

2,952

2,318.-to 2,448

2,577.60

2,707.20

2,836.30

2,880.—

2,880 1

2,000

2,336

2,548

3,280

2,494.40 2,624

2,753.60

2,883.2 0

3,012.so

3,142.4 0

3,200

2,400

2,628

2,940

3,476

2,846.40 2,976

3,105.60

3,235.20

3,364.so

3,494.4 0

3,624 i

3,000

3,066

3,528

3,772

3,374.40 3,504

3,633.60

3,763.20

3,892. so

4,022.40

4,152

i 3,600

3,504

4,116

3,968

3,902.40 4,032

4,161.60

4,291.20

4,420.80

4,550.40

4,680

4,000

3,796

4,508

4,100

4,254.40 4,384

4,513.60

4,643.20

4,772.80

4,902.4 0

5,032

4,800

4,380

5,292

4,362

4,958.40 5,088

5,217-60

5,347.20

5,476.80

5,606.40

5,736

5,000

4,526

5,488

4,428

5,134.40 5,264

5,B93.öo

5,523.20

5,652.80

5,782.40

5,912

6,000

5,256

6,468

4,592

6,014.40 6,144

6,273.6 0

6,403.2 0

6,532.80

6,662.40

6,792

7,000

5,986

7,448

4,756

6,894.4 0 7,024

7,153.60

7,283.20

7,412.80

7,542.40

7,672 |

7,200

6,132

7,644

4,788

7,070.40 i 7,200

7,329.60

7,459 20

7,588.30

7,718.40

7,848 |

8,000

6,716

8,428

4,920

7,774.4o| 7,904

8,033.6 0

8,163.20

8,292.80

8,422.40

8,552 :

8,400

7,008

8,820

4,985

8,126.40 8,256

8,385.60

8,515.20

8,644.80

8,774.40

8,904

9,000

7,446

9,408''

5,084

8,654.i0: 8,784

8,913.60

9,043.20

9,172.80

9,302.4 0

9,432

1Q,000

8,176

10,388

5,084

9,534.401 9,664

9,793.60

9,923.60

10,052.8 0

10,182.40

10,312

12,000

9,636

12,348

5,084

11,294.10 11,424

11,553.60

11,683.30

ll,812.so

11,942.4 0

12,072 |

15,000

11,826

15,288

5,084

13,934.4 o| 14,064

14,193.60

14,323.20

14,452.so

14,582.40

14,712

Enligt inom utskottet verkställda approximativa beräkningar skulle

dyrtidstillägget efter det av utskottet förordade förslaget medföra en

årskostnad efter den 1 juli 1920 av i avjämnade tal omkring 330,000,000

kronor, fördelad på följande sätt:

Befattningshavare vid affärsverken................................. kronor 136,000,000

Befattningshavare uppförda under 2:a—9:e huvudtitlarna

(inräknat postsparbanken m. fl.) ............... » 124,000,000

Lärare vid statsunderstödda skolor .............................. » 49,500,000

F. d. befattningshavare och andra pensionärer ...... » 20,500,000

Summa kronor 330,000,000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

21

De ovan angivna beloppen för lärare vid statsunderstödda skolor

ävensom pensionärer innebära en förböjning av de enligt Kungl.

Maj:ts förslag erforderliga anslagen, svarande mot den av utskottets

förslag följande höjningen av anslagen till befattningshavarna i statens

tjänst. Skulle för berörda lärare tillämpas enahanda grunder för dyrtidstillägget

som beträffande statstjänarna, komme en ytterligare höjningav

ifrågavarande anslagspost att erfordras.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola de nya bestämmelserna träda

i tillämpning den 1 juli 1920. Då emellertid de tidigare antagna bestämmelserna

angående de olika slagen av krigstids- och dyrtidstillägg

erhållit retroaktiv verkan och fördenskull bland befattningshavarna tämligen

allmänt hysts förhoppningar om att de nya bestämmelser i ämnet,

som av innevarande riksdag komma att antagas, skola tillämpas från

innevarande års början, har utskottet med hänsyn jämväl till ställningen

å statsverkets kassafond ansett sig höra i viss mån tillmötesgå de motionsledes

framställda yrkandena om förhöjning i det för första halvåret

1920 utgående dyrtidstillägget. Då utskottet likväl icke ansett sig kunna

tillstyrka, att de nya grunderna utan vidare skola tillämpas jämväl för

första halvåret, har utskottet, efter övervägande av olika alternativ för

bestämmande av förhöjningen av det nu utgående dyrtidstillägget, funnit

sig böra förorda, att till de i statens tjänst den 30 juni 1920 anställda

befattningshavare, som i enlighet -med kungörelsen i ämnet den 30 maj

1919 uppburit dyrtidstillägg för första halvåret 1920 eller någon del

därav, må utgå ett särskilt tillägg, motsvarande 20 procent av de för

ifrågavarande tidrymd vederbörande befattningshavare tillkommande avlöningsförmåner,

dock högst efter 1,250 kronor för månad, på vilka

enligt nämnda kungörelse dyrtidstillägg må beräknas.

Den av utskottet ovan förslagna förhöjningen i dyrtidstillägget för

första halvåret 1920 har beräknats medföra en sammanlagd kostnad av

ungefär 25,000,000 kronor, och skulle för innevarande år kostnaderna

för dyrtidstillägget i sin helhet uppgå till omkring 313,000,000 kronor,

så fördelade:

Befattningshavare vid affärsverken:

Postverket.................................... kronor 17,000,000

Telegrafverket ........................... » 25,000,000

Statens järnvägar ..................... j> 83,000,000

Statens vattenfallsverk ............ » 2,000,000

Statens domäner........................ ______4,000,000 kronor 131,000,000

Transport kronor 131,000,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

Transport kronor 131,000,000

Befattningshavare uppförda under 2:a—9:e huvudtitlarna

(inräknat postsparbanken m. fl.) .............. » 116,000,000

Lärare vid statsunderstödda skolor.............................. » 47,000,000

F. d. befattningshavare och andra pensionärer ...... » 19,000,000

Summa kronor 313,000,000.

Jämväl vad angår de anslag, som böra för ifrågavarande ändamål

uppföras å tilläggsst.at för år 1920, hava de för vissa lärare och pensionärer

ovan angivna beloppen så beräknats, att höjningarna utöver

vad enligt Kungl. Maj:ts vederbörande propositioner rörande dessa

personalgrupper skulle erfordras, avmätts i förhållande till den av utskottets

förslag följande kostnadsökningen för statetjänarna. Vad de

affärsdrivande verken beträffar, har utskottet, då enligt riksstaten för

år 1920 för samtliga ifrågavarande verk beräknats Uppstå överskott,

avsevärt överstigande de kostnadsökningar, som de av utskottet för

ordade höjningarna i dyrtidstillägget medföra i förhållande till Kungl.

Majrts förslag, icke funnit anledning framställa förslag om anvisande

av särskilda anslag för beredande av dyrtidstillägg åt dessa verks bofattnin

gshavare.

I fråga om den för år 1921 erforderliga avsättningen för sådana

dyrtidstillägg, som icke skola täckas genom vederbörande verks och inrättningars

egna inkomstmedel, torde den av Kungl. Maj:t föreslagna

avsättningen å 160,000,000 kronor böra höjas till omkring 200,000,000

kronor.

Vidkommande detalj bestämmelserna i förslaget till kungörelse i

ämnet får utskottet framhålla följande.

§ 2-

I denna paragraf erfordras vissa jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag

på grund av den av utskottet förordade förändrade beräkningen av

grundtalet.

§ 3.

Förutom de ändringar i denna paragraf, som betingas av utskottets

förslag rörande beräkningen av dyrtidstillägget vid olika avlöningslägen,

får utskottet förorda vissa andra jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag.

Till att börja med synes det föreslagna stadgandet i mom. 2

kunna utgå samt första stycket av mom. 1 jämkas i anslutning härtill.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

23

Den i mom. 2 gjorda uppräkningen av de befattningshavare, i fråga

om vilka särskilda bestämmelser rörande beräkningen av dyrtidstillägget

skola gälla, är icke uttömmande, då fr. o. m. början av år 1921 begränsning

av dyrtidstillägget bör ske jämväl för domänverkets personal.

Det torde fördenskull vara enklast, att, med uteslutande av mom. 2

bestämmelserna i § 3 angivas avse de befattningshavare, om vilka icke

är särskilt stadgat, utan att de olika undantagna personalgrupperna speciellt

omnämnas, vilket torde vara överflödigt.

Enligt mom. 2 skulle särskilda bestämmelser gälla beträffande

dyrtidstillägg för häradshövdingar och vissa vikarier för dem. Anledningen

till att i Kungl. Maj:ts förslag undantag gjorts för dessa befattningshavare

är, att vid avlåtandet av propositionen nr 95 frågan

om partiell löneförbättring för häradshövdingarna ännu icke kunnat

göras till föremål för proposition till riksdagen. Sedan numera beslut

av riksdagen fattats rörande sistnämnda fråga, torde det mest ändamålsenliga

vara, att de bestämmelser angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna

och vissa extra befattningshavare i domsagorna, som föreslagits

i propositionen nr 407, inarbetas i den allmänna kungörelsen

angående dyrtidstillägget, vilket lätteligen kan ske genom vissa ändringar

i § 4.

1 § 3 har utskottet vidare funnit sig böra förorda ytterligare en

ändring, detta närmast med anledning av den utav herr Björck väckta,

ovanberörda motionen. Syftet med sagda motion är, att extra ordinarie

befattningshavare vid statens läroanstalter icke skola i avseende å dyrtidstillägg

bliva sämre ställda än tjänstemän med motsvarande avlöningsförmåner,

vilkas tjänstgöring är fördelad över hela året. Att utan vidare

i enlighet med motionärens förslag bestämma, att sådan lärare, som

icke åtnjuter ferier, skall vara berättigad uppbära dyrtidstillägg efter

det årsbelopp, till vilket dyrtidstillägget skulle uppgå, om avlöningen

vore lika fördelad på årets tolv månader, har utskottet dock icke kunnat

tillstyrka. Det har nämligen för utskottet icke varit möjligt att fullt

överblicka, i vad mån förhållanden likartade dem, på vilka motionären

pekat, kunna gälla även ifråga om andra områden av statsförvaltningen.

Emellertid har utskottet funnit sig böra förorda en jämkning i § 3, som

till väsentlig grad skulle undanröja de överklagade förhållandena.

Enligt de nuvarande bestämmelserna liksom enligt den föreliggande

propositionen utgår dyrtidstillägget å avlöningsförmånerna »för

månad». Såsom framhållits i det betänkande av särskilda sakkunniga,

på vilket 1919 års proposition om dyrtidstillägget var grundad, innebär

detta stadgande, att om en befattningshavare uppbär avlöning för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

endast en del av en månad, dyrtidstillägget skall utgå med den del av

krigstidstillägg för hel månad, som belöper å den tid, för vilken avlöning

åtnjutes. En extra lärare, som tjänstgjort exempelvis 10 dagar

av en månad, erhåller därför icke dyrtidstillägg efter oreducerat grundtal

för mera än x%i av 100 kronor (resp. efter de nya bestämmelserna

85 kronor) av den under månaden uppburna avlöningen. Även om

denna princip teoretiskt är riktig, medför densamma ur praktisk synpunkt

åtskilliga svårigheter vid uträkningen av dyrtidstillägget, särskilt

för extra befattningshavare. Då det synes utskottet önskligt, att bestämmelserna

angående dyrtidstillägget, vilka i allt fall i tillämpningen

visat sig föranleda mycket arbete, i möjligaste mån förenklas, har utskottet

fördenskull velat förorda, att dyrtidstillägget framdeles må beräknas

å den för varje månad verkligen utbetalda avlöningen. Övergår

man till denna princip, kommer skillnaden mellan de icke ordinarie

lärarnas och andra befattningshavares dyrtidstillägg att till väsentlig

del försvinna. — I anslutning till nu angivna uppfattning har utskottet

formulerat bestämmelserna under § 3 i nedan intagna förslag till kungörelse.

§

4.

Frånsett de ändringar, vilka hänföra sig till inarbetandet i förevarande

paragraf av de föreslagna särskilda bestämmelserna angående

dyrtidstillägg för häradshövdingar och viss extra personal i domsagorna,

vilka bestämmelser icke givit utskottet anledning till erinran, har utskottet

ej funnit skäl föreslå någon ändring i § 4.

§ 7.

Enligt såväl nu gällande bestämmelser som föreliggande proposition

skall till de befattningshavare, varom i denna paragraf är fråga,

d. v. s. huvudsakligen extra personal, den myndighet, som äger bestämma

avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i den mån myndigheten,

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914

till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,

anser sådant av omständigheterna påkallat. I den av herr Vennerström

väckta motionen nr 337 har nu hemställts, att ordet »särskilt» måtte

borttagas ur det återgivna stadgandet. Oavsett de förhållanden, på

vilka motionären grundat sitt förslag, har utskottet funnit sig böra tillstyrka

den i motionen föreslagna ändringen. Den nu gällande bestäm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

25

melsen torde nämligen giva rum för mycket olika tolkningar samt lämna

möjlighet att vid tillmätandet av dyrtidstiliägget för den extra personalen

taga hänsyn till förhållanden, som enligt utskottets åsikt icke böra

öva inflytande på bedömandet, huruvida och i vilken utsträckning dyrtidstillägg

bör utgå till personalen ifråga.

§ 9.

1 den av herrar N. A. Nilsson och Widell väckta motionen har föreslagits,

att förevarande paragraf skulle ändras därhän, att reservofficersaspiranter

vid flottan samt reservmarinintendentsaspiranter skulle i avseende

å dyrtidstillägg likställas med statstjänare. Det synes visserligen

utskottet, att även utan uttrycklig bestämmelse därom dessa aspiranter

under sin militärtjänstgöring skulle kunna anses såsom befattningshavare

i statens tjänst, men då en annan uppfattning gjort sig gällande, får

utskottet förorda, att den av motionärerna föreslagna utvidgningen av

paragrafen ifråga vidtages.

Av vad utskottet ovan anfört framgår, i vad mån utskottet ansett

sig kunna tillmötesgå de i de olika motionerna framställda förslagen

rörande ändringar i propositionen nr 95. Det av herr Vennerström

i motionen nr 338 framställda yrkandet angående dyrtidstiliägget åt

arbetarna vid Karl Gustafs gevärsfaktori har utskottet icke kunnat tillstyrka,

då enligt utskottets mening icke tillräckliga skäl föreligga att nu

vidtaga en ändring i de förut gällande bestämmelserna, helst som förhållanden

motsvarande dem, som motionären anfört till stöd för sin

framställning, kunna tänkas gälla även beträffande andra extra befattningshavare.

Vad angår de till statsutskottets handläggning hörande delar av

propositionen nr 95, vilka ovan ej blivit berörda, har utskottet icke

funnit anledning till annan erinran än att, då beträffande bank- och fondinspektionen

bankmedel böra för dyrtidstillägg tagas i anspråk allenast

för dyrtidstillägg å avlöningar, som skola utgå av dylika medel, riksdagens

beslut beträffande anslaget till bank- och fondinspt:ktionen bör

avfattas i enlighet härmed.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

propositioner nr 95 och nr 407 må

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 75 käft. (Nr 186.)

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

1) godkänna bilagda förslag till kungörelse med

allmänna grunder för dyrtid stillägg åt befattningshavare

i statens tjänst (bilaga A), med undantag dock i vad

angår dels de under jordbruksdepartementet hörande

befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl.;

2) medgiva, att till de den 30 juni 1920 i

statens tjänst anställda befattningshavare, som på

grund av kungörelsen den 30 maj 1919 (nr 262) åtnjutit

dyrtidstillägg för första halvåret 1920 eller

del därav, skall utgå förhöjning i dyrtidstillägget motsvarande

tjugo procent av de avlöningsförmåner för

samma tidrymd, dock högst å ett belopp av 1,250

kronor för månad, på vilka enligt nämnda kungörelse

dyrtidstillägg må beräknas;

3) i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

a) medgiva, att till befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk

och postsparbanken dyrtidstillägg må utgå

av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas,

b) för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid nedannämnda verk och

institutioner å tilläggsstat för år 1920 anvisa

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å ................................................................ kronor 60,000

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt

utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag

å .................................................................. kronor 30,000

att av avgifter för granskning av biografbilder

direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å...................................................... kronor 84,000

att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

27

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å............................................. kronor 550,000

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag

å...................................................... kronor 70,000

att, såvitt angår dyrtidstillägg å avlöningar, som

skola bestridas av bidrag till bankinspektionen, i första

hand utgå av dylika medel; samt

för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri

sprit ett reservationsanslag å............... kronor 55,000

att av denatureringsavgifter direkt titgå;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid verk och institutioner,

som icke här ovan särskilt angivits, å tilläggsstat

för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln ............... kronor 6,000,000

» tredje » » 1,500,000

» fjärde » » 35,000,000

» femte » » 21,000,000

» sjätte » » 17,000,000

» sjunde » » 13,000,000

)> åttonde » » 17,000,000

samt

4) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921

a) till bestridande av kostnaderna för dylik för
mån

åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl.

vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921

års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................... kronor 200,000,000,

b) förklara, att under år 1921 tillsvidare och

intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel,

av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst skola bestridas,

härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,

postsparbanken, försäkringsinspektionen, statens

biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

registreringsverket, bank- oeb fondinspektionen samt

kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de

medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk

och institutioner av det under mom a) ovan omförmälda

anslag;

II. att de i ämnet av herrar Hult och Pålsson,

Norling och Norin, Julin och Asplund, N. A. Nilsson

och Widell, Clason m. fl., Hage och Lovén, Bärg m. fl.,

Eriksson i Stockholm, Thore och Bökelund, Björck i

Jönköping, Nyländer och Vennerström väckta motionerna

må anses besvarade med vad utskottet ovan

anfört och hemställt.

Stockholm den 1 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. IJ. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet Lava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H- Kvarnselius, C. J- G■ Stvarts, J. Nilsson i Skottlandshus,

N. A. Nilsson, H. F. Lamm, H. M. Bäckström, J. L. Widell, C. Gr. Ekman, O.

U. B. Olsson, O. Bergqvist, J. Jeansson och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson

i Bonarp, 0. H.son Waldén, S. Bengtsson i Norup, W. Bäckström, C. R- Jatisson i Falun,

J Erlansson, A J Andersson i Gävle, 0. Nilsson i Örebro, S- E. J. I/iibeck och K. E- TV.

Söderhielm.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

29

Reservation

vid punkt I 1) av herr H. M. Bäckström, som ansett, att grundtalet

bort bestämmas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

vid punkt I 2): av herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skott - landshus, N. A. Nilsson, II. M. Bäckström, C. G. Ekman, J. Jönsson i

Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. II. Wallen, S. Bengtsson i Norup, C.

B. Jansson i Falun och J. Erlansson, vilka ansett, att utskottets yttrande

beträffande förhöjningen i dyrtidstillägget för första halfåret 1920

bort hava följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts — — — må beräknas. Sådant tillägg

må dock endast utgå till befattningshavare som är familjeförsörjare,

dock att, där både man och hustru äro statsanställda, tillägget utgår

endast till endera av dem, och då till den, som åtnjuter högsta lönen.

Med familjeförsörjare förstås i detta sammanhang såväl befattningshavare,

som är gift utan att äga barn, som dylik, enkling, enka eller

ogift, vilken äger barn. Beträffande åldersgräns för barn gäller därvid

samma bestämmelse, som i den av utskottet under punkt 1) förordade

bil. A § 3 är stadgat.»

samt att utskottet förty under ovannämnda punkt bort hemställa,

2) att riksdagen må medgiva — — — må beräknas,

dock att sådant tillägg må utgå allenast till

befattningshavare, som är familjeförsörjare. Där både

man och hustru äro statsanställda, utgår likväl tilllägget

endast till endera av dem, och då till den, som

åtnjuter högsta lönen.

av herr O. U. B. Olsson, vilken ansett att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen må medgiva — — — motsvarande

trettio procent ■— — — må beräknas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

av herr G. I. Asplund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må medgiva — — — med dels

ett belopp motsvarande en sjättedel av — — — må

beräknas, dels ock 50 kronor för varje vid förstnämnda

tidpunkt av befattningshavaren på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års

ålder.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

31

Bilaga A.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med 6, därest talet är jämnt,

men eljest med 5.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t ma komma att pa grund av anyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

För befattningshavare, varom icke är i särskild ordning annorlunda

stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för månad uppburna

avlöningen, på följande sätt.

Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiger avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186. 33

utgår dyrtid sti Hägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss

ä.r sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beträffande befattningshavare,

vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar

den. månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit.

barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av månadsavlöningen,

för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet,

ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för barn, som i

egenskap av befattningshavare eller pensionär är berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg

enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöjning utgå endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen av det procenttal,

som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet

tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast lägre hela tal.

Uppgår avlöningen till mer än 1,250 kronor i månaden, utgår

å den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtid still ägg.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utspår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till

lantbruksakademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i

§ 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande

lärare vid musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien

lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant

tillskott, i den mån ersättningen icke ut<jår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid

akademien, dels ock till vikarie för häradshövding samt till andre notarie

i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides

av statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket

genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 75 höft. (Nr 186.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har

tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna

avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7.

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövjade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest

och i den mån myndigheten med hänsyn till efter ingången av augusti

månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,

anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §

1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande tillämpning med

iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare, som

för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller

flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg

å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 186.

35

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,

som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid

den befattning, till vilken ban först blivit befordrad.

§ 9.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap vid

krigsmakten samt reservofficersaspiranter vid flottan och reservmarinintendentsaspirant

er.

§ io.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ Il
Till

hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 12.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av KungL

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:2b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1920 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet s. 22 i texten
  2. Rskr. 1920:419 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1920 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartem s. 1 i texten
  3. Rskr. 1920:420 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för dr 1920 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartement s. 8 i texten
  4. Rskr. 1920:423 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna undes'' tilläggsstatens för är 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1920:349 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare s. 1 i texten