Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående upphävande av den vissa statstjänstemän tillkommande rätt till anmärkning sarv ode.

1920-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:207, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående upphävande av den vissa statstjänstemän tillkommande rätt till anmärkning sarv ode.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

Nr 207.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

upphävande av den vissa statstjänstemän tillkommande

rätt till anmärkning sarv ode. (4:e avd.)

I en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten, till statsutskottet

för förberedande behandling överlämnad proposition, nr 364, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att,

med upphävande av de i gällande avlöningsreglementen för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk

och postsparbanken förekommande bestämmelser angående anmärkningsarvode,

besluta, att sådant arvode från den tidpunkt, Konungen

må bestämma, icke vidare skall utgå till tjänsteman vid nämnda verk,

dock att tjänsteman, som icke enligt de för honom gällande avlöningsbestämmelser

är skyldig underkasta sig upphörande av eller minskning

i extrainkomster, som äro förenade med tjänsten eller utgå för bestyr i

sammanhang därmed, skall bibehållas vid den rätt till anmärkningsarvode,

som enligt samma bestämmelser må tillkomma honom.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Anmärkningsarvode till revisionspersonalen utgår för närvarande i

fångvårdsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens vattenfallsverk, väg- och vattenbygg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

11

nadsstyrelsen, kammarrätten, generaltullstyrelsen, postsparbanken samt

domänstyrelsen.

Rätten till anmärkningsarvode grundas för postverkets, telegrafverkets,

statens järnvägars, statens vattenfallsverks och postsparbankens

vidkommande på de av Kungl. Maj:t och riksdagen för nämnda verk

fastställda avlöningsbestämmelser. Beträffande övriga verk äro föreskrifterna

rörande anmärkningsarvodet meddelade genom vederbörande,

av Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner, vadan de åtgärder, som erfordras

för avskaffande av anmärkningsprovisionen vid dessa verk, kunna av

Kungl. Maj:t vidtagas utan riksdagens medverkan.

De huvudskäl, som anförts till stöd för anmärkningsarvodets avskaffande,

respektive bibehållande hava av departementschefen sammanfattats

sålunda: Mot anmärkningsarvodets bibehållande talar huvudsakligen,

att rätten till dylikt arvode kan befaras försvåra en lämplig arbetsfördelning

inom vederbörande ämbetsverk, leda till revisionens ensidiga

inriktande på räkenskapsdelar, vilkas granskning väntas inbringa sådant

arvode, samt inbjuda till ökad formalism vid anmärkningsförfarandet.

Till förmån för anmärkningsarvodets bibehållande åter åberopas behovet

av en extra lockelse för underlättande av revisionernas rekrytering och en

särskild sporre till arbetstid och vaksamhet vid revisionsarbetets utförande.

Utskottet har för sin del funnit de övervägande skälen tala för, att

systemet med anmärkningsprovision avskaffas, och vill utskottet härvid

särskilt framhålla, hurusom detta system lider av den väsentliga bristen,

att provisionen icke står i förhållande till det arbete, som nedlägges på

räkenskapsgranskningen, utan ofta är beroende på tillfälligheter. Då utskottet

i likhet med departementschefen ansett sig kunna utgå från, att

revisionspersonalen i likhet med andra statens tjänstemän skall utan särskild

belöning efter bästa förmåga fullgöra dem åliggande göromål, har

utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande proposition.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med upphävande av de i gällande

avlöningsreglementen för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk

och postsparbanken förekommande bestämmelser angående

anmärkningsarvode, må besluta, att sådant arvode

från den tidpunkt, Konungen må bestämma, icke vidare

skall utgå till tjänsteman vid nämnda verk, dock att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

tjänsteman, som icke enligt de för honom gällande avlöningsbestämmelser

är skyldig underkasta sig upphörande

av eller minskning i extrainkomster, som äro

förenade med tjänsten eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed, skall bibehållas vid den rätt till anmärkningsarvode,

som enligt samma bestämmelser må tillkomma

honom.

Stockholm den 8 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skottlandshus, N. A.

Nilsson, H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L. Widell, C. G. Ekman,

O. U. B. Olsson, O. Bergqvist, E. A. Hallin och O. 1. Asplund samt

från andra kammaren: herrar O. H:son Waldén, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson

i Landeryd, W. Bäckström, O. R. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle,

O. Nilsson i Örebro, A. Mossberg, S. E. J. Lubeck och J. D. Norman.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt Sc SBner.

202348

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:387 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upphävande av den vissa statstjänstemän tillkommande rätt till anmärkning sarvode. s. 7 i texten