Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920 —1921 åt dels kyrkoherdar och komministrar i ny reglerade pastorat samt. vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner jämte en i ämnet väckt motion.

1920-06-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:217, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920 —1921 åt dels kyrkoherdar och komministrar i ny reglerade pastorat samt. vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 217.

1

Nr 217.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1920 kl. Va 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920

—1921 åt dels kyrkoherdar och komministrar i ny reglerade

pastorat samt. vissa extra ordinarie präster, dels

ock innehavare av prästerliga emeritilöner jämte en i

ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten, till statsutskottet hänvisad

proposition, nr 406, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1920—1921 till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den

30 augusti 1918 angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade

pastorat samt åt vissa extra ordinarie prästmän och innehavare av prästerliga

emeritilöner;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i förhållande

vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår, blir föremål för sänkning,

förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig minskning.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokollet.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion, nr 61, däruti hemställ»?,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 92 höft. (Nr 217—218.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 217.

Utskottets

yttrande.

att riksdagen ville besluta att bevilja på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag

å 30,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, för beredande

av ersättning på sätt i motionen angivits åt däri omnämnda

prästerliga befattningshavare m. fl. för mistade extra lönetillägg, ävensom

medgiva, att ifrågavarande ersättningar må av tillgängliga medel redan

under innevarande år utbetalas.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning framlagda

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget

till i tjänst varande prästmän utgå i form av dels dagtillägg med

2 kronor 30 öre för dag, dels ock procentuellt tillägg, utgörande 64 procent

av avlöningsförmånerna. Dagtillägget har avvägts så, att det skulle

motsvara det högre dyrtidstillägg, som enligt Kungl. Maj:ts proposition

nr 95 angående grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. m. skulle med tillämpning av nu gällande grundtal komma statstjänstemannen

tillgodo för de första 100 kronorna av månadslönen. På

grund av praktiska skäl skulle dyrtidstillägget utgå efter dessa grunder

redan från början av ecklesiastikåret 1920—1921.

För innehavare av prästerliga emeritilöner skulle dyrtidstillägget under

ifrågavarande ecklesiastikår utgå efter glidande skala och även i övrigt

efter i huvudsak enahanda grunder, som kunde komma att fastställas för

statens pensionärer för tiden från den 1 juli 1920.

Därest tillfällig löneförbättring kommer att beviljas prästerskapet,

skulle procentuellt dyrtidstillägg utgå jämväl å denna löneförbättring.

Enligt vad departementschefen angivit, lämnar kyrkofonden tillgång

till bestridande av de utgifter, varom nu är fråga.

Sedan riksdagen numera fattat beslut i fråga om allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, torde det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget angående dyrtidstillägg åt innehavare av nu

ifrågakomna prästerliga befattningar — frånsett innehavarna av prästerliga

emeritilöner — tarva vissa jämkningar. Riksdagens beslut angående dyrtidstillägg

åt statstjänstemannen innebär i korthet, att grundtalet borde

så avvägas, att det motsvarade indextalet för prisfördyringen minskat

med 5 enheter, därest indextalet icke vore jämnt tal, eljest med 6 enheter.

Med nu rådande prisläge skulle grundtalet bliva 160. Beträffande den inkomstgräns,

till vilken dyrtidstillägget borde utgå efter ett procenttal lika

med grundtalet, har riksdagen beslutat en viss åtskillnad mellan familjeförsörjare

och övriga befattningshavare. Det grundbelopp, på vilket dyr
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 217.

3

tidstillägget skulle beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet, skulle

bestämmas till en avlöning av 85 kronor i månaden, och det procenttal,

som borde tillämpas å månadsavlöning över 85 kronor, skulle utgöra 55

hundradelar av grundtalet, d. v. s. efter nu gällande prisindex 88. Beträffande

familjeförsörjare skulle för varje barn under 16 år den andel av

månadsavlöningen, för vilken dyrtidstillägget skulle utgå med ett procenttal

lika med grundtalet, ökas med 15 kronor.

Därest nu de för ifrågavarande prästerliga tjänstinnehavare av Kungl.

Magt föreslagna dyrtidstilläggen skulle höjas i proportion till den höjning,

som för statstjänstemannens vidkommande av riksdagen beslutats

utöver Kungl. Maj:ts förslag, skulle grunderna visa sig vara följande.

Dagtillägget skulle begränsas till 2 kronor i stället för av Kungl. Maj:t

föreslaget 2 kronor 30 öre. Däremot skulle det procentuella tilllägget

höjas till 81 procent, och för familjeförsörjare skulle barnbidraget

utgöra eu ökning av dagtillägget med 35 öre för varje barn. Då emellertid

vid en tillämpning av dessa grunder, enligt vad utskottet inhämtat,

kyrkofondens belastning skulle komma att ökas i en utsträckning, som

icke kan anses stå i överensstämmelse med bestämmelserna i 5 § i ovanberörda

lag den 30 augusti 1918 angående krigstidsunderstöd åt präster i

nyreglerade pastorat m. fl., har utskottet icke ansett sig kunna för prästerskapet

tillstyrka en ökning av dyrtidstillägget i fullt samma proportion,

som skett beträffande statstjäqstemännen. Den reduktion, som skulle bliva

nödvändig att vidtaga, torde kunna ske på två olika sätt, nämligen antingen

genom att sänka det procentuella tillägget eller genom att utesluta

barnbidraget. Med hänsyn till kyrkofondens möjlighet att bära kostnaderna

för dyrtidstilläggen torde, enligt vad utskottet inhämtat, berörda reduktion

kunna ske på det sätt, att enligt det första alternativet dagtilllägget

bestämmes till 2 kronor och det procentuella tillägget till 78

procent, och enligt det andra alternativet dagtillägget bestämmes till likaledes

2 kronor, och det procentuella tillägget till 75 procent, varjämte

skulle komma en ökning av dagtillägget med 35 öre för varje barn under

16 år. Barnbidraget skulle alltså uppgå för barn och år till 127 kronor

75 öre; motsvarande siffra för statstjänstemannen utgör 129 kronor 60 öre.

De av utskottet angivna beräkningarna äro enligt uppgift de högsta, vilka

med hänsyn till kyrkofondens bärkraft nu kunna av utskottet tillstyrkas.

Utskottet inser väl, att det senare alternativet med barnbidrag är

förenat med vissa tekniska svårigheter på grund av de för prästerskapet

gällande säregna avlöningsbestämraelserna, men med hänsyn till den uppfattning

i fråga om bchofsprincipen, som riksdagens beslut beträffande

statstjänstemannens dyrtidstillägg innebär, anser sig utskottet likväl böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 217.

i förevarande fall förorda detsamma. På grund av ovanberörda tekniska

svårigheter torde det ej vara möjligt att för prästernas del i allo tillämpa de

grunder i avseende å barnbidragets utbetalande, som tillstyrkts beträffande

statstjänstemännen. Med hänsyn härtill vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att Kungl. Maj:t erhåller befogenhet att vidtaga de modifikationer,

som äro erforderliga för att med möjligaste rättvisa förena den

största enkelhet vid tillämpningen av grunderna för ifrågavarande dyrtid

stillägg.

I fråga om innehavare av prästerliga emeritilöner har utskottet intet

att erinra mot vad härutinnan föreslagits.

I avseende å det i ovanberörda motion gjorda yrkandet tillåter sig

utskottet erinra om följande.

I kungl. kungörelsen den 16 juli 1919 (nr 472) angående dyrtidsunderstöd

under ecklesiastikåret 1919—1920 åt kyrkoherdar och komministrar

i nyreglerade pastorat m. in. meddelas i § 2 mom. 1 bestämmelser

om det ordinarie dyrtidstillägget för nämnda ecklesiastikår. Härtill är

fogat ett stadgande av följande lydelse: »är kyrkoherde, komminister eller

ständig adjunkt anställd i pastorat, där ny lönereglering trätt i kraft före

den 1 maj 1919, och har han under hela eller någon del av senare hälften

av ecklesiastikåret 1918—1919 varit berättigad till krigstidstillägg enligt

kungörelsen den 30 augusti 1918 (nr 726), eller har annan extra ordinarie

präst än ständig adjunkt under hela eller någon del av senare hälften av

ecklesiastikåret 1918—1919 varit berättigad till krigstidstillägg enligt nyssnämnda

kungörelse, skall det i mom. 1 omförmälda dyrtidstillägget förhöjas,

det procentuella tillägget med ett belopp, motsvarande 15 procent

å de kontanta avlöningsförmånerna, och dagtillägget med 25 öre för dag».

På sätt motionären erinrat, skulle genom sagda bestämmelse alltså

ordinarie prästman, som erhållit transport, eller e. o. prästman, som vunnit

befordran eller överflyttats till pastorat, som icke är nyreglerat, eller

där ny lönereglering inträtt den 1 maj 1919, icke erhålla någon ersättning

för den förhöjning för senare halvåret 1918—1919, varom i sagda

bestämmelser talas. Samma skulle förhållandet vara med stärbhusdelägare

efter avliden ordinarie eller e. o. präst, ävensom innehavare av emeritilöner,

vilka tillträtt sådan lön den 1 maj 1919, men varit berättigad till

extra tillägg på den kyrkoherde- eller komministerlön, de åtnjöto under

senare hälften av ecklesiastikåret 1918—1919.

Enligt vad utskottet inhämtat, hava åtskilliga prästmän ävensom stärbhusdelägare

efter avlidne prästmän — med förmälan att de icke fått uppbära

förhöjt procentuellt dyrtidstillägg jämte dagtillägg — under åbero
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 217.

5

pande av nyssberörda bestämmelser i kung], kungörelsen den 16 juli 1919

hos Kung!. Maj:t anhållit om sådant dyrtidsunderstöd.

Såsom framgår av berörda ansökningar hava vissa prästmän överflyttats

den 1 maj 1919 från nyreglerde pastorat till icke reglerade pastorat

och två stärbhusdelägare den 30 april 1919 frånträtt dem såsom nådårsberättigade

tillkommande löneförmåner vid tjänster inom under ecklésiastikåret

1918 —1919 nyreglerade pastorat. Vissa prästmän hava förut

tjänstgjort i nyreglerade pastorat samt den 1 maj 1919 tillträtt befattningar

i pastorat, där ny lönereglering samma dag börjat tillämpas.

I ett över sagda ansökningar den 12 mars 1920 avgivet gemensamt

utlåtande hava kammarkollegium och statskontoret bragt i erinran det

yrkande, som i ovanberörda motion underställts riksdagens prövning. De

fall, som i denna motion avses, utgöra — framhålla ämbetsverken — dels

sådana, varom vore fråga i omförmälda ansökningar, dels ock sådana, där

vederbörande på grund av domkapitlens feltolkning av förberörda kungörelse

den 16 juli 1919 förhållits dem rätteligen tillkommande förhöjning

i dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1919—1920. I likhet med motionären

anse jämväl ämbetsverken, att prästmän samt tjänst- och nådeårsberättigade

stärbhus efter prästmän, vilka på grund av omförmälda bestämmelser

i kungörelsen den 16 juli 1919 ej kommit i åtnjutande av det extra dyrtidstillägg,

som, avseende senare hälften av ecklesiastikåret 1918—1919,

av praktiska skäl hänförts till ecklesiastikåret 1919—1920, borde beredas

ersättning för denna sin förlust. Då betalningsansvaret för sådant dyrtidstillägg

åtminstone i flertalet fall icke syntes rättvisligen kunna åläggas

vederbörande pastorat, ansåge ämbetsverken, att de ersättningsbelopp, varom

nu vore fråga, borde beviljas ur kyrkofonden. Härför fordrades emellertid

medgivande av riksdag och kyrkomöte, lämpligen i den riktningen,

att Kungl. Maj:t medgåves rätt att, därest prästman eller hans tjänsteller

nådårsberättigade stärbhus under hela eller någon del av senare

hälften av ecklesiastikåret 1918—1919 varit berättigad till krigstidstilläsfir

enligt kungörelsen den 30 augusti 1918, men under hela eller någon del

av ecklesiastikåret 1919—1920 antingen icke alls varit berättigad till dyrtidstillägg

enligt kungörelsen den 16 juli 1919 eller åtminstone icke till sådan

förhöjning i dyrtidstillägget, som omförmäldes i sistnämnda kungörelse,

ur kyrkofonden tilldela dylik prästman eller stärbhus skäligt lönetillskott.

Med hänsyn till det av kammarkollegium och statskontoret i ärendet

avgivna utlåtandet anser sig utskottet böra tillstyrka åtgärder i det syfte,

som med motionen avses. I avseende å sättet för bestridande av erforderliga

medel kan utskottet uppenbarligen icke tillstyrka det av niotio
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 217.

nären framlagda förslaget, då ju som bekant statsmedel icke ansetts böra

tagas i anspråk för utbetalande av de dyrtidstillägg, varom här är fråga.

I ^betraktande av vad i ärendet förekommit anser sig utskottet böra tillmötesgå

motionärens yrkande i enlighet med det förslag, som framlagts

från kammarkollegium och statskontoret.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts omförmälda

proposition och herr Ekmans ovanberörda motion må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 19 mars 1920

förordade allmänna grunderna med av utskottet härovan

gjorda ändringar för beviljande av dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1920—1921 till de prästmän, som

finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglade pastorat

samt åt- vissa extra ordinarie prästmän och innehavare

av prästerliga emeritilöner;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det grundtal,

i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstilllägg

utgår, blir föremål för sänkning, förordna, att det

till" de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig minskning;

c) för sin del medgiva Kungl. Maj:t rätt att, därest

prästman eller hans tjänst- eller nådårsberättigade stamhus

under hela eller någon del av senare hälften av

ecklesiastikåret 1918—1919 varit berättigad till krmstidstillägg

enligt kungörelsen den 30 augusti 1918 (nr

726), men under hela eller någon del av ecklesiastikaret

1919—1920 antingen icke alls varit berättigad till dyrtidstillägg

enligt kungörelsen den 16 juli 1919 (nr 472) eller

åtminstone icke till sådan förhöjning i dyrtidstillägget,

som omförmäles i sistnämnda kungörelse, ur kyrkofonden

tilldela dylik prästman eller stärbhus skäligt lönetillskott.

Stockholm den 10 juni 1920.

På utskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se utlåtande nr 218.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920—1921 åt dels kyrkoherda s. 1 i texten