Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

1920-06-11 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:233, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

1

Nr 233.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1920 kl. 9 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:de avd.)

Uti en till riksdagen den 7 maj 1920 avlåten, till statsutskottet för

förberedande behandling hänvisad proposition, nr 426, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Ostkustbanans aktiebolag, som jämlikt beslut av

1913 och 1915 års riksdagar under vissa närmare angivna villkor beviljats

ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor, må, under villkor i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angives, utöver

ifrågavarande understöd åtnjuta ytterligare ett låneunderstöd av likaledes

3,000,000 kronor eller sålunda tillhopa 6,000,000 kronor;

dels ock, vid bifall härtill, för ifrågavarande ändamål för år 1921

under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor, att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i förslaget till

riksstat för år 1921 bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning))

upptagna lånemedel skola höjas med sistnämnda belopp, 3,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande proposition har utskottet till behandling

förehaft

dels en inom riksdagens första kammare av herr N. S. Norlinq

väckt motion (nr 310), däri hemställts, att riksdagen måtte dels bifalla

vad Kung]. Maj:t i proposition nr 426 föreslagit med avseende å beBihang

till riksdagens protokoll 1920. <i sand. 99 höft. (Nr 233.) irco 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

Historik.

1913 års

riksdag.

loppet av det låneunderstöd, som under år 1921 skall tillhandahållas

Ostkustbanans aktiebolag; dels därutöver bevilja Ostkustbanans aktiebolag

ett lån å det belopp, av bolaget beräknat till 4,000,000 kronor,

vilket utöver nyss nämnda redan under år 1921 disponibla låneunderstöd

å sammanlagt 6,000,000 kronor samt bolagets till 20,000,000 kronor

uppbringade egna kapital jämte en bankkredit å 21,000,000 kronor,

enligt av Kungl. Maj:t godkänd kostnadsberäkning, erfordras för byggandet

av järnväg från Gävle till Härnösand; dels ock bestämma, att hela

låneunderstödet beviljas på i huvudsak de villkor Ostkustbanans aktiebolag

angivit i sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 15 juli 1919, dock

med den ändringen, att den del av låneunderstödet, som överstiger

6,000,000 kronor, icke må till bolaget utanordnas före den 1 januari

i922;

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom riksdagens

första, kammare (nr 311) av herr S. H. Kvarnzelius m. fl. och den andra

inom andra kammaren (nr 456) av herr A. Lindman m. fl., däri hemställts,

att riksdagen måtte för byggande av bandelarna Härnösand—

Sundsvall, Sundsvall—Hudiksvall och Hudiksvall—Söderhamn av Ostkustbanan

bevilja Ostkustbanans aktiebolag tre särskilda lån å respektive

6,000,000 kronor, 5,000,000 kronor och 4,000,000 kronor på de villkor,

som här ovan angivits.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Genom resolution den 12 augusti 1903 beviljade Kungl. Maj:t koncession

å järnväg av 1,435 meters spårvidd från Gävle över Söderhamn,

Hudiksvall och Sundsvall till Härnösand (den s. k. Ostkustbanan). Efter

det nämnda koncession sedermera övergått till Ostkustbanans aktiebolag,

beviljades bolaget vid 1913 års riksdag under vissa villkor ett låneunderstöd

av 3,000,000 kronor för banföretagets utförande. Nämnda

villkor hava sedermera vid 1915 års riksdag i vissa avseenden ändrats.

Med anledning av en utav Ostkustbanans aktiebolag gjord ansökning

om statslån för utförande av ifrågavarande järnvägsanläggning

föreslog Kungl. Maj:t i en till 1913 års riksdag avlåten proposition,

nr 114, riksdagen att under vissa närmare angivna villkor bevilja bolaget

ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor. Denna Kung]. Maj:ts framställning

blev också av riksdagen bifallen (skrivelse nr 127).

I det kostnadsförslag, som åtföljde denna bolagets ansökning om

statslån, beräknades byggnadskostnadcn för banan till 24,260,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

3

I den uppgjorda finansplanen ansåg man sig emellertid böra räkna med

en anläggningskostnad av i runt tal 26,000,000 kronor.

Av omförmälda belopp

kronor 26,000,000

beräknades bolaget vid tiden för

arbetets påbörjande disponera

ett eget kapital om.....................

kronor 10,000,000

Vidare hade ledande bankinstitut

i landet ställt i utsikt för bolaget

att erhålla ett obligations
-

13,000,000

lån å

Återstoden av anläggningskostnaden

beräknades kunna täckas

av ovannämnda låneunderstöd å

3,000,000 , 26,000,000

Såsom villkor för åtnjutande av ifrågavarande lån stadgades vid

1913 års riksdag bland annat, att bolaget skulle vara skyldigt hos Kungl.

Maj:t styrka, att det genom aktieteckning eller upplåning, som av Kungl.

Maj:t godkändes, förfogade över ett kapital, som jämte statslånet vore

fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehölle, att låneunderstödet finge lyftas på sätt och å

tider, som Kungl. Maj:t bestämde, dock med iakttagande därav, att å

statslånet ej något finge lyftas, förr än antingen bandelen Härnösand—

Söderhamn eller bandelarna Härnösand—Sundsvall och Söderhamn—

Gävle öppnats för allmän trafik, för vilket fall intill 1,500,000 kronor

finge erhållas, medan däremot återstående 1,500,000 kronor finge lyftas

först sedan i vederbörlig ordning tillstånd meddelats till hela banans öppnande

för allmän trafik; samt att järnvägsanläggningen med alla därtill

hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom

skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och

staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning

med förmånsrätt näst efter inteckningar å tillhopa högst 13,000,000

kronor, med förbehåll tillika att, i den mån avbetalning å sistnämnda

inteckningar skedde, den för avbetalade beloppet gällande förmånsrätten

skulle tillkomma motsvarande belopp av statens fordran, varom jämväl

avtal skulle av bolaget träffas med innehavarna av nämnda inteckningar.

Enligt berörda villkor skulle alltså statens säkerhet för lånet utgöras

av inteckningar med läge mellan 50 och 61,5 procent av kostnaden.

Det må i detta sammanhang erinras, att, enligt de för lån ur allmänna

järnvägslånefonden gällande villkor, dylika lån kunna meddelas till högst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

1915 års

riksdag.

hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget,

därvid till säkerhet för lånet skall lämnas första inteckning i järnvägsanläggningen.

Härjämte kräves, att vederbörande bolag styrker sig förfoga

över kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till anläggningens

utförande, varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den

beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till

järnvägsanläggningens utförande.

I en till 1915 års riksdag avlåten proposition (nr 58) framlade

Kungl. Maj:t förslag om vissa ändringar i de för ifrågavarande lån stadgade

villkoren. Banbyggnaden hade för det dåvarande icke kunnat påbörjas,

huvudsakligen av den anledningen, att banbolaget på grund av

det då rådande ekonomiska läget icke kunnat anskaffa det belopp, som

— utöver bolagets eget kapital och statslånet — erfordrades för fyllande

av den i de ursprungliga villkoren för statslånets erhållande uppställda

betingelsen, att bolaget skulle förfoga över tillräckligt kapital för anläggningens

utförande. Kungl. Maj:ts förslag avsåg att öppna möjlighet

att inom den närmaste tiden igångsätta banbyggnaden för att till motverkande

av den då efter världskrigets utbrott inom vissa arbetsgrenar

hotande arbetslösheten nya arbetstillfällen skulle beredas; och skulle

enligt samma förslag bolaget, för att kunna erhålla statslånet, vara

skyldigt styrka, att det förfogade över ett aktiekapital av minst 10,000,000

kronor, medan fordran på fullt tillräckligt byggnadskapital skulle eftergivas.

Vissa ändringar ifrågasattes jämväl i avseende å förutsättningarna för

statslånets utbetalande. Dessa nya bestämmelser gingo huvudsakligen ut på

att tillförsäkra staten, att bandelen Härnösand—Sundsvall under alla förhållanden

skulle komma att färdigställas med bolagets medel och statslånet.

Riksdagen, som med hänsyn till arbetsmarknadens läge och särskilt

arbetslösheten inom olika grenar av byggnadsverksamheten fann starka

skäl tala för ostkustbanebyggets igångsättande snarast möjligt, ansåg

sig emellertid icke kunna antaga Kungl. Maj:ts förslag oförändrat. Enligt

riksdagens mening borde bolaget visserligen beredas tillfälle att påbörja

järnvägsanläggningen redan innan den upplåning av enskilda, som

erfordrades för byggnadskapitalets uppbringande till fullt belopp, blivit

säkerställd, men däremot höll riksdagen före, att statslånet ej borde

utbetalas, förr än avtal träffats med vederbörande enskilda långivare om

nämnda kredit. Endast genom uppställande av ett dylikt villkor syntes

största möjliga garanti kunna vinnas, att staten icke skulle komma i

det läge, att den själv måste fullborda banbyggnaden, därest den ej

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

5

kunde av bolaget färdigställas. Riksdagen, som med hänsyn till det

sålunda ifrågasatta villkoret icke fann särskilda bestämmelser till tryggande

av färdigställandet av bandelen Härnösand—Sundsvall medelst

bolagets egna tillgångar och statslånet oeftergivligen nödvändiga, betonade

emellertid lämpligheten av att arbetena å övriga delar av anläggningen

allenast bedreves i viss mindre omfattning, till dess avtal om

den erforderliga enskilda krediten träffats. För att, yttrade riksdagen,

ej beståndet av de anläggningar vid övriga delar av banbyggnaden,

vilka företoges med bolagets egna medel, skulle äventyras därigenom,

att någon tid kunde förflyta till dess banans finansiering blivit säkerställd,

ansåg riksdagen bolaget icke böra dessförinnan bedriva andra

arbeten å sistberörda delar av bananläggningen än sådana, som krävde

jämförelsevis lång tid för utförandet och dessutom vore av beskaffenhet

att icke taga avsevärd skada under ett möjligen inträffande uppehåll i

byggnadsarbetet.

På grund av den kostnadsökning, som numera inträffat i fråga om

såväl materiel som arbete, har bolaget låtit uppgöra en ny kostnadsberäkning,

vilken slutar å en summa av 51,000,000 kronor. För erhållande

av denna kostnadssumma har bolaget tänkt sig, att

bolagets eget kapital skulle uppbringas till ......... kronor 20,000,000: —,

banklån anskaffas till.................................................. x> 21,000,000: —

samt statslån begäras till............................................. » 10,000,000: —

Summa kronor 51,000,000: —.

I anslutning härtill har bolaget i underdånig skrivelse den 15 juli

1919 gjort framställning hos Kungl. Maj:t om avlåtande av proposition

till riksdagen om beviljande åt bolaget av ett lån å det belopp, av bolaget

beräknat till 10,000,000 kronor, vilket utöver bolagets till 20,000,000

kronor uppbringade egna kapital jämte en bankkredit å 21,000,000 kronor

enligt av Kungl. Maj:t godkänd kostnadsberäkning erfordras för

byggande av järnväg från Gävle till Härnösand, på enahanda villkor,

som angivas i riksdagens skrivelse den 11 maj 1915, nr 87; dock med

vissa i den underdåniga framställningen närmare angivna modifikationer.

Den av bolaget beräknade kostnadssumman, 51,000,000 kronor,

har enligt av Kungl. Maj:t infordrade yttranden godtagits av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, varemot järnvägsstyrelsen ansett kostnadsförslagets

slutsumma böra höjas till 55,600,000 kronor. r

Om denna senare summa lägges till grund för finansplanen, skulle

enligt bolagets förberörda ansökan statslånet komma att uppgå till

Bolagets

framställning

år 1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

14,600,000 kronor, under det att bolagets eget kapital och det påräknade

banklånet skulle fortfarande ingå i finansplanen med ett sammanlagt

belopp av 41,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrker i sitt yttrande i huvudsak

bolagets ansökan. Järnvägsstyrelsen avstyrker däremot densamma,

men uttalar därjämte den meningen, att om statsmakterna likväl anse

sig böra bevilja statslånet ifråga, bör som förutsättning krävas, att godtagbart

anbud om rätt för staten att inlösa Uppsala—Gävle järnväg

samt villkoren härför förebringas.

Med anledning härav har på framställning från Ostkustbanans

aktiebolag anbud om dylik inlösen avgivits av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag,

varjämte aktieägare i järnvägsbolaget, som tillsammans

representera 42,100 av bolagets 50,000 aktier, erbjudit sig att överlåta

sina aktier till staten mot ett pris av 220 kronor per styck.

I ett den 1 maj 1920 avgivet utlåtande har 1918 års järn vägskommitté

avstyrkt antagandet av förenämnda inlösensanbud men tillstyrkt

inköp på angivna villkor av de hembjudna aktierna. Från detta

kommitténs beslut hava dock vissa avvikande meningar anförts.

Kungl. Maj:t har nu, såsom ovan nämnts, till riksdagen avlåtit proposition

angående ett låneunderstöd till Ostkustbanans aktiebolag å

6.000. 000 kronor.

Enligt det till propositionen fogade utdraget ur statsrådsprotokollet

anförde statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet vid ärendets

behandling bland annat,

att kostnadssumman för hela banan med hänsyn till vad myndigheterna

anfört ej torde böra sättas till lägre belopp än till närmare

56.000. 000 kronor,

att med hänsyn till rådande förhållanden å lånemarknaden och det

statsfinansiella läget det vore ägnat att väcka allvarliga betänkligheter

att till banföretaget bevilja ett så stort lån, som det ifrågavarande å

14,600,000 kronor,

att det ökade lånebidraget till Ostkustbanan ej kan anses motiverat

enbart av möjligheten att förvärva Uppsala—Gävle järnväg på erbjudna

villkor,

att under rådande ekonomiska situation beviljande för banföretaget

av det högst betydande lånebelopp, som skulle erfordras för företagets

säkerställande i dess helhet, icke kan förordas, men att härav ingalunda

följer, att tanken på Ostkustbanans fullbordande skulle uppgivas,

att behovet av bananläggningen redan blivit av statsmakterna erkänd

och att det givetvis alltjämt måste framstå som ett önskemål, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

7

hela bananläggningen i sinom tid kommer till stånd, ävensom att sådana

förfoganden med statens bistånd träffas, att arbetena å banan ej i avvaktan

på gynnsammare ekonomiska förhållanden behöva i sin helhet

nedläggas, i synnerhet som arbetena påbörjades under kristiden även

för att stödja statsmakterna i deras strävanden att motverka den då rådande

arbetslösheten.

Under angivna förhållanden ifrågasätter departementschefen, om ej

staten nu borde inrikta sig på att stödja fullbordandet av allenast viss

del av bananläggningen.

Härefter anför departementschefen följande:

»Arbetena å Ostkustbanan hava hittills bedrivits samtidigt å olika

linjer. Ett fullföljande av en sådan byggnadsplan medför, även om den

i förevarande fall tager sikte på att få vissa delar av banan färdiga något

före de övriga eller banan i dess helhet, att under största delen av byggnadstiden

ej någon del av byggnadskapitalet blir inkomstgivande, liksom

ej heller någon del av banans stora trafikområde snabbt kommer i åtnjutande

av de fördelar, som med banan avses.

För en banbyggnad av ifrågavarande längd och med härav följande

långa byggnadstid måste i vanliga fall en dylik byggnadsplan vara

oekonomisk. Även beträffande Ostkustbanan kan ifrågasättas, om ej räntekostnaderna

vid banans byggande kunna i väsentlig grad nedbringas,

om byggnaden koncentreras på i första rummet bandelar, som till följd

av trafikområdets beskaffenhet få beräknas erhålla den största trafiken

och som följd härav jämväl de största trafikinkomsterna.

Vid en ändring av byggnadsplanen i antydd riktning framstår bandelen

Sundsvall—Härnösand otvivelaktigt som den, vilken i första rummet

bör färdigbyggas, varefter ett successivt utbyggande av banan söderut

synes ligga närmast till hands.»

»För beviljande av låneunderstöd för bandelen Sundsvall—Härnösand

måste givetvis i första hand fordras, att bolaget kan tänkas kunna

uppbringa medel, som jämte statslånet äro tillräckliga för att bandelen

nu färdigställes.

Anläggningskostnaderna för bandelen — inklusive kostnaden för

rullande materiel — torde kunna beräknas uppgå till sammanlagt omkring

15,500,000 å 16,000,000 kronor, därav omkring 3,560,000 kronor

redan nedlagts i banan. Av det återstående erforderliga beloppet lärer

det ej kunna antagas bliva möjligt för bolaget att med do aktieteckningar,

som stå till buds eller kunna uppbringas, som eget kapital anskaffa

mera än 1,000,000 å 1,500,000 kronor, bolaget skulle sålunda

behöva uppbringa ytterligare cirka 11,000,000 kronor. Under förutsätt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

StatsutsJcottets utlåtande Nr 233.

ning att ett banklån om 5,000,000 kronor skulle kunna anskaffas mot

första säkerhet i bandelen, skulle staten för bandelens färdigställande

behöva lämna ett låneunderstöd om 6,000,000 kronor eller dubbla beloppet

mot vad hittills beviljats för hela Ostkustbaneföretaget. Till säkerhet

för lånet skulle lämnas inteckning, liggande närmast efter banklånet,

vadan av statslånet omkring halva beloppet eller 3,000,000 kronor skulle

ligga inom hälften av den beräknade anläggningskostnaden.!)

»Därest en finansiering av bandelen Sundsvall—Härnösand skulle

kunna åvägabringas i nu angiven ordning, synes från statsmakternas sida

några allvarliga betänkligheter ej behöva möta mot beviljande av det

ifrågasatta låneunderstödet för ändamålet, helst det ligger nära till hands

att antaga, att, om banan ej i nu angiven ordning kommer till stånd,

dess byggande som statsbana förr eller senare måste äga rum.»

Enligt det åberopade statsrådsprotokollet skulle som villkor för åtnjutande

av det ifrågasatta låneunderstödet å tillhopa 6,000,000 kronor i huvudsak

gälla följande:

l:o) att den järnväg från Gävle till Härnösand, varå koncession av

Kungl. Maj:t meddelats den 12 augusti 1903, med iakttagande av stadgandena

i förordningen den 15 oktober 1880, innefattande särskilda föreskrifter

angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg, så

ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs, delas i två särskilda

järnvägar, innefattande den ena bansträckan från Gävle till Sundsvall

och den andra bansträckan från Sundsvall till Härnösand, därvid

det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma gränsen mellan järnvägarna;
2:o)

att ifrågavarande statslån må tagas i anspråk allenast för färdigställandet

av järnvägen från Sundsvall till Härnösand;

3:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för sistnämnda järnväg fastställas

av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka

järnvägen skall beröra, varande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda

kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna

av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

4:o) att bolaget, för att kunna erhålla ifrågavarande statslån, skall

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det genom aktieteckning eller

upplåning, som av Kungl. Maj:t godkännnes, förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till slutförandet av järnvägen

Sundsvall—Härnösand i enlighet med arbetsplan och kostnadsförslag,

häri jämväl inbegripet kostnaden i dess helhet för anslutning till föreningsstationer

med andra järnvägar enligt härom träffade, bindande avtal;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

9

5:o) att, sedan Kung!. Maj:t meddelat tillstånd till delning av järnvägen

mellan Gävle och Härnösand på sätt under l:o) angivits, låneunderstödet

må lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som

Kungl. Maj:t bestämmer, dock icke före den 1 januari 1921;

6:o) att med avseende å ifrågavarande försträckning skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas efter

samma grunder, som vid tiden för understödets utbetalande gälla för lån

från statens allmänna jämvägslånefond;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen mellan Sundsvall

och Härnösand enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara

färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på

det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid

erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan

ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar den

för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till

staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga tre år efter den dag, då sistnämnda järnväg enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för

trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt,

därå gälda ränta efter den räntefot, som vid lånets utbetalande

fastställts att tillämpas i avseende å oguldet kapitalbelopp, jämte en halv

procent därutöver;

7:o) att järnvägsanläggningen från Sundsvall till Härnösand med

alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga

egendom skall utgöra säkerhet för ifrågavarande av staten lämnade försträckning

och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande,

så snart ske kan, erhålla inteckning i nämnda järnväg med förmånsrätt

näst efter inteckningar å tillhopa högst 5,000,000 kronor, med

förbehåll tillika att, i den mån avbetalning å sistnämnda inteckningar

sker, den för avbetalade beloppet gällande förmånsrätt skall tillkomma

motsvarande belopp av statens fordran, varom jämväl avtal skall av bolaget

träffas med innehavarna av nämnda inteckningar, börande ej mindre

såsom villkor för statslånets tillgodonjutande i bolagsordningen intagas

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 99 käft. (Nr 233.) mo 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

stadgande om bolagets skyldighet att, så snart sådant lagligen låter sig

göra, till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets ifrågavarande järnväg

med förmånsrätt som ovan sagts, än ock en tredjedel av det beviljade

statslånet innestå, till dess inteckning med nämnda förmånsrätt i järnvägen

meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista

tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp blivit i

bolagets järnväg behörigen meddelad;

8:o) att Knugl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för bolaget och utse en revisor att deltaga

i granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode

till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget;

9:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

10:o) att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser

i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget

bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av

Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Till statsutskottet ha under hand Överlämnats tre olika förslag, nr

I, II och III, till arbets- och utgiftsplan för Ostkustbanans järnvägsbyggnad,

utarbetade genom Ostkustbanans aktiebolags försorg.

Förslag nr I motsvarar i huvudsak bolagets kostnadsförslag av den

15 juli 1919, justerat i ungefärlig överensstämmelse med av järnvägsstyrelsen

i november 1919 gjorda erinringar. Enligt detta förslag skulle

banan byggas i ett sammanhang och komma att kosta 55,600,000 kronor,

som skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,

14,600,000 kronor i statslån och 21,000,000 kronor banklån, samt

vara färdig år 1926. Om i enlighet med uttalanden i det vid Kungl.

Maj:ts proposition nr 426 fogade statsrådsprotokoll, kostnaden för hela

banbyggnaden sättes till jämnt 56,000,000 kronor, skulle statslånet

uppgå till 15,000,000 kronor. ,

Förslag nr it är uppgjort som exempel på banans byggande bitvis

med vissa års mellanrum i överensstämmelse med det i förenämnda statsrådsprotokoll

förordade systemet. Exemplet är valt så, att bandelarna

Sundsvall—Härnösand och Ljusne—Stugsund skulle öppnas för trafik

år 1922 samt hela banan bliva färdig år 1930. Kostnadssummorna äro

enligt bolagets uppgift beräknade på samma sätt, som tillämpats vid

utarbetandet av förslag nr I med endast de tillägg, som betingas av

ökningen i ränteförluster och administrationskostnader till följd av byggnadsplanens

omläggning. Totalkostnaden skulle uppgå till 63,400,000

kronor. Enligt förslaget skulle denna summa täckas av 20,000,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

11

kronor, utgörande bolagets eget kapital, 18,600,000 kronor vanligt statslån

för bestridande av byggnadskostnader, 6,800,000 kronor »extra»

statslån för täckande av ränteförluster, intill dess hela banan blivit

färdig, samt 18,000,000 kronor banklån.

Förslag nr III motsvarar den plan, som ligger till grund för

motionerna nr 311 respektive 456 angående statslån för Ostkustbanans

byggande. Kostnaden är beräknad på samma sätt som beträffande förslag

nr I med de tillägg, som förorsakas av byggnadstidens förlängning

med ett år, d. v. s. färdigställande år 1927. Kostnadssumman, 56,900,000

kronor, skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,

15,000,000 kronor statslån i överensstämmelse med sistnämnda motioner,

900,000 kronor statslån, som eventuellt framdeles kan komma att beviljas

för byggande av bandelen Gävle—Söderhamn, samt 21,000,000

kronor banklån.

För hela banans färdigbyggande erforderliga statslånet skulle sålunda

enligt förslag nr I bliva 14,600,000 kronor, respektive 15,000,000 kronor,

om den av vederbörande departementschef angivna kostnadssumman

tillämpas, enligt förslag nr II 25,400,000 kronor samt enligt förslag nr

III 15,000,000 kronor för närvarande och eventuellt 900,000 kronor

framdeles. Genomförandet av förslag nr I, som i huvudsak sammanfaller

med bolagets plan, skulle således kräva det minsta statsunderstödet,

men samtidigt förutsätta ett avgörande av frågan om inlösen av Uppsala

-—Gävle järnväg. För undvikande av den härmed förenade svårigheten

hava följande bestämmelser föreslagits.

Järnvägen från Gävle till Härnösand delas i fyra särskilda järnvägar,

innefattande sträckorna Gävle—Söderhamn, Söderhamn—Hudiksvall,

Hudiksvall—Sundsvall och Sundsvall—Härnösand med iakttagande

dock, att alla dessa fyra järnvägar i samtrafikshänseende skola betraktas

som en järnväg, så länge de trafikeras av en och samma förvaltning.

För byggandet av hela järnvägssträckan Gävle—Härnösand beviljas

ett statslån å 15,000,000 kronor, vilket emellertid tappdelas å de fyra

nämnda bandelarna i ungefärlig proportion till deras byggnadskostnader.

Efter enahanda grunder uppdelas även det i bolagets finansplan

ingående banklånet, 21,000,000 kronor.

För de särskilda järnvägarna skulle alltså stats- och banklånen utgöra:

för järnvägen Gävle—Söderhamn ett statslån å 4,200,000 kronor

med förmånsrätt närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor, för

järnvägen Söderhamn—Hudiksvall ett statslån å 3,000,000 kronor med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

Utskottets

yttrande.

förmånsrätt närmast efter ett banklån å 4,200,000 kronor, för järnvägen

Hudiksvall—Sundsvall ett statslån å 4,200,000 kronor med förmånsrätt

närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor samt för järnvägen Sundsvall—Härnösand

ett statslån å 3,600,000 kronor med förmånsrätt närmast

efter ett banklån å 5,000,000 kronor.

Beträffande tiden för statslånens lyftande skall gälla, att sammanlagt

3,000,000 kronor få lyftas tidigast under år 1922, 7,000,000 kronor

tidigast under år 1923 och återstoden tidigast under år 1924. Medan i

propositionen förutsatts, att 3,000,000 kronor skulle finnas tillgängliga

redan på 1921 års stat, erfordras vid bifall till nu återgivna alternativ

intet anslag förrän tidigast år 1922.

Såsom villkor för lyftande av statslånet för banan Gävle—Söderhamn

skulle särskilt gälla, att icke någon del av detta lån må utbetalas,

förrän sådant anbud om rätt för staten att inlösa Uppsala—Gävle järnväg

avgivits, som av Kungl. Maj:t godkännes.

I övrigt skulle för samtliga lånen motsvarande lånevillkor gälla,

som Kungl. Maj:t i propositionen nr 426 föreslagit för lånet till bansträckan

Sundsvall—Härnösand.

Det förhållandet, att riksdagen tidigare beviljat Ostkustbanans aktiebolag

statslån på i vissa avseenden särskilt gynnsamma villkor, innebär

givetvis ett erkännande från riksdagens sida av behovet av ifrågavarande

järnvägsanläggning. De stora uppoffringar, till vilka ortsbefolkningen

förbundit sig genom den gjorda aktieteckningen i bolaget, ger ock ett

oförtydbart bevis på det livliga intresse, med vilket banan omfattas i de

trakter, den är avsedd att tjäna. Det har ock för utskottet framstått

såsom tydligt, att ostkustbanan är i hög grad förtjänt av statens medverkan

för företagets förverkligande. Ehuruväl utskottet hyser denna

uppfattning, har det för utskottet icke varit möjligt att tillstyrka riksdagen

att nu besluta en ökning av det bolaget tidigare beviljade låneunderstödet.

Under de nuvarande statsfinansiella förhållandena måste nämligen

enligt utskottets uppfattning före ett definitivt beslut i frågan konsekvenserna

av detsamma kunna bättre överskådas än vad fallet är enligt

såväl Kungl. Maj:ts förslag som motionerna. Åven från bolagets sida

synes med fog kunna begäras, att riksdagens beslut lämnar större klarhet

i avseende å den ställning, staten i fortsättningen kan komma att

intaga till frågan, än propositionen innebär. En närmare utredning

bör fördenskull enligt utskottets mening ske före ett avgörande beslut

i ämnet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

13

I första hand synes härvid böra utarbetas en plan för genomförandet

av anläggningen, avseende bland annat den hastighet, med vilken

banbygget allmänt sett bör bedrivas och den ordning, i vilken järnvägsbyggnaden

i fortsättningen kan böra fullföljas. Utarbetandet av denna

plan bör givetvis ske under beaktande av, att byggnadskostnaderna

bliva så låga som möjligt och att företaget skall lämna bästa möjliga

avkastning. Ett viktigt led i utredningen bör vidare vara ett preciserande

av det ekonomiska förhållandet mellan staten och bolaget under

de olika utvecklingsskedena av företaget. Vad särskilt beträffar förutsättningarna

för utförandet av bandelen Sundsvall—Härnösand, vilken

jämväl utskottet anser vara den, som i första hand bör förverkligas,

torde, utom den av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

lösningen, böra tagas under övervägande, huruvida och på vilka villkor

staten lämpligen skulle kunna till en början övertaga trafiken å denna

handel och bolaget genom arrendeavgift erhålla gottgörelse för räntekostnaderna

för det i bandelen nedlagda lånekapitalet. Genom en sådan

lösning av frågan torde, enligt utskottets förmenande, jämväl de intressen

i företaget, vilka icke äro särskilt knutna till banans nordliga delar,

få anses bliva tillgodosedda på sådant sätt, att dessa intressens representanter

icke med skäl kunna motsätta sig, att arbetena tills vidare

inriktas på nämnda handel. Slutligen bör närmare utredning ske i fråga

om villkoren för en eventuell statsinlösen av Ostkustbanan liksom ock

av Uppsala—Gävle järnväg.

Enligt erhållen upplysning disponerar emellertid Ostkustbanans aktiebolag

för närvarande icke medel för fortsättande ens i mindre omfattning

av de pågående arbetena. Ett fullständigt avbrytande av dessa arbeten under

exempelvis ett år skulle dock enligt uppgift av bolaget medföra — förutom

avskedande av befäls- och arbetarpersonal — dels en avsevärd direkt förlust,

dels ock ökade ränteförluster å det redan nedlagda kapitalet jämte andra

olägenheter. Med hänsyn härtill och då dessa förluster skulle öka byggnadskostnaderna

och därmed även anspråken på understöd från statens

sida, synes en utväg böra sökas, som möjliggör arbetenas fortsatta

bedrivande å bandelen Sundsvall—Härnösand utan att staten därför

definitivt binder sig beträffande blivande statsunderstöd för byggande

av banans södra delar.

En dylik utväg synes utskottet kunna vinnas, därest bolaget nu

berättigas att lyfta det bolaget redan beviljade statslånet å 3,000,000 kronor

på i huvudsak de villkor, som föreslagits i statsrådsprotokollet till förevarande

proposition, dock med följande ändringar beträffande nedannämnda

punkter:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

att deri i punkterna l:o) och 5:o) berörda uppdelning av Oskustbanan

i olika järnvägar lämnas öppen, till dess den av utskottet ovan

förordade utredningen blivit verkställd;

att det i punkten 4:o) upptagna villkoret för lånets lyftande bortfaller,

varigenom bolaget sålunda berättigas att utan uppfyllande av berörda

villkor, dock tidigast den 1 januari 1921, lyfta förenämnda statslån

å 3,000,000 kronor, att i enlighet med bestämmelserna i punkt 2:o)

användas för bedrivande av arbetena å bandelen Sundsvall—Härnösand;

samt

att vad angår den i punkten 7:o) berörda säkerhet för lånet de

slutliga villkoren skola fastställas efter det att omförmälda utredning

blivit slutförd samt att lvungl. Maj:t må besluta angående den säkerhet

som skall av bolaget ställas för den del av lånet, som kan komma att

lyftas, innan de slutliga bestämmelserna i ämnet varda meddelade.

Utskottet, som förutsätter, att merberörda utredning med det snaraste

igångsättes och slutföres Bå fort sig göra låter, får i anslutning

till vad ovan anförts hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt ovanberörda, av herrar Nordling,

Kvarnzelius m. fl. och Lindman m. fl. väckta

motioner må medgiva, att det Ostkustbanans aktiebolag

år 1913 beviljade statslån å 3,000,000 kronor

må till bolaget utbetalas på de av utskottet ovan angivna

villkor samt för ändamålet under utgifter för

kapitalökning och titel »låneunderstöd» å riksstaten

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln »Fast

upplåning» kommer utskottet att avgiva förslag i annat sammanhang.

Stockholm den 11 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 233.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skottlandshus,

H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L. Widell, G. G. Ekman, O.

Bergqvist, J. Jeansson, C. I. Asplund och F. L. Lindqvist, samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O.

H:son Waldén, W. Bäckström, G. B. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J. Andersson i

Gävle, O. Nilsson i Örebro, S. E. J. Liibeck, K. E. W. Söderhielm och J. D. Norman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten