Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
1920-06-11 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1920:233, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
1
Nr 233.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1920 kl. 9 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:de avd.)
Uti en till riksdagen den 7 maj 1920 avlåten, till statsutskottet för
förberedande behandling hänvisad proposition, nr 426, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att Ostkustbanans aktiebolag, som jämlikt beslut av
1913 och 1915 års riksdagar under vissa närmare angivna villkor beviljats
ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor, må, under villkor i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angives, utöver
ifrågavarande understöd åtnjuta ytterligare ett låneunderstöd av likaledes
3,000,000 kronor eller sålunda tillhopa 6,000,000 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, för ifrågavarande ändamål för år 1921
under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor, att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i förslaget till
riksstat för år 1921 bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning))
upptagna lånemedel skola höjas med sistnämnda belopp, 3,000,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med förevarande proposition har utskottet till behandling
förehaft
dels en inom riksdagens första kammare av herr N. S. Norlinq
väckt motion (nr 310), däri hemställts, att riksdagen måtte dels bifalla
vad Kung]. Maj:t i proposition nr 426 föreslagit med avseende å beBihang
till riksdagens protokoll 1920. <i sand. 99 höft. (Nr 233.) irco 20 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
Historik.
1913 års
riksdag.
loppet av det låneunderstöd, som under år 1921 skall tillhandahållas
Ostkustbanans aktiebolag; dels därutöver bevilja Ostkustbanans aktiebolag
ett lån å det belopp, av bolaget beräknat till 4,000,000 kronor,
vilket utöver nyss nämnda redan under år 1921 disponibla låneunderstöd
å sammanlagt 6,000,000 kronor samt bolagets till 20,000,000 kronor
uppbringade egna kapital jämte en bankkredit å 21,000,000 kronor,
enligt av Kungl. Maj:t godkänd kostnadsberäkning, erfordras för byggandet
av järnväg från Gävle till Härnösand; dels ock bestämma, att hela
låneunderstödet beviljas på i huvudsak de villkor Ostkustbanans aktiebolag
angivit i sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 15 juli 1919, dock
med den ändringen, att den del av låneunderstödet, som överstiger
6,000,000 kronor, icke må till bolaget utanordnas före den 1 januari
i922;
dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom riksdagens
första, kammare (nr 311) av herr S. H. Kvarnzelius m. fl. och den andra
inom andra kammaren (nr 456) av herr A. Lindman m. fl., däri hemställts,
att riksdagen måtte för byggande av bandelarna Härnösand—
Sundsvall, Sundsvall—Hudiksvall och Hudiksvall—Söderhamn av Ostkustbanan
bevilja Ostkustbanans aktiebolag tre särskilda lån å respektive
6,000,000 kronor, 5,000,000 kronor och 4,000,000 kronor på de villkor,
som här ovan angivits.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Genom resolution den 12 augusti 1903 beviljade Kungl. Maj:t koncession
å järnväg av 1,435 meters spårvidd från Gävle över Söderhamn,
Hudiksvall och Sundsvall till Härnösand (den s. k. Ostkustbanan). Efter
det nämnda koncession sedermera övergått till Ostkustbanans aktiebolag,
beviljades bolaget vid 1913 års riksdag under vissa villkor ett låneunderstöd
av 3,000,000 kronor för banföretagets utförande. Nämnda
villkor hava sedermera vid 1915 års riksdag i vissa avseenden ändrats.
Med anledning av en utav Ostkustbanans aktiebolag gjord ansökning
om statslån för utförande av ifrågavarande järnvägsanläggning
föreslog Kungl. Maj:t i en till 1913 års riksdag avlåten proposition,
nr 114, riksdagen att under vissa närmare angivna villkor bevilja bolaget
ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor. Denna Kung]. Maj:ts framställning
blev också av riksdagen bifallen (skrivelse nr 127).
I det kostnadsförslag, som åtföljde denna bolagets ansökning om
statslån, beräknades byggnadskostnadcn för banan till 24,260,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
3
I den uppgjorda finansplanen ansåg man sig emellertid böra räkna med
en anläggningskostnad av i runt tal 26,000,000 kronor.
Av omförmälda belopp
kronor 26,000,000
beräknades bolaget vid tiden för
arbetets påbörjande disponera
ett eget kapital om.....................
kronor 10,000,000
Vidare hade ledande bankinstitut
i landet ställt i utsikt för bolaget
att erhålla ett obligations
-
13,000,000
lån å
Återstoden av anläggningskostnaden
beräknades kunna täckas
av ovannämnda låneunderstöd å
3,000,000 , 26,000,000
Såsom villkor för åtnjutande av ifrågavarande lån stadgades vid
1913 års riksdag bland annat, att bolaget skulle vara skyldigt hos Kungl.
Maj:t styrka, att det genom aktieteckning eller upplåning, som av Kungl.
Maj:t godkändes, förfogade över ett kapital, som jämte statslånet vore
fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehölle, att låneunderstödet finge lyftas på sätt och å
tider, som Kungl. Maj:t bestämde, dock med iakttagande därav, att å
statslånet ej något finge lyftas, förr än antingen bandelen Härnösand—
Söderhamn eller bandelarna Härnösand—Sundsvall och Söderhamn—
Gävle öppnats för allmän trafik, för vilket fall intill 1,500,000 kronor
finge erhållas, medan däremot återstående 1,500,000 kronor finge lyftas
först sedan i vederbörlig ordning tillstånd meddelats till hela banans öppnande
för allmän trafik; samt att järnvägsanläggningen med alla därtill
hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom
skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och
staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning
med förmånsrätt näst efter inteckningar å tillhopa högst 13,000,000
kronor, med förbehåll tillika att, i den mån avbetalning å sistnämnda
inteckningar skedde, den för avbetalade beloppet gällande förmånsrätten
skulle tillkomma motsvarande belopp av statens fordran, varom jämväl
avtal skulle av bolaget träffas med innehavarna av nämnda inteckningar.
Enligt berörda villkor skulle alltså statens säkerhet för lånet utgöras
av inteckningar med läge mellan 50 och 61,5 procent av kostnaden.
Det må i detta sammanhang erinras, att, enligt de för lån ur allmänna
järnvägslånefonden gällande villkor, dylika lån kunna meddelas till högst
4
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
1915 års
riksdag.
hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget,
därvid till säkerhet för lånet skall lämnas första inteckning i järnvägsanläggningen.
Härjämte kräves, att vederbörande bolag styrker sig förfoga
över kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till anläggningens
utförande, varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den
beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till
järnvägsanläggningens utförande.
I en till 1915 års riksdag avlåten proposition (nr 58) framlade
Kungl. Maj:t förslag om vissa ändringar i de för ifrågavarande lån stadgade
villkoren. Banbyggnaden hade för det dåvarande icke kunnat påbörjas,
huvudsakligen av den anledningen, att banbolaget på grund av
det då rådande ekonomiska läget icke kunnat anskaffa det belopp, som
— utöver bolagets eget kapital och statslånet — erfordrades för fyllande
av den i de ursprungliga villkoren för statslånets erhållande uppställda
betingelsen, att bolaget skulle förfoga över tillräckligt kapital för anläggningens
utförande. Kungl. Maj:ts förslag avsåg att öppna möjlighet
att inom den närmaste tiden igångsätta banbyggnaden för att till motverkande
av den då efter världskrigets utbrott inom vissa arbetsgrenar
hotande arbetslösheten nya arbetstillfällen skulle beredas; och skulle
enligt samma förslag bolaget, för att kunna erhålla statslånet, vara
skyldigt styrka, att det förfogade över ett aktiekapital av minst 10,000,000
kronor, medan fordran på fullt tillräckligt byggnadskapital skulle eftergivas.
Vissa ändringar ifrågasattes jämväl i avseende å förutsättningarna för
statslånets utbetalande. Dessa nya bestämmelser gingo huvudsakligen ut på
att tillförsäkra staten, att bandelen Härnösand—Sundsvall under alla förhållanden
skulle komma att färdigställas med bolagets medel och statslånet.
Riksdagen, som med hänsyn till arbetsmarknadens läge och särskilt
arbetslösheten inom olika grenar av byggnadsverksamheten fann starka
skäl tala för ostkustbanebyggets igångsättande snarast möjligt, ansåg
sig emellertid icke kunna antaga Kungl. Maj:ts förslag oförändrat. Enligt
riksdagens mening borde bolaget visserligen beredas tillfälle att påbörja
järnvägsanläggningen redan innan den upplåning av enskilda, som
erfordrades för byggnadskapitalets uppbringande till fullt belopp, blivit
säkerställd, men däremot höll riksdagen före, att statslånet ej borde
utbetalas, förr än avtal träffats med vederbörande enskilda långivare om
nämnda kredit. Endast genom uppställande av ett dylikt villkor syntes
största möjliga garanti kunna vinnas, att staten icke skulle komma i
det läge, att den själv måste fullborda banbyggnaden, därest den ej
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
5
kunde av bolaget färdigställas. Riksdagen, som med hänsyn till det
sålunda ifrågasatta villkoret icke fann särskilda bestämmelser till tryggande
av färdigställandet av bandelen Härnösand—Sundsvall medelst
bolagets egna tillgångar och statslånet oeftergivligen nödvändiga, betonade
emellertid lämpligheten av att arbetena å övriga delar av anläggningen
allenast bedreves i viss mindre omfattning, till dess avtal om
den erforderliga enskilda krediten träffats. För att, yttrade riksdagen,
ej beståndet av de anläggningar vid övriga delar av banbyggnaden,
vilka företoges med bolagets egna medel, skulle äventyras därigenom,
att någon tid kunde förflyta till dess banans finansiering blivit säkerställd,
ansåg riksdagen bolaget icke böra dessförinnan bedriva andra
arbeten å sistberörda delar av bananläggningen än sådana, som krävde
jämförelsevis lång tid för utförandet och dessutom vore av beskaffenhet
att icke taga avsevärd skada under ett möjligen inträffande uppehåll i
byggnadsarbetet.
På grund av den kostnadsökning, som numera inträffat i fråga om
såväl materiel som arbete, har bolaget låtit uppgöra en ny kostnadsberäkning,
vilken slutar å en summa av 51,000,000 kronor. För erhållande
av denna kostnadssumma har bolaget tänkt sig, att
bolagets eget kapital skulle uppbringas till ......... kronor 20,000,000: —,
banklån anskaffas till.................................................. x> 21,000,000: —
samt statslån begäras till............................................. » 10,000,000: —
Summa kronor 51,000,000: —.
I anslutning härtill har bolaget i underdånig skrivelse den 15 juli
1919 gjort framställning hos Kungl. Maj:t om avlåtande av proposition
till riksdagen om beviljande åt bolaget av ett lån å det belopp, av bolaget
beräknat till 10,000,000 kronor, vilket utöver bolagets till 20,000,000
kronor uppbringade egna kapital jämte en bankkredit å 21,000,000 kronor
enligt av Kungl. Maj:t godkänd kostnadsberäkning erfordras för
byggande av järnväg från Gävle till Härnösand, på enahanda villkor,
som angivas i riksdagens skrivelse den 11 maj 1915, nr 87; dock med
vissa i den underdåniga framställningen närmare angivna modifikationer.
Den av bolaget beräknade kostnadssumman, 51,000,000 kronor,
har enligt av Kungl. Maj:t infordrade yttranden godtagits av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, varemot järnvägsstyrelsen ansett kostnadsförslagets
slutsumma böra höjas till 55,600,000 kronor. r
Om denna senare summa lägges till grund för finansplanen, skulle
enligt bolagets förberörda ansökan statslånet komma att uppgå till
Bolagets
framställning
år 1919.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
14,600,000 kronor, under det att bolagets eget kapital och det påräknade
banklånet skulle fortfarande ingå i finansplanen med ett sammanlagt
belopp av 41,000,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrker i sitt yttrande i huvudsak
bolagets ansökan. Järnvägsstyrelsen avstyrker däremot densamma,
men uttalar därjämte den meningen, att om statsmakterna likväl anse
sig böra bevilja statslånet ifråga, bör som förutsättning krävas, att godtagbart
anbud om rätt för staten att inlösa Uppsala—Gävle järnväg
samt villkoren härför förebringas.
Med anledning härav har på framställning från Ostkustbanans
aktiebolag anbud om dylik inlösen avgivits av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag,
varjämte aktieägare i järnvägsbolaget, som tillsammans
representera 42,100 av bolagets 50,000 aktier, erbjudit sig att överlåta
sina aktier till staten mot ett pris av 220 kronor per styck.
I ett den 1 maj 1920 avgivet utlåtande har 1918 års järn vägskommitté
avstyrkt antagandet av förenämnda inlösensanbud men tillstyrkt
inköp på angivna villkor av de hembjudna aktierna. Från detta
kommitténs beslut hava dock vissa avvikande meningar anförts.
Kungl. Maj:t har nu, såsom ovan nämnts, till riksdagen avlåtit proposition
angående ett låneunderstöd till Ostkustbanans aktiebolag å
6.000. 000 kronor.
Enligt det till propositionen fogade utdraget ur statsrådsprotokollet
anförde statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet vid ärendets
behandling bland annat,
att kostnadssumman för hela banan med hänsyn till vad myndigheterna
anfört ej torde böra sättas till lägre belopp än till närmare
56.000. 000 kronor,
att med hänsyn till rådande förhållanden å lånemarknaden och det
statsfinansiella läget det vore ägnat att väcka allvarliga betänkligheter
att till banföretaget bevilja ett så stort lån, som det ifrågavarande å
14,600,000 kronor,
att det ökade lånebidraget till Ostkustbanan ej kan anses motiverat
enbart av möjligheten att förvärva Uppsala—Gävle järnväg på erbjudna
villkor,
att under rådande ekonomiska situation beviljande för banföretaget
av det högst betydande lånebelopp, som skulle erfordras för företagets
säkerställande i dess helhet, icke kan förordas, men att härav ingalunda
följer, att tanken på Ostkustbanans fullbordande skulle uppgivas,
att behovet av bananläggningen redan blivit av statsmakterna erkänd
och att det givetvis alltjämt måste framstå som ett önskemål, att
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
7
hela bananläggningen i sinom tid kommer till stånd, ävensom att sådana
förfoganden med statens bistånd träffas, att arbetena å banan ej i avvaktan
på gynnsammare ekonomiska förhållanden behöva i sin helhet
nedläggas, i synnerhet som arbetena påbörjades under kristiden även
för att stödja statsmakterna i deras strävanden att motverka den då rådande
arbetslösheten.
Under angivna förhållanden ifrågasätter departementschefen, om ej
staten nu borde inrikta sig på att stödja fullbordandet av allenast viss
del av bananläggningen.
Härefter anför departementschefen följande:
»Arbetena å Ostkustbanan hava hittills bedrivits samtidigt å olika
linjer. Ett fullföljande av en sådan byggnadsplan medför, även om den
i förevarande fall tager sikte på att få vissa delar av banan färdiga något
före de övriga eller banan i dess helhet, att under största delen av byggnadstiden
ej någon del av byggnadskapitalet blir inkomstgivande, liksom
ej heller någon del av banans stora trafikområde snabbt kommer i åtnjutande
av de fördelar, som med banan avses.
För en banbyggnad av ifrågavarande längd och med härav följande
långa byggnadstid måste i vanliga fall en dylik byggnadsplan vara
oekonomisk. Även beträffande Ostkustbanan kan ifrågasättas, om ej räntekostnaderna
vid banans byggande kunna i väsentlig grad nedbringas,
om byggnaden koncentreras på i första rummet bandelar, som till följd
av trafikområdets beskaffenhet få beräknas erhålla den största trafiken
och som följd härav jämväl de största trafikinkomsterna.
Vid en ändring av byggnadsplanen i antydd riktning framstår bandelen
Sundsvall—Härnösand otvivelaktigt som den, vilken i första rummet
bör färdigbyggas, varefter ett successivt utbyggande av banan söderut
synes ligga närmast till hands.»
»För beviljande av låneunderstöd för bandelen Sundsvall—Härnösand
måste givetvis i första hand fordras, att bolaget kan tänkas kunna
uppbringa medel, som jämte statslånet äro tillräckliga för att bandelen
nu färdigställes.
Anläggningskostnaderna för bandelen — inklusive kostnaden för
rullande materiel — torde kunna beräknas uppgå till sammanlagt omkring
15,500,000 å 16,000,000 kronor, därav omkring 3,560,000 kronor
redan nedlagts i banan. Av det återstående erforderliga beloppet lärer
det ej kunna antagas bliva möjligt för bolaget att med do aktieteckningar,
som stå till buds eller kunna uppbringas, som eget kapital anskaffa
mera än 1,000,000 å 1,500,000 kronor, bolaget skulle sålunda
behöva uppbringa ytterligare cirka 11,000,000 kronor. Under förutsätt
-
8
StatsutsJcottets utlåtande Nr 233.
ning att ett banklån om 5,000,000 kronor skulle kunna anskaffas mot
första säkerhet i bandelen, skulle staten för bandelens färdigställande
behöva lämna ett låneunderstöd om 6,000,000 kronor eller dubbla beloppet
mot vad hittills beviljats för hela Ostkustbaneföretaget. Till säkerhet
för lånet skulle lämnas inteckning, liggande närmast efter banklånet,
vadan av statslånet omkring halva beloppet eller 3,000,000 kronor skulle
ligga inom hälften av den beräknade anläggningskostnaden.!)
»Därest en finansiering av bandelen Sundsvall—Härnösand skulle
kunna åvägabringas i nu angiven ordning, synes från statsmakternas sida
några allvarliga betänkligheter ej behöva möta mot beviljande av det
ifrågasatta låneunderstödet för ändamålet, helst det ligger nära till hands
att antaga, att, om banan ej i nu angiven ordning kommer till stånd,
dess byggande som statsbana förr eller senare måste äga rum.»
Enligt det åberopade statsrådsprotokollet skulle som villkor för åtnjutande
av det ifrågasatta låneunderstödet å tillhopa 6,000,000 kronor i huvudsak
gälla följande:
l:o) att den järnväg från Gävle till Härnösand, varå koncession av
Kungl. Maj:t meddelats den 12 augusti 1903, med iakttagande av stadgandena
i förordningen den 15 oktober 1880, innefattande särskilda föreskrifter
angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg, så
ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs, delas i två särskilda
järnvägar, innefattande den ena bansträckan från Gävle till Sundsvall
och den andra bansträckan från Sundsvall till Härnösand, därvid
det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma gränsen mellan järnvägarna;
2:o)
att ifrågavarande statslån må tagas i anspråk allenast för färdigställandet
av järnvägen från Sundsvall till Härnösand;
3:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för sistnämnda järnväg fastställas
av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka
järnvägen skall beröra, varande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda
kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna
av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;
4:o) att bolaget, för att kunna erhålla ifrågavarande statslån, skall
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det genom aktieteckning eller
upplåning, som av Kungl. Maj:t godkännnes, förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till slutförandet av järnvägen
Sundsvall—Härnösand i enlighet med arbetsplan och kostnadsförslag,
häri jämväl inbegripet kostnaden i dess helhet för anslutning till föreningsstationer
med andra järnvägar enligt härom träffade, bindande avtal;
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
9
5:o) att, sedan Kung!. Maj:t meddelat tillstånd till delning av järnvägen
mellan Gävle och Härnösand på sätt under l:o) angivits, låneunderstödet
må lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som
Kungl. Maj:t bestämmer, dock icke före den 1 januari 1921;
6:o) att med avseende å ifrågavarande försträckning skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas efter
samma grunder, som vid tiden för understödets utbetalande gälla för lån
från statens allmänna jämvägslånefond;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock
ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen mellan Sundsvall
och Härnösand enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara
färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på
det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid
erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan
ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar den
för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till
staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga tre år efter den dag, då sistnämnda järnväg enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för
trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt,
därå gälda ränta efter den räntefot, som vid lånets utbetalande
fastställts att tillämpas i avseende å oguldet kapitalbelopp, jämte en halv
procent därutöver;
7:o) att järnvägsanläggningen från Sundsvall till Härnösand med
alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga
egendom skall utgöra säkerhet för ifrågavarande av staten lämnade försträckning
och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande,
så snart ske kan, erhålla inteckning i nämnda järnväg med förmånsrätt
näst efter inteckningar å tillhopa högst 5,000,000 kronor, med
förbehåll tillika att, i den mån avbetalning å sistnämnda inteckningar
sker, den för avbetalade beloppet gällande förmånsrätt skall tillkomma
motsvarande belopp av statens fordran, varom jämväl avtal skall av bolaget
träffas med innehavarna av nämnda inteckningar, börande ej mindre
såsom villkor för statslånets tillgodonjutande i bolagsordningen intagas
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 99 käft. (Nr 233.) mo 20 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
stadgande om bolagets skyldighet att, så snart sådant lagligen låter sig
göra, till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets ifrågavarande järnväg
med förmånsrätt som ovan sagts, än ock en tredjedel av det beviljade
statslånet innestå, till dess inteckning med nämnda förmånsrätt i järnvägen
meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista
tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp blivit i
bolagets järnväg behörigen meddelad;
8:o) att Knugl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för bolaget och utse en revisor att deltaga
i granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode
till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget;
9:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
10:o) att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser
i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget
bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av
Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Till statsutskottet ha under hand Överlämnats tre olika förslag, nr
I, II och III, till arbets- och utgiftsplan för Ostkustbanans järnvägsbyggnad,
utarbetade genom Ostkustbanans aktiebolags försorg.
Förslag nr I motsvarar i huvudsak bolagets kostnadsförslag av den
15 juli 1919, justerat i ungefärlig överensstämmelse med av järnvägsstyrelsen
i november 1919 gjorda erinringar. Enligt detta förslag skulle
banan byggas i ett sammanhang och komma att kosta 55,600,000 kronor,
som skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,
14,600,000 kronor i statslån och 21,000,000 kronor banklån, samt
vara färdig år 1926. Om i enlighet med uttalanden i det vid Kungl.
Maj:ts proposition nr 426 fogade statsrådsprotokoll, kostnaden för hela
banbyggnaden sättes till jämnt 56,000,000 kronor, skulle statslånet
uppgå till 15,000,000 kronor. ,
Förslag nr it är uppgjort som exempel på banans byggande bitvis
med vissa års mellanrum i överensstämmelse med det i förenämnda statsrådsprotokoll
förordade systemet. Exemplet är valt så, att bandelarna
Sundsvall—Härnösand och Ljusne—Stugsund skulle öppnas för trafik
år 1922 samt hela banan bliva färdig år 1930. Kostnadssummorna äro
enligt bolagets uppgift beräknade på samma sätt, som tillämpats vid
utarbetandet av förslag nr I med endast de tillägg, som betingas av
ökningen i ränteförluster och administrationskostnader till följd av byggnadsplanens
omläggning. Totalkostnaden skulle uppgå till 63,400,000
kronor. Enligt förslaget skulle denna summa täckas av 20,000,000
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
11
kronor, utgörande bolagets eget kapital, 18,600,000 kronor vanligt statslån
för bestridande av byggnadskostnader, 6,800,000 kronor »extra»
statslån för täckande av ränteförluster, intill dess hela banan blivit
färdig, samt 18,000,000 kronor banklån.
Förslag nr III motsvarar den plan, som ligger till grund för
motionerna nr 311 respektive 456 angående statslån för Ostkustbanans
byggande. Kostnaden är beräknad på samma sätt som beträffande förslag
nr I med de tillägg, som förorsakas av byggnadstidens förlängning
med ett år, d. v. s. färdigställande år 1927. Kostnadssumman, 56,900,000
kronor, skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,
15,000,000 kronor statslån i överensstämmelse med sistnämnda motioner,
900,000 kronor statslån, som eventuellt framdeles kan komma att beviljas
för byggande av bandelen Gävle—Söderhamn, samt 21,000,000
kronor banklån.
För hela banans färdigbyggande erforderliga statslånet skulle sålunda
enligt förslag nr I bliva 14,600,000 kronor, respektive 15,000,000 kronor,
om den av vederbörande departementschef angivna kostnadssumman
tillämpas, enligt förslag nr II 25,400,000 kronor samt enligt förslag nr
III 15,000,000 kronor för närvarande och eventuellt 900,000 kronor
framdeles. Genomförandet av förslag nr I, som i huvudsak sammanfaller
med bolagets plan, skulle således kräva det minsta statsunderstödet,
men samtidigt förutsätta ett avgörande av frågan om inlösen av Uppsala
-—Gävle järnväg. För undvikande av den härmed förenade svårigheten
hava följande bestämmelser föreslagits.
Järnvägen från Gävle till Härnösand delas i fyra särskilda järnvägar,
innefattande sträckorna Gävle—Söderhamn, Söderhamn—Hudiksvall,
Hudiksvall—Sundsvall och Sundsvall—Härnösand med iakttagande
dock, att alla dessa fyra järnvägar i samtrafikshänseende skola betraktas
som en järnväg, så länge de trafikeras av en och samma förvaltning.
För byggandet av hela järnvägssträckan Gävle—Härnösand beviljas
ett statslån å 15,000,000 kronor, vilket emellertid tappdelas å de fyra
nämnda bandelarna i ungefärlig proportion till deras byggnadskostnader.
Efter enahanda grunder uppdelas även det i bolagets finansplan
ingående banklånet, 21,000,000 kronor.
För de särskilda järnvägarna skulle alltså stats- och banklånen utgöra:
för järnvägen Gävle—Söderhamn ett statslån å 4,200,000 kronor
med förmånsrätt närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor, för
järnvägen Söderhamn—Hudiksvall ett statslån å 3,000,000 kronor med
12
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
Utskottets
yttrande.
förmånsrätt närmast efter ett banklån å 4,200,000 kronor, för järnvägen
Hudiksvall—Sundsvall ett statslån å 4,200,000 kronor med förmånsrätt
närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor samt för järnvägen Sundsvall—Härnösand
ett statslån å 3,600,000 kronor med förmånsrätt närmast
efter ett banklån å 5,000,000 kronor.
Beträffande tiden för statslånens lyftande skall gälla, att sammanlagt
3,000,000 kronor få lyftas tidigast under år 1922, 7,000,000 kronor
tidigast under år 1923 och återstoden tidigast under år 1924. Medan i
propositionen förutsatts, att 3,000,000 kronor skulle finnas tillgängliga
redan på 1921 års stat, erfordras vid bifall till nu återgivna alternativ
intet anslag förrän tidigast år 1922.
Såsom villkor för lyftande av statslånet för banan Gävle—Söderhamn
skulle särskilt gälla, att icke någon del av detta lån må utbetalas,
förrän sådant anbud om rätt för staten att inlösa Uppsala—Gävle järnväg
avgivits, som av Kungl. Maj:t godkännes.
I övrigt skulle för samtliga lånen motsvarande lånevillkor gälla,
som Kungl. Maj:t i propositionen nr 426 föreslagit för lånet till bansträckan
Sundsvall—Härnösand.
Det förhållandet, att riksdagen tidigare beviljat Ostkustbanans aktiebolag
statslån på i vissa avseenden särskilt gynnsamma villkor, innebär
givetvis ett erkännande från riksdagens sida av behovet av ifrågavarande
järnvägsanläggning. De stora uppoffringar, till vilka ortsbefolkningen
förbundit sig genom den gjorda aktieteckningen i bolaget, ger ock ett
oförtydbart bevis på det livliga intresse, med vilket banan omfattas i de
trakter, den är avsedd att tjäna. Det har ock för utskottet framstått
såsom tydligt, att ostkustbanan är i hög grad förtjänt av statens medverkan
för företagets förverkligande. Ehuruväl utskottet hyser denna
uppfattning, har det för utskottet icke varit möjligt att tillstyrka riksdagen
att nu besluta en ökning av det bolaget tidigare beviljade låneunderstödet.
Under de nuvarande statsfinansiella förhållandena måste nämligen
enligt utskottets uppfattning före ett definitivt beslut i frågan konsekvenserna
av detsamma kunna bättre överskådas än vad fallet är enligt
såväl Kungl. Maj:ts förslag som motionerna. Åven från bolagets sida
synes med fog kunna begäras, att riksdagens beslut lämnar större klarhet
i avseende å den ställning, staten i fortsättningen kan komma att
intaga till frågan, än propositionen innebär. En närmare utredning
bör fördenskull enligt utskottets mening ske före ett avgörande beslut
i ämnet.
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
13
I första hand synes härvid böra utarbetas en plan för genomförandet
av anläggningen, avseende bland annat den hastighet, med vilken
banbygget allmänt sett bör bedrivas och den ordning, i vilken järnvägsbyggnaden
i fortsättningen kan böra fullföljas. Utarbetandet av denna
plan bör givetvis ske under beaktande av, att byggnadskostnaderna
bliva så låga som möjligt och att företaget skall lämna bästa möjliga
avkastning. Ett viktigt led i utredningen bör vidare vara ett preciserande
av det ekonomiska förhållandet mellan staten och bolaget under
de olika utvecklingsskedena av företaget. Vad särskilt beträffar förutsättningarna
för utförandet av bandelen Sundsvall—Härnösand, vilken
jämväl utskottet anser vara den, som i första hand bör förverkligas,
torde, utom den av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
lösningen, böra tagas under övervägande, huruvida och på vilka villkor
staten lämpligen skulle kunna till en början övertaga trafiken å denna
handel och bolaget genom arrendeavgift erhålla gottgörelse för räntekostnaderna
för det i bandelen nedlagda lånekapitalet. Genom en sådan
lösning av frågan torde, enligt utskottets förmenande, jämväl de intressen
i företaget, vilka icke äro särskilt knutna till banans nordliga delar,
få anses bliva tillgodosedda på sådant sätt, att dessa intressens representanter
icke med skäl kunna motsätta sig, att arbetena tills vidare
inriktas på nämnda handel. Slutligen bör närmare utredning ske i fråga
om villkoren för en eventuell statsinlösen av Ostkustbanan liksom ock
av Uppsala—Gävle järnväg.
Enligt erhållen upplysning disponerar emellertid Ostkustbanans aktiebolag
för närvarande icke medel för fortsättande ens i mindre omfattning
av de pågående arbetena. Ett fullständigt avbrytande av dessa arbeten under
exempelvis ett år skulle dock enligt uppgift av bolaget medföra — förutom
avskedande av befäls- och arbetarpersonal — dels en avsevärd direkt förlust,
dels ock ökade ränteförluster å det redan nedlagda kapitalet jämte andra
olägenheter. Med hänsyn härtill och då dessa förluster skulle öka byggnadskostnaderna
och därmed även anspråken på understöd från statens
sida, synes en utväg böra sökas, som möjliggör arbetenas fortsatta
bedrivande å bandelen Sundsvall—Härnösand utan att staten därför
definitivt binder sig beträffande blivande statsunderstöd för byggande
av banans södra delar.
En dylik utväg synes utskottet kunna vinnas, därest bolaget nu
berättigas att lyfta det bolaget redan beviljade statslånet å 3,000,000 kronor
på i huvudsak de villkor, som föreslagits i statsrådsprotokollet till förevarande
proposition, dock med följande ändringar beträffande nedannämnda
punkter:
14
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
att deri i punkterna l:o) och 5:o) berörda uppdelning av Oskustbanan
i olika järnvägar lämnas öppen, till dess den av utskottet ovan
förordade utredningen blivit verkställd;
att det i punkten 4:o) upptagna villkoret för lånets lyftande bortfaller,
varigenom bolaget sålunda berättigas att utan uppfyllande av berörda
villkor, dock tidigast den 1 januari 1921, lyfta förenämnda statslån
å 3,000,000 kronor, att i enlighet med bestämmelserna i punkt 2:o)
användas för bedrivande av arbetena å bandelen Sundsvall—Härnösand;
samt
att vad angår den i punkten 7:o) berörda säkerhet för lånet de
slutliga villkoren skola fastställas efter det att omförmälda utredning
blivit slutförd samt att lvungl. Maj:t må besluta angående den säkerhet
som skall av bolaget ställas för den del av lånet, som kan komma att
lyftas, innan de slutliga bestämmelserna i ämnet varda meddelade.
Utskottet, som förutsätter, att merberörda utredning med det snaraste
igångsättes och slutföres Bå fort sig göra låter, får i anslutning
till vad ovan anförts hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition samt ovanberörda, av herrar Nordling,
Kvarnzelius m. fl. och Lindman m. fl. väckta
motioner må medgiva, att det Ostkustbanans aktiebolag
år 1913 beviljade statslån å 3,000,000 kronor
må till bolaget utbetalas på de av utskottet ovan angivna
villkor samt för ändamålet under utgifter för
kapitalökning och titel »låneunderstöd» å riksstaten
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor, att utgå av lånemedel.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln »Fast
upplåning» kommer utskottet att avgiva förslag i annat sammanhang.
Stockholm den 11 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 233.
15
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skottlandshus,
H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L. Widell, G. G. Ekman, O.
Bergqvist, J. Jeansson, C. I. Asplund och F. L. Lindqvist, samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O.
H:son Waldén, W. Bäckström, G. B. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J. Andersson i
Gävle, O. Nilsson i Örebro, S. E. J. Liibeck, K. E. W. Söderhielm och J. D. Norman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten