Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1920-03-12 · 94 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 85 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:5, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens

för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till

socialdepartementet. (3:dje avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen Departements

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte chefen

huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet, har Kungl.

Maj:t för beredande av avlöning åt departementschefen i samma departement

under år 1921 upptagit det för närvarande under riksstatens sjätte

huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till departementschefen med oförändrat

belopp, 17,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöning åt

departementschefen i socialdepartementet från och med

år 1921 upptaga det för närvarande under riksstatens

sjätte huvudtitel uppförda ordinarie anslaget med

oförändrat belopp, 17,000 kronor.

2:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t^ upptagit Socialdeparteanslagen

till socialdepartementets egna arbetskrafter i övrigt på följande mentet.

sätt, nämligen

departementets avdelning av Kung]. Maj:ts kansli, ordinarie anslag,

182,900 kronor;

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)

442 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande

av

riksförsäkringsanstaltens

verksamhet.

[1-] °)

Ersättning

till postverket

för bestyret

med uppbörd

och utbetalningar

för

riksförsäkrings

anstalten.

[SO

övergångsstat, ordinarie anslag, • förslagsanslag, högst, 15,600 kronor;

samt

upprätthållande av departementets verksamhet, utöver anslaget å

ordinarie stat, extra anslag, förslagsanslag, högst, 10,500 kronor.

Detta förslag grundar sig på _ Kungl. Maj:ts i den till riksdagen

den 7 januari 1920 avlåtna propositionen, nr 3, gjorda framställningen

om ändrad organisation av statsdepartementen och därav föranledda

anslagsbehov.

I denna fråga har riksdagen numera fattat beslut; varom utskottet

velat här

erinra.

Sociala verk och inrättningar.

3.o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning och under åberopande av punkt 1 i det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari 1920 får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt ruin, för upprätthållande av riksförsäkrinqsanstaltens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å

extra stat för ar 1921 anvisa ett förslagsanslag" å

1,123,400 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för ersättning

till postverket för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för

riksförsäkringsanstalten på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 11,700 kronor.

Enligt hittills gällande bestämmelser har särskild ersättning utgått

till viss personal vid postverket ävensom viss personal vid statens järnvägar

för förrättande av göromål, avseende postsparbanken, riksförsäklingsanstalten,

barnmorskornas pensionsanstalt, folkpensioneringen samt

civilstatens änke- och pupillkassa. Genom den av Kungl. Maj:t och

riksdagen föregående år beslutade löneregleringen för tjänstemän vid

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets utlåtande Nr 5. 3

kommunikationsverken, som träder i kraft den 1 juli 1920, komma

emellertid dessa förmåner, såvitt avser den ordinarie personalen, att

från och med sistnämnda dag bortfalla. Nuvarande föreståndare för

poststationer, som icke äro förenade med statsbanestationer, samt för

brevsamlingsställen beröras däremot ej i förevarande hänseende av de

nya lönevillkoren.

I samband med utfärdande av nytt avlöningsreglemente för kommunikationsverkens

tjänstemän den 19 juni 1919 anbefallde Kungl.

Maj:t styrelsen för postsparbanken att inkomma med förslag ifråga om

de ändringar av gällande grunder för ersättning åt postsparbanken och

postverket för bestyret med ifrågavarande göromål, som kunde av

nämnda lönereglering föranledas, och anmodades styrelsen jämväl att

taga under övervägande ej mindre, huruvida nu tillämpade beräkningsgrunder

beträffande nämnda ersättning skulle kunna förenklas, än även

om och i vad mån postverket borde åtnjuta gottgörelse för de bestyr,

det genom sina tjänstemän utförde för postsparbankens räkning, dill

fullgörande av detta uppdrag har styrelsen för postsparbanken i skrivelse

den 30 augusti 1919 avgivit förslag i ämnet, över detta förslag

hava yttranden avgivits av generalpoststyrelsen den 22 oktober 1919,

av riksförsäkringsanstalten den 23 oktober 1919, av pensionsstyrelsen

den 21 oktober 1919 samt av styrelsen över civilstatens änke- och

pupillkassa den 18 oktober 1919. Sedermera har styrelsen för postsparbanken

den 20 november 1919 inkommit med förnyat utlåtande.

Nu gällande bestämmelser beträffande ifrågavarande ersättning åt

personer vid postverket och statens järnvägar äro i huvudsak följande:

För handläggning av göromål avseende postsparbanken utgår ersättning

till posttjänstemän och till viss personal vid statens järnvägar

enligt grunder, som finnas angivna i brev av den 31 december 1917,

med visst belopp för varje insättning eller utbetalning ävensom med

viss provision å insatta medel. Ersättningarna utbetalas från ett å

postsparbankens stat uppfört förslagsanslag å 50,000 kronor. till ersättning

åt befattningshavare hos generalpoststyrelsen och vid postverkets

lokalförvaltningar för handläggning av postsparbanksgöromål.

Beträffande postsparbankens bestyr för riksför säkring sanstaltens

räkning återfinnes en redogörelse under punkt 76 under sjätte huvudtiteln

i den till 1919 års lagtima riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

till vilken redogörelse här torde få hänvisas.

Grunderna för postsparbankens ersättning för dessa bestyr finnas

angivna i brev den 11 oktober 1918. För bestridande av ifrågavarande

ersättning, som utgår med visst belopp för varje inbetalning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

och utbetalning ävensom med viss procent å förvaltade eller uppburna

försäkringsmedel, bar under sjätte huvudtiteln sedan en följd av år

anvisats ett förslagsanslag, för år 1920 bestämt till 47,740 kronor.

Postsparbanken har emellertid i sin ordning att till de posttjänstemän,

vilka för postsparbankens räkning utföra ifrågavarande bestyr, utbetala

ersättning enligt vissa jämväl i nämnda brev angivna grunder. Skillnaden

avser att betäcka postsparbankens egna kostnader i anledning

av ifrågavarande bestyr.

\ad vidare angår den obligatoriska folkpensioneringen, så utbetalas

pensioner eller understöd, som utgå på grund av bestämmelserna i lagen

om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, vid vederbörande postanstalt

genom postsparbankens förmedling. Ersättning härför utgår till

postsparbanken och postverket enligt brev den 27 juni 1914 med vissa

belopp för varje utbetalt eller utanordna! pensionsbelopp. Av den postverket

tillkommande ersättningen skall viss del tillfalla föreståndare

för poststationer, under det att den övriga delen kommer postkassan

till . godo. Beträffande postsparbankens bestyr med den frivilliga försäkringen

finnas föreskrifter meddelade i kungörelse den 31 december

1917 (sv. förf. saml. nr 957). Ersättning för sistnämnda bestyr utgår

till postsparbanken med visst belopp för varje utlämnad försäkrin^sbok

med bättre utstyrsel samt för varje inbetalning å försäkringsbok

ävensom med viss procent å inkasserade försäkringsavgifter. Av postsparbanken

således tillkommande ersättning utbetalar banken viss gottgörelse

till postanstalternas tjänstemän. Bestämmelserna härom återfinnas

uti brev av den 25 oktober 1918.

Nu berörda ersättningar för bestyr avseende folkpensioneringen

bestridas från ett sedan en följd av år under sjätte huvudtiteln anvisat

förslagsanslag, för år 1920 fastställt till 140,000 kronor.

Utbetalning av pensioner för civilstatens änke- och pupillkassas räkning

ombestyres enligt bestämmelser i kungörelse den 18 september 1918

genom förmedling av postsparbanken, och utgår ersättning härför enligt

i särskilda kungl. brev fastställda grunder. Postsparbanken bar att av

den uppburna ersättningen utbetala vissa belopp till postanstalternas

tjänstemän. Kostnaderna för nu berörda ersättningar bestridas från ett

i kassans stat uppfört förslagsanslag till »övriga erforderliga utgifter»,

stort 12,000 kronor. 6 6 ’

Utöver i det föregående berörda ersättningar, vilka grunda sig på

statsmakternas beslut, bär enligt av postsparbanksstyrelsen utfärdade

bestämmelser viss ersättning utgått till postanstalternas tjänstemän för

försäljning till allmänheten av s. k. ficksparbössor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Såsom generalpoststyrelsen framhållit, hava statsmakterna i princip

godtagit den ståndpunkten, att de affärsdrivande verken böra erhålla

gottgörelse för bestyr, som utföras ej blott för allmänhetens räkning

utan även för andra statsinstitutioner. Med hänsyn härtill synes riktigt,

att såväl postverket som postsparbanken beredas gottgörelse för ifrågavarande

göromål, motsvarande vartdera verkets självkostnader. För fastställandet

av dessa kostnader torde dock ytterligare utredning vara erforderlig,

därvid givetvis samtliga de av frågan berörda verken böra

lämnas tillfälle att medverka. I avvaktan på en dylik utredning synes

postsparbanksstyrelsens förslag, vilket bygger på de nuvarande principerna

för ersättningens beredande, i huvudsak kunna läggas till grund

för frågans lösning. Det torde böra framhållas, att det ekonomiska

resultatet för statsförvaltningen i dess helhet icke röner inverkan av,

huruvida de föreslagna ersättningsbeloppen äro tillräckliga att betäcka

verkens kostnader eller ej, utan att detta närmast är att betrakta såsom

en bokföringsfråga. Chefen för finansdepartementet, med vilken jag i

detta ärende samrått, har även biträtt min nu angivna ståndpunkt.

Ehuru jag sålunda anser, att frågan tills vidare i huvudsak kan

ordnas i enlighet med postsparbanksstyrelsens förslag, torde dock en avvikelse

härifrån böra ske så till vida, att den särskilda ersättning, som

fortfarande må tillkomma vissa föreståndare för poststationer och brevsamlingsställen,

synes böra utbetalas genom postverkets försorg och

sålunda hänsyn härtill tagas vid beräkning av den gottgörelse, som

skulle tillkomma detta verk. Härigenom kommer bestämmandet av berörda

ersättning att närmast bliva en lönefråga, som det ankommer på

postverket självt att reglera.

Enligt ''postsparbanksstyrelsens förslag skulle ersättning för göromål,

avseende riksförsäkringsanstalten, för år 1921 utgå till postverket

med 11,000 kronor och till postsparbanken med 40,000 kronor. Av

sistnämnda belopp beräknades omkring 700 kronor belöpa å ersättningsberättigade

poststationsföreståndare och föreståndare för brevsamlingsställen.

För bestyret med pensionsutbetalningar skulle enligt samma

förslag utgå till postverket 34,500 kronor och till postsparbanken 194,000

kronor, därav 26,000 kronor skulle belöpa å ersättningsberättigade postfunktionärer.

För dessa befattningshavare beräknade belopp skulle enligt

mitt förslag tilläggas postverket, varför ersättningsbeloppen, så vitt

avser riksförsäkringsanstalten och folkpensioneringen, torde kunna beräknas

på följande sätt:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

för bestyret för riksför säkring sanstalten:

till postverket ........................................................................ kronor 11,700: —

)) postsparbanken............................................................... 2> 39,300:_

för bestyret för pensionsutbetalning ar:

till postverket ........................................................................ kronor 60,500: —

» postsparbanken ........................ » 168,000:_

För bestridande av dessa ersättningar torde, på sätt postsparbanksstyrelsen

föreslagit, för år 1921 i riksstaten bestämda anslag kunna

uppföras, så vitt avser dels samtliga ersättningar till postverket,

dels ock gottgörelse för postsparbankens bestyr för riksförsäkringsanstalten.

För bestridande av ersättningar till postsparbanken för

bestyret med pensionsutbetalningar torde åter böra uppföras ett förslagsanslag

å förenämnda belopp, 168,000 kronor, att utgå efter följande

grunder, nämligen med dels 100 kronor för biträde med den frivilliga

pensionsförsäkringens genomförande och dels 7 öre för varje utbetalning,

avseende den obligatoriska pensionsförsäkringen. Givetvis

bör, därest ändrade bestämmelser kunna komma att meddelas beträffande

sättet för pensionsutbetalningarna, det nu ifrågasatta anslaget få tagas

i anspråk för bestridande av bärför erforderliga kostnader. I sådant

fall lära emellertid de ändrade bestämmelserna böra bringas till riksdagens

kännedom.

Ersättningen till postverket för postsparbanksgöromålen har av styrelsen

för postsparbanken beräknats till 78,000 kronor, vilket belopp

enligt styrelsens förslag skulle uppföras å postsparbankens stat. Därest

i enlighet med mitt förslag den särskilda gottgörelse, som kan komma

att utgå till vissa postfunktionärer, skall utbetalas av postverket, torde

emellertid sistnämnda belopp böra höjas med i runt tal 9,000 kronor,

motsvarande den ersättning, som enligt postsparbanksstyrelsens beräkning

för år 1921 skulle belöpa å nämnda funktionärer. Ifrågavarande

anslag å postsparbankens stat skulle alltså i enlighet härmed bestämmas

till 87,000 kronor.

Vad åter angår civilstatens änke- och pupillkassa så äro de utbetalningar,

som verkställas av föreståndare för poststationer, av så ringa

antal, att dessa helt kunna lämnas ur räkningen.

Då de nya avlöningsbestämmelserna för kommunikationsverken

träda i kraft den 1 juli 1920, kunde det ifrågasättas, att de nu

föreslagna nya bestämmelserna skola tillämpas även under sista halv
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7

året 1920. Emellertid torde utan nämnvärd olägenhet nu gällande

bestämmelser i fråga om ersättning till postsparbanken för ifrågavarande

göromål kunna tillämpas även för sista halvåret 1920, dock

med den ändring, att den ersättning, som därförut utgått till vissa befattningshavare

vid postverket och statens järnvägar, i stället skola under

denna tid tillfalla postverket. Det skulle då redan från och med

den 1 juli 1920 ankomma på postverket att gottgöra de befattningshavare,

som fortfarande må vara berättigade till särskild gottgörelse.

Någon ändring beträffande de under sjätte huvudtiteln för år 1920

för ifrågavarande ändamål anvisade anslagen skulle alltså ej behöva

ifrågasättas.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad sålunda föreslagits,

får alltså beträffande förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må för ersättning till postverket för

dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten

på extra stat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 11,700 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt

3) och under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för ersättning åt postsparbanken

för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar m. m. för

riksförsäkringsanstalten på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 39,300 kronor.

6:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 17) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för upprätthållande av försäkringsrådets

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag

av 55,000 kronor.

*

Nytt anslag.

Ersättning

till postsparbanken

för

dess bestyr

med uppbörd

och utbetalningar

m. m.

för riksförsäkHngsanstalten.

[3.]

Minskat

anslag.

Upprätthållande

av

försäkringsrådets

verksamhet.

[4.J

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anslag till

socialstyrelsen.

[5.]

*

7:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för socialstyrelsen,

att därå från och med år 1921 uppföres ytterligare en tjänsteman i

andra lönegraden (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av 5,800

kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra med likaledes

500 kronor efter ytterligare fem år;

dels förklara, att för denne befattningshavare skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som enligt

kungörelse den 27 juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner

från socialstyrelsens ordinarie stat, ävensom att, därest den

nu å extra stat anställde förste byråingenjören med ikraftträdandet av

berörda ändring i socialstyrelsens stat tillträder ifrågavarande befattning

å ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åtnjutande av löneförhöjning

genom ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart

dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen

å extra stat;

dels medgiva, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik Eggert må från

och med år 1920, så länge han fortfarande tjänstgör i sin befattning

som extra byråassistent för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av

ett personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå från vederbörande

förslagsanslag till ålderstillägg;

dels ock från och med år 1921 höja det ordinarie anslaget till socialstyrelsen

med 5,800 kronor eller till 207,900 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 18

—21 i åberopade statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av en förste byråingenjörsbefattning å socialstyrelsens

arbetarskyddsbyrå beviljade sistlidet års lagtima riksdag å

extra stat för år 1920 ett belopp av 5,600 kronor, vilket belopp ingick

i det för upprätthållande av socialstyrelsens ''verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, anvisade anslaget, 83,900 kronor.

Då det med hänsyn till den avsevärda ökning av arbetarskyddsbyråns

arbetsuppgifter, som föranletts av de under år 1919 utfärdade

nya lagarna å arbetarskyddslagstiftningens område, numera kan tagas

för visst, att ett stadigvarande behov förefinnes av befattningen ifråga,

har departementschefen ansett, att densamma bör uppföras å ordinarie

stat, helst svårigheter eljest föreligga att ernå kontinuitet vid befattningens

uppehållande. Vid bifall till förslaget härutinnan skulle det or
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

dinarie anslaget till socialstyrelsen, nu 202,100 kronor, ökas med 5,800

kronor eller till 207,900 kronor, varemot det extra anslaget kan nedsättas

med 5,600 kronor till 78,300 kronor.

I fråga om Kungl. Maj:ts framställning om rätt för sjökaptenen

Eggert att komma i åtnjutande av ålderstillägg åberopas, att tidigare

förekommit, att riksdagen medgivit sådan rätt för befattningshavare

å extra stat, då med befattningens uppförande å ordinarie stat måst

på grund av särskilda förhållanden anstå.

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av ytterligare en tjänsteman

av andra lönegraden å socialstyrelsens ordinarie stat har utskottet funnit

sig böra biträda. Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran

mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får

utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa sådan ändring i den ordinarie staten

för socialstyrelsen, att därå från och med år 1921 uppföres

ytterligare en tjänsteman i andra lönegraden

- (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av 5,800

kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena med

500 kronor efter fem år och det andra med likaledes

500 kronor efter ytterligare fem år;

b) förklara, att för denne befattningshavare

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse de villkor

och bestämmelser, som enligt kungörelse den 27

juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner

från socialstyrelsens ordinarie stat ävensom att,

därest den nu å extra stat anställde förste byråingenjören

med ikraftträdandet av berörda ändring i socialstyrelsens

stat tillträder ifrågavarande befattning å

. ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åt
njutande

av löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han omedelbart dessförinnan

på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen

å extra stat;

c) medgiva, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik

Eggert må från och med år 1920, så länge han fort
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) m 20 2

Utskottets

yttrande.

Ökat anslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande

av

socialstyrelsens

verksamhet.

[6.]

Minskat

anslag.

Allmän

bostads
räkning.

[7-]

farande tjänstgör i sin befattning som extra byråassistent

för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av

ett personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå

från vederbörande förslagsanslag till ålderstillägg;

d) från och med år 1921 höja det ordinarie anslaget

till socialstyrelsen med 5,800 kronor eller till

207,900 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 6) och under hänvisning till vad under nästföregående punkt

anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,

å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 78,300 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för anordnande

av en allmän bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den

7 januari 1920 angivna grunder på extra stat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet (sid. 23—26).

För åstadkommande av en bostadsräkning enligt en av kommerskollegium

i samråd med de för utredning av de mindre bemedlade

klassernas bostadsförhållanden inom civildepartementet tillkallade sakkunniga

uppgjord plan förordnade Kungl. Maj:t genom kungörelse den

18 oktober 1912 (sv. förf.-saml. nr 210) om skyldighet för den, som

inom vissa orter ägde, besutte eller brukade fast egendom, att vid

mantalsskrivningen för år 1913 avgiva bostadsuppgift enligt fastställt

formulär. Genom kungörelse den 12 september 1913 (nr 222) fastställdes

skyldighet att vid mantalsskrivningen för år 1914 avlämna dylik, uppgift

å ytterligare ett antal orter. Den till följd härav företagna första

allmänna bostadsräkningen i vårt land omfattade 230 orter med tillhopa

1,411,000 invånare, därav 51 städer, 19 köpingar, 51 municipalsamhällen

och 109 landskommuner. Det erhållna materialet gjordes inom

socialstyrelsen till föremål för en ingående bearbetning, varigenom ernåtts

detaljerad kunskap om och ingående inblick i de bostadsförhål
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

11

landen, som voro rådande åren närmast före den under senare delen

av år 1914 begynnande krisen.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om anordnande av en

allmän bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 grundar sig på ett av

socialstyrelsen i frågan avgivet förslag. Enligt detta skulle bostadsräkningen

omfatta endast städer — dock icke Stockholm och Göteborg,

där kommunala bostadsräkningar enligt fastställd plan och efter utförligt

program under år 1920 komma till utförande — köpingar och

municipalsamhällen med ett invånarantal av över 5,000. Departementschefen

har emellertid ifrågasatt, huruvida icke i vissa fall bostadsräkningen

borde utsträckas jämväl till församhällena utom städernas område.

Vad beträffar kostnaderna för en bostadsräkning av anförda omfattning

hava dessa beräknats till cirka 75,000 kronor, under förutsättning

att dels bostadsuppgifternas insamling och granskning ombesörjes

av vederbörande kommuner utan kostnad för staten, dels utgifterna

för tryckning av frågeformulär, berättelse över undersökning

m. m. finge bestridas av vederbörande huvudtitels anslag till extra utgifter.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet

till behandling förehaft en inom första kammaren av herr

P. Nilsson m. fl. väckt motion (nr 167), vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

om ett förslagsanslag av 75,000 kronor för verkställande av en bostadsräkning

i städer och större samhällen med ett invånarantal över 5,000

personer.

I likhet med departementschefen anser utskottet det vara ett allmänt

intresse, att en bostadsräkning, avseende städer och stadsliknande

samhällen, med vissa mellanrum kommer till stånd, då härigenom en

mera tillförlitlig och ingående kunskap om förhållandena på bostadsmarknaden

vinnes. Huruvida den av Kungl. Maj:t föreslagna tidpunkten

för bostadsräkningens företagande kan anses vara den i alla avseenden

lämpligaste, har utskottet dock, särskilt på grund av de nu rådande av

hyresreglering m. m. beroende bostadsförhållandena funnit kunna ifrågasättas.

Den omständigheten att de uppgifter rörande hyror å olika

orter, som vid undersökningen ifråga erhållas, måste anses vara av stort

värde för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar

och sålunda av vikt för såväl statens som kommunal och

enskild lönepolitik talar emellertid för en skyndsam utredning i ifråga
-

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Nytt anslag.

Allmän levnadskostnadsunder

sökning.

[8.] ''

varande avseende. På grund härav och i betraktande av att dels allmän

folkräkning, dels kommunal bostadsräkning inom Stockholm och Göteborg

vid angivna tidpunkt äga rum, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Härav följer, att utskottet icke kan biträda

motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å herr Nilssons

in. fl. ovanberörda motion, för anordnande av en allmän

bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 7 januari 1920 angivna grunder på extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 75,000

kronor.

10:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 8) att

för anordnade av en allmän levnadskostnadsundersökning i huvudsaklig

översstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari

1920 angivna grunder bevilja ett anslag av 80,000 kronor samt därav

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—30 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 16 maj 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen

att anordna och utföra en allmän levnadskostnadsundersökning,

berörande sådana orter i Sverige, vilka själva bestrede kostnaderna

för primärmaterialets insamlande. Den sålunda anbefallda undersökningen

ägde rum under åren 1913—1914 och omfattade 39 orter,

därav 26 städer, 3 köpingar och 10 municipalsamhällen, representerande

samtliga rikets län med undantag av Kalmar, Blekinge, Skaraborgs och

Västerbottens län. Resultatet av densamma finnes framlagt i av socialstyrelsen

utgivna lokalmonografier över de mindre bemedlades levnadskostnader

å vissa viktigare undersökningsorter, varjämte en sammanfattande

och jämförande redogörelse över dessa förhållanden å samtliga

av undersökningen berörda orter är under utarbetande.

Till komplettering av denna undersökning har Kungl. Maj:t den

17 mars 1916 uppdragit åt socialstyrelsen att omedelbart verkställa utredning

rörande den omfattning, i vilken den betydande prisstegringen

å vissa livsmedel efter krigsutbrottet medfört en omläggning av för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

13

brukningen särskilt bland de mindre bemedlade samhällsklasserna. Sistnämnda

undersökning, som omfattade 27 av de i den allmänna levnadskostnadsundersökningen

deltagande orterna, upptog eu tid av fyra

veckor med början i april eller maj 1916. Huvudresultaten av densamma

äro offentliggjorda i den av socialstyrelsen år 1917 utgivna

publikationen »Livsmedelsförbrukningen inom mindre bemedlade hushåll

åren 1914 och 1916».

Åven för åren 1917 och 1918 hava, jämlikt kungl. brev den

1 juni 1917 och den 3 maj 1918, kompletterande undersökningar i

ungefär samma omfattning ägt rum. Resultaten av desamma äro publicerade

i »Sociala meddelanden».

Den av Kungl. Maj:t nu ifrågasatta levnadskostnadsundersökningen

är avsedd att taga sin början under hösten 1920. I olikhet med den

föregående undersökningen, som omfattade uteslutande arbetares och

lägre tjänstemäns hushåll samt var begränsad till städer och stadsliknande

samhällen, skulle den nu föreslagna omfatta jämväl arbetarehushåll

vid industriföretag å landsbyggden samt hushåll med högre

inkomst än arbetareklassens.

Att den under åren 1913—1914 företagna levnadskostnadsimdersökningen

kommit till stort gagn därigenom, att densamma lagts till

grund för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar

samt till följd därav också använts till ledning såväl för staten

vid bestämmandet av dyrtids- och ortstillägg för dess befattningshavare

som med avseende å avlöningsförhållandena inom kommunal och enskild

verksamhet, synes utskottet obestridligt. Då emellertid denna undersöknings

resultat med hänsyn till de under krisåren försiggångna förändringarna

av konsumtionen numera torde hava förlorat sin praktiska

användbarhet, synes en ny allmän levnadskostnadsundersökning vara av

behovet påkallad. Utskottet, som sålunda anser sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag, vill emellertid, i betraktande av den avgörande inverkan,

ifrågavarande undersökning kommer att utöva på avlöningsförhållandena

för flertalet löntagare i samhället, betona nödvändigheten av. att insamlingen

av det behövliga materialet sker på ett såväl allsidigt som

objektivt sätt och att vid insamlingen användas personer, vilkas omdöme,

såvitt möjligt är, icke påverkas av egna, med prisbildningen förbundna

intressen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

TJtskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Nytt anslag.

Levnadskostnadsundersökning

bland de

mindre bemedlade

klasseima av

landsbygdens

befolkning.

[9.]

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må för anordnande av en allmän

levnadskostnadsundersökning i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över civilärenden den

7 januari 1920 angivna grunder bevilja ett anslag av

80,000 kronor samt därav på extra stat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för en

undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna

bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning på

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

31—35 i statsrådsprotokollet.

Den 10 oktober 1919 beslöt Kungl. Maj:t uppdraga åt socialstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av styrelsen

angivna grunder och arbetsplan omedelbart igångsätta och skyndsammast

möjligt utföra undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna

bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens

befolkning, därvid Kungl. Maj:t ställde till styrelsens förfogande

dels från sjätte huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst

4,000 kronor att i mån av behov, mot redovisningsskyldighet, användas

till bestridande av de under år 1919 med ifrågavarande undersökning

förenade kostnader, som icke vore att hänföra till tryckningskostnader,

dels ock från sjätte huvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader

vad som erfordrades till bestridande av de av undersökningen

föranledda tryckningskostnader.

Av de för ändamålet ytterligare erforderliga medel eller 50,000

kronor äskas 30,000 kronor på tilläggsstat för år 1920 och 20,000

kronor på 1921 års stat. I

I likhet med de av socialstyrelsen tillkallade sakkunniga, vilka

representerat, bland annat landtbruksstyrelsen, folkhushållningskommissionen,

Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska lantarbetsgivareföreningens

fullmäktige och Svenska lantarbetareförbundet, anser utskottet

ifrågavarande undersökning böra slutföras och får alltså hemställa,

att riksdagen må för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen

och levnadskostnaderna bland de

mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

15

12:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 10)

ifråga om anslag till ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i ''j”1*,

arbetstvister kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva ^ ■-*

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att på extra Understödstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor att för jun^"t^aen

befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i arbetsförriket

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder. medh^n
Utredningen

i ämnet återfinnes å sid. 36—40 i statsrådsprotokollet. L1UJ

Till befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen

i riket har riksdagen sedan ett antal år tillbaka å extra stat

anvisat förslagsanslag, vilka tid efter annan förhöjts, för år 1919 till

100,000 kronor och för år 1920 till 140,000 kronor.

Närmare föreskrifter att lända till efterrättelse med avseende å omförmälda

anslag hava meddelats genom särskilda kungörelser, senast

den 30 juni 1916 (sv. förf.-saml. nr 320) med viss däri genom kungörelse

den 16 maj 1918 (sv. förf.-saml. nr 278) skedd ändring.

Enligt vad vid beviljande av anslagen för 1917—1920 blivit förutsatt,

skulle desamma användas — förutom till understöd åt de offentliga

arbetsförmedlingsanstalterna — jämväl för avlönande av dels en

extra byråassistent å socialstyrelsens första byrå för handläggning av

arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor, dels ock en med praktiska

arbetsförhållanden förtrogen biträdande tjänsteman.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om höjning av anslaget

till den offentliga arbetsförmedlingen föranledes dels av genomförda

porto- och taxeförhöjningar samt av de ökade omkostnader i allmänhet,

såsom för trycksaker in. in., vilka uppkommit på grund av den stegrade

prisnivån, dels ock av arbetsförmedlingens planerade utvidgning till

vissa nya verksamhetsområden. Arbetsförmedlingen skulle sålunda

komma att övertaga den förhyrningsverksamhet för sjöfolk, som hittills

övervägande handhafts av redar föreningen samt jämväl omfatta personer,

vilka på grund av vanförhet eller sjukdom äro allenast partiellt

arbetsdugliga.

Då utskottet funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillräckligt Utskottets

motiverat samt icke haft något att erinra mot storleken av det för yttrande.

ändamålet ifråga äskade anslagsbeloppet, får utskottet alltså hemställa,

s. 16 Kontrollera mot PDF

ökat anslag.

Medellösa arbetssökandes

resor.

[12.]

Bekämpande

av arbetslösheten.

[13.]

Internationella

föreningen

för

arbetslöshetens

bekämpande.

[14.]

Det mellanfolkliga

arbetsamtet

i

Basel.

[15.]

16 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag av 200,000 kronor att för

befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen

i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande grunder.

14:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 12) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 40)

i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag av 30,000 kronor att i huvudsaklig

enlighet med nu gällande grunder utgå såsom bidrag

till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av

arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än

där de vistas.

15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag för bekämpande

av arbetslösheten (punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

16:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 14)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till internationella

föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra stat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750

kronor.

17:o) I anledning av Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt 15)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfolkliga

arbetsamtet i Basel på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

17

18:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdag-en (punkt 16) att Anslag till

dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för yrkesmspek- tionen.

tionen, att ortstillägget för yrkesinspektrisen skall från och med år [16.]

1921 utgå med ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda

avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;

dels, vid bifall härtill, från och med år 1921 höja det ordinarie

anslaget till yrkesinspektionen med 100 kronor till 164,100 kronor;

dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin

Hesselgren å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 42—46

i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

1919 års lagtima riksdag dels godkänt ny ordinarie stat för yrkesinspektionen,

att tillämpas från och med år 1920, dels från och med

samma år bestämt det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen till 164,000

kronor, dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin

Hesselgren å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

Enligt den nya staten för yrkesinspektionen utgår yrkesinspektrisens

avlöning med samma belopp som förut eller 3,800 kronor, varav 2,400

kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg.

I Kungl. Maj:ts förslag till 1919 års lagtima riksdag hade avlöningen

föreslagits till 4,800 kronor, därav 300 kronor ortstillägg.

Riksdagen fann emellertid ej tillräckliga skäl anförda för befattningens

uppförande i högre lönegrad, men ansåg sig däremot, enligt vad redan

antytts, böra medgiva en personlig löneförbättring å 1,000 kronor till

befattningens nuvarande innehavare.

I anledning av Kungl. Maj:ts framställning uppfördes vidare å staten

två kvinnliga assistenter med en avlöning av 2,800 kronor, därav 1,600

kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag är föranlett därav, att yrkesinspektrisen

ansetts rimligtvis icke böra åtnjuta lägre ortstillägg än de

henne underlydande assistenterna.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får alltså hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5)

442 20 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

ökat anslag.

Upprätthållande

av

yrkesinspektionens

verksamhet.

[17.]

Ökat anslag.

Bidrag till

föreningen för

arbetarskydd

i Stockholm.

[18.]

18 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) fastställa sådan ändring i den ordinarie staten

för yrkesinspektionen, att ortstillägget för yrkesinspektrisen

skall från och med år 1921 utgå med

ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda

avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;

b) vid bifall härtill, från och med år 1921 höja

det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen med 100

kronor till 164,],00 kronor;

c) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen

Kerstin Hesselgren å extra stat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 17) att

för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 54,050 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 42—46 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, har riksdagen på extra stat för år 1920 anvisat

ett förslagsanslag av 53,200 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är påkallad därav, att

den för vikariatsersättningar avsedda delen av detsamma visat sig otillräcklig.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har

icke givit utskottet anledning till erinran och får utskottet sålunda

hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,

å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 54,050 kronor.

l

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd

i Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

10

Från och mod år 1907 liar riksdagen, enligt framställning av Kungl.

Maj:t, på extra stat anvisat anslag såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för den av föreningen anordnade permanenta utställningen av

skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbete. Detta anslag har

senast för vart och ett av åren 1912—1920 utgått med ett belopp av

4,000 kronor.

Den av Kungl. Magt nu äskade förhöjningen av anslaget är påkallad

av föreningens till följd nv kristiden ökade omkostnader samt

önskvärdheten av en fortsatt utveckling av föreningens verksamhet.

Utskottet, som icke funnit skäl motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i

Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000

kronor.

21:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till statens tvångsarbetsanstalter

å Svartsjö och i Landskrona (punkt 19) samt till en ny

statsanstalt för alkoholistvården (punkt 20) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att på extra

stat för år 1921 anvisa dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt

befattningshavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister ett

förslagsanslag, högst, 21,885 kronor dels ock till bidrag för driftkostnaderna

i övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 69,940 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 54

— 68 i statsrådsprotokollet.

Till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid

statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister har 1919 års lagtima

riksdag beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

18,450 kronor och å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,

500 kronor. Vidare har riksdagen till bidrag för driftkostnaderna

i övrigt för samma anstalt på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag

av 49,225 kronor.

Ökat anslag.

Statens

tvångsarbets
anstalter.

[19.]

Anordnande

av ny statsanstalt

för

alkoholistvården.

[20.]

Driftkostnader

för

statens vårdanstalt

å Salbohed

för

alkoholister.

[21.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande till en början anslaget till avlöningar och vikariatsersättning

ar har Kungl. Maj:t den 13 juni 1919 fastställt följande avlöningsstat

för anstalten för år 1920:

Lön

Tjänst-

Pensions-

görings-

Summa.

Oreda-

avgift

Reducerat

cerat

motsva-

pon

belopp.

rande

belopp.

belopp.

niugar.

(Efter 5 år kan

{ 500 kronor ocl

lönen höjas med

1 föreståndare......

2,700

100

2,600

1,300

3,900

efter 10 år med

1 assistent och rä-

[ ytterligare 500 kronor.

kenskapsförare...

1,200

50

1,150

900

2,050

[Efter 5 år kan lönen höjas med

| • 200 kronor och efter 10 år med

1 husfader .........

1,000

50

950

750

1,700

| ytterligare 200 kronor.

1 befallningsman...

1,000

50

950

750

1,700

)

fEfter 5 år kan

l 100 kronor ocl

lönen höjas med

1 vårdare ............

800

25

775

500

1,275

efter 10 år med

l ytterligare 100 kronor.

Efter 5 år kan

1 d:o ............

500

15

485

250

735

Därjämte fri kost

lönen höjas

2 d:o

1,000

30 •

970

500

1,470

> och möblerad.

med 75 kronor

och efter 10 år

bostad.

1 hushållerska.....

350

15

335

250

585

j

med ytterligare

75 kronor.

Läkare, arvode......

—

_

2,000

Fria resor.

Predikant, arvode...

—

—

600

D:o.

Summa kronor

—

-

-

16,015

Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle), eventuellt

elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur

och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Vårdare bekommer

beklädnadsersättning med 100 kronor. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland

(enligt styrelsens bestämmande).

Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom

kunna tilläggas härför upptaget arvode.

För det fall att föreståndaren åtnjuter för befattningen uppfört ål der stillägg, skall det pensionsavgift

motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 150 kronor.

Befattningshavare vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till

godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt

för alkoholister vid Venngarn.

Därest läkare och predikant icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens försorg

åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten

enligt fjärde klassen i resereglementet, att utgå från det såsom bidrag till driftkostnader för anstalten

beviljade förslagsanslaget.

Därjämte har Kung). Maj:t bemyndigat styrelsen för anstalten att

under år 1920 använda ett belopp av högst 2,435 kronor till ersättningar

åt extra personal och vikariatsersättningar vid anstalten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

21

Vild angår anslaget till avlöningar och vikariatsersättningai vid

Salbohedsanstalten för år 1921, innebär det nu föreliggande förslaget,

att ytterligare en vårdare skulle anställas vid anstalten samt att ogifta

vårdare skulle i avlöningshänseeude jämställas med den nu vid anstalten

varande gifta vårdaren. _ ?

Vid bifall till förslaget härutinnan skulle avlöningsstaten för ar

1921 — med iakttagande jämväl, att enligt vad av styrelsen för anstalten

ifrågasatts, den å staten uppförda hushållerskan i stället benämnes

husmoder — erhålla följande lydelse:

L ö n.

Tjänst-

Pensions-

Kedu-

görings-

Summa.

Orcdu-

avgift

pen-

cerat

mot-

cerat

belopp.

svarande

belopp.

belopp.

ningar.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

1 föreståndare......

1 assistent och

2,700

100

2,600

1,300

3,900

| 500 kronor och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kronor.

räkenskapsförare

1,200

50

1,150

900

2,050

[Efter 5 år kan lönen höjas med

1,000

1,000

50

950

750

1,700

i 200 kronor och efter 10 år med

ytterligare 200 kronor.

1 befallningsman...

50

950

750

1,700

1 vårdare ............

800

25

775

500

1,275

[Efter 5 år kan lönen höjas med

4 d:o ............

3,200

100

3,100

2,000

5,100

[ ytterligare 100 kronor.

/Därjämte fri kost och möblerad

bostad.

350

15

335

250

585

< Efter 5 år kan lönen höjas med

I 75 kronor och efter 10 år med

1

l ytterligare 75 kronor.

Läkare, arvode.....

—

—

—

—

2,000

Fria resor.

Predikant, arvode.

—

—

—

1

600

D:o.

Summa kronor

—

|

—

| _

18,910

Anm.

kled undantag av läkare och predikant ernanu ana in uv^au., —o "

elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sugning av bränsle ävensom armatur

och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren Värdare bekombeklädnadsersättning

med 100 kronor. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller

mer

planteringsland (enligt styrelsens bestämmande). g , Vn___

Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom kunna

tilläggas härför upptaget arvode. Bi, , „ , , Ä

För det fall att föreståndaren åtnjuter för befattningen uppfört ålderstillagg, skall det pensionsavgift

motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 150 kronor.

.tigao a iuuvu) uvo

Befattningshavare vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstiUägg räkna sig till

godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt

för alkoholister vid Yenngarn. .... , __

Därest läkare och predikant icke enligt avtal med styrelsen aga att genom anstaltens försorg

åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnads ersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten

enligt fjärde klassen i resereglemente^ att utgå från det såsom bidrag till driftkostnader for anstalten

beviljade förslagsanslaget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande anslagsposten till extra personal och vikariatsersättningar

äi den av Kung!. Maj:t föreslagna förhöjningen av densamma

påkallad därav, att de till en extra vårdare utgående avlöningsförmånerna

ansetts höra ökas. Denties lön, som nu utgör 585 kronor jämte

fri kost och möblerad bostad, har föreslagits till 1,125 kronor, därvid

emellertid angivna naturaförmåner skulle bortfalla.

För att möjliggöra de för år 1921 ifrågasatta ytterligare lönebeloppens

utgående under senare halvåret av år 1920 har Kungl. Maj:t

å tillläggsstat för sistsagda år äskat ett anslag å 1,800 kronor.

Förutom avlöningsstat för anstalten har Kungl. Maj:t den 13 juni

1919 fastställt stat beträffande driftkostnaderna i övrigt för anstalten

för år 1920; och är sistnämnda stat av följande lydelse:

Utgifter:

Utspisning för personal, 8 k kronor 2:50 pr dag, förslagsvis kronor

Utspisning för å anstalten intagna, 35 a kronor 2: — per dag,

förslagsvis................................................................................’ s

Beklädnad för vissa å anstalten intagna, förslagsvis .................. »

Beklädnad för utskrivna, förslagsvis ............................................. »

Beklädnadsersättning för personal, förslagsvis .......................... »

Värme och lyse, förslagsvis........................................................... »

Tvätt och renhållning, förslagsvis...................................................

Onera och arrende, förslagsvis ...................................................... ;>

Fastighetens underhåll, förslagsvis ............................................... »

Underhåll och anskaffning av inre inventarier, förslagsvis......... »

Inköp av arbetsmateriel, förslagsvis ............................................ »

Underhåll och anskaffning av jordbruksinventarier, inköp av utsäde,

foder etc., förslagsvis .................................................. »

Flitpenningar, förslagsvis .............................................................. ,

Läkemedel och instrument, förslagsvis......................................... »

Nyodlings- och täckdikningsarbeten, förslagsvis........................... »

Allmänna omkostnader, förslagsvis............................................... »

7,300: —

25,550: —

500: —

5,000: —

500: —

8,000: —

1,750: - 2,000: —

3,500: —

2,000: —

1,500: —

2.500

4.000

1.500

2.000

2,400

Summa kronor 70,000

Inkomster:

Avgift för 35 intagna ä kronor 1: — per dag, förslagsvis .........

Inkomst av de intagnas arbete inom anstalten, förslagsvis ......

Inkomst av jordbruk och trädgård m. m., förslagsvis ...............

Statens tillskott, förslagsvis...................................................

kronor 12,775

» 2,000

» 6,000

» 49,225

Summa kronor 70,000

Den av styrelsen för vårdanstalten å Salbohed nu föreslagna, av

departementschefen tillstyrkta staten i fråga om driftkostnaderna för

anstalten år 1921 är av följande utseende:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

23

Utgifter:

1. Utspisning för (i personal ocli 44 intagna ä 2: 50, förslagsvis

2. Beklädnad för vissa å anstalten intagna, förslagsvis............

3. Beklädnadsersättning för 6 vårdare, förslagsvis .................

4. Värme och lyse, förslagsvis ..................................................

5. Tvätt och renhållning, förslagsvis ................................;.........

6. Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis......

7. Fastighetens underhåll, förslagsvis..........................................

8. Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier, förslagsvis

9. Underhåll och anskaffning av jordbruksinventaner, för
slagsvis

............■ •••■.................................................................

10. Sjukvård, förslagsvis.........................................•.......................

11. hfyodlings- och täckdikningsarbeten, förslagsvis .................

12. Expeditionen, förslagsvis .........................................••••■.......

13. Besekostnader och skjutsar för personal m. fl., förslagsvis

14. Frakter och skjutsar för diverse ändamål, förslagsvis.........

15. Övriga allmänna omkostnader, förslagsvis ......■ —

kronor 45,625

» 500

» 600

> 10,000

» 5,000

» 2,800

» 5,000

» 2,000

» 2,500

» 3,000

» 2,000

» 4,000

» 3,000

» 1,500

» 2,475

Summa kronor 90,000

1.

2.

3.

4.

Inkomster:

Avgifter för 44 intagna a t krona per dag, förslagsvis............ kronor 16,060

Nettoinkomst av verkstadsarbetet, förslagsvis .................... » kOOO

Nettoinkomst av jordbruket och trädgården, förslagsvis ... » 3,000

Statens tillskott, förslagsvis .............................. >:i 69,940

Summa kronor 90,000

Den ifrågasatta ökningen i förhållande till 1920 års stat föranledes

huvudsakligen av beräknad stegring i antalet å anstalten intagna samt

av de allmänna prisstegringarna.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anställande vid Salbohedsanstalten

av ytterligare en vårdare samt de ogifta vardarnas jämställande

i avlöningshänseende med den gifte vårdaren, bär utskottet

ansett sig böra tillstyrka. Likaså har utskottet icke funnit skäl till

erinran mot förslaget om förhöjning av den extra vårdarens lön.

Vad däremot beträffar det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för

anstaltens drift, har utskottet funnit vissa av anstaltsstyrelsen beräknade

utgiftsposter vara väl högt tilltagna, och synes det utskottet likaledes,

att inkomsten av till anstalten hörande jordbruk och trädgård bör

vid rationell skötsel kunna uppbringas till något högre belopp än vad

styrelsen beräknat. Utskottet anser sålunda, att en nedsättning i det

äskade anslagsbeloppet bör kunna äga rum med omkring 4,000 kronor,

och får utskottet förorda, att detsamma begränsas till 66,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

O

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ökat anslag.

Ökat anslag.

Flissa övriga

anslag till

alkoholistvården.

[22.]

att riksdagen må på extra stat för år 1921

anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Salbohed för

alkoholister ett förslagsanslag, högst, 21,885 kronor,

b) till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma

anstalt ett förslagsanslag av 66,000 kronor.

23:o) Med tillstyrkande av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

68—69) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum,

I) på extra stat för år 1921 anvisa

a) ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom

bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,

b) ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande

av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesed'' sättning ar m. in.,

c) . ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom

bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

d) ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till

sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården,

II) medgiva,

att. jord, som står under kronans omedelbara

disposition eller som tillhör någon av de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmännmgar

eller någon av de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits

. till förenade mötespassevolanskassornas fond,

stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kung]. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,

utan särskild ersättning- till kronan på de villkor

i övrigt, Kung]. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller

annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

24:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 23) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70—73) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, medgiva, att av det på extra stat

för år 1920 upptagna förslagsanslaget av 100,000

kronor till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må, utöver enligt kungörelsen

den 27 oktober 1916 angående statsbidrag till driftkostnaderna

vid alkoholistanstalter utgående statsbidrag,

beträffande år 1920 utgå dels till erkända och enskilda

alkoholistanstalter ett tilläggsbidrag med högst en

krona för vårddag, dels ock till erkända sådana anstalter

ett extra garantibidrag med högst en krona för

dag och vårdplats, allt enligt de villkor, som Kungl.

Maj: t bestämmer.

25:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt

24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 73—74) i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum,

I) till främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskap ens följder på extra stat för år 1921 anvisa

ett belopp av 25,750 kronor, därav ett förslagsanslag,

högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag

å 3,000 kronor;

II) besluta, att av nämnda förslagsanslag, högst,

22,750 kronor, skola under de villkor, som av Kungl.

Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapets

för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade

nykterhetssällskapets verk
-

samhet ................................................ kronor 10,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens

helnykterhetsförbunds verksamhet.

.............................................. » 2,000: —

Transport kronor 12,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 44220 4

Förhöjt statsbidrag

till

vissa alkoholistanstalter

under

år 1920.

[23.]

Främjande av

nykterhet och

motarbetande

av dryckenskapens

följder.

[24.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Allmän sjukförsäkring.

[25.]

Extra statsbidrag

för år

1920 åt registrerade

sjukkassor.

[26.]

Anslag till

sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[27.]

Tillsyn över

understödsföreningar.

[28.]

Transport kronor 12,000: —

c) till främjande av Sveriges nyk
terhetssällskaps

representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet.

............................................. » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande

av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande

verksamhet.......................... »_750: —

Summa kronor 22,750: —

III) besluta, att ovannämnda reservationsanslag

å 3,000 kronor skall ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för främjande på annat sätt av nykterhet och

motarbetande av dryckenskapens följder.

26:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till

vidtagande av vissa förberedande åtgärder för genomförandet av allmän

sjukförsäkring (punkt 25) dels för beredande av extra statsbidrag åt

sjukkassor, som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910

(punkt 26) dels ock för understöd av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd

(punkt 27), kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 28) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 77) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor, att ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande under

nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

27

28:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående gäldande av kostnader

för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

(punkt 29), kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

29:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för

upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget

på ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag å

586,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 86

—93 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m. har

riksdagen, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för åy 1920

anvisat ett förslagsanslag å 465,000 kronor.

I det statsrådsprotokoll över civilärenden, som finnes bifogat statsverkspropositionen

till 1919 års lagtima riksdag angående anslag under

sjätte huvudtiteln, har ifrågavarande förslagsanslag beräknats på följande

sätt:

lönetillägg till generaldirektören...................................................

ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................

avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän och

amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra vaktmästare,

förslagsvis ..............................................................

ersättning till en överläkare samt medicinskt biträde i övrigt

hos styrelsen, förslagsvis ......................................................

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis.................................

resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis...............

resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,

högst .......................................................................................

städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis ...

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis ................................................................

tryckningskostnader, förslagsvis ..................................................

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis

....................................................................................

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna

samt diverse utgifter, förslagsvis..........................

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

4,000: —

12,000: —

175,000

18,000

65.000

70.000

5,000

16.000

25.000

50.000

15.000

10.000

Summa kronor 465,000

Den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd

dels av ifrågasatt ökning av den extra och tillfälliga personalen

Kostnader för

tillämpning

av lagen om

arbetstidens

begränsning

m. m.

[29.]

Upprätthållande

av

pensionsstyrelsens

verksamhet.

[30.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Ökat anslag.

hos styrelsen, dels av behovet av ökade arvoden för styrelsens ombud,

dels av ökade kostnader för städning, värme och belysning, dels ock

slutligen av inköp av möbler m. m. till de ämbetslokaler, styrelsen från

och med år 1920 disponerar i den för styrelsens räkning inköpta fastigheten

nr 5 vid Engelbrektsgatan.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget till upprätthållande

av pensionsstyrelsens verksamhet för år 1921 beräknas sålunda:

lönetillägg till generaldirektören.................................................. kronor 4,000: —

ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................ » 12,000: —

avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän och

amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra

vaktmästare, förslagsvis........................................................ » 245,000: —

ersättning till en överläkare samt medicinskt biträde i övrigt hos

styrelsen, förslagsvis ........................................................... » 18,000: —

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis................................. » 100,000: —

resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagvis ............... » 70,000: —

resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,

högst ..................................................................................» 5,000: —

städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis » 22,000: —

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis................................................................... » 25,000: —

tryckningskostnader, förslagsvis ....... » 50,000: —

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis

............................................................................... » 15,000: —

anskaffande av inventarier för fastigheten nr 5 vid Engelbrektsgatan,

förslagsvis................................................................... » 10,000: —

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna

samt diverse utgifter, förslagsvis ..... > 10,000: —

Summa kronor 586,000: —

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig i huvudsak

kunna tillstyrka. Dock har utskottet icke ansett sig kunna biträda

en så avsevärd förhöjning av maximiarvodet till pensionsstyrelsens ombud,

som Kungl. Maj:t ifrågasatt, eller från 1,200 kronor till 2,000 kronor,

utan synes enligt utskottets förmenande högsta arvodet till ombuden

böra bestämmas till 1,800 kronor. Någon minskning i det av

Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet torde emellertid av

denna anledning icke böra vidtagas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet in. m., utöver anslaget på ordinarie

stat, på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag

å 586,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

29

30:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till pen- m

sionsförsäkringens genomförande (punkt 31) samt vidtagande av åtgår- säkring ens

der till förebyggande och hävande av invaliditet (punkt 32) kommer »»omutskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket ut- ^” *''

skottet skolat härigenom för riksdagen

Vidlagande av

åtgärder till

anmäla. förebyggande

och hävande

av invaliditet.

1.32.]

31:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Ersättning till

(punkt 33) och under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 an- vhestyret „fe(i

fort, får utskottet hemställa, *#5?''

m. m.

att riksdagen må för ersättning till postverket för p33 -j

dess bestyr med pensionsutbetalning ar m. m. på extra Nyft anslag

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 60,500

kronor.

32:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 34)

hemställer utskottet, banken för be
.

0 7 7 styret med

att riksdagen må för ersättning åt postsparbanken pensionsutbeför

dess bestyr med pensionsutbetalning ar m. m. på talffnffr

extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag av ^\

168,000 kronor att utgå enligt i statsrådsprotokollet ^

angivna grunder.

33:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) och under Erhsffffjrfl

åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 105—107) i ämnet inne- varna förupjphåller,

får utskottet hemställa,

pensionsför
att

riksdagen må, i likhet med vad för inne- säkringslagen

varande år ägt rum, för beredande av ersättning till

häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen [35.]

om allmän pensionsförsäkring omförmäla förteckningar

på extra stat för ''år 1921 bevilja ett förslagsanslag

å 50,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Fattigvården

i allmänhet.

[36.]

Ökat anslag.

Svenska

fattigvårds
förbundet.

[37.]

Statsinspektion

av fattigvården.

[38.]

Bidrag för

driftkostnaderna

vid

arbetshem.

[39.]

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att från

och med år 1921 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till fattigvården i allmänhet från 400,000 kronor med 300,000 kronor

till 700,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat hava utgifterna från ifrågavarande

anslag under år 1919 uppgått till 706,278 kronor 97 öre.

Utskottet, som funnit den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen

av förevarande anslag erforderlig, får alltså hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det

å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till fattigvården

i allmänhet från 400,000 kronor med 300,000

kronor till 700,000 kronor.

35:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning

(punkt 37) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108

—111) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom

bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.

36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 38) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 111

—112) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för statsinspektion av fattigvården å

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

49,650 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till

beredande av statsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder,

till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag om 100,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

31

Beträffande utredningen i ämnet lår utskottet hänvisa till sid. 112

—117 i statsrådsprotokollet.

Enligt den nya fattigvårdslagen skall — förutom de anstalter

(ålderdomshem, försörjningshem, vårdhem), som skola finnas inom fattigvårdssamhällena

för mottagande av understödstagare - för varje landstingsområde

genom landstingets försorg upprättas nödigt antal arbetshem

(33 §). För stad, som ej deltager i landsting, skall arbetshem

upprättas genom stadsfullmäktiges försorg. Två eller flera landsting

eller landsting och nu nämnda stadsfullmäktige må förena sig om gemensamt

arbetshem. Arbetshem må jämväl kunna upprättas av annan

än landsting eller stad, som nu är nämnd; och ma landsting eller dylik

stad kunna av Konungen befrias från skyldighet att upprätta arbetshem,

därest sådana i tillräckligt antal i annan ordning komma till stånd.

Arbetshemmen äro (33 §) avsedda för omhändertagande av dels i

någon mån arbetsföra behövande, vilka äro i behov av anstaltsvård, men ej

lämpligen kunna emottagas eller behållas å de vanliga fattigvårdsanstalterna,

dels ock sådana försumliga försörjningspliktiga,. vilka enligt

föreläggande av fattigvårdsstyrelsen skola fullgöra arbete å fattigvårdsanstalt.

° För de å landsting tillhörigt arbetshem intagna försörjningspliktiga

erlägges av fattigvårdssamhälle ingen avgift.

För uppförande av arbetshem skall uppgöras plan,, vilken skall

underställas vederbörande länsstyrelse, som prövar, huruvida anstalten

är så inrättad, att den uppfyller det ändamål, som därmed avses. Plan till

arbetshem skall underställas Konungens prövning (34 §). Arbetshem skall

stå under ledning av en styrelse, som har att besluta om intagning i

hemmet, samt vara försett med av Konungen fastställt reglemente (33 §).

Enligt övergångsbestämmelserna i fattigvård slagen (90 §) må med

fullständigt ordnande av arbetshemmen —. liksom med övriga fattigvårdsanstalter

— anstå under en tid av tio ar från fattigvardslagens

ikraftträdande, d. v. s. till den 1 januari 1929.

Direkta statsbidrag för fattigvårdsanstalter hava ifrågasatts endast

beträffande arbetshemmen. I samband med antagandet av fattigvårdslagen''fastslogs

i princip, att statsbidrag skulle utgå till såväl uppförande

som driften av arbetshemmen. I sådant hänseende yttrade föredragande

departementschefen vid lagens framläggande (prop. 135/1918 sid. 199), att

stora svårigheter mötte mot att redan da framlägga förslag om statsbidrag.

Anstalterna kunde nämligen bliva av mycket växlande beskaffenhet; på ett

håll kunde större anstalter befinnas ändamålsenliga, på ett annat kunde

småhem för något tiotal personer vara att föredraga. Det syntes där
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

för lämpligast att avvakta de förslag och planer till anstalter, som

komme att av landstingen uppgöras. Först därefter syntes frågan om

statsbidragens storlek och villkoren därför kunna vinna sin slutliga lösning,

men vore det emellertid av vikt, att statsmakterna i princip uttalade,

att statsbidrag till arbetshemmens uppförande och drift skulle

utgå.

I sitt i riksdagens skrivelse den 29 maj 1918, nr 265, sedermera

åberopade utlåtande i ämnet yttrade riksdagens vederbörande utskott

(andra särskilda utskottet nr i sid. 20), att utskottet till alla delar instämde

i departementschefens uttalande rörande behovet av statsbidrag

till arbetshemmens uppförande och drift och för sin del ville betona

angelägenheten av att Kungl. Maj:t så snart ske kunde läte verkställa

utredning rörande utgående av sådant bidrag samt för riksdagen framlade

förslag därom.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle statsbidraget bestämmas

till 500 kronor om året för varje å arbetshemmet intagen.

Om någon är intagen endast under en tid av året, har bidraget ansetts

böra avpassas därefter och bör likaledes, enligt departementschefens

förmenande, föreskrift lämnas om, att, därest å arbetshem intagen

tillerkänts pensionstillägg eller understöd enligt lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring, vilket anstalten enligt 9 § samma lag

äger uppbära, statsunderstödet skall minskas med ett belopp, motsvarande

vad enligt nämnda lag å staten belöper av kostnaden för ifrågavarande

pensionstillägg eller understöd eller, där statsunderstödet bil

beloppet ej överstiger statens andel av berörda kostnad, icke till någon

del utgå.

De närmare bestämmelserna om statsbidragets utbetalande in. m.

ha ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran vare sig mot storleken

av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet eller mot de av departe- •

mentschefen för statsbidragets i fråga åtnjutande förordade grunderna,

får alltså .hemställa,

att riksdagen må till beredande av statsbidrag,

enligt i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7

januari 1920 angivna grunder, till driftkostnaderna vid

i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å extra stat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag om 100,000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

33

38:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av det ordinarie

anslaget till Allmänna Barnhuset i Stockholm (punkt 40) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

39:o) 1 förslaget till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t under

femte huvudtiteln upptagit anslaget till Frimurarbarnhuset, 2,750 kronor,

samt anslaget till Barnhusen i landsorten, 28,380 kronor, med oförändrade

belopp. Ifrågavarande anslag äro för närvarande uppförda

under åttonde huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under

femte huvudtiteln med oförändrade belopp uppföra

a) ordinarie anslaget till Frimurarbarnhuset, 2,750

kronor; samt

b) ordinarie anslaget till Barnhusen i landsorten,

28,380 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att för understödjande

av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på

extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Utskottet, som tagit del av den av centralstyrelsen för nationalföreningen

mot emigrationen avgivna berättelsen över föreningens verksamhet

under år 1918 ävensom av en ingiven statistik över handlagda

ärenden å föreningens byråer under de tre första kvartalen sistlidet år,

har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag och får

alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för understödjande av nationalföreningens

mot emigrationen verksamhet på extra stat för

år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

41:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 42) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet sid. 119

—120) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd åt stiftelsen Hemmet

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 5 haft. (Nr 5.) 412 20 5

Allmänna

Barnhuset

i Stockholm.

[40.]

Anslag till

nationalföreningen

mot

emigrationen.

[41.]

Utskottets

yttrande.

Anslag till

Hemmet

Fristad.

[42.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anslag till

småbrukskolonin

Emaus

i Norrtälje.

[43.]

Utskottets

yttrande.

Minskat

anslag.

Anslag till

Drottning

Sophias

skyddshem.

[44.]

Fristad på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t bestämmer.

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till uppehållande

av verksamheten vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje på

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 120—124 i statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av den av kristliga föreningen av unga kvinnor

bedrivna verksamheten vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje bär

riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1919 och 1920 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t bestämde.

Av den i ämnet lämnade utredningen framgår, att verksamheten

vid småbrukskolonin Emaus under år 1919 torde komma att lämna ett

överskott av inemot 1,000 kronor. Vid sådant förhållande har utskottet,

i likhet med departementschefen, ansett det kunna ifrågasättas,

huruvida kolonins ekonomi icke numera kan anses så god, att statsbidrag

icke borde beviljas. Då emellertid en omedelbar indragning

av hela statsunderstödet torde kunna vålla viss rubbning i verksamhetens

fortgång, har utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts

förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten

vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje på extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500

kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

43:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 44) att

till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor,

Kung]. Maj:t bestämmer.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 124

—125 i åberopade statsrådsprotokollet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har riksdagen

till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat anvisat för

vart och ett av åren 1917 och 1918 2,500 kronor, samt lör vart och ett

av åren 1919 och 1920 4,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl.

Maj:t bestämde.

Av en till utskottet överlämnad revisionsberättelse framgår, att antalet

skyddslingar vid hemmet uppgick till tretton vid 1918 års början

och slut. Inalles hade å Hemmet vårdats 19 skyddslingar under 4,375

dagar, varjämte f. d. skyddslingar gästat Hemmet under 72 dagar. Den

totala dagskostnaden för varje skyddsling hade uppgått till 4 kronor 7

öre. (1 detta belopp ingick emellertid icke utgifter för egendomen, inventarier

och husdjur).

Anstaltens utgifter under år 1918 överstego inkomsterna -med omkring

2,600 kronor, ehuru ett på frivillighetens väg insamlat gåvobelopp

av|cirka 13,800 kronor tagits i anspråk. |f-j]

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får sålunda hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd åt Drottning Sophias skyddshem

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.

Maj:t bestämmer.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att från och Medidnaimed

år 1921 höja den å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna st''Jrelsenanslagsposten

till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersätt- [^^•1

ningar och extra tjänstemän m. m., nu 51,700 kronor, med 23,930 kronor

till 75,630 kronor samt, vid bifall härtill, från och med år 1921

höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen

med 23,930 kronor till 240,730 kronor, därav 4,900 kronor å övergångsstat.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid» 126

—138 i statsrådsprotokollet. 1

1 den vid 1914 års senare riksdag antagna och sedermera av Kungl.

Maj:t den 1 oktober 1914 fastställda ordinarie staten för medicinalsty
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

relsen upptogs under posten x>till vetenskapligs, rådet, veteiinärradet,

vikariatsersättningar och extra tjänstemän m. m.)> ett belopp av 49,900

kronor. Detta belopp har sedermera i enlighet med riksdagens beslut

vid flera tillfällen höjts, dels enligt kungl. brev den 30 juni 1916 med

1,300 kronor, varav 312 kronor 50 öre för arvode åt semestervikarie,

för den då å styrelsens stat uppförde statsinspektören över köttkontrollen

i riket samt 987 kronor 50 öre för gäldande av kostnaderna för

den nämnd, som tillsatts för avgivande av yttrande angående sökande

av apoteksprivilegier, dels enligt kungl. brev den 29 juni 1917 med

250 kronor för avlönande av semestervikarier för ytterligare tre å styrelsens

stat uppförda kvinnliga biträden och dels enligt kungl. brev den

28 juni 1918 med 250 kronor för avlönande av semestervikarier för å

styrelsens stat uppförda ytterligare två tjänstemän i första lönegraden.

För år 1919 är således sagda utgiftspost, liksom för år 1920, uppförd

till ett belopp av 51,700 kronor.

Såsom framgår av bilagorna till 1914 års senare statsverksproposition,

sjätte huvudtiteln, skulle det då föreslagna beloppet för ifrågavarande

anslagspost 49,900 kronor fördelas enligt följande beräknings
-

Till

T>

vetenskapliga rådet .....................................

veterinärrådet..................................................

två medicinalrådsasisstenter........................

en läkaramannens.........................................

» » ..........................................

» veterinäramanuens ................................

fyra juridiskt bildade amanuenser...............

vikarier för medicinalrådsassistenter m. fl.

» » juridiskt bildade amanuenser

kronor 6,000: —

» 2,000: —

» 1,500: —

» 1,200: —

» 7,200: —

» 1,800: —

» 1,800: —

kronor

»

» en statistiker.............................................................................

» ett biblioteksbiträde...................-..............................................

> medikamentsräkningars granskning..........................................

» flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

och ersättning åt andra tillfälliga biträden ävensom till

bestridande av extra kostnader för renskrivningsarbete ...

> apoteksinspektioner samt visitationer och avsyningar av

apotek i Stockholm .............................................................

* vikariatsersättningar ................................... kronor 7,600: —

9,250: —

1,250: —

21,500: —

2,000: —

600: —

1,200: —

3,000: —

3,500: —

Enligt ovannämnda kungl. brev den 30

juni 1916, den 29 juni 1917 och den

28 juni 1918 skulle tillkomma till:

vikariatsersättningar........................................... *_812: oO , 8,412: 50

apotekarbefordringsnämnden........................................................ _987: 50

Summa kronor 51,700: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

Kungl. Mai:t framställning om höjning från och med år 19-1

av anslagsposten »till vetenskapliga rådet, veteriuärrådet, vikariatsersättningar

och extra tjänstemän in. m.» innebar i korthet följande.

Anslaget till vetenskapliga rådet — vars medlemmar i allmänhet enligt

kungl brev den 6 december 1912 åtnjuta ersättning för värjo inställelse

till tjänstgöring hos styrelsen med 25 kronor, samt för varje särskild

utredning eller föredragning gottgörelse med därutöver högst 7o kronor

— höies med 1,000 kronor till 10,250 kronor for tackande av kostnaden''

för de nya medlemmar av detsamma, vilka tillkommit sedan 1914.

Ytterligare ett arvode om 1,500 kronor beräknas till en lakaramanuens,

vilken°sedan flera år inom styrelsen handlagt ärenden angående tuberkulossiukvården.

Antalet juridiskt bildade amanuenser okas från fyra

till fem och beräknas arvodena till 13,500 kronor (fyra amanuenser

med ett arvode å 3,000 kronor om året och en amauens med ett arvode

å 1 500 kronor om året). För vikarier å amanuenstjänsterna hojes beloppet,

i proportion till ökningen av amanuensarvodena, och beraknas

för de fem tjänsterna till 3,250 kronor. A kameralbyran ans allés

en bokföringstekniskt utbildad extra tjänsteman mot ett arvode av 1,800

kronor för år. Arvodet till biblioteksbiträdet hojes från 600 till

900 kronor för år. Arvodet för medikamentsräkningars granskning

höjes på grund av det avsevärt ökade arbetet med 1,200 kronor till

2,400 kronor för år. Från utgiftstiteln »flitpenningar åt extra tjänstemän

och extra vaktmästare och ersättning åt andra tillfälliga bitraden

ävensom till bestridande av extra kostnader för renskrivningsarbete»,

varifrån hittills utgått bland annat arvoden åt en telefonist och eu

ordonnans med numera resp. 1,080 och 900 kronor för ar, särskiljas

nämnda arvoden ävensom arvode med 1,200 kronor för ar till ett extra

kvinnligt biträde å registratorskontoret och uppforas för sig, v ärja me

till flitpenningar m. m. beräknas ett från 3,000 till 7,000 kronor hojt

belopp. Till inspektioner av apoteksinrättmngar samt ^sitationer och

avsymngar av apotek i Stockholm beräknas ett belopp av 5,000 i stallet

för nu fastställda 3,500 kronor, i syfte att dels möjliggöra någon ökning

av ifrågavarande förrättningars antal, dels.ock bereda vederbörande forrättningsman

höjning av arvodet för varje förrättning från 40 i .

kronor, på sätt redan under år 1919 varit fallet. \ad slutligen angar

utgiftstiteln »vikariatsersättningar», nu 8,412 kronor oO ore, skulle

densamma höjas med 1,300 kronor,_ att fördelas med 300 kronor

till höjd ersättning åt vikarier å nio kvinnliga bitradesbelattnmgar,

med 100 kronor till motsvarande höjning åt vikarier å tre vaktmästare

änster samt med återstående 900 kronor till beredande av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dagarvoden å 20 kronor utöver tjänstgöringspenningarna åt tjänsteläkare,

bosatta utanför Stockholm, vilka förordnas att under ordinarie

medicinalråds ledighet uppehålla medicinalrådstjänst.

Till ersättning åt den läkare, som utför granskning av till medicinalstyrelsen

insända berättelser över av barnmorskor utförda förlossningsoperationer,

som det författningsenligt åligger styrelsen att verkställa,

har Kungl. Maj:t slutligen äskat ett belopp å 400 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten Dtill vetenskapliga

rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar och extra tjänstemän

m. m.» från och med år 1921 sålunda höjas med 23,930 kronor att

i huvudsak fördelas på följande utgiftstitlar:

Till vetenskapliga rådet

» veterinärrådet .........................................................

* två medicinalrådsassistenter ........................................... 6 000:_

* en läkaramanuens............................................................... 2 000- __

s * * ...........................................................’ 1,500: —

* » » ............................................................ j 500-_

9 » veterinäramanuens.......................................... 1200-_

» fem juridiskt bildade amanuenser.................................... 13^500:_

* en bokföringstekniskt utbildad e. o. tjänsteman............ 1*800:_

* vikarier för medicinalrådsassistenter m. fl...................... 1*800:

* » » juridiskt bildade amanuenser .................... 3,250:

» en statistiker ................................................................. g qqq.

» ett biblioteksbiträde ...................................................''900-_

* medikamentsräkningars granskning................................. 2 400:_

* granskning av barnmorskors operationsberättelser......... ’400- —

> ett extra skrivbiträde........................................................ 1 200''_

» en telefonist........................................................................ 1080''_

» » ordonnans .......................................... ''om
-

* flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

och ersättningar åt andra tillfälliga bilräden ävensom

till bestridande av extra kostnader för renskrivningsarbeten.

..............................................................

* apoteksinspektioner samt visitationer och avsynincar

av apotek i Stockholm ......................................

» vikariatsersättningar.............................................

» apotekarbefordringsnämnden.............................................

10,250: —

1,250: —

32,550: —

8,880:

—

7,000:

—

5,000:

__

9,712:

50

987:

50

Summa kronor 75,630

^ Samma belopp, varmed ifrågavarande anslagspost föreslagits ökad

tran och med år 1921, har ansetts böra utgå redan under år 1920, då

skalen för anslagsökningen i lika mån gälla sistnämnda år. Å tilläo-o-sstat

för år 1920 har Kungl. Maj:t härjämte äskat ett belopp av 12,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

kronor för täckande av brist, som väntas uppkomma å det för år 1919

tillgängliga anslagsbeloppet. Denna brist är beroende därpå, att medicinalstyrelsen

för mötande av ökade eller nya arbetsuppgifter nödgats

att under sagda år anlita extra personal i större omfattning än vanligt.

På 1920 års tilläggsstat har sålunda till förstärkning av ifrågavarande

anslagspost äskats sammanlagt 35,930 kronor eller i avrundat tal

36,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra biträda, vad Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit riksdagen och får bekräftande 1921 års stat alltså hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja den

å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten

till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar

och extra tjänstemän m. m., nu 51,700

kronor, med 23,930 kronor till 75,630 kronor samt, vid

bifall härtill, från och med år 1921 höja det å riksstaten

uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med

23,930 kronor till 240,730 kronor, därav 4,900 kronor

å övergångsstat.

45:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 46) att

för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

25,650 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 138—147 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är påkallat därav, att det visat

sig vara förenat med stora svårigheter att på en enda byrå hos medicinalstyrelsen,

den s. k. allmänna byrån, handlägga samtliga de ärenden

från skilda delar av medicinalväsendet, som åligga byrån ifråga (ärenden,

som angå länslasarett, sanatorier, tuberkulos- och sjukvårdsanstalter,

apoteksväsendet ochjäkemedelshandelu m. m.j. Mångfalden och den olika

arten av ärenden ha gjort beredningen och föredragningen av desamma

betungande för byråns chef, särskilt då något av de områden,

som falla under byråns verksamhet, behövt bliva föremål för mera ingående

behandling. Vad som framför allt vållat svårigheter har varit

skyldigheten för föredraganden att jämte handläggning av övriga ärenden

bereda och föredraga apoteksärenden, vilka utgöra en högst väsentlig

Ökat anslag
-

Upprätthållande

av medicinalstyrelsens

verksamhet.

[46.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

del av antalet ärenden å byrån och ofta fordra en på praktisk erfarenhet

å apoteksväsendets område grundad sakkunskap, som måste i viss mån

ligga utanför den sakkunskap å sagda område, byråchefen i egenskap

av legitimerad läkare besitter. Möjligheten att vid förefallande behov

tillkalla den medlem av vetenskapliga rådet, som representerar apoteksväsendet,

har visat sig icke vara tillfyllest för avhjälpande av sagda

brist, beroende dels på mängden av förekommande apoteksärenden, dels

ock på den tidsutdräkt, som ofta måste bliva en följd av ärendenas

överlämnande till medlem av sagda råd för yttrande.

För övervinnande av de svårigheter, som handläggningen av apoteksärendena

å allmänna byrån medfört, har det redan tidigare visat

sig nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder. Frånsett den extra byrå,

som under kristiden hatt att handlägga ärenden angående export och

import av vissa apoteksvaror m. m., har sålunda särskild föredragande

i styrelsen för apoteksärenden varit anställd under större delen av år

1919. Till en början bemyndigades sålunda styrelsen enligt kung!

brev den 4 februari 1919 att förordna dylik föredragande vid de tillfällen,

då ordinarie byråchefen å allmänna byrån åtnjöte semester, eller

tjänstledighet, eller vore stadd på tjänsteresa; för tiden den 1 september

1919—SO juni 1920 har förordnande av stadigvarande karaktär som

föredragande blivit meddelat.

Under den närmaste tiden har emellertid en förstärkning av arbetskrafterna

för handläggning av apoteksärenden ansetts vara av behov

påkallat. Vid bitall till departementschefens härutinnan framlagda förslag

skulle för år 1921 erfordras ett anslag av 21,850 kronor, fördelat

på följande utgiftstitlar:

till

en extra byråchef ................

............ kronor

7,800

_

)>

en byråapotekare................................................

............. »

5,600

—

)>

en juridiskt bildad amanuens

7)

3,000

2,400

).>

en farmaceutiskt utbildad amanuens .........

........... »

_

»

ett extra kvinnligt biträde.........

))

1,550

1,500

»

vikaria tsersättningar..............................

............. »

—

Summa kronor 21,850: —

Nyssnämnda två amanuenser äro redan nu anställda. Det för ifrågavarande

avdelning erforderliga anslaget för år 1920 har därför ansetts böra

utmätas så, att för dessa amanuenser upptagna arvoden kunna utgå under

hela detta år. Då anslaget i övrigt beräknas för tiden från och med

den 1 juli, har detsamma upptagits i avrundat tal till 13,700 kronor.

Förslag härom har framlagts å tilläggsstat.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

Till ifrågavarande anslagsrubrik har vidare ansetts böra hänföras

kostnaden för anställande i medicinalstyrelsen av en inspektris över

sjuksköterskeväsendet. För omförmälda ändamål har riksdagen på extra

stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,800 kronor, och

har motsvarande belopp beräknats jämväl för år 1921.

Utskottet har funnit den i ärendet lämnade utredningen ådagalägga, utskottets

att en förstärkning av medicinalstyrelsens arbetskrafter för handlägg- yttrande.

ning av apoteksärenden är påkallad, ej endast av önskvärdheten att för

föredragning av och biträde med desamma kunna påräkna personer

med farmaceutisk utbildning utan även av den betydande ökning i antalet

ärenden å allmänna byrån, som under senaste åren ägt rum och

alltjämt torde vara att förvänta. Då utskottet jämväl funnit de föreslagna

nya tjänsterna vara tillfyllest motiverade samt icke haft något

att erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinal- Nytt anslag,

styrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 25,650 kronor.

46:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ- Personligt

ning (punkt 47) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

147) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, In befäst
ningshavare
att

riksdagen må, i likhet med vad för inneva- *styrelsen1

rande år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa [47.]

ett förslagsanslag, högst, 1,300 .kronor, för beredande

av personligt avlöning stillägg uncler nämnda år för en å

övergångsstat uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen

i enlighet med de för provisorisk lönereglering

för befattningshavare i styrelsen för år 1914

fastställda grunder och villkor.

47:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 48) och Förstärkning

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 147—148), i ämnet avdet Td*''

innehåller, får utskottet hemställa, n<m Statens1

rättskemiska

att riksdagen må, i likhet med vad för inneva- laior^r™,nrande

år ägt rum, till förstärkning av det ordinarie L

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 442 20 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Statens farmaceutiska

laboratorium.

[49.]

Ökat anslag.

Förste ''provinsialläkare

ochprovinsialläkare.

[50.]

Flyttningsbidrag

åt vissa

provinsialläkare.

;[5i.]

anslaget till statens rättskemiska laboratorium på extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,500 kronor.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för

upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium a extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,700 kronor.

För upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium

har anslag på extra stat utgått från och med år 1915. För år

1920 utgör anslagets belopp 20,100 kronor.

Med den föreslagna höjningen av anslagsposten är avsett att bereda

det vid laboratoriet anställda tillfälliga vetenskapliga biträdet arvode

efter 2,400 kronor per år i stället för nu utgående 1,800 kronor

för år.

Utskottet, som funnit ifrågavarande framställning väl motiverad,

får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften

vid statens farmaceutiska laboratorium å extra stat för

år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,700

kronor.

49:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av det ordinarie

anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

50:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 51) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 151) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag å 4,000 kronor att i enlighet med

av riksdagen godkända grunder användas till beredande

av flyttningsbidrag åt vissa giro vinst alläkare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att från

och med år 1921 höja det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier

åt förste provinsialläkare m. fl. från 2,500 kronor till 8,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 151

—152 i statsrådsprotokollet.

Under »Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården» hava tidigare

i riksstaten såsom ordinarie reservationsanslag varit uppförda till resestipendier

dels åt förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare,

biträdande provinsialläkare och stadsläkare 2,500 kronor, dels

åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare 500 kronor, dels åt

ordinarie läkare vid länslasarett och därmed likställda sjukhus 1,500

kronor, dels ock åt läkare, som anmäla sig vilja i utlandet studera

tuberkulosens igenkännande, behandling eller hygien, 1,000 kronor.

Samtliga ifrågavarande stipendier utgå med högst 500 kronor. Stipendieresan

skall upptaga en tid av minst en månad samt företagas

inom eller utom riket, dock att ifråga om stipendier åt vid hospital och

asyler anställda läkare samt stipendier för tuberkulosstudier gäller, att

resan skall förläggas till utlandet. Under kristiden hava stipendierna ej

utdelats, varför ifrågavarande fyra reservationsanslag, med hänsyn även

till därå befintliga reservationer, jämlikt riksdagens beslut uteslutits ur

riksstaten för åren 1916—1920.

Kung]. Maj:ts nu föreliggande framställning innebär sådan ändring

av de för stipendiernas åtnjutande stadgade bestämmelser, att dels stipendiernas

belopp höjes till det dubbla eller högst 1,000 kronor, dels ock

att stipendiat medgives rätt att förlägga sina studier även inom landet

i sådana fall, där sådan rätt ej nu är medgiven. I fråga om resestipendier

till förste provinsialläkare m. fl. har Kungl. Maj:t därjämte föreslagit,

att stipendiernas antal måtte ökas från 5 till 8, samt att stipendierna även

måtte få tilldelas köpingsläkare och municipalläkare.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagen för ifrågavarande

ändamål höjas till följande belopp, nämligen till stipendier åt

förste provinsialläkare m. fl. 8,000 kronor, åt vid rikets hospital och

asyler anställda läkare 1,000 kronor, åt ordinarie läkare vid länslasarett

och därmed likställda sjukhus 3,000 kronor samt åt läkare, som anmäla

sig vilja studera tuberkulosens igenkännande, behandling eller hygien,

2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag om höjning av resestipendiernas belopp till

högst 1,000 kronor har utskottet funnit sig böra tillstyrka och har

Resestipendier

åt

förste provinsialläkare

m. fl.

[52.]

Utskottets

yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ökat anslag.

Hospitals

underhåll.

[53.]

likaledes icke haft något att erinra emot, att stipendiat må medgivas

rätt att förlägga sina studier även inom landet i sådana fall, där sådan

rätt ej nu är medgiven. Däremot har utskottet icke ansett skäl föreligga

att nu öka antalet resestipendier till förste provinsialläkare m. fl.

från 5 till 8. En dylik ökning synes utan olägenhet kunna anstå, till

dess närmare erfarenhet vunnits om behovet därav.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordar, kan nu förevarande

anslag bestämmas till 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det

ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt förste

provinsialläkare m. fl. från 2,500 kronor till 5,000

kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att

dels från och med år 1921 godkänna sådan ändring i avlöningsstaten

för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler, att å

staten för Göteborgs hospital i stället för en biträdande läkare uppföres

en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000 kronor, varav 4,000 kronor

lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom förordna,

att nämnde hospitalsläkare skall åtnjuta de förmåner i övrigt samt i

tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser och villkor, som

gälla för läkar- och kontorspersonalefi vid statens hospital och asyler;

dels ock besluta de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårdsoch

ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28

juni 1918 samt kungörelsen samma dag angående villkor och bestämmelser

för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med år

1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid statens

hospital och asyler, som i statsrådsprotokollet angivits.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153

—163 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

av löneregleringskommittén tillstyrkta förslag, får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) från och med år 1921 godkänna sådan ändring

i avlöningsstaten för läkar- och kontorspersonalen

vid statens hospital och asyler, att å staten för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 4J

Göteborgs hospital i stället för eu biträdande läkare

uppföres en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000

kronor, varav 4,000 kronor lön och 2,000 kronor

tiänsto-öringspenningar, ävensom förordna, att nämnde

hospitalsläkare skall äga åtnjuta de förmåner i övrigt samt

i tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser

och villkor, som gälla för läkar-och kontorspersonalen

vid statens hospital och asyler;

b) besluta de ändringar i avlömngsreglementet

för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens

anstalter för sinnessjuka den 28 juni 1918 samt

kungörelsen samma dag angående villkor och bestämmelser

för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den

från och med ''år 1919 gällande avlöningssfat för läkaroch

kontorspersonalen vid statens hospital och asyler,

som i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7

januari 1920 angivits.

53:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits därom gjorda

framställning (punkt 54) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet

(sid. 163—164) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år äo-t rum, av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade

anslaget å .230,000 kronor såsom bidrag till de

befordring savgifter, vilka befattningshavare, tillhöt ande

sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och

asyler, hava att, därest de frän och med år 1919 tillträda

befattning å ordinarie stat, enligt reglementet för

civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa erlägga,

på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, anvisa ett belopp av 45,000 kronor.

54:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 51 anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det

ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vid

rikets hospital och asyler anställda läkare med 500 kronor

till 1,000 kronor.

Bidrag till

befor äring savgifter

för

vissa befattningshavare

vid statens

hospital och

asyler.

[54.]

Resestipendier

åt vid

rikets hospital

och asyler

anställda

läkare.

[55.]

Ökat anslag•

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Anläggning

av hospital

vid Hälsingbor

q.

[56.]

Motion ang.

ny- och ombyggnad

av

Växjö

hospital.

55:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för

uppförande av nytt hospital vid Hälsingborg på extra stat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

kollet^tredn^n8en 1 ämn6t återfinnes å sid'' 165~166 i. statsrådsproto
I

anledning av Kung! Majrts proposition i ämnet har 1917 års

beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta

o bildbar smnesslöa avsett hospital skulle, i huvudsaklig överensstämmelse

medgav arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar,

uppforas pa ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid stadens

norra gräns mom staden och å Läröd beläget område för en beräknad

kostnad av 9,100,000 kronor, dels och för påbörjande av berörda bvo-g
10010006

kfonor ^ ^ ^ ^ 1918 reservationsaaslag av

Sedermera bär 1918 års lagtima riksdag för fortsättande av arbetena

med hospitalets uppförande på extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

, J den tidl9J9 års lagtima riksdag avlåtna statsverkspropositionen

framhölls av föredragande departementschefen, att arbetena å hospitalsan

aggnmgen för det dåvarande i endast ringa omfattning tagit sin

början, och att med hänsyn härtill det ej torde möta några avsevärda

svårigheter att förskjuta arbetena på sådant sätt, att de dittills anvisade

anslagen räckte jämväl för år 1920. På grund av det statsfinansiella

laget blev därför något anslag för år 1920 icke äskat av riksdagen.

De förberedande arbetena för byggnadsföretagets igångsättande

hava emellertid numera fortskridit så långt, att vissa byggnadsarbeten

Kunnat utbjudas på entreprenad.

ln°m första kammaren av berrar A. Petrén och G. H. von

Kock vackt motion, nr 67, har hemställts, att riksdagen, i enlighet med

vad medicinalstyrelsen i underdånig skrivelse den 30 augusti 1919

öreslagit, ville medgiva, att ny- och ombyggnad av Växjö hospital i

uvudsaklig överensstämmelse med det av kommissionen för utvidgning

av Växjö hospital den 20 juni 1917 avgivna förslag utföras för en beräknad

kostnad av 6,928,000 kronor, ävensom för påbörjande av sagda

arbeten pa extra stat för år 1921 anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor.

1 fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag

far utskottet hänvisa till motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Med hänsyn till det sammanhang förevarande motion äger med

Kungl. Maj:ts ovanberörda framställning, har utskottet ansett lämpligt att

behandla förslagen i fråga i samband med varandra.

Vid anmälan av frågan om anslag för uppförande av nytt hospital

vid Hälsingborg har departementschefen anfört i huvudsak följande:

»I särskild skrivelse den 30 augusti 1919 har medicinalstyrelsen

hemställt om anslag för påbörjande av arbeten med ny- och ombyggnad

av Växjö hospital för ökning av anstaltens sjukplatser till ett antal

av 716. Kostnaden för företaget beräknas till i runt tal 6,928,000

Frågan om en utvidgning av detta hospital har sedan flera år tillbaka

stått på dagordningen och senast varit föremål för prövning vid

1918 års lagtima riksdag. Därvid ansågs visserligen en dylik utvidgning

med hänsyn till de dryga byggnadskostnaderna samt den statsfinansiella

situationen icke för det dåvarande omedelbart kunna företagas,

men godkände riksdagen för sin del av Kungl. Maj:t framlagt

förslag om inköp av vissa markområden för möjliggörande av en 1 ramtid

a utvidgning av hospitalet. Att en tillbyggnad bör komma till stånd

är sålunda av statsmakterna i princip fastslaget. Det torde emellertid

icke kunna ifrågasättas att nu omedelbart påbörja -två så störa företag

som anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg, vilket arbete praktiskt

taget ännu icke igångsatts, samt den ifrågasatta utvidgningen vid Vaxjo.

Vid valet mellan dessa två företag torde den förra anläggningen hora

givas företräde såsom ägnad att medföra en mera betydande tillökning

av antalet hospitalsplatser. Uppförandet av hospitalet vid Hälsingborg

lärer även komma att draga eu avsevärd tid, varför dess snara påbörjande

är önskvärt.»

Att, såsom motionärerna framhållit, behovet av anstaltsplatser för sinnessjuka

uti riket sedan lång tid tillbaka varit i hög grad trängande, torde

vara obestridligt. På sätt departementschefen anfört, synes det emellertid

icke kunna ifrågasättas att jämsides påbörja två så stora företag

som anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg och den föreslagna

utvidgningen av Växjöhospitalet. Vid valet mellan dessa synes Hälsmgborgsanstalten

böra givas företräde, enär dels densamma redan påbörjats,

dels ock denna anstalt, fullbordad, lämnar ett betydligt större

antal vårdplatser än som erhålles genom utvidningen vid Växjö Utskottet

finner sig sålunda icke kunna tillstyrka motionärernas yrkan e.

TJiskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för uppförande av nytt hospital vid Hälsingborg

på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

b) avslå herrar Petréns och von Kochs ovanberörda

motion.

h7onåuner'' SöoTkronOT eXtra Stat fÖr år 1921 anvisa ett reservationsail8lag av

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 167

—168 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning har 1919

års lagtima riksdag medgivit, att 20 bostadshus för hospitalspersonal

darav 10 inrymmande vartdera fyra och 10 inrymmande vartdera två

bostadslägenheter, finge i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

C. Westman i juli 1918 och arkitekten G. Wickman i februari

1914 uppgjorda ritningar uppföras vid statens anstalter för sinnessjuka

enligt plan, som av Kungl. Majrt kunde komma att fastställas, för en

beräknad kostnad av 863,500 kronor; varjämte riksdagen för påbörjande

av berörda byggnadsföretag på extra stat för år 1920 anvisat ett

reservationsanslag av 300,000 kronor.

Då framställningen i fråga av läts till riksdagen, förutsattes, att hela

det för arbetenas fullbordande erforderliga anslaget skulle fördelas på

t.vå n r *

. Kung!- Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning

till erinran, och får utskottet sålunda hemställa,

Uppförande

:if''t förän..

uooiauouuo IU1 IlU»DliaiNnerRfVn»l vin såta tana onclol + A-H

Nytt anslag.

att riksdagen må för uppförande av bostadshus

föi hospitalspersonal vid statens anstalter för sinnessjuka

på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 563,500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

57:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 58) att för uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman

i januari 1919 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för personal vid

Stockholms hospital på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 157,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 169

—172 i åberopade statsrådsprotokollet.

Enligt vad som utvisas av de i ärendet ingivna ritningarna och kostnadsförslagen,

av vilka utskottet tagit del, skulle det bostadshus, varom nu

är fråga, uppföras i två våningar med källar- och vindsvåning samt inrymma

följande lägenheter, nämligen två familjebostäder, innehållande vardera

tre rum och kök — för uppsyningsman och förste bokhållare — samt tio

rum för personal, avsedda för 8 manliga och 10 kvinnliga befattningshavare,

samt i källarvåningen mat- och vedkällare. Vinden, vilken för

närvarande icke skulle inredas, skulle emellertid lämna möjlighet till framtida

anordnande av ytterligare tre bostadsrum för personal.

Kostnaderna för husets uppförande hava av arkitekten Westman

i uppgjorda kostnadsberäkningar upptagits sålunda:

Byggnadskostnad, enligt beräkning av ingenjören

Ernst Rignér den 24 januari 1919........................ kronor 105,000: —

Invändiga vatten- och avloppsledningar med W. C.

m. m. enligt beräkning av ingenjören H. Theo- rell den 5 februari 1919...................................

»

5,000: —

Elektriska belysningsanläggningar inom byggnaden,

exclusive armatur och servisledningar, enligt

beräkning av elektriska prövningsanstalten den

4 februari 1919 ........................................

»

4,700: —

Utvändiga ledningar för vatten och avlopp enligt

beräkning av ingenjören Theorell...........................

1,500: —

Schaktnings- och sprängningsarbeten m. m...............

»

9,500: —

Utvändiga elektriska ledningar enligt beräkning av

elektriska prövningsanstalten...................................

»

800: —

Arkitekt- och kontrollantarvode.....................................

6,000: —

Summa kronor 132,500: —

Över arkitekt Westmans ifrågavarande förslag, mot vilket medicinalstyrelsen

förklarat sig för egen del ej hava någon anmärkning att framställa,

har styrelsen inhämtat yttrande från hospitalsdirektionen, som,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) u2 20 7

Bostadshus

för personal

vid

Stockholms

hospital.

[58.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

Bostadshus

för personal

vid Uppsala

hospital och

asyl.

[59.]

50 Statsutskottets utlåtande Nr t>.

enligt vad styrelsen meddelat, förklarat sig icke kava något att erinra

mot detsamma.

Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 13 november 1919

avgivit utlåtande i ärendet och därvid icke käft annat att erinra mot

medicinalstyrelsens framställning än att det begärda anslagsbeloppet

befunnits för lågt beräknat. En inom byggnadsstyrelsen verkställd

approximativ kostnadsberäkning, vid vilken styrelsen utgått från ett

enhetspris av 75 kronor per kubikmeter, både nämligen givit vid

banden,, att ifrågavarande byggnadsföretag torde komma att draga en

kostnad av 157,500 kronor.

Utskottet bar funnit den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen förordnande

av personalens vid Stockholms hospital bostadsfråga tillfredsställande

och får utskottet sålunda tillstyrka, att medel till byggnadens

uppförande anvisas. Planläggningen av densamma bar icke givit utskottet

anledning till annan erinran än att utskottet ansett det kunna

ifrågasättas, huruvida icke vindsvåningen, så snart ske kan, bör inredas

till bostadsrum, då bristen på dylika även efter ifrågavarande byggnadsföretags

fullbordande icke synes bliva till fullo avhjälpt.

Beträffande de av Kungl. Maj:t framlagda kostnadsberäkningarna

bar utskottet emellertid ansett, att det för bostadshusets uppförande

äskade anslaget bör kunna begränsas till 132,500 kronor, eller det

belopp, som enligt arkitekten Westmans, av medicinalstyrelsen och

bospitalsdirektionen tillstyrkta förslag skulle för ändamålet erfordras.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för uppförande i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i

januari 1919 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för

personal vid Stockholms hospital på extra stat för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 132,500 kronor.

58:o) Vidare bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 59) dels

medgiva, att tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl

må, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i september

1919 uppgjorda ritningar, uppföras för en beräknad kostnad av

330,800 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på

extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 172—17G i statsrådsprotokollet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ,r>.

51

Då utskottet funnit de till uppförande föreslagna bostadshusen vara

av behovet påkallade för avhjälpande av den förefintliga bristen på

familjebostäder vid Uppsala hospital samt icke haft något att erinra

mot de i ärendet ingivna kostnadsberäkningarna, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att tre bostadshus för personal vid

Uppsala hospital och asyl må, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten G. Westman i september

1919 uppgjorda ritningar, uppföras för en beräknad

kostnad av 330,800 kronor,

b) för påbörjande av berörda byggnadsföretag

på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) dels besluta

anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds

hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören J. Bergström

i augusti 1918 och september 1919 uppgjort förslag för en

beräknad kostnad av 265,000 kronor, dels ock för ändamålet på extra

stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 100,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 176—182 i statsrådsprotokollet.

Östersunds hospital, som xxppfördes under åren 1911—1915, är beläget

på Frösöns södra strand. Det för hospitalets behov erforderliga

vattnet tages för närvarande genom en vattenledning direkt från Storsjön

utan särskild reningsanordning. Vid den slutliga planläggningen

av hospitalets vattenledning ansågs nämligen dylik anordning tills vidare

obehövlig. I

I skrivelse den 5 oktober 1918 gjorde medicinalstyrelsen emellertid

framställning om anslag för anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet

vid hospitalet. Såsom skäl härför framhölls i huvudsak,

att alltsedan kort tid efter hospitalets öppnande i slutet av år 1915 därstädes

tid efter annan förekommit såväl epidemier som mera enstaka

fall av tyfus, paratyfus och dysenteri, varjämte antalet diarréfall varit

påfallande stort, samt att, ehuru genom verkställda undersökningar icke

kunnat direkt påvisas, att orsaken till berörda sjuklighet läge i det för

Vt skottets

yttrande.

Nytt anslag.

Reningsanläggning

för vattenledningsvattnet

vid

Östersunds

hospital.

[60.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

hospitalet använda vattnets beskaffenhet, starka skäl dock talade för att

infektion genom vattenledningsvattnet förekommit.

Medicinalstyrelsens framställning hade föregåtts av ingående utredning

angående lämpliga åtgärder för vattnets renande, därav framgått,

att man för vinnande av nämnda ändamål hade att välja mellan eu

anläggning för långsamfil trering genom sand och en ozonreningsanläggning.

Ehuru en anläggning av sistnämnda slag ur vissa synpunkter

måhända vore den för ändamålet bästa, hade emellertid medicinalstvrelscn

med hänsyn till dess dyrbarhet ansett, att en dylik anläggning ickc

borde ifrågakomma. Styrelsens förslag avsåg därför utförandet av eu

långsamfiltreranläggning, vartill förslag och ritningar i augusti 1918

uppgjorts av ingenjören J. Bergström, samt omfattade filtrerbassänger,

renvattenbehållare, pumpverk för råvatten samt vatten- och avloppsledningar.

Kostnaderna härför beräknades med dåvarande priser till 235,000

kronor. Anläggningens storlek betingades av den vattenmängd, som

beräknats åtgå till hospitalet samt för Hornsbergs municipalsamhälle,

vilket samhälle enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 19 maj 1916 erhåller

sitt vatten från anstaltens ledning. På grund av mellan samhället

och medicinalstyrelsen träffat kontrakt skulle emellertid avgiften för den

till samhället levererade vattenmängden kunna höjas på sådant sätt, att

hospitalet icke skulle behöva belastas med större del av anläggningskostnaderna

än som motsvarade detsammas vattenbehov.

Med anledning av medicinalstyrelsens framställning och sedan

byggnadsstyrelsens yttrande inhämtats, föreslog Kungl. Maj:t 1919 års

lagtima riksdag att besluta anläggandet av det ifrågasatta reningsverket.

Kungl. Maj:ts framställning vann emellertid icke riksdagens bifall.

Riksdagen hade nämligen icke funnit sig övertygad om, att den sjuklighet,

som rått vid hospitalet, varit förorsaktid av smitta från vattenledningsvattnet,

utan ifrågasatte, huruvida icke orsaken härtill vore att söka

på annat håll. Riksdagen hade inhämtat, att på grund av bristande

dränering i åratal under större delen av hospitalet stått samlat stillastående

vatten, vilket till och med trängt upp genom väggar och golv

i sammanbindningsgångarna och även inom byggnaderna, varav torde

hava följt, att väggarna i hospitalets lokaler varit fuktiga och luften rå

och ohälsosam. Enligt riksdagens mening borde man därför, då en förklaring

till den rådande ohälsan kunde ligga i nu berörda förhållande,

avvakta, huruvida icke, efter verkställande av .dräneringsarbeten, hälso
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr n.

53

förhållandena vid hospitalet, undergått förändring till det bättre, innan

en så dyrbar åtgärd som den av Kungl. Maj:t föreslagna vidtoges.

Med anledning härav och på grund av vad under ärendets behandling

i riksdagen anförts, uppdrog medicinalstyrelsen åt föreståndaren

ior° statens bakteriologiska laboratorium att etter undersökningar pa

platsen inkomma med yttrande, huruvida de upprepade fallen av epide

miska sjukdomar vid hospitalet kunde vara beroende pa förekomsten.av

någon bacillbärare vid anstalten, ävensom med det utlåtande ovri t

vartill undersökningen vid hospitalet i hygieniskt och häkte iiolo

avseende kunde giva anledning. Vidare uppdrogs av medicinalstyrelsen

åt föreståndaren för Stockholms stads vattenledningsverks laboratorium,

filosofie doktorn Harald fluss att anordna systematiska bakteriologiska

undersökningar av vattnet vid hospitalet, dels i Storsjon dels ock i

anstaltens vattenledning, samt att till styrelsen inkomma med redogörelse

för undersökningens resultat ävensom med det yttrande ovi ,

vartill undersökningen kunde giva anledning sarski t med avseende

fästat på vad under ärendets behandling i riksdagen blivit aT“olt,

Med stöd av de sålunda verkställda undersökningarna har doktor

Huss såsom sin åsikt uttalat, att det vatten, varmed hospital^ vattenledning

matas, måste betraktas som sanitart misstänkt och darfor i

kan godkännas i och för användning till dryck, matlagning eller andra

hushållsändamål utan föregående rening, och har han till följd harav

ansett, att ett reningsverk vid hospitalet vore en oundgänglig nodvan
f.

föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium hai

sammanfattat resultatet av sina undersökningar sålunda:

att det epidemiologiska studiet av de vid hospitalet och Hornsbergs

municipalsamhälle åren 1917-1919 förekommande nervfeberfallen med

all sannolikhet visade, att hospitalets vattenledningsvatten spelat den

största rollen vid smittans överföring, .

att i hospitalets vattenledningsvatten påträffats en bakterie, som

visade tyfusbacillens alla viktiga egenskaper, samt

att även paratyfusepidemien och många av diarrefallen med stora

skäl kunde antagas hava sin orsak i infekterat vatten.

Ingenjören Bergström, som vidtagit omräkning av kostnaderna

för anläggningen i dess helhet, har därvid kommit till det resultat, att

den tidigare beräknade kostnaden något ökats. Kostnaden för armeia

betong hade visserligen minskats något, men motvagdes dettai av^okade

kostnader för övriga poster genom stegrade arbets- och fraktkostna .

s. 54 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

54

Statsutskottets utlåtande Nr- 5.

De ökade kostnaderna framgå av följande tabell:

A. 3 filtrerbassänger:

jordschaktning med spåntning och transporter

grundplattor av grovbetong ...........................

armerad betong..............................

cementslipning, putsning och slamning.............

silbotten av tegel, sand och singel ..........

rör, rördelar, ventiler m. m..................

överbyggnader av trä.............................

1918.

5,400: —

7,500: —

69,750: —

7,500: —

22,500: —

7.200: —

27,000: —

B. Benvattenbehållare:

jordschaktning med spåntning och transporter

grundplattor av grovbetöng .....................

armerad betong................................

cementslipning, putsning, slamning................. .

strykning med asfalttjära och siderosten.........

överbyggnad till nedgångöppning och ventiikammare

påfyllning av jord och planering ...............................

ror, rördelar, avstängningsventiler, vattenståndsvisarapparater

m. m............................

4,400: —

1,500: —

17,875: •—

2,000: —

1,500: —

1,000: —

1,500: —

2,000: —

C. Pumpverk:

2 st. centrifugalpumpar med elektromotorer, ledningar

och pumphus av sten.........................................

-D. Vatten- och avloppsledningar:

utvandra vatten- och avloppsledningar med avstäng
.

mngsyöntiler, brunnar, ventiikammare m. m.......... 13 500_

ritningar, tillsyn, diverse och oförutsedda utgifter ......... 17!875''-_

Summa kronor 235,000: —

1919.

8,000: —

8,250: —

65,250: —

9,600: —

26,000: —

7,500: —

36,000: —

5,500: —

1,500: - 16,500: —

2,500: —

1,500: —

1,500: —

1,500: —

2,500: —

28,000:

18,000: —

20,400: —

260,000: —

Da utskottet,.! likhet med departementschefen, funnit den numera

forebrakta utredningen ådagalägga, att kravet på anläggning av ett

reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds hospital icke

t°rdeiklTaiaVVIT’ fär utskottet> som ej funnit skäl till erinran

mot de framlagda kostnadsberäkningarna, alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta anläggandet av ett reningsverk för vattenledning

svattnet vid Östersunds hospital i huvudsaklig överensstämmelse

med av ingenjören J. Bergström i augusti

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande tfr 6. 00

1918 och september 1919 uppgjort förslag för eu beräknad

kostnad av 205,000 kronor;

b) för ändamålet på extra stat for år 1921 anvisa

ett reservationsanslag å 100,000 kronor.

60:o) På

(punkt 01) och

förevarande

grund

Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning

av -----0- „

under hänvisning till vad utskottet under

utlåtande anfört, hemställer utskottet,

punkt

51 av

att riksdagen må från och med år 1921 höja det

ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett och därmed likställda sjukhus

med 1,500 kronor till 3,000 kronor.

Resestipendier

åt ordinarie

läkare

vid länslasarett

m. fl
[ÖL]
Ökal

anslag.

6 Ilo) Kungl. Maj:t

Täckande av

l»,.u har föreslagit riksdagen (punkt 62) att tlU brist å anslag

täckande'' av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Jarvso sjukhus m underhåu

för spetälska på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

i cffA 1 r\ r\t» spetälska•

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 183—184 i statsrådsproto- [02.]

kollet.

Förevarande anslag är påkallat av de stegrade prisen pa livsförnödenheter

och bränsle m. in. , • , , _

Till täckande av brist å ordinarie anslaget till berörda sjukhus

under åren 1919 och 1920 har Kungl. Maj:t därjämte föreslagit riksdagen

att på tilläggsstat för sistnämnda år anvisa ett anslag a 20,bUU

kronor.

Utskottet som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit, får alltså under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till täckande av brist å ordinarie

anslaqet till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 16,500 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att för uppförande

av ett spetälskesjukhus i Mora-Noret på extra stat for ar 1921

anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor. .

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 184

—187 i statsrådsprotokollet.

Uppförande

av ett

spetälskasjukhus

i

Mora-Noret.

[63.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

„ 05ter f^mställning av Kung], Magt har rikadagen för uppförande

av ett epetalskesjukhns i Dalarna anvisat dels på extra stat föf år 1<11 7

ett belopp av 40,000 kronor, dels ook pä extra stat för 4r 1918 ett re

servationsanslag av 70,900 kronor. På grund av att de „,,|L

erhaIhts vid byggnadens utbjudande på ent?epren< vant alh för’hTa

;/?S?de ti 1 deri beräknade kostnadssumman, har emellertid nå-on

a gäld for sjukhusets uppförande ännu icke kunnat vidtagas. °

behaml!m™bförehaff enimg1'' ?revarande förshS har utskottet till

Denandlmg torehaft en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora

m. fl vackt motion, nr 162, däri hemställts, Mora

»auK-'' «~ä

b) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Makt anhålla om utredning

och förslag! fråga om dels skärpta bestämmelser rörande intonering

av spetalskesjuka, dels beredande av understöd av statsmedel åt

sadana internerade spetälskesjukas familjer, vilka prövas vara T behov

^1n,j8tod för “n framställning hava motionärerna anfört kliande ■

,o dan ar 1905 anhöll kungl. medicinalstyrelsen om propositions

AntaS^ f -]r!,ksdafen y°raade uppförande av ett spetälskesjukhus i Mora

yttrade iP8tnlnom ^alama. var då 21, och medicinalstyrelsen

y e sm framställning till regeringen, att man svårligen kunde få

annan uppfattning an att sjukdomen i Dalarna hotade att tilltag

domeuThidol’ SH Ö ? hfigaI? bet™P»°dö av spetäfskesjukit”

1 ™ ~ bland annat uppförande av ett spetälskesjukhus i Daiaina

— bragtes sedan genom motion under riksdagens prövning år 19D>

fodt rttfesjuka ™ då

socken dai det nya spetalskesjukhuset tänktes förlagt 9

Riksdagen anhöll om utredning och förslag angående åtgärder

borde vidtagas för kraftigt bekämpande av spetälskesjukdomen i landet

SS frslll SÄ\OCh Vid. 1916 på Kung!:

Maj.ts förslag 40,000 kronor pa extra stat för år 1917 för uppförande

av ett spetälskesjukhus i Dalarna. I den utredning, som låo- till o-rund

<914Kut?datMatfnPr0P0Sltl01t ^ medif aalstyrelsen den 2! december

, 4 uttalat, att någon minskning av sjukdomsfallens antal icke kunnat

r?,fUnde; de „senaste 9 åren- Verkligt nya sjukdomsfall uppträdde

allt fortfarande sa gott som årligen såväl i Kopparbergs som V Gävle
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

borgs län. Av rent humanitära skäl men även, och det i lika grad,

av sanitära skäl ansåg medicinalstyrelsen, att ett verkligt och stort behov

av en sjnkvårdsanstalt i Dalarna för spetälskesjuka förelåge.

Mot medicinalstyrelsens utredning skulle möjligen kunna invändas,

att eu tendens till minskning av antalet spetälskesjuka inom Dalarna redan

år 1914 kunde iakttagas. Med utsträckande ett eller två år av

styrelsens statistiska jämförelse för de senaste nio åren kunde nämligen

fastslås, att antalet spetälskesjuka inom Kopparbergs län nedgått från

23 år 1904 eller 21 år 1905 till 17 år 1914. År 1907 var siffran uppe

i 26 och utgjorde år 1915 18 samt 1916 19.

Det förslag, vari utredningen utmynnade, liksom riksdagens år 1916

fattade beslut, må dock gärna erkännas ha varit i stort sett väl motiverade

vid den tidpunkt, då beslutet tillkom.

Sedan dess synes emellertid frågan om spetälskesjukvården i Dalarna

ha kommit i ett väsentligt förändrat läge.

Detta framgår kanske allra bäst av följande statistiska uppgifter

rörande antalet spetälskesjuke inom Kopparbergs län:

År.

Antal sjuka.

År.

Antal sii

1904 ..................

................... 23

1912 ...............

....................... 20

1905 ..................

................... 21

1913 ...............

....................... 21

1906 ..................

................... 20

1914 ..............

....................... 17

1907 ..................

.................... 26

1915 ...............

....................... 18

1908 .................

................... 23

1916 ...............

....................... 19

1909 ..................

.................... 23

1917 ...............

...................... 18

1910 ..................

.................... 22

1918 ...............

....................... 15

1911 .................

................... 19

1919 ...............

....................... 13

Minskningen av antalet sjuka är påfallande. Sedan rapporten för

år 1919 avgavs, har för övrigt ännu en av länets spetälskesjuka avlidit.

Antalet spetälskesjuka inom Dalarna utgör alltså för närvarande 12.

Inom Mora socken, där de spetälskesjuka år 1912 voro 9, har antalet

nedgått till 4. Av länets samtliga 12 spetälskesjuka äro jämt hälften

intagna på sjukhuset i Järvsö. År 1912, då endast 43 procent av

Dalarnas spetälskesjuka vårdades därstädes, yttrade medicinalstyrelsen,

att kunde man räkna på att denna interneringsprocent skulle bevaras,

vore ett hastigt avtagande av sjukdomen att vänta. Procenten har icke

blott bevarats utan ytterligare förbättrats, och styrelsen har fått rätt i

fråga om interneringens gynnsamma verkan. — Åv de 6 på sjukhuset

i Järvsö intagna dalapatienterna, vilka uppnått en medelålder av omkring

64 år, ha 4 vårdats där flera år och med sannolikhet vant sig

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 442 20 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

58

vid förhållandena på denna anstalt. Av de övriga 6 spetälskesjuka inom

länet, vilka hittills motsatt sig internering, har en uppnått 69 år, eu 68

år och två vardera 64 år. Ytterligt få av dessa, om ens några, torde

kunna förmås att frivilligt söka vård på ett spetälskesjukhus, även om

sådan vård bereddes inom länet.

De anförda förhållandena — vartill kan läggas, att under de två

senaste åren inga nya spetälskefall konstaterats inom Dalarna — synas

utgöra starka skäl för ett ytterligare uppskov med uppförandet av

spetälskesjukhuset i Mora-Noret.

De väsentligt ökade byggnadskostnaderna och hänsynen till de

statsfinansiella svårigheterna peka i samma riktning. År 1905 beräknades

det då ifrågasatta spetälskesjukhuset kräva en kostnad av 55,000

kronor. År 1916 räknade riksdagen med en byggnadskostnad av 81,020

kronor och 1917 beräknades samma kostnad till 110,900 kronor. Nu

anses totalkostnaden för sjukhusanläggningen komma att uppgå till

364,000 kronor.

Då uppskov ifrågasättes med denna anläggning, synes det emellertid

ej rådligt att fortfarande undanskjuta de två övriga åtgärder, som

av motionären vid 1912 års riksdag föreslogos till ett effektivare bekämpande

av spetälskan, men vilka av riksdagen med en välvillig motivering

uppskjutits i avvaktan på erfarenheter från verksamheten vid det

beslutade spetälskesjukhuset i Dalarna. Den ena av dessa åtgärder avser

skärpta bestämmelser i fråga om internering av spetälskesjuka. Den

andra, som utgör ett oundgängligt komplement till den förra, avser

beredande av ekonomiskt understöd av statsmedel åt sådana internerade

spetälskesjukas familjer, vilka äro i behov härav. Ett enda exempel ur

verkligheten må belysa behovet av båda åtgärderna. Det är å ena

sidan en fullkomligt missriktad humanitet, att en fattig spetälskesjuk

arbetarhustru kan få sköta sju små barn. Å andra sidan är det orimligt

att begära, att hon skall lämna sina små och söka vård på ett spetälskesjukhus,

så länge hon icke kan erhålla ett understöd, med vilket

hennes arbetskraft inom hemmet kan ersättas.» 1

1 likhet med motionärerna finner utskottet, att den konstaterade

minskningen av antalet spetälskesjuka i Dalarna utgör särskild anledning

att ifrågasätta, huruvida det tidigare fattade beslutet om byggandet

av ett spetälskesjukhus i Mora bör fullföljas. Och detta så mycket

hellre som de ursprungligen kalkylerade byggnadskostnaderna nu stegrats

till en sådan höjd, att utgifterna per vårdplats mer än tredubblats.

Därest nämligen det skulle befinnas möjligt att, under avvaktan på eu

närmare undersökning av de sjukes antal och vårdförhållanden, genom

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

59

ett, annat och mindre kostsamt statsingripande förhjälpa de spetälskesjuke

till erforderlig isolering och vård, så synas goda skäl för åtminstone

ett uppskov med beviljandet av nytt byggnadsanslag föreligga.

En dylik utväg synes också erbjuda sig i en på denna sjukdom inriktad,

lokalt understödd dispensärvård jämto ett beviljande av bidrag för

vissa sjukes individuella vård och isolering. Utskottet får sålunda förorda,

att eu undersökning i berörda hänseenden kommer till stånd.

Att på sätt motionärerna hemställt, undersökningen ifråga jämväl skulle

omfatta förslag till skärpta bestämmelser rörande internering av spetälskesjuka

synes däremot icke böra från riksdagens sida i detta sammanhang

påkallas. Därest sådana bestämmelser visa sig behövliga, lära

vederbörande myndigheter icke underlåta att taga initiativ i frågan.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen med anledning av herr Olssons i

Mora m. fl. ovanberörda motion och med avslag å Kungl.

Maj:ts förslag må

a) besluta, att med uppförandet av ett spetälskesjukhus

i Mora-Noret skall tillsvidare anstå;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa dels förnyad utredning

angående behovet av ifrågavarande sjukhus, åtminstone

i dess nu planerade storlek, dels ock utredning beträffande

frågan om och i vad mån statsmedel böra anvisas

för beredande av vård åt spetälskesjuka, som

icke äro å vårdanstalt intagna samt för understöd åt

de sjukes familjer, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, vartill dessa utredningar må föranleda.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att från och

med år 1921 höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,400,000 kronor, med

100,000 kronor till 2,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 189—190 i statsrådsprotokollet.

För ett vart av åren 1910—1917 har riksdagen beviljat anslag på

extra stat till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Från och med år 1918 har för samma ändamål utgått ordinarie

förslagsanslag, vilkas belopp utgjort för år 1918 650,000 kronor, för

år 1919 1,200,000 kronor och för år 1920 2,400,000 kronor.

Anslag till

driftkostnader

vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

[64.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5-

I överensstämmelse med riksdagens i ämnet fattade beslut har

Kungl. Maj:t genom kungörelser den 28 juni 1918 (sv. förf.-samling nr

494) och den 12 september 1919 (sv. förf.-samling nr 589) fastställt

villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag från anslaget ifråga.

Omförmälda kungörelser innehålla följande:

Statsbidrag utgår allenast till sådan anstalt, som prövas vara på tillfredsställande

sätt anordnad och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal icke utgår

med högre belopp än 1 krona för dag, dock att, där anstalt är avsedd för personer,

tillhörande viss kommun eller landstingsområde, hinder för statsbidrags

åtnjutande ej må föranledas av den omständigheten, att avgiften för vård av person

från annan ort utgår med högre belopp.

Från och med år 1920 utgör bidragets belopp för tuberkulossjukhus 2 kronor,

för tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett 1 krona 50 öre

samt för kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn 1 krona 75 öre, allt

för dag och patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock

med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag

ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på varje tusental av

länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å kustsjukhus

och kustsanatorier för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt,

som är avsedd för vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka från

visst län eller viss stad, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och

Norrbottens län, där statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning

i förhållande till invånarantalet. I

I skrivelse den 21 augusti 1919 har medicinalstyrelsen yttrat sig

angående behovet av anslag för omförmälda ändamål under år 1921.

Under åberopande av detaljuppgifter i en skrivelsen bifogad tablå kar

styrelsen funnit det högsta belopp, som kan bliva erforderligt att bevilja

under iakttagande av nu gällande grunder för bidragets utgående,

utgöra 3,037,955 kronor 25 öre. I detta belopp kan emellertid, framhåller

styrelsen, med all säkerhet en reducering äga rum, beroende dels

på att det är ganska ovisst, huruvida tre i tablån upptagna anstalter

verkligen under år 1921 äro i verksamhet och sålunda berättigade till

statsbidrag för driften, dels ock att på högsta för varje anstalt tillåtna

patientantalet med all sannolikhet icke under alla dagar av året är fyllt.

Styrelsen bär därför hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för år

1921 beräknas till högst 2,600,000 kronor.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsyrkande har departementschefen

anfört följande:

»Såsom vid föredragning av motsvarande anslagsfråga i 1918 års

statsverksproposition nämnts, har erfarenheten ådagalagt, att de för

ifrågavarande ändamål under senaste åren ntanordnade medlen ej oväsentligt

understigit de maximibelopp, som medicinalstyrelsen beräknat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr ö. "1

erforderliga enligt gällande grunder. De huvudsakliga anledningarna

härtill torde hava varit, dels att icke alla de beräknade platserna blivit

färdiga på angiven tid, dels att åtskilliga platser tidvis ej vant belagda

eller ock belagda med högre avgift än för statsbidrag ar medgivet.

Med hänsyn till nu berörda -förhållanden har jämväl eu reducering agt

mm av anslagen för åren 1917—1920 till respektive 78 Vs, 83, 7 < och

83 % av det utav styrelsen beräknade maximala anslagsbehovet.

Om för år 1921 anslagets belopp sättes till 2,500,000 kronor eller

omkring 82 % av det för samma år beräknade maximibeloppet, 3,037,955

kronor*25 öre, torde anslaget därför med all sannolikhet bliva tillräckligt.

Vid bifall därtill skulle sålunda anslaget ökas med 100,000 kronor,

vilken ökning är beroende på att det för år 1921 beräknade maximibeloppet

överstiger motsvarande summa för år 1920.»

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot den av Kungl.

Maj:t föreslagna ökningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvdrdsanstaltei’, nu 2,400,000

kronor, med 100,000 kronor till 2,500,000 kronor.

64:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan (punkt

65) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 191) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, pa extra stat för ar 1921 bevilja

ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av

bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för

resor1 till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda

kustsanatorierna, att utgå under de villkor Kungl.

Maj:t bestämmer.

65:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 51 anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det

ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt läkare,

som anmäla sig vilja studera tuberkulosens igenkännande,

behandling eller hygien, från 1,000 kronor till 2,000

kronor.

Ökat anslag.

Rcsebidr a g

till vissa

patienter vid

kust
sanatorierna.

[65.]

Resestipendier

åt läkare

för studier i

tuberkulossjukvård.

[66.]

Ökat an slag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Folksanatori

erna.

[67.]

66:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumstond

inrattade folksanatorierna på extra stat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att utgå under de i statsrådsprotokollet

over civilärenden den 7 januari 1920 angivna villkor

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 190—203 i statsrådsproto
-

1. . 1 afledning av mom riksdagen väckta motioner har riksdagen år

1JU4 till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur

Konung Oscar Hus jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna, under

villkor att något^ lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke

anordnades, för år 1905 anvisat ett belopp av 400,000 kronor, varav

° inn,e er 200’d00 Cremor finge av tillgängliga medel förskjutas under

ar 1904. J

Genom beslut den 8 juli 1904 har Kungl. Maj:t rörande ifrågavarande

anslag meddelat bestämmelser, beträffande vilkas innehåll en

redogörelse återfinnes i det vid statsverkspropositionen till 1907 års

riksdag fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12 ianuari

1907, punkt 32. J

På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har därefter riksdagen

för vart och ett av åren 1906-1917 för ifrågavarande ändamål

anslagit ett belopp av 200,000 kronor att användas i enlighet med av

Kung] Maj:t meddelade bestämmelser. För år 1918 har riksdagen för

andamålet anvisat ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor, med rätt

- ivungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år

1.117 utanordna 50,000 kronor. Sistnämnda belopp avsågs för täckande

av brist, som beräknats uppkomma i verksamheten under år 1917. Därefter

bär 1918 års lagtima riksdag för omförmälda ändamål anvisat dels

or ar 1919 ett förslagsanslag, högst, 250,000 kronor, dels ock på tilllaggsstat

for år 1918 ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor, vilket

anslag var avsett till bestridande av de ökade kostnader, som till följd

a vin träffade prisstegringar beräknades uppkomma vid folksanatoriernas

drift under år 1918. Slutligen har 1919 års lagtima riksdag för ifråga
Innannn

®ndamål bevil.Jat dpIs år 1920 ett förslagsanslag, högst,

f00’?00. och de]s På tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

boSsU 300,000 kronor, varav hälften skulle täcka beräknad brist under

ar 1918 och hälften sådan brist under år 1919.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av förevarande anslagar

föranledd av de under de senaste åren oerhört stegrade kostnaderna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

03

för personalens avlönande och för anskaffande av livsmedel och andra

förnödenheter. o

Trots riksdagen, enligt vad ovan nämnts, till täckande av brist a

1918 års anslag anvisat tillhopa 200,000 kronor, samt överstyrelsen för

fonden, såsom av utredningen framgår, iakttagit all omtanke och sparsamhet

vid sanatoriernas drift, hava de av riksdagen för sagda år anvisade

medlen icke varit till fyllest, utan har lör år 1918 uppstått eu

ytterligare brist av 220,739 kronor 72 öre. Med anledning härav både

överstyrelsen den 11 mars 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till

täckande av den brist, som sålunda uppstått, på tilläggsstat för år 1919

äska ett ytterligare anslag å berörda belopp. Med hänsyn emellertid

till att framställningen inkommit så sent under 1919 års riksdag, föranledde

den icke då någon framställning till riksdagen från Kungl.

Maj:ts sida.

Jämväl för åren 1919 och 1920 anvisade belopp, 400,000 kronor

för vartdera av året, beräknas icke vara tillfyllest, utan anses ett ytterligare

belopp av 400,000 kronor vara erforderligt för att täcka den

brist, som väntas uppkomma under vart och ett av nämnda år.

Till täckande av dessa brister har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för

år 1920 äskat ett belopp av 1,021,000 kronor.

Då de ifrågasatta anslagen till upprätthållande av folksanatoriernas

verksamhet skulle bliva avsevärda icke blott i och för sig utan även i

förhållande till jubileumsfondens storlek — fondens tillgångar, inberäknat

värdet av fastigheter, utgjorde enligt senaste revisionsberättelse omkring

3,400,000 kronor — har det synts departementschefen böra tagas under

övervägande, huruvida icke statens inflytande på fondens förvaltning bor

ökas. ^Enligt nu gällande stadgar angående förvaltning av jubileumsfonden

består överstyrelsen för fonden av fem ledamöter och två suppleanter,

valda för fem år i sänder. Överstyrelsens ordförande utses av

Hans Maj:t Konungen och styrelsens övriga fyra ledamöter ävensom

suppleanterna av huvudmännen för fonden på årsmöte. Vidare välja

huvudmännen på årsmötet två revisorer jämte tva suppleantei föt dem

för granskning av det löpande arets räkenskaper och förvaltning. I

enlighet med vad 1904 års riksdag vid beviljande för första gången av

anslag till folksanatorierna förutsatte, har Kungl. Maj:t genom brev

den 8 juli 1904 förordnat bland annat, att en ledamot i överstyrelsen

skall utses av Kungl. Maj:t för en lid av fem ar i sänder, varjämte

Kungl. Maj:t samtidigt föreskrivit, att eu av Kungl. Maj:t utsedd revisor

skall deltaga i granskningen av jubileumsfondens räkenskaper och förvaltning.

Departementschefen föreslår, att Kungl. Maj:t skall utse ytterligare

"två ledamöter i överstyrelsen samt en revisor, vadan översty
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

relsens ledamotsnumerär och revisorernas antal skulle sammanlagt bliva

respektive åtta och fyra. Vad departementschefen sålunda föreslagit

syntes böra av Kung]. Maj: t föreskrivas såsom villkor för ut anor duande

av de anslag för ifrågavarande ändamål, som av riksdagen beviljas för

år 1921 och följande år.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kung!. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit, hemställer,

Ökai anslag'' att, riksdagen må till upprätthållande av verksam
heten

vid de genom medel ur Konung Oscar ll:s

jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750,000

kronor, att utgå under de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari

1920 angivna villkor.

Sfaf ... .^iKungLMaft tar vidare föreslagit riksdagen att på extra stat

dispensar- fyr ar 1“*1 bevilja ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas

verksamhet, till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet, under villkor

LOö.J i huvudsaklig överenstämmelse med de nu gällande.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 203—204 i åberopade statsrådsprotokollet.

För understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen på extra

stat beviljat särskilda förslagsanslag, för vart och ett av åren 1915

— 1917 å 60,000 kronor, för vart och ett av åren 1918 och 1919 å

70,000 kronor samt för år 1920 å 150,000 kronor.

Den av Kung!. Maj:t nu föreslagna ökningen av anslaget är föranledd

av att dispensärverksamheten alltjämt befinner sig i kraftig utveckling

samt att tillämpning av gällande grunder för anslaget kräver

en betydande höjning av detsamma.

Då utskottet av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygat

om, att den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av anslaget är

av behovet påkallad, får utskottet hemställa,

ökat antlaä'' _ att riksdagen må på extra stat för år 1921 be
vilja

ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas

till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet

under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de

nu gällande.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65

68:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att från och

med år 1921 under riksstatens femte huvudtitel uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 30,000 kronor att enligt därom av Kungl. Maj;f meddelade

bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den

b. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade

personer från landsorten, under villkor att genom bidrag från

vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes bestridas de

belopp, som erfordras för patientens resor fram och åter emellan hemorten

och den anstalt, där behandlingen äger rum, ävensom för hans

underhåll, så länge behandlingen, vare sig densamma sker i en eller

flera tidsperioder, varar.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 205

—208 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat anvisat

anslag alltsedan år 1904, då riksdagen efter därom av Kungl. Maj:t

gjord framställning för ändamålet beviljade ett belopp av 7,000 kronor.

Anslaget utgick därefter under följande år med successivt vidtagna

ökningar, så att detsamma för år 1909 utgjorde 12,000 kronor. Vid

samma års riksdag förändrades dess karaktär från fast anslag till förslagsanslag,

i samband varmed beloppet höjdes till 15,000 kronor.

Denna summa var oförändrad till och med 1917, men från och med

år 1918 har anslaget utgått med 30,000 kronor för år.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,

har utskottet funnit sig böra biträda. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1921 under riksstatens

femte huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 30,000 kronor att enligt därom av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser användas till bekostande

av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa

med sjukdomen ''»lupus vulgarisD behäftade personer från

landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande

landsting eller kommuner eller annorledes bestridas

de belopp, som erfordras för patientens resor

fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där

behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll,

så länge behandlingen, vare sig densamma sker i en

eller flera tidsperioder, varar.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr o.)

Behandling

av medellösa

lupuspatienter.

[69.]

442 20 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resebidrag

till vissa patienter

vid

radiumhemmet

i

Stockholm.

[70.]

Statsbidrag

för uppförande

och

drift av epidemisjukhus.

[71.]

Lindring i

mindre

bemedlade

patienters å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[72.]

Statsbidrag

för anställning

av distriktssköterskor

m. m.

[73.]

69:o) Beträffande Kung! Maj:ts förslag om resebidrag till vissa

patienter vid radiumhemmet i Stockholm (punkt 70) samt om statsbidrag

för uppförande och övertagande av epidemisjukhus m. m. (punkt

71) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

70:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 72) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till beredande av bidrag, i enlighet

med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder,

för lindring i mindre bemedlade ''patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader å extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag av 230,000 kronor.

71:o) På grund av vad Kuogl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 73)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 211—212) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt ruin, på extra stat för år 1921 anvisa

a) till bestridande av kostnaderna för anordnande

i Stockholm av en statens skola för utbildning

av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 8,000 kronor;

b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående

av nämnda statens skola för utbildning av

distriktssköterskor ett förslagsanslag, högst, 20,000

kronor;

c) för beredande av statsbidrag för anställning

av distriktssköterskor i enlighet med de i riksdagens

skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder ett förslagsanslag

å 250,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 5. 67

72:o) Med anledning av Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för beredande av statsbidrag till avlöning

åt distriktsbarnmorskor på extra stat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

73:o) 1 förslaget till riksstat för år 1921 har Kung!. Maj:t under

femte huvudtiteln med oförändrat belopp eller 63,533 kronor upptagit

det hittills under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till

barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Enligt Kungl. Maj:ts i proposition nr 3 till innevarande års riksdag

framlagda, av riksdagen numera godkända förslag skall emellertid det

för allmänna barnbördshuset i Stockholm beräknade anslaget eller 24,853

kronor, fortfarande upptagas under åttonde huvudtiteln, vilket ävenledes

skett. Vid sådant förhållande bör det under förevarande huvudtitel

uppförda anslaget minskas med sagda belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under

femte huvudtiteln uppföra ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen med 38,680

kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till anordnande

i Stockholm, Göteborg och Lund av fortbildningskurser för

barnmorskor på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 213—215 i statsrådsprotokollet.

Från och med år 1899 hava av riksdagen på extra stat anvisade

medel stått till förfogande för fortsatt utbildning av barnmorskor.

Sedan nya stater för barnmorskeundervisningsanstalterna år 1910

fastställts, och överlärarna vid dessa från och med år 1911 blivit pliktiga

att utan särskild ersättning såsom ett tjänsteåliggande bestrida

ifrågavarande undervisning, sattes det extra anslaget för åren 1911 —

1917 till 2,000 kronor. För år 1918 — då kursen i Lund blev inställd

— utgick anslaget med 1,400 kronor.

Statsbidrag

till avlöning

åt distriktsbarnmorskor.

[74.]

Barnmorskeundervisningen

och

barnbördshusen.

Minskat

anslag.

Fortbildning

skur ser

för barnmorskor.

[75.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

För år 1919, då kurser skulle uppehållas såväl i Stockholm och

Göteborg som i Lund, beviljade 1918 års lagtima riksdag å extra stat

2,000 kronor. Härtill kom ett lika stort belopp å tilläggsstat, beviljat

av 1919 års lagtima riksdag, som desslikes på extra stat för år 1920

anvisade ett anslag av 2,800 kronor för det årets kurser i Stockholm

och Göteborg.

Enligt nu gällande grunder för beräknandet av kostnaderna för

ifrågavarande kurser erfordras för år 1921 ett anslag å 4,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande i Stockholm,

Göteborg och Lund av fortbildningskurser för barnmorskor

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor.

Karantäns
-

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anstalten på (punkt 76) får utskottet hemställa,

Känsö för

skötseln av

koloxidapparaten.

[76.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för bestridande av kostnaderna

för skötseln av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga

koloxidapparaten på extra stat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

Personligt 76:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit

d/teS,riksdagei1 (Punkt 77) hemställer utskottet,

läkaren O. E.

Hjortzberg. att riksdagen må, i likhet med vad för inneva
L77-]

varande år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 500 kronor, till personligt

lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på?

Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg att utgå, så länge han

under år 1921 på grund av Kungl. Maj:ts förordnande

uppehåller ifrågavarande karantänsläkarbefattning.

Understöd åt 77:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 78)

för^odiing*av ock under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 217) i ämnet inmedicinai-

nehåller, får utskottet hemställa,

växter m. m.

[78.]

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 69

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, som bidrag till skolföreståndaren

J. Henrikssons i Rostock verksamhet för odling av

frön för uppdragande av medicinalväxter in. in. på extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3.000 kronor.

78:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till stipendier

för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare

för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm in. m.

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 218

—219 i statsrådsprotokollet.

Till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda

läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm

har av riksdagen på extra stat anvisats för år 1915 4,500 kronor

samt för vartdera av åren 1917 och 1919 6,000 kronor. Närmare bestämmelser

angående stipendiernas åtnjutande hava meddelats av Kungl.

Maj:t, senast genom brev den 24 oktober 1916 (Sv. förf.-saml. nr 534).

Stipendiebeloppen hava därvid fastställts till högst 300 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning skulle

.stipendiernas antal ökas från 20 till 28 samt deras belopp höjas från

förut fastställda högst 300 kronor till högst 400 kronor, varjämte

högst 800 kronor skulle få användas som bidrag till resekostnader för

provinsialläkare i övre Norrland, som deltoge i sådan kurs.

Vad Kungl. Maj:t sålimda föreslagit, har utskottet ansett sig böra

biträda, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till stipendier för i statens, landstings

eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande

av medicinska fortsättningskurser i Stockholm m. m. på

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

12.000 kronor.

Stipendier för

deltagande i

medicinska

fortsättningskurser

m. rrv.

[79.]

Ökat anslag.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Överståt
liållarämbetet.

[80.]

Utgivande av

»Polisunderrättelser».

[81-]

Ökat anslag.

Inrättande av

en centralbyrå

för

fingeravtryck.

[82.]

Ö verståth å llaräin betet.

79:o) Beträffande Kung!. Maj:ts förslag om höjning av det ordinarie

anslaget till överståthållareämbetet kommer utskottet att framdeles under

riksdagen att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att till fortsatt

utgivande av tidningen »Polisunderrättelser)) på extra stat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 95,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 221—222 i statsrådsprokollet.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat beviljat anslag

till utgivande av tidningen »Polisunderrättelser». För år 1920 har för

ändamålet anvisats ett förslagsanslag, högst, 78,000 kronor.

Den av Kung! Maj:t nu ifrågasatta höjningen av anslaget är föranledd

av stegrade bokbinderi kostnader samt den ökning av arbetslönerna,

som ägt rum inom typografyrket till följd av det senaste löneavtalet.

För täckande av brist, som uppkommit i det av riksdagen för år

1920 beviljade anslaget, har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma år

äskat ett belopp av 17,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså beträffande framställningen under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till fortsatt utgivande av

tidningen T>Polisunderrättelsern> på extra stat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 95,000 kronor.

81:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 82) att till bestridande

av utgifter för inrättande av en centralbyrå för fingeravtryck

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

71

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 222

—236 i statsrådsprotokollet.

Sedan början av år IDOG bär fmgeravtryckssystemet (daktyloskopien)

varit infört vid Stockholms detektivavdelning (jämsides med »Bertillonska

förbrytaremätningarna») och tillämpats vid identifiering av brottslingar.

Fmgeravtryckssystemet har sedermera även införts vid polisinrättningar

i ett 15-tal andra städer i riket. Genom att efter överenskommelse

mellan ett flertal polismyndigheter signalementsbyrån vid kriminalavdelningen

i Stockholm kommit att för landet i dess helhet tjänstgöra

såsom en centralbyrå, där fingeravtryck, som inkommit från de

olika polisinrättningarna, samlats, registrerats och klassificerats, har man

till en del vunnit samma resultat, som skulle hava uppstått genom statliga

åtgärder på detta område. Tiden har emellertid, enligt departementschefens

förmenande, nu ansetts vara inne att staten tager saken

om hand och för landet i dess helhet fullföljer det uppslag, som i

mera begränsad omfattning tagits och därvid visat gynnsamma resultat.

Av utredningen i ärendet framgår, att daktyloskopien eller fin ge ravtryckssystemet

visat sig vara till stort gagn för identifierandet av brottslingar.

För att systemet ifråga skall kunna verka fullt effektivt, torde

emellertid, på sätt i ett flertal stater är fallet, en för hela riket gemensam

centralbyrå med lmvudregistratur för fingeravtryck böra upprättas,

varjämte departementschefen ifrågasatt, att det bör åligga vederbörande

polis- och åklagarmyndighet, ävensom i förekommande fall fängelsemyndighet,

att upptaga fingeravtryck och översända desamma till centralbyrån.

Att kostnaderna för centralbyråns inrättande bestridas av statsmedel,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka, och har det av Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet ej heller givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av utgifter förorättande

av en centralbyrå för fingeravtryck på extra

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000

kronor.

Utskottets

■yttrande.

Nytt anslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ersättning åt

landshövdingarna

för

vissa tjänsteresor

inom

länet.

[83.]

Utskottets

yttrande.

Angående

statsverkets

övertagande

av tre

fjärdedelar av

kostnaden för

landshövdingresidensens

uppvärmning.

[84].

Landsstaten.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) medgiva,

att landshövding må från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor

för besökande av olika orter inom länet för inhämtande av underrättelse

om nämnda orters tillstånd och behov av statsverket åtnjuta resekostnads-

och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 237—241 i statsrådsprotokollet.

För de resor, som landshövdingarna jämlikt § 40 i gällande landshövdinginstruktion

äro skyldiga att företaga för att söka vinna förtrogenhet

med förhållandena inom länet, utgår ingen ersättning i

vidare mån, än att landshövdingarna åtnjuta fria resor å statens järnvägar

inom länet, samt att landshövdingarna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län uppbära ersättning för kostnad för användning av

automobil, för skjuts eller båtlega samt anlitande av vägvisare och bärare.

Övrig resekostnad samt utgifterna för husrum och mat under resan

måste landshövdingarna bekosta av egna medel.

Utskottet, som funnit den av departementschefen förebragta utredningen

ådagalägga rättmätigheten och billigheten uti Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får alltså hemställa;

att riksdagen må medgiva, att landshövding må

från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor för

besökande av olika orter inom länet för inhämtande

av underrättelse om nämnda orters tillstånd och behov

av statsverket åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente.

83:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 84) att

tre fjärdedelar av kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd

boställslägenhet må från och med den 1 september 1920 övertagas av

statsverket.

1 fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 241

—244 i statsrådsprotokollet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 73

Enligt nu gällande bestämmelser bidrager statsverket med hälften

av de kostnader, landshövding har att vidkännas för uppvärmning av

honom tillagd boställslägenhet.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava kostnaderna för uppvärmning

av landshövdingarnas boställslägenheter under de två senaste

eldningsåren ökats i sådan grad, att landshövdingarna numera i de

flesta fall gälda nästan lika mycket som eller mera än vad de hade att

för ändamålet vidkännas år 1916, då kostnaderna i sin helhet drabbade

dem. I betraktande härav och med hänsyn; till att någon utsikt till

avsevärd ändring i detta förhållande icke torde vara att emotse under

den närmaste framtiden har utskottet ansett skäligt, att statsverket övertager

ytterligare en del av berörda kostnader. I fråga om omfattningen

av statsverkets bidragsskyldighet härutinnan har utskottet funnit sig

böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t i ifrågavarande avseende föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att tre fjärdedelar av

kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd

boställslägenhet må från och med den 1 september

1920 övertagas av statsverket.

84:o) Kungl. Maj t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921

uppföra

dels för Södermanlands län 1 länsbokhållare av första lönegraden

med en årlig avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie

och 1 länsbokhållare, båda av andra lönegraden och med en årlig

avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor

tjänstgöringspenningar, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare

kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor;

dels ock för Stockholms län 1 landskontorist med en årlig avlöning

av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist

med en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor

lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Jämtlands län

likaledes en landskanslist med en årlig avlöning av 2,500 kronor, därav

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 442 20 10

Utskottets

yttrande.

Tjänstemän

och betjänte

vid länsstyrelserna.

[85.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor

ortstillägg, varjämte för samtliga berörda belattningskavare kunna efter

respektive 5, iO och 15 år komma tre ålderstillägg till lönen, vart och

ett å 400 kronor;

2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare, som på grund

av vad ovan föreslagits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga

delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

den 14 juni 1917 äro stadgade för åtnjutande av de från 1918

års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921

uppföra

dels 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden, därav 2 för vart

och ett av Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,

Kopparbergs och Västernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads,

Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län;

dels ock 13 kvinnliga biträden av första graden, därav 2 för Malmöhus

län samt 1 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,

Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka må varda uppförda

å ordinarie staten för landstaten, skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser

som av 1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att gälla

från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar, dock

att i dessa bestämmelser må vidtagas sådan ändring att biträde av

andra graden vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må komma i åtnjutande av, förutom de

för biträden av andra graden i landsorten bestämda avlöningsförmåner,

jämväl ortstillägg å 100 kronor, ävensom besluta, att de å ordinarie

staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola från och med år

1921 benämnas kvinnliga biträden av första graden;

5:o) besluta sådan ändring i de utav 1917 års riksdag godkända

villkor och bestämmelser för åtnjutande .av de från 1918 års början

fastställda avlöningsförmåner för landsstaten, att beträffande rätt för

kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring till godo för åtnjutande

av ålderstillägg skall gälla, att den, som från och med eller efter

den 1 januari 1921 befordras till ordinarie biträde hos länsstyrelse,

skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöjning räkna sig till godo

den tid, biträdet omedelbart före uppförandet å ordinarie stat av

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 75

vederbörande befattning med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen

utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, samt

6:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid

länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor, med 83,^00 kronor till i,438,250

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 245—263 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna,

vilket av 1917 års riksdag bestämdes till 1,296,650 kronor, är i 1920

års riksstat upptaget till 1,354,450 kronor. Höjningen är till väsentlig

del att hänföra till skedda avlöningsförbättringar för kvinnliga skrivbiträden

samt vaktmästare vid länsstyrelserna, ökning av antalet tjänster

bär emellertid jämväl ägt ram, i det att dels, i stället för 4 indragna

lanti äntmästarbefattningar, a ordinarie staten för landsstaten uppförts 4

länsbokhållartjänster, därav 2 av första lönegraden och 2 av andra

lönegraden, dels ock ytterligare 4 kvinnliga skrivbiträdesbefattningar

uppförts å ordinarie stat.

^Den verkliga ökningen av personalantalet vid länsstyrelserna efter

1917 års omorganisation inskränker sig alltså till nämnda skrivbiträdesbefattningar.

En mera betydande utökning av antalet tjänster har emellertid

numera icke ansetts kunna undvikas, framförallt på grund av den ökning

i arbetet å landskontoren, vilket inträtt till följd av fögderiförvaltningens

omorganisation och kronouppbördens verkställande genom postverket.

Behovet av ytterligare arbetskrafter har dock i väsentlig mån synts

kunna tillgodoses genom anställande hos länsstyrelserna i ökad omfattning

av kvinnlig personal.

Uppförandet å ordinarie stat av de utav Kungl. Maj:t föreslagna

befattningarna skulle medföra en ökning av det ordinarie anslaget till

tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna med 83,800 kronor, varav

17,500 kronor för de manliga tjänsterna och 66,300 kronor för de

kvinnliga befattningarna. Att oaktat denna höjning av nu förevarande

anslag någon minskning av anslaget till arvoden åt extra länsnotarier

m. m._ icke föreslagits är i huvudsak föranlett därav, att detta anslag

visat sig alltför knappt tilltaget samt att höjning av arvodena till vissa

extra tjänstemän och kvinnliga biträden vid länsstyrelserna är av behovet

påkallad. Däremot har anslaget till övergångsstaten ansetts

kunna minskas med 15,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å den ordinarie avlöningsstaten

för landsstaten av en länsbokhållare av första lönegraden för

Utskottets

yttrande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Södermanlands län samt en länsnotarie och en länsbokhållare, båda av

andra lönegraden, för Ålvsborgs län har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Ej heller har utskottet funnit något att erinra emot att å

ordinarie stat uppföras ytterligare eu landskontorist i Stockholms län

samt en landskanslist i vart och ett av Södermanlands och Jämtlands län.

Då utskottet jämväl funnit sig böra biträda förslaget om uppförande å

ordinarie stat av 26 kvinnliga biträden av andra och. 13 kvinnliga, biträden

av första lönegraden samt ej heller i övrigt haft något att erinra

mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och

med år 1921 uppföra

a) för Södermanlands län 1 länsbokhållare av

första lönegraden med en årlig avlöning av 3,600

kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor

tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie

och 1 länsbokhållare, bada av andra lönegraden

och med en årlig avlöning av 3,200 kronor,

därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

varjämte för samtliga ifrågavarande

befattningshavare kunna efter respektive 5, 10 och

15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 500

kronor;

b) för Stockholms län 1 landskontorist med en

årlig avlöning av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor

lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor

ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist med

en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor

lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, samt för

Jämtlands län likaledes 1 landskanslist med en årlig

avlöning av 2,500 kronor, därav 1,500 kronor lön,

900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor ortstillägg,

varjämte för samtliga berörda befattningshavare

kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;

2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare,

som på grund av vad ovan föreslagits må varda uppförda

å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla

de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

i t

den 14 juni 1917 äro stadgade för åtnjutande av de

från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner lör

landsstaten; A , e . „ i

3:o) å ordinarie staten för landsstaten tran och.

med år 1921 uppföra ... ,

a) 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden,

därav 2 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kopparbergs och

Västernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands,

Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands,

Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län;

b) 13 kvinnliga biträden av första graden, darav

2 för Malmöhus län samt 1 för vart och ett av

Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Alvsboro-s,

Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands och Västerbottens län,

Ö4-o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka

må varda uppförda å ordinarie staten för landsstaten,

skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser, som av

1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att galla

från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar,

dock att i dessa bestämmelser ma

vidtagas sådan ändring, att biträde av andra graden

vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jamtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må komma i åtnjutande

av förutom de för biträden av andra graden i landsorten

bestämda avlöningsförmåner, jämväl ortstillagg

å 100 kronor, ävensom besluta, att .de å ordinarie

staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola

från och med år 1921 benämnas kvinnliga bitraden av

första graden; 1Q17

5:o) besluta sådan ändring i de utav 1917 ais

riksdag godkända villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner

för landsstaten, att beträffande ratt

för kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring

till o-odo för åtnjutande av ålderstillägg skall, galla,

att *den, som från och med eller efter den 1 januari

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1921 befordras till ordinarie biträde bos länsstyrelse,

skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöining

räkna sig till godo den tid, biträdet omedelbart före

uppförandet å ordinarie stat av vederbörande befattning

med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen

utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet;

samt

6:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor

med 83,800 kronor till 1.438,250 kronor

Arvoden åt

extra länsnotarier

m. ra.

85:o) I . förslaget till riksstat för år 1921 har Kungl. Makt upptagit

ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier

m. m. med oförändrat belopp, 383,000 kronor.

\ frj£a om den mverkan uppförandet å ordinarie stat av de under

föregående punkt omförmälta befattningarna måste utöva å nu förevarande

anslag har departementschefen anfört följande:

»Det^ ar självfallet, att uppförandet å ordinarie stat av de under

nästföregående punkt omhandlade befattningarna måste minska anspraken

pa anslaget till arvoden åt extra biträden såtillvida, som

et mindre antal befattningshavare behöver avlönas från sistnämnda ansla&-

(jrlv''etvisi_iår också, därest ifrågavarande befattningar komma att

uppforas a ordinarie stat, för år 1921 vidtagas reduktion särskilt i de

andelar av biträdesanslaget, som för år 1920 tillerkänts de länsstyrelser,

vilkas antal ordinarie befattningar skulle mera avsevärt ökas.

, „ et b°r emellertid ikågkommas, dels att de befattningar, som nu

skulle uppföras å ordinarie stat, såsom extra avlönats med lägre arvoden

dels ock att i regel arvodena till de extra skrivbiträdena pläga utgå

icke från biträdesanslaget utan från sjätte huvudtitelns anslag till skrivmaterialier

och expenser, ved in. m. Tages vidare hänsyn till att ersättning

till vikarie under semester för de nya ordinarie befattningshavarna

vid lansstyrelserna skall utgå från biträdesanslaget, torde den

verkliga avlastningen från detta anslag kunna uppskattas till mindre

an 4U,000 kronor.

Såsom skäl för att någon nedsättning av biträdesanslaget icke bör

aga rum har statskontoret bland annat framhållit behovet av höjning

etter viss tids anställning av maximiarvodena för de extra biträden hos

lansstyrelserna, vilka innehava juridisk universitetsutbildning. Statskontoret

har föreslagit slutarvodena till högst 3,000 kronor för extra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. ''•

länsnotarie eller extra länsbokhållare samt till högst 2,300 kronor lör

annat extra biträde med juridisk utbildning.

Beträffande denna fråga vill jag till eu början erinra, att för närvarande

arvodena till de manliga extra biträdena vid lansstyrelserna

äro fastställda till för extra länsnotarie och extra länsbokhållare högst

2 500 kronor samt för annat biträde högst 2,000 kronor, vilket belopp

dock må utgå endast för den, som har juridisk universitetsutbildning

eller längre tids anställning. Vidare vill jag erinra därom, att statskontoret

år 1918 i utlåtande med anledning av utav länsstyrelsen i

Jämtlands län gjord framställning i ämnet före steg eu höjning av

nämnda maximiarvoden till 3,000 kronor, respektive 2,300 kronor Da

vid frågans behandling nästlidet år föredragande departementschefen

icke ansåg sig böra tillstyrka denna höjning, berodde detta darpå, att

arvodesförhöjning var avsedd att beredas ifrågavarande tjänsteman i

form av tillfällig löneförbättring. I likhet med befattningshavarna inom

den civila statsförvaltningen i övrigt hava också länsstyrelsernas extra

biträden blivit delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen.

Då det nu, efter vad flera länsstyrelser meddelat, fortfarande visat

si o- svårt att trots den tillfälliga löneförbättringen erhålla kvalificerad

personal, synes den av statskontoret anvisade utvägen vara beaktansvärd.

Det torde ej kunna förnekas, att de extra biträden, vilka avlag

examen vid juridisk fakultet och som någon längre tid vant anstalta

hos länsstyrelse, intaga en ställning i arvodeshänseende, som knappast

står i rätt förhållande till arvodena för övrig extra personal Det ioreträde

i avseende å begynnelsearvodet, som nu ar tillerkänt de juridiskt

utbildade extra tjänstemännen, saknar sålunda motsvarighet i fråga om

arvodet efter längre tids anställning. Vid bedömandet av denna fråga

bör för övrigt ihågkommas, att de extra biträdena vid länsstyrelserna

hava full daglig tjänstgöringstid, varför den möjlighet att tjanstgora

hos olika verk och myndigheter, vilken står öppen for extra tjänstemän

i de centrala ämbetsverken, är stängd för länsstyrelsernas extra

biträden. Jag har med hänsyn till ovan berörda omständigheter ansett

mig böra i huvudsak tillstyrka statskontorets nu framlagda förslag,

vilket bör göra det i någon mån lättare för länsstyrelserna att tillgodose

behovet av biträden med juridisk examen. Jag håller emellertid före,

att en bestämd minimitid för anställningens varaktighet bor fastställa!!

såsom villkor för erhållande av nu ifrågavarande arvodeshojmng; och

svnes mig denna tid lämpligen kunna bestämmas till 3 år.. .

Statskontoret har även berört en annan fråga om höjning av arvodena

till extra biträden, nämligen för kvinnliga sådana biträden med

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

fast arvode, dock utan att statskontoret framlagt något bestämt förslag

härutinnan. I fråga om extra kvinnligt biträde, som förrättar mera

krävande arbete, har — i enlighet med den uppfattning, som uttalats

av 1917 års riksdag i samband med anmälan om riksdagens beslut

rörande omorganisation av fögderiförvaltningen — genom kuno-1. brev

den 21 december 1917 föreskrivits, att arvodet till dylikt biträde må

bestämmas till något högre belopp än 1,000 kronor för år. Av de

framställningar angående delaktighet i 1920 års anslag till arvoden åt

extra biträden m. m., som av länsstyrelserna ingivits till Kungl. Maj:t,

har framgått, att länsstyrelserna till dylika kvinnliga biträden ''utbetalat

arvoden av högst omkring 1,400 kronor för år samt att till extra skrivbiträden

i allmänhet utbetalats arvoden av högst omkring 1,100 kronor för år.

Med detta maximibelopp har statskontoret ock räknat i sitt förslag till fördelning

av nämnda anslag, varvid emellertid ämbetsverket utgått från

att tillfällig löneförbättring skulle få utgå å nämnda belopp. Statskontoret

har emellertid, då de ordinarie kvinnliga biträdena från och

med år 1920 erhållit definitiv lönereglering, nu ansett det vara riktigast,

att för framtiden grundarvodena för de kvinnliga biträdena höjas, så

att tillfällig löneförbättring icke behöver anlitas för biträdenas avlönande.

Jag delar denna statskontorets uppfattning. Vad själva avlöningsbeloppen

angår, synas dessa böra fastställas till högst i,700 kronor för

år för extra biträde, som utför mera kvalificerat arbete, samt till 1,300

kronor för år för annat biträde. Till dessa belopp böra emellertid liksom

för extra landskontorister och extra landskanslister är fallet kunna

komma ortstillägg till samma belopp som för ordinarie kvinnliga biträden.

Med ovan angivna maximibelopp skulle arvodena för de extra

bitradena komma att ligga minst 100 kronor lägre än avlöningen till

biträde å ordinarie stat vid samma länsstyrelse.

Tages hänsyn till de av mig förordade arvodeshöjningarna ävensom

till de. andra omständigheter, statskontoret framhållit såsom skäl

för att ej minska biträdesanslaget — behövligheten av att kunna efter

längre tids anställning höja arvodena inom de nuvarande maximibeloppen

samt önskvärdheten att överflytta avlöningarna till stadigvarande

extra skrivbiträden från sjätte huvudtitelns expensanslag till nu förevarande

anslag — synes det vara uppenbart, att någon nedsättning av

sistnämnda anslag icke kan tillrådas med anledning av överflyttandet

a. ordinarie stat av de under nästföregående punkt omhandlade befattningar.

»

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

81

Departementschefens förslag om höjning efter viss tids tjänst- utskottets

göring av maximiarvodena för de extra biträdena hos länsstyrelserna, y(trandl!- vilka innehava juridisk utbildning, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Beträffande tiden, befattningshavarna i fråga böra hava tjänstgjort

hos länsstyrelse för att komma i åtnjutande av högsta arvode,

anser sig utskottet emellertid icke kunna förorda, att densamma bestämmes

till tre år, utan synes det utskottet, att minimitiden för anställningens

varaktighet bör vara fem år, därvid länsstyrelse efter

prövning i varje särskilt fall har att avgöra, huruvida vederbörande

bör tillerkännas arvodes förhöj ning eller icke.

Beträffande förslaget om höjning av arvodena till extra kvinnliga

biträden med fast arvode, har det synts utskottet, att det för extra

biträde, som utför mera kvalificerat arbete, föreslagna avloningsbeloppet

bör begränsas till 1,550 kronor. Vad departementschefen i övrigt föreslagit,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under

femte huvudtiteln uppföra ordinarie reservationsanslaget

till arvoden åt extra länsnotarier m. m. med oförändrat

belopp, 383,000 kronor.

. 86;°) I förslaget till riksstat för år 1921 har Kung!. Maj:t upptagit Fögderifsrordinarie

anslaget till fögderiförvaltningarna med oförändrat belopp vattningarna.

2,620,731 kronor. 1

I tvenne motioner, väckta den ena (nr 65) inom första kammaren av

herr O. Lind och den andra (nr 164) inom andra kammaren av herr

K. Kjellberg har framställning gjorts om förhöjning av landsfiskalernas

förvaltningsbidrag med därav föranledd ökning av förevarande anslag.

Häröver _ kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

87:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att från och vikariatsermed

år 1921 under femte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslao-s- sättningar vid

anslag till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna å 25,000 Ilningarna

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 271—272 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)

442 20 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Nytt anslag.

Övergångs
stat.

[87.]

Minskat

anslag.

Polisväsendet

på landsbygden

m. m.

[88.]

Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke givit utskottet

anledning till erinran, och får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till vikariatser sättning av vid fögderiförvaltningarna å

25,000 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att nedsätta

det ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu 55,000 kronor,

med 15,500 kronor till 39,500 kronor.

Förevarande förslag är föranlett av skedd indragning av lanträntmästarbefattningarna

i Uppsala, Östergötlands, Göteborgs och Bohus

samt Ålvsborgs län.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget

till överqångsstat för landsstaten, nu 55,000 kronor, med

15,500 kronor till 39,500 kronor.

89:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att på extra

stat för år 1921 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag

av 800,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande

av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll av särskild

polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,

under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt belopp

må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande

och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock

att Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode

åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda

ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan

komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfofogande

för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,

än ock vid beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas

användning i förekommande fall.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 273

—275 i statsrådsprotokollet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

83

För förevarande ändamål anvisade 1919 års lagtima riksdag på extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag av 600,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd

av ökade avlöningar åt ifrågavarande polismän.

Enligt vad utskottet inhämtat hava utgifterna från anslaget under

år 1919 uppgått till 1,091,149 kronor 70 öre.

Utskottet, som förutsätter, att anslaget kommer till användning

efter samma principer som hittills varit tillämpade samt att vid beviljande

av bidrag från detsamma största möjliga sparsamhet iakttages, har

funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för år 1921 ställa till

Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 800,000

kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor

för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till

avlöning och, underhåll av särskild polisstyrka på landet,

där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande

tillika, dels att av detta anslag erforderligt

belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för

grövre brotts upptäckande och misstänkta personers

efterspanande och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t

må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode

åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet

biträda ej mindre vid förande av register

över den polisstyrka, som kan komma att ur

vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande

för beredande av polisskydd vid oroligheter

å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet

av frågor om samma polisstyrkas användning

i förekommande fall.

90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till ersättning

åt lappfogdar m. m. på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 41,550 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 276—277 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande
-

Ökat anslag.

Arvode åt

lappfogdar

in. m.

[89.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ökat anslag.

Extra lönetillägg.

[90.]

Till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge

samt till lappfogdar och lappförmän m. m. har riksdagen å extra stat

för år 1919 anvisat ett anslag av 31,300 kronor. För innevarande år

uppgår anslaget till 37,350 kronor. Den för år 1920 vidtagna ökningen

avsåg att bereda förhöjning av, bland annat, ersättningen

till ordningsmännen i lappbyarna inom Norrbottens och Västerbottens

län. I sistnämnda avseende gäller från och med år 1919, att

ordningsmännen, som förut åtnjutit ersättning, i Västerbottens län

med 150 kronor för år och i Norrbottens län med belopp, växlande

mellan 125 och 200 kronor för år, erhålla höjning härav med vardera

150 kronor för år räknat. För år 1919 hava medel härtill erhållits

genom anlitande av lappfondernas avkomstmedel, varemot för år 1920

samma kostnad skall bestridas av nu ifrågavarande anslag.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att arvodena till

ordningsmännen" i lappbyarna inom Jämtlands län jämväl skulle utgå

från förevarande anslag och icke, såsom för närvarande är fallet, från

jämtländska lappväsendets fond.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar

m. m. på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 41,550 kronor.

Diverse.

91:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 90) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till beredande, i enlighet med de

i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari

1920 angivna grunder, av extra lönetillägg åt en del

tjänstemän och betjänte i de till socialdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år

1921 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 3,000

kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln till ålderstillägg upptaga ett

ordinarie förslagsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 278—279 i statsrådsprotokollet.

Det under nuvarande sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg är i riksstaten för år 1920 bestämt till 375,000

kronor.

Med hänsyn till de utbetalningar, som ägt rum från anslaget ifråga

under åren 1917 och 1918, har anslagets belopp för år 1921 ansetts

böra för den nya femte huvudtiteln upptagas till 500,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning, hemställer,

att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln till ålderstillägg upptaga ett ordinarie

förslagsanslag av 500,000 kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 279

—280 i statsrådsprotokollet.

Det under nuvarande sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten för år 1920

bestämt till 300,000 kronor.

På grund av storleken av de utbetalningar från anslaget, som ägt

rum under åren 1917 och 1918, samt med hänsyn till det förslag om

rese- och traktamentsersättning åt landshövdingarna, som Kungl. Maj:t

här ovan under punkt 82 framlagt, har anslaget- under den nya femte

huvudtiteln ansetts böra uppföras med 400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär utskottet ansett sig böra biträda,

och får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.

Ålderstillägg.

[91-]

Ökat anslag.

Rese- och

traktamentspenningar.

[92.]

Ökat anslag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kommittéer 94:o) Kung!. Maj:t har föreslagit, riksdagen (punkt 93) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln för bestridande av kostnader

ThZTI/UUr (JcTIOtH/ _ _

sakkunniga, för kommittéer och utredningar genom sakkunniga uppföra ett ordinarie

[93.] förslagsanslag av 225,000 kronor.

Det under nuvarande sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten för år 1920

bestämt till 300,000 kronor.

Till följd av de stora utbetalningar från anslaget, som ägt rum

under åren 1917 och 1918 har detsamma ansetts böra för år 1921 upptagas

med 225,000 kronor å det nya socialdepartementets stat och med

80,000 kronor å kommunikationsdepartementets stat. Sistnämnda belopp

har ock redan av riksdageu anvisats.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer,

att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln för bestridande av kostnader för

kommittéer och utredningar genom sakkunniga uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 225,000 kronor.

Extra ut- 95:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att från

gifter. och med år 1921 under femte huvudtiteln till bestridande av extra

[94.] utgifter upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 40,000 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter är i riksstaten

för år 1920 under sjätte huvudtiteln upptaget med ett belopp av 32,000

kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att medel till extra utgifter ej

tillmätas alltför knappt har anslaget under femte huvudtiteln upptagits

med 40,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

ökat anslag. att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln till bestridande av extra utgifter

upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 40,000

kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

87

9G:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 95) att Skrivmateriafrån

och med år 192i under femte huvudtiteln till skrivmaterialier och expenser, ved

expenser, ved m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000 m. m.

kronor. t95-]

Till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. finnes å 1920 ars

stat under sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag av

550,000. kronor. På grund av de under senare åren väsentligt stegrade

utbetalningarna från anslaget — för år 1917, 793,200 kronor

och för år 1918, 1,279,900 kronor — samt med hänsyn till den ökade

belastning av detsamma, som kommer att äga rum, därest Kungl. Maj:ts

förslag om statsverkets övertagande av tre fjärdedelar av kostnaden för

landshövdingresidensens uppvärmning vinner riksdagens bifall, har anslaget

ansetts böra för år 1921 upptagas till ett belopp av 1,000,000

kronor under femte huvudtiteln. Under sjätte huvudtiteln har riksdagen

för ändamålet i fråga anvisat 100,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,

finner sig utskottet höra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1921 under ökat anslag.

femte huvudtiteln till skrivmaterialier och expenser, ved

m. in. uppföra ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000

kronor.

97:o) Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen (punkt 96)

att från och med år 1921 under femte huvudtiteln till tryckningskosU U''

nader, som icke skola gäldas av andra medel, upptaga ett ordinarie L

förslagsanslag av 300,023 kronor.

Det hittills under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till

tryckningskostnader är i riksstaten för år 1920 uppfört med ett belopp

av 199,997 kronor.

På grund av den ökade belastningen av anslaget, som under senaste

åren förekommit, har ett belopp av omkring 300,000 kronor ansetts

böra för ändamålet upptagas under socialdepartementet.. För utjämnande

av huvudtitelns slutsumma har Kungl. Maj:t föreslagit anslagets upptagande

till 300,023 kronor.

Utskottet hemställer,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övriga ordinarie

anslag.

att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln till tryckningskostnader, som icke skola

gäldas av andra medel, upptaga ett ordinarie förslagsanslag

av 300,023 kronor, dock att å anslaget må få

göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

98:o) Beträffande övriga å gällande riksstat under sjätte huvudtiteln,

civildepartementet, upptagna, nu till uppförande under femte huvudtiteln

föreslagna ordinarie anslag, har någon förändring icke ifrågasatts, utan

hava dessa föreslagits till upptagande med oförändrade belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under

femte huvudtiteln med oförändrade belopp uppföra

samtliga här ovan icke särskilt omförmälda, hittills

under sjätte huvudtiteln upptagna ordinarie anslag,

vilka icke enligt Kung!. Maj:ts förslag samt riksdagens

beslut skola till annan huvudtitel överföras.

Stockholm den 12 mars 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. IL Kvarnzelius, C. J. G.j Swartz, A. G. Lindblad,

J. Nilsson i Skottlandshns, It. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L.

Widell, G. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist och F. L. Lindqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, W. Bäckström,

J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, A. E. Åkesson och J. F>.

Norman,

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 61—98 deltagit herr A.

Pers i st. f. herr II. F. Lamm.

Reservation:

vid punkt 25 (främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder) av herr J. D. Norman.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

89

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1921 femte

huvudtitel.

Socialdepartementet.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Departementet.

Departementschefen ...................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli...........

Övergångsstat, förslagsanslag, högst ..............................

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst...............

17,000

* 182,900

* 15,600

* 10,500

Säger för departementet

215,500

10,500

Sociala verk och inrättningar.

Iiiksförsäkringsanstalten:

Riksförsäkringsanstalten ..........................................

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag.........

Kostnader enligt 19 och 37 §$ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, förslagsanslag ...........................

Ersättning till postverket för dess bestyr för riksförsäk- ringsanstalten, förslagsanslag, högst ............''...........

Ersättning åt postsparbanken för dess bestyr för riksför- säkringsanstalten, förslagsanslag. högst.....................

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag ......

113,600

50.000

34.000

1,123,400

11,700

39,300

197.600

1.174,400

Försäkringsrådet:

Försäkringsrådet ...................................................

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag..................

65,500

55,000

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen .....................................................

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst............

Allmän bostadsräkning, förslagsanslag, högst..................

Allmän levnadskostnadsundersökning, förslagsanslag, högst

Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade

klasserna av landsbygdens befolkning, förslagsanslag,

207,900

78,300

75.000

40.000

: 20,000

Medling i arbetstvister, förslagsanslag ........................

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag.........

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag...............

i ** 75,000

1 200,000

30,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. JIaj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 4*s so

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ......

Internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande,

förslagsanslag. högst ____

Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslagsanslag, högst...

*2.000,000

750

750

207.900

2,519,800

Arbetarskydd:

Yrkesinspektionen......

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hessol-

gren, förslagsanslag, högst ....................................

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst.........

Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord- ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, förslags- anslag, högst ..................................................

164.100

1.000

54,050

8,000

164,100

68.050

å Svartsjö:

* 90,000

* 200.000

*40.000

* 130,000

Statens tvångsarbotsanstalter.

Statens

Bestämt anslag

Förslagsanslag...............................

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona:

Bestämt anslag ............................

Förslagsanslag...............................

N ykterhetsverksamhet:

Alkoholistyård:

Ny statsanstalt för alkoholistvården, remna
t

länsanslag ......................................*500,000

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Salbohcd

för alkoholister, förslagsanslag, högst 21,885

Driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt

å Salbohed för alkoholister, förslagsanslag 66,000

Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,

förslagsanslag........................ 100.000

Statens kostnader för farliga alkoholister in. in.,

förslagsanslag .................................... 17,000

Anordnande av erkända alkoholistanstalter.

reservationsanslag.............. 10,000

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

rörande alkoholistvården, förslagsanslag,

högst..............................‘................. 3,600

Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken
skapens

följder:

Förslagsanslag, högst .............................. 22,750

Reservationsanslag ................................. 3.000

Sjukförsäkring:

Allmän sjukförsäkring, förslagsanslag........................... |

Sjukkasscväsendets befrämjande, förslagsanslag...............

Extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor,

förslagsanslag ................................................

Sjukkaesor, som meddela moderskapsunderatödv/or#l0,^>«<t?7i&?^

Tillsyn över understödsföreningarna, förslagsanslag, högst

290,000:

170,0001

460.000

1,700.000

718.485

| 25,750

i !

i *900,000!

744,235

*1.500,000

*110.000

6,000!

1,700,000 2,516.000

Av Kung]. Maj-.t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåt ande Nr

01

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

*

Arbotsrådet:

Kostnaderna för tillämpningen av lagen om arbetstidens

begränsning m. m., förslagsanslag ...........................

* 150,000

Allmänna pensionsförsäkringen :

Ponsionsstyrelsen ...................................................

Pcnsionsstyrclsens verksamhet in. m., förslagsanslag.........

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd åt de

personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om

allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen

405.900

586,000

den 8 juni 1915, förslagsanslag..............................

Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen

16,075,000

den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen- sionsförsäkringen, förslagsanslag, högst.....................

*5,850,000

Ersättning till postverket för bestyret med pensionsutbe-

talningar m. m., förslagsanslag, högst .....................

Ersättning till postsparbanken för bestyret med pensions-

60,500

utbetalningar m. m., förslagsanslag ........................

Ersättning till häradsskrivama för pension sförteckningar,

168,000

förslagsanslag ....................................................

50,000

405,900

22,789.500;

Fattigvård och barnavård:

Fattigvården i Stockholm och landsorten .....................

9,564

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .....................

Svenska fattigvårdsförbundet, för slag sanslag, högst .........

700.000

19,400

Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag, högst ......

49,650

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag

Allmänna barnhuset i Stockholm .............................

* 84.700

100,000

Frimurarbarnhu8et ............................................

2,750

Barnhusen i landsorten .........................................

28.380

825,394

169,050;

Diverse sociala ändamål:

Nationalföreningen mot emigrationen, förslagsanslag, högst

10.000

Stiftelsen »Hemmet Fristad», förslagsanslag, högst .........

20,000

Småbrukskolonin Emaus i Norrtälje, förslagsanslag, högst

2,500

Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, högst.........

4,000

36,500

Sägor för sociala verk och inrättningar

4,026,394

30,217,535.

1

Medicinalstateu samt hälso- och

sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

MedicinalstyTelson......................................................

240.730

25.650

! Mcdicinalstvrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst .........

| Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare i inedi-

1,300

cinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ...........................

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

-

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Statsmedicinska anstalten:

i

Statens bakteriologiska laboratorium ,

Statens rättskcmiska laboratorium ...

Förstärkning av anslaget till statens

rättskcmiska laboratorium, förslagsanslag,

högst ..............................

Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag,

högst............................

102,290

19,550

2.500

20,700

Förste provinsialläkare och provinsialläkare .....................

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, förslagsanslag

Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., reservationsanslag

........................................................

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservationsanslag

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag

121,840,

*1,463,800;

5,000

31.000

10.000

23.200

4,000

1,002,370; 54,150

Sjukvdrdsanstalterna.

j Sinnessjuk vård såll stalteiTiil,:

Hospitals underhåll, förslagsanslag ... 8,100,000

Bidrag till befordringsavgifter för

vissa befattningshavare vid statens

hospital och asyler, förslagsanslag,

högst................................... 45,000

Resestipendier åt vid statens hospital

och asyler anställda läkare, reserva
-

tionsanslag............................

Nytt hospital vid Hälsingborg, reserva- tionsanslag........................

Bostadshus för hospital spersonal, re-

1,000

1,000,000

servationsanslag........................

Bostadshus för personal vid Stock-

563,500

holins hospital, reservationsanslag

Bostadshus för personal vid Uppsala

132,500

hospital och asyl, reservationsanslag

Vattenreningsverk vid Öötersunds ho-

100,000

spital, reservationsanslag ..........

Anstalter för obildbara sinnesslöa,yor-

slag samlag............

Anstalter för bildbara sinneaslöa, som

450,000

100,000

icke äTo fallandesjuka, förslags- anslag .........................

700,000

Epiloptikeranstalter, förslagsanslag...

100,000

9.351,000 1.941,000

Omgå sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ....................

Resestipendier åt ordinarie läkare vid

15,774

länslasarett m. fl., reservationsan- slag ....................................

3,000

Underhåll av Järvsö sjukhus för spe- tälska ........................

Täckande av brist å anslaget till

23,500

underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska, för slag sanslag, högst ...

16,500

* Av Kung!. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kominer att avgivas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

Bidrag för driftkostnadorna vid tuborkulossjukvårdsanstaltcr,

förslagsanslag

.................................... *2.500,000

Kcsebidrag till vissa patienter vid

kustsanatoriorna, förslagsanslag ... 15,000

Resestipendier åt läkare för studier i

tuberkulossjukvård, reservationsanslag

.................................... 2,000

De genom medel ur Konung Oscar ll:s

jubileumsfond inrättade folksanatorierna,

förslagsanslag, högst ...... 750,000

Statsbidrag till dispensärvorksamhet,

förslagsanslag ......................... 250,000

Behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten, förslagsanslag ____ 30,000

Kcsebidrag till vissa patienter vid

radiumhemmet i Stockholm, förslagsanslag.

............................. * 8,000

Statsbidrag för uppförande och övertagande

av epidemisjukhus, förslagsanslag

................................. 2,000,000

Statsbidrag för drift av epidemisjukhus,

förslagsanslag .................. * 600,000

Vanföreväsendet:

Kliniker vid vanföreanstaltcrna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, förslagsanslag............ 179,500

Polikliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag...... 15,000

Underhåll av skol- och uppfostringsliem för vanföra,

förslagsanslag ................................. 131,400

Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, förslagsanslag

.......................................... 35,000

De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra

m. m., förslagsanslag .............................. 184,500

Hälsovård i allmänhet

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ....

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader,

förslagsanslag....................................

Anordnande av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ........................................

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av en statens

skola för utbildning av distriktssköterskor, förslagsanslag,

högst...................................................................

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor, förslagsanslag

................................................................

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsanlag

Barnmorskeundcrvisningen och barnbördshusen..................

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst..

Ortopedi ska institutet ................................................

i Skyddskoppympningen, förslagsanslag..............................

| Karantänsanstaltcn på Känsö, förslagsanslag, högst............

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

2,574,274

3,630,500

545,400

275,000

38,680

8,250

240,000

16,600

230.000

8,000

20,000

250.000

500.000

4,000

12,470,674

5,580,500

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varövor särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Skötsel av den å karantänsanstalten på Kän6Ö befintliga kol- oxidapparaten, för slags anslag, högst ...........................

Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på Känsö G. E.

Hjortzberg, förslagsanslag, högst ...............................

Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinal- växter m. m., förslagsanslag, högst ...........................

Svenska läkarsällskapet ............................................

Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser

m. in., för slag samlag} högst ....................................

Resestipendier åt civila läkare .....................................

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälso- vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag.. ...........................

3.000

3,500

7.000

1,000

500

3,000

12,000

•

592,030

;

1,028,500

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

............

14,965,074

6,663,150

Överståthållarämbetet.

Övcrst&thål lar ämbetet ................................................

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst...

Centralbyrå för fingeravtryck, förslagsanslag.....................

* 125,000

95.000

30.000

Säger för överståthållarämbetet

125,000

125,000

Landsstaten.

Landshövdingarna ....................................................

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ..................

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., förslagsanslag,

högst.................................................................

i Arvoden åt extra länsnotarier m. m., reservationsanslag......

: Fögderiförvaltningarna................................................

: Yikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama, förslagsanslag

i Övergångsstat .........................................................

Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,

förslagsanslag .....................................................

Ersättning åt lappfogdar m. in., reservationsanslag...........

318,500

1,438,250

12,000

383,000

* 2,260,731

25,000

39,500

800,000

41,550

Säger för landsstaten

... .........

4,476,981

841,550

Diverse.

Extra lönetillägg, förslagsanslag...................................

Alderstillägg, förslagsanslag..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ____

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

500.000

400.000

225.000

40,000

1,000,000

300,023

3,000

Säger för diverse

............

2,465,023

3,000

Summa

............

............

26,273,972

37,860,735

*) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen samt sjätte huvudtiteln av propositionen angående tilläg s. 1 i texten
  2. Rskr. 1920:229 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för upprätthållande s. 1 i texten
  3. Rskr. 1920:5 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna undei" riksstatens för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet. s. 1 i texten