Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1920-04-23 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1920:75, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
1
Nr 75.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1920 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m.
jämte en i ämnet väckt motion. (4:e avd.)
I en till riksdagen den 16 januari 1920 avlåten, till statsutskottet
för förberedande behandling hänvisad proposition, nr 45, har Kungl. Magt,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, med godkännande av de av departementschefen förordade, uti
statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,
dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antaga följande
ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk:
42
§.
Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige och
överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,
förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år
räknat:
järnvägsfullmäktig ........................................................................... 6,000 kronor
telegraffullmäktig............................................................................ 4,000 »
vattenfallsfullmäktig....................................................................... 4,000 »
överrevisor vid statens järnvägar............................................... 3,500 »
överrevisor vid statens vattenfallsverk.................................... 2,500 »
dels besluta, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente
såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens vattenfallsverk
från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befatt
Bihang
till riksdagms protokoll 1920. 6 samt. dl käft. CNr 75.) 1365 20 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
ningar, nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde
lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:
kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråmgenjör, i sjuttonde
lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde
lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och
förste byrådirektör;
dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vatten fallsverk,
vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av
Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma
detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herrar S. E. J. Liibeck och S. A. A. Lindman väckt
motion, nr 320, vari hemställts,
att riksdagen, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, ville beträffande vattenfallsstyrelsens organisation besluta,
att den nuvarande kollegiala styrelseformen skall bibehållas med samma
antal ledamöter som nu, samt att föredragande tjänsteman skall äga
rätt och skyldighet att till protokollet anteckna avvikande mening.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
I en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition, nr 391,
underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning förslag till gemensamt
avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk.
I en samma dag avlåten proposition, nr 395, framlade Kungl.
Maj:t vidare förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen såsom
beslutande myndighet samt förslag till ny personalorganisation för densamma.
I skrivelse den 12 juni 1919, nr 291, anförde riksdagen beträffande
den föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen som beslutande
myndighet bland annat följande:
»Vad först angår frågan om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som
beslutande myndighet, beträffande vilken frågas lösning olika meningar kommit
till uttryck såväl under den förberedande utredningen av ärendet som motionsvis
inom riksdagen, har riksdagen på den sena tidpunkt av riksdagen, då förevarande
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
3
med kommunikationsverkens lönereglering sammanhängande proposition förelegat
till behandling, icke varit i tillfälle ägna detta organisationsspörsmål den ingående
granskning, som i betraktande av frågans betydelse synts vara av behovet påkallad.
På grund härav och då riksdagen med hänsyn till vunnen erfarenhet om
det sätt, varpå vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform
löst densamma förelagda uppgifter, ansett ett uppskov med denna frågas avgörande
utan större olägenhet kunna äga rum, har riksdagen funnit sig icke böra
nu företaga densamma till slutlig behandling. Därvid förutsätter emellertid riksdagen
att Eders Kungl. Maj:t, efter förnyat övervägande, på vilket sätt förevarande
organisationsfråga lämpligen bör vinna sin lösning, vid början av nästkommande
års lagtima riksdag framlägger det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva
anledning.»
Riksdagen fann sig pa grund av det anlörda icke kunna bifalla
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om fastställande av antalet av vissa högre
befattningar vid vattenfallsstyrelsen, utom för så vitt anginge befattningarna
såsom generaldirektör och chef samt överdirektör, vilka befattningar
riksdagen ansett kunna upptagas utan att föregripa en blivande
omorganisation av styrelsen. Beträffande Kungl. Mapts förslag i fråga
om antalet högre befattningshavare vid lokalförvaltningarna fann riksdagen
icke anledning till erinran.
Beträffande organisationen av vattenfallsstyrelsen hade Kung]. Maj:t
vid framläggande av sitt förslag i ämnet till 1919 års lagtima riksdag
att välja mellan olika alternativ. Vattenfallsstyrelsen och kommunikationsverkens
lönekommitté hade nämligen i detta hänseende stannat i
olika meningar.
Vattenfallsstyrelsen framlade således i skrivelse till lönekommittén
och i ett över kommitténs förslag sedermera avgivet utlåtande förslag
till en organisation, som i huvudsak överensstämde med den nuvarande,
i det att styrelsen enligt detta förslag skulle bestå av en chef samt ett
antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter. Liksom för
närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden avgöras
kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att kollegial
behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller. Styrelsens
förslag innebar vidare inrättande inom styrelsen av vissa avdelningar
och byråer, vilka under verkets chef skulle förestås av avdelningschefer
och byråchefer. Innehavare av dylik tjänst skulle icke såsom ledamot
deltaga i besluten men äga att som föredragande till protokollet anteckna
avvikande mening ävensom att på egen hand avgöra vissa
grupper av mindre viktiga ärenden. De två revisorer, som för närvarande
årligen tillsättas av Kungl. Maj:t för granskning av styrelsens
förvaltning, hade i styrelsens förslag bibehållits, dock under den för
-
Valet av ny
organisationsform.
Vattenfalls
styrelsen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
Löne
kommittén.
Kungl.
Maj:ts
förslag.
Vattenfallsstyrelsen
SOE
beslutande
myndighet.
ändrade benämningen överrevisorer. Vidkommande den nuvarande anordningen
med särskilda representanter från andra ämbetsverk vid handläggning
inom vattenfallstyrelsen av vissa slag av ärenden uttalade
styrelsen såsom sin mening, att densamma numera vore både ineffektiv
och onödig.
I motsats mot vattenfallsstyrelsen förordade kommunikationsverkens
lönekommitté en ny organisationsform för vattenfallsstyrelsen, mera
överensstämmande med den, som tillämpades beträffande järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen, och avseende att formen med från annan
verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas mot en fullmäktiginstitution
samt att vederbörande föredragande tjänsteman skulle
erhålla ledamots ställning i styrelsen.
Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras
av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt
vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,
i regel dock utan beslutanderätt, ävensom vattenfallsfullmäktige
i egenskap av representanter för näringslivet och de allmänna intressena.
Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra
särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom
ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i överläggningen.
Därest generaldirektören i ärende, som föredroges för honom, fattade
beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande
ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna
sin skiljaktiga mening. Detta gällde även vatten falls fullmäktig, där
han vore närvarande vid föredragning inom styrelsen.
Förevarande proposition, som i huvudsak ansluter sig till vad lönekommittén
i ämnet anfört, innefattar bland annat förslag till omorganisation
av vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet ävensom ny
personalorganisation för densamma. I förstnämnda hänseende har föreslagits,
att vattenfallsstyrelsen, vilken för närvarande är kollegialt sammansatt
med en vattenfallsdirektör som chef samt fyra privatman som
medbestämmande ledamöter, skulle omorganiseras mera i överensstämmelse
med två av de övriga affärsdrivande verken, nämligen järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen. Styrelsen skulle sålunda komma att
bestå av en generaldirektör såsom verkets chef och ensam beslutande
— utom i bestraffningsfrågor — samt vederbörande avdelnings- och
byråchefer eller andra föredragande såsom ledamöter, i regel utan beslutanderätt,
varjämte fyra särskilda fullmäktige, i egenskap av represen
-
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
5
tanter för näringslivet och de allmänna sociala intressena, skulle vid
behandlingen av viktigare frågor inträda i styrelsen dock utan beslutanderätt.
Den föreslagna personalorganisationen för vattenfallsstyrelsen upptager
en generaldirektör, en överdirektör — om vilka båda befattningars
inrättande beslutats redan vid 1919 års riksdag — fyra vattenfallsfullmäktige,
två överrevisorer samt övrig personal, fördelad på fyra byråer,
nämligen en kraftverksbyrå, en teknisk byrå, en administrativ byrå
och eu kameralbyrå.
Å förenämnda byråer skulle finnas följande ordinarie tjänstemän i
sådan tjänsteställning, att de skulle till antalet fastställas av Kungl.
Maj:t och riksdagen, nämligen:
å kraftverlcsbyrän (med överdirektören som chef):
* två förste byrådirektörer,
en byrådirektör,
fyra förste byråingenjörer,
eu byråingenjör och
en kontrollör;
å tekniska byrån:
en byråchef,
en byråingenjör;
å administrativa byrån:
en byråchef,
en förste sekreterare,
en sekreterare,
en notarie och
en registrator; samt
å kameralbyrån:
en byråchef,
en kamrer,
en sekreterare,
en kassör,
en notarie och
tre revisorer.
Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle därjämte
å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,
Personal
organisa
tionen.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
Utskottets
yttrande.
bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle
bestämmas av Kungl. Maj:t.
Beträffande organisationen av lokalförvaltningarna inom vattenfallsverket
har, såsom ovan nämnts, beslut fattats vid 1919 års lagtima
riksdag. I detta hänseende föreligger emellertid nu förslag om utökningav
antalet distriktsingenjörsbefattningar från 6 till 7 eller med ytterligare
en distriktsingenjör, avsedd för ett nyinrättat distrikt inom Älvkarleby
kraftverks distributionsområde.
Utskottet har först ansett sig böra taga ställning till det framlagda
förslaget om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som beslutande
myndighet. Vid prövningen av denna fråga torde till en början böra
uppmärksammas, att vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform
utan anmärkning och med tillfredsställande resultat synes
hava löst de stora uppgifter som åvilat densamma. Detta förhållande
torde allmänt vara erkänt och kom också till uttryck vid 1919 års lagtima
riksdags behandling av ärendet. Redan på grund härav har utskottet
funnit lämpligheten av att nu vidtaga några organisatoriska förändringar
beträffande styrelsens sammansättning kunna ifrågasättas.
De skäl, som åberopats för en sådan åtgärds vidtagande, har
utskottet funnit föga bärande. Samstämmigt har visserligen erkänts, att
den nuvarande styrelsen har att in pleno handlägga ett för stort antal
ärenden och att förvaltningen härigenom blir alltför tyngande; men, såsom
av vattenfallsstyrelsen anförts, torde detta missförhållande kunna
avhjälpas genom att från den kollegiala behandlingen utbrytas och till
chefens ensambestämmande överlämnas alla de ärenden som icke äro av
större räckvidd samt genom att pleniärendena begränsas att omfatta
endast viktigare och mera principiella spörsmål eller just de frågor,
varöver enligt det i propositionen förordade alternativet med fullmäktige
dessa skulle höras.
Då departementschefen givit sitt förord åt ett genomförande av det
s. k. byråkratiska förvaltningssättet även för vattenfallsstyrelsens del
samt för inrättande av fullmäktigebefattningar inom densamma, torde
den omständigheten, att motsvarande organisationsform redan förefinnes
i järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen åtminstone delvis hava varit
bestämmande. I detta hänseende anser sig utskottet emellertid höra
framhålla, att de förefintliga skilj aktigheterna i fråga om administration
mellan å ena sidan vattenfallsstyrelsen och å andra sidan järnvägs- och
telegrafstyrelserna varit betingade av verkens olika utveckling. Medan
nämligen inom vattenfallsstyrelsen lekmannaelementet redan från början
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
7
beretts stort inflytande å besluten, hava inom de båda andra verken
önskemålen om största möjliga beaktande av motsvarande synpunkter
först på ett senare stadium kommit att tillgodoses, och därvid har fullmäktigeinstitutionen
befunnits vara den mest lämpliga. Vidare är att
märka, att vattenfallsstyrelsen ifråga om arten av sina verksamhetsuppgifter
i viss mån intager eu särställning i förhållande till nyssnämnda
båda andra verk. Medan nämligen dessa senare vid utövningen av sin
verksamhet hava, särskilt vad det gäller telegrafstyrelsen, en monopolställning,
har vattenfallsstyrelsen att i stor utsträckning räkna med en
konkurrens från andra företagare. Detta nödvändiggör en i möjligaste
mån affärsmässig administration, och med hänsyn till nämnda särförhållande
torde också andra organisationsformer än de vid berörda verk
tillämpade vara betingade.
Det har i propositionen framhållits, att enligt nu gällande instruktion
styrelsens beslut skulle kunna dikteras av sådana medlemmar av
styrelsen, som icke direkt deltoge i verkets egentliga administration.
Gentemot detta vill utskottet erinra, att den för närvarande för vattenfallsstyrelsen
gällande organisationsformen i allt väsentligt ansluter sig
till den som tillämpas vid förvaltningen av andra stora affärsföretag av
olika slag och för deras del befunnits vara den mest lämpliga. Man
vinner därmed den mycket betydande fördelen, att kunna till vattenfallsverket
— med den större grad av ansvar ledamotskapet i styrelsen medför
— knyta personer, som på grund av sakkunskap, affärsskicklighet eller
andra egenskaper äro i stånd att verksamt bidraga till ett gott resultat.
Man bör icke underskatta den nytta dessa ledamöter under den hittills
gångna tiden tillfört verket i berörda avseende.
Mot den nuvarande sammansättningen av vattenfallsstyrelsen har
invänts, att i densamma saknades särskild målsman för de allmänna
sociala intressena. I anledning härav anser sig utskottet böra erinra, att
detta spörsmål icke direkt sammanhänger med frågan om vilken av de
två nu till behandling förevarande organisationsformerna kan anses vara
den lämpligaste. Vid sitt val av ledamöter är Kungl. Maj:t icke bunden
genom några särskilda föreskrifter utöver de allmänna riktlinjer som utstakades,
då styrelsens organisationsfråga var före vid 1908 års riksdag.
Det framhölls då, att de fyra bisittande ledamöterna borde representera den
praktiska erfarenhet och sakkunskap, som styrelsen i olika riktningar för
en affärsmässig skötsel av verket borde inom sig inrymma. Några särskilda
kvalifikationer för var och en av de fyra ledamöterna ansågs icke
böra uttryckligen föreskrivas, utan borde det överlämnas åt Kungl. Maj:t
att lämpa styrelsens sammansättning efter utvecklingen och beskaffen
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
heten, av de arbeten och uppgifter som densamma under olika tider
kunde få sig förelagda. Dessa allmänt hållna uttalanden kunna enligt
utskottets mening icke anses utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, därest
så befinnes lämpligt, vid utseendet av ledamöter i styrelsen tillgodose
de uttalade önskemålen, att jämväl sakkunskap från andra områden
än de som nu äro företrädda skall kunna bliva representerad inom
densamma.
Efter övervägande av de synpunkter, som enligt utskottets mening
sålunda och i övrigt böra beaktas vid prövningen av förevarande organisationsärende,
har utskottet icke funnit sig kunna förorda att man nu,
då vattenfallsstyrelsen står inför lösandet av nya stora uppgifter, vilka
på grund av den kraftiga utvecklingen på elektrifieringens område alltjämt
torde komma att åvila densamma, företager organisatoriska förändringar
i dess sammansättning, vilkas verkningar synas svära att
överblicka och varav följderna kunna bliva vittgående.
Utskottet kan således icke tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts nu
förevarande proposition, i vad densamma avser en omorganisation av
vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet, utan ansluter sig i förevarande
hänseende till det av motionärerna framlagda förslaget om bibehållande
av den nuvarande kollegiala administrationen med samma
antal ledamöter som nu och i övrigt i huvudsak organiserad efter de
former som av vattenfallsstyrelsen själv angivits.
I fråga om själva personalorganisationen finner sig utskottet således
icke kunna förorda inrättandet av de fyra vattenfallsfullmäktigebefattningarna,
utan bör enligt utskottets mening de fyra bisittande ledamöterna
alltjämt bibehållas å vattenfallsstyrelsens stat.
I övriga delar har däremot den i propositionen föreslagna personalorganisationen
icke givit utskottet anledning till erinran.
Vid bifall till vad utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, skulle
uti 42 § av affärsverkens avlöningsreglemente bland där angivna befattningshavare
upptagas »ledamot av vattenfallsstyrelsen» i stället för
»vattenfallsfullmäktig». Årsarvodet för sådan ledamot, vilket för närvarande
utgår med 2,000 kronor, har utskottet ansett böra fastställas
till 4,000 kronor eller det belopp, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
tillkomma vattenfallsfullmäktig.
Likaså torde i den förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk,
vilkas antal det tillkommer Kungl. Majt och riksdagen att
fastställa, de fyra vattenfallsfullmäktige böra utbytas mot samma antal
ledamöter av vattenfallsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
9
Under
hemställa,
åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet
att riksdagen må, i anledning av förevarande
proposition och den av herrar S. E. J. Liibeck och
S. A. A. Lindman i ämnet väckta motionen, med godkännande
av här ovan förordade huvudgrunder för ny
organisation av vattenfallsstyrelsen,
a) för tillämpning från och med den 1 juli 1920
antaga följande ändrade lydelse av 42 § i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk:
42
§.
Järnvägsfullmäktige, telegraf fullmäktige, ledamöter
av vattenfallsstyrelsen och överrevisorer, vilkas
antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, förordnas
på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp
för år räknat:
järnvägsfullmäktig........................................
telegraffullmäktig ........................................
ledamot av vattenfallsstyrelsen................
överrevisor vid statens järnvägar..........
överrevisor vid statens vattenfallsverk
6.000 kronor
4.000 »
4,000 ))
3.500 »
2.500 >
b) besluta, att under avdelningen A. av den vid
samma reglemente såsom bilaga fogade tjänsteförteckning
skola beträffande statens vattenfallsverk från och
med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,
nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt,
i trettonde lönegraden: notarie, registrator och revisor,
i femtonde lönegraden: kamrer och sekreterare, i sextonde
lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde lönegraden:
förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde
lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden:
byråchef och förste byrådirektör;
c) beträffande sådana befattningar vid statens
vattenfallsverk, vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente
skall fastställas av Kungl. Maj:t
och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 41 käft. (Nr 75.) 1365 so 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
detta antal på sätt angives i den vid detta utlåtande
fogade förteckning (Bil. A).
Stockholm den 23 april 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. U. Evarnzelius, C. J. G. Swartz, J. Nilsson i
Skottlandshus, N. A. Nilsson, H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, R. M. Bäckström, J. L.
Widell, C. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist och J. Nilsson i Malmö samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, TF. Bäckström,
J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, S. E. J. Lubeck, E. Andersson
i Prästbol och S. E. Ljungkvist.
Reservation:
av herrar N. A. Nilsson i Kabbarp, C. G. Ekman, S. Bengtsson i
Norup, P. B. Nilsson i Landeryd och W. Bäckström, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition.
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
11
Bilaga A.
Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal
enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall
fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.
A Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom av avlöningsreglementet:
C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid
avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:
Generaldirektör och chef
Överdirektör.......................
Kraftverksdirektör............
1
1
3
B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:
Ledamot av vattenfallsstyrelsen ...............................
överrevisor..........................................................................
4
2
Kanalinspektor av klass 1
Kassör......................................
Kontrollör .............................
Notarie ..................................
Registrator.............................
Revisor ..................................
2
2
3
2
1
3
Kontorschef
1
Kamrer ......
Sekreterare
1
2
12 Statsutskottets
Byråingenjör ..................................................................... 2
Direktörsassistent vid kanalverk................................... 1
Direktörsassistent vid kraftverk
Distriktsingenjör.............................
Förste byråingenjör........................
Förste sekreterare............................
Byrådirektör ....................................................................... 1
Driftchef................................................................................ 4
Kanaldirektör..................................................................... 1
Byråchef................................................................................. 3
Förste byrådirektör........................................................... 2
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.
Öl b- t-H
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 3 i texten