Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1920-04-23 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:75, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

1

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m.

jämte en i ämnet väckt motion. (4:e avd.)

I en till riksdagen den 16 januari 1920 avlåten, till statsutskottet

för förberedande behandling hänvisad proposition, nr 45, har Kungl. Magt,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, med godkännande av de av departementschefen förordade, uti

statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,

dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antaga följande

ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk:
42

§.

Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige och

överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,

förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år

räknat:

järnvägsfullmäktig ........................................................................... 6,000 kronor

telegraffullmäktig............................................................................ 4,000 »

vattenfallsfullmäktig....................................................................... 4,000 »

överrevisor vid statens järnvägar............................................... 3,500 »

överrevisor vid statens vattenfallsverk.................................... 2,500 »

dels besluta, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente

såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens vattenfallsverk

från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befatt
Bihang

till riksdagms protokoll 1920. 6 samt. dl käft. CNr 75.) 1365 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

ningar, nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde

lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:

kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråmgenjör, i sjuttonde

lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde

lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och

förste byrådirektör;

dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vatten fallsverk,

vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av

Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma

detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herrar S. E. J. Liibeck och S. A. A. Lindman väckt

motion, nr 320, vari hemställts,

att riksdagen, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, ville beträffande vattenfallsstyrelsens organisation besluta,

att den nuvarande kollegiala styrelseformen skall bibehållas med samma

antal ledamöter som nu, samt att föredragande tjänsteman skall äga

rätt och skyldighet att till protokollet anteckna avvikande mening.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

I en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition, nr 391,

underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning förslag till gemensamt

avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk.

I en samma dag avlåten proposition, nr 395, framlade Kungl.

Maj:t vidare förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen såsom

beslutande myndighet samt förslag till ny personalorganisation för densamma.

I skrivelse den 12 juni 1919, nr 291, anförde riksdagen beträffande

den föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen som beslutande

myndighet bland annat följande:

»Vad först angår frågan om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som

beslutande myndighet, beträffande vilken frågas lösning olika meningar kommit

till uttryck såväl under den förberedande utredningen av ärendet som motionsvis

inom riksdagen, har riksdagen på den sena tidpunkt av riksdagen, då förevarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

3

med kommunikationsverkens lönereglering sammanhängande proposition förelegat

till behandling, icke varit i tillfälle ägna detta organisationsspörsmål den ingående

granskning, som i betraktande av frågans betydelse synts vara av behovet påkallad.

På grund härav och då riksdagen med hänsyn till vunnen erfarenhet om

det sätt, varpå vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform

löst densamma förelagda uppgifter, ansett ett uppskov med denna frågas avgörande

utan större olägenhet kunna äga rum, har riksdagen funnit sig icke böra

nu företaga densamma till slutlig behandling. Därvid förutsätter emellertid riksdagen

att Eders Kungl. Maj:t, efter förnyat övervägande, på vilket sätt förevarande

organisationsfråga lämpligen bör vinna sin lösning, vid början av nästkommande

års lagtima riksdag framlägger det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva

anledning.»

Riksdagen fann sig pa grund av det anlörda icke kunna bifalla

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om fastställande av antalet av vissa högre

befattningar vid vattenfallsstyrelsen, utom för så vitt anginge befattningarna

såsom generaldirektör och chef samt överdirektör, vilka befattningar

riksdagen ansett kunna upptagas utan att föregripa en blivande

omorganisation av styrelsen. Beträffande Kungl. Mapts förslag i fråga

om antalet högre befattningshavare vid lokalförvaltningarna fann riksdagen

icke anledning till erinran.

Beträffande organisationen av vattenfallsstyrelsen hade Kung]. Maj:t

vid framläggande av sitt förslag i ämnet till 1919 års lagtima riksdag

att välja mellan olika alternativ. Vattenfallsstyrelsen och kommunikationsverkens

lönekommitté hade nämligen i detta hänseende stannat i

olika meningar.

Vattenfallsstyrelsen framlade således i skrivelse till lönekommittén

och i ett över kommitténs förslag sedermera avgivet utlåtande förslag

till en organisation, som i huvudsak överensstämde med den nuvarande,

i det att styrelsen enligt detta förslag skulle bestå av en chef samt ett

antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter. Liksom för

närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden avgöras

kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att kollegial

behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller. Styrelsens

förslag innebar vidare inrättande inom styrelsen av vissa avdelningar

och byråer, vilka under verkets chef skulle förestås av avdelningschefer

och byråchefer. Innehavare av dylik tjänst skulle icke såsom ledamot

deltaga i besluten men äga att som föredragande till protokollet anteckna

avvikande mening ävensom att på egen hand avgöra vissa

grupper av mindre viktiga ärenden. De två revisorer, som för närvarande

årligen tillsättas av Kungl. Maj:t för granskning av styrelsens

förvaltning, hade i styrelsens förslag bibehållits, dock under den för
-

Valet av ny

organisationsform.

Vattenfalls
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Löne
kommittén.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Vattenfallsstyrelsen

SOE

beslutande

myndighet.

ändrade benämningen överrevisorer. Vidkommande den nuvarande anordningen

med särskilda representanter från andra ämbetsverk vid handläggning

inom vattenfallstyrelsen av vissa slag av ärenden uttalade

styrelsen såsom sin mening, att densamma numera vore både ineffektiv

och onödig.

I motsats mot vattenfallsstyrelsen förordade kommunikationsverkens

lönekommitté en ny organisationsform för vattenfallsstyrelsen, mera

överensstämmande med den, som tillämpades beträffande järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen, och avseende att formen med från annan

verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas mot en fullmäktiginstitution

samt att vederbörande föredragande tjänsteman skulle

erhålla ledamots ställning i styrelsen.

Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras

av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt

vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,

i regel dock utan beslutanderätt, ävensom vattenfallsfullmäktige

i egenskap av representanter för näringslivet och de allmänna intressena.

Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra

särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom

ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i överläggningen.

Därest generaldirektören i ärende, som föredroges för honom, fattade

beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande

ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna

sin skiljaktiga mening. Detta gällde även vatten falls fullmäktig, där

han vore närvarande vid föredragning inom styrelsen.

Förevarande proposition, som i huvudsak ansluter sig till vad lönekommittén

i ämnet anfört, innefattar bland annat förslag till omorganisation

av vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet ävensom ny

personalorganisation för densamma. I förstnämnda hänseende har föreslagits,

att vattenfallsstyrelsen, vilken för närvarande är kollegialt sammansatt

med en vattenfallsdirektör som chef samt fyra privatman som

medbestämmande ledamöter, skulle omorganiseras mera i överensstämmelse

med två av de övriga affärsdrivande verken, nämligen järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen. Styrelsen skulle sålunda komma att

bestå av en generaldirektör såsom verkets chef och ensam beslutande

— utom i bestraffningsfrågor — samt vederbörande avdelnings- och

byråchefer eller andra föredragande såsom ledamöter, i regel utan beslutanderätt,

varjämte fyra särskilda fullmäktige, i egenskap av represen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

5

tanter för näringslivet och de allmänna sociala intressena, skulle vid

behandlingen av viktigare frågor inträda i styrelsen dock utan beslutanderätt.

Den föreslagna personalorganisationen för vattenfallsstyrelsen upptager

en generaldirektör, en överdirektör — om vilka båda befattningars

inrättande beslutats redan vid 1919 års riksdag — fyra vattenfallsfullmäktige,

två överrevisorer samt övrig personal, fördelad på fyra byråer,

nämligen en kraftverksbyrå, en teknisk byrå, en administrativ byrå

och eu kameralbyrå.

Å förenämnda byråer skulle finnas följande ordinarie tjänstemän i

sådan tjänsteställning, att de skulle till antalet fastställas av Kungl.

Maj:t och riksdagen, nämligen:

å kraftverlcsbyrän (med överdirektören som chef):

* två förste byrådirektörer,

en byrådirektör,

fyra förste byråingenjörer,

eu byråingenjör och

en kontrollör;

å tekniska byrån:

en byråchef,

en byråingenjör;

å administrativa byrån:

en byråchef,

en förste sekreterare,

en sekreterare,

en notarie och

en registrator; samt

å kameralbyrån:

en byråchef,

en kamrer,

en sekreterare,

en kassör,

en notarie och

tre revisorer.

Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle därjämte

å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,

Personal
organisa
tionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Utskottets

yttrande.

bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle

bestämmas av Kungl. Maj:t.

Beträffande organisationen av lokalförvaltningarna inom vattenfallsverket

har, såsom ovan nämnts, beslut fattats vid 1919 års lagtima

riksdag. I detta hänseende föreligger emellertid nu förslag om utökningav

antalet distriktsingenjörsbefattningar från 6 till 7 eller med ytterligare

en distriktsingenjör, avsedd för ett nyinrättat distrikt inom Älvkarleby

kraftverks distributionsområde.

Utskottet har först ansett sig böra taga ställning till det framlagda

förslaget om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som beslutande

myndighet. Vid prövningen av denna fråga torde till en början böra

uppmärksammas, att vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform

utan anmärkning och med tillfredsställande resultat synes

hava löst de stora uppgifter som åvilat densamma. Detta förhållande

torde allmänt vara erkänt och kom också till uttryck vid 1919 års lagtima

riksdags behandling av ärendet. Redan på grund härav har utskottet

funnit lämpligheten av att nu vidtaga några organisatoriska förändringar

beträffande styrelsens sammansättning kunna ifrågasättas.

De skäl, som åberopats för en sådan åtgärds vidtagande, har

utskottet funnit föga bärande. Samstämmigt har visserligen erkänts, att

den nuvarande styrelsen har att in pleno handlägga ett för stort antal

ärenden och att förvaltningen härigenom blir alltför tyngande; men, såsom

av vattenfallsstyrelsen anförts, torde detta missförhållande kunna

avhjälpas genom att från den kollegiala behandlingen utbrytas och till

chefens ensambestämmande överlämnas alla de ärenden som icke äro av

större räckvidd samt genom att pleniärendena begränsas att omfatta

endast viktigare och mera principiella spörsmål eller just de frågor,

varöver enligt det i propositionen förordade alternativet med fullmäktige

dessa skulle höras.

Då departementschefen givit sitt förord åt ett genomförande av det

s. k. byråkratiska förvaltningssättet även för vattenfallsstyrelsens del

samt för inrättande av fullmäktigebefattningar inom densamma, torde

den omständigheten, att motsvarande organisationsform redan förefinnes

i järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen åtminstone delvis hava varit

bestämmande. I detta hänseende anser sig utskottet emellertid höra

framhålla, att de förefintliga skilj aktigheterna i fråga om administration

mellan å ena sidan vattenfallsstyrelsen och å andra sidan järnvägs- och

telegrafstyrelserna varit betingade av verkens olika utveckling. Medan

nämligen inom vattenfallsstyrelsen lekmannaelementet redan från början

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

7

beretts stort inflytande å besluten, hava inom de båda andra verken

önskemålen om största möjliga beaktande av motsvarande synpunkter

först på ett senare stadium kommit att tillgodoses, och därvid har fullmäktigeinstitutionen

befunnits vara den mest lämpliga. Vidare är att

märka, att vattenfallsstyrelsen ifråga om arten av sina verksamhetsuppgifter

i viss mån intager eu särställning i förhållande till nyssnämnda

båda andra verk. Medan nämligen dessa senare vid utövningen av sin

verksamhet hava, särskilt vad det gäller telegrafstyrelsen, en monopolställning,

har vattenfallsstyrelsen att i stor utsträckning räkna med en

konkurrens från andra företagare. Detta nödvändiggör en i möjligaste

mån affärsmässig administration, och med hänsyn till nämnda särförhållande

torde också andra organisationsformer än de vid berörda verk

tillämpade vara betingade.

Det har i propositionen framhållits, att enligt nu gällande instruktion

styrelsens beslut skulle kunna dikteras av sådana medlemmar av

styrelsen, som icke direkt deltoge i verkets egentliga administration.

Gentemot detta vill utskottet erinra, att den för närvarande för vattenfallsstyrelsen

gällande organisationsformen i allt väsentligt ansluter sig

till den som tillämpas vid förvaltningen av andra stora affärsföretag av

olika slag och för deras del befunnits vara den mest lämpliga. Man

vinner därmed den mycket betydande fördelen, att kunna till vattenfallsverket

— med den större grad av ansvar ledamotskapet i styrelsen medför

— knyta personer, som på grund av sakkunskap, affärsskicklighet eller

andra egenskaper äro i stånd att verksamt bidraga till ett gott resultat.

Man bör icke underskatta den nytta dessa ledamöter under den hittills

gångna tiden tillfört verket i berörda avseende.

Mot den nuvarande sammansättningen av vattenfallsstyrelsen har

invänts, att i densamma saknades särskild målsman för de allmänna

sociala intressena. I anledning härav anser sig utskottet böra erinra, att

detta spörsmål icke direkt sammanhänger med frågan om vilken av de

två nu till behandling förevarande organisationsformerna kan anses vara

den lämpligaste. Vid sitt val av ledamöter är Kungl. Maj:t icke bunden

genom några särskilda föreskrifter utöver de allmänna riktlinjer som utstakades,

då styrelsens organisationsfråga var före vid 1908 års riksdag.

Det framhölls då, att de fyra bisittande ledamöterna borde representera den

praktiska erfarenhet och sakkunskap, som styrelsen i olika riktningar för

en affärsmässig skötsel av verket borde inom sig inrymma. Några särskilda

kvalifikationer för var och en av de fyra ledamöterna ansågs icke

böra uttryckligen föreskrivas, utan borde det överlämnas åt Kungl. Maj:t

att lämpa styrelsens sammansättning efter utvecklingen och beskaffen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

heten, av de arbeten och uppgifter som densamma under olika tider

kunde få sig förelagda. Dessa allmänt hållna uttalanden kunna enligt

utskottets mening icke anses utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, därest

så befinnes lämpligt, vid utseendet av ledamöter i styrelsen tillgodose

de uttalade önskemålen, att jämväl sakkunskap från andra områden

än de som nu äro företrädda skall kunna bliva representerad inom

densamma.

Efter övervägande av de synpunkter, som enligt utskottets mening

sålunda och i övrigt böra beaktas vid prövningen av förevarande organisationsärende,

har utskottet icke funnit sig kunna förorda att man nu,

då vattenfallsstyrelsen står inför lösandet av nya stora uppgifter, vilka

på grund av den kraftiga utvecklingen på elektrifieringens område alltjämt

torde komma att åvila densamma, företager organisatoriska förändringar

i dess sammansättning, vilkas verkningar synas svära att

överblicka och varav följderna kunna bliva vittgående.

Utskottet kan således icke tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts nu

förevarande proposition, i vad densamma avser en omorganisation av

vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet, utan ansluter sig i förevarande

hänseende till det av motionärerna framlagda förslaget om bibehållande

av den nuvarande kollegiala administrationen med samma

antal ledamöter som nu och i övrigt i huvudsak organiserad efter de

former som av vattenfallsstyrelsen själv angivits.

I fråga om själva personalorganisationen finner sig utskottet således

icke kunna förorda inrättandet av de fyra vattenfallsfullmäktigebefattningarna,

utan bör enligt utskottets mening de fyra bisittande ledamöterna

alltjämt bibehållas å vattenfallsstyrelsens stat.

I övriga delar har däremot den i propositionen föreslagna personalorganisationen

icke givit utskottet anledning till erinran.

Vid bifall till vad utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, skulle

uti 42 § av affärsverkens avlöningsreglemente bland där angivna befattningshavare

upptagas »ledamot av vattenfallsstyrelsen» i stället för

»vattenfallsfullmäktig». Årsarvodet för sådan ledamot, vilket för närvarande

utgår med 2,000 kronor, har utskottet ansett böra fastställas

till 4,000 kronor eller det belopp, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

tillkomma vattenfallsfullmäktig.

Likaså torde i den förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk,

vilkas antal det tillkommer Kungl. Majt och riksdagen att

fastställa, de fyra vattenfallsfullmäktige böra utbytas mot samma antal

ledamöter av vattenfallsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

9

Under

hemställa,

åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet

att riksdagen må, i anledning av förevarande

proposition och den av herrar S. E. J. Liibeck och

S. A. A. Lindman i ämnet väckta motionen, med godkännande

av här ovan förordade huvudgrunder för ny

organisation av vattenfallsstyrelsen,

a) för tillämpning från och med den 1 juli 1920

antaga följande ändrade lydelse av 42 § i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk:
42

§.

Järnvägsfullmäktige, telegraf fullmäktige, ledamöter

av vattenfallsstyrelsen och överrevisorer, vilkas

antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, förordnas

på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp

för år räknat:

järnvägsfullmäktig........................................

telegraffullmäktig ........................................

ledamot av vattenfallsstyrelsen................

överrevisor vid statens järnvägar..........

överrevisor vid statens vattenfallsverk

6.000 kronor

4.000 »

4,000 ))

3.500 »

2.500 >

b) besluta, att under avdelningen A. av den vid

samma reglemente såsom bilaga fogade tjänsteförteckning

skola beträffande statens vattenfallsverk från och

med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,

nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt,

i trettonde lönegraden: notarie, registrator och revisor,

i femtonde lönegraden: kamrer och sekreterare, i sextonde

lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde lönegraden:

förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde

lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden:

byråchef och förste byrådirektör;

c) beträffande sådana befattningar vid statens

vattenfallsverk, vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente

skall fastställas av Kungl. Maj:t

och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 41 käft. (Nr 75.) 1365 so 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

detta antal på sätt angives i den vid detta utlåtande

fogade förteckning (Bil. A).

Stockholm den 23 april 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. U. Evarnzelius, C. J. G. Swartz, J. Nilsson i

Skottlandshus, N. A. Nilsson, H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, R. M. Bäckström, J. L.

Widell, C. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist och J. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, TF. Bäckström,

J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, S. E. J. Lubeck, E. Andersson

i Prästbol och S. E. Ljungkvist.

Reservation:

av herrar N. A. Nilsson i Kabbarp, C. G. Ekman, S. Bengtsson i

Norup, P. B. Nilsson i Landeryd och W. Bäckström, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

11

Bilaga A.

Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal

enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall

fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.

A Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom av avlöningsreglementet:

C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:

Generaldirektör och chef

Överdirektör.......................

Kraftverksdirektör............

1

1

3

B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:

Ledamot av vattenfallsstyrelsen ...............................

överrevisor..........................................................................

4

2

Kanalinspektor av klass 1

Kassör......................................

Kontrollör .............................

Notarie ..................................

Registrator.............................

Revisor ..................................

2

2

3

2

1

3

Kontorschef

1

Kamrer ......

Sekreterare

1

2

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets

Byråingenjör ..................................................................... 2

Direktörsassistent vid kanalverk................................... 1

Direktörsassistent vid kraftverk

Distriktsingenjör.............................

Förste byråingenjör........................

Förste sekreterare............................

Byrådirektör ....................................................................... 1

Driftchef................................................................................ 4

Kanaldirektör..................................................................... 1

Byråchef................................................................................. 3

Förste byrådirektör........................................................... 2

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Öl b- t-H

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 3 i texten