Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utmätning sed rn. m.

1921-04-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1921:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utmätning sed rn. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1921 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om utmätning sed rn. m.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Alexanderson, Högberg*), Edw.

Larson, K. G. Westman, greve Spens, J. T. Larsson, Carl Johansson,

Hederstierna, Strid, Rehn, Söderberg, Svensson i Betingetorp, Johansson

i Hallagården*) och Karlsson i Yätö.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad, till lagutskott hänvisad

proposition, nr 195, som behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

hållna protokoll föreslagit riksdagen att antaga här nedan omförm älda

förslag till

1) lag om utmätningsed; samt

2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 7 maj 1918 om särskilda

tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden.

Att en gäldenär försättes i konkurs innebär, att ett förfarande kommer

till stånd i ändamål att åstadkomma en proportionell fördelning av

gäldenärens tillgångar emellan hans borgenärer. Något annat ändamål

har konkursen rätteligen icke. I vårt land kommer emellertid konkurs

i stor utsträckning till stånd i ett annat syfte. Konkursen har nämligen

fått användning såsom ett medel att efter en utmätning, vid vilken tillräcklig

egendom av beskaffenhet att kunna tagas i anspråk till täckande

av utmätningssökandens fordran icke kunnat anträffas, framtvinga en

bouppteckningsed av gäldenären och sålunda få konstaterat, i vad mån

gäldenärens tillgångar behörigen uppgivits vid utmätningen. Att en

dylik konkurs är meningslös, därest, såsom vanligen är fallet, utmätningsresultatet

bekräftas genom gäldenärseden och vad som vid utmätningen

till äventyrs anträffats icke förslår ens till konkurskostnaderna,

Bihang till riksdagens pi~otokoll 1921. 9 sand. land. 20 käft. (Nr 29.) 885 21 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Det huvudsakliga

innehållet

i förslaget.

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

ligger i öppen dag. Då några tillgångar icke finnas att fördela emellan

borgenärerna, saknas de naturliga förutsättningarna för ett konkursförlarande.

Enligt gällande rätt är emellertid konkursen den enda utväg,

som borgenären kan tillgripa, om han vill förskaffa sig visshet om att

all gäldenärens egendom kommit till synes vid utmätningen; och att

denna utväg numera anlitas i mycket stor utsträckning, torde framgå

därav, att, medan antalet fattigkonkurser under åren 1879—1888 växlade

emellan 9,8 och 17,6 % av hela antalet konkurser, motsvarande tal för

åren 1910—1919 utgjorde 38,7 till 60,o %.

Den brist, varmed vår lagstiftning sålunda är behäftad och som föranleder

ej blott att gäldenären måste underkasta sig de personliga obehag,

med vilka en konkurs alltid är förenad, utan även att vissa, ej alldeles

oväsentliga kostnader uppkomma, vilka enligt det för riksdagen framlagda

förslaget till konkurslag skola drabba borgenären, om konkursen tillkommit

på hans ansökan, söker nu förevarande förslag att fylla genom att efter

utmätning, som icke lett till borgenärens förnöjande, låta gäldenären

utan konkurs med ed bekräfta riktigheten av en utav honom upprättad

förteckning över hans tillgångar. Man har därvid gått till väga på det

sättet, att man så att säga brutit ut gäldenärseden ur konkursen och

gjort den till ett självständigt rättsinstitut. Någon ny edgång skapas

alltså icke; man låter allenast den nu förefintliga gäldenärseden komma

till stånd under en billigare och för gäldenären lindrigare form.

De närmare bestämmelserna i den föreslagna lagen om utmätningsed

äro i huvudsak följande: Då en utmätning icke lett till borgenärens

förnöjande, är gäldenären på yrkande av borgenären pliktig att upprätta en

skriftlig förteckning över sina tillgångar och med utmätningsed bekräfta

förteckningens riktighet. Gäldenären är berättigad att avlägga dylik

ed, även om borgenären icke påkallar edgång. Förslaget, som är byggt

på det för riksdagen framlagda förslaget till ny konkurslag, enligt vilket

särskilda konkursdomare skola finnas, överlämnar handläggningen av

edgångsärendet åt konkursdomaren, som dock i visst fall kan hänskjuta

densamma till rätten. Då edgång påkallas av borgenären, har konkursdomaren

att först lämna gäldenären tillfälle att vid förhör inför konkursdomaren

yttra sig över ansökningen samt att därefter vid förhöret pröva

ansökningen. Har gäldenären jämlikt sitt medgivande eller eljest förklarats

pliktig att gå utmätningsed, äger han att omedelbart inför konkursdomaren

avlägga eden. Kan edgången ej genast avläggas, har konkursdomaren

att utsätta tid och ort för edgången samt, om gäldenären ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

3

är personligen närvarande, låta delgiva honom sitt beslut. Underlåter

gäldenären att inställa sig å edgångsdagen eller tredskas han att gå

eden, kan såsom tvångsmedel mot honom användas hämtning eller häkte.

Finner konkursdomaren gäldenären tarva biträde vid tillgångsförteckningens

upprättande, kan på framställning av gäldenären lämplig person

förordnas att därvid tillhandagå honom. År det gäldenären själv, som

begärt att få avlägga eden, har gäldenären att, vid äventyr att hans

ansökan förfaller, fullgöra edgången å tid och ort, som av konkursdomaren

bestämmas. Gäldenär, som avlagt utmätningsed, är ej skyldig

att under de närmaste tre åren ånyo avlägga sådan ed, om det ej göres

sannolikt, att ny tillgång efter edgången tillfallit honom.

Utskottet, som för sin del vill vitsorda, att ett behov av lagstiftning

på ifrågavarande område föreligger, särskilt för det fall, att utmätningsborgenären

är stat eller kommun, har icke funnit någon anmärkning

att framställa vare sig mot de grunder, på vilka förslaget till lag om

utmätningsed är byggt, eller mot detaljbestämmelserna i detsamma; dock

har av praktiska skäl sådan ändring synts böra företagas i den föreslagna

lagens övergångsbestämmelse, att dagen för lagens ikraftträdande

direkt angives.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, med anmälan, att

utskottet framdeles skall avgiva utlåtande över propositionen, så vitt den

avser det under 2) upptagna lagförslaget, i övrigt hemställa,

att riksdagen med förklaring, att Kungl. Maj:ts

förslag ej kunnat i oförändrat skick av riksdagen godkännas,

måtte för sin del antaga följande

Lag om utmätningsed.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

i §•

Har vid utmätning hos- gäldenär full tillgång till gäldande av skuld,

varför utmätningen skett, icke kunnat anträffas eller har uppgiven tillgång

funnits tvistig eller av annan orsak ej kunnat strax till betalning

i laga ordning användas, vare gäldenären pliktig att, där borgenären

det äskar, upprätta skriftlig förteckning över sina tillgångar samt med

ed fästa förteckningens riktighet. Sådan ed kallas utmätningsed.

Utskottet angående

propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 §•

Vill gäldenären avlägga utmätningsed, oaktat yrkande därom icke

framställts, stånde det honom fritt.

3 §•

Den, som vill påkalla avläggandet av utmätniugsed, skall göra

skriftlig ansökning därom hos konkursdomaren i den ort, där gäldenären

bör inför domstol svara i mål, som angå gäld i allmänhet. Vid ansökningen

foge sökanden i huvudskrift eller bestyrkt avskrift protokoll över

den utmätningsförrättning, som föranlett ansökningen. Göres ansökning

av gäldenär, skall vid ansökningen jämväl fogas förteckning över gäldenärens

tillgångar.

Ansökning, som i första stycket sägs, må ej göras senare än sex

månader efter det utmätningsförrättningen ägde rum.

4 §-

Finner konkursdomaren, att han enligt 3 § ej är behörig att taga

befattning med ansökning, som där sägs, eller har sökanden ej iakttagit

vad i samma paragraf föreskrives eller kan ansökningen av annan orsak

icke upptagas, meddele konkursdomaren genast beslut i överensstämmelse

därmed och teckne det å ansökningen.

5 §.

Upptages ansökning, som gjorts av borgenär, skall förhör med

parterna hållas inför konkursdomaren å tid och ort, som av honom bestämmas.

Konkursdomaren teckne genast å ansökningen föreläggande

för gäldenären att inställa sig vid förhöret, beredd att avgiva förklaring

över ansökningen, vid äventyr att uraktlåtenhet därutinnan ej utgör

hinder för målets avgörande. Nämnda äventyr skall utsättas i föreläggandet,

vilket ock skall innehålla erinran om att utmätningseden må

avläggas vid förhöret samt anmaning till gäldenären att, om han saknar

laga orsak att bestrida ansökningen, personligen infinna sig vid förhöret

för att med företeende av förteckning över sina tillgångar fullgöra

edgången. Borgenären vare pliktig att minst en vecka före den för förhöret

bestämda dagen tillställa gäldenären ansökningshandlingarna i

huvudskrift eller bestyrkt avskrift, så ock att sist vid förhöret till

konkursdomaren inkomma med sådant intyg, som i 11 kap. 38 § rätte
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

5

(Kanal. Majits försina.) (Utskottets försina.)

gångsbalken sägs, rörande delgivningen och dagen därför samt återställa

ansökningshandlingarna eller inkomma med styrkt avskrift därav. Har

ej borgenären vid förhöret inkommit med bevis, att delgivning skett

inom föreskriven tid, eller visat, att hinder för delgivningen mott, och

inställer sig ej gäldenären ändock vid förhöret, vare ansökningen förfallen.

Samma lag vare, där icke vid förhöret ansökningshandlingarna

återställts eller styrkt avskrift därav inkommit. Har borgenären visat,

att hinder för delgivning mött, utsätte konkursdomaren ny dag för förhör.

Skola, enligt vad i första stycket sägs, ansökningshandlingarna eller

avskrift därav eller delgivningsbevis tillhandahållas konkursdomaren, må

insändande ske med posten, och skall handling, som blivit sålunda insänd,

anses hava inkommit å tid, då den mottogs.

6 §‘

Över ansökning, som gjorts av borgenär, skall konkursdomaren

meddela beslut vid det förhör, varom i 5 § förmäles. Bestrider gäldenären

ansökningen, må dock konkursdomaren, om han på grund av

särskilda omständigheter finner det erforderligt, till rätten hänskjuta

frågan, om edgång skall äga rum. Har sådant hänskjutande skett, utsätte

konkursdomaren dag för målets handläggning vid rätten; och

åligge det parterna att utan särskild kallelse inställa sig vid rätten,

vid äventyr att parts utevaro ej hindrar nämnda frågas avgörande.

7 §>

Varder av borgenär gjort edgångsyrkande bifallet men kan eden

ej genast avläggas, meddele konkursdomaren beslut om tid och ställe,

då gäldenären skall, med företeende av förteckning över sina tillgångar,

inför konkursdomaren fullgöra edgången. Beslutet skall innehålla erinran

om den påföljd, som gäldenärens underlåtenhet att ställa sig beslutet till

efterrättelse enligt vad i 8 § stadgas kan medföra för honom.

År gäldenären häktad eller avlägset boende, må konkursdomaren

tillåta honom att fullgöra edgången inför den domstol eller konkursdomare,

som är närmast; är gäldenären sjuk, äge konkursdomaren låta

honom hemma i sin bostad avlägga eden.

År gäldenären ej personligen närvarande, då beslut, som i första

stycket sägs, av konkursdomaren meddelas, skall konkursdomaren låta

delgiva gäldenären beslutet. År borgenären ej tillstädes, skall han, så

vitt ske kan, av konkursdomaren underrättas om beslutet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §•

Underlåter gäldenär av tredska eller eljest att inställa sig å tid och

ställe, som bestämts jämlikt 7 §, eller tredskas han att, med företeende

av förteckning över sina tillgångar, avlägga ed, som blivit honom förelagd,

må han efter omständigheterna hämtas eller genom häkte tillhållas

att fullgöra sin skyldighet.

9 §''

På konkursdomaren ankomme att förordna om vidtagande av åtgärd

enligt 8 §. Har gäldenär för tredska insatts i häkte, skall konkursdomaren,

då anledning till gäldenärens kvarhållande ej längre är för

handen, genast förordna om hans lösgivande.

Varder gäldenären enligt vad ovan är stadgat hållen i häkte, skall

kostnaden därför gäldas av allmänna medel.

10 §.

Efter framställning av gäldenär, som på yrkande av borgenär förpliktats

att avlägga utmätningsed, äge konkursdomaren, där han finner

gäldenären tarva biträde vid upprättandet av förteckning över sina tillgångar,

förordna magistratsperson, landsfiskal, rättens betjänt eller annan

lämplig person att vid förteckningens upprättande tillhandagå gäldenären.

Gottgörelse till den sålunda förordnade skall gäldas av borgenären.

11 §•

Har gäldenär gjort ansökning om att få avlägga utmätningsed,

bestämme konkursdomaren genast, när och var edgången skall, vid äventyr

att ansökningen varder förfallen, inför konkursdomaren fullgöras.

Bestämmelserna i 7 § andra stycket och tredje stycket sista punkten

skola därvid äga motsvarande tillämpning.

12 §.

Då utmätningsed skall avläggas, göre gäldenären först de tillägg

till den av honom upprättade förteckningen eller de ändringar däri, som

han må finna påkallade, och betyge därefter med ed, att förteckningen

(med däri av honom gjorda tillägg eller ändringar) är riktig, så att ej

gäldenären veterligen någon tillgång blivit utelämnad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

7

(Kanyl. Maj-.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

13 §.

Har gäldenär avlagt utmätningsed, vare han ej pliktig att innan

tre är förflutit ånyo avlägga sådan ed, där det ej göres sannolikt, att

ny tillgång efter edgången tillfallit honom.

Samma lag vare, då gäldenären avlagt bouppteckningsed i konkurs,

som avskrivits jämlikt 185 eller 186 § konkurslagen eller avslutats

genom slututdelning utan att icke förmånsberättigade borgenärer erhållit

full betalning. 1 nu sagda fall skall tiden räknas från det konkursen

upphörde.

14 §.

Konkursdomaren skall föra förteckning över gäldenärer, som avlagt

utmätningsed eller förpliktats att avlägga sådan ed men uraktlåtit att

fullgöra edgången. Förteckningen skall upptaga varje gäldenärs namn

och bostad, dag, då edgången fullgjorts, samt av rätten eller konkursdomaren

i ärendet meddelade beslut eller däri eljest vidtagna åtgärder.

15 §.

Över beslut, som konkursdomaren meddelat i fall, då sådant enligt

denna lag ankommer på honom, må klagan föras i hovrätten; dock

gånge beslutet, om ej gäldenären därigenom mot sitt bestridande förklarats

pliktig att avlägga utmätningsed, utan hinder av förd klagan i

verkställighet, där ej förbud däremot från hovrätten kommer.

Denna lag skall träda i kraft Denna lag skall träda i kraft

den dag, dä nya konkurslagen träder den 1 januari 1922.

i kraft.

Stockholm den 15 april 1921.

På första lagutskottets vägnar:

JACOB PETTERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om utmätningsed m. m. s. 1 i texten